Handlingsplan för hajar

Fakta-PM om EU-förslag 2008/09:FPM93 KOM(2009) 40

KOM(2009) 40
FPM_200809__93

Regeringskansliet

Faktapromemoria 2008/09:FPM93

Handlingsplan för hajar

Jordbruksdepartementet

2009-03-13

Dokumentbeteckning

KOM(2009) 40

Meddelande från kommissionen till Europaparlamentet och rådet om Europeiska gemenskapens handlingsplan för bevarande och förvaltning av hajar

Sammanfattning

I meddelandet presenterar kommissionen en handlingsplan för bevarande och förvaltning av hajar. Handlingsplanen innehåller kommissionens förslag till ett stort antal rättsliga åtgärder och strategiåtgärder som också omfattar förändringar av ett antal existerande förordningar. Syftet är att på EG-nivå utveckla och genomföra en omfattande, effektiv och integrerad strategi och ett regelverk för hajfisket. Vissa av de föreslagna åtgärderna ska genomföras på gemenskapsnivå medan andra kan genomföras på medlemsstatsnivå eller måste godkännas av regionala fiskeriorganisationer (RFMO). Till handlingsplanen finns även en tidsplan för gemenskapens arbete. Regeringen välkomnar kommissionens handlingsplan.

1 Förslaget

1.1 Ärendets bakgrund

Det sedan 1980-talet ökande hajfisket har medfört att flera hajarter idag är mycket hotade.

Det har gjorts ansträngningar på internationell nivå för att säkerställa en samordnad förvaltning av hajfisket, bl.a. antog FAO redan 1999 den internationella handlingsplanen för bevarande och förvaltning av haj (IPOA SHARKS). Trots den betydelse som hajfisket har för EU-flottorna har hajfisket inte tidigare varit föremål för en förvaltningsram på gemenskapsnivå. Ett antal åtgärder som direkt eller indirekt syftar till att bevara och förvalta hajbestånden har dock antagits vid olika tillfällen.

Hajar, som anses vara havens toppredatorer, är mycket känsliga arter och extremt sårbara för riktat, ohållbart fiske. Hajpopulationerna i gemenskapens vatten har minskat avsevärt de senaste decennierna och vissa arter är t.o.m. utrotningshotade. Hajar växer långsamt har ofta sen könsmognad. Många arter föder dessutom ett begränsat antal ungar och dräktighetsperioden kan vara mycket lång. Vissa arter är dräktiga upp till 24 månader. I meddelandet används begreppet haj i vid bemärkelse och omfattar över 1000 arter av haj, rocka och havsmus. Hajar förekommer i alla hav, särskilt frekvent förekommande är de i norra Atlanten, dit över 50 procent av de fångster som görs av EU-fartyg är koncentrerade. Sedan mitten av 1980-talet har hajfiskets fångster världen över ökat med 35 procent, till 810 000 ton (2004).

På grund av hajarnas låga reproduktionspotential och återhämtningskapacitet finns behov av ett effektivt ramverk för förvaltningen av hajfisket för att det ska kunna bli hållbart. Inom Gemenskapen har det hittills inte funnits någon sammanhängande förvaltning av hajar, utan endast vissa arter förvaltas idag genom skilda förordningar. Det finns därför ett stort behov av att stärka nuvarande lagstiftning för att återuppbygga flera av de bestånd som fiskas av gemenskapens flottor. Det meddelande om gemenskapens handlingsplan för hajar som nu har presenterats anger de grundprinciper som den kommer att baseras på, samt ger en överblick över vilka åtgärder som bör vidtas.

1.2 Förslagets innehåll

Den nu föreslagna handlingsplanen medför ett stort antal rättsliga åtgärder och strategiåtgärder och inbegriper ändringar av ett antal existerande förordningar. En del av dessa åtgärder ska genomföras på gemenskapsnivå medan andra kan genomföras på medlemsstatsnivå eller måste godkännas av Regionala fiskeriorganisationer. I handlingsplanen föreskrivs både åtgärder som ska genomföras snarast och andra som behöver ett åtagande på längre sikt och som måste baseras på rön och vetenskapliga råd som successivt blir tillgängliga. Tidpunkten för genomförandet av handlingsplanen kommer därför att vara beroende av bidragen från de aktörer som berörs.

1.3 Gällande svenska regler och förslagets effekt på dessa

Meddelandet innehåller inte några konkreta förslag. Det går därför inte att bedöma vilka svenska regler som skulle behövas ändras.

Av Fiskeriverkets författningssamling Svenska regleringar om skydd av haj och rocka (FIFS 2007:38) framgår det att:

  • Det råder förbud mot att fiska småfläckig rödhaj, brugd, sillhaj/håbrand, slätrocka och knaggrocka.

  • Det råder förbud mot att landa rockor (som inte omfattas av fiskeförbud) i kapat skick.

  • Det råder förbud mot fiske efter pigghaj med nät och linor (långrev och backor). Vid trålfiske får pigghaj endast tas som bifångst. Fiske med handredskap är begränsat. Tillstånd för att bedriva riktat fiske på denna art kan dock i vissa fall beviljas.

Om och när kommissionen konkretiserar sina förslag kan ovan nämnda föreskrifter behöva ses över.

1.4 Budgetära konsekvenser / Konsekvensanalys

Meddelandet innehåller inte några konkreta förslag. Därför går det inte i nuläget att bedöma de budgetära effekterna.

2 Ståndpunkter

2.1 Preliminär svensk ståndpunkt

Regeringen välkomnar kommissionens meddelande om en handlingsplan för bevarande och förvaltning av haj. Regeringen anser det angeläget att på gemenskapsnivå reglera förvaltning av hajfiske, då ett antal hajarter hotas av utrotning. Dessutom har vissa arter, som håbrand, pigghaj och två arter av makrillhaj, i december 2008 listats under Bonnkonventionen d.v.s. konventionen om skydd av flyttande vilda djur (Convention on the Conservation of Migratory Species (CMS)). Vid de två senaste partsmötena med konventionen om internationell handel med utrotningshotade arter av vilda djur och växter (CITES – Convention on International Trade in Endangered Species of Wild Fauna and Flora) har EU lagt fram förslag om att lista sillhaj och pigghaj på konventionens bilaga II. Förslagen har inte fått majoritet på partsmötena. Den största kritiken från övriga konventionsmedlemmar har gällt avsaknaden av EU-interna förvaltnings - och bevarandeplaner för dessa arter.

Av särskild vikt är:

  • att 2003 års förbud mot avskärning av fenor, s.k. finning, förstärks. Enligt regeringens uppfattning bör alla hajar landas hela, dvs. med fenorna kvar.

  • att fångster och fiskeansträngning anpassas till hajarternas beståndssituation.

att fiskekvoter, TACer, baseras på vetenskaplig rådgivning.

  • att endast selektiva redskap godkända av den vetenskapliga, tekniska och ekonomiska kommittén för fiskerinäringen (STEFC) ska användas.

  • att gemenskapen följer de rekommendationer som utfärdas av RFMO:s om förvaltningsåtgärder för haj. Av särskild vikt är att minimera bifångster.

  • att en förbättrad datainsamling kommer till stånd i syfte att öka kunskapen om haj.

  • att handlingsplanen utvärderas efter ett antal år i syfte att bedöma måluppfyllelsen och ev. behov av förbättringar.

2.2 Medlemsstaternas ståndpunkter

Flertalet medlemsstater välkomnar förslaget. Än striktare regler krävs rörande finning och ett totalförbud kan stödjas av många medlemsstater. Vissa medlemsstater vill dock förstärka existerande undantag. Även behovet av ett förbättrat vetenskapligt underlag har framhållits av flera medlemsstater och vissa anser att tillgång till vetenskapliga data måste finnas innan regleringar får träda i kraft. Andra medlemsstater anser att försiktighetsprincipen måste gälla.

Då hotbilden varierar för enskilda hajbestånd anser vissa medlemsstater att det finns behov av en diversifierad strategi. Andra förespråkar ett hållbart fiske för ekonomiskt viktiga arter, som inte är hotade. Vissa efterlyser proportionalitet, medan andra även vill se regionala bestämmelser .

Några medlemsstater betonar sin oro inför ett utkastförbud och lyfter fram att också åtgärder som stängning av områden och selektiva redskap måste beaktas noggrant. Ett fåtal medlemsstater anser även att utkast och bifångster måste minska generellt genom att selektiva redskap används.

Vissa medlemsstater anser att kontrollåtgärder borde begränsas, medan behovet av observatörer ombord för vetenskapliga eller verkställande syften framhållits av andra medlemsstater. Slutligen har vikten av internationellt samarbete lyfts fram av flera medlemsstater.

2.3 Institutionernas ståndpunkter

Institutionerna har inte yttrat sig.

2.4 Remissinstansernas ståndpunkter

Meddelandet är ute på remiss till den 20 mars 2009

3 Förslagets förutsättningar

3.1 Rättslig grund och beslutsförfarande

-

3.2 Subsidiaritets- och proportionalitetsprincipen

-

4 Övrigt

4.1 Fortsatt behandling av ärendet

Det tjeckiska ordförandeskapet planerar för antagande av rådsslutsatser på jordbruks- och fiskerådet i april 2009.

4.2 Fackuttryck/termer

IPOA SHARKS: Internationella handlingsplanen för bevarande och förvaltning av hajar som antogs av FAO 1999

RFMO: regionala fiskeriorganisationer

STECF: den vetenskapliga, tekniska och ekonomiska kommittén för fiskerinäringen