Torsdagen den 4 juli 2008

EU-nämndens uppteckningar 2007/08:41

2007/08:41, Torsdagen den 4 juli

1 §  Ekonomiska och finansiella frågor

Finansminister Anders Borg

Återrapport från ministerrådsmöte den 3 juni 2008

Information och samråd inför ministerrådsmöte den 8 juli 2008

Anf.  1  VICE ORDFÖRANDEN:

Vi hälsar finansministern och hans medarbetare välkomna till EU-nämnden. Regeringen har inte fallit, utan ordföranden är borta, och jag har därför övertagit rodret just i dag.

Vi ska börja med återrapporteringen.

Anf.  2  Finansminister ANDERS BORG (m):

Ni har fått en skriftlig redovisning. Det var kanske inte ett av de allra mest spännande mötena. Den enda punkten där det blev en substansdiskussion var den om livsmedelspriserna, och den diskussionen var egentligen en förövning till den diskussion som vi ska ha på detta möte därför att fransmännen förde in oljepriserna som en diskussionspunkt i och med de diskussioner som de har haft kring om man eventuellt ska göra något på skattesidan. Jag kan svara på frågor om detta, men det var inte något på detta möte som var särskilt spännande.

Anf.  3  VICE ORDFÖRANDEN:

Det finns inga frågor och synpunkter på återrapporteringen. Då lägger vi den till handlingarna.

Vi går över till dagordningen – det blå papperet. Jag vill först säga att varken finansutskottet eller skatteutskottet har informerats utom när det gäller EU:s långtidsbudget där det har varit en överläggning med finansutskottet den 20 maj.

Då går vi till punkt 3 om presentation av ordförandeskapets arbetsprogram.

Anf.  4  Finansminister ANDERS BORG (m):

Fru ordförande! Som ni säkert har noterat är det franska ordförandeskapsprogrammet relativt sett kortfattat. I huvudsak kan vi på flera punkter instämma i det som sägs. Vi är, precis som fransmännen, intresserade av att arbetet på skatteområdet drivs vidare, bland annat med frågan om ytterligare nedsättningar inom servicesektorn och för den delen med sparandedirektivet.

Det är också bra att vi får en diskussion om Lissabonstrategin.

Däremot är vi skeptiska – jag ska gärna utveckla det när vi kommer till punkten om oljepriser – till det förhållningssätt som våra franska vänner har på den punkten. Vi ser inte att det finns något skäl att sänka bensinskatter eller koldioxidskatter. Det vore naturligtvis också direkt kontraproduktivt i klimathänseende.

Anf.  5  SONIA KARLSSON (s):

Fru ordförande! Jag vill bara instämma i det som finansministern sade om detta. Jag tror att det är viktigt att Sverige verkligen ser till att agera och motverka detta. Sarkozy har talat om detta, och man har också skrivit om det i programmet. Jag tycker därför att Sverige mycket aktivt ska försöka få flera andra länder med sig i arbetet med att motverka detta.

Anf.  6  JACOB JOHNSON (v):

Det talas en del om önskvärd transparens på finans- och råvarumarknaderna. Kan ministern utveckla detta lite grann? Vilka åtgärder kan rådet tänka sig för att skapa en bättre transparens?

Anf.  7  ULF HOLM (mp):

Fru ordförande! När det gäller att de även ska behandla budgetarbete har det kommit signaler om att de kommer att motverka alla försök till hälsokontroller av jordbrukspolitiken. Kommer finansministern att lyfta fram den frågan vid den offentliga debatten?

Anf.  8  Finansminister ANDERS BORG (m):

Jag ska börja med att välkomna Sonia Karlssons synpunkt. Jag tror att det är viktigt att vi tillsammans med andra klimataktiva länder som Danmark och möjligtvis också Tyskland tar denna diskussion med fransmännen. Jag ska nog utveckla det i ett litet bredare perspektiv när vi kommer till punkten om oljepriser.

På Europeiska rådet var det väldigt mycket Sverige som tog den diskussionen med fransmännen. Det finns nog en betydande risk för att det blir så även vid detta tillfälle därför att det är fler av de andra som väljer att inte ta en hård diskussion om detta. Därmed måste vi vara ännu tydligare med att vi tycker att det är en viktig fråga.

När det gäller råvarumarknaden har det funnits en diskussion om – som vi ska återkomma till under nästa punkt – hur mycket av den uppgång som vi nu har sett av oljepriset och livsmedelspriset som beror på att vi har haft spekulativa positioner på dessa marknader.

Man får väl ändå notera att kommissionen drar slutsatsen att detta naturligtvis handlar om både utbud och efterfrågan. Men det finns också tydliga problem på utbudssidan som man lyfter fram när det gäller utvinningen av olja som är det grundläggande skälet.

Vad man kan göra för att förbättra situationen är att öka informationsgivningen kring till exempel lagerstatus i olika delar av världen och rapporteringen kring detta så att man slipper få alltför stora oljeprisrörelser i samband med den rapporteringen.

I grunden vet vi rätt lite om hur lagersituationen ser ut. Vi har en amerikansk statistik som ofta får genomslag på marknaden, men det är i princip det som är det mest tillförlitliga som kortsiktigt rapporteras. Sedan finns det säkert mer långsiktiga bedömningar.

När det gäller Ulf Holms reflexion om Sarkozy är det lite oklart vad detta betyder. Det är ändå så att EU har en hållning och har haft en hållning i WTO-frågan som har bidragit till att samla ihop detta. Man får hoppas att detta är ett av många Sarkozyutspel som blir en viktig del av en diskussion, men där vi ändå kan hålla fast vid den grundläggande inriktningen om att föra både hälsokontrollsfrågan och WTO-frågan framåt.

Anf.  9  SONIA KARLSSON (s):

Jag vill bara lägga till att vi också ser samma sak när det gäller svårigheterna med en gemensam bolagsskattebas och att vi instämmer i det också.

Anf.  10  LEIF PAGROTSKY (s):

Under det halvår som gick dök frågan om Liechtenstein upp som en följd av att ett medlemsland agerade självt, nämligen Tyskland. Jag tycker att det var väldigt bra, men jag ser också en oro för att det blir en bilateral fråga där Tyskland tar hand om sina intressen och där övriga lämnas åt sidan.

Nu kommer ett nytt halvår där man kan planera saker och ting. Jag skulle tycka att det vore en bra poäng om EU i sitt program satte upp att man skulle föra vidare den press som man har satt inte bara på Liechtenstein utan också på Monaco och Andorra och i förlängningen många andra länder. Såvitt jag kunde utläsa fanns det inte någonting som gick i den riktningen i det franska ordförandeskapets program trots att Frankrike hör till dem som i sak välkomnade det som tyskarna gjorde, såvitt jag minns.

Jag skulle gärna önska att Sverige intog en aktiv position i detta. Det är nu det ska ske inför det nya ordförandeskapets arbetsprogram, såvitt jag förstår.

Anf.  11  Finansminister ANDERS BORG (m):

Jag delar till fullo Leif Pagrotskys hållning men instämmer inte i hans beskrivning. Det var naturligtvis så att Tyskland startade den diskussionen, men Sverige och Danmark bidrog väldigt aktivt till att den förstärktes och att detta sedermera resulterade i att vi faktiskt också fick fram den uppföljning av sparandedirektivet som ska återrapporteras på Ekofin i höst. Vi har nu fått i gång ett sådant arbete under senvåren, och man ska återkomma till en första diskussion i höst. Den kommer sedan att löpa, och det finns en betydande sannolikhet för att den diskussionen i bästa fall kan föras i mål under det svenska ordförandeskapet. Men det är rätt sannolikt att den, precis som förra gången, kommer att ta rätt lång tid.

I grunden är väl det allra viktigaste att vi får en ny ordning när det gäller sparandedirektivet som gör att Luxemburg, Österrike och ett antal andra länder tar ytterligare steg framåt.

Sedan kan man naturligtvis också föra frågan om Liechtenstein och Monaco framåt. Men det som nämns från det franska ordförandeskapet och som jag tror att vi ska backa upp och stötta är arbetet med sparandedirektivet.

Jag hade en bilateral överläggning med Jean-Claude Juncker i samband med det förra Ekofinsammanträdet i Luxemburg, och det är alldeles uppenbart att detta kommer att bli en långvarig och mycket tuff diskussion där det finns två läger, >>> Hemlig enligt 2 kap. 1 § sekretesslagen

Man kan naturligtvis sedan föra upp frågan om Liechtenstein och Monaco, men detta kommer att vara en stor fråga under höstens Ekofinarbete.

Anf.  12  LEIF PAGROTSKY (s):

Jag tycker att det är bra att vi har en så hög grad av samstämmighet i de grundläggande frågorna. Men det är också en fråga om tempo. Sparandedirektivet har diskuterats i generationer, och konstellationerna har alltid var desamma, i alla fall vad gäller Luxemburg. Österrike har inte deltagit i dessa diskussioner i så många generationer som Luxemburg har gjort av kända skäl. Men det är extremt långsiktigt och extremt osäkert vad diskussionen om sparandedirektivet kan leda till med tanke på Luxemburg. Detta är ju den enda fråga där Luxemburg alltid utnyttjar sin vetorätt, såvitt jag vet. De tvekar inte att göra det, och de hushållar med den. De använder den inte vid andra tillfällen eftersom det är här som den betyder något för dem.

Jag hör till dem som har blivit luttrade och pessimistiska när det gäller möjligheten att komma så långt framåt.

Det som nu har hänt med dramatik i våras sker i ett helt annat tempo och med en helt annan kraft. Den energi som finns i den frågan tycker jag att det vore en poäng om man nu använde och knuffade den framåt. Jag ser ingen konkurrens mellan att jobba med det och att jobba med sparandedirektivfrågan. Det är väldigt bra att vi gör det, och jag hoppas att Sverige fortsätter att vara aktivt och pådrivande i detta. Men det är inget antingen–eller, såvitt jag ser det. Det är bara ett önskemål från min sida.

Anf.  13  VICE ORDFÖRANDEN:

Vi tackar för informationen. Detta är ingen beslutspunkt.

Vi går vidare till punkt 4 om genomförande av stabilitets- och tillväxtpakten. Punkt 4 har två delar.

Anf.  14  Finansminister ANDERS BORG (m):

Det handlar om att vi ska följa upp Belgiens och Polens uppdaterade stabilitets- och konvergensprogram. De har haft regeringsskifte. Därför har man fått en liten försening av den processen.

I Polens fall handlar det om att upphäva denna process. Man gör bedömningen att även om det blir en försvagning av budgeten nu kommer man att klara 3-procentskravet.

Vad som väl egentligen är mer bekymmersamt är det faktum att vi får en förnyad diskussion om Storbritannien. Från kommissionen får vi en rekommendation om att vi ska inleda ett förfarande mot Storbritannien igen.

Ur ett svenskt perspektiv får man väl säga att det är bekymmersamt ur allmänekonomiskt perspektiv eftersom Storbritannien är en viktig handelspartner för oss. Det faktum att de går in i en konjunkturdämpning med en sådan bristande ordning i sina offentliga finanser är naturligtvis bekymmersamt.

Därtill får man säga att det i grund och botten är spiken i kistan, tycker jag, när det gäller diskussionen om kapital- och driftsbudget, därför att detta är det land som tillämpar detta system och som så snart de har tagit sig ur ett sådant förfarande är på väg in i ett nytt förfarande. Det visar på något sätt att detta inte är ett system som har fungerat speciellt väl.

Vi har inga svårigheter att så att säga gå på den hållning som kommissionen har föreslagit.

Anf.  15  JACOB JOHNSON (v):

Jag vill bara kommentera det som finansministern sade om spiken i kistan när det gäller drifts- och kapitalbudget. Jag tycker att det är en förhastad slutsats. Har man en regering och en riksdag som kan se till helheten ska man kunna klara av drifts- och kapitalbudget. Vi menar att det långsiktigt ger utrymme för en bättre investeringspolitik.

Anf.  16  Finansminister ANDERS BORG (m):

Låt mig då ändå vara tydlig med att vad vi hör från våra brittiska vänner när de själva utvärderar detta system är att det ständigt hamnar i problem med den kravordning som vi har inom Europeiska unionen för hur vi ska redovisa våra offentliga finanser och att det ständigt blir ett bekymmer och att det ifrågasätts när man går in i cykler och hur man gör dessa värderingar.

Det är klart att man kan hitta sämre system för offentliga finanser än Storbritanniens. >>> Hemlig enligt 2 kap. 1 § sekretesslagen Men om man inte har det som ambition tror jag ändå att man får säga att detta har varit ett system som åtminstone inte tycks ha fungerat invändningsfritt.

Anf.  17  VICE ORDFÖRANDEN:

Punkt 4 är uppdelad i två delar. När det gäller punkt 4.1 tackar vi så mycket för informationen. När det gäller punkt 4.2 finner jag sammanfattningsvis att det finns en majoritet för regeringens ståndpunkt i detta ärende.

Vi går vidare till punkt 5 om Slovakiens antagande av euron.

Anf.  18  Finansminister ANDERS BORG (m):

Vi har ingen avvikande syn på detta. Det har varit uppe i Ekofin tidigare och även i Europeiska rådet. Detta är i princip något färdigt att glädjas åt, för dem som nu tycker att det är en glädje när vi vidgar systemet.

Anf.  19  VICE ORDFÖRANDEN:

Jag finner sammanfattningsvis att det även här finns en majoritet för regeringens ståndpunkt i ärendet.

Vi går vidare till en kanske mer svår fråga under punkt 6 om utvecklingen av oljepriset.

Anf.  20  Finansminister ANDERS BORG (m):

Låt mig trycka på några saker här. Till att börja med tycker jag att det är en bra rapport som kommissionen har tagit fram. Den går igenom ett antal viktiga frågeställningar. Såvitt jag bedömer det är den slutsats som man drar efter detta arbete att en betydande del av den oljeprisuppgång som vi ser har en fundamental orsak, alltså att den sammanhänger med sådant som man kan blicka tillbaka på. När vi blickar tillbaka fem–tio år kostade det kanske 10–15 dollar att öppna ett nytt oljefält i Nordsjön eller i andra delar av världen. Nu ligger man, med de svårigheter som finns, på marginalkostnader på kanske 60–70 dollar när man tar i bruk nya fält i Nordsjön eller för den delen ännu högre om man går till mer komplicerade fält i Australien eller i Kanada.

Till det kommer att när utbudet av olja växer med kanske 2, 3 eller 4 procent per år och man bedömer att det är ungefär vad det långsiktigt kan växa med och vi samtidigt har en efterfrågan, med tanke på det som sker i Indien och Kina, som väsentligt överstiger det, då hamnar vi i en sits där vi får en kraftig oljeprisuppgång.

Samtidigt ska man komma ihåg att det som utmärker denna oljemarknad är att när oljepriset stiger väldigt snabbt blir den bästa investeringen för oljeländerna att sluta att ta upp olja. Den bästa avkastningen de då kan få på pengarna är att behålla oljan i jorden. Det gör att när priset till slut stiger tillräckligt mycket minskar detta utbud av olja. Det är någonting som är lite ovanligt att man får sådana effekter.

Detta gör att det är väldigt svårbedömt var priserna ska landa. Även om marginalfält ligger på kanske 60–70 dollar ligger priserna i dag väl över 100 dollar, och under de senaste veckorna och månaderna på 130–140 dollar. Det är klart att det är väldigt svårt att bedöma var en sådan marknad ska stabilisera sig.

Men den bedömning som kommissionen gör är att detta med stor sannlikhet är någonting som är av mer varaktig natur. Det ligger utanför min kompetens att bedöma hur mycket som man ska tro på den slutsatsen. Men det verkar ändå vara en rimlig bedömning av de olika analyser som har gjorts.

Den andra delen är vad vi då ska göra ekonomisk-politiskt av detta. Jag tycker att det är väldigt viktigt att understryka att detta inte är någon annorlunda fråga. Vi har ett ramverk för hur vi ska hantera ekonomisk-politisk stabilitet. Det bygger på att vi ska upprätthålla prisstabilitet med hjälp av centralbankerna. Det andra benet är naturligtvis att finanspolitiken ska inriktas på långsiktig uthållighet och maximering av tillväxtförutsättningarna.

Har man sagt det följer rätt naturligt att det egentligen inte finns några skäl att vidta några särskilda åtgärder med anledning av det som sker på oljemarknaden.

Till att börja med ska vi komma ihop att det faktum att vi nu får in mer pengar i energiskatt återspeglas sedan i att vi får in andra minskade skatteintäkter i termer av att konsumtion av andra varor minskar respektive att aktiviteten i ekonomin går ned. Det är inte så att det skapas något särskilt budgetutrymme på grund av stigande energiintäkter, om man nu inte är ett oljeproducerande land.

Om man å andra sidan gör bedömningen att det då behövs åtgärder för att dämpa en allmän nedgång i ekonomin har jag väldigt svårt att se att det skulle vara ett effektivt medel att ge sig på att börja sänka oljepriser. Det sammanhänger till att börja med att det som vi egentligen ska göra med skatteinstrumentet är att skapa förutsättningar för långsiktig tillväxt. Då är inte oljepriset någon viktig komponent.

Därtill är det ännu mer viktigt att detta är en importerad vara för Västeuropa. Om man vill stimulera vår inhemska konsumtion ska man inte särskilt inrikta dessa åtgärder på ett område där det i huvudsak handlar om importerade varor. Jag har väldigt svårt att se att det skulle finnas några ekonomisk-politiska skäl att vidta några särskilda åtgärder här.

Vill man av fördelningspolitiska skäl hjälpa konsumenter, särskilt konsumenter med låga inkomster, så att de inte drabbas, då är det mer logiskt att sänka andra skatter eller att förstärka transfereringar eller något annat snarare än att subventionera oljekonsumtion.

Tittar vi därtill på den särskilda komponenten, att det också finns ett starkt miljöintresse här, är det naturligtvis så att om vi ska klara koldioxidutsläppen långsiktigt är det helt uteslutet att man sänker skatten på bensin och koldioxidutsläpp. Det är bland det mest omvända som man kan göra i ett läge där vi ändå har en betydande utmaning för att klara de mål som vi gemensamt redan har enats om och som vi därtill i EU naturligtvis också skulle vilja se förstärkas.

Som jag ser det är det viktigt att vi här tillsammans med ett antal andra länder gör fler markeringar. En är att vi inte ska frångå de normala ramverken. Detta är ingen ursäkt för att börja köra budgetunderskott eller någonting annat, utan de som har möjlighet att agera är de som har haft ordning på sina finanser.

Det finns inte heller någon anledning att ifrågasätta centralbankernas agerande som man av tidigare erfarenheter möjligtvis skulle kunna misstänka att några har intresse av.

Det tredje är naturligtvis att givet klimatfrågan finns det inte någon som helst anledning att göra någonting annat än att markera så tydligt som möjligt här.

Detta blir en viktig diskussionspunkt, och vi blir tillsammans med danskar och i bästa fall också tyskar de som utgör så att säga försvarslinjen här.

Det var kanske en lite väl lång inledning.

Anf.  21  VICE ORDFÖRANDEN:

Nej, men detta är en oerhört intressant fråga.

Anf.  22  SONIA KARLSSON (s):

Jag funderade över en mening som Anders Borg framförde den 3 juni och som nu blev tydligare i och med denna långa inledning. Det tackar jag för.

Jag håller med om att denna rapport var bra. Jag instämmer också i regeringens synpunkter om att det är olämpligt att vidta åtgärder på energi-, skatte- och momsområdena för att lindra effekterna av oljepriset.

Regeringen kan också använda det som står i kommissionens rapport överst på s. 10 när man talar med det franska ordförandeskapet och kanske också när man talar med Europeiska rådet. Det var lite osäkert vad man tyckte där. Jag instämmer i regeringens slutsatser.

Anf.  23  CARL B HAMILTON (fp):

Jag instämmer naturligtvis också i finansministerns slutsats. Jag tycker också att man ska påpeka vad som händer om man börjar diskutera huruvida man ska acceptera att oljeprisstegringen får slå igenom och skapa en strukturomvandling i ekonomin. Den diskussion som fransmännen har dragit i gång nu fungerar naturligtvis som en dämpning hos de investerare som vill investera i kärnkraft, bioenergi, vindkraft och andra alternativa energislag. Det är väldigt viktigt för att hålla uppe investeringsförväntningarna på alternativa energislag att man är väldigt tydlig här och att man inte går in på den här skattesänkningslinjen eller subventionslinjen.

Det andra som jag skulle vilja säga är att vi ska vara medvetna om att oljepriset visserligen har fördubblats från 70 till 140 dollar. Men samtidigt har vi under de senaste åren haft en kraftig växelkursförändring gentemot den amerikanska dollarn. Den har ändrat värde med ungefär en tredjedel. Så vi har fått en buffert där. Man kan diskutera storleksordningen.

Men framöver kan det mycket väl bli så – det är till och med sannolikt – att den amerikanska dollarn förstärks igen, och då slår detta igenom i ännu högre energipriser i Europa. Då kommer naturligtvis dessa krav på skattesänkningar tillbaka igen. De är redan här, men de kommer med ännu större styrka, kanske jag ska säga.

Jag tror att det är väldigt viktigt att man på något sätt för in även växelkursfrågan på ett ganska tidigt stadium och gör alla medvetna om att det här ligger en potentiell ytterligare prisstegring som inte har med dessa utbuds- och efterfrågeförhållanden på oljemarknaden att göra utan har med växelkurssituationen i världen att göra.

Anf.  24  BENGT-ANDERS JOHANSSON (m):

Fru ordförande! Oljepriset är något som drabbar oss globalt, och en del av detta är måhända att Europeiska centralbanken höjde räntan i går. Min fråga gäller vilka effekter som finansministern ser knutna till Sverige, kopplat till oljepriset, sedan den räntan höjdes.

Anf.  25  Finansminister ANDERS BORG (m):

Jag delar naturligtvis Sonia Karlssons bedömning. Jag tycker att det är ett viktigt skäl att framhålla kommissionens rapport därför att den inte ger någon som helst grund för dessa franska resonemang, utan tvärtom ger den ett starkt stöd för den svenska hållningen, dels när det gäller klimatfrågan, dels när det gäller vården av det allmänna ekonomiska ramverket, dels i den specifika ekonomiska situation som vi nu befinner oss i. Det kommer naturligtvis att vara viktigt för oss att trycka på detta. Det är också bra att kommissionen så snabbt har tagit fram ett underlag över detta eftersom frågan restes lite kuppartat, höll jag på att säga, eller lite oväntat från fransk sida vid det förra Ekofinmötet när vi egentligen skulle diskutera livsmedelspriser.

Jag delar naturligtvis också Carl B Hamiltons synpunkt här. Det är klart att det är viktigt om vi ska få en omställning till förnybar energi och ett mer koldioxidsnålt samhälle att man inte vidtar åtgärder som så att säga indikerar att man tänker dämpa en utveckling där koldioxidutsläppen ska bära sina fulla kostnader. Precis som Carl B Hamilton understryker får vi se vad detta får för genomslag på priserna när vi väl får en förändring av dollarn vartefter. Det är alltid väldigt svårt att spekulera om var växelkurser ska ligga i det ena eller det andra perspektivet.

När det gäller Bengt-Anders Johanssons synpunkt kan jag säga att jag var på skjutbanan i går. Då möter man ett bra tvärsnitt från bygden så att säga. Det är klart att en av de frågor som vi diskuterade rätt länge på kvällen var frågan om oljepriserna.

Det som dock är tydligt är att människor har en rätt klar bild av detta. De tycker att bensinpriserna är höga. Men de har också en rätt tydlig bild av att detta i grunden inte är något svenskt utan att detta har med Irakkrig, oro i Mellanöstern, miljöfrågorna och så vidare och som är större och mer globala att göra.

Jag tycker inte att man ska överdriva riskerna för svensk ekonomi i detta. Vi är sedan lång tid tillbaka lite mindre oljeberoende än många andra länder. Tack vare, höll jag på att säga, den hårda beskattning som vi har på koldioxid och olja blir också prisgenomslaget lite mindre i Sverige. Men det är klart att vi inte går opåverkade ur detta, utan det kommer att dämpa människors konsumtionsmöjligheter, och det innebär i sig att vi åtminstone under det närmaste året kommer att ha en högre prisnivå.

Sedan är det naturligtvis så att inflation handlar om allmän generell prisstegringstakt. För att oljan ska ge effekt även året därpå måste oljeprisuppgången fortsätta i ett högt tempo. När priset redan ligger på 140 dollar kan man undra hur sannolikt det är att det ska gå upp till 150, 160 eller 170 dollar. Det är väldigt svårt att bedöma. Jag avstår därför från att göra någon sådan bedömning.

Anf.  26  ERIK A ERIKSSON (c):

Fru ordförande! Jag tackar finansministern för redogörelsen här. Den var lång, som han själv sade, men den är viktig för oss.

Jag har en fråga som egentligen rör möjligheterna från svensk sida att föra fram idéerna om att förändra ett samhälle – att gå från fossilberoende i stor utsträckning till att komma närmare ett samhälle med alternativ energi.

Vi ser i nyhetsrapporteringarna att ministrar och parlamentariker från andra länder behöver bevaka sina valkretsar. Då antar jag att det delvis får dessa uttryck. Då förser man blöta rundbalar med bensin, och sedan får det brinna ett tag.

Jag skulle vilja att finansministern lite grann kommenterar möjligheterna från svensk sida.

Jag hoppas att finansministern i oktober slipper bakpass på grund av höga bränslepriser.

Anf.  27  ULF HOLM (mp):

Fru ordförande! Jag börjar med det underlag som vi har fått.

Vilken betydelse har den not som finns? Är detta antaget från Europeiska rådet? Där finns skrivningar som är ganska intressanta och som man kan tolka på många olika sätt.

Problemet är om det franska ordförandeskapet tolkar det på sitt sätt. Det är nog inte riktigt samma tolkning som vi gör från svensk sida. Det pratas om en brutal höjning av oljepriset och att man ska se över direktiven för energibeskattning men man skriver inte rent ut vad det handlar om. Det står också om energibesparing, men det är otydligt vad det gäller.

Jag tror att det är viktigt att finansministern koncentrerar sig på att föra fram alternativen. I EU-kommissionens underlag står det mycket om problembilden. Det står till exempel att höga oljepriser kan medföra nya möjligheter. Det står tre fyra rader. Man får också in kärnkraften. Det gillar ju Carl B Hamilton. Jag ser inte det som en möjlighet. Jag tycker att det är viktigt att man för fram annat som medlemsländerna kan göra för att komma ur oljeberoendet.

Jag tror att det är viktigt att man från svensk sida lyfter fram den aspekten och inte bara ältar problem som man kanske inte kan påverka så mycket.

Jag lämnar därmed sakfrågan där jag egentligen stöder regeringens uppfattning.

Den andra delen handlar om förhandlingsmekanismen. Finansministern sade att vi i bästa fall kan få stöd av Tyskland i den här frågan. Stödet för den svenska linjen börjar ju vackla betänkligt om inte ens Tyskland stöder oss. Åtminstone på EU-toppmötet stödde man den svenska linjen.

Hur är egentligen förhandlingsläget? Är det fler och fler som sneglar på Frankrikes roll eller är det fler som sneglar åt den svenska positionen? Det är ganska intressant om det bör förändras till oktober och inför EU-toppmötet i december.

Kan finansministern redogöra för om han har märkt några skillnader, vore det bra.

Anf.  28  JACOB JOHNSON (v):

Jag har några reflexioner. Det är oroande att man trots allt räknar med stigande oljeförbrukning framöver globalt sett när jorden behöver minskande användning av olja och andra fossila bränslen. Det är naturligtvis bra om regeringen håller emot så mycket som möjligt när det gäller att underlätta en hög oljekonsumtion.

Jag efterlyser ännu starkare styrmedel för att få ned oljekonsumtionen i Sverige och världen.

De fördelningspolitiska effekterna av höga oljepriser är en del av en allmän fördelningspolitik som måste föras för att inte klyftorna i samhället ska bli för stora.

Anf.  29  CHRISTINA AXELSSON (s):

Jag ska ställa en fråga med anledning av slutsatserna i det dokument som kommissionen har kommit med.

Det gäller punkt 8 som står näst nederst på s. 14 i materialet. Där står det att vi ska kunna komma överens om att medlemsstaterna ska kunna ställa ekonomiska stöd till förfogande för de hårdast drabbade företagen.

Väldigt många företag kan på olika sätt bli drabbade av oljeprishöjningarna. Kan till exempel Alitalia som har haft det lite knackigt och inte investerat i nya flygplan få stöd för att göra nya flygplan?

Det här är också en gummiparagraf. Jag tror att det är oerhört viktigt att man får tydliga slutsatser som säger att det inte ska vara några medel av det slaget, utan mer att man ska ha möjlighet att arbeta med omskolning av personer som måste göra andra saker – inte att man ska satsa på gamla strukturer och fortsätta med oljeberoendet.

Anf.  30  Finansminister ANDERS BORG (m):

Fru ordförande! Jag ska försöka svara på dessa många viktiga och komplicerade frågor.

Jag tar Erik A Erikssons och delvis Ulf Holms frågor gemensamt. Hur ser diskussionerna ut?

Det är alldeles uppenbart att jämfört med hur det var när vi på Europeiska rådet vid förra vårtoppmötet hade den starka viljan att föra klimatfrågan framåt har den politiska intensiteten förskjutits rätt mycket. Jag är övertygad om att det finns en grupp länder – Sverige, Holland, Danmark, Storbritannien och Tyskland – som kommer att se till att frågan så småningom landar på ett bra sätt. Men det är alldeles uppenbart att Sverige på det senaste Europeiska rådet fick dra en oproportionerligt stor del av lasset. Det är naturligtvis inrikespolitiskt inopportunt i många länder att hävda linjen att det inte behövs mer åtgärder för att minska koldioxidutsläppen.

Det har också varit ett antal mer organiserade försök >>> Hemlig enligt 2 kap. 1 § sekretesslagen att samla ihop de skeptiska länderna. Det förefaller vara fler länder som ansluter sig. En del av våra baltiska vänner har haft liknande bekymmer.

Det är klart att det har varit en väldig förskjutning av opinionen. Jag är övertygad om att det kommer att svänga fram och tillbaka, precis som oljepriserna. I slutändan är klimatfrågan en så stor och central fråga så jag tror inte att man kan komma ifrån att vi gemensamt måste föra den framåt på europeisk nivå. I grunden har det politiskt förskjutits, men jag är övertygad om att när man landar det hela i slutändan kommer Holland, Sverige, England, Danmark, Tyskland och ett antal ytterligare länder att vara pådrivande.

Jag tror att det närmaste halvåret–året blir en tuff fas i detta. Vi har det franska ordförandeskapet som går över i ett tjeckiskt ordförandeskap och sedan kommer Sverige. Jag tror att det kommer att bli en tyngre resa politiskt än vad vi kanske föreställde oss när detta satte i gång.

Jag kan bara välkomna Jacob Johnsons synpunkter. Det är klart att vi måste driva den här frågan så hårt vi kan.

När det gäller Christina Axelssons fråga ska vi komma ihåg att det inte är slutsatser vi ska diskutera. Man kan tolka den här kommissionspunkten på lite olika sätt. Notera att man nämner klimatfrågan i punkten. Den är helt öppen för den tolkning som Christina Axelsson öppnade för, nämligen att det kan handla om omställning för att människor ska kunna ta sig från att arbeta i en sektor till att arbeta i en annan sektor.

Vi ska inte diskutera slutsatserna vid det här tillfället. Därför får man vara försiktig med hur man tolkar punkten. Man behöver inte nödvändigtvis tolka det som en utgångspunkt för industristöd.

Anf.  31  VICE ORDFÖRANDEN:

Vi anser att det här är en beslutspunkt, anser inte finansministern det?

Anf.  32  Finansminister ANDERS BORG (m):

Det är färdplanen som är beslutspunkten. Det är den vi diskuterar, inte själva slutsatsen.

Anf.  33  VICE ORDFÖRANDEN:

Jag finner sammanfattningsvis att det finns en majoritet för regeringens ståndpunkt i detta mycket svåra ärende.

Vi går vidare till punkt 7, Styrning av IASB.

Anf.  34  Finansminister ANDERS BORG (m):

Det är slutsatser kring styrningen av The International Auditing Standards Board. Det är en organisation som fastställer redovisningsstandard. Den är i mycket hög grad styrande för hur redovisningen sker.

Man har haft en diskussion om hur väl det har fungerat i den här organisationen tidigare. Rådet har uppmanat kommissionen att bevaka frågan att regelbundet återkomma till rådet. Det här är en sådan återrapportering.

Det handlar bland annat om hur vi ska förstärka mekanismerna för att tillsätta de ledamöter som sedan tillsätter det råd som sköter det här arbetet.

Vi stöder slutsatserna. Jag har mycket svårt att tro att det blir någon diskussion alls på den här punkten.

Anf.  35  VICE ORDFÖRANDEN:

Jag finner att det finns en majoritet för regeringens ståndpunkt även i detta ärende.

Vi går över till punkt 8, Färdplanen för finansiell stabilitet.

Anf.  36  Finansminister ANDERS BORG (m):

Fru ordförande! Här kan det möjligtvis bli lite mer diskussion. Det handlar om den vägkarta som vi har haft uppe vid ett stort antal rådsmöten om finansiell stabilitet. Kärnpunkten är att vi ska förstärka redovisning och krav på öppenhet och värdering. Det gäller de finansiella instruktionerna, men i det här fallet blir det kanske mer diskussion om hur vi ska se på ratinginstituten.

Från svensk sida har vi erfarenhet från när vi var inne i en fas där det blev mycket diskussioner om detta att ratinginstituten fungerar ”så där”. Det kommer ofta varningar när vi redan befinner oss i ett krisförlopp. Då sker det ofta rätt dramatiska justeringar av ratingen. Det kan man möjligtvis tycka skapar en onödig oro.

De som minns den svenska processen kanske minns att Sverige fortsatte att nedgraderas när vi redan var på väg ur krisen. Egentligen fick vi inte förrän en bit in på 2000-talet någon bekräftelse från ratinginstituten på att vi tog oss ur krisen, om jag minns vår egen historia rätt utan att gå ed på alla detaljer.

Det har varit för sena förändringar och för abrupta förändringar. Det är väl bra om man kan få en genomlysning av ratinginstituten och därmed också en bättre grund för de besluten. Man kan möjligtvis också komma ihåg att det i princip är fyra stora aktörer. Det är Moodys, S&P, Fitch och DBRS som är aktiva. Det skulle naturligtvis underlätta om man fick en lite bredare marknad.

Vi har inga svårigheter med det arbete som har bedrivits. Vi vill gärna stötta det. Det kan också vara viktigt att vi gemensamt påpekar att det kan bli nödvändigt med lagstiftning på det här området om det visar sig att man inte får en bra och grundlig redovisning och en förbättring på området.

Anf.  37  SONIA KARLSSON (s):

Fru ordförande! Vi instämmer i och för sig i regeringens synpunkter i den här frågan, men jag har en fråga till finansministern.

När jag läste rapporten från mars som handlade om stabilitet på finansmarknaden såg jag att det var ganska många saker som man ville skulle ha vidtagits senast i maj 2008 och vid halvårsskiftet.

Kan finansministern säga att man har följt upp det så som det stod i rapporten?

Anf.  38  CHRISTINA AXELSSON (s):

Fru ordförande! Vi pratade ju tidigare om råvarumarknaden och genomlysningen av den. Det är väl viktigt att man tar upp det också under den här punkten. Det händer ju mycket på råvarumarknaden nu. Det är inte bara olja man spekulerar i utan också i vete och andra livsmedel.

Det är väl bra om man kan lyfta in det perspektivet så att man får en debatt om hur detta kommer att slå. Jag såg ett inslag på tv i går där man berättade att till och med småsparare börjar spara i sädesslag. Det är ju något nytt och det kommer naturligtvis också att få bäring på den finansiella stabiliteten om det blir missväxt till exempel.

Anf.  39  Finansminister ANDERS BORG (m):

När det gäller Sonia Karlssons fråga vill jag säga att vi gärna återkommer. Jag har inte själv gjort någon sådan uppföljning och jag har inte sett någon. I stället för att jag spekulerar i frågan får vi väl återkomma i skriftlig form till nämnden med en uppföljning så att vi kan få den precis.

När det gäller vete- och livsmedelsmarknaden ska jag inte ge mig in i någon lång ekonomisk-historisk betraktelse, men vi ska komma ihåg att många av de mer avancerade finansiella instrument som vi har uppkommer för att man ska hantera problem som finns primärt på livsmedelsmarknaden. Att man kan sälja sin skörd till ett i förväg fastställt pris är grunden för det som i dag kallas för en forward. Det verkar stabiliserande eftersom man dels får en större säkerhet för producenten dels ett bättre sätt att förhålla sig vid missväxt och dåliga skördar.

Att det nu sker stora investeringar i jordbrukssektorn tror jag i grunden är väldigt bra. Det behöver attraheras in kapital om vi ska öka produktionen med 50, 20 eller 100 procent. Det är olika siffror som nämns från olika institutioner. Det måste komma in rejält med nytt kapital i den här sektorn. Då är det bra att man kan använda finansiella instrument för det.

Däremot finns det ett annat bekymmer. Vi har transparensfrågan. Jag tycker att man också kan fundera på vilka krav på kapitaltäckning man ska ha i de här sammanhangen. I samband med en del andra affärer måste man kunna uppvisa vilken förmåga man har att täcka kontrakten finansiellt.

Det pågår en sådan diskussion nu om hur vi ska se på bankerna. Det är inte bara fråga om vilka krav vi ska ha på dem att redovisa, utan också vad de ska ha för kapitaltäckningskrav i grunden.

Den frågan kan också ställas till råvarumarknaden, tycker jag. Om det finns hål i regelverket som gör att det är lättare att spekulera på livsmedelsmarknaden än på aktiemarknaden kan man naturligtvis ifrågasätta det.

Man kan både tala om transparens och se över hur regelverket för de här marknaderna ser ut.

Anf.  40  SONIA KARLSSON (s):

Fru ordförande! Jag tycker att det skulle vara intressant att få reda på lite mer. Jag uppfattade ändå att det stod i marsrapporten bland annat att man skulle se över insyn och offentliggörande och alltså öka insynen för investerare, marknad och tillsynsmyndigheter. Det skulle genomföras senast vid halvårsskiftet. Sedan skulle ramen för finansiell stabilitet stärkas, och ett antal åtgärder skulle vidtas senast i maj 2008.

Det vore därför angeläget, tycker jag, att veta att de beslut man tar i Ekofin och uppföljningen av dem finns med i dagens förslag.

Anf.  41  Finansminister ANDERS BORG (m):

Vi gör så att Rasmus Rodhe, departementssekreterare, ger en kort återrapportering om de punkterna men att vi sedan också återkommer skriftligt så att vi kan ge detta i god form.

Anf.  42  Departementssekreterare RASMUS RODHE:

Här nämndes behovet av att återkomma till vägkartan avseende transparens och insyn. Det är en del av det som ska diskuteras vid kommande möte. Det gäller alltså rådsslutsatserna och transparens vid institutens redovisning. Det är det som finns i vägkartan som anges i slutet av juni 2008. Det kommer alltså att tas upp, och det tas upp i rådsslutsatserna mer deskriptivt.

Anf.  43  JACOB JOHNSON (v):

Jag noterade att finansministern sade att det kanske inte räcker att titta på transparensen, utan man kanske behöver se över regelverket för de finansiella marknaderna. Det kan jag hålla med om. Jag vet inte om det är möjligt att tänka sig att på något sätt nagga kapitalets fria rörlighet något i kanten.

Anf.  44  Finansminister ANDERS BORG (m):

Jag är ju en relativt konservativ person, så jag tycker inte att det där riktigt handlar om kapitalets fria rörlighet. Jag tycker att det är grundläggande att banker och finansiella institut ska upprätthålla höga krav på finansiell stabilitet så att vi undviker onödig instabilitet och rörelse på olika marknader. Det är väl rätt naturligt att om man gör affärer ska man också kunna redovisa att man har täckning för de affärerna.

Jag har inte gått igenom regelverket på ett sådant sätt att jag kan dra några slutsatser av det, och det har inte vi gjort heller, så vi ska vara försiktiga med detta. Men jag tycker inte heller att man ska utesluta att en sådan genomgång kan behövas.

Nu har ju råvarumarknaderna kommit tillbaka i fokus väldigt mycket. När det gäller livsmedel beror det bland annat på att vi har en stigande efterfrågan men också att prisuppgången har gjort detta till ett attraktivt instrument. Men det ska naturligtvis inte vara lägre eller andra krav när man spekulerar i den typen av instrument än i räntor, aktier eller valutor.

Vi kan möjligtvis enas om slutsatsen men kanske inte riktigt motivet.

Anf.  45  ORDFÖRANDEN:

Jag konstaterar att det finns en majoritet för regeringens ståndpunkt i detta ärende.

Då har vi en A-punktslista, och vi kan konstatera att det är den listan som låg på bordet. Jag hoppas att ni har hunnit läsa igenom den. Då godkänner vi den.

Därmed tackar vi finansministern och önskar en trevlig helg och att Sverige är framgångsrikt nästa vecka på mötet.

Anf.  46  Finansminister ANDERS BORG (m):

Tack så hemskt mycket!

2 §  Jordbruk och fiske

Statssekreterare Rolf Eriksson

Återrapport från ministerrådsmöte den 23–24 juni 2008

Information och samråd inför ministerrådsmöte den 15 juli 2008

Anf.  47  ORDFÖRANDEN:

Då hälsar vi statssekreterare Rolf Eriksson med medarbetare välkomna till EU-nämnden. Jag vill påpeka att det samråd som ska ske är väldigt tidigt. Underlaget är ganska magert. Miljö- och jordbruksutskottet har inte informerats.

Dessutom vill jag göra en rättelse i dagordningen till ledamöterna. Där det står punkt 3 på s. 13 ska vår numrering i stället vara 7 och 8, alltså i rådspromemorian.

Då går vi tillbaka till rapporten från mötet i jordbruks- och fiskerådet den 23–24 juni i Luxemburg. Finns det någonting att tillägga?

Anf.  48  Statssekreterare ROLF ERIKSSON:

Jag kan göra en kort beskrivning av att det var en diskussion om hälsokontrollen. Det diskuterades i första hand kring de nationella kuverten och hur de ska kunna användas.

Det togs ett antal beslut på fiskeområdet som vi diskuterade på EU-nämnden inför det rådsmötet.

Det var också en uppdatering av WTO-förhandlingarna.

Anf.  49  BENGT-ANDERS JOHANSSON (m):

Fru ordförande! När man läser den här återrapporten – den är ju naturligtvis ganska kortfattad – får man en känsla, när man ser de andra ländernas diskussion när det gäller hälsokontrollen, av att det är en väldigt trög materia. Jag skulle vilja höra om det ser så allvarligt ut som man kan utläsa av underlaget, eller är det mer pennfäktning inför att man ska sätta ned fötterna? Skulle man dra slutsatser av vad de olika länderna tycker är det frågan om det inte är en tillbakagång till det som rådde före det läge som vi har för närvarande.

Det skulle vara intressant att höra någon kommentar om det faktiska läget och hur det känns. Annars hoppas jag naturligtvis att vi har framgång att stötta kommissionen i det förslag som föreligger.

Anf.  50  CARINA OHLSSON (s):

Fru ordförande! Det gäller en fråga som vi diskuterade även med finansministern nyligen. Det gällde oljepriserna. Jag vet att det kommer upp nu också.

Man kan titta på det höga bränsleprisets effekter på fiskesektorn. Den frågan var uppe. Från svenskt håll säger man att man är mycket skeptisk till att kompensera för det. Betyder ”skeptisk” att man är emot det? Jag ser en liten gradskillnad där. Är det inte bättre att säga att man inte är för något eller att man är emot något i stället för att säga att man är skeptisk till något?

Anf.  51  Statssekreterare ROLF ERIKSSON:

Jag börjar med Bengt-Anders Johanssons fråga. Det är väl två saker man kan konstatera. Dels är det ganska tidigt i förhandlingen. Medlemsländer som av tradition slår vakt om jordbrukspolitiken och kanske framför allt om dess första pelare har ett intresse av att tidigt gå ut och säga att man vill slå vakt om detta så mycket som möjligt tidigt i processen, och det gör de nu och sätter ned fötterna. Det blir en dragkamp med oss som vill gå lite längre fram.

Alla vi 27 medlemsländer har ju nu möjlighet tidigt i förhandlingen att visa vart vi egentligen vill gå, och det försöker vi då göra. Vi drar ju åt lite olika håll, så i början blir det lite spretigt, och det kan bli lite långtgående uttalanden från en del ministrar. Det är väl det vi ser lite grann av så här i början. Det är början på en förhandling.

Vår position är att stödja kommissionen men också att påtala att vi egentligen vill gå längre och att vi också vill använda budgetöversynen till att gå längre.

Det är nog ingenting annat än en förhandlingsingång som du ser i det här. Men det är också många som inte vill göra någonting. De tycker att det är farligt att göra någonting. Frankrike använder till exempel argumentet att vi nu behöver föda världen och då ska vi inte montera ned jordbrukspolitiken. Men vi återkommer ju till den frågan.

Carina Ohlsson hade en fråga om ordet ”skeptiska”. Det ska läsas ut som att vi är motståndare. Det har också statsministern följt upp på Europeiska rådets möte i midsommarhelgen genom att se till att de slutsatser som antogs där var formulerade så att vi håller igen på det här området.

Sedan ska vi vara medvetna om att vi är väldigt ensamma om att hålla emot, tyvärr. Det finns en väldigt stor uppfinningsrikedom när det gäller att hitta på sätt att stödja fiskare och andra nu när bränslepriserna är höga.

Anf.  52  ORDFÖRANDEN:

Då tackar vi för återrapporten och går över till dagordningen. Vi börjar med att godkänna den preliminära dagordningen. Vi kommer att ta A-punktslistan sist, som vanligt.

Vi kommer då till punkten 3, Ordförandeskapets arbetsprogram – Information från ordförandeskapet.

Anf.  53  Statssekreterare ROLF ERIKSSON:

Eftersom vi nu är tidiga här har vi ingen information om vilken information de kommer att ge.

Anf.  54  ORDFÖRANDEN:

Okej! Då får vi säkert komma tillbaka till den punkten senare.

Vi kommer då till punkt 4 om den gemensamma jordbrukspolitikens hälsokontroll. Där kanske vi ska göra så att vi tar beslut om alltihopa, men vi diskuterar punkt för punkt. Då börjar vi alltså med gemensamma bestämmelser för system för direktstöd för jordbrukare inom den gemensamma jordbrukspolitiken med mera.

Jag får höra här att det bara är den punkten som är aktuell. Vi är tidigt ute! Det kan bli ett bekymmer, det här, inte sant? Vi får ha skriftliga samråd om det händer någonting. Nu tar vi i alla fall den punkten.

Anf.  55  Statssekreterare ROLF ERIKSSON:

Det här är ju tidigt i processen för oss här inför rådet, men det är också tidigt i processen i hälsokontrolldiskussionen, så det är ju inte skarpt läge nu vid rådsmötet om tio dagar.

Som jag var inne på tidigare har det varit en diskussion, dels vid rådsmötet förra gången, dels vid det informella rådsmötet i Ljubljana tidigare i våras. Vi vet inte exakt hur fransmännen kommer att styra diskussionen nu om tio dagar. Vi utgår ifrån att man kommer att diskutera marknadsordningarna. Där är det ju så att kommissionen föreslår ett antal förändringar som går ut på att ta bort ett antal interventionssystem och att ta bort mjölkkvoterna genom en successiv höjning av dem.

Det här är frågor som vi från Jordbruksdepartementet har diskuterat med miljö- och jordbruksutskottet principiellt under vintern och våren och då mejslat fram de svenska synpunkterna.

Men exakt vad fransmännen kommer att vilja diskutera om tio dagar kan jag tyvärr inte informera om.

Anf.  56  JACOB JOHNSON (v):

Jag har en fråga som kanske har ställts några gånger tidigare, men den förtjänar att upprepas. I den svenska ståndpunkten ingår att hälsokontrollerna ska leda till minskningar av de totala utgifterna för jordbrukspolitiken. Sverige stöder kommissionens förslag. Innebär det att de totala utgifterna kommer att minska inom hälsokontrollen?

Anf.  57  ULF HOLM (mp):

Fru ordförande! När det gäller själva hälsokontrollen tror jag inte att det skiljer så mycket mellan partierna här i riksdagen, utan det är nog så att vi är relativt eniga.

Däremot är det lite oroande att ni inte vet någonting alls om vad som ska hända inför mötet om tio dagar. Det kan man tolka antingen som att fransmännen inte har kommit in i arbetet ordentligt, eller också som att fransmännen försöker bygga upp en linje för sitt agerande genom att få med sig andra medlemsstater som är mer på deras sida om att göra så små förändringar som möjligt inom jordbrukspolitiken.

Min fråga är då: Vilka kontakter har ni med våra bundsförvanter i den här frågan för att mobilisera inför mötena och se till att Sverige inte ställs vid sidan om? Det behövs kontakter med de länder som tidigare har varit inne på den svenska linjen.

Det var alltså mer en förhandlingsteknisk eller snarare förhandlingstaktisk fråga.

Anf.  58  Statssekreterare ROLF ERIKSSON:

När det gäller Jacobs fråga om budgeten har vi som principiell ståndpunkt att vi vid varje tillfälle som ges vill medverka till att budgetutgifterna minskar på det här området. Kommissionens förslag innebär inte att de gör det. Däremot är det så att vi skulle vilja att det blev så, men vi kommer inte att nå fram till det. Det kan vi redan säga. Vi driver frågan vidare i den budgetöversyn som precis pågår. Där tror jag att det kommer att vara möjligt att göra det.

Det har heller aldrig varit meningen att hälsokontrollen ska vara en riktigt stor reform som skulle kunna diskutera höjningar eller minskningar av budgetutrymmet, utan den är som sagt en kontroll av ett tidigare reformbeslut.

När det gäller Ulfs fråga befinner vi oss tidigt i processen både i EU-nämnden och i hälsokontrollarbetet. Jag uttryckte mig kanske lite slarvigt. Det är klart att vi vet ungefär vad som kommer att tas upp, och det är det som jag nämnde om marknadsordningar. Det egentliga arbetet nu tidigt sker i rådsarbetsgrupperna. Där kommer fransmännen att ha ett väldigt ambitiöst program, och man har haft och kommer under juli att ha väldigt mycket rådsarbetsgrupper samlade. Fransmännen har, som Ulf vet, varit väldigt aktiva att samla dem som tycker lika som de själva, och de är ganska många. Vi är också väldigt aktiva och samlar dem som tycker lika som vi. Vi är dock tyvärr inte riktigt lika många, men vi för ett aktivt arbete tillsammans med bland annat Storbritannien, Danmark och Estland.

Anf.  59  VICE ORDFÖRANDEN:

Eftersom det ännu är så vagt tackar vi för informationen. Jag får påminna om ett skriftligt samråd när vi kommer närmare i tiden och när vi framför allt får mer besked om regeringens ståndpunkter.

Anf.  60  Statssekreterare ROLF ERIKSSON:

Men diskussionen är ganska tidigt i processen. Enligt tidtabellen ska beslut fattas i november, så det är ett antal tillfällen kvar inför det slutliga beslutet. Menar ordföranden att ni inför nästkommande möte vill ha en skriftlig procedur?

Anf.  61  VICE ORDFÖRANDEN:

Jag menar att vi inte kommer att ha några fler sammanträden inför det här mötet. Nu vet vi egentligen inte någonting, så om det kommer ett besked måste vi få ett skriftligt samråd, för nu har vi ju bara tackat för informationen. Annars kommer det att anses som att departementet inte har informerat EU-nämnden, och det vore väl ändå jättetråkigt.

Anf.  62  Statssekreterare ROLF ERIKSSON:

Då gör vi så att när vi vet exakt hur fransmännen lägger upp det hela har vi en skriftlig konsultation.

Anf.  63  VICE ORDFÖRANDEN:

Ja precis, med kansliet som kan ta emot det och se om det behövs.

Då tackar vi för informationen under punkt 4.

Vi går nu till punkt 5, Upprättande av gemensamma bestämmelser för system med direktstöd och så vidare.

Anf.  64  Statssekreterare ROLF ERIKSSON:

Det gäller det som vi ibland kallar för handjursbidragen. Sverige och några andra länder som använder sig av dessa har haft problem av administrativ karaktär när det gäller hur bidragen ska betalas ut och hur märkningen ska ske. Vi har därför från svensk sida agerat tillsammans med andra medlemsländer gentemot kommissionen.

Det finns nu ett förslag som troligen inte kommer att tas upp vid det här tillfället utan förmodligen skjuts fram till september. Innan kommissionen går på semester kommer ett nytt förslag. Det som nu kommer att ske i stället för att förslaget tas upp är att det kommer att beredas på tjänstemannanivå, för de länder som berörs av det här, däribland Sverige, är inte riktigt nöjda med förslaget som det har sett ut.

Anf.  65  BENGT-ANDERS JOHANSSON (m):

Fru ordförande! Jag blir lite osäker på om det här underlaget ger underlag för att retroaktivt, alltså även för 2007, kunna rätta till de felaktigheter som vi från svensk sida tycker finns, nämligen att man bestraffas för annans försumlighet. Ser ni fortfarande att det finns möjlighet att klara 2007? Jag läser mer in att det är 2008 som gäller. Rätta mig om jag har fel.

Anf.  66  Statssekreterare ROLF ERIKSSON:

Vad man diskuterar är ett retroaktivt gällande förslag.

Anf.  67  VICE ORDFÖRANDEN:

Och det är inte så att den här punkten har blivit struken?

Anf.  68  Statssekreterare ROLF ERIKSSON:

Vi tror att den under nästa veckas möte kommer att skjutas upp till september. Vi är här lite grann på slak lina på grund av Almedalen.

Anf.  69  VICE ORDFÖRANDEN:

Ja, det är inte alls bra. Då konstaterar vi helt enkelt att vi godkänner upplägget inför förhandlingen.

Vi är nu framme vid punkt 6, Ändring av förordningarna om finansieringen av den gemensamma jordbrukspolitiken med mera.

Anf.  70  Statssekreterare ROLF ERIKSSON:

Här pågår en diskussion om att hitta möjligheter att finansiera skolfrukt. Det är ett förslag sedan våren 2007 som kommer från danskt håll. Kommissionen ställde sig positiv till det men ville dock inte inkludera det i det reformförslag som då diskuterades. Målsättningen är att öka konsumtionen av frukt och grönt.

Det här kan ses som en avsättningsfrämjande åtgärd som egentligen har som syfte att höja prisnivån på frukt och grönt totalt sett. Man skulle alltså använda nya budgetära medel vid sidan av den budget som finns för att bekosta det här.

Vi anser att det i och för sig är behjärtansvärt och klokt att äta mer frukt och grönt men att det inte är klokt att på det här sättet lägga nya pengar till det. Det bästa sättet är egentligen att öka informationen om att man bör äta frukt och grönt och att eliminera alla de stödsystem och marknadsreglerande åtgärder som finns, så att vi får en prissänkning på hela marknaden i stället för att subventionera en viss del av den.

Anf.  71  VICE ORDFÖRANDEN:

Får grönsakerna och frukten komma även från Sydamerika?

Anf.  72  Statssekreterare ROLF ERIKSSON:

Ja.

Anf.  73  BENGT-ANDERS JOHANSSON (m):

Fru ordförande! Det kanske är mer semantik när det gäller den svenska ståndpunkten att Sverige är tveksamt till att stödja förslaget. Jag tolkar det snarare som att vi är fullständigt emot det. Jag har all respekt för språkbruket i umgänget med våra vänner. Men jag skulle möjligen efterlysa ett något tydligare språk, annars kan någon nagla fast mig för att ha suttit och sagt att jag bara är tveksam till förslaget när jag är direkt emot det.

Anf.  74  ULF HOLM (mp):

Fru ordförande! Jag gör samma markering som Bengt-Anders Johansson när det gäller om man är tveksam eller om man är emot förslaget. Jag tolkar det som att Sverige kommer att rösta emot förslaget.

Anf.  75  CARINA OHLSSON (s):

Fru ordförande! Det är inte så ofta som jag kan säga att jag helt håller med Bengt-Anders Johansson, men i detta fall gör jag det, för jag tycker att skrivningarna kan vara mycket mer distinkta. Det är lite samma sak i återrapporteringen, att man använder orden skeptisk och tveksam i stället för att tala om att man är emot ett förslag.

Idén med den svenska fruktstunden kan ju vara värd att exportera. Men det ska ju inte avsättas 100 miljoner euro för det, utan det får hållas på ett idéstadium och inte ge den här kostnaden.

Vi vill att man ska säga att Sverige är emot förslaget. Är det så att man inte säger det anmäler vi avvikande mening, för vi är inte tveksamma utan helt emot förslaget.

Anf.  76  Statssekreterare ROLF ERIKSSON:

Det är möjligen ytterligare en effekt av att vi är tidigt i processen här. Det är alltså så att förslaget kommer att presenteras på rådsmötet. Vi vet inte exakt hur det ser ut. Vi är tveksamma till idén. Det är klart att vi kan säga till er att vi kommer att säga nej alldeles oavsett vilket förslag som läggs fram, men det kanske verkar lite konstigt att säga på det sättet. Låt mig uttrycka det som att vi är tveksamma till att stödja ett förslag om att inrätta ett program för gratisutdelning av frukt i skolor och att vi kommer att vara emot det förslag som kommer att presenteras. Men det är ju väldigt svårt att sitta här och säga: Kommissionen kommer att lägga fram ett förslag om tio dagar som jag inte har sett, men vilket förslag de än lägger fram kommer jag att säga nej.

Anf.  77  CARINA OHLSSON (s):

Det står att Sverige är tveksamt till att stödja förslaget om inrättande av ett program för gratisutdelning av frukt till barn i skolor. Det är vi emot. Om man inte kan säga att den svenska ståndpunkten är att vi är emot gratisutdelning av frukt måste vi anmäla avvikande ståndpunkt. Vi är inte för att gratisutdelning av frukt i skolorna ska finansieras med EU-medel.

Anf.  78  BJÖRN HAMILTON (m):

Jag delar den uppfattningen. Jag tycker att man kan skärpa till det här betydligt. Det får inte vara någon form av tvetydighet här från svensk sida. Det är väl rätt naturligt att man säger att frukt och grönt är bra, men att det inte ska finansieras med våra skattepengar inom unionen.

Anf.  79  ULF HOLM (mp):

Fru ordförande! Den svenska positionen är vad jag förstår att vi är emot det nu liggande förslaget som det har presenterats. Om det kommer upp ett annat förslag på rådsmötet får ni väl återkomma till riksdagen och EU-nämnden och berätta vad det går ut på och tala om ifall ni är för eller emot förslaget. Men förslaget som vi fått presenterat för oss är vi emot, och det är det som vi måste ta ställning till i dag.

Anf.  80  Statssekreterare ROLF ERIKSSON:

Jag tror att vi alla i detta rum har samma åsikt, att vi är emot ett system med den här typen av gratisutdelning av frukt. Men de facto är det som vi säger nej till en idé. Det finns alltså inget förslag framlagt. Men vi kommer att vara emot ett system med gratisutdelning av frukt till barn i skolor, och det tror jag att vi alla är eniga om.

Anf.  81  VICE ORDFÖRANDEN:

Det tror jag var ett viktigt klarläggande, för om man är skeptisk betyder det att man sitter vid bordskanten och inte säger någonting men tycker att det är ett dåligt beslut, men om man är emot det måste man faktiskt agera. Det är ju så med alla idédebatter att någonstans börjar idéerna, och då är det väldigt viktigt att stämma i bäcken.

Vad jag förstår kan vi ställa oss bakom upplägget inför de fortsatta förhandlingarna när vi nu har fått det här förtydligandet.

Vi går nu över till punkt 7, Godkännande av utsläppande på marknaden av produkter som innehåller, består av eller har framställts av genetiskt modifierad sojaböna.

Anf.  82  Statssekreterare ROLF ERIKSSON:

Det här är ett ärende som har hamnat i rådet efter det att kommissionen, enligt regelverket som den ska göra, har framlagt sitt förslag till en kommitté som skulle yttra sig över det hela. Man har inte lyckats få en kvalificerad majoritet för och inte heller en kvalificerad majoritet mot förslaget, utan det har blivit liggande i kommittén och sedan skickats vidare till rådet, som så ofta förr har hänt i sådana här GMO-ärenden.

Förslaget gäller ett utsläppande på marknaden, vilket innebär användning i foder, livsmedel och i tekniskt bruk av en genetiskt modifierad soja. Det innebär inte odling.

Vi röstade från svensk sida ja i det kommittéförfarande som var innan vi hamnade i den här situationen. Vi föreslår att vi kommer att rösta ja även nu i rådet. Vi kommer också att lämna en röstförklaring som klargör att godkännandet av import inte inverkar på framtida beslut om odling av samma produkt, men den frågan är inte uppe just nu. Anledningen till det är att denna soja är tolerant mot medlet glufosinat. När det diskuterades att godkänna det medlet på EU-listan var vi tveksamma till det.

Anf.  83  JACOB JOHNSON (v):

Vänsterpartiet vidhåller sin skeptiska inställning till GMO-produkter.

Nu har Frankrike lyft upp frågan om GMO för lite genomlysning. Jag tycker att vi till dess kan stå fast vid att det i enlighet med subsidiaritetsprincipen bör vara ett nationellt beslut, så jag anmäler avvikande mening.

Anf.  84  CARINA OHLSSON (s):

Det är återkommande att kommittén inte fattar något beslut. Det förstärker inte direkt beslutsordningen att frågan hela tiden bollas fram och tillbaka. Man kan också märka att det finns en ökad skepticism mot och rädsla för GMO bland befolkningen, och det är ofta som man får frågor om detta. Jag skulle vilja höra lite om vad man har för inställning från svenskt håll till det här på sikt, för det är ju inte så bra att frågan bollas fram och tillbaks, att den är i en kommitté och att kommittén inte kan komma fram till ett ställningstagande. Vi har ju sett detta vid ett flertal tillfällen.

Vi känner oss lite skeptiska till det här och tycker att man verkligen ska lyssna på den oro som finns.

Anf.  85  ULF HOLM (mp):

Fru ordförande! Miljöpartiet är emot förslaget. Vi tycker att Sverige borde rösta emot det och att det är beklagligt att försiktighetsprincipen inte tillämpas i sådana här ärenden. Vi vet att kommittén är splittrad. Det finns inte majoritet vare sig för eller emot förslaget. Därför borde man tillämpa försiktighetsprincipen och rösta nej till förslaget. Jag tycker att det är synd att regeringen har ändrat linje.

Anf.  86  Statssekreterare ROLF ERIKSSON:

Det är en lång historia om kommittologin och hur den fungerar eller snarare inte fungerar. Det kan man ha mycket synpunkter på. Det har också Barroso, kommissionens ordföranden, som har skickat ett brev till premiärministrar och statsministrar i EU-27 om att diskutera hur tillämpningen av regelverket ska ske i Europa. Det är klart att ingen är riktigt nöjd, vare sig den som röstar nej eller den som röstar ja i kommittén, med att frågan avgörs någon annanstans.

Medlemsstaterna arbetar i kommittén, och det är ju på det sättet som vi arbetar i unionen. Där finns det möjlighet för Sverige och andra medlemsstater att föra fram synpunkter och kanalisera den eventuella oro som kan finnas bland medborgare i olika länder.

Det är också så att vi måste förlita oss till de vetenskapliga bedömningar som görs. I det här fallet har Efsa gjort bedömningen att sojan är säker för människa, djur och miljö och lika säker som en konventionell soja. Livsmedelsverket och Jordbruksverket i Sverige delar Efsas bedömning.

Anf.  87  CHRISTINA AXELSSON (s):

Det är bra att länderna kan föra fram sina synpunkter, men vi får ju inte reda på vilka synpunkter det är som förs fram i kommittén från vårt land.

Jag blev lite nyfiken när jag i handlingarna läste om glufosinatammonium. Jag visste faktiskt inte vad det var, så jag gjorde en googlesökning. Det är ganska bra att man nuförtiden kan leta upp saker och ting på Internet. Jag kan berätta vilka symtomen är: lokal irritation, skakningar, medvetandet påverkas, kramper efter flera timmar, magont, hypertermi, andnöd, hjärtklappning, symtom som kan vara fördröjda. Så står det i Bayer CropSciences varudeklaration av det här medlet. Anledningen till att de ansöker om att få sälja denna modifierade soja är att de egentligen ska få sälja mer medel som heter Basta.

Frågan har också varit uppe i Gentekniknämnden, där förutom, som vi har hört, Miljöpartiet och Vänsterpartiet också Kristdemokraterna anmälde skiljaktig mening. Men det gör de tydligen inte här. Jag vet inte om det kanske är för att de sitter på fel sida.

Man kan ju skratta åt det här. Men när det står att personer som har fått det här medlet i sig direkt ska tas ut i friska luften och att man ska hålla patienten varm och i vila tycker jag att det verkar vara något som vi ska vara ganska oroliga för. Kan statssekreteraren då med gott mod sitta på ett möte och säga: Yes, det här ska vi ha?

Jag känner faktisk stark oro.

Anf.  88  BJÖRN HAMILTON (m):

Jag vill bara anmäla att vi stöder regeringens upplägg i den här frågan.

Anf.  89  SONIA KARLSSON (s):

Fru ordförande! Jag har en mer principiell fråga. Det som är lite knepigt är att både ärende 7 och ärende 8 är nya ärenden som har inte har varit uppe i EU-nämnden tidigare och att regeringen tidigare ändå har röstat för det här förslaget. Det är alltså egentligen redan avgjort innan det kommer till EU-nämnden för avgörande.

Anf.  90  VICE ORDFÖRANDEN:

Det är ett problem just med kommittéarbetet.

Anf.  91  Statssekreterare ROLF ERIKSSON:

För att börja bakifrån är kommittologin ett sätt att arbeta som vi har ärvt och som har sett ut så här under en längre period. Kommittébeslut diskuteras inte i EU-nämnden.

När det gäller ämnet glufosinatammonium kan det ge de här effekterna om man utsätts för det i stora mängder. Det gäller för ganska många bekämpningsmedel. Det finns betydligt värre effekter av en del andra bekämpningsmedel. Om du, Christina Ohlsson, googlar dem också kommer du att se att det finns andra som är värre. Med det är det inte sagt att det här är bra. Men det är klart att man måste följa de säkerhetsföreskrifter som finns, och gör man det ska man inte behöva utsättas för det som du just beskrivit.

Anf.  92  ELSE-MARIE LINDGREN (kd):

Vi kristdemokrater blev ju citerade. Faktum är att jag hade ett samtal med Sven-Gunnar Persson i går kväll just om den här frågan. Visst finns det tveksamheter – det gör det i många olika beslut – men vi kristdemokrater har ändå kommit fram till att vi stöder regeringen i den här frågan.

Anf.  93  VICE ORDFÖRANDEN:

Jag konstaterar sammanfattningsvis att det finns en majoritet för regeringens ståndpunkt och att Vänsterpartiet och Miljöpartiet anmäler avvikande mening.

Vi går nu över till likartade problem, punkt 8.

Anf.  94  Statssekreterare ROLF ERIKSSON:

Det är samma regelverk och det är samma situation. Ärendet har alltså gått vidare till kommittén. Den här gången gäller det en produkt som är en genetiskt modifierad bomull. Också den är avsedd för användning i foder, livsmedel och för tekniskt bruk, inte för odling i EU. Efsa har bedömt produkten som lika säker för människa, djur och miljö som konventionell bomull. Livsmedelsverket och Jordbruksverket har gjort samma bedömning. Sverige avser, liksom i förra frågan, att rösta ja.

Anf.  95  ULF HOLM (mp):

Vi anmäler avvikande mening från Miljöpartiet. Vi tycker att regeringen ska säga nej till det här.

Anf.  96  JACOB JOHNSON (v):

Me too.

Anf.  97  VICE ORDFÖRANDEN:

Jag finner att det finns en majoritet för regeringens ståndpunkt i ärendet med avvikande mening från Miljöpartiet och Vänsterpartiet.

Vi kommer nu till punkt 9. Det här är också nytt för EU-nämnden, nämligen genomförande av Europarlamentets och rådets förordning om användning av antibiotika och så vidare.

Anf.  98  Statssekreterare ROLF ERIKSSON:

Det här är en historia som härrör från en diskussion inom Transatlantic Economic Council mellan kommissionen och USA. Kommissionen har som tanke att man ska godkänna import av kyckling som har dekontaminerats av någon av fyra olika klorprodukter. Förslaget har röstats ned i olika kommittéer och tas nu upp i ministerrådet. Det finns en solid majoritet emot det; samtliga medlemsländer utom UK har röstat emot det på kommitténivå. UK lade ned sin röst.

Vi anser inte att den här typen av efterbehandling av slaktkroppar med klor är en lämplig metod att hålla bakterier borta, utan att varje länk i livsmedelskedjan ska göra sitt och att vi ska helt andra metoder i matproduktion. Det här är helt enkelt inte något som hör hemma i matproduktion, så vi kommer att rösta nej till kommissionens förslag.

Vi kommer alltså att rösta nej, men eftersom vi är tidigt ute är det inte helt klart vad kommissionen kommer att lägga fram. De kommer att diskutera detta på tisdag i nästa vecka i kommissionskollegiet.

Anf.  99  CARINA OHLSSON (s):

Det är bra att man kommer att rösta nej. Här är också en liten slamkrypare, att man inte är villiga. Det vore bra om man tog bort orden skeptiska, tveksamma och inte villiga och i stället skrev lite rakt på vad det är man tycker. Men nu hörde jag ju statssekreteraren säga att man kommer att rösta nej. Det är verkligen viktigt inte bara hur man röstar utan också att man tydligt talar om att den svenska ståndpunkten är att vi är emot både denna och liknande typer av behandling av livsmedel, som kan handla om antibiotika och annat.

Anf.  100  BENGT-ANDERS JOHANSSON (m):

Fru ordförande! Jag vet inte om det är en speciell dag i dag eftersom jag och Carina Ohlsson har samma uppfattning i flera frågor.

Jag tycker att man ska utvidga det här resonemanget något till att inte bara handla om dekontaminering av just kyckling. Det här handlar om ett diametralt annat synsätt på livsmedelsproduktion, nämligen att man på något sätt ska kunna köpa ett avlatsbrev i sista svängen och inte ta hänsyn till hur livsmedlen är producerade. Därför tycker jag att det är väldigt viktigt att vi tydligt står upp för regeringens ståndpunkt i den här frågan att avstyrka kommissionens förslag. Om det sedan kommer upp någonting annat får vi i vanlig ordning titta på det, men det torde bli nej under alla omständigheter.

Anf.  101  ULF HOLM (mp):

Jag delar regeringens uppfattning att vi inte ska gå med på detta. Däremot blev jag lite orolig när statssekreteraren öppnade för en annan ståndpunkt om det skulle komma ett annat förslag. Menar statssekreteraren att Sverige skulle kunna gå med på någon annan form av det här? Jag hoppas verkligen att så inte är fallet utan att vi säger klart och tydligt nej. Du har hört argumenten här från de största partierna i EU-nämnden, eller några av de största, för att inte gå med på någon form av sådant här.

Anf.  102  Statssekreterare ROLF ERIKSSON:

Jag får väl gratulera Carina Ohlsson och Bengt-Anders Johansson till att ha samma uppfattning som regeringen, att vi är helt överens. Vi ska kanske inte diskutera formuleringar, men det står först under förslag till svensk ståndpunkt att vi bör vidhålla den uppfattning som presenterats vid de två tidigare ministerråden samt på SKLD-möte. Där framgår det att vi har röstat nej. På slutet står det att vi inte är villiga att stödja kommissionens förslag, men det innebär att vi kommer att rösta nej, som jag har förtydligat.

Som jag sade kommer kommissionskollegiet att diskutera det här på tisdag. Det kan faktiskt bli så att de lägger fram ett förslag som är ännu värre, därför att USA tycker att det här är ett dåligt förslag. Det som alla medlemsländer tycker är för långt åt det ena hållet tycker USA är för långt åt det andra hållet, så man har diametralt olika uppfattningar här. Det finns alltså en risk för att det blir ännu värre efter tisdag, och vi kommer att vidhålla vårt nej.

Anf.  103  BENGT-ANDERS JOHANSSON (m):

Min fråga är snarare en kunskapsinhämtningsfråga, för i rubriken på det blå papperet står det nämligen ”användning av antibiotika”, men i själva underlagsmaterialet talas det om klor. Statssekreteraren säger nu att det kan bli någonting ännu värre. Är det i så fall antibiotika?

Anf.  104  Statssekreterare ROLF ERIKSSON:

Det ska nog vara antimikrobiella substanser. Jag tror att det som står på det blå papperet inte är riktigt korrekt.

Anf.  105  VICE ORDFÖRANDEN:

Då måste jag också få fråga: Är det här en beslutspunkt? Det vet vi inte riktigt ännu. Det är alltså en beslutspunkt.

Jag finner att det finns en majoritet bakom regeringens ståndpunkt. Ingen avvikande mening.

Vi går vidare till frågorna om fiske, punkt 10. Ni ser på den blå agendan att det står ”förbjudna villkor”. Det ska stå ”förbundna villkor”. Det är egentligen ett nytt svenskt ord. Vi får väl se vad det betyder.

Anf.  106  Statssekreterare ROLF ERIKSSON:

Jag ska bara tydliggöra att det i den punkt vi nyss diskuterade kan vara en felöversättning när det gäller det vi nyss pratade om. I de texter som ni har står det alltså ”användning av antibiotika för ytdekontaminering”. Det bör vara antimikrobiella substanser. Jag vet inte om ursprungsspråket är engelska eller franska.

Anf.  107  VICE ORDFÖRANDEN:

Vi är ändå gemensamt emot det, oavsett språk.

Anf.  108  Statssekreterare ROLF ERIKSSON:

Ja, vi är gemensamt emot det. Det tycks vara konsensus i dag.

Anf.  109  VICE ORDFÖRANDEN:

Då kommer vi till punkt 10, och det är alltså inte förbjudna villkor utan förbundna villkor det ska stå.

Anf.  110  Statssekreterare ROLF ERIKSSON:

Det handlar om tekniska korrigeringar i förordningar om fiskekvoter och TAC. Det är dels ett förtydligande av områden för fiske av djuphavsbestånd, dels korrigeringar av vissa kvoter efter överenskommelse som har ingåtts med tredjeländer. Det handlar om fiske av kungsfisk i grönländska vatten och isländsk zon samt mellan kuststater i Irmingehavet.

Gemenskapen måste också genomföra den överenskommelse man har gjort med Norge om att i år göra försök med släpredskap för att minska andelen torsk som kastas överbord till högst 10 procent.

Det här är alltså ett antagande av tekniska justeringar som bör göras och innebär inte något ställningstagande i sak.

Anf.  111  VICE ORDFÖRANDEN:

Jag finner att det finns en majoritet för regeringens ståndpunkt i ärendet.

Vi kommer till punkt 11, Planerade åtgärder för att ta itu med den ekonomiska krisen i fiskesektorn. Här finns inget förslag från regeringen. Det kanske kommer nu.

Anf.  112  Statssekreterare ROLF ERIKSSON:

Det är en gammal, fast inte så gammal, diskussion. Det har som ni känner till med de höga oljepriserna uppstått en diskussion bland olika yrkesgrupper om att bränslekostnaderna är för höga. Detta har bland fiskare manifesterats i fiskestrejker och annat i bland annat Frankrike. Man har lagt upp sina båtar, man har blockerat vägar och så vidare.

Det här har då lett till att fransmännen och även andra har diskuterat olika sätt att stödja bland annat fiskenäringen. Det har diskuterats i olika forum, bland annat på toppmötet som hölls i midsommarhelgen. Vid det toppmötet arbetade den svenska regeringen aktivt för att stoppa formuleringar som skulle öppna för subventioner och andra stöd till olika sektorer. Det sades då i en av slutsatserna att Europeiska rådet välkomnade kommissionens avsikt att lägga fram förslag till åtgärder på kort sikt som var inriktade på att stödja omstruktureringsprocessen på lång sikt inom fiskesektorn. Någonting som Sverige fick in var att om vi över huvud taget ska göra någonting på europeisk nivå måste det vara åtgärder som ändå borde göras för att omstrukturera sektorn på lång sikt.

Frågan om fiskenäringen kommer att komma upp på jordbruks- och fiskerådet den 15 juli, och då kommer kommissionen att presentera sitt förslag till åtgärder. Återigen är vi i den situationen att vi ännu inte har sett exakt vad som kommer att presenteras, men det som det pratas om är att man inom den nuvarande europeiska fiskerifonden kommer att göra förändringar av regelverket så att det går att använda medlen till exempel till ökat stöd vid tillfälligt stillaliggande för motorbyte och delvis skrotning.

Vår inställning från den svenska regeringens sida är klar. Vi har en kris i fiskesektorn. Den beror bland annat på en stor fiskeflotta och svaga fiskebestånd. Som jag nyss läste upp från slutsatserna i rådet ska kortsiktiga åtgärder endast vidtas om de kan lösa de långsiktigt strukturella problemen. Det var någonting som statsminister Reinfeldt stred hårt för. Det finns alltså risk för att delar av de förslag som läggs fram inte kommer att följa det här, men det har vi inte sett än.

Vid förra rådsmötet hölls en principiell diskussion om situationen. Vi förde då fram den svenska ståndpunkten, men Eskil Erlandsson, i det här fallet vår fiskeriminister, var väldigt ensam om att hålla emot. I princip alla andra medlemsstater var väldigt uppfinningsrika och ville arbeta för att använda Fiskerifonden på det här sättet.

Vi arbetar nu aktivt mot andra medlemsstater och mot kommissionen för att söka stöd för vår uppfattning. Vi hoppas att kommissionen tar till sig den kritik som vi har mot att använda Fiskerifonden på det här sättet och att det förslag som kommer att presenteras under nästa vecka eller senast vid rådsmötet har tagit fasta på den svenska kritiken.

Anf.  113  CARINA OHLSSON (s):

Om det skulle vara så att man inte skulle ta fasta på den svenska kritiken och kommer med lösningar som att ge stöd för ökade bränslekostnader hoppas jag att Sverige vidhåller sin ståndpunkt och säger att vi är emot det, så att det ändå är det som man kommer att rösta för om den typen av förslag skulle komma. Det kan ju andra tycka är kortsiktiga lösningar som är bra på lång sikt. Det är inte säkert att man är överens, för det är en ganska vid formulering när man säger att det ska vara kortsiktiga lösningar men ändå på lång sikt. Där kan man ha olika synpunkter. Man ska ändå vara emot den typ av lösningar som ger stöd för bränslekostnader.

Anf.  114  CHRISTINA AXELSSON (s):

Jag tänkte bara ställa en fråga med anledning av det statssekreteraren sade att man hade kommit överens om på toppmötet. Finansministrarna har ju också ett underlag som de ska behandla vad gäller de höjda oljepriserna. Där står det att man ska ”komma överens om behovet av att omstrukturera fiskesektorn samtidigt som de ekonomiska och sociala återverkningarna dämpas. Kommissionen kommer inom kort att lägga fram förslag till brådskande åtgärder för att se till att de delar av EU:s fiskeflotta som ligger mest i farozonen överlever.”

Det tycker jag inte stämmer riktigt med vad statssekreteraren sade. Nu vet jag inte om de hade hunnit få slutsatserna när de skrev det här dokumentet, men det är väl viktigt att ni pratar med varandra i regeringen så att inte den ena ministern går med på någonting som den andra ministern inte gör men som den första ministern har kommit överens om innan. Jag tror att det är viktigt att ni pratar ihop er i regeringen och att ni för en linje tvärs över, oavsett vilken minister det är som åker.

Anf.  115  Statssekreterare ROLF ERIKSSON:

Vi kommer naturligtvis att vidhålla vår inställning att vi inte ska använda Europeiska fiskerifonden på det här sättet och fortsätta i statsministerns anda när han slogs för att få in de formuleringar som vi fick in om att kortsiktiga åtgärder måste leda till långsiktiga förändringar av fiskeflottan. Fiskerifonden ska användas till den typen av åtgärder.

Jag kan försäkra EU-nämnden att regeringen samråder mellan alla departement så att vi för samma linje i alla rådskonstellationer.

Anf.  116  VICE ORDFÖRANDEN:

Jag konstaterar att det finns en majoritet för här redovisat upplägg inför de fortsatta förhandlingarna. Även här vill jag påminna om att om det händer någonting på vägen återkommer ni naturligtvis till EU-nämndens kansli.

Vi går till punkt 12, Ingående av protokoll om fastställande för perioden 1 augusti 2008–31 juli 2012 av de fiskemöjligheter och den ekonomiska ersättning som föreskrivs i partnerskapsavtalet om fiske. Det handlar om Mauretanien. Det har tidigare varit uppe i EU-nämnden, men beslutet har skjutits upp. Det kanske finns något att tillägga om det.

Anf.  117  Statssekreterare ROLF ERIKSSON:

Vi hade en kort diskussion om detta senast jag var här. Det skulle egentligen beslutas förra gången, men Spanien hade en parlamentarisk granskningsreservation på sex veckor. Därför kommer det upp nästa gång i stället.

Anf.  118  VICE ORDFÖRANDEN:

Vi fattar återigen ett beslut om att vi stöder regeringens ståndpunkt i detta ärende.

Anf.  119  JACOB JOHNSON (v):

Vilande avvikande meningar gäller fortfarande, antar jag.

Anf.  120  VICE ORDFÖRANDEN:

Självklart. Det är alltså majoritet för regeringens ståndpunkt med avvikande mening från v och mp.

Då har vi Övriga frågor, förhandlingar i WTO. Händer det någonting där?

Anf.  121  Statssekreterare ROLF ERIKSSON:

Ja, det gör det nu. Pascal Lamy har kallat till ett ministermöte i slutet av denna månad med start den 21 juli då man hoppas kunna ta ett krafttag för att sy ihop det här. Det är väl den sista möjligheten som finns innan USA går in för att byta president och byta administration helt och hållet och innan vi på den europeiska sidan går in i Europaparlamentsval, byte av kommission och så vidare. Det här är verkligen det sista tillfället. Det låter som om vi har sagt det flera gånger, men nu tror jag att vi verkligen är vid sista tillfället.

Anf.  122  ERIK A ERIKSSON (c):

Fru ordförande! Hade det varit en livdjursauktion hade djuren nästan dött. I sju år har man hållit på och inte kommit till skott. I politiska termer eller för all del om man pratar affärer i stort är det ett stort misslyckande att man aldrig kommer till skott. Jag tänker inte anklaga statssekreteraren för detta. Däremot kan man fundera över vad som händer framdeles och vilka ambitioner man har. Det är klart att vi ska invänta en ny president i USA. Det är viktigt.

Jag ser ändå till min stora glädje att det i den svenska ståndpunkten finns en skrivning om Norge med, vilket vi är flera stycken som har fört fram här i EU-nämnden. Det är jag väldigt nöjd med och tacksam för.

Anf.  123  Statssekreterare ROLF ERIKSSON:

Jag vill bara säga att jag är tacksam för att Erik A Eriksson inte håller mig skyldig för dessa sju år av förhandlande. Vi kommer att fortsätta slåss för att öppna den norska marknaden.

Anf.  124  BJÖRN HAMILTON (m):

Jag har en kort fråga. Du sade att man skulle samla till ett ministermöte. På vilken nivå ligger det? Är det handels- eller jordbruksministrarna? Detta är ju lika mycket en handelsfråga.

Anf.  125  Statssekreterare ROLF ERIKSSON:

Ja, det är en handelsfråga så det kommer att vara handelsministrar. Men eftersom det handlar mycket om jordbruk kommer det att vara ett par jordbruksministrar närvarande också.

Anf.  126  VICE ORDFÖRANDEN:

Då tackar vi för informationen och går till A-punktslistan när det gäller jordbruk. Där finns det en fråga som kan bli aktuell. Finns det något att säga om den?

Anf.  127  CHRISTINA AXELSSON (s):

Vi har ju fått den här A-punktslistan. Jag vet att det här inte är ministerns bord, men jag vet inte var man ska fråga annars eftersom de här frågorna bara gås igenom. Det handlar om det som tidigare har behandlats i samband med transport‑, telekom- och energifrågorna, nr 23 i vår lista. Datumet är den 19 juni, punkt 23, 3637/08, 10193/08.

Där handlar det om att Sverige inte är nöjt med den här kompromissen. Jag trodde att när frågan tas upp i Coreper är alla överens. Är det så att vi har blivit tvungna att ge oss eller är det så att vi bara inser fakta? Varför kommer det upp som en A-punkt? Det är min fråga.

Anf.  128  VICE ORDFÖRANDEN:

Det här är ju besvärligt för statssekreteraren att svara på.

Anf.  129  CHRISTINA AXELSSON (s):

Jag vet det. Men man måste få fråga.

Anf.  130  VICE ORDFÖRANDEN:

Självklart! Vi kanske kan skaffa oss information. Ja, här är kanske någon som vet.

Anf.  131  Ämnesrådet EVA SJÖGREN:

Jag blir själv lite osäker när jag ser detta, för jag trodde faktiskt att det var beslutat redan. Vi kanske kan kontrollera det och återkomma skriftligen.

Coreper är ett förhandlingsorgan. Det är verkligen inte så att saker och ting nödvändigtvis är klara i Coreper. Det är ministerrådet som fattar alla beslut. Det är därför de kommer upp som A-punkter på rådsmöten. Kunde det vara ett förtydligande?

Anf.  132  CHRISTINA AXELSSON (s):

Jag ska förtydliga min fråga. Det står att det är godkänt av Coreper. Dessutom står det att det är behandlat vid rådsmöte. Det var det som gjorde att jag blev lite fundersam över hur det kommer upp, speciellt eftersom man säger att man inte är nöjd med det.

Anf.  133  Ämnesrådet EVA SJÖGREN:

Jag kan lägga till att det Coreper i det här fallet godkänner är att frågan tas upp för beslut på rådsmötet. Det är kanske lite knöliga formuleringar, men det är därför det står där.

Anf.  134  VICE ORDFÖRANDEN:

Då har vi först A-punktslistan när det gäller jordbruket. I de punkterna finner jag att det finns en majoritet för regeringens ståndpunkter.

Sedan har vi troliga A-punkter. Det var de tre som låg på bordet. Inte sant, kanslichefen? Dem har ni förstås hunnit läsa. Kan vi ställa oss bakom dem också?

Anf.  135  ULF HOLM (mp):

Ursäkta, fru ordförande, jag tycker att det är lite märkligt att vi får detta lagt på bordet och sedan ska vi godkänna allting in blanco. Vi sitter här och är aktiva och samråder med statssekreteraren och ministern. Vi kan inte läsa detta samtidigt. Om det är så att vi efter mötet inte har någonting att göra och läser igenom dessa dokument kan vi väl komma med synpunkter på dem i efterhand.

Anf.  136  VICE ORDFÖRANDEN:

Men två av tre har varit utskickade.

Anf.  137  Tillförordnade kanslichefen MARGARETA HJORTH LJUNGGREN:

Nu är det Frankrike som är ordförandeland, och då skickar de in alla dokument på franska först. Det som vi har lagt på bordet i dag fick vi alltså på franska i går. Vi tyckte inte att vi skulle skicka ut det. Därför bad jag SB att ordna detta på engelska. Det gjorde de så att vi fick dokumenten till i dag på engelska. I fortsättningen ska de vara på engelska så att vi kan skicka ut dem åtminstone dagen innan.

Anf.  138  VICE ORDFÖRANDEN:

Utgångspunkten för EU-nämndens arbete måste ju vara att så fort handlingarna på något sätt finns tillgängliga, och detta påminner vi hela tiden departementen och UD om, ska vi kunna skicka ut dem utan vidare. Men det är inte så att vi alltid är herre i det huset, tyvärr.

Anf.  139  CHRISTINA AXELSSON (s):

Jag vill också poängtera att vi sitter i Sveriges parlament, och då ska vi ha papperen på svenska.

Anf.  140  VICE ORDFÖRANDEN:

Det påpekar vi ständigt för UD. Det är dessutom så att Frankrike hjälper oss i denna fråga nu eftersom de skickar ut alla sina handlingar på franska. Det kan liksom vara en kraft för oss att skicka ut alla våra handlingar på svenska.

I och med detta tackar vi statssekreteraren med medarbetare. Vi önskar naturligtvis lycka till för Sveriges del i de här förhandlingarna och påminner om att om det behövs så vill vi ha skriftliga underrättelser så att vi kan ha ett samråd.

Trevlig helg! Tack så mycket!

Innehållsförteckning

1 §  Ekonomiska och finansiella frågor 1

Anf.  1  VICE ORDFÖRANDEN 1

Anf.  2  Finansminister ANDERS BORG (m) 1

Anf.  3  VICE ORDFÖRANDEN 1

Anf.  4  Finansminister ANDERS BORG (m) 1

Anf.  5  SONIA KARLSSON (s) 2

Anf.  6  JACOB JOHNSON (v) 2

Anf.  7  ULF HOLM (mp) 2

Anf.  8  Finansminister ANDERS BORG (m) 2

Anf.  9  SONIA KARLSSON (s) 3

Anf.  10  LEIF PAGROTSKY (s) 3

Anf.  11  Finansminister ANDERS BORG (m) 3

Anf.  12  LEIF PAGROTSKY (s) 4

Anf.  13  VICE ORDFÖRANDEN 4

Anf.  14  Finansminister ANDERS BORG (m) 4

Anf.  15  JACOB JOHNSON (v) 5

Anf.  16  Finansminister ANDERS BORG (m) 5

Anf.  17  VICE ORDFÖRANDEN 5

Anf.  18  Finansminister ANDERS BORG (m) 5

Anf.  19  VICE ORDFÖRANDEN 5

Anf.  20  Finansminister ANDERS BORG (m) 6

Anf.  21  VICE ORDFÖRANDEN 7

Anf.  22  SONIA KARLSSON (s) 7

Anf.  23  CARL B HAMILTON (fp) 8

Anf.  24  BENGT-ANDERS JOHANSSON (m) 8

Anf.  25  Finansminister ANDERS BORG (m) 8

Anf.  26  ERIK A ERIKSSON (c) 9

Anf.  27  ULF HOLM (mp) 9

Anf.  28  JACOB JOHNSON (v) 10

Anf.  29  CHRISTINA AXELSSON (s) 10

Anf.  30  Finansminister ANDERS BORG (m) 11

Anf.  31  VICE ORDFÖRANDEN 11

Anf.  32  Finansminister ANDERS BORG (m) 12

Anf.  33  VICE ORDFÖRANDEN 12

Anf.  34  Finansminister ANDERS BORG (m) 12

Anf.  35  VICE ORDFÖRANDEN 12

Anf.  36  Finansminister ANDERS BORG (m) 12

Anf.  37  SONIA KARLSSON (s) 13

Anf.  38  CHRISTINA AXELSSON (s) 13

Anf.  39  Finansminister ANDERS BORG (m) 13

Anf.  40  SONIA KARLSSON (s) 14

Anf.  41  Finansminister ANDERS BORG (m) 14

Anf.  42  Departementssekreterare RASMUS RODHE 14

Anf.  43  JACOB JOHNSON (v) 14

Anf.  44  Finansminister ANDERS BORG (m) 14

Anf.  45  ORDFÖRANDEN 15

Anf.  46  Finansminister ANDERS BORG (m) 15

2 §  Jordbruk och fiske 16

Anf.  47  ORDFÖRANDEN 16

Anf.  48  Statssekreterare ROLF ERIKSSON 16

Anf.  49  BENGT-ANDERS JOHANSSON (m) 16

Anf.  50  CARINA OHLSSON (s) 16

Anf.  51  Statssekreterare ROLF ERIKSSON 17

Anf.  52  ORDFÖRANDEN 17

Anf.  53  Statssekreterare ROLF ERIKSSON 17

Anf.  54  ORDFÖRANDEN 17

Anf.  55  Statssekreterare ROLF ERIKSSON 18

Anf.  56  JACOB JOHNSON (v) 18

Anf.  57  ULF HOLM (mp) 18

Anf.  58  Statssekreterare ROLF ERIKSSON 18

Anf.  59  VICE ORDFÖRANDEN 19

Anf.  60  Statssekreterare ROLF ERIKSSON 19

Anf.  61  VICE ORDFÖRANDEN 19

Anf.  62  Statssekreterare ROLF ERIKSSON 19

Anf.  63  VICE ORDFÖRANDEN 19

Anf.  64  Statssekreterare ROLF ERIKSSON 19

Anf.  65  BENGT-ANDERS JOHANSSON (m) 20

Anf.  66  Statssekreterare ROLF ERIKSSON 20

Anf.  67  VICE ORDFÖRANDEN 20

Anf.  68  Statssekreterare ROLF ERIKSSON 20

Anf.  69  VICE ORDFÖRANDEN 20

Anf.  70  Statssekreterare ROLF ERIKSSON 20

Anf.  71  VICE ORDFÖRANDEN 20

Anf.  72  Statssekreterare ROLF ERIKSSON 21

Anf.  73  BENGT-ANDERS JOHANSSON (m) 21

Anf.  74  ULF HOLM (mp) 21

Anf.  75  CARINA OHLSSON (s) 21

Anf.  76  Statssekreterare ROLF ERIKSSON 21

Anf.  77  CARINA OHLSSON (s) 21

Anf.  78  BJÖRN HAMILTON (m) 22

Anf.  79  ULF HOLM (mp) 22

Anf.  80  Statssekreterare ER ROLF IKSSON 22

Anf.  81  VICE ORDFÖRANDEN 22

Anf.  82  Statssekreterare ROLF ERIKSSON 22

Anf.  83  JACOB JOHNSON (v) 23

Anf.  84  CARINA OHLSSON (s) 23

Anf.  85  ULF HOLM (mp) 23

Anf.  86  Statssekreterare ROLF ERIKSSON 23

Anf.  87  CHRISTINA AXELSSON (s) 23

Anf.  88  BJÖRN HAMILTON (m) 24

Anf.  89  SONIA KARLSSON (s) 24

Anf.  90  VICE ORDFÖRANDEN 24

Anf.  91  Statssekreterare ROLF ERIKSSON 24

Anf.  92  ELSE-MARIE LINDGREN (kd) 24

Anf.  93  VICE ORDFÖRANDEN 25

Anf.  94  Statssekreterare ROLF ERIKSSON 25

Anf.  95  ULF HOLM (mp) 25

Anf.  96  JACOB JOHNSON (v) 25

Anf.  97  VICE ORDFÖRANDEN 25

Anf.  98  Statssekreterare ROLF ERIKSSON 25

Anf.  99  CARINA OHLSSON (s) 26

Anf.  100  BENGT-ANDERS JOHANSSON (m) 26

Anf.  101  ULF HOLM (mp) 26

Anf.  102  Statssekreterare ROLF ERIKSSON 26

Anf.  103  BENGT-ANDERS JOHANSSON (m) 27

Anf.  104  Statssekreterare ROLF ERIKSSON 27

Anf.  105  VICE ORDFÖRANDEN 27

Anf.  106  Statssekreterare ROLF ERIKSSON 27

Anf.  107  VICE ORDFÖRANDEN 27

Anf.  108  Statssekreterare ROLF ERIKSSON 27

Anf.  109  VICE ORDFÖRANDEN 27

Anf.  110  Statssekreterare ROLF ERIKSSON 27

Anf.  111  VICE ORDFÖRANDEN 28

Anf.  112  Statssekreterare ROLF ERIKSSON 28

Anf.  113  CARINA OHLSSON (s) 29

Anf.  114  CHRISTINA AXELSSON (s) 29

Anf.  115  Statssekreterare ROLF ERIKSSON 29

Anf.  116  VICE ORDFÖRANDEN 29

Anf.  117  Statssekreterare ROLF ERIKSSON 30

Anf.  118  VICE ORDFÖRANDEN 30

Anf.  119  JACOB JOHNSON (v) 30

Anf.  120  VICE ORDFÖRANDEN 30

Anf.  121  Statssekreterare ROLF ERIKSSON 30

Anf.  122  ERIK A ERIKSSON (c) 30

Anf.  123  Statssekreterare ROLF ERIKSSON 30

Anf.  124  BJÖRN HAMILTON (m) 30

Anf.  125  Statssekreterare ROLF ERIKSSON 31

Anf.  126  VICE ORDFÖRANDEN 31

Anf.  127  CHRISTINA AXELSSON (s) 31

Anf.  128  VICE ORDFÖRANDEN 31

Anf.  129  CHRISTINA AXELSSON (s) 31

Anf.  130  VICE ORDFÖRANDEN 31

Anf.  131  Ämnesrådet EVA SJÖGREN 31

Anf.  132  CHRISTINA AXELSSON (s) 31

Anf.  133  Ämnesrådet EVA SJÖGREN 31

Anf.  134  VICE ORDFÖRANDEN 32

Anf.  135  ULF HOLM (mp) 32

Anf.  136  VICE ORDFÖRANDEN 32

Anf.  137  Tillförordnade kanslichefen MARGARETA HJORTH LJUNGGREN 32

Anf.  138  VICE ORDFÖRANDEN 32

Anf.  139  CHRISTINA AXELSSON (s) 32

Anf.  140  VICE ORDFÖRANDEN 32