Meddelande om skatteflykt respektive effektiv beskattning samt rekommendation om missbruk av skatteavtal

Fakta-PM om EU-förslag 2015/16:FPM74 COM(2016) 23 slutlig, C(2016) 271 slutlig, COM(2016) 24 final, COM(2016) 24 slutlig - bilaga 1-2

COM(2016) 23 slutlig, C(2016) 271 slutlig, COM(2016) 24 final, COM(2016) 24 slutlig - bilaga 1-2

Regeringskansliet

Faktapromemoria 2015/16:FPM74

Meddelande om skatteflykt respektive 2015/16:FPM74 effektiv beskattning samt

rekommendation om missbruk av skatteavtal

Finansdepartementet

2016-04-21

Dokumentbeteckning

COM(2016) 23 slutlig

Meddelande från kommissionen till Europaparlamentet och rådet Åtgärdspaket mot skatteflykt: Nästa steg i riktning mot effektiv beskattning och ökad transparens i EU

C(2016) 271 slutlig

Kommissionens rekommendation om genomförandet av åtgärder mot missbruk av skatteavtal

COM(2016) 24 final

Meddelande från kommissionen till Europaparlamentet och rådet om en extern strategi för effektiv beskattning

COM(2016) 24 slutlig - bilaga 1-2

Bilagor till meddelande från kommissionen till Europaparlamentet och rådet om en extern strategi för effektiv beskattning

Sammanfattning

I faktapromemorian redogörs för meddelande från kommissionen om ett åtgärdspaket mot skatteflykt. Det redogörs även särskilt för två initiativ som omnämns i åtgärdspaketet, kommissionens rekommendation om genomförande av åtgärder mot missbruk av skatteavtal och meddelande om en extern effektiv beskattning.

Meddelande om ett åtgärdspaket mot skatteflykt

Kommissionen har presenterat ett paket med åtgärder mot skatteflykt som innehåller initiativ som behövs för att förbättra effektiv beskattning och transparens på den inre marknaden. Åtgärdspaketet består av:

Förslag till ett direktiv mot skatteundandraganden

Rekommendation om genomförande av åtgärder mot missbruk av skatteavtal

Förslag till direktiv om land-för-land rapporter och automatiskt utbyte av sådana

Meddelande om en extern strategi för effektiv beskattning

Faktapromemorior har redan lämnats när det gäller direktivet mot skatteundandraganden (se 2015/16:FPM48) och direktivet om land-för-land rapporter och automatiskt utbyte av sådana (se 2015/16:FPM49).

Att motverka skatteflykt och skatteundandragande är en hög politisk prioritering för Sverige. Sverige är därför positivt till syftet med åtgärdspaketet. Nyttan att ha harmoniserade regler mot skatteundandragande måste dock vägas mot medlemsstaternas befogenheter och möjligheten att kunna införa och behålla egna nationella regler. Kommissionens åtgärdspaket är omfattande och de olika delarna kommer att analyseras noga.

Rekommendation om genomförande av åtgärder mot missbruk av skatteavtal

Rekommendationen rör hur två av OECD:s s.k. BEPS-slutsatser; skatteavtalsmissbruk resp. artificiellt undvikande av fast driftställe bör utformas av medlemsstaterna. Rekommendationen är inte bindande för medlemsstaterna. Regeringen är tveksam till innehållet i rekommendationen om åtgärder mot avtalsmissbruk. Skatteavtal lämpar sig inte för samordning eftersom medlemsstaterna måste kunna anpassa sin skatteavtalspolicy till nationella förhållanden.

Meddelande om en extern effektiv beskattning

Kommissionen ser behov av ett mer koordinerat agerande på EU-nivå mot tredjeländer som säkerställer att de åtgärder för ökad transparens, förbättrat informationsutbyte och rättvis skattekonkurrens som EU har genomfört eller avser att genomföra internt, också genomförs av tredjeländer. På så vis minskar risken för BEPS i förhållande till tredjeländer och förutsättningarna för näringslivet utjämnas på global nivå.

EU:s standard för god förvaltning på skatteområdet bör enligt kommissionen uppdateras i ljuset av den utveckling som följt av G20/OECD:s projekt mot BEPS samt utvecklingen mot automatiskt informationsutbyte på skatteområdet. Baserat på den uppdaterade standarden kan bestämmelser om detta i relevanta avtal som ingås på EU-nivå med tredjeländer också uppdateras. Kommissionen föreslår vidare att EU bör ge stöd till utvecklingsländer för att de ska kunna genomföra standarderna. Tredjeländer

som inte uppfyller standarden bör listas och riskera EU-gemensamma sanktioner. Slutligen föreslås också en förstärkt koppling mellan användning av EU-medel och god förvaltning på skatteområdet.

Regeringen ser som viktigt att motverka skatteflykt och skatteundandragande också i förhållande till tredjeland samt att bidra till att motverka skatteflykt i utvecklingsländer. I fråga om de åtgärder som kommissionen föreslår, gäller dock att nyttan av ett gemensamt agerande alltid måste vägas mot medlemsstaternas befogenheter på skatteområdet och relationer till berörda tredjeländer. Förslagen i meddelandet kommer att behöva analysera noga i ljuset av pågående EU-internt arbete inom området för god förvaltning på skatteområdet.

1 Förslaget

1.1Ärendets bakgrund

Meddelande från kommissionen om ett åtgärdspaket mot skatteflykt

OECD och G20 har tillsammans under drygt två års tid arbetat med ett projekt för att motverka skattebaserosion och flyttning av vinster (BEPS). OECD publicerade det slutliga BEPS-paketet den 5 oktober 2015. I rådet har BEPS-frågan diskuterats parallellt med OECD:s arbete. Vid Ekofinrådets möte den 8 december 2015 antogs rådsslutsatser om BEPS i EU. I dessa understryks bl.a. behovet av gemensamma lösningar på EU-nivå samt en effektiv och snabb koordinerad implementering av anti-BEPS-åtgärderna i medlemsstaterna. Kommissionen har med anledning av detta den 28 januari 2016 presenterat ett paket med åtgärder mot skatteflykt som innehåller viktiga initiativ som behövs för att förbättra effektiv beskattning och transparens på den inre marknaden.

Kommissionens rekommendation om genomförande av åtgärder mot missbruk av skatteavtal

Vid Ekofinrådets möte den 8 december 2015 antogs rådsslutsatser om BEPS i EU. I dessa understryks bl.a. behovet av gemensamma lösningar på EU- nivå samt en effektiv och snabb koordinerad implementering av anti-BEPS- åtgärderna i medlemsstaterna. Vidare noterade rådet att det i fråga om de BEPS-slutsatser som rör medlemsstaternas bilaterala skatteavtal skulle vara värdefullt med någon form av åsiktsutbyte i högnivågruppen. Slutligen underströk rådet behovet av ett snabbt och effektivt genomförande av OECD:s BEPS-slutsatser även på global nivå och såg fram emot det multilaterala instrument för ändring av skatteavtal som föreslås inom ramen för OECD:s BEPS-slutsatser om åtgärd 15 som väntas i slutet av 2016.

Meddelande från kommissionen om en extern strategi för effektiv beskattning

God förvaltning på skatteområdet inom EU omfattas av standarder i fråga om transparens, informationsutbyte och rättvis skattekonkurrens. Kommissionen publicerade 2009 ett meddelande om god förvaltning i skattefrågor (KOM(2009) 201, 2008/09:FPM126). Under 2010 publicerade kommissionen ett meddelande om samarbete med utvecklingsländer för att främja god förvaltning i skattefrågor (KOM(2010) 163, 2009/10:FPM88). I samband med att kommissionen 2012 publicerade sin handlingsplan mot skattebedrägeri och skatteundandragande, publicerade de även en rekommendation om åtgärder för att uppmuntra tredjeländer att tillämpa miniminormer för god förvaltning i skattefrågor (C(2012) 8805) samt en rekommendation om aggressiv skatteplanering (C(2012) 8806). I samband med detta inrättades kommissionens rådgivande arbetsgrupp Plattformen för god förvaltning i skattefrågor, bl.a. i syfte att diskutera rekommendationerna.

Utvecklingen inom internationell företagsbeskattning har varit omfattande de senaste åren genom G20/OECD:s BEPS-projekt och framväxten av automatiskt informationsutbyte som ny global standard. Inom EU har ett antal åtgärder vidtagits och fler åtgärder kan förväntas. I det nu aktuella meddelandet föreslår kommissionen en strategi för att ta arbetet inom detta område vidare i förhållande till tredje länder.

1.2Förslagets innehåll

Meddelande från kommissionen om ett åtgärdspaket mot skatteflykt

Kommissionens meddelande av den 17 juni 2015 ”En rättvis och effektiv företagsbeskattning i Europeiska unionen: 5 nyckelområden för handling” lade grunden för åtgärderna mot aggressiv skatteplanering. Den gemensamma konsoliderade bolagsskattebasen var ett centralt inslag i handlingsplanen. I avvaktan på en gemensam bolagsskattebas angavs andra kortsiktiga åtgärder i handlingsplanen från juni 2015, som syftade till att säkerställa en effektiv beskattning där vinsterna genereras. Dessa åtgärder hade en nära koppling till G20-ländernas och OECD:s projekt om urholkning av skattebasen och överföring av vinster (BEPS) vars resultat offentliggjordes i oktober 2015.

Flera framsteg har redan gjorts för att garantera en effektiv beskattning av vinster på den inre marknaden.

G20-ländernas och OECD:s nya riktlinjer för internprissättning bör bidra till att koppla vinstutdelning till den ekonomiska verksamhet som genererar den. Kommissionen har granskat mandatet för det gemensamma forumet för internprissättning, för att se hur man bäst kan följa upp riktlinjer för internprissättning. Kommissionen har för avsikt att följa medlemsstaternas genomförande av de nya bestämmelserna för att bedöma om dessa är tillräckliga.

Uppförandekodgruppen för företagsbeskattning har etablerat en övervakningsprocess som ska garantera att medlemsstaterna genomför den

reviderade strategin när det gäller patentboxar. Om medlemsstaterna inte tillämpar den nya strategin på lämpligt sätt, kommer kommissionen att överväga att införa lagstiftning för att säkerställa dess korrekta genomförande.

EU:s finansministrar har diskuterat effektiv beskattning och enats om att kortsiktigt fokusera insatserna på en ny klausul mot missbruk i direktivet om räntor och royalties. Detta arbete kommer att fortsätta.

Kommissionen har även för avsikt att lägga fram ett förslag om att förbättra tvistlösningsförfarandena. Arbetet med konsekvensanalys pågår och förslaget planeras att läggas fram under sommaren.

Kommissionen anser att ytterligare kraftfulla initiativ bör tas och har därför presenterat ett paket med åtgärder mot skatteflykt som innehåller viktiga initiativ som behövs för att förbättra effektiv beskattning och transparens på den inre marknaden.

Det nu presenterade åtgärdspaketet består av följande initiativ:

Förslag till ett direktiv mot skatteundandraganden

Rekommendation om genomförande av åtgärder mot missbruk av skatteavtal

Förslag till direktiv om land-för-land rapporter och automatiskt utbyte av sådana

Meddelande om en extern strategi för effektiv beskattning

För två av initiativen som omnämns i åtgärdspaketet och som rör direktivförslag har redan faktapromemorior överlämnats, direktivet mot skatteundandraganden (se 2015/16:FPM48) och direktivet om land-för-land rapporter och automatiskt utbyte av sådana (se 2015/16:FPM49).

För kommissionens rekommendation om genomförande av åtgärder mot missbruk av skatteavtal och meddelande om en extern strategi för effektiv beskattning redogörs särskilt nedan.

Kommissionens rekommendation om genomförande av åtgärder mot missbruk av skatteavtal

I rekommendationen anger kommissionen hur två av OECD:s åtgärder på skatteavtalsområdet ska implementeras av medlemsstaterna. Rekommendationen handlar om hur två frågor ur OECD:s s.k. BEPS- åtgärder; skatteavtalsmissbruk (OECD:s åtgärd 6) resp. artificiellt undvikande av fast driftställe (OECD:s åtgärd 7) bör utformas av medlemsstaterna. I rekommendationen uppmuntras medlemsstaterna att implementera en reviderad version av OECD:s allmänna bestämmelse mot skatteavtalsmissbruk. Vidare uppmuntras medlemsstaterna att i sina skatteavtal med andra medlemsstater och med tredje länder införa de nya

bestämmelser som i OECD:s rapport om åtgärd 7 föreslås tas in OECD:s modellavtal och som syftar till att motverka artificiellt undvikande av fast driftställe. Rekommendationen är inte bindande för medlemsstaterna.

Meddelande från kommissionen om en extern strategi för effektiv beskattning

Medlemsstaterna har interna regelverk som syftar till att motverka skattefusk och skatteundandragande i gränsöverskridande situationer. Kommissionen ser dock en risk för att det inte är ett heltäckande skydd för EU i stort. Det kan räcka med att en medlemsstat saknar relevant lagstiftning för att BEPS ska kunna uppstå i förhållande till tredje land.

Meddelandet innehåller förslag till ett samordnat förfarande på EU-nivå som syftar till att säkerställa att tredje länder genomför de åtgärder som EU genomför med anledning av den senaste tidens snabba utveckling inom framförallt den internationella företagsbeskattningens område. Genom förslagen motverkas EU-extern BEPS och genom att tredje länder antar samma regelverk som EU skapas en jämn global spelplan för näringslivet.

En gemensam extern strategi för effektiv beskattning förutsätter vidare tydliga, enhetliga och internationellt vedertagna kriterier för god förvaltning i skattefrågor som tillämpas konsekvent i förhållande till tredjeländer. Kommissionen föreslår att kriterierna för EU:s standard för god förvaltning på skatteområdet – transparens, informationsutbyte och rättvis skattekonkurrens – uppdateras baserat på den utveckling som följt av G20/OECD:s BEPS-projekt och automatiskt informationsutbyte. EU har internt via direktivet 2011/16/EU om administrativt samarbete i fråga om beskattning genomfört den internationella standarden för automatiskt informationsutbyte som via det Globala forumet har antagits av närmare 100 länder. EU bör medverka till att tredje länder också genomför den standarden. EU har internt gått längre i fråga om automatiskt informationsutbyte, t.ex. kommer information om gränsöverskridande förhandsbesked att utbytas inom EU. Kommissionen anser att EU även bör uppmuntra tredje länder att genomföra motsvarande regelverk.

I fråga om kriterierna för rättvis skattekonkurrens pekar kommissionen på EU:s roll som en internationellt viktig aktör för att de nya internationella minimistandarderna för rättvis företagsbeskattning, som alla G20/OECD- länder och ett antal associerade länder genom BEPS-projektet har åtagit sig att tillämpa, också får global spridning. Internt inom EU pågår arbete med att genomföra dessa standarder, där EU i vissa avseende kan komma att gå längre än minimistandarderna. Inom ramen för EU:s högnivågrupp uppförandekoden för företagsbeskattning pågår också ett fortlöpande arbete med att granska skadliga skatteregimer. Även detta arbete bör ligga till grund för EU:s externa åtgärder i skattefrågor.

I maj 2008 enades Ekofinrådet om att en klausul om god förvaltning i skattefrågor borde införas i alla relevanta bilaterala och regionala avtal som

ingås på EU-nivå med tredjeländer. Kommissionen menar att klausulen nu bör uppdateras i linje med uppdateringen av EU:s standard för god förvaltning på skatteområdet. Kommissionen vill även se över strategin för att införa klausulen i avtalen och utveckla ett system för att övervaka dess genomförande. För att den ska få snabbt genomslag föreslås att en särskild bestämmelse om ikraftträdande tas fram, som tillåter att den kan gälla interimistiskt i väntan på att avtalet i övrigt träder i kraft. Samtidigt framhåller kommissionen behovet av flexibilitet där hänsyn tas till det berörda tredje landets speciella situation, t.ex. vad gäller administrativ kapacitet.

Kommissionen avser även att arbeta för att bestämmelser om statligt stöd ska ingå i förhandlingsförslagen inför avtal med tredjeländer, i syfte att uppnå rättvis skattekonkurrens med EU:s internationella partner.

Som ett led i EU:s agenda för att främja god förvaltning i skattefrågor bland EU:s internationella partner anser kommissionen att utvecklingsländernas situation ägnas särskild uppmärksamhet. Förbättrade skattesystem och ökade inhemska resurser är avgörande för att uppnå tillväxt för alla, utrota fattigdom och säkra en hållbar utveckling.

År 2015 lade kommissionen fram en ny EU-strategi för stöd av utvecklingsländers offentliga finanser mot bakgrund av handlingsplanen från Addis Abeba och 2030-agendan för hållbar utveckling. Strategin ”Collect More, Spend Better” (öka intäkterna, effektivisera utgifterna) beskriver hur EU under de kommande åren ska hjälpa utvecklingsländerna att bygga upp rättvisa och effektiva skattesystem, bl.a. genom att motverka företags skatteflykt. För att uppnå dessa mål har kommissionen utformat en ambitiös EU-stödram. I den ingår bl.a. att fortsätta att främja utvecklingsländernas bidrag till internationell skattestandardisering och insatser för en mer inkluderande internationell samordning, bl.a. genom G20-/OECD-ländernas BEPS-paket och initiativ för automatiskt informationsutbyte. EU kommer även att rikta in sig på kapacitetsuppbyggnad, antingen genom direkt tekniskt bistånd eller genom partnerskapsprogram.

Kommissionen anser också att medlemsstaterna bör ha ett balanserat förhållningssätt i förhandlingar om bilaterala skatteavtal med låginkomstländer. Kommissionen avser att inleda en diskussion om detta i Plattformen för god förvaltning i skattefrågor.

Inom EU måste medlemsstaterna respektera lagstiftningen om transparens och utbyte av upplysningar, regler om statligt stöd och principerna i uppförandekoden för företagsbeskattning. För att säkerställa lika spelregler ser kommissionen behov av att EU får starkare verktyg för att hantera situationer där tredje länder vägrar att respektera standarderna för god förvaltning i skattefrågor.

Flera medlemsstater listar tredje länder i sin interna lagstiftning och tillämpar defensiva motmedel mot dessa länder. Kommissionen menar dock att skillnader i principerna för listning eller frånvaron av listning i många

medlemsstater innebär att det inte finns något heltäckande regelverk, vilket innebär att företag kan dra nytta av skillnader mellan olika nationella system. Det kan motverkas av ett gemensamt listningsförfarande baserat på EU:s principer för god förvaltning i skattefrågor. Kommissionen ser framför sig ett system där kommissionen internt beslutar vilka tredjeländer som i första hand ska granskas av EU. I ett andra steg bör medlemsstaterna besluta vilka av dessa jurisdiktioner som ska bedömas mot EU:s uppdaterade kriterier för god förvaltning i skattefrågor. Kommissionen bedömer sedan de utvalda tredjeländernas skattesystem tillsammans med gruppen med ansvar för uppförandekoden för företagsbeskattning. Denna bedömningsfas inkluderar en dialog med de berörda tredjeländerna. I ett sista steg bör medlemsstaterna besluta om jurisdiktionen i fråga bör föras upp på en gemensam EU- förteckning över skattejurisdiktioner där det finns problem. I denna process kan särskild hänsyn tas till t.ex. utvecklingsländers förmåga att leva upp till standarden. För varje jurisdiktion som förs upp på den gemensamma EU- förteckningen ska det även fastställas tydliga villkor för strykning från densamma.

När en jurisdiktion väl har förts upp på EU-förteckningen anser kommissionen att medlemsstater bör vidta gemensamma motåtgärder gentemot denna jurisdiktion i syfte att skydda medlemsstaternas skattebaser och att uppmuntra jurisdiktionen i fråga att vidta nödvändiga åtgärder. Kommissionen framhåller i det sammanhanget att vissa typer av tänkbara motåtgärder omfattas av minimikraven i ATAD-förslaget, som bl.a. innehåller förslag till CFC-regler. Det direktivet kommer emellertid inte att omfatta alla tänkbara skyddsåtgärder, varför det kan bli fråga om att komplettera eller förstärka de skyddsåtgärder som fastställs i direktivet. Några alternativ att överväga kan vara innehållande av skatt eller att kostnader för transaktioner som görs via svartlistade jurisdiktioner inte får dras av. Detta beslutas dock av medlemsstaterna.

Enligt EU:s budgetförordning (artikel 140.4) får EU-medel inte investeras i eller kanaliseras via företag i tredje länder som inte uppfyller internationella krav på skattetransparens. EU och internationella finansinstitut måste också införliva dessa krav på god förvaltning i sina kontrakt med alla utvalda finansiella intermediärer. Kommissionen anser emellertid att dessa bestämmelser bör uppdateras i linje med den uppdatering som föreslås rörande kriterierna för god förvaltning på skatteområdet. I förhållande till nuvarande regelverk skulle den största förändringen vara att kriterierna för rättvis skattekonkurrens integreras.

1.3Gällande svenska regler och förslagets effekt på dessa

Meddelandena om åtgärdspaketet respektive effektiv beskattning innehåller inga konkreta förslag som påverkar svenska regler. Rekommendationen innehåller inga lagstiftningsförslag och innebär därmed inga direkta konsekvenser för gällande svenska regler. Vidare är rekommendationen inte bindande för medlemsstaterna. Sverige har ingått skatteavtal med ett 80-tal

länder. Dessa avtal är inkorporerade i intern rätt genom lag. Uppfyllande av rekommendationen skulle innebära att avtalen måste omförhandlas och de lagar varigenom avtalen inkorporerats behöva ändras.

1.4Budgetära konsekvenser/Konsekvensanalys

När det gäller meddelande om åtgärdspaketet, se direktivet mot skatteundandraganden (faktapromemoria 2015/16:FPM48) och direktivet om land-för-land rapporter och automatiskt utbyte av sådana (faktapromemoria 2015/16:FPM49). Rekommendationen och meddelandet om effektiv beskattning innehåller inga lagstiftningsförslag och innebär därmed inga direkta budgetära konsekvenser.

2 Ståndpunkter

2.1Preliminär svensk ståndpunkt

Att motverka skatteflykt och skatteundandragande är en hög politisk prioritering för Sverige. Sverige är därför positivt till syftet med åtgärdspaketet. Nyttan att ha harmoniserade regler mot skatteundandragande måste dock vägas mot medlemsstaternas befogenheter och möjligheten att kunna införa och behålla egna nationella regler. Kommissionens åtgärdspaket är omfattande och de olika delarna kommer att analyseras noga. Se även direktivet mot skatteundandraganden (faktapromemoria 2015/16:FPM48) och direktivet om land-för-land rapporter och automatiskt utbyte av sådana (faktapromemoria 2015/16:FPM49).

Regeringen är tveksam till innehållet i rekommendationen om åtgärder mot avtalsmissbruk. Skatteavtal lämpar sig inte för samordning eftersom medlemsstaterna måste kunna anpassa sin skatteavtalspolicy till nationella förhållanden.

Det är viktigt att motverka skatteflykt och skatteundandragande också i förhållande till tredjeland samt att bidra till att motverka skatteflykt i utvecklingsländer. I fråga om de åtgärder som kommissionen föreslår i meddelandet om en extern strategi för effektiv beskattning gäller dock att nyttan av ett gemensamt agerande alltid måste vägas mot medlemsstaternas befogenheter på skatteområdet och relationer till berörda tredjeländer.

2.2Medlemsstaternas ståndpunkter

Medlemsstaternas ståndpunkter när det gäller meddelandet om åtgärdspaketet, se direktivet mot skatteundandraganden (faktapromemoria 2015/16:FPM48) och direktivet om land-för-land rapporter och automatiskt utbyte av sådana (faktapromemoria 2015/16:FPM49). Medlemsstaternas ståndpunkter är ännu inte kända när det gäller rekommendationen respektive meddelandet om effektiv beskattning.

2.3Institutionernas ståndpunkter

För meddelandet om åtgärdspaketet, se direktivet mot skatteundandraganden (faktapromemoria 2015/16:FPM48) och direktivet om land-för-land rapporter och automatiskt utbyte av sådana (faktapromemoria 2015/16:FPM49). Institutionernas ståndpunkter om rekommendationen är inte kända.

Europaparlamentet har den 16 december 2015 lämnat ett betänkande (2015/2019(INL)) med rekommendationer till kommissionen om ökad transparens, samordning och samstämdhet för bolagsbeskattningen i unionen. Rekommendationerna tar främst sikte på åtgärder inom EU, men det finns förslag som skulle ha betydelse även i förhållande till tredjeländer, t.ex. förslag om en gemensam definition av skatteparadis och samordning av medlemsstaternas skatteavtal.

2.4Remissinstansernas ståndpunkter

När det gäller meddelande om åtgärdspaketet, se direktivet mot skatteundandraganden (faktapromemoria 2015/16:FPM48) och direktivet om land-för-land rapporter och automatiskt utbyte av sådana (faktapromemoria 2015/16:FPM49). Rekommendationen respektive meddelandet om effektiv beskattning kommer inte att remitteras.

3 Förslagets förutsättningar

3.1Rättslig grund och beslutsförfarande

När det gäller meddelande om åtgärdspaketet, se direktivet mot skatteundandraganden (faktapromemoria 2015/16:FPM48) och direktivet om land-för-land rapporter och automatiskt utbyte av sådana (faktapromemoria 2015/16:FPM49). Frågan är inte relevant för rekommendationen respektive meddelandet om effektiv beskattning då det rör sig om en rekommendation respektive meddelande utan lagstiftningsförslag.

Enligt art. 115 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF) beslutas skattefrågor med enhällighet i rådet, efter att Europaparlamentet och ekonomiska och sociala kommittén har hörts.

3.2Subsidiaritets- och proportionalitetsprincipen

När det gäller meddelandet om åtgärdspaketet, se direktivet mot skatteundandraganden (faktapromemoria 2015/16:FPM48) och direktivet om land-för-land rapporter och automatiskt utbyte av sådana (faktapromemoria 2015/16:FPM49). I fråga om rekommendationen respektive meddelandet om

effektiv beskattning är det inte relevant då det rör sig om en rekommendation respektive meddelande utan lagstiftningsförslag.

4 Övrigt

4.1Fortsatt behandling av ärendet

När det gäller meddelandet om åtgärdspaketet, se direktivet mot skatteundandraganden (se faktapromemoria 2015/16:FPM48) och direktivet om land-för-land rapporter och automatiskt utbyte av sådana (se faktapromemoria 2015/16:FPM49).

När det gäller kommissionens rekommendation om genomförande av åtgärder mot missbruk av skatteavtal handlar det om en redan beslutad rekommendation från kommissionen.

När det gäller meddelandet om effektiv beskattning planerar det nederländska ordförandeskapet att lämna förslag till rådsslutsatser. Det är i nuläget oklart när det ska ske.

4.2Fackuttryck/termer

ATAD Anti-Tax Avoidance Directive, rådets förslag till direktiv om fastställande av regler mot skatteflyktsmetoder som direkt påverkar den inre marknadens funktion.

BEPS - Base Erosion and Profit Shifting, skattebaserosion och vinstöverföring inom bolagssektorn.

CFC-reglerregler om delägarbeskattning för innehavare i lågbeskattade utländska bolag.

G20/OECD:s BEPS-projekt - ett projekt som G20 och OECD genomfört under 2013-2015 som resulterat i förslag till åtgärder som motverkar BEPS inom 15 s.k. nyckelområden i fråga om internationell företagsbeskattning.

Globala forumet – Global Forum on Tax Transparency and Exchange of Information, Globala forumet för transparens och informationsutbyte i fråga om skatter.

God förvaltning på skatteområdet - med detta begrepp avses transparens, informationsutbyte och rättvis skattekonkurrens. De två första kriterierna motsvaras i allt väsentligt av den internationella standard som förvaltas av det Globala forumet för transparens och informationsutbyte på skatteområdet, som f.n. har 133 medlemsstater. EU har dock internt gått längre i vissa avseenden, t.ex. utbyter vi inom EU information om gränsöverskridande förhandsbesked. Kriteriet ”rättvis skattekonkurrens” förvaltas av uppförandekoden för företagsbeskattning, en högnivågrupp inom rådet som granskar skadliga skatteregimer. Även om det arbetet beaktar den

internationella utvecklingen som följt av t.ex. G20/OECD:s BEPS-projekt, är det ett kriterium som EU förvaltar internt.