Förslag om förordning om skydd av djur vid tidpunkten för slakt eller avlivning

Fakta-PM om EU-förslag 2008/09:FPM21 KOM(2008) 553 slutlig

KOM(2008) 553 slutlig
FPM_200809__21

Regeringskansliet

Faktapromemoria 2008/09:FPM21

Förslag om förordning om skydd av djur vid tidpunkten för slakt eller avlivning

Jordbruksdepartementet

2008-10-30

Dokumentbeteckning

KOM(2008) 553 slutlig

Förslag till Rådets förordning om skydd av djur vid tidpunkten för avlivning.

Sammanfattning

Förslaget omfattar bestämmelser om hur slakterilokaler ska utformas och vilka bedövningsmetoder som får användas. Alla slakterier, med undantag för de riktigt små, måste utse ett djurskyddsombud som ska se till att bestämmelserna efterlevs. All personal som hanterar slaktdjur ska genomgå grundläggande utbildning i djurskydd. Slakterierna ska även kvalitetskontrollera den egna verksamheten ur ett djurskyddsperspektiv med ett system liknande det som redan finns för livsmedelshygien. Myndigheterna ska få ökad redovisningsskyldighet när man genomför massavlivningar för att begränsa spridningen av smittsamma sjukdomar som fågelinfluensa och mul- och klövsjuka. Tanken är att allmänheten på så sätt ska kunna hållas bättre informerad om vilka åtgärder som företas.

Regeringen är i stort positiv till förslaget eftersom det syftar till att höja djurskyddsnivån på slakterierna inom hela unionen.

1 Förslaget

1.1 Ärendets bakgrund

Skyddet av djur vid slakt eller avlivning är för närvarande reglerat i Rådets Direktiv 93/119/EG av den 22 december 1993 om skydd av djur vid tidpunkten för slakt eller avlivning. Direktivet har aldrig blivit ändrat trots att ny teknik har utvecklats som gjort att delar av bestämmelserna blivit föråldrade. Bakgrunden till det nya förslaget är bl.a. två utlåtanden från den europeiska livsmedelsmyndigheten (EFSA) publicerade 2004 och 2006 om skydd av djur vid slakt. Världsorganisationen för djurhälsa (OIE) har också antagit riktlinjer om slakt och avlivning 2005 vilka därefter har reviderats varje år. I förberedelsearbetet till det nya förordningsförslaget finns även en studie som kommissionen initierat från 2007 där bl.a. slakteriindustrin och djurskyddsorganisationer konsulterats samt även andra möten med olika intressenter under 2006 och 2007. I bakgrunden ligger också inspektioner beträffande slakt utförda av EU:s kontor för livsmedels- och veterinärfrågor (FVO) och då särskilt sammanställningen av en rad inspektioner från 2006-2007. Kommissionen har arrangerat konsultation via Internet. Ett arbetsgruppsmöte hölls den 25 januari 2008 och frågeformulär har sänts till medlemsstaterna.

Förslaget antogs av kommissionen den 18 september 2008.

1.2 Förslagets innehåll

Förslaget omfattar avlivning av lantbrukets husdjur i slakterier men även utanför slakterier. Avlivning i samband med utbrott av smittsamma sjukdomar och nödslakt undantas från vissa bestämmelser. Förslaget omfattar inte avlivning av försöksdjur, avlivning i samband med jakt eller avlivning vid kultur- eller sportevenemang. Förordningen gäller inte heller när djur avlivas av veterinär inom ramen för dennes yrkesutövning och slutligen inte heller för fjäderfä och hardjur som slaktas av ägaren för privat konsumtion. Slakt av odlad fisk berörs endast översiktligt i förslaget men kommissionen avser att återkomma med mer utförliga regler för slakt av fisk när det finns mer forskning på området.

Förslaget syftar till att främja en god behandling av djur och har som huvudsakliga mål att, i enlighet med de senaste forskningsrönen, modernisera kraven när det gäller bedövning och avlivning. Vidare syftar förslaget till att förenkla lagstiftningen i enlighet med bestämmelserna på livsmedelsområdet genom att öka det ansvar som ligger på aktörerna. Förslaget avser också att tillförsäkra djurskyddsmässigt acceptabel avlivning vid utbrott av smittsamma djursjukdomar och att ge bättre insyn i hur och varför sådan avlivning sker. Det kommer att vara slakteriernas ansvar att utarbeta och införa standardiserade förfaranden för olika moment, t.ex. bedövning. Standardiserade förfaranden används redan när det gäller säkra livsmedel. Förfarandena ska göras tillgängliga för den behöriga myndigheten. Kommissionen kommer senare att utarbeta allmänna regler om bedövningsmetoder. Slakterierna måste kunna visa att den bedövningsmetod de använder är effektiv genom att regelbundet kontrollera bedövade djur och därmed försäkra sig om att djuren inte återfår medvetandet innan de slaktas. Varje slakteri ska utse en särskild person som är djurskyddssansvarig - ett djurskyddsombud - och som ska se till att djurskyddsåtgärderna införs. Detta ersätter emellertid inte den officiella djurskyddskontrollen. Små slakterier ska kunna få undantag från kravet på att utse ett ombud. Enligt förslaget ska den som tillverkar utrustning för bedövning tillhandahålla instruktioner om hur utrustningen ska användas, hur den ska underhållas etc.

Förslaget gör det obligatoriskt för personer som hanterar och/eller slaktar djur att inneha ett certifikat som är tidsbegränsat till 5 år och som visar att de är kunniga och lämpliga när det gäller djurskydd. Certifikatet ska utfärdas av en oberoende part.

Enligt förslaget ska varje land inrätta ett referenscentrum för djurskydd och detta ska kunna ge hjälp till dem som kontrollerar djurskyddet i slakterierna men ska även ansvara för utprovning av ny teknik, godkänna utbildningar etc.

En del av förslaget rör avlivning vid utbrott av smittsamma sjukdomar. Sådan avlivning föreslås ske med bättre planering, övervakning och rapportering (inkl. information till allmänheten) än i dag.

Vid import av djurprodukter från tredje land får endast anläggningar som uppfyller bl.a. kraven i de nya slaktreglerna exportera till unionen.

1.3 Gällande svenska regler och förslagets effekt på dessa

Det nuvarande direktivet är genomfört genom djurskyddslagen (1988:534) och djurskyddsförordningen (1988:539) samt genom Statens jordbruksverks föreskrifter och allmänna råd om slakt och annan avlivning av djur (SJVFS 2007:77). Vid genomförandet har Sverige valt att i vissa fall ha mer detaljerade och långtgående bestämmelser än direktivet föreskriver. Dessa bestämmelser är även mer detaljerade än vad förordningsförslaget är, t.ex. med avseende på utrymmen för djuren under uppstallning, vilka typer av vapen och ammunition som får användas vid bedövning och avlivning av olika djurslag, gasnivåer vid koldioxidbedövning etc. Samtidigt går förslaget i vissa delar längre än den nuvarande svenska lagstiftningen, t.ex. vad gäller kraven på minsta strömstyrka vid elbedövning av fjäderfä i vattenbad.

Förordningar gäller som lag direkt i medlemsländerna såsom de är skrivna, vilket betyder att de inte får omvandlas till andra lagar eller bestämmelser i medlemsländerna. Nuvarande svenska bestämmelser måste därför upphävas i de delar som kommer att omfattas av förordningen. Som förslaget är utformat finns det ingen möjlighet för Sverige att gå utöver de föreslagna bestämmelserna.

1.4 Budgetära konsekvenser / Konsekvensanalys

Kommissionen har utfört en konsekvensanalys av förslaget i dokument SANCO/2049/2008(POOL/D5/2008/2049IA-EN.doc och publicerat denna på hemsidan, se länken

http://ec.europa.eu/food/animal/welfare/slaughter/impact_assessment_report.pdf

Analysen baserar sig på en socioekonomisk studie som gjorts av en konsult. Dessutom har man i analysen vägt in synpunkter från berörda parter och från medlemsländerna. Förslaget är berett med olika intressenter och ekonomiska undersökningar visar att i de fall kostnader uppstår som konsekvens av de förändringar som skisseras, är dessa kostnader relativt låga och dessutom kompenseras de i många fall genom att bättre djurskydd ger bättre och mer kostnadseffektiva förhållanden på slakterierna, t.ex. snabbare genomströmning av djur och färre kassationer.

Förslaget förväntas inte få några konsekvenser varken för EU:s budget eller för statsbudgeten. Kommissionen anger att de som kan drabbas av kostnader är sådana slakterier som ännu inte lever upp till de nuvarande EU-bestämmelserna.

2 Ståndpunkter

2.1 Preliminär svensk ståndpunkt

Regeringen är positiv till förslaget eftersom det syftar till att höja djurskyddsnivån på slakterierna inom hela unionen. Regeringen anser emellertid att det ska vara möjligt för ett enskilt medlemsland att i vissa avseenden ha strängare nationella regler beträffande djurskyddet och kommer i det fortsatta arbetet med förslaget att verka för detta.

2.2 Medlemsstaternas ståndpunkter

Medlemsstaternas ståndpunkter är ännu inte kända.

2.3 Institutionernas ståndpunkter

Institutionernas – förutom kommissionens – ståndpunkter är ännu inte kända men Europaparlamentet brukar generellt sett vara positivt inställt till förbättringar av djurskyddet.

2.4 Remissinstansernas ståndpunkter

Remissinstansernas ståndpunkter är ännu inte kända. Förslaget remissbehandlas av Statens jordbruksverk.

3 Förslagets förutsättningar

3.1 Rättslig grund och beslutsförfarande

Artikel 37 i EG-fördraget. Beslut fattas av rådet med kvalificerad majoritet efter att ha inhämtat Europaparlamentets yttrande.

3.2 Subsidiaritets- och proportionalitetsprincipen

Kommissionen anser att förslaget är förenligt med subsidiaritetsprincipen eftersom förslagets syften inte kan uppnås på tillfredsställande sätt av medlemsstaterna själva. Som skäl för denna syn anför kommissionen att det sker internationell handel med kött, skinn och andra produkter från djur och att även bedövnings- och fixeringsutrustning marknadsförs över nationsgränserna. Skillnader i djurskyddsnivå mellan olika medlemsstater när det gäller avlivning av djur påverkar konkurrensen mellan slakterier, lantbrukare, kläckerier och tillverkare av bedövningsutrustning.

När det gäller proportionalitetsprincipen argumenterar kommissionen för att en förordning har fördelar genom att den bäddar för en enhetlig och samtidig användning i alla medlemsländer och att den inte behöver införlivas vilket sparar arbete för såväl medlemsländerna som för kommissionen. Dessutom anger kommissionen att en uppdatering av en förordning kan ske snabbare vilket skulle vara en fördel inom områden där tekniska och vetenskapliga landvinningar går relativt fort. Slutligen innebär förslaget, enligt kommissionen, att det blir enklare för aktörer och EU:s främsta handelspartners att tillämpa bestämmelserna genom en förordning, eftersom denna inte ska införlivas i medlemsstaternas lagstiftning. Kommissionen anför därutöver att förslaget inte borde innebära några större finansiella konsekvenser. Förslaget innehåller vidare övergångsbestämmelser och vissa undantag för mindre slakterier.

Regeringen delar kommissionens bedömning att det finns behov av harmoniserad lagstiftning. Dock anser regeringen att bestämmelserna även fortsättningsvis i vissa avseenden bör harmoniseras på miniminivå.

4 Övrigt

4.1 Fortsatt behandling av ärendet

Under det franska ordförandeskapet finns två rådsarbetsgruppsmöten aviserade; den 3:e november respektive den 8:e december 2008. Statens jordbruksverk har inlett remissbehandling av förslaget till berörda parter inom landet. Om arbetet inte slutförts när den svenska ordförandeperioden inleds kommer regeringen att arbeta aktivt med förslaget i syfte att nå ett beslut i rådet under vår period.

4.2 Fackuttryck/termer

Avlivning: varje metod som leder till att ett djur dör.

EFSA: European Food Safety Authority, den europeiska livsmedelsmyndigheten.

Fixering: varje metod som tillämpas för att begränsa ett djurs rörelseförmåga i syfte att underlätta bedövning.

FVO: Food and Veterinary Office, EU:s kontor för livsmedels- och veterinärfrågor.

OIE: världsorganisationen för djurhälsa.

Slakt: avlivning av djur avsedda för livsmedels- eller foderproduktion genom avblodning.