TTE Telecom, kommenterad dagordning
Bilaga till dokument från EU-nämnden 2017/18:48E338
Rådets möte (TTE Telekom) den 24 oktober 2017
Ansvarigt statsråd: Peter Eriksson
Icke lagstiftande verksamhet
4. Implementeringen av DSM-strategin: Uppföljning från Europeiska rådets möte och digitala toppmötet i Tallinn (29 september 2017)
Politisk diskussion
Ansvarigt statsråd: Ann Linde
Förslagets innehåll: Junckerkommissionen är nu halvvägs genom sin mandatperiod, och därmed också halvvägs i arbetet med sina tio prioriteringar. Den digitala inre marknadsstrategin (DSM) är en av prioriteringarna – en strategi som går ut på att anpassa EU:s inre marknad, dess regelverk och instrument, till de nya förutsättningar för gränsöverskridande handel som digitaliseringen skapar.
DSM-strategin tar ett brett grepp om digitaliseringen av den inre marknaden, och syftar till att 1) förbättra tillgången till digitala varor och tjänster för konsumenter och företag, 2) skapa goda förutsättningar för digitala nät och tjänster och 3) maximera tillväxtpotentialen för vår europeiska digitala ekonomi.
Sedan strategin lanserades 2015 har ett 30-tal initiativ, varav ett tjugotal lagförslag, lagts fram i rask takt. Strategin börjar nu ge konkreta resultat, som avskaffandet av roamingavgifter för slutkunder. Men de flesta förslagen förhandlas fortfarande. Det återstår alltså en hel del arbete för att nå överenskommelser i liggande förslag samt ge medlemsstaterna möjlighet att implementera dem, innan strategin blir verklighet.
Dagordningspunkten följer direkt på Europeiska rådets möte 19-20 oktober och det digitala toppmöte som hölls i Tallinn 29 september. Europeiska rådet förväntas, liksom vid tidigare tillfällen (juni 2017, juni 2016), mana till att den digitala inre marknadsstrategin ska slutföras enligt plan till december 2018, och peka på ett flertal prioriterade frågor inom ramen för strategin samt för Europas digitala framtid.
Förslag till svensk ståndpunkt: EU behöver på bästa sätt dra nytta av digitaliseringens möjligheter. Regeringen har därför välkomnat den digitala inre marknadsstrategin, liksom kommissionens fortsatt ambitiösa arbete med strategin i syfte att fortsätta fördjupa och förbättra den inre marknaden. En inre marknad som till fullo drar nytta av digitaliseringens möjligheter har stor potential att bidra till hållbar tillväxt och konkurrenskraft.
Regeringen välkomnar de framsteg som gjorts och betonar vikten av att den digitala inre marknadsstrategin fullbordas i tid, utan att kvaliteten på lagstiftningen åsidosätts, liksom att utrymme sedan ges till medlemsstaterna för genomförande av och anpassning till strategins åtgärder, för att den digitala inre marknaden ska bli verklighet med konkreta resultat till nytta för Europas medborgare, konsumenter och företag.
Regeringen anser att den digitala inre marknaden ska vara öppen mot omvärlden och främja fria, gränsöverskridande dataflöden. Regeringen välkomnar kommissionens nyligen presenterade förslag för att främja fria dataflöden på den inre marknaden.
Datum för tidigare behandling i riksdagen:
Stategin var senast föremål för information i Näringsutskottet och samråd i EU-nämnden den 18 maj respektive 24 maj inför KKR 29 maj 2017.
Fortsatt behandling av ärendet: Strategin är en av Junckerkommissionens prioriteringar, och de digitala frågorna har fått ökad uppmärksamhet under esternas starkt digitalt präglade ordförandeskap. Parallellt med att förhandlingsarbetet fortgår för ett flertal åtgärder som ryms inom strategin väntas Europeiska rådet 19-20 oktober i sina slutsatser åter betona vikten av att strategin slutförs till december 2018. Eventuellt är ytterligare ett par initiativ att vänta från kommissionen inom ramen för strategin i början av 2018.
Faktapromemoria: Kommissionens förslag för digital inre marknad sammanfattas i sin helhet i Faktapromemoria 2014/15:FPM35.
5. Cybersäkerhet 2.0: Uppföljning från Europeiska rådets möte och digitala Toppmötet i Tallinn
Politisk diskussion
Ansvarigt statsråd: Morgan Johansson, Peter Eriksson
Förslagets innehåll: I mitten av september 2017 presenterade kommissionen ett s.k. cybersäkerhetspaket. Cybersäkerhetspaketet består av flera åtgärder för att bygga en stark cybersäkerhet i EU, till exempel en rekommendation om samordnade insatser vid storskaliga cyberincidenter, certifiering av it-säkerhetsprodukter och tjänster, och effektiv implementering av det centrala och för Sverige viktiga EU-direktivet om åtgärder för en hög gemensam nivå av säkerhet i nätverk och informationssystem, det s.k. NIS-direktivet, samt även ett utökat och permanent mandat för Europeiska unionens byrå för nät- och informationssäkerhet, Enisa. Paketet innehåller även ett strategiskt dokument, sprunget ur översynen av EU:s cybersäkerhetsstrategi från 2013, och lägger grunden för EU:s fortsatta cybersäkerhetsarbete. Det strategiska dokumentet syftar till att bättre rusta EU för att bemöta cyberhot. Målet är att bygga upp högre resiliens och strategiskt oberoende, öka den tekniska kapaciteten och förbättra kompetensen samt bidra till att bygga upp en stark inre marknad. Initiativen och förslagen presenteras inom ramen för tre huvudområden (1) bygga upp EU:s resiliens mot cyberangrepp, (2) skapa effektiva avskräckningsmedel mot cyberbrott, och (3) stärka det internationella samarbetet om cybersäkerhet.
Förslag till svensk ståndpunkt: Sveriges nationella informations- och cybersäkerhetsstrategi (Skr. 2016/2017:213) innehåller ett avsnitt om stärkta internationella samarbeten som betonar att frågorna i allt större utsträckning blir del av utrikes- och säkerhetspolitiken.
Regeringen är positiv till ett fortsatt starkt och proaktivt EU-arbete på området. Regeringen ställer sig generellt positiv till fortsatta satsningar inom EU och framförallt till det samarbete som sker inom ramen för EU-direktivet om åtgärder för en hög gemensam nivå av säkerhet i nätverk och informationssystem, NIS-direktivet. De åtgärder som meddelandet innehåller bör därför inte avleda resurser från pågående processer inom NIS-strukturen. Sverige har generellt även en budgetrestriktiv hållning.
Datum för tidigare behandling i riksdagen: -
Fortsatt behandling av ärendet: Det estniska ordförandeskapet har aviserat att de avser ta fram rådsslutsatser för att uttrycka rådets stöd för det strategiska meddelandet som syftar till att bättre rusta EU för att bemöta cyberhot. Arbetet med detta har inletts i rådsarbetsgrupp HWP Cyber. Ordförandeskapet kommer att ta resultaten av den politiska diskussionen till rådets slutsatser om cybersäkerhet som förbereds inför Allmänna rådets (GAC) möte i november.
Kommissionen har aviserat att förhandlingar om det s.k. cybersäkerhetsakten kommer att inledas i slutet av november 2017.
Faktapromemoria: NIS-direktivet – EU-direktiv om åtgärder för en hög gemensam nivå av säkerhet i nätverk och informationssystem, 2012/13:FPM68.
Övriga frågor
6. a) Praktiska steg för att uppnå nästa generations anslutning
Information från ordförandeskapet
Ansvarigt statsråd: Peter Eriksson
Förslagets innehåll: En av de pågående förhandlingarna inom DSM-strategin är översynen av EU:s regelverk för elektroniska kommunikationer. Ett element i förslaget är stärkt samordning och harmonisering av förvaltningen av radiofrekvenser (spektrum) i EU, i syfte att tillgodose de behov som finns för införande och utbyggnad av 5G. 5G är mobilt bredband som kan ge möjligheter till gigabit-hastighet, hög tillförlitlighet för applikationer som t.ex. självkörande bilar, eller stödja en stor mängd enheter, vilket är viktigt för att kunna utveckla Sakernas Internet-tjänster (Internet of Things).
b) Tallinn ministerdeklaration om e-förvaltning och det digitala östliga partnerskapet
Information från ordförandeskapet
Ansvarigt statsråd: Tallinndeklarationen om e-förvaltning: Ardalan Shekarabi
Östliga partnerskapet om den digitala ekonomin: Peter Eriksson
Förslagets innehåll: Den 6 oktober 2017 antogs en ny ministerdeklaration på temat e-förvaltning i Tallinn av EU:s medlemsländer och EFTA-länderna. Den s.k. Tallinndeklarationen om e-förvaltning togs fram under det estländska ordförandeskapet och ger uttryck för en gemensam inriktning perioden 2018-2022 gällande hur signatärerna ska arbeta med att digitalisera sina respektive offentliga förvaltningar. De mål och områden deklarationen pekar ut för fortsatt arbete är: att digitalt tjänster ska ses som förstahandsval i kontakten med privatpersoner och företag (digitalt först), att om möjligt återanvända uppgifter istället för att begära samma uppgifter från privatpersoner och företag flera gånger (endast en gång-principen), stärkt säkerhet och tillit, förbättrad öppenhet och transparens och ökad interoperabilitet mellan it-lösningar.
Det Östliga partnerskapet om den digitala ekonomin är ett samarbete för att utöka fördelarna med den inre digitala marknaden till de Östliga partnerskapsländerna (Azerbaijan, Georgien, Vitryssland, Moldavien, Armenien och Ukraina). Under ett ministermöte den 5 oktober 2017 i Tallinn antogs en deklaration på området som ger uttryck för en gemensam inriktning för det fortsatta samarbetet. De områden som berörs av deklarationen är bl.a. regler för elektronisk kommunikation och infrastruktur, tillit och säkerhet i den digitala ekonomin, e-handel, digital kompetens, innovation med ICT och e-Hälsa.