KKR, Kommenterad dagordning
Bilaga till dokument från EU-nämnden 2018/19:4CD1CF
Kommenterad dagordning
Konkurrenskraftsrådet 27-28 maj
2019-05-20 UD2019/08094
Utrikesdepartementet
Enheten för internationell handelspolitik och EU:s inre marknad
Rådets möte (Konkurrenskraftsministrarna) den 27 maj
Kommenterad dagordning
1)Godkännande av dagordningen
2)A-punkter
3)Konkurrenskraftsavstämning Behandling i rådet:
Presentation och erfarenhetsutbyte
Ansvarigt statsråd:
Ann Linde
Förslagets innehåll:
Avstämning av konkurrenskraftsläget, s.k. ”Competitiveness Check-ups”, är en återkommande dagordningspunkt på konkurrenskraftsrådet. Punkten har införts i syfte att identifiera och ta vara på möjligheter att påverka i konkurrenskrafts- och tillväxtaspekter inom andra politikområden. Dagordningspunkten omfattar en presentation från kommissionen om konkurrenskraftsläget för unionen kring ett specifikt tema, samt en andra del med erfarenhetsutbyte i frågan.
Vid mötet väntas diskussionen handla om hur man kan förbättra förutsättningarna för att skapa välfungerande marknader i Europa, där
konkurrensen är effektiv och nya företag kan etablera sig och växa utan omotiverade in- och utträdeshinder, samt om de viktiga sambanden mellan industripolitiken och inremarknadspolitiken, där värdekedjor och tjänster spelar en viktig roll. Reformer bör utgå från en integrerad ansats som inkluderar flera politikområden, som inre marknads-, handels- och konkurrenspolitik samt digitalisering och innovation, i syfte att främja hållbar tillväxt.
Förslag till svensk ståndpunkt:
Regeringen välkomnar diskussionen. Det är viktigt att arbeta för en effektiv konkurrens på den inre marknaden. Det leder till lägre priser, bättre produktutbud, högre grad av innovation och högre tillväxt. Det är vidare viktigt att identifiera utmaningar och koncentrera insatser vad gäller konkurrens och marknadstillträde, både i relation till företag inom EU och till företag utanför den inre marknaden.
Regeringen anser att det är viktigt med en integrerad ansats för att vässa Europas globala konkurrenskraft, som inkluderar flera relevanta politikområden och samtliga den inre marknadens fyra friheter. Dessutom krävs särskilda ansträngningar på tjänsteområdet och en fortsatt anpassning till den digitala ekonomin.
Datum för tidigare behandling i riksdagen:
-
Fortsatt behandling av ärendet:
-
Faktapromemoria:
-
4)Rådslutsatser om en ny ambitionsnivå för en konkurrenskraftig inre marknad
Behandling i rådet:
Antagande av rådslutsatser samt riktlinjedebatt
2 (22)
Ansvarigt statsråd:
Ann Linde
Förslagets innehåll:
I slutsatserna uppmanar rådet kommissionen att ta fram en ny inriktning för den inre marknaden som binder samman alla relevanta politikområden och fördjupar och förstärker den inre marknaden. Särskild relevans läggs vid den fortsatta utvecklingen av tjänsteekonomin och integreringen av digitala tjänster. Kommissionen uppmanas även att, senast mars 2020, ha slutfört en analys av kvarstående hinder och möjligheter på den inre marknaden samt att utveckla en långsiktig handlingsplan för bättre genomförande och efterlevnad av reglerna för den inre marknaden.
Slutsatserna lyfter även fram behovet av en långsiktig vision för den inre marknaden – en hörnsten för den europeiska globala konkurrenskraften.
Förslag till svensk ståndpunkt:
Regeringen anser att Sverige bör stödja ordförandeskapets förslag till slutsatser.
Regeringen anser att inremarknadspolitiken bör utformas utifrån en bred ansats som innefattar samtliga relevanta politikområden med stor inverkan på den inre marknadens funktion, och som beaktar den internationella handelspolitiken. Den inre marknaden ska vara öppen mot omvärlden.
Regeringen vill att den fria rörligheten för tjänster särskilt prioriteras i ljuset av den lägre mognadsgraden för tjänsterörligheten och då tjänstehandeln ökar allt mer i betydelse. Särskilda insatser krävs också för en fortsatt anpassning till digitaliseringen och den digitala ekonomin.
Regeringen anser även att den inre marknaden måste omsättas bättre i praktiken för att komma användarna – medborgarna, konsumenterna och företagen – till nytta. Dagens bristande efterlevnad på inremarknadsområdet skapar problem för användarna och hindrar den inre marknaden från att nå sin fulla potential.
Datum för tidigare behandling i riksdagen:
3 (22)
Information gavs till näringsutskottet 23 april 2019
Fortsatt behandling av ärendet:
-
Faktapromemoria:
-
5)Rådslutsatser om en strategi för EU:s industripolitik: en vision för 2030
Behandling i rådet:
Antagande av rådslutsatser och riktlinjedebatt
Ansvarigt statsråd:
Ibrahim Baylan
Förslagets innehåll:
I rådslutsatserna uppmanar rådet kommissionen att ta fram en långsiktig industristrategi med en tydlig vision för år 2030. Strategin ska omfatta alla relevanta policyområden och åtföljas av en handlingsplan och en mekanism för att övervaka genomförandet. Strategin ska vara prioriterad i kommissionens strategiska agenda och finnas på plats senast när EU:s nästa institutionella cykel startar. Konkurrenskraftsrådet och Europeiska rådet har i slutsatser under 2017 och 2018 understrukit behovet av en omfattande och långsiktig EU-strategi för industripolitik, senast i slutsatserna från Europeiska rådet i mars 2019.
Rådslutsatserna lyfter fram den betydelse som industrin och relaterade tjänstenäringar har för hållbar tillväxt, arbetstillfällen och ekonomisk utveckling. En stark ekonomisk bas är av central vikt för Europas välstånd och konkurrenskraft. Slutsatserna hänvisar till Europeiska rådets uppmaning om en integrerad ansats som för samman relevanta politikområden och som därmed skapar starkare länkar mellan industripolitiken, den inre marknaden, forsknings- och innovations-, digitaliserings- och miljöpolitiken.
4 (22)
Förslag till svensk ståndpunkt:
Regeringen anser att Sverige bör stödja ordförandeskapets förslag till slutsatser.
Regeringen vill se en industristrategi i EU som tar tillvara på de möjligheter som strukturomvandling, digitalisering, grön omställning samt den ökade betydelsen av tjänstifiering och regionala värdekedjor medför. Detta svarar mot de utmaningar EU står inför i en föränderlig global kontext.
Regeringen anser att det är viktigt att den inre marknadens funktionssätt har en framskjuten plats även i en industristrategi. Genom de statsstöds- och konkurrensregler som gäller på den inre marknaden, säkerställs industriell styrka och långsiktig konkurrenskraft.
Datum för tidigare behandling i riksdagen:
Föreliggande utkast till rådslutsatser har inte tidigare behandlat av riksdagen.
Fortsatt behandling av ärendet:
-
Faktapromemoria:
-
6)Rådslutsatser om turismsektorns konkurrenskraft som en drivkraft för hållbar tillväxt, sysselsättning och social sammanhållning i EU under nästa årtionde
Behandling i rådet:
Antagande av rådslutsatser
Ansvarigt statsråd:
Ibrahim Baylan
Förslagets innehåll:
5 (22)
Rådslutsatserna syftar till att understryka besöksnäringens växande betydelse för sysselsättning, regional tillväxt och social sammanhållning i EU. Rådslutsatserna rör vid näringens utmaningar, bland annat vad gäller hållbarhetsfrågor och kompetensförsörjning men även vid näringens möjligheter i form av nya innovationer och digitalisering. Medlemsstaterna uppmanas bland annat att utbyta erfarenheter på området och tillvarata digitaliseringens möjligheter för att förbättra förutsättningarna för en konkurrenskraftig europeisk besöksnäring. Kommissionen uppmanas att i fortsättningen eftersträva en politik som är relevant för näringen i syfte att bibehålla EU:s ledande ställning som besöksmål.
Förslag till svensk ståndpunkt:
Regeringen anser att Sverige bör stödja ordförandeskapets förslag till slutsatser.
Regeringen har under förhandlingen drivit och fått gehör för framförda synpunkter om att det europeiska arbetet ska präglas av ett tydligt mervärde och att budgetrestriktivitet ska vara en utgångspunkt i EU:s turismpolitik.
Datum för tidigare behandling i riksdagen:
-
Fortsatt behandling av ärendet:
-
Faktapromemoria:
-
| 7) | Övrigtpunkter (Any other business) |
| a) Nuvarande lagstiftningsförslag | |
| i) | Direktivet om gränsöverskridande ombildningar, fusioner |
och uppdelningar Behandling i rådet:
6 (22)
Information från ordförandeskapet
Ansvarigt statsråd:
Morgan Johansson
Förslagets innehåll:
Under denna dagordningspunkt förväntas det rumänska ordförandeskapet informera om den fortsatta behandlingen av förslaget till direktiv om gränsöverskridande ombildning, fusion och delning.
Förslaget ingår i det så kallade bolagsrättspaketet, tillsammans med förslaget om digitala verktyg, vilket ändrar direktivet (EU) 2017/1132 om vissa aspekter av bolagsrätt.
De två direktivförslagen syftar till att undanröja administrativa hinder vid registrering av aktiebolag och vid annat utbyte av information mellan bolagen och registreringsmyndigheten. De syftar också till att underlätta bolagens gränsöverskridande rörlighet på den inre marknaden samtidigt som bolagens intressenter – aktieägare, borgenärer och anställda – ges ett tillräckligt skydd.
Datum för tidigare behandling i riksdagen:
Civilutskottet den 12 juni 2018 och den 29 januari 2019, EU-nämnden den 15 februari 2019.
Faktapromemoria:
FaktaPM 2017/18:FPM93
ii)Direktiv om modernisering av EU:s konsumentskyddsregler
Behandling i rådet:
Information från ordförandeskapet
Ansvarigt statsråd:
Ardalan Shekarabi
7 (22)
Förslagets innehåll:
Under denna dagordningspunkt förväntas det rumänska ordförandeskapet informera om förhandlingarna om förslaget till Europaparlamentets och rådets direktiv om ändring av rådets direktiv 93/13/EEG av den 5 april 1993, Europaparlamentets och rådets direktiv 98/6/EG, Europaparlamentets och rådets direktiv 2005/29/EG och Europaparlamentets och rådets direktiv 2011/83/EU vad gäller bättre tillsyn och modernisering av EU:s konsumentskyddsregler.
Direktivförslaget handlar om begränsade ändringar i de direktiv på det konsumenträttsliga området som handlar om oskäliga villkor i konsumentavtal, prismärkning av varor, otillbörliga affärsmetoder (marknadsföring) och bl.a. distanshandel och avtal utanför affärslokaler.
Förslaget är ett resultat av en översyn av det konsumenträttsliga regelverket där det konstaterades att regelverket huvudsakligen var ändamålsenligt men att vissa punktförändringar behövdes. Bland annat innehåller det, för att stärka tillsynen inom EU, en harmonisering av påföljderna vid överträdelser av de fyra direktiven.
Datum för tidigare behandling i riksdagen:
Samråd med EU-nämnden ägde rum den 25 maj 2018. Information lämnades till civilutskottet den 22 maj och 25 oktober 2018. Överläggning med civilutskottet ägde rum den 20 november 2018, 12 februari 2019 och 2 april 2019.
Fortsatt behandling av ärendet:
Rådet nådde en politisk överenskommelse med Europaparlamentet i mars 2019. Förslaget väntas antas under hösten 2019.
Faktapromemoria:
Faktapromemoria 2017/18:FPM81 - Direktiv om revidering av fyra konsumenträttsdirektiv
8 (22)
iii)Direktiv om grupptalan för att skydda konsumenters kollektiva intressen
Behandling i rådet:
Information från ordförandeskapet
Ansvarigt statsråd:
Ardalan Shekarabi
Förslagets innehåll:
Det rumänska ordförandeskapet förväntas informera om det pågående förhandlingsarbetet avseende förslaget till Europaparlamentets och rådets direktiv om grupptalan för att skydda konsumenters kollektiva intressen och om upphävande av direktiv 2009/22/EG (det så kallade förbudsföreläggandedirektivet).
Förslaget innebär att godkända ideella organisationer och myndigheter ska ges en rätt att föra dels en talan om förbud (injunction), dels en talan om gottgörelse (redress) – till exempel skadestånd – för en större grupp konsumenters räkning. Gruppen av konsumenter kan befinna sig i flera medlemsstater och organisationerna och myndigheterna ska kunna väcka talan i alla stater under vissa förutsättningar. När det gäller talan om förbud så ersätter direktivförslaget det nu gällande s.k. förbudsföreläggandedirektivet.
Datum för tidigare behandling i riksdagen:
Samråd med EU-nämnden ägde rum den 25 maj 2018. Information lämnades till civilutskottet den 22 maj och 25 oktober 2018. Överläggning med civilutskottet ägde rum den 20 november 2018 och med konstitutionsutskottet den 12 februari 2019.
Fortsatt behandling av ärendet:
Rådsarbetsgruppsmöten är inplanerade till den 23 maj och 13 juni under det rumänska ordförandeskapet.
Faktapromemoria:
9 (22)
FaktaPM 2017/18:FPM82 överlämnades till riksdagen den 15 maj 2018.
| iv) | Förordningen om allmän säkerhet hos motorfordon |
Behandling i rådet:
Information från ordförandeskapet
Ansvarigt statsråd:
Tomas Eneroth
Förslagets innehåll:
Det rumänska ordförandeskapet väntas informera om förordningen om fordons generella säkerhet.
Förslaget ställer krav på ett antal säkerhetsfunktioner för fordon, till exempel intelligent stöd för anpassning av hastighet, system som varnar för förartrötthet och övervakar ouppmärksamhet, backningsvarning, underlättande av montering av alkolås och att bilar och lätta lastbilar ska vara utrustade med en anordning som används för utredning av olyckor (event data recorder), att lastbilar och bussar är utrustade med ett detekterings- och varningssystem avseende oskyddade trafikanter i närheten av fordonet samt att fordon med automatiserade funktioner ska uppfylla kraven i förordningen.
Datum för tidigare behandling i riksdagen:
Förslaget behandlades i EU-nämnden den 23 november 2018 inför antagande av rådets allmänna inriktning vid konkurrenskraftsrådet den 29 november 2018.
Fortsatt behandling av ärendet:
Europaparlamentet röstade om sitt betänkande den 13 mars 2019. Trepartsförhandlingar hölls den 14 och den 26 mars 2019, varvid en preliminär överenskommelse mellan institutionerna nåddes. Formellt antagande väntas ske i början av den nya mandatperioden för Europaparlamentet.
10 (22)
Faktapromemoria:
Förordning om krav för typgodkännande av motorfordons allmänna säkerhet och skydd för personer i fordonet och oskyddade trafikanter, 2017/18:FPM110
| b) | Bättre lagstiftning |
Behandling i rådet:
Information från ordförandeskapet
Ansvarigt statsråd:
Ibrahim Baylan
Förslagets innehåll:
Under denna dagordningspunkt förväntas det rumänska ordförandeskapet informera om kommissionens agenda rörande bättre lagstiftning (Better Regulation Agenda). Bättre lagstiftning är kommissionens arbete med att säkra att lagstiftning och regelgivning håller hög kvalitet, reflekterar medborgarnas önskemål, är samhällsekonomiskt gynnsamma och grundas på god kunskap och erfarenhet. För att säkra detta använder och vidareutvecklar kommissionen bland annat mekanismer för att göra konsekvensutredningar av lagförslag och att använda offentliga konsultationer för att få in medborgares och intressenters åsikter om lagförslagen ifråga.
Informationen från ordförandeskapet rör sannolikt en informell undersökning bland medlemsstaterna för att samla in synpunkter om kommissionens arbete.
Datum för tidigare behandling i riksdagen:
-
Fortsatt behandling av ärendet:
-
Faktapromemoria:
11 (22)
-
| c) | Bilindustriforumet (18 mars 2019 i Craiova, Rumänien) |
Behandling i rådet:
Information från ordförandeskapet
Ansvarigt statsråd:
Ibrahim Baylan
Förslagets innehåll:
Det rumänska ordförandeskapet förväntas informera om evenemanget ”Forum dedicated to auto industry” som ägde rum i Craiova den 18 i mars. Syftet med forumet var att diskutera bilindustrins konkurrenskraft och utveckling i fråga om artificiell intelligens, främjande av rena fordon och uppmuntrande av offentliga myndigheters köp av icke-förorenande bilar.
Datum för tidigare behandling i riksdagen:
-
Fortsatt behandling av ärendet:
-
Faktapromemoria:
-
| d) | Inkommande ordförandeskaps arbetsprogram |
Typ av behandling i rådet:
Information från den finländska delegationen
Ansvarigt statsråd:
Ann Linde
Förslagets innehåll:
12 (22)
Den finländska delegationen väntas presentera arbetsprogrammet för sitt inkommande ordförandeskap.
Datum för tidigare behandling i riksdagen:
-
Fortsatt behandling av ärendet:
-
Faktapromemoria:
-
13 (22)
Rådets möte (forskningsministrarna) den 28 maj 2019
Kommenterad dagordning
8)Riktlinjedebatt om att stärka Europas roll som global aktör och främja internationellt samarbete, rymddiplomati och global förvaltning av rymden
Vilken typ av behandling förväntas i rådet: diskussionspunkt.
Ansvarigt statsråd:
Matilda Ernkrans.
Förslagets innehåll:
Det rumänska ordförandeskapet har presenterat ett underlag inför riktlinjedebatten, där de genom två vägledande frågor ber medlemsstaterna ange hur europeisk rymdverksamhet på olika nivåer kan utvecklas och koordineras bättre, och hur EU bör definiera en gemensam ambition och bidra till den globala utvecklingen och ta en roll internationellt.
Förslag till svensk ståndpunkt:
Regeringen avser att framhålla rymdverksamheter och data genererad från rymden i allt större utsträckning utgör en infrastruktur med central betydelse för olika samhällsfunktioner.
Regeringen anser den europeiska rymdstrategin från 2016 bör vara vägledande för vägen framåt för den Europeiska unionens rymdprogram. Det innebär att driftsättningen och utvecklingen av de två flaggskeppsprogrammen, dvs. jordobservationsprogrammet Copernicus och positioneringssystemet Galileo, fortsatt bör prioriteras liksom rymdskrotsövervakningsprogrammet (SST). Dessa program ingår i och utgör huvuddelarna av den övergripande rymdförordningen som är föremål för förhandling och ska gälla för åren 2021–2027. EU och Sverige kan då få fortsatta fördelar genom tillgång till data för applikationer och tjänster för ökad samhällsnytta, bättre kunskap om klimatförändringens effekter, ökad europeisk konkurrenskraft och excellens i forskning, innovation och teknologi.
14 (22)
Regeringen vill också betona att rymden är en gemensam resurs som bör förvaltas genom internationellt samarbete i de etablerade fora som finns i FN och andra organ för en fredlig användning av den yttre rymden.
Regeringen anser att det är viktigt att fortsätta medlemsstaternas samarbeten genom både EU och ESA för att få bättre utväxling på initiativ i rymdsektorn på olika nivåer i Europa. Detta kan underlättas genom återkommande gemensamma möten i Space Council, men framförallt genom att de operativa representanterna för dessa två organisationer fortsätter att effektivisera sina samarbeten. På så sätt kan medlemsstaterna i EU, som i många fall också är medlemmar i ESA, enklare identifiera gemensamma ambitioner och utveckla Europas roll på den globala arenan.
Datum för tidigare behandling i riksdagen:
Överläggning med utbildningsutskottet den 16 maj 2019.
Fortsatt behandling av ärendet: -
15 (22)
9)Europeisk rymdpolitik – förberedelser för Rymdrådet Vilken typ av behandling förväntas i rådet:
Informationspunkt.
Ansvarigt statsråd: Matilda Ernkrans.
Förslagets innehåll:
Europeiska rymdbyrån (förkortat ESA på engelska) är en mellanstatlig organisation, i vilket de flesta men inte alla medlemsstater i EU deltar jämte Norge och Schweiz. ESA är en viktig utvecklare och leverantör för EU:s rymdprogram. Med några års mellanrum har möten mellan EU och ESA hållits under namnet Space Council, och ett sådant hålls i anslutning till rymddelen av konkurrenskraftsrådet den 28 maj. Dessa möten innehåller inga beslutspunkter. Parallellt med arbetet i rådet med rådslutsatserna om rymden som möjliggörare har ESA tagit fram en likalydande resolution.
Förslag till svensk ståndpunkt:
Regeringen ska notera informationen.
Datum för tidigare behandling i riksdagen:
Information till utbildningsutskottet den 16 maj 2019.
Fortsatt behandling av ärendet: -
16 (22)
10)Förslag till rådslutsatser om rymden som möjliggörare Vilken typ av behandling förväntas i rådet:
Beslutspunkt.
Ansvarigt statsråd:
Matilda Ernkrans.
Förslagets innehåll:
Det rumänska ordförandeskapet har föreslagit rådslutsatser om rymden som möjliggörare för tjänster som skapar nya samhällsekonomiska värden. Huvudbudskapen i utkastet till slutsatserna bygger vidare på tidigare beslut och slutsatser i rådet, där rymdens allt mer betydande roll för andra politikområden och samhälleliga utmaningar genomgående framhållits.
I utkastet till rådslutsatser konstateras att rymdsektorn genomgår en snabb förändring där nya industriella aktörer genom den teknologiska utvecklingen kunnat träda in på banan jämte nya rymdnationer som ser rymden som en strategisk resurs. För Europa innebär det både möjligheter och utmaningar, och rådslutsatserna betonar vikten av att främja europeiska aktörers, inte minst små och medelstora företags, möjligheter att delta i utvecklingen för att stärka europeisk konkurrenskraft och bidra till innovation och jobbtillfällen.
Slutsatserna framhåller även betydelsen för Europa av att säkra ett tillförlitligt och kostnadseffektivt oberoende tillträde till rymden, för vilket samarbetet och rollfördelningen mellan EU, den europeiska rymdbyrån ESA och nationella rymdorgan behöver fortsätta utvecklas.
Förslag till svensk ståndpunkt:
Regeringen stöder slutsatsernas ambition att lyfta fram nyttiggörande av rymdverksamheter för olika samhällssektorer. Det ligger väl i linje med den nationella svenska rymdstrategin som antogs förra året och den europeiska rymdstrategin som antogs 2016. Regeringen föreslår därför att Sverige ställer sig bakom rådslutsatserna.
17 (22)
Datum för tidigare behandling i riksdagen:
Överläggning med utbildningsutskottet den 16 maj 2019.
Fortsatt behandling av ärendet: -
18 (22)
11)Forskning och innovation som drivkraft för ett mer konkurrenskraftigt EU - riktlinjedebatt
Vilken typ av behandling förväntas i rådet:
Diskussionspunkt
Ansvarigt statsråd:
Matilda Ernkrans
Förslagets innehåll:
Ordförandeskapet har skickat ut underlag med en fråga, som utgångspunkt inför riktlinjedebatten debatten. I underlaget konstaterar ordförandeskapet att unionens konkurrenskraft beror av en fullt fungerande inre marknad. I underlaget nämns ett antal utmaningar som EU anses stå inför. Bland utmaningarna nämns energiomställningen, biodiversitet och den åldrande befolkningen. I sina inlägg förväntas ministrarna besvara frågan:
Med alla dessa utmaningar framför oss, vilka är de viktigaste strategiska val bör göras på europeisk nivå för att säkerställa att forskning och innovation är en stark drivkraft för ett mer konkurrenskraftigt EU?
Förslag till svensk ståndpunkt:
Regeringen ser generellt att all forskning och innovation kan driva på ökad konkurrenskraft för EU. Det är viktigt att forskning och innovation ses i ett brett perspektiv, med sikte på ökad konkurrenskraft på kort såväl som lång sikt. Grundforskning är en förutsättning för långsiktig konkurrenskraft. Den fria forskningen, där idéer kan leda till oväntade lösningar är lika viktigt som lösningsinriktade innovationsinsatser.
Regeringen avser att lyfta fram att de insatser som sker på nationell nivå är helt och hållet avgörande för EU:s samlade konkurrenskraft. Investeringar i forskning och innovation är till största delen en nationell fråga, avsaknad av nationella investeringar kan inte kompenseras via EU-insatser. Men om EU ska lyckas öka sin konkurrenskraft och samtidigt möta samhällets utmaningar måste vi även agera samordnat och i gemensamma satsningar.
19 (22)
För att forsknings- och innovationsinsatser ska leda till långsiktig nytta och konkurrenskraft krävs även samverkan mellan olika delar av samhället, för att identifiera behov och hitta lösningar. Mycket av den samverkan uppstår redan spontant i samhället. Det finns dock samarbetsformer och synergier som kan behöva stöd för att största möjliga nytta ska skapas. Akademiker, forskare, företagare, entreprenörer, offentliga aktörer, kulturinstitutioner, civilsamhället och inte minst medborgarna måste vara involverade.
Datum för tidigare behandling i riksdagen:
Överläggning med utbildningsutskottet den 16 maj 2019.
Fortsatt behandling av ärendet: -
Faktapromemoria: -
20 (22)
12)Övrigtpunkter (Any other business)
Forskning
a)Gemensam förklaring från jordbruks- och forskningsministrarna från Visegradländerna (Tjeckien, Ungern, Polen och Slovakien), Bulgarien, Kroatien, Estland, Lettland, Litauen och Slovenien om Bioeast-initiativets framtida roll inom ramen för Horisont Europa
-Information från den slovakiska delegationen på Bulgariens, Kroatiens, Tjeckiens, Estlands, Ungerns, Lettlands, Litauens, Polens, Slovakiens och Sloveniens vägnar
Vilken typ av behandling förväntas i rådet:
Informationspunkt
Ansvarigt statsråd:
Matilda Ernkrans
Förslagets innehåll:
Jordbruks- och forskningsministrarna från Visegradländerna (Tjeckien, Ungern, Polen och Slovakien), Bulgarien, Kroatien, Estland, Lettland, Litauen och Slovenien avser att informera om Bioeast-initiativets framtida roll inom ramen för Horisont Europa.
Förslag till svensk ståndpunkt:
Regeringen ska notera informationen.
Datum för tidigare behandling i riksdagen: -
Fortsatt behandling av ärendet: -
Faktapromemoria: -
21 (22)
Rymd och forskning
| b) | Det tillträdande ordförandeskapets arbetsprogram |
-Information från Finlands ordförandeskap
Vilken typ av behandling förväntas i rådet: Informationspunkt Ansvarigt statsråd:
Matilda Ernkrans
Förslagets innehåll:
Det tillkommande ordförandeskapet i rådet, Finland, förväntas presentera arbetsprogrammet för sitt ordförandeskap.
Förslag till svensk ståndpunkt:
Regeringen ska notera informationen.
Datum för tidigare behandling i riksdagen: -
Fortsatt behandling av ärendet: -
Faktapromemoria: -
22 (22)