Meddelande om initiativet för startup-företag och expanderande företag

Fakta-PM om EU-förslag 2016/17:FPM47 KOM (2016) 733

KOM (2016) 733

Regeringskansliet

Faktapromemoria 2016/17:FPM47

Meddelande om initiativet för startup- 2016/17:FPM47 företag och expanderande företag

Näringsdepartementet

2016-12-27

Dokumentbeteckning

KOM (2016) 733

Meddelande från kommissionen till Europaparlamentet, rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén och Regionkommittén. Europas nästa ledare - initiativet för startup-företag och expanderande företag

Sammanfattning

Meddelandet redogör för ett antal hinder som trots insatser på både nationell och europeisk nivå gör att startup-företag och expanderande företag i EU inte når sin fulla potential. Europa anses ha mycket att vinna på att underlätta för dessa företag bland annat eftersom det väntas leda till fler arbetstillfällen och ett ökat socialt företagande. Kommissionen presenterar därför en samordnad strategi, över EU:s politikområden för att underlätta för startup-företag och expanderande företag. Meddelandet innehåller:

förslag för att avlägsna hinder för startup-företag att växa och expandera inom EU.

förslag för att skapa ytterligare möjligheter för startup-företag genom satsningar på sammankopplingar med affärspartners, upphandlingsmöjligheter och underlättande av att rekrytera rätt kompetens.

förslag för att underlätta startup-företagens möjligheter till finansiering.

För ett framgångsrikt genomförande uppmanar kommissionen till aktivt samarbete mellan myndigheter på alla nivåer, medlemsstater, regioner och städer, startup-företagen själva och andra intressenter.

Regeringen välkomnar att kommissionen prioriterar arbetet med att undanröja hinder och underlätta för startups och expanderande företag inom EU. Samtidigt påminner regeringen att medlemsstaternas befogenheter på exempelvis skatteområdet måste respekteras.

1 Förslaget

1.1Ärendets bakgrund

Den 28 oktober 2015 presenterade kommissionen sin Inre marknadsstrategi ”En fördjupad och rättvisare inre marknad – ökade möjligheter för enskilda och företag. I den pekas startups och expanderande företag ut som ett viktigt område. Nu har kommissionen gått vidare med att ta fram en egen strategi för just dessa företag.

Kommissionen motiverar det ökade intresset för startups med att dessa företag generellt sett genererar fler nya arbetstillfällen än andra företag samt att de har stark förmåga att bidra med innovation och lösningar på samhällsutmaningar i större utsträckning än traditionella företag.

Flera av medlemsländerna har sedan tidigare identifierat potentialen hos startup-sektorn och redan genomfört initiativ för att underlätta och bana väg för dessa företag. Trots det upplever startup-sektorn i Europa fortfarande många problem som hindrar företagen från att växa och expandera inom EU. Jämförelser görs med USA där, om expansionen av startup-företagen vore densamma, skulle motsvara tillkomsten av cirka en miljon nya jobb och 2000 miljarder euro till EU:s BNP under de kommande 20 åren.

Kommissionen anser efter ett offentligt samråd med startup-företag i EU att den inre marknaden är alltför fragmenterad och att framförallt följande utmaningar påverkar startups och expanderande företag negativt:

Många rättsliga och administrativa hinder, särskilt i gränsöverskridande situationer.

Få möjligheter att hitta och ingå samarbeten/göra affärer med potentiella finansiärer, kunder och lokala myndigheter.

Bristande tillgång till finansiering.

Baserat på dessa utmaningar har kommissionen nu tagit fram en samlad strategi över politikområden för att riva hinder och underlätta för startups och expanderande företag. Förslaget presenterades den 22 november 2016.

1.2Förslagets innehåll

I meddelandet presenteras en sammanhållen strategi för startups och expanderande företag. Syftet är att både riva hinder som uppstår i samband med expansion, handel eller rekrytering över landsgränserna inom EU och att underlätta för sektorn genom stödjande insatser. Strategin innehåller många enskilda förslag som väntas behandlas i separata processer. Här nedan återges huvudpunkterna i strategin.

Riva hinder

Många startup-företag uppger att de stöter på problem vid expansion till en annan medlemsstat. Problemområden som lyfts är krångliga och svåröverskådliga rättsliga och administrativa regler och förfaranden, där till

exempel olika arbetsmaknadslagstiftningar försvårar rekrytering av medarbetare i andra EU-länder. Ett annat område är de stora skillnaderna i medlemsstaternas skattesystem och ett tredje hinder rör medlemsstaternas insolvenslagstiftning.

Kommissionen framhåller att offentliga myndigheter på såväl lokal, regional, nationell och på europeisk nivå måste agera för att avlägsna onödiga hinder och bördor, och bistå företagen i att hantera de hinder som är oundvikliga.

Kommissionen lyfter också ett antal konkreta förslag som att införa en ”single digital gateway” i syfte att tillhandahålla enkel tillgång online till information om den inre marknaden.

När det gäller insolvens vill kommissionen säkra det egna förslaget om ”ramar för förebyggande omstrukturering, en andra chans för hederliga företag och förbättrad effektivitet i förfarandena för omstrukturering, insolvens och skuldbefrielse”.

Att skapa nya möjligheter

Meddelandet innehåller förslag på hur EU och medlemsstaterna skulle kunna förenkla ytterligare för startups och expanderande företag genom stödjande insatser på fem områden.

1.Partner, kluster och ekosystem

Ett viktigt område som identifierats är möjligheten till sammankoppling med rätt partners, till exempel investerare, affärspartner, universitet och forskningscentrum. Det redan existerande Startup Europe ska utvidgas. Även det redan existerande Europeiska institutet för innovation och teknik (EIT) och tematiska plattformar för specialisering som tagits fram med hjälp av Europeiska struktur och investeringsfonderna (Esif) ska bidra till arbetet. Befintliga kluster och ekosystem ska sammanlänkas och startup-företag ska kopplas samman med affärspartners via nya vägar. Kommissionen vill också utöka Erasmus för unga företagare till att omfatta inkubatorer och företagare på internationella marknader.

2.Upphandlingsmöjligheter

En annan viktig del för sektorn är möjligheten att få ta del av den offentligt finansierade marknaden genom offentliga upphandlingar, en marknad som idag innefattar ca 2 biljoner euro. Kommissionen kommer under 2017 att inrätta innovationsmäklare i syfte att bygga nätverk av köpare som är intresserade av offentlig innovationsupphandling, sammanföra dessa med innovativa företag och hjälpa företagen att få tillgång till riskfinansiering. De kommer även uppmuntra alla medlemsstater att arbeta mer med innovationsupphandling, och erbjuda vägledning på området genom att utnyttja innovationspartnerskapet.

3.Kompetens

Vad gäller rekrytering av medarbetare med rätt kompetens finns flera parallella processer igång. Bland annat har EIT en central roll i att utbilda masterstudenter med kombinerad teknisk kompetens och företagarkompetens och kan komma att få ett utökat uppdrag. Kommissionen har satt upp en europeisk ram för e-kompetens som ska hjälpa arbetsgivare att utvärdera sökanden inom IKT och för att locka mer kompetens utanför EU har kommissionen sen tidigare föreslagit en reform av EU-blåkortet. Kommissionen vill också uppmuntra medlemsstaterna till att öka användningen av kunskapsallianserna inom Erasmus+, liksom av självskattningsverktyget HEInnovate.

4.Att förbättra innovationsmöjligheterna för startups och expanderande-företag inom EU

Kommissionen vill ändra strategi för stödet till små och medelstora företag som går genom Horisont 2020. De vill ge stöd ”nedifrån och upp”, underlätta startups tillgång till finansiellt och tekniskt stöd, samt inrikta sig på marknadsskapande, banbrytande innovationer med tillväxtpotential. Kommissionen överväger att skapa ett europeiskt innovationsråd som hjälper till att befästa den nya inriktningen. Kommissionen vill använda innovationsradarn som verktyg för att identifiera innovationer med hög potential och i ett tidigt skede kunna föra samman innovatörerna med potentiella affärsparter och investerare. Kommissionen vill även utvärdera det system som upprättats för innovatörer att arbeta med offentliga myndigheter och andra intressenter för att åtgärda upplevda rättsliga hinder. Om konceptet är framgångsrikt kommer det att utökas till andra relevanta områden. I detta sammanhang kommer kommissionen också att undersöka en ram för att möjliggöra regulatoriska frizoner så kallade ”sand boxes”.

Få små och medelstora företag använder immateriella rättigheter och ännu färre använder rättirgheter med täckning i hela EU. Därför vill kommissionen öka medvetenheten om befintliga stödprogram, utveckla ett europeiskt medlings- och skiljedomsnätverk och uppmuntra till försäkringsordningar på europeisk nivå. Dessutom vill kommissionen förbättra samordningen av finansieringsprogram för stöd avseende immateriella rättigheter.

5.Social ekonomi och sociala företag

Kommissionen ser sociala företag som en möjlighet för positiv samhällsutveckling. Sektorn har dock svårt att säkerställa finansiering och stöd på grund av brist på förståelse för deras ekonomiska potential och otillräckligt utnyttjande av modern teknik. För att säkerställa finansiering har kommissionen lanserat både nya finansiella instrument och aktieinstrument. Kommissionen vill även ge sociala företag förbättrat tillträde till marknader, bättre rättsliga ramar, underlätta införandet av ny teknik och användningen av nya affärsmodeller.

Tillgång till finansiering

En av anledningarna till att startup-företagen klarar tillväxten bättre i USA anses vara bättre tillgång till riskkapital. Uppskattningsvis fanns det endast 5 miljarder euro tillgängliga i EU under 2014 jämfört med 26 miljarder euro i USA.

För att komma till rätta med finansieringsproblemen har det bland annat tillförts medel från såväl Esif och COSME samt från Europeiska unionens program för sysselsättning och social innovation (EaSI) som riktats till små och medelstora företag.

Kommissionen håller vidare på att ta fram ett omfattande åtgärdspaket för att stödja riskkapitalfinansiering inom EU. Där ingår bland annat inrättande av en alleuropeisk fond i fond för riskkapital vilken kommissionen tillsammans med Europeiska investeringsfonden, parallellt med större privata investerare kommer att göra ankarinvesteringar i. Kommissionen vill även ändra bestämmelserna för de europeiska riskkapitalfonderna (EuVECA), i syfte att underlätta ytterligare finansiering över gränserna av små och medelstora företag samt att titta på ytterligare stimulansåtgärder för riskkapital. Kommissionen kommer också att fortsätta övervaka skattesystem/skatteincitament för investeringar i startup-företag och med hjälp av bästa praxis och ytterligare studier överväga ytterligare sätt att stödja utformningen av politiken i medlemsstaterna.

Kommissionen kommer att identifiera marknadsledda och offentliga initiativ som främjar upptagande till handel av aktier i små och medelstora företag, och undersöka vilka fungerande lösningar som finns för rättsliga hinder och marknadsmisslyckanden. Kommissionen vill slutligen samordna plattformar för bästa praxis avseende gräsrotsfinansiering.

1.3Gällande svenska regler och förslagets effekt på dessa

Får bedömmas när respektive förslag läggs.

1.4Budgetära konsekvenser / Konsekvensanalys

Innehållet i meddelandet anses inte ha någon budgetär konsekvens för Sverige.

2 Ståndpunkter

2.1Preliminär svensk ståndpunkt

Regeringen välkomnar att kommissionen prioriterar arbetet med att stödja startups och expanderande företag inom EU.

Riva hinder

Regeringen anser att det är av stor vikt att minska rättsliga och administrativa hinder samt genom exempelvis rådgivning och digitaliserade tjänster underlätta hanterandet av de regelverk som även framöver kommer skilja sig åt mellan medlemsstaterna. Vid eventuella förslag om harmonisering av till exempel skatte- och arbetsmarknadslagstiftning bör dock starkt beaktande tas till nationell kompetens. Vad gäller det specifika förslaget om harmoniserade insolvensförfarande hänvisas till faktaPM på COM (216)723 slutgiltig.

Att skapa nya möjligheter

När det gäller att skapa möjligheter för startups och expanderande företag anser regeringen att inriktningen på EU:s insatser bör utgå ifrån att stötta till exempel de gräsrotsinitiativ som finns och växer inom startup-världen snarare än att skapa nya separata strukturer på EU-nivå som riskerar att skapa ökad byråkrati.

Regeringens ståndpunkt är att man bör stärka gräsrotsfinansiering och genom riktade projekt stimulera gräsrotsinitiativ att bidra till målen att koppla samman entreprenörer, kunder och investerare.

Regeringen anser att offentlig upphandling har stor betydelse för startupföretag och att mycket mer kan göras inom detta område.

Den effektivaste typen av finansiering för startup-företag är enligt regeringen stegvis finansiering med en bred ansats där en stor del av projekten får lite pengar initialt, kombinerat med en snabb och transparent process för följdfinansiering. Regeringen delar bilden att rättsliga frågor kan vara ett stort hinder för banbrytande innovation och att det därmed är viktigt att förutsättningarna finns för att testa system som till exempel ”sand boxes”.

Det är vidare viktigt att startups och expanderande företag ges förutsättningar att på bästa sätt tillvarata sina immateriella tillgångar för att i ett tidigt skede förbättra sin konkurrenskraft. Därför välkomnar regeringen förslagen som rör ökat stöd avseende immateriella tillgångar.

Regeringen ställer sig bakom analysen att det saknas kapital till sociala företag och är därmed positiv till att försöka införa nya instrument för att stimulera investeringar specifikt i den sektorn.

Tillgång till finansiering

Regeringen ställer sig positiv till de åtgärder som kommissionen föreslår för att stärka tillgången på finansiering. Regeringen framhåller i sammanhanget vikten av att stärka samverkan mellan det etablerade näringslivet, offentlig sektor och startup-sektorn för att få till effektiv kundfinansiering och bygga en europeisk stark exitmarknad med fler börsintroduktioner och där en ökad andel av försäljningen av högteknologiska företag sker inom EU. Regeringen

stödjer ambitionen att skapa bättre förutsättningar för alternativa finansieringskällor (såsom sk. Crowdfunding) att verka inom EU.

2.2Medlemsstaternas ståndpunkter

Medlemsstaternas ståndpunkter är inte kända.

2.3Institutionernas ståndpunkter

Institutionernas ståndpunkter är inte kända.

2.4Remissinstansernas ståndpunkter

Meddelandet har inte varit föremål för remissbehandling.

3 Förslagets förutsättningar

3.1Rättslig grund och beslutsförfarande

Meddelandet innehåller inga konkreta lagstiftningsförslag. Därmed är frågan om rättslig grund inte aktuell.

3.2Subsidiaritets- och proportionalitetsprincipen

Meddelandet innehåller inga konkreta lagstiftningsförslag. Därmed är frågan om subsidiaritets- och proportionalitetsprincipen inte aktuell.

4 Övrigt

4.1Fortsatt behandling av ärendet

Initiativet ska behandlas på konkurrenskraftsrådets möte i februari 2017.

4.2Fackuttryck/termer

Ett startup-företag är ett fristående yngre innovativt företag med ambitionen att växa och en konkurrenskraftig, skalbar affärsmodell med internationell tillväxtpotential. En startup bygger ofta den skalbara affärsmodellen på digital teknik och/eller immateriella tillgångar. De är kunskapsintensiva och

utvecklar nya koncept och produkter i gränssnittet mellan tjänste- och varubranscher vilket skiljer startups från de flesta andra unga företag.