Grönbok om översyn av Bryssel I-förordningen

Fakta-PM om EU-förslag 2008/09:FPM125 KOM(2009) 175

KOM(2009) 175
FPM_200809__125

Regeringskansliet

Faktapromemoria 2008/09:FPM125

Grönbok om översyn av Bryssel I-förordningen

Justitiedepartementet

2009-06-01

Dokumentbeteckning

KOM(2009) 175

Grönbok om översyn av rådets förordning (EG) nr 44/2001 om domstols behörighet och om erkännande och verkställighet av domar på privaträttens område

Sammanfattning

Bryssel I-förordningen innehåller regler om vilket lands domstol som ska pröva privaträttsliga mål där parterna har hemvist i olika medlemsstater. Förordningen innehåller också bestämmelser om erkännande och verkställighet av avgöranden från andra medlemsstater på detta område.

Kommissionen ska enligt Bryssel I-förordningen lägga fram en rapport om dess tillämp­ning. Grönboken har lämnats i an­slut­ning till rapporten. Den inleder ett brett samråd om möjliga sätt att förbättra förordningen.

Grönboken innehåller en rad allmänt hållna förslag på olika områden och frågor om vad en översyn av förordningen bör vara inriktad på. En av de viktigaste frågorna gäller avskaffandet av exekvatur. Den som vill ha ett avgörande verkställt i en annan medlemsstat måste enligt förordningen först ansöka och beviljas verkställighet av en dom­stol i det landet. I grönboken föreslås att det särskilda förfarandet för verkställighet, exekvatur, avskaffas. Det framhålls dock att det ändå finns ett behov av andra rättssäkerhetsgarantier. I grönboken diskuteras också andra möjliga förbättringar i förordningen. Flera är av mera teknisk natur.

Regeringen är positiv till att avskaffa kravet på exekvatur.

1 Förslaget

1.1 Ärendets bakgrund

Bryssel I-förordningen är ett av de viktigaste instrumenten inom EU:s civilrättsliga samarbete. Den innehåller regler om vilket lands domstol som ska pröva mål där parterna har hemvist i olika medlemsstater. Förordningen innehåller också bestämmelser om erkännande och verkställighet av avgöranden från andra medlemsstater. Bryssel I-förordningen är tillämplig på privaträttens område. Dit hör t.ex. tvister om avtal och skadestånd. Familjerättslig underhållsskyldighet omfattas av förordningen, men inte familjerättsliga frågor i övrigt. På familjerättens område gäller i stället Bryssel II-förordningen. Den innehåller regler om vilken lands domstol som är behörig att pröva mål om äktenskap och föräldraansvar och om erkännande och verkställighet av sådana avgöranden.

Bryssel I-förordningen trädde i kraft den 1 mars 2002 och ersatte Brysselkonventionens regler på detta område. Denna konvention gällde från 1968 mellan EU:s medlemsstater. Kommissionen ska enligt Bryssel I-förordningen lägga fram en rapport om förordningen. Syftet med rapporten är att låta Europaparlamentet, rådet och Europeiska ekonomiska och sociala kommittén få del av en utvärdering av tillämpningen av förordningen. Grönboken har lämnats i anslutning till rapporten. Grönboken och rapporten presenterades den 22 april 2009.

Med grönboken inleds ett brett samråd om möjliga sätt att förbättra Bryssel I-förordningen. Grönboken innehåller allmänt hållna förslag till förbättringar på olika områden och det ställs en rad frågor om vad en översyn av förordningen bör vara inriktad på. Förslagen och frågorna bygger på rapporten. Medlemsstater och andra intressenter har möjlighet att svara på dessa frågor och att lämna andra synpunkter till kommissionen.

1.2 Förslagets innehåll

I grönboken föreslås att en översyn av Bryssel I-förordningen ges bl.a. följande inriktning.

Avskaffandet av exkevatur

Den som vill ha ett avgörande verkställt i en annan medlemsstat måste enligt förordningen först ansöka och beviljas verkställighet av en särskilt utsedd domstol i det landet. Den inledande prövningen av verkställighetsfrågan är enbart formell. Endast om det i ett senare skede begärs ändring av verkställighetsförklaringen kan en domstol pröva om verkställighet ska vägras av andra skäl. Vägransgrunderna är emellertid begränsade och den utländska domen kan aldrig omprövas i sak.

Enligt grönboken tar den nuvarande ordningen med ett särskilt för­faran­de för verkställighet (exekvatur) tid och medför kostnader. Till detta kommer att verkställighet vägras endast sällan. Grönboken öppnar därför för att kravet på exekvatur avskaffas. Det framhålls emellertid att det ändå finns ett behov av andra rättssäkerhetsgarantier.

Förordningen och den internationella rättsordningen

Förordningens regler om vilket lands domstol som ska pröva en tvist gäller med något undantag endast om svaranden har sitt hemvist i en medlemsstat. I annat fall gäller nationella regler. I grönboken diskuteras om och när det finns ett behov av gemensamma regler om domstols behörighet då endast käranden har hemvist inom EU. Med sådana regler skulle medborgare i olika medlemsstater få samma möjlighet till rättslig prövning, ”access to justice”, och genomslaget för tvingande EU-lagstiftning förbättras. Samtidigt kan risken för parallella domstolsförfaranden öka.

Bryssel I-förordningens bestämmelser om erkännande och verkställighet gäller vidare endast avgöranden från annan medlemsstat. I grönboken diskuteras behovet av gemensamma regler beträffande erkännande och verkställighet av avgöranden från länder utanför EU.

Val av domstol

Enligt Bryssel I-förordningen kan parterna under vissa förutsättningar träffa avtal om att en tvist mellan dem ska prövas av domstol eller domstolarna i en medlemsstat.

Avtal om domstols behörighet bör enligt grönboken ges största möjliga verkan inte minst med tanke på deras betydelse för internationell handel. I grönboken diskuteras olika alternativ för att stärka effekten av sådana avtal. Som en tänkbar åtgärd nämns bl.a. en annan reglering av hur domstolarna ska agera när parallella domstolsförfaranden pågår i olika medlemsstater.

Industriell äganderätt

Den nuvarande ordningen för patentskydd kan enligt grönboken medföra tvister i flera medlemsstater. I syfte att komma tillrätta med denna och andra brister arbetar kommissionen för att skapa ett gemensamt system för patenttvister. Grönboken tar emellertid även upp vad som kan göras för att åstadkomma en bättre samordning av parallella domstolsförfaranden inom ramen för Bryssel I-förordningen och lyfter bl.a. fram att man skulle kunna stärka kommunikationen och samarbetet mellan domstolar där talan väcks parallellt.

Litis pendens och mål som har samband med varandra

Bryssel I-förordningen innehåller en allmän bestämmelse om hur domstolar ska agera vid litis pendens (mål i olika domstolar om samma sak och mellan samma parter). I grönboken diskuteras hur den kan förbättras t.ex. genom bättre samverkan mellan domstolarna. Det övervägs också om gemensamma regler bör införas för att förena mål där talan väcks av eller mot flera parter.

Interimistiska åtgärder

Interimistiska åtgärder (tillfälliga åtgärder) kan behövas för att under en begränsad tid, innan ett mål är avgjort, säkra att den slutliga domen kan verkställas. Enligt Bryssel I-förordningen får förutom den domstol som är behörig att pröva själva saken även domstolar i andra medlemsstater besluta om sådana åtgärder. I grönboken diskuteras en annan uppdelning av behörigheten att besluta om åtgärder mellan dessa domstolar, förtydliganden av EG-domstolens praxis på området samt andra åtgärder som kan förbättra den fria rörligheten för interimistiska åtgärder.

Förhållandet mellan förordningen och skiljeförfarande

Erkännande och verkställighet av skiljedomar regleras för närvarande av 1958 års New York-konvention, som alla medlemsstater har tillträtt. Skiljeförfaranden är däremot undantagna från Bryssel I-förordningens tillämpningsområde.

Enligt grönboken kan det finnas anledning att göra Bryssel I-förordningen tillämplig på vissa särskilda frågor om skiljeförfarande för att göra sådana förfaranden och avgörandena de mynnar ut i mer effektiva samt säkerställa en god samordning mellan domstols- och skiljeförfaranden. Det gäller t.ex. interimistiska åtgärder inom ramen för skiljeförfaranden samt domstols behörighet att pröva skiljeavtal.

1.3 Gällande svenska regler och förslagets effekt på dessa

Bryssel I-förordningen är direkt tillämplig. Eventuella effekter på gällande rätt i övrigt går inte att ta ställning till i nuläget eftersom grönboken inte innehåller några konkreta förslag.

1.4 Budgetära konsekvenser / Konsekvensanalys

Grönboken bedöms inte medföra några budgetära konsekvenser. Ingen konsekvensanalys är i nuläget genomförd eftersom det inte finns några konkreta förslag att ta ställning till.

2 Ståndpunkter

2.1 Preliminär svensk ståndpunkt

Regeringen är positiv till att avskaffa kravet på exekvatur och anser att det bör vara en viktig prioritering vid översynen av Bryssel I-förordningen. Svensk ståndpunkt i övrigt bereds för närvarande inom Regeringskansliet och grönboken är fortfarande ute på remiss.

2.2 Medlemsstaternas ståndpunkter

Övriga medlemsstaters ståndpunkter är ännu inte kända.

2.3 Institutionernas ståndpunkter

Institutionernas ståndpunkter är inte kända.

2.4 Remissinstansernas ståndpunkter

Regeringen har berett en bred krets av intressenter tillfälle att lämna synpunkter på grönboken. Svarstiden går ut den 2 juni 2009.

3 Förslagets förutsättningar

3.1 Rättslig grund och beslutsförfarande

Den rättsliga grunden för Bryssel I-förordningen är artikel 65 EG om juridiskt samarbete inom civilrätten. Rådet beslutar på förordningens område enligt artikel 251 EG (medbeslutandeförfarandet).

3.2 Subsidiaritets- och proportionalitetsprincipen

Grönboken innehåller inte några konkreta förslag. Någon bedömning har därför inte gjorts i denna del.

4 Övrigt

4.1 Fortsatt behandling av ärendet

Svar och kommentarer beträffande innehållet i grönboken ska ha inkommit till kommissionen senast den 30 juni 2009. Regeringen avser att yttra sig över grönboken.

Civilrättskommittén, som är den aktuella rådsarbetsgruppen, kommer att påbörja sin behandling av översynen av Bryssel I-förordningen i slutet av maj. Rådsslutsatser kan väntas under hösten.

4.2 Fackuttryck / termer

Bryssel I-förordningen är en vanlig beteckning för rådets förordning (EG) nr 44/2001 av den 22 december 2000 om domstols behörighet och om erkännande och verkställighet av domar på privaträttens område.

Bryssel II-förordningen är en vanlig beteckning för rådets förordning (EG) nr 2201/2003 av den 27 november 2003 om domstols behörighet och om erkännande och verkställighet av domar i äktenskapsmål och mål om föräldraansvar samt om upphävande av förordning (EG) nr 1347/2000.

Exekvatur betecknar ett beslut av en domstol i ett land som gör att ett domstolsavgörande, en skiljedom, en officiell handling eller en förlikning inför domstol från ett annat land kan verkställas.