Införandet av vissa krav för betalningstjänstleverantörer

Fakta-PM om EU-förslag 2018/19:FPM25 KOM(2018)812, KOM(2018)813

KOM(2018)812, KOM(2018)813

Regeringskansliet

Faktapromemoria 2018/19:FPM25

Införandet av vissa krav för 2018/19:FPM25
betalningstjänstleverantörer  
Finansdepartementet  
2019-01-16  

Dokumentbeteckning

KOM(2018)812

Förslag till rådets direktiv om ändring av direktiv 2006/112/EG vad gäller införandet av vissa krav för betaltjänstleverantörer

KOM(2018)813

Förslag till rådets förordning om ändring av förordning (EU) nr 904/2010 vad gäller åtgärder för att stärka det administrativa samarbetet för att bekämpa mervärdesskattebedrägeri

Sammanfattning

Europeiska kommissionen har lämnat ett förslag om att betaltjänstleverantörer ska bli skyldiga att registrera viss information om betalningsmottagare och betalningstransaktioner. Dessa uppgifter ska därefter föras in i ett för EU centralt elektroniskt system för betaluppgifter (CESOP) som ska inrättas. CESOP ska enbart vara tillgängligt för Eurofiscs

sambandstjänstemän och användas för att bekämpa mervärdesskattebedrägerier.

Det är positivt att åtgärder vidtas för att effektivisera och utvidga bekämpandet av mervärdesskattebedrägerier. Administrativt samarbete och informationsutbyte är en viktig del i detta, liksom samarbete mellan myndigheter. Det är dock viktigt att de åtgärder som vidtas är effektiva för att motverka mervärdesskattebedrägerier. Vid bedömningen av förslaget måste det också beaktas att åtgärderna inte bör innebära alltför stora kostnader och administrativa bördor för företagen.

1 Förslaget

1.1Ärendets bakgrund

I uppföljningen av EU:s handlingsplan för mervärdesskatt: Mot ett gemensamt mervärdesskatteområde i EU – Dags för beslut (COM(2017) 566 final) har kommissionen åtagit sig att åtgärda skattemyndigheternas administrativa kapacitet för att bekämpa mervärdesskattebedrägeri inom e- handel genom att införa ett strukturerat offentlig-privat samarbete med skattemyndigheter och betaltjänsteleverantörer m.fl.. I december 2017 antog Europeiska unionens råd det så kallade e-handelspaketet1 och i protokoll vid antagandet betonade rådet behovet av att förbättra verktygen för bedrägeribekämpning. De nu föreslagna ändringarna presenterades av kommissionen den 12 december 2018 och har som syfte att bekämpa mervärdesskattebedrägerier inom e-handel samt att komplettera e- handelspaketet.

1.2Förslagets innehåll

Medlemsstaternas totala förluster av mervärdesskatteintäkter vid gränsöverskridande varuhandel uppskattas till 5 miljarder euro per år. Det har även rapporterats om mervärdesskattebedrägerier vid gränsöverskridande tillhandahållande av tjänster. Syftet med förslagen är att lösa problemet med mervärdesskattebedrägerier vid e-handel. Det ska ske genom att samarbetet stärks mellan skattemyndigheter och betaltjänstleverantörer. Över 90 procent av inköpen på nätet som görs av europeiska kunder sker via en

betaltjänstleverantör. Betaltjänstleverantörerna innehar därmed betalningsinformation som kan ge skattemyndigheterna en fullständig bild av de inköp som sker på nätet. Erfarenhet från medlemsstater som samarbetar med betaltjänstleverantörer på nationell nivå har visat på konkreta resultat. Därför föreslås att betaltjänstleverantörer blir skyldiga att samla in och

registrera viss information om betalningsmottagare och betalningstransaktioner. Dessa uppgifter ska därefter föras in i ett för EU central elektroniskt system för betaluppgifter (CESOP) som ska inrättas. CESOP ska enbart vara tillgängligt för Eurofiscs sambandstjänstemän och användas för att bekämpa mervärdesskattebedrägerier.

1Rådets direktiv (EU) 2017/2455 av den 5 december 2017 om ändring av direktiv 2006/112/EG och direktiv 2009/132/EG vad gäller vissa skyldigheter på mervärdesskatteområdet för tillhandahållande av tjänster och distansförsäljning av varor, rådets förordning (EU) 2017/2454 av den 5 december 2017 om ändring av förordning (EU) nr 904/2010 om administrativt samarbete och kampen mot mervärdesskattebedrägeri samt rådets genomförandeförordning (EU) 2017/2459 av den 5 december om ändring av genomförandeförordning (EU) nr 282/2011 om fastställande av tillämpningsföreskrifter för direktiv 2006/112/EG om ett gemensamt system för mervärdesskatt

1.2.1Ändringar i mervärdesskattedirektivet

För att bekämpa mervärdesskattebedrägerier föreslås att en ny dokumentationsskyldighet införs för betaltjänstleverantörer. Dokumentationsskyldigheten föreslås gälla för betaltjänster som resulterar i en gränsöverskridande överföring av medel till betalningsmottagaren, om betalaren är belägen i en av medlemsstaterna och om det totala antalet överföringar som mottagits av betalningsmottagaren överstiger 25 betalningar under ett kalenderkvartal. Dokumentationsskyldigheten avser information för att identifiera den betalningsleverantör som håller registret, information för att identifiera betalningsmottagaren och information om de betalningar som mottagits av betalningsmottagaren. Uppgifter om betalare ingår inte i betaltjänstleverantörens dokumentationsskyldighet. Vidare föreslås regler för att fastställa var betalningsmottagarna och betalaren befinner sig. Betaltjänstleverantören ska spara dokumentationen i två år och registret ska hållas tillgängligt elektroniskt.

1.2.2Ändringar i rådets förordning

De föreslagna ändringarna i förordningen 904/2010 innehåller regler för hur medlemsstaterna ska samla in de register som gjorts tillgängliga elektroniskt av betaltjänstleverantörer. Förslaget innebär att ett nytt centralt elektroniskt system för lagring av betaluppgifter ska skapas, kallat CESOP. Vidare föreslås bestämmelser om den vidare behandlingen av uppgifterna, som ska utföras av tjänstemän som arbetar med bedrägeribekämpning inom ramen för Eurofisc. För att möjliggöra detta har bl.a. följande ändringar föreslagits.

Nya definitioner läggs till, samma som används i direktiv (EU) 2015/2366 om betaltjänster på den inre marknaden.

En skyldighet för medlemsstaterna att samla in de uppgifter som gjorts tillgängliga elektroniskt av betaltjänstleverantörer införs.

Medlemsstaterna ska i ett nationellt elektroniskt system samla in och lagra uppgifter om de betalningsmottagare och betalningstransaktioner som samlats in av betaltjänstleverantörerna.

Medlemsstaterna ska varje kvartal översända de uppgifter de samlar in från betaltjänstleverantörer som är etablerade i deras egen medlemsstat.

CESOP kommer att korrigera formella fel i de överförda uppgifterna och sammanställa de samlade betaluppgifterna.

CESOP analyserar och ger därefter medlemsstaterna en fullständig översikt över de betalningar som mottagits av givna betalningsmottagare.

Uppgifterna lagras i CESOP i två års tid.

Betaluppgifterna ska inte kunna användas av medlemsstaterna för att fastställa beräkningsgrunden, uppbörd av mervärdesskatt eller utföra administrativa mervärdesskattekontroller om inte betaluppgifterna har dubbelkontrollerats mot andra uppgifter som finns tillgängliga för skattemyndigheterna.

Enligt kommissionen kommer det att ta minst tre år att upprätta CESOP. Under denna tid ska kommissionen och medlemsstaterna i den ständiga kommittén för administrativt samarbete (SCAC) arbeta med ett flertal tekniska detaljer. I förordningen ges därför kommissionen befogenhet att anta en genomförandeförordning som innehåller tekniska åtgärder för att bland annat upprätta systemet, underhålla och förvalta det.

1.3Gällande svenska regler och förslagets effekt på dessa

De föreslagna ändringarna i mervärdesskattedirektivet måste genomföras i svensk rätt genom ändringar i mervärdesskattelagen (1994:200). Eventuellt behöver även ändringar ske i lag (2010:751) om betaltjänster.

De föreslagna förordningsändringarna kräver ingen ändrad svensk lagstiftning då förordningarna är direkt tillämpliga i medlemsstaterna.

1.4Budgetära konsekvenser / Konsekvensanalys

Kommissionen har gjort en konsekvensanalys med (SWD[2018] 487 final och SWD[2018] 488 final) bedömningen är att förslaget innebär att varje medlemsstat kommer att få en engångskostnad på 7,5 miljoner euro och löpande kostnader på 2,9 miljoner euro per år. Europeiska kommissionen kommer att få en engångskostnad på 11,9 miljoner euro och löpande kostnader på 4,5 miljoner euro per år. Förslagen kommer dock att innebära minskade förluster av mervärdesskatt för medlemsstaterna och bedöms därmed ha en positiv inverkan på medlemsstaternas budgetar. I kommissionens konsekvensanalys konstateras att betaltjänstleverantörerna kommer att åläggas administrativa bördor och kostnader för att rapportera betalningsuppgifterna till skattemyndigheterna. Kommissionen har dock inte tagit fram uppgifter om hur stora dessa kostnader och administrativa bördor för företagen förväntas bli.

Regeringen anser att eventuella kostnader för statsbudgeten ska hanteras inom befintliga ekonomiska ramar samt att eventuella kostnader för EU:s budget ska hanteras inom EU-budgetens befintliga ram.

2 Ståndpunkter

2.1Preliminär svensk ståndpunkt

Det är positivt att åtgärder vidtas för att effektivisera och utvidga bekämpandet av mervärdesskattebedrägerier. Administrativt samarbete och informationsutbyte är en viktig del i detta, liksom samarbete mellan myndigheter. Det är dock viktigt att de åtgärder som vidtas är effektiva för att motverka mervärdesskattebedrägerier. Vid bedömningen av förslaget måste också beaktas att åtgärderna inte bör innebära alltför stora kostnader och administrativa bördor för företagen.

2.2Medlemsstaternas ståndpunkter

Medlemsstaternas ståndpunkter är inte kända.

2.3Institutionernas ståndpunkter

Institutionernas, förutom kommissionens, ståndpunkter är inte kända.

2.4Remissinstansernas ståndpunkter

Förslagen remitterades i december 2018. Remisstiden går ut under januari 2019. Några synpunkter har ännu inte inkommit.

3 Förslagets förutsättningar

3.1Rättslig grund och beslutsförfarande

Enligt artikel 113 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt ska rådet enhälligt anta bestämmelser om harmonisering av medlemsstaternas regler på området för indirekt beskattning i den mån en sådan harmonisering är nödvändig för att säkerställa den inre marknadens upprättande och funktion och för att undvika snedvridning av konkurrensen.

3.2Subsidiaritets- och proportionalitetsprincipen

Kommissionen anser att förslaget är i enlighet med subsidiaritetsprincipen. Kommissionen motiverar sitt ställningstagande genom att hänvisa till att mervärdesskattebedrägeri inom e-handel är gemensamt för alla medlemsstater och förvärras av att skattemyndigheterna har otillräckliga verktyg. Medlemsstaterna kan inte på egen hand erhålla den information från tredje parter som krävs för att kontrollera att mervärdesskattreglerna vid gränsöverskridande e-handel tillämpas korrekt. Därför är samarbetet mellan medlemsstaterna av avgörande betydelse.

Kommissionen anser vidare att förslaget är i enlighet med proportionalitetsprincipen. Kommissionen motiverar sitt förslag med att förslaget förväntas förse skattemyndigheterna med nödvändig information och resurser för att upptäcka mervärdesskattebedrägerier. Den totala administrativa bördan för företag och skattemyndigheter skulle minska totalt jämfört med nuvarande situation. Harmoniserade krav gällande betaltjänstföretagens uppgiftsskyldighet begränsar deras administrativa börda i jämförelse med om varje medlemsstat skulle införa sina egna nationella regler. Endast de uppgifter som är nödvändiga för att uppnå målet kommer att behandlas. De kommer även att behandlas i enlighet med den reglering som finns. Proportionaliteten garanteras också genom att det finns en tröskel under vilken betaltjänstleverantören inte behöver skicka betalningsuppgifter till skattemyndigheterna.

När det gäller kommissionens förslag om införandet av CESOP (COM[2018]

813)kommer det enbart vara tillgängligt för Eurofiscs sambandstjänstmän. En lämplig säkerhetsnivå i linje med EU-institutionernas regler om behandling av personuppgifter garanteras. Vidare skulle systemet inte ha ett gränssnitt med internet och uppgifterna enbart sparas i två år. Samtliga dessa åtgärder gör enligt kommissionen att det är proportionerligt.

Regeringen instämmer i bedömningen att förslagen om ändring i mervärdesskattedirektivet (COM(2018)812) och förslaget om ändring i förordning 904/2010 (COM(2018)813) är förenliga med subsidiaritetsprincipen. För att vara proportionerligt bör förslagen utformas så att målen med förslagen kan uppfyllas på ett resurs- och kostnadseffektivt sätt för såväl företag som myndigheter.

4 Övrigt

4.1Fortsatt behandling av ärendet

Kommissionen presenterade förslaget vid ett rådsarbetsgruppsmöte den 12 december 2018. Behandlingen kommer att fortsätta i rådsarbetsgruppsmöten.

4.2Fackuttryck/termer

CESOP är det föreslagna centrala elektroniska systemet för betaluppgifter.

Eurofisc är ett nätverk för utbyte och analys av riktad information mellan medlemsstaternas myndigheter om företag som misstänks vara inblandade i karusellbedrägerier.

Karusellbedrägeri är en typ av mervärdesskattebedrägeri där samma vara kan säljas och köpas flera gånger mellan olika företag i syfte att undandra mervärdesskatt. Det förutsätter minst tre parter i två olika medlemsstater, varav minst en av parterna är ett företag med avsikt att genomföra bedrägerier. Detta företag gör ett unionsinternt förvärv utan avsikt att redovisa och betala mervärdesskatt. Företaget säljer sedan varorna vidare till ett annat bolag (köparen) inklusive mervärdesskatt. Köparen gör avdrag för ingående mervärdesskatt, den skatt som inte kommer att redovisas och betalas av företaget som genomfört bedrägeriet. Köparen säljer sedan vidare varan till bolaget i det andra landet som sålde varan från första början. Varan kan sedan säljas igen på samma sätt, därav namnet karusellbedrägeri.