JoF_slutlig_korr_Kommenterad_dagordning

Bilaga till dokument från EU-nämnden 2017/18:4C083B

Slutlig korr

Kommenterad dagordning rådet

2018-03-12

Näringsdepartementet

Sekretariatet för EU och internationella frågor

Rådets möte (jordbruksministrarna) den 19 mars 2018

Kommenterad dagordning

Ansvarigt statsråd: Sven-Erik Bucht

Lagstiftningsöverläggningar

(Offentlig överläggning i enlighet med artikel 16.8 i fördraget om Europeiska unionen)

3. Förordningen om en flerårig plan för bottenlevande arter i västra Medelhavsområdet

-Föredragning av kommissionen

-Diskussion

Förslagets innehåll:

Förslaget innebär fastställande av en förvaltningsplan för bottenlevande arter (demersala arter) och fisket av dessa bestånd i västra Medelhavet. Vid rådsmötet förväntas kommissionen göra en första presentation av förslaget efterföljt av ett meningsutbyte mellan medlemsstaterna. Planen syftar till att garantera ett hållbart nyttjande av dessa bestånd, genom att säkerställa att de nyttjas i enlighet med principerna om maximal hållbar avkastning (Maximum

Sustainable Yield – MSY) och ekosystemansatsen i fiskeriförvaltningen i enlighet med den gemensamma fiskeripolitiken. Förslaget syftar även till att underlätta införandet av landningsskyldigheten.

Förslag till svensk ståndpunkt:

Regeringen anser att det är angeläget att nå målen som sätts upp inom ramen för den reformerade gemensamma fiskeripolitiken, och särskilt målet om att nyttjandet av marina resurser sker på ett sådant sätt att populationerna av skördade arter återställs och bevaras över nivåer som säkerställer maximal hållbar avkastning. Regeringens grundinställning är således att fiskeriförvaltningen ska verka för ett långsiktigt hållbart resursutnyttjande och att långsiktiga förvaltningsplaner är viktiga verktyg för detta.

Datum för tidigare behandling i riksdagen:

Frågan har inte varit föremål för samråd med EU-nämnden och information i MJU.

Icke lagstiftande verksamhet

4. Meddelande om framtiden för livsmedel och jordbruk

-Diskussion

-Antagande av slutsatser

Förslagets innehåll:

Kommissionen presenterade den 29 november 2017 sitt meddelande med förslag till inriktning av den gemensamma jordbrukspolitiken (GJP) efter 2020. Kommissionen föreslår framför allt förändringar i politikens förvaltningsmodell där medlemsstaterna ges ett större ansvar för genomförandet. Detta innebär ökad subsidiaritet. I den nya modellen ska, enligt den föreslagna inriktningen, politikens mål samt vissa övergripande krav slås fast på EU-nivå, samtidigt som medlemsstaterna i större utsträckning ska ansvara för hur målen ska nås. Medlemsstaterna ska

2 (5)

presentera hur man uppfyller målen genom den strategiska plan som varje land ska ta fram. Den strategiska planen ska omfatta GJP:s båda pelare.

Kommissionen ska fortsatt övervaka och följa upp att genomförandet av politiken i medlemsländerna följer den strategiska planen och levererar mot de EU-gemensamma målen. Även budgetutnyttjandet kommer att följas upp av kommissionen. I förslaget presenteras även förändringar av direktstödet, ny struktur för miljö- och klimatåtgärder, landsbygdsutveckling, generationsväxling samt förslag om teknisk utveckling och precisionsjordbruk liksom idéer vad gäller kunskapskedjan och rådgivning.

Vid jordbruks- och fiskerådsmötet den 19 mars kommer diskussionen beröra ordförandeskapets utkast till rådslutsatser om kommande GJP. Utkastet till rådslutsatser innehåller fem delområden; CAP:s mervärde och mål, ny leveransmodell/strategisk plan, direktstöd och marknadsåtgärder, miljö och klimat, samt landsbygdsutveckling.

Förslag till svensk ståndpunkt:

Regeringen är tveksam till mervärdet av rådslutsatser som i nuläget även riskerar att föregripa det kommande förslaget från kommissionen om en flerårig budgetram för EU för perioden efter 2020. Regeringen bör dock verka konstruktivt för att ta fram balanserade rådslutsatser.

Regeringen avser arbeta för att eventuella rådslutsatser går i linje med regeringens övergripande ståndpunkt i Fakta-PM 2017/18:FPM36 om kommissionens meddelande och om kommande reform av GJP.

Datum för tidigare behandling i riksdagen:

Kommissionens meddelande var senast föremål för samråd med EU- nämnden och information i MJU inför jordbruks- och fiskerådet den 19 februari 2018. En överläggning om kommissionens meddelande hölls i MJU i december 2017.

Fortsatt behandling av ärendet:

Kommissionen planerar att presentera förslag om den fleråriga budgetramen den 2 maj. Lagstiftningsförslag som rör GJP förväntas presenteras i juni 2018.

Faktapromemoria: 2017/18: FPM36 Meddelande från kommissionen om framtiden för livsmedel och jordbruk.

3 (5)

Övriga frågor

5 a) Arbetsförhållanden och säkerhet ombord på fiskefartyg – ratificering och införlivande av internationella instrument

- Information från kommissionen

Kommissionen avser att vid rådsmötet uppmärksamma att skillnaderna mellan medlemsstaternas ratificeringsprocesser rörande ILO:s (International Labour Organization) fiskekonvention (C188) från 2007 och IMO (International Maritime Organization) konventionen om normer för utbildning, certifiering och vakthållning av fiske (STCW-F 1995) är stor och skapar juridisk osäkerhet. Mot bakgrund av detta uppmanas medlemsstaterna att vidta de åtgärder som krävs för att säkerställa en snabb ratificering av C188, STCW-F och Torremolino-konventionen med tillhörande protokoll om fiskefartygs säkerhet (Kapstadenavtalet) och att stödja kommissionen och berörda parter vid införlivandet och genomförandet av dessa regler.

Kommissionen kommer att lägga fram en rapport om ratificeringen av STCW-F under våren 2018, enligt rådets beslut 2015/799 av den 18 maj 2015 om bemyndigande för medlemsstaterna att i Europeiska unionens intresse bli parter i Internationella sjöfartsorganisationens internationella konvention om normer för utbildning, certifiering och vakthållning för personal ombord på fiskefartyg

5 b) Gemensamt uttalande av tio medlemsstater (Österrike, Kroatien, Tjeckien, Tyskland, Ungern, Polen, Rumänien, Slovakien, Slovenien och Spanien) om den framtida utvecklingen av vattenbruk i sötvatten i EU efter 2020

- Information från den tjeckiska delegationen

I en gemensam deklaration uttrycker Österrike, Kroatien, Tjeckien Tyskland, Ungern, Polen, Rumänien, Slovakien, Slovenien och Spanien sina

4 (5)

ståndpunkter om den framtida utvecklingen av vattenbruk i sötvatten efter 2020.

I deklarationen betonar länderna bland annat vikten av vattenbruket som ett alternativ till det kommersiella fisket och behovet av fortsatt EU-finansiering efter 2020.

Oförmågan att matcha den interna efterfrågan med EU-odlad fisk och behovet av att öka medvetenheten kring de positiva effekterna av vattenbruket i sötvatten för samhällsutvecklingen på landsbygderna är några av de utmaningarna som tas upp i deklarationen.

När det gäller finansieringsfrågan förordas ett förenklat system inom kommande programperiod där fokus måste ligga på mål och resultat. I det sammanhanget understryks vikten av att ge medlemsstaterna möjligheten att själv bestämma hur målen inom den gemensamma fiskeripolitiken, och inom sina operativa program för EU-fonderna, bäst kan uppnås.

5 (5)