Inrättande av program för interoperabilitetslösningar

Fakta-PM om EU-förslag 2013/14:FPM109
KOM(2014) 367 slutlig

Hela dokumentet

Inrättande av program för interoperabilitetslösningar (doc, 75 kB) Inrättande av program för interoperabilitetslösningar (pdf, 68 kB)

Regeringskansliet

Faktapromemoria 2013/14:FPM109

Inrättande av program för 2013/14:FPM109
interoperabilitetslösningar  
Näringsdepartementet  
2014-08-25  

Dokumentbeteckning

KOM(2014) 367 slutlig

Förslag till Europaparlamentets och rådets beslut om inrättandet av ett program för interoperabilitetslösningar för europeiska offentliga förvaltningar, företag och medborgare (ISA2).

Sammanfattning

En effektiv och produktiv offentlig sektor kan vara en stark tillväxtmotor genom sitt stöd till och styrning av den privata sektorn. Digitalisering av de europeiska offentliga förvaltningarna och gränsöverskridande interoperabilitet för e-tjänster ses som viktiga faktorer för tillväxt och effektivitetsökningar. I En digital agenda för Europa understryks att interoperabilitet är nödvändig för att man ska kunna utnyttja informations- och kommunikationsteknikens alla sociala och ekonomiska möjligheter.

Förslaget syftar till att inrätta ett program som ger interoperabilitet mellan europeiska offentliga förvaltningar, företag och medborgare, ISA2.

Regeringen ställer sig positiv till åtgärder som främjar gränsöverskridande interoperabilitet.

1 Förslaget

1.1Ärendets bakgrund

Gränsöverskridande interoperabilitet mellan medlemsstaternas offentliga förvaltningar är ett viktigt mål för Europeiska unionen.

I oktober 2013 antog Europeiska rådet slutsatser som underströk att moderniseringen av offentliga förvaltningar måste fortsätta, med ett snabbt

införande av tjänster inom e-förvaltning, e-hälsovård, e-fakturor och e- upphandling som är beroende av interoperabilitet. Bättre digitala tjänster kommer att underlätta för medborgare och företag i Europa i sina kontakter med offentlig sektor. Det kommer också att leda till kostnadsbesparingar och öka effektiviteten, öppenheten och kvaliteten när det gäller den offentliga sektorns tjänster.

I dagens Europa är medborgarna fria att arbeta och flytta och företagen fria att bedriva handel och verksamhet i hela unionen. Det innebär att de har behov av många digitala tjänster från medlemsstaternas förvaltningar. Dessa tjänster utvecklas ännu i huvudsak inom respektive medlemsland. Den brist på samverkande lösningar som detta leder till försvårar användningen för medborgare och företag. Det medför också att man inte tillräckligt tar tillvara på möjligheten att förenkla administrativt arbete och minska de administrativa kostnaderna.

Flera års arbete inom EU med bland annat interoperabilitet, e-förvaltning, öppna data, molntjänster och social innovation har lagt en bra grund för att kunna genomföra digital samverkan. Interoperabilitet och arbetet inom de program som föregått ISA2 är viktiga faktorer för att främja digital innovation och undanröja hinder för modernisering av den offentliga sektorn.

Förslaget kompletterar andra EU-initiativ, som En digital agenda för Europa och Fonden för ett sammanlänkat Europa, vilka bland annat syftar till en modernisering av den offentliga förvaltningen. Förslaget kommer därmed att vara ett viktigt steg för att möjliggöra en digital inre marknad.

1.2Förslagets innehåll

Ett program inrättas för perioden 2016-20 som syftar till att skapa lösningar för interoperabilitet mellan europeiska offentliga förvaltningar, företag och medborgare.

ISA2-programmet ska underlätta effektiva och ändamålsenliga elektroniska gräns- eller sektoröverskridande kontakter mellan europeiska offentliga förvaltningar och mellan europeiska förvaltningar och medborgare och företag. Programmet ska underlätta tillhandahållandet av digitala offentliga tjänster.

Programmet ska identifiera, utveckla och förvalta lösningar som utan begränsningar ska kunna användas av andra EU-institutioner samt nationella, regionala och lokala förvaltningar. Detta kommer att främja samverkan över gränser och mellan sektorer.

1.3Gällande svenska regler och förslagets effekt på dessa

ISA2-programmet är av främjande och stödjande karaktär och påverkar därmed inte gällande svensk lagstiftning.

1.4Budgetära konsekvenser / Konsekvensanalys

Kommissionen beräknar att kostnaden under perioden 1 januari 2016 till 31 december 2020 för att implementera programmet är 130 928 000 EUR.

För Sveriges del förväntas inga budgetära konsekvenser. Skulle ändå indirekta eller direkta budgetära konsekvenser uppstå så ska de hanteras inom ram.

Kommissionen har inte gjort en ny konsekvensanalys för ISA2-programmet eftersom det följer direkt på ISA-programmet och inte i väsentlig grad skiljer sig ur ett konsekvensperspektiv.

2 Ståndpunkter

2.1Preliminär svensk ståndpunkt

Regeringen ställer sig övergripande positiv till åtgärder som främjar interoperabilitet och därmed digital samverkan mellan europeiska förvaltningar, företag och medborgare.

Regeringens mål i strategin ”Med medborgaren i centrum – regeringens strategi för en digitalt samverkande förvaltning” är att åstadkomma högre kvalitet och effektivitet i verksamheten. Digitaliseringen skapar möjligheter till effektivisering inom statsförvaltningen och digital samverkan inom EU medverkar till att uppnå detta mål. Digital samverkan och standarder är en viktig grund för att skapa återanvändbara lösningar. Digitala tjänster bör i så stor utsträckning som möjligt bygga på öppna standarder och använda programvara som frigör statsförvaltningen från beroendet av enskilda tekniska lösningar.

2.2Medlemsstaternas ståndpunkter

Medlemsstaternas ståndpunkter är ännu inte kända.

2.3Institutionernas ståndpunkter

Institutionernas ståndpunkter är ännu inte kända.

2.4Remissinstansernas ståndpunkter

Det aktuella förslaget har inte remitterats.

3 Förslagets förutsättningar

3.1Rättslig grund och beslutsförfarande

Det föreslagna programmet följer på befintligt ISA-program. ISA2 kommer att stödja, konsolidera och utöka pågående aktiviter.

Förslaget baseras på artikel 170 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (nedan kallat EUF-fördraget).

I enlighet med artikel 172 i EUF-fördraget ska vägledningar som nämns i artikel 171 antas av Europaparlamentet och rådet som ska besluta i enlighet med det ordinarie lagstiftningsförfarandet och efter att hört Ekonomiska och sociala kommittén samt Regionkommittén. Vägledningar och projekt som är av gemensamt intresse, men som kan hänföras till ett medlemsland, kräver godkännande av aktuellt medlemsland.

3.2Subsidiaritets- och proportionalitetsprincipen

När det gäller subsidiaritetsprincipen har kommissionen anfört följande.

Målen med förslaget kan inte åstadkommas i tillräckligt hög grad om de enskilda medlemsstaterna enbart agerar oberoende av varandra eftersom detta inte skulle leda till en gränsöverskridande interoperabilitet. Om varje land agerar separat skulle det heller inte leda till gemensamma lösningar som stödjer kommunikationen mellan europeiska förvaltningar.

Det program som förslaget beskriver kommer att införa och förvalta lösningar som stödjer ett enkelt arbete mellan medlemsstaternas förvaltningar som i sin tur medför enklare och bättre elektroniska tjänster.

Därför är förslaget förenligt med subsidiaritetsprincipen.

Programmet ska stödja tillhandahållandet av gemensamma lösningar i form av gemensamma ramverk, verktyg och tjänster.

Utveckling och vidareutvecklingen av ramverk och verktyg ska finansieras genom programmet samtidigt som användandet ska finansieras av respektive användande förvaltning.

Lösningarna kommer att minska administration och kostnader för förvaltningar som kommunicerar med varandra. Därför är förslaget förenligt med proportionalitetsprincipen.

Regeringen delar kommissionens bedömning när det gäller subsidiaritets- och proportionalitetsprincipen.

4 Övrigt

4.1Fortsatt behandling av ärendet

Förslaget är sänt till Europaparlamentet och Europeiska rådet.

Programmet ska gälla från 1 januari 2016 till 31 december 2020.

4.2Fackuttryck/termer

Interoperabilitet: förmåga hos system, organisationer eller verksamhetsprocesser att fungera tillsammans och kunna kommunicera med varandra genom att överenskomna regler följs