Förordning och direktiv om mervärdesskatt vid gränsöverskridande e-handel

Fakta-PM om EU-förslag 2016/17:FPM40 KOM(2016) 755, KOM(2016) 756, KOM(2016) 757

KOM(2016) 755, KOM(2016) 756, KOM(2016) 757

Regeringskansliet

Faktapromemoria 2016/17:FPM40

Förordning och direktiv om 2016/17:FPM40
mervärdesskatt vid gränsöverskridande  
e-handel  
Finansdepartementet  
2016-12-22  

Dokumentbeteckning

KOM(2016) 755

Förslag till rådets förordning om ändring av förordning (EU) nr 904/2010 om administrativt samarbete och kampen mot mervärdesskattebedrägeri

KOM(2016) 756

Förslag till rådets genomförandeförordning om ändring av genomförandeförordning (EU) nr 282/2011 om fastställande av tillämpningsföreskrifter för direktiv 2006/112/EG om ett gemensamt system för mervärdesskatt

KOM(2016) 757

Förslag till rådets direktiv om ändring av direktiv 2006/112/EG och direktiv 2009/132/EG vad gäller vissa skyldigheter på mervärdesskatteområdet för tillhandahållande av tjänster och distansförsäljning av varor

Tidigare faktapromemorior

2015/16:FPM76

Förslagen är en del av kommissionens handlingsplan för mervärdesskatt som har behandlats i denna faktapromemoria.

Sammanfattning

Europeiska kommissionen har lämnat förslag om ändrade regler om mervärdesskatt vid e-handel. Syftet med förslagen är att förbättra konkurrensen och minska skattebortfallet samt underlätta för företag som bedriver e-handel såväl mellan medlemsstater i EU som från tredjeland. Förslagen avser förbättring och utvidgning av det nuvarande systemet med Mini One Stop Shop (MOSS) som i dag gäller vid försäljning av bl.a. elektroniska tjänster. MOSS innebär att en säljare med kunder i andra

medlemsstater kan använda sig av en s.k. kontaktpunkt för att deklarera och betala mervärdesskatt. Regeringen välkomnar kommissionens förslag bl.a. eftersom det är angeläget att företagen kan konkurrera på lika villkor, att reglerna är enkla att hantera och administrera samt att skatteintäkterna säkras.

1 Förslaget

1.1Ärendets bakgrund

I april 2016 presenterade kommissionen en handlingsplan för mervärdesskatt, KOM(2016) 148, som är en redogörelse för kommissionens inställning till hur mervärdesskattesystemet ska moderniseras och reformeras. Ett område som behandlas i handlingsplanen är modernisering och förenklad mervärdesskattehantering för e-handelsföretag. Detta då det nuvarande regelverket är komplicerat och kostsamt för företagen och orsakar skattebortfall för medlemsstaterna.

1.2Förslagets innehåll

Det nuvarande systemet med Mini One Stop Shop (MOSS) innebär att en säljare med kunder i andra medlemsstater kan använda sig av en enda kontaktpunkt för redovisning och betalning av mervärdesskatt för telekommunikationstjänster, radio- och tv-sändningar och elektroniska tjänster. Ett företag som säljer sådana tjänster till privatpersoner i flera medlemsstater behöver därmed endast vara registrerad till mervärdesskatt i en medlemsstat och redovisa och betala mervärdesskatten för tjänsterna till skattemyndigheten i den medlemsstaten. Det förslag som kommissionen nu presenterar innebär förändringar av nuvarande MOSS och en utvidgning av MOSS. Förslagen syftar bl.a. till att förenkla för företagen, förbättra konkurrensen och minska skattebortfallet. Kommissionen föreslår att förändringarna genomförs i två steg på så sätt att de delar som kräver ändrade IT-system genomförs senare.

1.2.1Förändringar av det nuvarande MOSS

För att förenkla för företagen föreslår kommissionen ett antal förändringar i det nuvarande MOSS. En av förändringarna avser att det införs en tröskel för företag som säljer sådana tjänster som ingår i dagens MOSS-system från en medlemsstat till en annan. Tröskeln innebär att om omsättningen av tjänsterna inte överstiger 10 000 euro blir det säljarens hemland som är beskattningsland och inte som annars – konsumentens. Tröskeln är dock valfri och säljaren har möjlighet att välja att använda sig av MOSS.

En annan av förändringarna är att identifieringsstatens regler för fakturering och arkivering föreslås gälla för dem som omfattas av ordningen med en enda kontaktpunkt. Anledningen är att företagen inte ska behöva hålla reda

på reglerna om fakturor i flera länder. Andra exempel på förenklingar är en bevislättnad för små företag när det gäller att visa var köparen finns. Kommissionen föreslår också ändringar i bestämmelserna om mervärdesskattedeklarationer i MOSS, närmare bestämt förlängd tidsfrist och förenkling när det gäller rättelse av lämnade deklarationer.

Säljare som inte är etablerade i EU men som av något skäl är registrerade till mervärdesskatt i en medlemsstat kan idag inte använda sig av MOSS. Kommissionen föreslår att dessa företag ska få tillgång till systemet.

1.2.2Utvidgning av MOSS

Förslaget innebär att MOSS ska kunna användas vid försäljning av fler slags tjänster än vad som gäller idag. Systemet ska också utvidgas för att gälla vid varuförsäljning via internet till konsumenter i andra EU-länder. Tröskeln på 10 000 euro ska då också gälla vid sådan försäljning av varor.

Det föreslås också att MOSS ska kunna användas vid distansförsäljning av varor från tredje land till bland annat konsumenter i EU för försändelser vars värde uppgår till högst 150 euro. En säljare i tredje land som inte har en etablering i EU ska kunna tillämpa MOSS, exempelvis genom att utse en mellanhand som är etablerad i EU.

Härutöver föreslås förordningsändringar avseende administrativt samarbete och kontroll till stöd för utvidgningen. Bland annat ska identifieringsstaten koordinera kontroller gentemot företagen så att de inte ska behöva ha kontakt med flera olika skattemyndigheter. Kommissionen föreslås vidare få automatisk tillgång till statistik i fråga om MOSS. Det föreslås också att identifieringsstaten kompenseras av konsumtionsstaterna för kostnader för uppbörd och kontroll. Kompensationen ska uppgå till fem procent av den insamlade mervärdesskatten. Även enligt nu gällande regler får identifieringsstaten kompensation men denna slopas fr.o.m. 20191.

1.2.3Slopande av undantag för lågvärdeförsändelser

Kommissionen föreslår att befrielsen från mervärdesskatt vid import för lågvärdeförändelser slopas. Anledningen är att undantaget anses leda till en konkurrenssnedvridning för företag inom EU. För sådana importer som inte redovisas under den utvidgade MOSS föreslår kommissionen ett förenklat förfarande som innebär att den som anmäler varorna till tullen ska kunna redovisa och betala mervärdesskatten elektroniskt månadsvis på uppdrag av den person för vilken varorna är avsedda.

1 30 procent t.o.m. den 31 december 2016; 15 procent under perioden den 1 januari–

31 december 2018; ingen kompensation fr.o.m. den 1 januari 2019.

1.3Gällande svenska regler och förslagets effekt på dessa

Införandet av en tröskel vid distansförsäljning och försäljning av elektroniska tjänster m.m. påverkar mervärdesskattelagens (1994:200) regler om omsättningsland. När det gäller tjänster saknas idag en tröskel. Vid distansförsäljning av varor till Sverige från ett annat EU-land finns en liknande tröskel som innebär att omsättningen ska beskattas i Sverige om den överstiger 320 000 kronor. Förslagen kan även påverka andra regler i mervärdesskattelagen, t.ex. reglerna om fakturering.

De nuvarande svenska reglerna avseende MOSS finns främst i lagen (2011:1245) om särskilda ordningar för mervärdesskatt för telekommunikationstjänster, radio- och tv-sändningar och elektroniska tjänster. Förslagen om ändringar och utvidgning av MOSS medför att befintliga bestämmelser i lagen behöver ändras, bl.a. de bestämmelser som rör när s.k. identifieringsbeslut ska fattas respektive återkallas. I samma lag skulle det också behöva införas helt nya regler med anledning av att MOSS utvidgas.

När det gäller lagen (1994:1551) om frihet från skatt vid import, m.m., skulle den bestämmelse som reglerar när frihet från mervärdesskatt ska medges behöva ändras.

De föreslagna förordningsändringarna kräver ingen ändrad svensk lagstiftning då förordningarna är direkt tillämpliga i medlemsstaterna.

1.4Budgetära konsekvenser / Konsekvensanalys

Kommissionen har gjort en konsekvensanalys och en sammanfattning av denna (SWD[2016] 379 final och SWD[2016] 382 final). Kommissionen bedömer att förslaget kommer att leda till ökade mervärdesskatteintäkter om 7 miljarder euro per år när steg två har införts. Förslaget förväntas också minska företagens administrativa kostnader med 2,3 miljarder euro per år. Kommissionen räknar med att medlemsstaternas kostnadsökning blir begränsad med hänsyn till att förslaget bygger på ett befintligt IT-system. Eventuella ytterligare kostnader för svensk del bedöms därför preliminärt kunna hanteras inom befintlig ekonomisk ram.

2 Ståndpunkter

2.1Preliminär svensk ståndpunkt

Regeringen välkomnar kommissionens förslag. Det är viktigt att aktivt arbeta för att främja den gränsöverskridande handeln och att företagen kan konkurrera på lika villkor. Regeringen anser också att det är angeläget att reglerna på mervärdesskatteområdet är enkla att hantera och administrera. Det är vidare angeläget att skatteintäkterna säkras samt att skatteuttaget är stabilt och effektivt, inte minst för en väl fungerande inre marknad.

2.2Medlemsstaternas ståndpunkter

Medlemsstaterna är i allmänhet positiva till ändrade regler för gränsöverskridande e-handel. Medlemsstaternas närmare ståndpunkter är dock ännu inte kända.

2.3Institutionernas ståndpunkter

Institutionernas ståndpunkter är inte kända.

2.4Remissinstansernas ståndpunkter

Förslagen remitterades i december. Remisstiden går ut under januari 2017. Några synpunkter har ännu inte inkommit.

3 Förslagets förutsättningar

3.1Rättslig grund och beslutsförfarande

Enligt artikel 113 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt ska rådet genom enhälligt beslut på förslag av kommissionen och efter att ha hört Europaparlamentet och Ekonomiska och sociala kommittén anta bestämmelser om harmonisering av bl.a. omsättningsskatter för att säkerställa att den inre marknaden fungerar. En del av förslagen har sin rättsliga grund i artikel 397 i mervärdesskattedirektivet som innebär att rådet enhälligt på kommissionens förslag ska besluta om nödvändiga åtgärder för tillämpningen av det direktivet.

3.2Subsidiaritets- och proportionalitetsprincipen

Kommissionen anser att förslagen är i enlighet med subsidiaritetsprincipen. Kommissionen motiverar sitt ställningstagande genom att hänvisa till att de huvudsakliga problem som har identifierats (snedvridning av konkurrensen, höga administrativa kostnader m.m.) har sin grund i redan existerande bestämmelser i mervärdesskattedirektivet och tillhörande lagstiftningar.

Eftersom mervärdesskatteområdet är harmoniserat kan inte medlemsstaterna själva ta något initiativ till att förändra reglerna vid gränsöverskridande e- handel. Kommissionen anser vidare att förslagen är förenliga med proportionalitetsprincipen bl.a. med hänsyn till bedömningen att de innebär förenklingar samt ger ökade skatteintäkter och minskade konkurrenssnedvridningar. Regeringen instämmer i bedömningen att förslagen är förenliga med såväl subsidiaritetssom proportionalitetsprincipen.

4 Övrigt

4.1Fortsatt behandling av ärendet

Kommissionen presenterade förslaget på Ekofinmötet den 6 december 2016. Behandling av förslaget har påbörjats i rådsarbetsgruppen för skatter och ett första möte har hållits den 14 december.

4.2Fackuttryck/termer

MOSS – Mini One Stop Shop som innebär att en säljare med kunder i andra EU-länder kan använda sig av en enda kontaktpunkt för redovisning och betalning av mervärdesskatt för telekommunikationstjänster, radio- och tvsändningar och elektroniska tjänster.

Lågvärdeförsändelser – Begreppet lågvärdeförsändelser innebär försändelser som innehåller varor vars sammanlagda värde inte är högre än 22 euro.

Identifieringsstat – Begreppet identifieringsstat avser den stat som har valts som kontaktpunkt vid tillämpning av MOSS.