Förordning om systemet för lokalisering av domar mot tredjelandsmedborgare (Ecris-TCN)

Fakta-PM om EU-förslag 2016/17:FPM119

KOM(2017) 344, Tidigare faktapromemoria i ärendet:

Regeringskansliet

Faktapromemoria 2016/17:FPM119

Förordning om systemet för lokalisering 2016/17:FPM119 av domar mot tredjelandsmedborgare

(Ecris-TCN)

Justitiedepartementet

2017-08-16

Dokumentbeteckning

KOM(2017) 344

Förslag till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING om inrättande av ett centraliserat system för identifiering av medlemsstater som innehar uppgifter om fällande domar mot tredjelandsmedborgare och statslösa personer för att komplettera och stödja det europeiska informationssystemet för utbyte av uppgifter ur kriminalregister (Ecris-TCN-systemet) och om ändring av förordning (EU) nr 1077/2011

Tidigare faktapromemoria i ärendet: 2015/16:FPM47

Sammanfattning

Utbytet av kriminalregisteruppgifter om dömda tredjelandsmedborgare omfattas inte av det existerande europeiska informationssystemet för utbyte av uppgifter ur kriminalregister (Ecris). För att avhjälpa denna brist presenterade kommissionen i januari 2016 ett förslag till direktiv om utbyte av kriminalregisterinformation om tredjelandsmedborgare, se faktapromemoria 2015/16:FPM47. Det nya förordningsförslaget har tagits fram med anledning av RIF-rådets beslut om allmän inriktning i juni 2016. Förslaget kompletterar 2016 års direktivförslag och ersätter det när det gäller den tekniska lösningen för sökning och identifiering av vilken eller vilka medlemsstater som har uppgifter om fällande domar mot en tredjelandsmedborgare.

I förslaget samlas identitetsuppgifter om dömda tredjelandsmedborgare i ett gemensamt, centraliserat system som förvaltas av eu-LISA. En medlemsstat som vill veta vilken eller vilka medlemsstater som har kriminalregisteruppgifter om en viss tredjelandsmedborgare kan göra en

sökning i systemet. Efter en träff och matchning av identitetsuppgifterna utbyts kriminalregisteruppgifter enligt gällande regler i det existerande Ecrissystemet.

Regeringen välkomnar kommissionens nya förslag, som ligger i linje med den allmänna inriktning som RIF-rådet beslutade i juni 2016. Det är angeläget att inrätta en säker och kostnadseffektiv lösning för att underlätta utbytet av kriminalregisteruppgifter rörande dömda tredjelansmedborgare. Ekonomiska konsekvenser, såväl nationella som inom EU, ska hanteras inom befintlig budgetram.

Ordförandeskapet planerar för beslut om allmän inriktning för båda förslagen vid RIF-rådets möte i december 2017.

1 Förslaget

1.1Ärendets bakgrund

Enligt rådets rambeslut om utbyte av uppgifter ur kriminalregister (2009/315/RIF) ska varje medlemsstat, inom vars territorium en domstol har meddelat en dom mot en annan medlemsstats medborgare, informera medborgarstaten om domen. Medborgarstaten ska därefter lagra informationen och kunna göra den tillgänglig för andra medlemsstater. Rådsbeslutet om Ecris (2009/316/RIF) reglerar inrättandet av ett decentraliserat europeiskt informationssystem (European Criminal Register Information System, Ecris) för utbytet, baserat på medlemsstaternas nationella kriminalregister. Ecris är i drift sedan år 2012.

Ett kvarstående problem är utbytet av dömda tredjelandsmedborgares kriminalregisteruppgifter. Tredjelandsmedborgare omfattas inte av Ecris eftersom det inte finns någon medborgarstat inom EU som har ansvar för att ta emot, lagra och utbyta informationen. För att avhjälpa denna brist presenterade kommissionen den 19 januari 2016 ett förslag till direktiv om utbyte av kriminalregisterinformation om tredjelandsmedborgare (2016 års direktivförslag). Förslaget innehöll bland annat en teknisk lösning i form av ett decentraliserat index över dömda tredjelandsmedborgare. Under förhandlingarnas gång förordade medlemsstaterna av flera olika skäl istället en centraliserad lösning, vilket kom till uttryck i RIF-rådets beslut om allmän inriktning den 9-10 juni 2016. Mot bakgrund av detta presenterade kommissionen den 29 juni 2017 ett förslag till förordning om en sådan lösning.

1.2Förslagets innehåll

Förslaget kompletterar 2016 års direktivförslag om Ecris-TCN och ersätter det endast när det gäller den tekniska lösningen för sökning och identifiering av vilken eller vilka medlemsstater som har uppgifter om fällande domar mot en tredjelandsmedborgare. Skyldigheten att lagra uppgifter om domar mot

tredjelandsmedborgare liksom det decentraliserade utbytet av dessa uppgifter med hjälp av det existerande Ecris-systemet behandlas i 2016 års förslag, se faktapromemoria 2015/16:FPM47. Ingen ändring föreslås beträffande ändamålen för utbytet av kriminalregisteruppgifter enligt Ecris-rambeslutet. För straffrättsliga förfaranden är utbytet obligatoriskt, för andra ändamål regleras utbytet av nationell rätt.

I förslaget samlas identitetsuppgifter om dömda tredjelandsmedborgare i ett gemensamt, centraliserat system som förvaltas av eu-LISA. En medlemsstat som vill veta vilken eller vilka medlemsstater som har kriminalregisteruppgifter om en viss tredjelandsmedborgare kan göra en sökning i det centraliserade ECRIS-TCN-systemet. Vid en träff meddelas även de identitetsuppgifter som har genererat träffen. På så sätt kan personens identitet verifieras innan man utbyter kriminalregisteruppgifter, vilket sker enligt gällande regler i det existerande Ecris-systemet.

Med tredjelandsmedborgare avses i förslaget även statslösa personer och personer vars medborgarskap är okänt för den dömande medlemsstaten. Identitetsuppgifterna omfattar både alfanumeriska och biometriska uppgifter som fingeravtryck och ansiktsbilder. Ansiktsbilderna ska endast användas för att bekräfta identiteten hos en tredjelandsmedborgare som har identifierats genom alfanumeriska eller biometriska uppgifter. När det blir tekniskt möjligt ska ansiktsbilder, efter yttrande av Europaparlamentet, även få användas för identifiering. Liksom i 2016 års förslag föreslår kommissionen att uppgifter om namn på dömda tredjelandsmedborgares föräldrar ska bli obligatoriska och sökbara i ECRIS-TCN-systemet.

Medlemsstaterna är skyldiga att skapa dataposterna i Ecris-TCN så snart som möjligt efter det att den fällande domen har införts i det nationella kriminalregistret. Skyldigheten gäller även för domar som avkunnats före förordningens ikraftträdande, dock endast för uppgifter som redan finns tillgängliga i medlemsstatens register.

Europol och Eurojust föreslås få direkt tillgång till Ecris-TCN-systemet (men inte till själva utbytet av kriminalregisteruppgifter via Ecris) för att fullgöra sina uppgifter. Eurojust föreslås också bli kontaktpunkt för tredjeländer och internationella organisationer som vill begära ut uppgifter om domar om en tredjelandsmedborgare. Eurojust ska inte besvara förfrågningarna utan endast underrätta den eller de medlemsstater som berörs om sökningen har resulterat i en träff. Berörda medlemsstater avgör själva enligt nationell lagstiftning om de ska kontakta frågeställaren och utbyta uppgifter.

Lagringstiden för uppgifterna i Ecris-TCN följer reglerna för de nationella kriminalregistren. Ansvaret för riktigheten i de uppgifter som registreras i ligger på den registrerande medlemsstaten. Förslaget reglerar även frågor om dataskydd, informationssäkerhet, tillsyn och uppföljning. eu-LISA anförtros uppgiften att utveckla och förvalta Ecris-TCN och förslaget innehåller regler om kommittologiförfarande och rådgivande grupper.

Genomförandetiden är två år.

1.3Gällande svenska regler och förslagets effekt på dessa

Ecris-rådsbesluten har genomförts i svensk lagstiftning främst genom ändringar i lagen (1998:620) och förordningen (1999:1134) om belastningsregister, lagen (2000:562) om internationell rättslig hjälp i brottmål, offentlighets- och sekretesslagen (2009:400) och polisdatalagen (2010:361) och polisdataförordningen (2010:1155). Dessa regler kommer att behöva anpassas till det nya direktivet.

1.4Budgetära konsekvenser / Konsekvensanalys

Enligt kommissionens rapport om utvärderingen av kriminalregisterutbytet genom ECRIS-systemet, KOM2017 (341), utgör förfrågningar rörande dömda tredjelandsmedborgare endast 10% av det totala antalet förfrågningar. Om man antar att medlemsstaterna systematiskt skulle göra generella förfrågningar bedömer kommissionen att den administrativa börda som uppstår när dessa ska besvaras skulle uppgå till uppskattningsvis upp till 78 miljoner euro i det nuvarande Ecris-arbetsflödet. Kommissionen bedömer att om Ecris kompletteras med ett Ecris-TCN-system kommer antalet förfrågningar rörande tredjelansmedborgare att öka, samtidigt som den ovan uppskattade ökningen för administrativa kostnader kan sparas in.

Enligt kommissionens bedömning i den uppdaterade konsekvensanalysen, KOM2017 (344) är ett centraliserat system med både alfanumeriska uppgifter och fingeravtryck den bästa lösningen med hänsyn till kostnadseffektivitet, teknisk genomförbarhet och underhåll. Kostnaderna för inrättandet av Ecris-TCN anges till drygt 13 miljoner euro för EU och omkring 13,3 miljoner euro för medlemsstaterna. De löpande kostnader för EU anges till omkring 2,1 miljon euro för EU och 6,1 miljoner euro för medlemsstaterna, den senare summan gradvis ökande till maximalt 15,4 miljoner euro. EU:s kostnader kommer att täckas inom ramen för programmet för rättsliga frågor (Justice) för perioden 2018–2020. Från och med 2021 kommer kostnaderna att minska och stabiliseras för att täcka underhållet. Det löpande underhållet kommer att täckas inom ramen för eu- LISA:s budget.

När det gäller jämställdhet har kommissionen inte gjort någon sådan analys av förslaget, och inte heller redovisat om det går att få fram könsuppdelad statistik ur systemet.

2 Ståndpunkter

2.1Preliminär svensk ståndpunkt

Regeringen välkomnar kommissionens nya förslag, som ligger i linje med den allmänna inriktning som RIF-rådet beslutade om i juni 2016. Det är angeläget att inrätta en säker och kostnadseffektiv lösning för att underlätta utbytet av kriminalregisteruppgifter rörande dömda tredjelansmedborgare.

Sverige anser att en effektiv användning av existerande system och information bör ha högsta prioritet. En god informationskvalitet och ett starkt dataskydd är centrala ingredienser i detta. Nya skyldigheter att lagra och göra personuppgifter sökbara behöver prövas mot kraven på skydd av den personliga integriteten. Det gäller bland annat obligatorisk behandling av uppgifter om namn på den dömdes föräldrar. Tekniska lösningar bör tas fram enligt principerna i informationshanteringsstrategin för EU:s inre säkerhet1. Ekonomiska konsekvenser, såväl nationella som inom EU, ska hanteras inom befintlig budgetram.

Regeringens målsättning är att det slutliga förhandlingsresultatet gör utbytet av kriminalregisteruppgifter i straffrättsliga förfaranden inom EU heltäckande. Den ”lucka” som nu finns gällande tredjelandsmedborgares brottslighet är inte godtagbar. Resultatet bör också tillfredsställa de särskilda krav som finns på identifiering av tredjelandsmedborgare. Samtidigt måste resultatet ta hänsyn till grundläggande rättigheter och till nationell straff- och processlagstiftning. När det gäller tekniska lösningar och deras förvaltning bör förhandlingsresultatet inte hindra en effektiv utveckling och förvaltning av systemen, leda till inlåsningar eller kostnadsdrivande byråkrati.

2.2Medlemsstaternas ståndpunkter

Medlemsstaterna har i de inledande förhandlingarna ställt sig generellt positiva till förslaget.

2.3Institutionernas ståndpunkter

Europaparlamentets ståndpunkter är inte kända.

2.4Remissinstansernas ståndpunkter

Förslaget har inte remitterats.

3 Förslagets förutsättningar

3.1Rättslig grund och beslutsförfarande

Kommissionen har angivit artikel 82.1 d i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF) som rättslig grund. Beslut fattas enligt ordinarie lagstiftningsförfarande, vilket kräver kvalificerad majoritet i rådet samt enighet med Europaparlamentet.

1 Dokument 15701/1/14 REV 1

3.2Subsidiaritets- och proportionalitetsprincipen

Ett centraliserat system för att stödja utbytet av kriminalregisteruppgifter om dömda tredjelandsmedborgare kan enligt kommissionen inte upprättas på medlemsstatsnivå utan kräver gemensamma insatser. Det är enligt kommissionen till sin natur ett arbete som ska utföras på EU-nivå.

Regeringen ställer sig bakom kommissionens bedömning att förslaget är förenligt med subsidiaritetsprincipen.

Vad beträffar proportionaliteten skiljer sig den föreslagna lösningen från 2016 års förslag bara när det gäller den centrala behandlingen av personuppgifter. Kommissionen menar att detta är motiverat och proportionerligt, eftersom skillnaden i behandling inte medför några större nackdelar för tredjelandsmedborgare och målet med initiativet inte kan uppnås lika bra på ett decentraliserat sätt.

Regeringen ställer sig bakom kommissionens bedömning att förslaget är förenligt med proportionalitetsprincipen.

4 Övrigt

4.1Fortsatt behandling av ärendet

Förslaget behandlades första gången i rådsarbetsgruppen för straffrättsligt samarbete (COPEN) den 18 juli 2017. Ordförandeskapets målsättning är att besluta om en allmän inriktning för både förordningen och 2016 års direktivförslag vid RIF-rådets möte i december 2017.

4.2Fackuttryck/termer

Europeiska byrån för den operativa förvaltningen av stora it-system inom området frihet, säkerhet och rättvisa (eu-LISA) =

Byrån ansvarar för att förvalta de stora gemensamma datasystemen inom samarbetsområdet frihet, säkerhet och rättvisa. Byrån startade sin verksamhet den 1 december 2012. Ett förslag till revidering av den gällande eu-LISA- förordningen (förordning (EU) nr 1077/2011) presenterades den 29 juni 2017, se faktapromemoria 2016/17:FPM120.