Till innehåll på sidan

RIF, Kommenterad dagordning 6-7 december 2012

Bilaga till dokument från EU-nämnden 2012/13:2B116F

DOCX

Promemoria

2012-11-26

Justitiedepartementet

EU-enheten

EU-nämnden

Riksdagen

Kopia: Justitieutskottets

Kopia: Socialförsäkringsutskottet

Kopia: Civilutskottet

Kopia: Konstitutionsutskottet

Kopia: Socialutskottet

Kommenterad dagordning för ministerrådsmötet för rättsliga och inrikes frågor den 6-7 december 2012 i Bryssel

1. Godkännande av den preliminära dagordningen

Se bifogad preliminär dagordning.

INRIKES FRÅGOR

Lagstiftningsöverläggningar

2. Godkännande av A-punktslistan

Det har ännu inte presenterats någon A-punktslista.

3. Det gemensamma europeiska asylsystemet [första behandlingen] (Sr Billström)

= Lägesrapport

Syftet med behandlingen i rådet

Information om läget i förhandlingarna om asylrättsakterna.

Dokument

Det har inte presenterats något dokument för behandlingen i rådet.

Tidigare dokument

–KOM(2008) 820 slutlig (Dublinförordningen), Faktapromemoria 2008/09:FPM73

–KOM(2010) 555 slutlig (Eurodacförordningen), Faktapromemoria 2011/12:FPM163

–KOM(2011) 319 slutlig (asylprocedurdirektivet), Faktapromemoria 2010/11:150

–KOM(2011) 320 slutlig (mottagandedirektivet), Faktapromemoria 2010/11:151

Tidigare behandlad vid samråd med EU-nämnden och överläggning med Socialförsäkringsutskottet:

Inför RIF-råden den 27-28 oktober 2011, 13-14 december 2011, 8 mars 2012, 26-27 april 2012, 7-8 juni 2012 och 25-26 oktober 2012.

Bakgrund

I Stockholmsprogrammet som antogs i december 2009 anges att ett gemensamt asylförfarande och en enhetlig status för personer som har rätt till skydd ska införas senast 2012. Målsättningen är bl.a. att uppnå ett mer likvärdigt skydd i hela EU och att säkerställa ökad solidaritet mellan EU:s medlemsstater. I juni 2011 respektive juni 2012 bekräftades i Europeiska rådets slutsatser att det gemensamma europeiska asylsystemet ska vara inrättat under 2012.

Det danska ordförandeskapet fick i mars, april respektive maj 2012 mandat att inleda informella förhandlingar med Europaparlamentet om kommissionens förslag till ändringar i mottagandedirektivet, Dublinförordningen och asylprocedurdirektivet. I oktober 2012 fick det cypriotiska ordförandeskapet motsvarande mandat vad gäller kommissionens nya förslag till ändring av Eurodacförordningen. Förhandlingarna om mottagandedirektivet och Dublinförordningen har kommit långt, men en formell överenskommelse mellan institutionerna finns ännu inte. Vad gäller asylprocedurdirektivet och Eurodacförordningen, pågår fortfarande informella förhandlingar mellan rådet och Europaparlamentet.

Det europeiska stödkontoret för asylfrågor (EASO) fortsätter att fokusera sin verksamhet främst på genomförandet av den nationella handlingsplanen för asylreform och migrationshantering i Grekland.

Svensk ståndpunkt

Sverige anser att det är viktigt att arbetet med att skapa ett gemensamt europeiskt asylsystem fortsätter. Regelverket måste utformas så att vi får ett asylsystem som är humant och som garanterar både rättssäkerheten för den enskilde och effektiviteten i handläggningen. Förändringar i regelverket ska inte medföra ökad administration, onödigt långa handläggningstider eller omotiverat ökade utgifter. Samtidigt måste alla medlemsstater leva upp till sedan tidigare överenskommen EU-lagstiftning. Det är även angeläget att EU arbetar med att stärka det praktiska samarbetet, främst genom samarbetet inom stödkontoret för asylfrågor, för att förbättra tillämpningen av lagstiftningen och tydliggöra innehållet i den.

Se vidare i bifogad promemoria.

4. Övriga frågor (Sr Ask / Sr Billström)

= Information från ordförandeskapet om aktuella lagstiftningsförslag

Avsikten med behandlingen i rådet

Information från ordförandeskapet om aktuella lagstiftningsförslag.

Bakgrund

Ordförandeskapet har ännu inte meddelat något om dagordningspunktens innehåll.

Icke lagstiftande verksamhet

5. Godkännande av A-punktslistan

Det har ännu inte presenterats någon A-punktslista.

6. Kampen mot terrorism (Sr Ask)

= Årlig rapport om genomförandet av EU:s strategi för kampen mot terrorism

Avsikten med behandlingen i rådet

EU:s särskilde samordnare mot terrorism, Gilles de Kerchove, ska presentera sin rapport om den senaste utvecklingen av EU:s medverkan i den övergripande kampen mot terrorism och ge sina eventuella rekommendationer till ytterligare åtgärder. Rapporten har ännu inte distribuerats.

Dokument: Ännu inte angivet.

Tidigare behandlad vid samråd med EU-nämnden: Information ges varje halvår. Senast gavs information till EU-nämnden i samband med rådets möte den 7-8 juni 2012.

Tidigare behandlad vid överläggning med eller information till riksdagsutskott: information till justitieutskottet inför rådets möte den 7-8 juni 2012

Bakgrund

EU:s samordnare mot terrorism informerar återkommande varje halvår rådet om åtgärder som vidtagits i enlighet med EU:s övergripande strategi mot terrorism och möjliga ytterligare åtgärder som kan vidtas. Inför rådsmötet sänder antiterrorismsamordnaren ut en rapport eller ett diskussionspapper.

= Rapport om genomförandet av EU:s strategi för kampen mot finansiering av terrorism

Avsikten med behandlingen vid rådsmötet

Ordförandeskapet har meddelat att punkten stryks från dagordningen.

= Utkast till rådets slutsatser om luftfartsskydd mot terroristhot

Avsikten med behandlingen i rådet

Antagande av rådsslutsatserna.

Dokument: 16610/12 ENFOPOL 382 AVIATION 179 JAI 829 (bifogas)

Tidigare behandlad vid samråd med EU-nämnden: -

Bakgrund

Ordförandeskapet har föreslagit rådsslutsatser i syfte att uppmana EU:s medlemsstater att fortsätta arbeta med att skydda flygtrafiken mot terroristattentat. En konferens på detta tema hölls i Nicosia den 31 oktober 2012. Slutsatserna går i huvudsak ut på att fortsätta samarbetet med utbyte av erfarenheter och att i än högre grad basera arbetet på relevanta riskbedömningar. Rådets slutsatser antas med enhällighet. De är inte rättsligt bindande.

Ståndpunkt

Generellt stödjer regeringen EU:s övergripande arbete i kampen mot terrorism. Eftersom förslaget mottogs den 22 november har regeringen ännu ingen slutlig ståndpunkt. Regeringen får återkomma med närmare information om ståndpunkt inför rådets möte.

7. Övriga frågor

Det har ännu inte presenterats några övriga frågor.

INRIKES OCH RÄTTSLIGA FRÅGOR

Icke lagstiftande verksamhet

8. Stockholmsprogrammet (Sr Ask / Sr Billström)

= Halvtidsöversyn

Avsikten med behandlingen i rådet

Rådet inbjuds att kommentera ordförandeskapets dokument och då särskilt avseende vilka prioriteringar som bör göras under det fortsatta genomförandet av Stockholmsprogrammet. Ordförandeskapets dokument innehåller en genomgång över vilka åtgärder i Stockholmsprogrammet som fram till nu har genomförts.

Bakgrund

Stockholmsprogrammet, som antogs av Europeiska rådet i december 2009 under det svenska ordförandeskapet, lägger fast strategiska riktlinjer för den lagstiftande och operativa planeringen inom området för frihet, säkerhet och rättvisa för perioden 2010-2014.

Stockholmsprogrammet anger i det inledande avsnittet att fokus ska inriktas på medborgarnas intressen och behov. En annan viktig prioritet för samarbetet är att uppnå en bättre balans mellan åtgärder som syftar till att åstadkomma ökad trygghet och de åtgärder som behöver vidtas för att stärka den enskildes rättigheter, dvs. att när EU vidtar åtgärder för att öka tryggheten bör dessa åtföljas av initiativ som också stärker rättsäkerhet och skyddet för individen t.ex. i form av minimirättigheter för tilltalade i brottmål, förbättrat skydd av och stöd till brottsoffer, utvecklade regler för dataskydd, rättigheter för migranter och en effektiv och rättvis prövning av asylansökningar. De mera detaljerade politiska prioriteringarna för de områden som omfattas av programmet, dvs. polis- och tullsamarbete, civilskydd, straffrättsligt- och civilrättsligt samarbete, asyl, migration, visering och kontroll av de yttre gränserna samt den externa dimensionen av samarbetet, framgår närmare av avsnitt 1.1 i Stockholmsprogrammet.

Viktiga verktyg för att kunna genomföra programmet med framgång anges i programmet vara bl.a. åtgärder för att stärka det ömsesidiga förtroendet rättsystemen, förbättra genomförandet av antagna rättsakter på nationell nivå, förbättrad lagstiftningskvalitet baserad på förbättrade behovsanalyser, förbättrad utvärdering av genomförandet av politiken på området samt utbildningsinsatser och utbytesprogram (se närmare avsnitt 1.2 i programmet).

Under sex övergripande kapitel (”Att främja medborgarnas rättigheter: rättigheternas Europa”, ”Att förenkla medborgarnas livs Ett lagens och rättvisans Europa”, ”Ett Europa som skyddar”, ”Tillträde till Europa i en globaliserad värld, Ett Europa präglat av ansvar, solidaritet och partnerskap i migrations- och asylfrågor”, ”Europa i ett globalt sammanhang – Den yttre dimensionen av frihet, säkerhet och rättvisa” )presenterar programmet ett mycket stort antal åtgärder som Europeiska rådet uppmanar kommissionen, rådet eller medlemsstaterna att vidta beroende på vad det avser.

Kommissionen presenterade i april 2010 en handlingsplan för att genomföra Stockholmsprogrammet. I anledning av handlingsplanen antog rådet därefter slutsatser i maj 2010.

I programmet inbjuder Europeiska rådet kommissionen att före juni 2012 inlämna en översyn efter halva tiden av genomförandet av programmet. Kommissionen har av okänd anledning ännu inte följt den uppmaningen. Det är istället ordförandeskapet som nu har lagt fram ett eget dokument som innehåller en genomgång över vilka åtgärder i programmet som fram till nu har genomförts. Dokumentet har inte tidigare diskuterats i arbetsgrupp, Coreper eller på annat sätt. Rådet inbjuds att kommentera vid rådsmötet och då särskilt avseende vilka prioriteringar som bör göras under det fortsatta genomförandet av Stockholmsprogrammet. En avrapportering till Europeiska rådets möte i december kan därefter förväntas. Till dokumentet finns också ett tillägg innehållande en omfattande tabell över samtliga rättsakter som antagits och lagts fram sedan år 2010.

Svensk ståndpunkt

Se vidare i bifogad promemoria.

Lagstiftningsöverläggningar

9. (Sr Ask)

= Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om skydd för enskilda personer med avseende på behandling av personuppgifter och om det fria flödet av sådana uppgifter (allmän uppgiftsskyddsförordning) [första behandlingen]

– Lägesrapport/Riktlinjedebatt

Avsikt med behandlingen i rådet

Rådet ska hålla en orienteringsdebatt om dataskyddsförordningen.

Bakgrund

Den viktigaste EU-rättsakten på dataskyddsområdet är det s.k. dataskyddsdirektivet som antogs 1995. Direktivet syfte är dels att skydda fysiska personers grundläggande fri- och rättigheter i samband med behandling av personuppgifter, dels att underlätta ett fritt flöde av personuppgifter mellan medlemsstaterna. Dataskyddsdirektivet har i svensk rätt genomförts genom personuppgiftslagen och ett antal särregleringar i förhållande till denna lag, t.ex. patientdatalagen och kustbevakningsdatalagen.

På EU-nivå finns kompletterande rättsakter på dataskyddsområdet, bl.a. det s.k. dataskyddsrambeslutet som antogs 2008 och som innehåller regler om behandling av personuppgifter som är tillämpliga enbart vid överföring av sådana uppgifter inom ramen för polisiärt och straffrättsligt samarbete.

Genom Lissabonfördraget infördes en ny rättslig grund för dataskyddsreglering inom EU:s tidigare första och tredje pelare (artikel 16 EUF-fördraget). Rätten till skydd av personuppgifter har även fått status som en självständig grundläggande rättighet (artikel 8 i EU:s stadga om de grundläggande rättigheterna).

Den 25 januari 2012 presenterade kommissionen ett förslag till en genomgripande reform av EU:s regler om skydd för personuppgifter. Förslaget innebär bl.a. att dataskyddsdirektivet ska ersättas av en allmän dataskyddsförordning. I reformen ingår också ett förslag till direktiv som ska ersätta dataskyddsrambeslutet.

Förslaget till förordning har förhandlats i rådsarbetsgrupp under de danska och cypriotiska ordförandeskapen. Den första läsningen av förordningen har gått långsammare än planerat och har endast nått fram till artikel 42 (av totalt 91 artiklar). Det kvarstår dessutom många frågor kring de artiklar som gåtts igenom. Parallellt med den första läsningen av förordningen behandlas tre horisontella frågor i en s.k. friends of the presidency-grupp. De horisontella frågorna är (i) administrativa bördor, (ii) delegerade akter och genomförandeakter samt (iii) behovet av olika regler för den offentliga och den privata sektorn. Hittills har de två förstnämnda frågorna hunnit behandlas vid möten i friends of the presidency-gruppen.

Svensk ståndpunkt

Se vidare i bifogad promemoria.

= Förslag till Europaparlamentets och rådets direktiv om skydd för enskilda personer med avseende på behöriga myndigheters behandling av personuppgifter för att förebygga, utreda, avslöja eller lagföra brott eller verkställa straffrättsliga påföljder, och det fria flödet av sådana uppgifter [första behandlingen]

– Lägesrapport

Avsikten med behandlingen i rådet

Information om läget i förhandlingarna av dataskyddsdirektivet

Dokument: Inga dokument har aviserats till rådsmötet

Tidigare dokument: KOM (2010) 10 slutlig (kommissionens förslag)

FaktaPM 2011/12:119

Tidigare behandlad i EU-nämnden: -

Tidigare behandlad vid möte med konstitutionsutskottet: 2012-02-16, 2012-11-20

Bakgrund

Den 25 januari 2012 presenterade kommissionen sitt förslag till dataskyddsdirektiv för det brottsbekämpande området som ska ersätta dataskyddsrambeslutet från år 2008. Förhandlingarna går mycket långsamt, bl.a. för att ordförandeskapen har prioriterat förslaget till allmän dataskyddsförordning.

Efter två förhandlingsdagar med direktivet har man endast hunnit till artikel 8 av 62. Samtliga medlemsstater har en mängd frågor och invändningar kring varje artikel. I våras lyfte ordförandeskapet också ut ett par knäckfrågor för separat diskussion på högre tjänstemannanivå i rådsstrukturen. Det gällde frågan om tillämpningen av direktivet på rent nationell behandling av personuppgifter samt överföring av personuppgifter till tredje land. I båda dessa delar hade medlemsstaterna invändningar.

Svenska ståndpunkter

Sverige välkomnar en modernisering av EU:s dataskyddsregelverk. Ett effektivt informationsutbyte förutsätter ett stort förtroende för andra medlemsstaters informationshantering. Enklare regler minskar risken för fel och ger ökad transparens.

Vissa frågor av stort svenskt intresse måste dock bevakas. Sverige anser att det nu liggande förslaget från kommissionen inte är förenligt med subsidiaritetsprincipen när det gäller tillämpningen på renodlat nationell personuppgiftsbehandling som inte omfattas av rambeslutets tillämpningsområde. Riksdagen beslutade den 29 mars ett motiverat yttrande med samma innebörd (2011/12:JuU31).

Den EU-rättsliga dataskyddsregleringen får inte medföra att de brottsbekämpande myndigheternas möjligheter att bedriva en effektiv verksamhet med hjälp av modern teknik försvåras. Det måste alltjämt finnas ett tillräckligt utrymme för att på nationell nivå ha den reglering som krävs bl.a. mot bakgrund av medlemsstaternas vitt skilda lagstiftning och organisation i brottmålsförfaranden.

RÄTTSLIGA FRÅGOR

Lagstiftningsöverläggningar

10. Förslag till Europaparlamentets och rådets direktiv om frysning och förverkande av vinning av brott i Europeiska unionen [första behandlingen] (Sr Ask)

= Allmän riktlinje

Avsikt med behandlingen i rådet

Rådet ska fatta beslut om en allmän inriktning för förslaget.

Bakgrund

Förslaget till direktiv presenterades den 12 mars 2012 (KOM[2012]85).

Syftet med förslaget är att stärka medlemsstaternas system för frysning och förverkande av tillgångar som härrör från brottslig verksamhet.

Förverkande innebär att någon – oftast den som har begått ett brott – genom ett straffrättsligt förfarande berövas egendom eller rätt till egendom eller förpliktas att betala ett belopp till staten. Med frysning – ett begrepp som vanligen inte används i svensk lagtext – menas att egendom tillfälligt tas om hand eller görs omöjlig att disponera i avvaktan på ett beslut om förverkande.

Svensk ståndpunkt

Se vidare i bifogad promemoria.

11. Förslag till Europaparlamentets och rådets direktiv om insiderhandel och otillbörlig marknadspåverkan (marknadsmissbruk) [första behandlingen] (Sr Ask)

= Allmän riktlinje

Avsikt med behandlingen i rådet

Rådet fatta beslut om en allmän inriktning avseende direktivet.

Bakgrund

Förslaget till direktiv presenterades den 20 oktober 2011 (KOM[2011] 654). Den 25 juli 2012 presenterade kommissionen dessutom ett ändrat förslag, i syfte att omfatta manipulation av s.k. referensvärden (KOM[2012] 420).

Förslaget har nära samband med ett förslag till förordning om insiderhandel och otillbörlig marknadspåverkan som presenterades samma dag som det ursprungliga förslaget (KOM[2011] 651). Förordningsförslaget, som behandlas under Ekofinrådet, är avsett att ersätta det nuvarande marknadsmissbruksdirektivet (direktiv 2003/6/EG om insiderhandel och otillbörlig marknadspåverkan) från 2003. Förordningsförslaget innehåller krav på administrativa sanktioner för överträdelser av förordningens bestämmelser.

Direktivförslaget är avsett att komplettera förordningsförslaget genom att föreskriva straffrättsliga sanktioner för de allvarligaste typerna av insiderhandel och otillbörlig marknadspåverkan. Direktivet är ett minimidirektiv, dvs. det hindrar inte att medlemsstaterna kriminaliserar i högre grad än vad som krävs enligt direktivet.

I april 2012 enades RIF-rådet om en partiell allmän riktlinje i de frågor som inte är beroende av förhandlingarna avseende förordningsförslaget. Förhandlingarna har därefter fortsatt. De frågor som återstår att avgöra rör framför allt gränsen för vilka typer av gärningar som medlemsstaterna ska kriminalisera. Kommissionens förslag innebär att avsiktliga (uppsåtliga) överträdelser ska kriminaliseras. Många medlemsstater har administrativa sanktioner – enbart eller vid sidan av de straffrättsliga – för insiderhandel och otillbörlig marknadspåverkan och anser att gränsen för när straff ska bli aktuellt ska bestämmas utifrån något mer än uppsåt, t.ex. erhållen vinst eller den skada som uppstått.

Svensk ståndpunkt

Eftersom marknadsmissbruk ofta har gränsöverskridande inslag och gärningsmän i viss mån kan välja var de begår brotten samt eftersom vissa medlemsstater inte kriminaliserar allvarliga former av insiderbrott och otillbörlig marknadspåverkan, anser regeringen att ett gemensamt grepp om dessa frågor är önskvärt. En tillnärmning av medlemsstaternas straffrättsliga lagar får också anses nödvändig för att säkerställa att EU:s politik på detta harmoniserade område ska kunna genomföras effektivt. Det kan även underlätta samarbetet beträffande överträdelser som ofta har gränsöverskridande inslag.

När det gäller gränsen för vilka typer av gärningar medlemsstaterna ska kriminalisera anser regeringen att det kompromissförslag som ordförandeskapet har presenterat om att allvarliga fall av marknadsmissbruk ska kriminaliseras är acceptabelt.

Se vidare i bifogad promemoria.

12. Förslag till Europaparlamentets och rådets direktiv om bekämpning genom straffrättsliga bestämmelser av bedrägerier som riktar sig mot unionens ekonomiska intressen [första behandlingen] (Sr Ask)

= Lägesrapport

Avsikt med behandlingen i rådet

Lägesrapport från ordförandeskapet.

Relevanta dokument:

KOM (2012) 363 slutlig

Fakta-PM: 2011/12:FPM181

Tidigare behandling i Justitieutskottet och EU-nämnden

Information om förslaget har lämnats till Justitieutskottet den 27 september och den 18 oktober. Information har också lämnats till EU-nämnden den 5 oktober inför EKOFIN-rådet den 9 oktober och den 19 oktober inför RIF-rådet den 25 och 26 oktober.

Bakgrund

Den 11 juli 2012 presenterade kommissionen det nu aktuella förslaget till direktiv om bekämpning genom straffrättsliga bestämmelser av bedrägerier som riktar sig mot unionens finansiella intressen, som föreslås ersätta 1995 års konvention om skydd av EU:s finansiella intressen (bedrägerikonventionen) och dess tre protokoll.

Förslaget innehåller regler om bland annat brottsdefinitioner avseende bedrägerier och bedrägerirelaterad brottslighet som oredlighet vid offentlig upphandling eller bidragsförfaranden, penningtvätt, korruption och förskingring. Vidare innehåller förslaget minimiregler om påföljdsnivåer vid allvarligare brott enligt direktivet samt regler om jurisdiktion och preskription.

Direktivförslaget började förhandlas i rådsarbetsgruppen i slutet av oktober.

Svensk ståndpunkt

Eftersom det endast rör sig om en lägesrapport så förväntas medlemsstaterna inte redogöra för sina ståndpunkter.

13. (Sr Ask)

= Förslag till rådets förordning om domstols behörighet, tillämplig lag samt erkännande och verkställighet i mål om makars förmögenhetsförhållanden

– Riktlinjedebatt/Politiska riktlinjer

= Förslag till rådets förordning om domstols behörighet, tillämplig lag samt erkännande och verkställighet i mål om förmögenhetsrättsliga verkningar av registrerade partnerskap

– Riktlinjedebatt/Politiska riktlinjer

Avsikt med behandlingen i rådet

Rådet ska anta riktlinjer om domstols behörighet samt erkännande, verkställbarhet och verkställighet av avgöranden och offentliga handlingar. Riktlinjerna gäller i dessa delar förslaget till förordning om makars förmögenhetsförhållanden.

När det gäller förslaget till förordning om registrerade partners förmögenhetsförhållanden är de riktlinjer som föreslås RIF-rådet allmänt hållna med innebörd att diskussionerna måste fortsätta och att man i dessa diskussioner får överväga om de riktlinjer som föreslås för förordningen om makars förmögenhetsförhållanden bör gälla på motsvarande sätt för förordningen om registrerade partners förmögenhetsförhållanden.

Bakgrund

Förslagen innehåller internationellt privaträttsliga bestämmelser om makars respektive partners förmögenhetsförhållanden, dvs. i praktiken främst frågor om bodelning i samband med laglig separation eller dödsfall. Regleringen omfattar även den löpande förvaltningen av makars respektive registrerade partners egendom, så som bodelning under bestående äktenskap respektive partnerskap och upprättande av äktenskapsförord eller motsvarande för registrerade partner. Det är fråga bl.a. om bestämmelser om vilken domstol som ska vara behörig att handlägga mål om makars respektive registrerade partners förmögenhetsförhållanden och vilket lands lag som ska tillämpas samt om erkännande och verkställighet av avgöranden från andra medlemsstater.

Förslagen lades fram av kommissionen den 16 mars 2011. Det har hållits ett tiotal möten på rådsarbetsgruppsnivå och det är nu första gången som förslagen ska diskuteras på rådsnivå. Arbetet i rådsarbetsgruppen går långsamt framåt men det finns fortfarande frågor där medlemsstaternas uppfattningar tydligt skiljer sig åt. Det gäller särskilt frågor som rör registrerade partner och deras möjlighet att på samma sätt som makar välja vilken lag som ska vara tillämplig på deras förmögenhets-förhållanden och vilken domstol som ska vara behörig i dessa frågor.

Svensk ståndpunkt

Se vidare i bifogad promemoria.

14. Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om ömsesidigt erkännande av skyddsåtgärder i civilrättsliga förfaranden [första behandlingen] (Sr Ask)

= Allmän riktlinje

Avsikt med behandlingen i rådet

Rådet ska fatta beslut om en allmän inriktning när det gäller hela texten.

Bakgrund

Kommissionen presenterade den 18 maj 2011 förslaget till förordning om ömsesidigt erkännande av skyddsåtgärder i civilrättsliga förhållanden. Förslaget är en del av ett lagstiftningspaket som syftar till att stärka brottsoffrens rättigheter inom EU och som också inbegriper ett meddelande om att stärka brottsoffrens rättigheter inom EU och ett direktiv om införande av minimistandarder för brottsoffers rättigheter.

Förslaget till förordning ska göra det möjligt för personer som erhållit skyddsåtgärder beslutade i civilrättsliga frågor att ta med sig detta skydd till en annan medlemsstat.

Förordningen ska komplettera direktivet om en europeisk skyddsorder (EPO), vilken gäller för skyddsåtgärder beslutade i straffrättsliga frågor. Direktivet antogs i december 2011.

Förordningen har behandlats på arbetsgruppsnivå sedan juni 2011 och förhandlingsarbetet har intensifierats under våren och hösten 2012. På RIF-rådet i april 2012 hölls en riktlinjedebatt kring några utvalda frågor, varvid ministrarna bl.a. bekräftade att målsättningen är att utforma förordningen som ett komplement till bl.a. det straffrättsliga direktivet.

Frågor som fått stort utrymme under förhandlingarna är bl.a. parternas roll i förfarandet, tillämpningsområdet i förhållande till andra rättsakter, vilka slags skyddsåtgärder som ska omfattas av förordningen och vad som händer när en civilrättsligt beslutad skyddsåtgärd överförs till en medlemsstat som endast har straffrättsliga skyddsåtgärder i sitt nationella system.

Förslaget till förordning har utformats som ett traditionellt civilrättsligt instrument, vilket innebär att parterna själva ska driva förfarandet. Även definitionen av vilka slags skyddsåtgärder som faller inom förordningens tillämpningsområde har under förhandlingarnas gång fått en vidare utformning än den som finns i det straffrättsliga direktivet.

Frågan angående förordningens tillämpningsområde har främst rört förordningens förhållande till den s.k. Bryssel IIa-förordningen som behandlar frågor om domstols behörighet och om erkännande och verkställighet av domar i äktenskapsmål m.m. En majoritet av medlemsstaterna anser att beslut som faller inom Bryssel IIa-förordningens tillämpningsområde ska uteslutas från den här förordningens tillämpningsområde.

Frågor om hur skyddsåtgärden ska tas om hand i den erkännande medlemsstaten ska regleras enligt den medlemsstatens lagstiftning. Eventuella sanktioner mot överträdelser av skyddsåtgärden regleras inte i förordningen utan får avgöras av respektive medlemsstats nationella rätt. Med hänsyn till vissa medlemsstaters oro har man enats om en skälstext med innebörd att en skyddsåtgärd som ska erkännas i enlighet med förordningen inte får omvandlas till en straffrättslig åtgärd i den erkännande medlemsstaten.

Svensk ståndpunkt

Se vidare i bifogad promemoria.

15. Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om införande av ett europeiskt föreläggande om bevarande av bankkontotillgångar för att underlätta gränsöverskridande skuldindrivning i mål och ärenden av civil eller kommersiell natur [Första behandlingen] (Sr Ask)

= Riktlinjedebatt/Politiska riktlinjer

Avsikten med behandlingen i rådet

Riktlinjedebatt och godkännande av politiska riktlinjer för det fortsätta arbetet med förordningstexten.

Bakgrund

Kommissionen lade i juni 2011 fram ett förslag till förordning om europeisk kvarstad på bankmedel (i förslaget benämnt föreläggande om bevarande av bankkontotillgångar). Syftet med förslaget är att förbättra förutsättningarna för att driva in skulder över gränserna. Förslaget innebär att det inrättas ett självständigt europeiskt förfarande för kvarstad på bankmedel. Förslaget innehåller också bestämmelser om verkställighet av kvarstadsbeslut som meddelas enligt förordningen. Förfarandet kommer att verka oberoende av och alternativt med medlemsstaternas nationella förfaranden. Förslaget har sedan det lades fram förhandlats på tjänstemannanivå i rådet och för närvarande pågår andra läsningen.

Svensk ståndpunkt

Se vidare i bifogad promemoria.

16. Övriga frågor (Sr Ask / Sr Billström)

= Information från ordförandeskapet om aktuella lagstiftningsförslag

Avsikten med behandlingen i rådet

Information från ordförandeskapet om aktuella lagstiftningsförslag.

Bakgrund

Ordförandeskapet har ännu inte meddelat något om dagordningspunktens innehåll.

Icke lagstiftande verksamhet

17. Utkast till EU:s narkotikastrategi (2013–2020) (Sr Ask)

= Antagande

Avsikten med behandlingen i rådet

Rådet förväntas vid sitt möte den 6-7 december anta förslaget till narkotikastrategi (2013-2020)

Bakgrund

EU:s nuvarande narkotikastrategi löper ut i december 2012.

Kommissionen presenterade den 25 oktober 2011 meddelandet Kraftfullare europeiska insatser mot narkotika.

Den nuvarande strategin har utvärderats av en fristående organisation.

Horisontella narkotikagruppen (tjänstemannagrupp i rådsstrukturen, förkortas HNG) enades under det danska ordförandeskapet om rådslutsatser för ramarna kring EU:s nya narkotikastrategi.

Med dessa dokument som grund lade det cypriotiska ordförandeskapet tidigt fram ett förslag till strategi i horisontella narkotikagruppen som har diskuterats under hösten 2012.

HNG enades den 21 november om ett förslag som lämnas till COREPER den 28 november för vidare behandling.

Svensk ståndpunkt

Sverige välkomnar förslaget till ny EU-strategi på narkotikaområdet.

Narkotikafrågan är global till sin natur och det är viktigt för Sverige att vi har en gemensam strategi och ett gemensamt nätverk inom EU mot narkotika, inte minst när det gäller internetförsäljningen av psykoaktiva substanser.

Se vidare i bifogad promemoria.

18. Europeiska unionens anslutning till den europeiska konventionen om de mänskliga rättigheterna (Sr Ask)

= Lägesrapport

Avsikten med behandlingen i rådet

Information om förhandlingsläget i de pågående förhandlingarna mellan EU och Europarådet om EU:s anslutning till Europakonventionen. Dessutom information om de diskussioner som förs inom EU om utkast till EU-interna regler.

Dokument

Något dokument för behandling i rådet har inte presenterats.

Tidigare behandling i EU-nämnden och riksdagsutskotten

Frågan om förhandlingarna mellan EU och Europarådet om anslutningen till Europakonventionen behandlades i nämnden den 8 juni och den 9 december 2011 samt den 20 april 2012. Konstitutionsutskottet har informerats om förhandlingarna den 11 november 2010 samt den 16 februari och den 20 november 2012. Justitieutskottet har informerats den 9 december 2010, den 8 december 2011 och den 19 april 2012. Frågan om rådets beslut om förhandlingsmandatet har behandlats tidigare i EU-nämnden den 19 februari, 16 april och 28 maj 2010, i justitieutskottet den 18 mars 2010 och i konstitutionsutskottet den 20 maj 2010.

Bakgrund

Genom Lissabonfördraget infördes en rättslig grund, och en skyldighet, för EU att ansluta sig till Europakonventionen. Anslutningsavtalet kräver Europaparlamentets godkännande. Vid rådets beslut om godkännande av avtalet krävs enhällighet. Det slutliga avtalet måste godkännas av samtliga medlemsstater enligt medlemsstaternas nationella konstitutionella bestämmelser. Det måste också godkännas av samtliga övriga parter till Europakonventionen.

Rådet beslutade i juni 2010 ett mandat för kommissionen att inleda förhandlingar med Europarådet om ett anslutningsavtal. Förhandlingarna inleddes i juli 2010. Under hösten 2010 och under våren och sommaren 2011 ägde förhandlingar rum inom ramen för en informell arbetsgrupp under Europarådets Styrkommitté för mänskliga rättigheter (CDDH). Kommissionen samrådde med och rapporterade till rådet inom ramen för en arbetsgrupp under rådet.

I juni 2011 enades parterna på teknisk nivå om ett utkast till anslutningsavtal. Inför att avtalet skulle diskuteras i CDDH i mitten av oktober 2011 framkom emellertid att det fortfarande rådde oenighet kring flera frågor och förhandlingarna mellan EU och Europarådet avbröts. EU:s medlemsstater återupptog i stället sina interna förhandlingar, vilka under senvåren 2012 resulterade i en reviderad EU-position. Förhandlingarna med Europarådet har därefter återupptagits i en ad hoc-grupp under CDDH bestående av Europarådets 47 medlemsstater och EU(47+1). Under sommaren och hösten har det hållits tre möten och kommissionen har i anslutning till mötena samrått med och rapporterat till rådsarbetsgruppen.

Parallellt med förhandlingarna om anslutningsavtalet diskuteras utkast till EU-interna regler i rådsarbetsgruppen. Medan det i anslutningsavtalet anges hur det externa förhållandet mellan EU och Europarådet ska se ut, t.ex. när EU eller medlemsstaterna ska få träda in som medsvarande i ett mål samt hur EU ska delta i ministerkommitténs arbete och vilka röstningsregler som ska gälla då, ska de interna reglerna behandla unionsrättsliga frågor, som t.ex. hur ett EU-beslut om att inträda som medsvarande ska fattas. Diskussioner kring de EU-interna reglerna har under hösten förts med utgångspunkt i olika arbetspapper som presenterats av ordförandeskapet.

Diskussionerna såväl mellan EU och Europarådet som internt inom EU förväntas fortsätta under 2013.

19. e-juridik (Sr Ask)

= Arbete som utförts andra halvåret 2012

Avsikten med behandlingen i rådet

Ordförandeskapet har meddelat att punkten kommer att behandlas som en A-punkt, dvs. utan diskussion.

20. Övriga frågor (Sr Ask / Sr Billström)

= Föredragning av Irland om det tillträdande ordförandeskapets program (januari–juni 2013)

Avsikten med behandlingen i rådet

Information

Dokument: det tillträdande ordförandeskapets program har ännu inte presenterats.

Bakgrund

Det tillträdande ordförandeskapet Irland kommer att presentera sitt program för perioden januari-juni 2013.

GEMENSAMMA KOMMITTÉN

1. SIS II (Sr Ask)

= Lägesrapport

Avsikten med behandlingen i rådet

Information om läget i SIS II-projektet.

Dokument: Det har inte aviserats något dokument till rådsmötet.

Tidigare behandlad i EU-nämnden: Inför varje RIF-råd, senast inför RIF-rådet den 25-26 oktober

Bakgrund

Andra generationen av Schengenländernas gemensamma efterlysnings- och spaningsregister (SIS II) ska driftsättas i mars 2013.

Kommissionen ska regelbundet redovisa läget i projektet för Europaparlamentet och rådet. Inga beslut av rådet är aktuella.

2. Förvaltningen av Schengensamarbetet (Sr Ask)

= Situationen i Schengenområdet

Andra halvårsrapporten från kommissionen till Europaparlamentet och rådet om Schengenområdets funktion (1 maj–31 oktober 2012)

– Presentation och riktlinjedebatt

Avsikten med behandlingen i rådet

Presentation och riktlinjedebatt. Till rådsmötet i december 2012 presenteras kommissionens andra rapport om relevanta Schengenfrågor. Rådet föreslås föra en riktlinjedebatt på grundval av rapporten.

Bakgrund

Som en reaktion på ett antal Schengenrelaterade incidenter under framför allt våren 2011 uppmanade Europeiska rådet i juni 2011 kommissionen att presentera lagförslag om en förstärkt Schengenutvärderingsmekanism samt förordade att även styrningen (governance) av Schengenrelaterade frågor borde stärkas.

Kommissionen presenterade i september 2011 ett lagförslag för att förstärka Schengens utvärderingsmekanism. Förhandlingarna har pågått sedan dess. I juni 2012 kunde rådet enas kring en politisk kompromiss. De därefter följande förhandlingarna med Europaparlamentet har gått mycket trögt (Europaparlamentet frös inledningsvis allt samarbete p.g.a. rådets val av rättslig grund). Samtal i informella triloger mellan Europaparlamentet, kommissionen och ordförandeskapet har påbörjats under hösten 2012, men några resultat har ännu inte presenterats för medlemsstaterna.

I frågan om förstärkt politisk styrning antogs rådsslutsatser vid rådet för rättsliga och inrikes frågor i mars 2012. Slutsatserna anger att rådet var sjätte månad - med början i juni 2012 - ska föra en debatt på ministernivå om relevanta Schengenfrågor. Debatten ska grundas på en rapport som tas fram av kommissionen inför varje diskussionstillfälle. Målsättningen är att dessa diskussioner ska medföra att uppseglande problem hanteras politiskt innan de eskalerar till kriser. Den första rapporten och diskussionen ägde rum vid rådets möte i juni 2012. Sverige välkomnade då rapporten samt uttryckte ett önskemål om att framtida rapporter bör vara mer inriktade på att identifiera och analysera potentiella hot mot den fria rörligheten samt initiera diskussioner om hur dessa hot kan bemötas.

Svensk ståndpunkt

Eftersom rapporten ännu inte har distribuerats kan Sverige inte ha några synpunkter på densamma.

Se vidare i bifogad promemoria.

3. Hinder för ett effektivt informationsutbyte (Sr Ask)

= Rapport från ordförandeskapet

Avsikten med behandlingen i rådet

Information

Dokument: det har ännu inte presenterats något dokument för behandlingen i rådet.

Tidigare dokument:

16094/12 CATS 76 DAPIX 143 ENFOPOL 370 ENFOCUSTOM 125 COMIX 638

14755/1/12 JAI/683 DAPIX/123 CRIMORG/114 ENFOCUSTOM/99 ENFOPOL/317 COMIX/558

Tidigare behandlad i EU-nämnden: -

Bakgrund

Genomförandet av det s.k. svenska rambeslutet om förenklat informationsutbyte mellan brottsbekämpande myndigheter[och av Prümrådsbeslutets automatiserade utbyte av DNA-, fingeravtrycks- och fordonsregisteruppgifter] går trögt.

När det gäller svenska rambeslutet konstateras i ordförandeskapets utvärdering (dok. 14755/12 rev 1) att genomförandet fördröjs i vissa medlemsstater. Det beror bl.a. på att information som förväntas utbytas mellan medlemsstaternas brottsbekämpande myndigheter i vissa fall betraktas som rättslig och inte som polisiär information i medlemsstaternas nationella lagstiftning. När rättsliga myndigheter är involverade har man också svårigheter att hålla rambeslutets tidsfrister för svar.

Enligt rambeslutet ska medlemsstaterna se till ”att villkoren för att förse de behöriga brottsbekämpande myndigheterna i andra medlemsstater med information och underrättelser inte är strängare än de som tillämpas på nationell nivå”. Om det krävs beslut av rättsliga myndigheter ska medlemsstaterna se till att det finns rutiner för detta och att man tillämpar samma regler för besluten som i rent inhemska fall.

Ordförandeskapets slutsats är att det fortsatta arbetet bör ägnas åt att granska genomförandet av principen om lika tillgång till information på nationell nivå och särskilt hur tidsfristerna för det polisiära samarbetet upprätthålls när rättsliga myndigheter och ”rättslig” information berörs.

Svensk ståndpunkt

Sverige stödjer ordförandeskapets slutsatser och förslaget om att fortsatt arbete och uppföljning bör fokusera på det nationella genomförandet av principen om tillgänglighet till information.

4. Övriga frågor (Sr Ask / Sr Billström)

= Information från ordförandeskapet om aktuella lagstiftningsförslag

Avsikten med behandlingen i rådet

Information från ordförandeskapet om aktuella lagstiftningsförslag.

Bakgrund

Ordförandeskapet har ännu inte meddelat något om dagordningspunktens innehåll.

= Föredragning av Irland om det tillträdande ordförandeskapets program (januari–juni 2013)

Avsikten med behandlingen i rådet

Information

Dokument: det tillträdande ordförandeskapets program har ännu inte presenterats.

Bakgrund

Det tillträdande ordförandeskapet Irland kommer att presentera sitt program för perioden januari-juni 2013.

________________________

Bilagor (71)