Onsdagen den 25 januari 2017

EU-nämndens uppteckningar 2016/17:21

§ 1  Ekonomiska och finansiella frågor

Finansminister Magdalena Andersson

Statsrådet Per Bolund

Återrapport från möte i Europeiska unionens råd för ekonomiska och finansiella frågor den 6 december 2016

Information och samråd inför möte i Europeiska unionens råd för ekonomiska och finansiella frågor den 27 januari 2017

Anf.  1  ORDFÖRANDEN:

Vi välkomnar finansminister Magdalena Andersson och biträdande finansminister Per Bolund, som är här bland annat med anledning av samråd inför nästa Ekofin.

Vi börjar som vanligt med återrapporter från tidigare möten. Vad gäller mötet den 6 december finner jag att ministrarna inte har något att tillägga utöver det skriftliga materialet. Jag finner även att ingen i nämnden har frågor eller synpunkter apropå den återrapport som har skickats ut. Vi lägger den till handlingarna.

Vi går vidare till information och samråd inför Ekofin den 27 januari. Vi börjar med dagordningspunkt 3, Mervärdesskatt: förfarandet om omvänd betalningsskyldighet.

Anf.  2  Finansminister MAGDALENA ANDERSSON (S):

I slutet av förra året, den 21 december, lade kommissionen fram ett förslag om omvänd skattskyldighet för moms, som nu ska presenteras på Ekofin. Omvänd momsskyldighet betyder att det är köparen i stället för säljaren som är ansvarig för att betala momsen. Det är även köparen som redovisar momsen.

Bakgrunden till förslaget är att vissa medlemsstater, framför allt Tjeckien, under flera år har drivit denna fråga, eftersom de har stora problem med momsinbetalningarna i sina länder. Inte minst gäller detta karusellbedrägerier i Tjeckien. De menar att man borde kunna lösa det här med hjälp av en generell omvänd skattskyldighet.

Förslaget som kommer från kommissionen innebär att en medlemsstat, efter att man har fått tillstånd från kommissionen, kan införa omvänd skattskyldighet på transaktioner som överstiger 10 000 euro per faktura.

Det finns en del andra krav som också måste uppfyllas, bland annat att det ska finnas ett problem med momsinbetalningar i landet. Detta definieras som att det ska vara ett momsgap som är minst 5 procentenheter över medianvärdet i EU, vilket i dag motsvarar ungefär 15 procentenheter. Skillnaden mellan den moms som borde vara inbetald och den som är inbetald ska då vara minst 15 procentenheter.

Därutöver ska detta momsgap, som alltså ska vara minst 15 procent, bestå till minst 25 procent av karusellbedrägerier. Man ska också visa att andra kontrollåtgärder inte är tillräckliga för att bekämpa dessa bedrägerier.

Utöver detta finns en möjlighet att få tillstånd om man delar gräns med en medlemsstat som har omvänd momsskyldighet och om det finns risk att bedrägerierna flyttar över till ens egen stat i stället.

Åtgärden föreslås vara tidsbegränsad till den 30 juni 2022. Ett första rådsarbetsgruppsmöte är inplanerat den 26 januari.

Från Regeringskansliets sida har vi tagit fram ett Fakta-PM som överlämnades till riksdagen den här veckan. Detta är, som sagt, en informationspunkt från kommissionen.

Anf.  3  HELENA BOUVENG (M):

Jag tror att vi är ganska överens om saken. Sverige har ett väldigt litet momsgap, om jag har förstått det hela rätt. Min enda fråga är hur det ser ut för de länder som vi delar gräns med. Finns det något land som har ett sådant momsgap att detta skulle kunna bli aktuellt?

Anf.  4  Finansminister MAGDALENA ANDERSSON (S):

Enligt den information som jag har fått har de EU-länder som vi delar gräns med, Danmark och Finland, betydligt mindre momsgap än vad som krävs för att detta skulle bli aktuellt. Tyskland ligger på medelnivå i EU, så det är inte aktuellt vad gäller Tyskland heller.

>>> Hemlig enligt 15 kap. 1 § offentlighets- och sekretesslagen <<<

Anf.  5  ORDFÖRANDEN:

Vi tackar för informationen.

Vi går vidare till dagordningspunkt 4, Aktuella lagstiftningsförslag som rör finansiella tjänster.

Anf.  6  Finansminister MAGDALENA ANDERSSON (S):

Ordförandeskapet kommer bara att informera om hur arbetet med finansiella tjänster går.

Anf.  7  ORDFÖRANDEN:

Vi går vidare till dagordningspunkt 6, Presentation av ordförandeskapets program. Detta ska vara en diskussion, om jag har förstått det rätt.

Anf.  8  Finansminister MAGDALENA ANDERSSON (S):

Ordförandeskapet presenterar programmet. Sedan är det en diskussionspunkt, men det brukar inte bli några större diskussioner om detta.

I det övergripande programmet konstaterar Malta att EU befinner sig i ett svårt läge – kanske svårare än någon gång under sin 60-åriga historia – med betydande migrationsströmmar, ökad populism, ekonomisk stagnation i många medlemsstater samt, inte minst, Storbritanniens beslut att lämna unionen.

Malta menar att det, för att möta dessa utmaningar, är dags att återigen sätta EU:s medborgare i fokus och att man behöver återfå medborgarnas förtroende. Malta hoppas att man kommer att kunna bidra med att ta steg i denna riktning under sitt ordförandeskap. Detta är väl en ambition som jag tror att många medlemsstater kommer att kunna ställa sig bakom.

Vad gäller Ekofinområdet ligger tyngdpunkten inte på nya initiativ utan på att komma vidare, och i vissa fall på att komma i mål, med frågor som har lanserats under tidigare ordförandeskap.

På finansmarknadsområdet är kapitalmarknadsunionen en prioriterad fråga. Från regeringens sida välkomnar vi en hög ambitionsnivå i detta arbete även i fortsättningen.

På skatteområdet ligger fokus på att ta vidare arbetet med företagsskattepaketet och momspaketet som kommissionen lade fram i höstas.

Malta vill också arbeta vidare med fördjupningen av EMU och den vitbok om EU:s framtid som väntas komma i mars.

Sammanfattningsvis kan vi från regeringens sida välkomna arbetsprogrammet, och vi ser fram emot ett konstruktivt samarbete.

Anf.  9  HELENA BOUVENG (M):

Jag läser den svenska ståndpunkten. Jag vet inte riktigt hur detta fungerar, så jag använder mitt inkompetensgrepp här. Vi var ju ganska överens om att vi vill komma fram med tvistlösningsmekanismer, men vi var inte helt klara över hur bra själva utformningen var. Regeringen skriver vad man är positiv till, men varför står det ingenting i den svenska ståndpunkten om skepsis vad gäller den konsoliderade företagsskattebasen? Skriver man inte in det i ståndpunkten redan nu? Hur fungerar detta?

Anf.  10  ROGER HEDLUND (SD):

Jag vill bara meddela att Sverigedemokraterna har en avvikande inställning till programmet och att vi inte välkomnar att arbetet med kapitalmarknadsunionen eller Efsi fortsätter.

Anf.  11  Finansminister MAGDALENA ANDERSSON (S):

Detta är ett arbetsprogram, så i ståndpunkten tar vi inte ställning till de enskilda sakfrågorna som man kommer att arbeta med. Vi tar i stället ställning till huruvida vi tycker att det är bra att de arbetar vidare med frågor som är lanserade snarare än att lansera nya frågor. Vår ståndpunkt är att det är bra att man arbetar vidare, vilket inte hindrar att det går att vara skeptisk i vissa av de frågor som man arbetar vidare med.

Anf.  12  HELENA BOUVENG (M):

Jag tolkar detta som att vi inte här och nu behöver vara oroliga.

Anf.  13  ORDFÖRANDEN:

Jag konstaterar att det finns stöd för regeringens redovisade inriktning för ståndpunkten om ordförandeskapets arbetsprogram och noterar en avvikande mening från Sverigedemokraterna.

Vi går vidare till dagordningspunkt 7, Den europeiska planeringsterminen 2017. Detta är en återkommande punkt på dagordningen. Vill finansministern ta de tre underpunkterna i klump? Svaret är ja.

Anf.  14  Finansminister MAGDALENA ANDERSSON (S):

Det finns alltså tre underpunkter – två slutsatsdokument och en underpunkt med rekommendationer som riktar sig till euroområdet som helhet.

Den första delen gäller att anta slutsatser om kommissionens tillväxtöversikt för 2017, som publicerades i november och presenterades på Ekofinmötet i december.

När jag var här i december berättade jag för EU-nämnden att man föreslår i princip samma prioriteringar som förra året, det vill säga att man vill öka investeringarna, fullfölja strukturreformer och bedriva en ansvarsfull finanspolitik. Från svensk sida kan vi på ett övergripande plan ställa oss bakom dessa prioriteringar.

Vi tycker att det är viktigt att medlemsstaternas befogenheter och kompetens som rör den ekonomiska politiken, sysselsättningspolitiken och andra sociala frågor även fortsättningsvis respekteras.

Vi kan ställa oss bakom slutsatstexten som finns i denna tillväxtöversikt.

Nästa del rör slutsatser om rapporten om förvarningsmekanismen för 2017, som även den presenterades på Ekofin i december. Från regeringens sida välkomnar vi rapporten, som är ett led i det arbete som sker med att försöka att tidigt upptäcka makroekonomiska obalanser.

Vi välkomnar också den fördjupning som även i år är en fördjupad granskning av Sverige och tolv andra medlemsstater. Regeringen kan ställa sig bakom även detta utkast till rådsslutsatser.

Den sista punkten gäller rekommendationer till euroområdet. Det är bara euroländerna som har rösträtt i denna del.

Som jag berättade här i december var vi oroade över kommissionens förslag till rekommendation. Det kunde tolkas antingen som att man från kommissionens sida tyckte att reglerna i tillväxt- och stabilitetspakten skulle lättas eller att de skulle tillämpas olika för euroländer och icke-euroländer.

Jag kan glädjande nog berätta att rekommendationerna har reviderats efter diskussioner där man har tagit hänsyn till den oro som vi och flera andra medlemsstater har uttryckt. Man har nu klargjort att finanspolitiken ska bedrivas med full respekt för tillväxt- och stabilitetspakten.

Anf.  15  FREDRIK SCHULTE (M):

Jag har inga invändningar i sak. Däremot tycker jag att ståndpunkten i punkt b, om förvarningsmekanismen, är något märklig avseende de två sista meningarna. Där talas det om att regeringen noggrant följer utvecklingen vad gäller hushållens skuldsättning och att man har vidtagit flera åtgärder. Detta känns som inrikespolitiska ståndpunkter. Vad har detta att göra med EU-nämndens ståndpunkt inför kommande beslut i rådet?

Anf.  16  EMMA WALLRUP (V):

Jag vill ställa en fråga om det här med att fullfölja strukturreformerna, eftersom detta innebär en hel del besparingsåtgärder. Dessa åtgärder har drabbat den vanliga människan i dess tillvaro och liv, och de kanske också har gynnat den populism som vi har sett växa fram i Europa.

Jag undrar hur regeringen ser på detta och om regeringen kommer att föra någon diskussion om det här. Vänsterpartiet anser att detta är en avgörande punkt att fördjupa diskussionen kring om vi ska kunna motverka ännu värre högerextremistiska rörelser i Europa, så jag vill gärna höra lite mer om det här.

Anf.  17  ORDFÖRANDEN:

Jag uppfattade, finansministern, att Sverige avser att ställa sig bakom de rådsslutsatser på a-punkten och b-punkten som ligger för beslut.

Anf.  18  Finansminister MAGDALENA ANDERSSON (S):

Jag börjar med Fredrik Schultes fråga. Detta är en rapport som har granskat Sverige, och en av synpunkterna i rapporten har varit oro för hushållens skuldsättning och för boprisutvecklingen. Att ha med detta i ståndpunkten är ett sätt att förankra Sveriges syn på saken med nämnden om det skulle komma frågor om hur Sveriges regering ser på det, så att jag vet vad jag kan svara då.

Den andra frågan rörde den ekonomiska utvecklingen i EU och hur man kan koppla den till de mer extremistiska rörelser som vi ser växa fram i vissa EU-länder.

Det finns ett väldigt stort intresse för att diskutera hur man på olika sätt kan befrämja en god ekonomisk utveckling som också kommer stora delar av den europeiska befolkningen till del.

Det är klart att det finns olika syn på detta i olika EU-länder. Vad gäller den ekonomiska politiken brukar vi från svensk sida vara tydliga med att vi tycker att det är viktigt att man håller sig till de regler som vi har satt upp vad gäller utgifter och intäkter – de regler som finns i tillväxts- och stabilitetspakten. Vi menar att detta är en grund för att kunna bedriva en sund ekonomisk politik med långsiktigt hållbar tillväxt, så att man på så sätt kan säkra en god ekonomisk utveckling för alla medborgare i EU.

Anf.  19  ROGER HEDLUND (SD):

Jag vill kommentera punkt a. Sverigedemokraterna är sedan tidigare negativt inställda till att EU på något sätt ska diskutera respektive medlemsstats sysselsättnings- eller socialpolitik.

Anf.  20  ORDFÖRANDEN:

Jag uppfattade detta som ett medskick snarare än en avvikande mening gällande de rådsslutsatser som regeringen föreslår att Sverige ska ställa sig bakom.

Anf.  21  ROGER HEDLUND (SD):

Ja, så kan man nog se det.

Anf.  22  EMMA WALLRUP (V):

Vänsterpartiet kan inte ställa sig bakom strukturreformerna och de besparingsåtgärder som har lett till olycka för en stor del av befolkningen i Europa. Där måste jag anmäla avvikande mening.

Anf.  23  ORDFÖRANDEN:

Betyder det en avvikande mening gällande att anta rådsslutsatser enligt punkt a eller punkt b?

Anf.  24  EMMA WALLRUP (V):

Punkt a.

Anf.  25  ORDFÖRANDEN:

Jag finner att det finns stöd för regeringens här redovisade ståndpunkt när det gäller dagordningspunkt 7. Både punkt a och punkt b gäller beslut, men punkt c får vi hantera som information, eftersom Sverige inte har rösträtt. Vi noterar en avvikande mening från Vänsterpartiet.

Vi går över till dagordningspunkt 8, som har en för några av oss kryptisk rubrik, Basel IV. Finansmarknadsminister Per Bolund kanske kan förklara och informera nämnden.

Anf.  26  Statsrådet PER BOLUND (MP):

Absolut! Kommissionen kommer att informera rådet om de pågående förhandlingarna inom Baselkommittén. Rådet har informerats om förhandlingarna tidigare, senast i oktober.

Kortfattat handlar förhandlingarna i Baselkommittén om att slutföra de sista och utestående reformerna i det som kallas Basel III-regelverket. Basel III är, som ni kanske känner till, de globala standarderna för banker. Det utgör också grunden för de regler som vi har inom EU när det gäller banker. Slutförandet av Basel III-reformerna kallas ibland av branschen för Basel IV, vilket ibland kan leda till en viss förvirring, men det handlar om att slutföra Basel III-förhandlingarna.

En överenskommelse om de slutliga reformerna förväntades i januari i år. Förhandlingarna har dock dragit ut på tiden, och en överenskommelse har ännu inte nåtts. När dagordningspunkten togs upp på Ekofins agenda trodde man nog att man skulle ha kommit i mål, och därför var det en diskussionspunkt. Nu är det bara en informationspunkt.

När det gäller förhandlingarna i Baselkommittén är det ingen politisk förhandling, utan diskussionerna sker mellan nationella myndigheter. Sverige representeras av Finansinspektionen och Riksbanken.

Regeringen stöder generellt genomförandet av globala standarder inom EU. När det gäller bankernas kapitalkrav är regeringens linje att dessa ska utformas med hänsyn till risker som bankernas verksamhet innebär, både för banksektorn och ekonomin. Regeringen avvaktar nu den slutliga överenskommelsen från Baselkommittén och kommer därefter att ta ställning till den.

Anf.  27  ORDFÖRANDEN:

Som jag förstår det finns en skillnad jämfört med våra arbetsdokument. Det är alltså enbart en informationspunkt och inte förankring av någon ny ståndpunkt här i nämnden.

Vi tackar för informationen om denna dagordningspunkt.

Vi går över till dagordningspunkt 9, Högnivågruppen för egna medel.

Anf.  28  Finansminister MAGDALENA ANDERSSON (S):

Mario Monti, som är ordförande för gruppen, kommer att informera om den slutrapport som presenterades den 17 januari. Jag har förstått att det var en interparlamentarisk konferens om detta i september, som en del här deltog i.

Gruppens arbete har innefattat den rapport som innehåller rekommendationer som man ställer till de förslagsställande och beslutsfattande EU-institutionerna. Rapporten är alltså inte något formellt förslag i sig och är inte bindande för institutionerna, utan det är rekommendationer som man kan ta vidare eller inte. Detta kommer säkert att debatteras i flera olika forum framöver och vara en input i kommissionens arbete med att förbereda förslag för nästa budgetram, 2020 och framåt.

Rapporten argumenterar för att man bör reformera både på inkomst‑ och utgiftssidan i EU-budgeten. Vad gäller utgiftssidan argumenterar rapporten för att utgifterna ska fokuseras och förskjutas mot andra typer av utgifter än de vi har i dag, till följd av en del nya politiska prioriteringar. Bland annat tycker man att yttre gränser, migration, klimatåtgärder och säkerhet, som kan anses vara gemensamma angelägenheter, bör prioriteras. Man argumenterar inte för ytterligare eller högre utgifter på EU-nivå, utan man betonar tvärtom budgetneutralitet.

Rapporten i sig behandlar inte brexit – det är viktigt att säga. Samtidigt konstateras att Storbritanniens utträde ur EU medför både strukturella och kvantitativa förändringar för EU-budgetens inkomster och utgifter.

Vad gäller intäktskällor analyserar gruppen både för- och nackdelar med olika uppslag om nya egna medel och argumenterar för att befintliga element som tullintäkter och bni-baserade intäkter bör behållas.

Man rekommenderar delvis ett annat sätt att finansiera EU-budgeten med vissa nya intäktskällor som hör samman med EU:s politikområden och som skulle kunna antingen utgöra baser för eller generera intäkter till EU-budgeten. Det som nämns är reformerad momsbaserad inkomstkälla, en EU-bolagsskatt, en finansiell transaktionsskatt eller någon annan skatt på finansiella aktiviteter.

Kopplat till energiunionen nämns en koldioxidskatt och intäkter från handel med utsläppsrätter. Man framhåller att skattebaser som är knutna till energi, miljö och klimat vore lämpliga att basera nya egna medel på. Men samtidigt konstaterar man att EU inte har kompetens för att uppbära skatt i medlemsstaterna. Man föreslår heller inga fördragsändringar för att ändra detta, utan rekommendationen vilar på nuvarande fördragsbestämmelser.

Regeringen bedömer att rapporten är gedigen och intressant och kommer nu att analysera innehållet och rekommendationerna närmare. Detta kommer som sagt att vara en diskussionspunkt.

Anf.  29  FREDRIK SCHULTE (M):

Debatten om att utvidga EU:s möjligheter till fler intäktskällor har pågått under många år. Generellt sett har vi i partierna i Sveriges riksdag varit ganska överens om att detta är något som vi motsätter oss.

Vi tycker inte att den ståndpunkt som regeringen har lagt fram är tillräckligt tydlig, och därför vill vi i Alliansen lägga fram följande förslag till ståndpunkt: Vi vänder oss starkt emot idén om en framtida finansiering av EU:s budget genom olika skatter. Dagens system med medlemsavgifter baserade på bni-inbetalningar verkar återhållande på EU:s utgifter. Det är ett transparent system som främjar nationellt ansvarsutkrävande. Vi välkomnar rapportens rekommendationer om en förskjutning på utgiftssidan mot politikområden som genererar högst europeiskt mervärde. Vi vill betona vikten av omprioriteringar av EU:s utgifter i stället för ny finansiering och nya intäktskällor. Vi vill att Sverige tydligt markerar att vi inte kommer att stödja en finansieringslösning baserad på EU-skatter vid ett eventuellt framtida rådsbeslut.

Anf.  30  ORDFÖRANDEN:

Jag har en följdfråga. Rätt långt in i ståndpunkten trodde jag att ”vi” gällde vad vi i Sverige ska säga på mötet, men sedan förstod jag i slutet av ståndpunkten att ”vi” avsåg allianspartierna. Vad var syftet?

Anf.  31  FREDRIK SCHULTE (M):

Jag antar att det är avhängigt av ifall vi får majoritet för ståndpunkten.

Anf.  32  ORDFÖRANDEN:

Det betyder att man måste ändra i slutet av ståndpunkten, om det blir en majoritetsståndpunkt.

Anf.  33  FREDRIK SCHULTE (M):

Precis, rent språkligt.

Anf.  34  SVEN-OLOF SÄLLSTRÖM (SD):

Vi hade förberett en sverigedemokratisk ståndpunkt där vi har en avvikande mening, att vi är emot de slutsatser i rapporten som lyftes fram nyss och som förespråkar ett fördjupat EU-samarbete, att vi är emot skatt på EU-nivå och att vi är emot ett fördjupat försvarssamarbete.

Jag har en fråga: Kan vi ansluta oss delvis till den ståndpunkt som Alliansen har, alltså den avvikande mening som de precis delgav? Finns den möjligheten?

Anf.  35  ORDFÖRANDEN:

Nej, man kan inte ha flera på en och samma fråga. Jag uppfattar det som att det finns en vilja hos vissa ledamöter i nämnden att precisera den svenska ståndpunkten till att redan nu tycka något i sak om rapporten. Det är rimligtvis en åsikt man i så fall ska framföra.

Om jag förstod rätt presenterades ett sammanhållet förslag från allianspartierna – de andra representanterna nickar – och då är det en ståndpunkt. Om man vill formulera den på något annat sätt blir det en oliklydande avvikande mening, för det är en åsikt vi hanterar här.

Jag vill släppa in finansministern i frågan om hur vi bör hantera det, eftersom regeringens förslag var att inte redan nu ta ställning i detalj när det gäller en rapport som har kommit relativt nyligen och som ännu inte har analyserats av Regeringskansliet.

Även Marie Granlund vill komma in. Jag tror att vi tar henne först, i sedvanlig ordning, och så kommer finansministern sedan.

Anf.  36  MARIE GRANLUND (S):

Vad jag förstår har regeringen inte ändrat uppfattning i sakfrågan, utan det handlar om hanteringen – när man uttalar vad man tycker. Då är det ganska rimligt att man väntar tills man har analyserat detta. Då kommer man säkert att landa i liknande ståndpunkter.

Anf.  37  Finansminister MAGDALENA ANDERSSON (S):

Kan jag föreslå att vi ajournerar?

Anf.  38  ORDFÖRANDEN:

Jag tänkte föreslå att finansministern ger sin syn på den annorlunda hanteringsmodell som har föreslagits av vissa ledamöter.

Anf.  39  Finansminister MAGDALENA ANDERSSON (S):

I och med att det är en rapport där vi får en första presentation som vi ännu inte har analyserat vet jag inte om jag till fullo ser poängen med att tydligt sätta ned foten när det gäller enskilda sakförslag i rapporten. Jag tror att vi skulle vinna på att titta lite mer på ståndpunkten.

Anf.  40  ORDFÖRANDEN:

Då föreslår jag att vi ajournerar ett litet tag så att möjlighet ges att titta på de framlagda förslagen.

Ajournering

EU-nämnden beslutade kl. 14.26 på förslag av ordföranden att ajournera samrådet.

Återupptaget samråd

Samrådet återupptogs kl. 14.37.

Anf.  41  ORDFÖRANDEN:

Vi återupptar sammanträdet. Vi är på dagordningspunkt 9, Högnivågruppen för egna medel.

Anf.  42  Finansminister MAGDALENA ANDERSSON (S):

Jag föreslår en ändring i den svenska ståndpunkten. De två första styckena i ståndpunkten är intakta.

Anf.  43  ORDFÖRANDEN:

Förlåt, finansministern! Hänvisar du då till den skriftliga ståndpunkten? Det var nämligen inte den du redogjorde för när du föredrog frågan muntligt. Då använde du inte den texten ordagrant. Men nu utgår vi alltså från den skriftliga ståndpunkten som lämnats till nämnden? Och de två första styckena är intakta?

Anf.  44  Finansminister MAGDALENA ANDERSSON (S):

Ja, fru ordförande.

I det tredje stycket föreslår jag att de två första meningarna stryks, från ”Regeringen anser” till och med ”av EU-budgeten”.

Jag föreslår att man i stället skriver in följande: Dagens system med medlemsavgifter baserade på bni-betalningar verkar återhållande på EU:s utgifter. Det är ett transparent system som främjar nationellt ansvarsutkrävande. Vi välkomnar rapportens rekommendation om en förskjutning på utgiftssidan mot politikområden som genererar högt europeiskt mervärde. Vi vill betona vikten av omprioriteringar av EU:s utgifter i stället för ny finansiering och nya intäktskällor. Vi stöder till fullo att rapporten inte får föreslå fördragsändringar som innebär att EU får utökad beskattningsrätt.

Sista meningen står kvar, nämligen: ”Regeringen kommer nu att studera och analysera rapportens slutsatser och rekommendationer.”

Anf.  45  ORDFÖRANDEN:

Vi har hört en justerad ståndpunkt.

Anf.  46  FREDRIK SCHULTE (M):

Vi ställer oss bakom den.

Anf.  47  SVEN-OLOF SÄLLSTRÖM (SD):

Vårt första förslag till avvikande mening kvarstår: Sverigedemokraterna är emot de slutsatser som lyfts fram i rapporten då de förespråkar ett fördjupat EU-samarbete. Vi anmäler avvikande mening.

Vi är också emot ett fördjupat försvarssamarbete och skatt på EU-nivå.

Anf.  48  TINA ACKETOFT (L):

Jag vet inte om Liberalerna för formens skull ska instämma?

Anf.  49  ORDFÖRANDEN:

Nej, eftersom ni inte behövde instämma när Fredrik Schulte föreslog det första tänkte jag att jag drar er alla över en kam den här gången också genom att titta på om ni nickar eller inte.

Jag finner att det finns stöd för regeringens här redovisade inriktning när det gäller dagordningspunkt 9, med en avvikande mening från Sverigedemokraterna.

Vi går därmed till dagordningspunkt 10, Övriga frågor. Har finansministern något att framföra på den punkten?

Anf.  50  Finansminister MAGDALENA ANDERSSON (S):

Ja, Werner Hoyer, president för Europeiska investeringsbanken, kommer att informera rådet om EIB:s initiativ för västra Balkan och södra grannskapet. Det presenterades vid Europeiska rådet i juni och innebär att EIB ökar sin verksamhet på västra Balkan och i södra grannskapet. Man har nu börjat genomföra initiativet och arbetar med att försöka få in gåvomedel som behövs och börja genomföra initiativet.

Det handlar om sammanlagt ungefär 700 miljoner euro under en femårsperiod. Och alla gåvomedel från medlemsstaterna till det här initiativet är frivilliga.

Regeringen stöder initiativet. Vi tycker samtidigt att det är viktigt att säkerställa att det kompletterar andra initiativ som också genomförs i regionen.

Om efterfrågan på lånen är svag eller om det inte går att mobilisera tillräckligt med gåvomedel tycker vi att det ska finnas möjlighet och beredskap för att se över omfattningen av initiativet och vid behov skala ned.

Anf.  51  MARIA PLASS (M):

Jag vill bara ha ett förtydligande. Är det en form av information? Okej, tack!

Anf.  52  ORDFÖRANDEN:

Vi tackar för informationen.

Vi tackar också finansministern och finansmarknadsministern för att ni har varit här i dag.

Innehållsförteckning

§ 1  Ekonomiska och finansiella frågor1

Anf.  1  ORDFÖRANDEN1

Anf.  2  Finansminister MAGDALENA ANDERSSON (S)1

Anf.  3  HELENA BOUVENG (M)2

Anf.  4  Finansminister MAGDALENA ANDERSSON (S)2

Anf.  5  ORDFÖRANDEN2

Anf.  6  Finansminister MAGDALENA ANDERSSON (S)2

Anf.  7  ORDFÖRANDEN2

Anf.  8  Finansminister MAGDALENA ANDERSSON (S)2

Anf.  9  HELENA BOUVENG (M)3

Anf.  10  ROGER HEDLUND (SD)3

Anf.  11  Finansminister MAGDALENA ANDERSSON (S)3

Anf.  12  HELENA BOUVENG (M)3

Anf.  13  ORDFÖRANDEN3

Anf.  14  Finansminister MAGDALENA ANDERSSON (S)4

Anf.  15  FREDRIK SCHULTE (M)4

Anf.  16  EMMA WALLRUP (V)4

Anf.  17  ORDFÖRANDEN5

Anf.  18  Finansminister MAGDALENA ANDERSSON (S)5

Anf.  19  ROGER HEDLUND (SD)5

Anf.  20  ORDFÖRANDEN5

Anf.  21  ROGER HEDLUND (SD)5

Anf.  22  EMMA WALLRUP (V)5

Anf.  23  ORDFÖRANDEN5

Anf.  24  EMMA WALLRUP (V)6

Anf.  25  ORDFÖRANDEN6

Anf.  26  Statsrådet PER BOLUND (MP)6

Anf.  27  ORDFÖRANDEN6

Anf.  28  Finansminister MAGDALENA ANDERSSON (S)6

Anf.  29  FREDRIK SCHULTE (M)7

Anf.  30  ORDFÖRANDEN8

Anf.  31  FREDRIK SCHULTE (M)8

Anf.  32  ORDFÖRANDEN8

Anf.  33  FREDRIK SCHULTE (M)8

Anf.  34  SVEN-OLOF SÄLLSTRÖM (SD)8

Anf.  35  ORDFÖRANDEN8

Anf.  36  MARIE GRANLUND (S)8

Anf.  37  Finansminister MAGDALENA ANDERSSON (S)9

Anf.  38  ORDFÖRANDEN9

Anf.  39  Finansminister MAGDALENA ANDERSSON (S)9

Anf.  40  ORDFÖRANDEN9

Ajournering9

Återupptaget samråd9

Anf.  41  ORDFÖRANDEN9

Anf.  42  Finansminister MAGDALENA ANDERSSON (S)9

Anf.  43  ORDFÖRANDEN9

Anf.  44  Finansminister MAGDALENA ANDERSSON (S)9

Anf.  45  ORDFÖRANDEN10

Anf.  46  FREDRIK SCHULTE (M)10

Anf.  47  SVEN-OLOF SÄLLSTRÖM (SD)10

Anf.  48  TINA ACKETOFT (L)10

Anf.  49  ORDFÖRANDEN10

Anf.  50  Finansminister MAGDALENA ANDERSSON (S)10

Anf.  51  MARIA PLASS (M)11

Anf.  52  ORDFÖRANDEN11