TTE (energi), RådsPM, Förnybar energi, dp. 5

Bilaga till dokument från EU-nämnden 2012/13:2B5F96

Rådspromemoria

2012-11-20

Näringsdepartementet

Energi

Rådets möte TTE (energi) den 3 dec 2012

Dagordningspunkt 5

Rubrik: Meddelande från kommissionen– Förnybar energi: en viktig faktor på den europeiska energimarknaden

Dokument:

KOM (2012) 271 Meddelande från kommissionen till Europaparlamentet, rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén och Regionkommittén - Förnybar energi: en viktig faktor på den europeiska energimarknaden

11052/12 ENER 276 ENV 499 POLGEN 107

Tidigare dokument:

Fakta-PM Näringsdepartementet 2012/13:FPM14 Strategi om förnybar energi

Ej tidigare behandlad vid samråd med EU-nämnden.

Bakgrund

Förnybartdirektivet (2009/28/EC, FPM 2007/08:81) lägger grunden till EU:s politik för förnybar energi. Direktivet fastställer bindande nationella mål för förnybar energi till 2020 som sammanlagt innebär att andelen förnybar energi av slutlig energianvändning ska uppgå till 20% år 2020.

Under 2011 lade EU-kommissionen fram tre färdplaner för klimat, transport respektive energiområdet för att diskutera hur målet om minskade växthusgasutsläpp med 80-95% till 2050 ska kunna nås. Kommissionens meddelande Energifärdplan 2050 (KOM (2011) 885, FPM2011/12:95) presenterades 15 december 2011.

Som första uppföljning av Energifärdplan 2050 presenterade EU-kommissionen den 6 juni 2012 meddelandet ”Förnybar energi – en viktig spelare på Europas energimarknader” (COM (2012) 271).

Under det cypriotiska ordförandeskapet har ett förslag till rådsslutsatser med anledning av kommissionens meddelande förhandlats fram, vilka avses beslutas på TTE-rådet 3 december.

Rättslig grund och beslutsförfarande

Artikel 194 i FEUF. Slutsatser beslutas med enhällighet.

Svensk ståndpunkt

Regeringen välkomnar utkastet till slutsatser som visar på en balanserad avvägning mellan olika länders förutsättningar och synpunkter. Regeringen kan stödja utkastet till slutsatser.

Europaparlamentets inställning

Ingen behandling har skett i Europaparlamentet.

Förslaget

Kommissionens meddelande innehåller en övergripande beskrivning, en strategi, om hur förnybar energi håller på att utvecklas till en betydande spelare på den europeiska energimarknaden och aviserar flertalet meddelanden och initiativ inom området.

I takt med sjunkande systemkostnader för förnybar energi anser kommissionen att teknologierna bör utsättas för marknadssignaler och noterar att nationella stödsystem håller på att anpassas för att motverka överkompensation och säkra systemens kostnadseffektivitet. Kommissionen planerar därför att ta fram vägledning inom området.

Förnybartdirektivet introducerar de s.k. samarbetsmekanismerna som möjliggör för ett medlemsland att tillgodogöra sig förnybar energi i ett annat land. Kommissionen konstaterar att hittills har samarbetet mellan länder i princip varit obefintligt och aviserar därför vägledning.

I meddelandet diskuteras hur den inre elmarknaden behöver hantera en ökad andel variabel förnybar elproduktion från bl.a. vindkraft och solenergi. Kommissionen aviserar en djupare analys i ett särskilt meddelande om den inre energimarknaden. Kommissionen anser även att ett tidigt antagande av föreslagen lagstiftning i infrastrukturpaketet är centralt.

Kommissionen anser vidare att finansiering av forskning och utveckling fortfarande är avgörande för att stödja teknikinnovation och fortsatt utveckling av förnybar energi. Kommissionen aviserar en utvecklad analys i ett särskilt meddelande om energiteknik under 2013.

Kommissionen uppmärksammar även att ökningen av förnybar energi behöver ske på ett ekologiskt hållbart sätt och pekar särskilt ut utmaningarna med en kraftigt ökad användning av biomassa. Kommission aviserar att man inom kort kommer presentera rapporter och förslag inom området.

Avslutningsvis diskuterar kommissionen behovet av ett ramverk för förnybar energi efter 2020. Kommissionen konstaterar att förberedelser behöver påbörjas nu eftersom investerare behöver långsiktiga spelregler. Kommissionen konstaterar att tillväxttakten i förnybar energi utan nya åtgärder/mål inom klimat och/eller förnybar energi kan komma att minska kraftigt efter 2020. Kommissionen drar dock ingen slutsats utan avser återkomma med förslag på politiskt ramverk för förnybar energi för perioden efter 2020.

Förslaget på slutsatser inleds med att konstatera EU är på väg att nå förnyabartmålen för 2020 och betonar sedan bl.a. det bidrag som förnybar energi ger till EU:s övriga övergripande energipolitiska mål och till EU:s långsiktiga klimatmålsättningar.

Förslaget till slutsatser räknar sedan upp sex prioriteringar. Inom området inre elmarknadsöppning betonas att ett fullt genomförande av inre elmarknadslagstiftningen är nödvändig, att marknadsvillkoren ska uppmuntra flexibilitet så att marknadsaktörer kan delta mer effektivt på balansmarknaderna och att undvika förhastade åtgärder om marknadssnedvridningar inte ger korrekta incitament för nya investeringar. Inom området bättre marknadsintegration av förnybar energi diskuteras framförallt nationella stödsystem och behovet av att utveckla dessa i takt med att systemkostnaderna sjunker för att genom ökad marknadsorientering öka kostnadseffektiviteten. Inom området samarbete och handel välkomnas bl.a. vägledning från EU-kommissionen kring de s.k. samarbetsmekanismerna för att öka samarbetet mellan EU:s medlemsländer i första hand men även för ökat samarbete med energisamarbetet runt Medelhavet och kring Svarta havet. Inom området infrastruktur och konsumenter betonas bl.a. effektiva tillståndsprocesser för infrastruktur och förnybar energi, smarta elnät och mätare och att elnäten behöver utvecklas för att kunna hantera mikroproduktion av förnybar el. Även förnybar energi för uppvärmning/kyla lyfts fram som ett område som behöver mer uppmärksamhet. Inom området teknikinnovation och hållbarhet betonas bl.a. ett fortsatt behov av statliga och privata satsningar, att SET-planen behöver utvecklas för att främja även nyare teknik som t ex marin energi, att EU-kommissionens förslag om indirekt landanvändning relaterat till biodrivmedel ska få full uppmärksamhet och att den förväntade ökade användningen av fast biomassa sätter fokus på hållbarhetsfrågan. Inom den sista prioriteringen nästa steg uppmanas EU-kommissionen bl.a. att ta fram kostnads-nyttoanalyser som belyser olika nationella förutsättningar och att i rätt tid föreslå ett solitt och effektivt ramverk för förnybar energi, i samklang med övergripande EU-politiken, för perioden efter 2020.

Regeringen har under utformningen av slutsatserna bl.a:

Framhållit att en ökning av den förnybara energin är gynnsam för att uppnå de energipolitiska målen om ekologisk hållbarhet, konkurrenskraft och försörjningstrygghet.

Betonat att en väl fungerande och integrerad elmarknad med korrekta prissignaler är centralt för integration av ny förnybar elproduktion.

Verkat för omnämnande av generella och marknadsbaserade stödsystem men samtidigt att varje medlemsland har sina specifika förutsättningar och ambitioner vilket påverkar utformning av stödsystem.

Verkat för att även förnybar energi för uppvärmning/kylning uppmärksammas.

Framfört att inom den europeiska gemenskapen är skogspolitiken nationell kompetens, att ökad produktion av bioenergi för energiändamål behöver ske på ett hållbart sätt men att nationell miljö-, skogs- och jordbrukslagstiftning samt relevanta internationella instrument som t.ex. EU:s timmerförordning är de legala instrument som bör användas för detta.

Uppmärksammat EU-kommissionens analys om en betydligt lägre tillväxttakt för förnybar energi efter 2020 utan ytterligare klimat- eller energipoltiska initiativ. Uppmuntrat EU-kommissionen att fördjupa analysen bl.a. av redovisade policyalternativ,och påbörja utformningen av ett klimat och energipolitiskt ramverk efter 2020 där KOMs överväganden om förnybar energi ingår.

Gällande svenska regler och förslagets effekter på dessa

Kommissionens meddelande har inga direkta effekter på svenska regler då det saknar konkreta åtgärds-/lagstiftningsförslag.

Ekonomiska konsekvenser

Kommissionens meddelande och föreliggande rådsslutsatser har ingen omedelbar budgetär konsekvens för Sverige då de ej innehåller konkreta åtgärds-/lagstiftningsförslag.