Epsco_kommenterad_dagordning

Bilaga till dokument från EU-nämnden 2017/18:4C24FB

UTKAST Kommenterad dagordning

rådet

2018-06-11

Socialdepartementet

Enheten för EU- och internationell samordning

Rådets möte (sysselsättnings-, social och hälsoministrar) den 21-22 juni 2018

Kommenterad dagordning

1.Godkännande av dagordningen

2.A-punkter

a)Icke lagstiftande verksamhet

b)Lagstiftningsöverläggningar

(Offentlig överläggning i enlighet med artikel 16.8 i fördraget om Europeiska unionen)

SYSSELSÄTTNING OCH SOCIALPOLITIK

3.Översyn av förordningarna om samordning av de sociala trygghetssystemen (883/2004 och 987/2009)

Vilken typ av behandling förväntas i rådet:

Beslutspunkt. Rådet förslås anta en allmän inriktning.

Ansvarigt statsråd:

Annika Strandhäll

Dokument:

9613/18 LIMITE SOC 358 EMPL 287 CODEC 926

Förslagets innehåll:

EPSCO föreslås att besluta om en allmän inriktning avseende det samlade förslaget om revidering av förordning 883/2004 om samordning av de sociala trygghetssystemen samt dess tillämpningsförordning 987/2009 (samordningsförordningarna). De föreslagna ändringarna avser i huvudsak fem områden av förordningen: likabehandling, tillämplig lagstiftning/arbete mot fusk och fel, förmåner vid långvarigt vårdbehov, familjeförmåner samt förmåner vid arbetslöshet. Därtill föreslås ett antal ändringar av teknisk och administrativ karaktär.

EPSCO har vid sina möten 23 oktober samt 7 december 2017 beslutat om partiella allmänna inriktningar rörande förslagen om likabehandling, tillämplig lagstiftning/arbete mot fusk och fel, förmåner vid långvarigt vårdbehov samt familjeförmåner.

Förslag till svensk ståndpunkt:

Regeringen bedömer att de förändringar som följer av utfallet av förhandlingarna avseende arbetslöshetsförmåner i flera delar är av mindre omfattning än de som kommissionen föreslog och kan därmed acceptera förslagen. Regeringen bedömer också att förslagen i återstående delar såsom exempelvis indrivning, dataskydd samt övergångsbestämmelser är rimliga och kan accepteras.

Regeringen bedömer att förhandlingsresultatet motsvarar de målsättningar som regeringen tidigare förankrat med riksdagen.

Regeringen anser mot bakgrund av detta att Sverige bör stödja en allmän inriktning gällande förslaget till revidering av förordning 883/2004 och dess tillämpningsförordning 987/2009 på EPSCO-rådsmötet den 21 juni.

För det fall det blir aktuellt med ändringsförslag anser regeringen att Sverige bör godta förslag som innebär ytterligare skärpta regler i syfte att motverka fel och bedrägerier samt i övrigt är förenligt med övriga allmänna målsättningar och ingångsvärden så som regeringen har förankrat med riksdagen.

2 (28)

Regeringen anser emellertid att Sverige inte bör inte godta eventuella ändringsförslag som kan innebära en inskränkning i medlemsstaternas nationella kompetens vad gäller utformandet av de sociala trygghetssystemen eller som innebär att fler förmåner omfattas av bestämmelserna eller att fler förmåner kan betalas ut vid bosättning i annan medlemsstat.

Datum för tidigare behandling i riksdagen:

Överläggning med Socialförsäkringsutskottet har ägt rum den 26 januari och den 17 oktober 2017 samt 31 maj 2018.

Socialförsäkringsutskottet har därutöver informerats den 16 maj, 21 september samt 10 oktober 2017 samt den 18 januari och 8 mars 2018. Arbetsmarknadsutskottet har informerats den 24 januari 2017 samt den 23 januari och ska informeras den 12 juni 2018. Socialutskottet har informerats den 31 januari, 19 september, 10 oktober samt 21 november 2017 samt den 31 maj 2018.

Samråd med EU-nämnden har ägt rum den 24 februari, den 21 oktober samt den 1 december 2017.

Fortsatt behandling av ärendet: Europaparlamentet väntas senare under 2018 besluta om sin inställning till Kommissionens förslag. Om en överenskommelse nås på EPSCO-rådsmötet och i Europaparlamentet kommer trepartsförhandlingar mellan rådet, parlamentet och kommissionen inledas. Kommissionens målsättning är att avsluta behandlingen av rättsakten under våren 2019.

Faktapromemoria:

2016/17:FPM54

4. Direktiv om tydliga och förutsägbara arbetsvillkor

Vilken typ av behandling förväntas i rådet:

Beslutspunkt. Rådet förslås anta en allmän inriktning.

Ansvarigt statsråd:

3 (28)

Ylva Johansson

Dokument:

9830/18 LIMITE SOC 380 EMPL 306 DIGIT 120 CODEC 988

Förslagets innehåll:

Den 21 december 2017 presenterade kommissionen ett förslag till direktiv om tydliga och förutsägbara arbetsvillkor inom Europeiska unionen. Förhandling har skett i rådsarbetsgruppen för sociala frågor.

Kommissionens förslag till ett nytt direktiv om tydliga och förutsägbara arbetsvillkor syftar till att främja säkrare och tryggare anställningar och samtidigt säkerställa arbetsmarknadens anpassningsförmåga och förbättra levnads- och arbetsvillkor. Förslaget innebär en revidering av det s.k. upplysningsdirektivet. Det föreslås även ett antal nya bestämmelser som inte tidigare har funnits på EU-nivå.

Ordförandeskapet har den 8 juni lämnat ett kompromissförslag. Enligt kompromissförslaget definieras arbetstagar- och arbetsgivarbegreppet inte på EU-nivå. Informationen som ska tillhandahållas till arbetstagare kan i större utsträckning hänvisas till lagar och kollektivavtal. Skyldigheten att tillhandahålla information är uppdelad i två olika tidsfrister, de delarna som anses vara viktig information ska lämnas till arbetstagaren senast efter en vecka, resterande information senast efter en månad. Minimirättigheterna har förtydligats men även blivit mer flexibla då flertalet artiklar har hänvisningar till nationell rätt. Bestämmelsen om möjlighet till att göra undantag genom kollektivavtal har förtydligats genom ett tillägg där parterna utöver att ingå avtalen även har rätt att upprätthålla, förhandla och genomföra dem. Tviste- och förhandlingsbestämmelserna har blivit mer flexibla och möjliggör för medlemsstaterna i större utsträckning att bibehålla sina nationella system. Se faktapromemoria 2017/18:FPM49 för information om förslagets ursprungliga innehåll.

Förslag till svensk ståndpunkt:

Regeringen bör verka för att direktivet inte innebär ett stort ingrepp i den svenska arbetsmarknadsmodellen. Därmed bör arbetstagar- och arbetsgivarbegreppet fortsatt regleras enligt nationell rätt samt

4 (28)

medlemsstaternas skyldighet att tillhandahålla information om tillämplig rätt begränsas till lag och författning. Regeringen anser även att parternas autonomi bör säkerställas vad gäller möjligheten att göra avsteg i kollektivavtal, vilket innebär att direktivet ska respektera parternas avtalsfrihet och deras ansvar att säkerställa ett fullgott skydd åt arbetstagarna. Slutligen anser regeringen att medlemsstaternas olika tviste- och förhandlingslösningar måste respekteras. Se råds-pm gällande dagordningspunkt 4 för ståndpunkten i sin helhet.

Med detta i beaktande gör regeringen bedömningen att Sverige bör kunna ställa sig bakom en allmän inriktning men fortsatt verka för att arbetstagarbegreppet hänvisar till nationell rätt och möjligheten att göra undantag från minimirättigheterna genom kollektivavtal säkerställs.

Datum för tidigare behandling i riksdagen:

Överläggning med arbetsmarknadsutskottet har skett den 30 januari 2018 och den 24 april 2018.

Information om förhandlingarna har lämnats till arbetsmarknadsutskottet den 23 januari 2018, den 27 mars och den 12 juni 2018.

Fortsatt behandling av ärendet:

Europaparlamentet avser att rösta om sitt betänkande den 18 oktober 2018.

Faktapromemoria:

2017/18:FPM49

5. Direktiv om balans mellan arbete och privatliv

Vilken typ av behandling förväntas i rådet:

Beslutspunkt. Rådet föreslås anta en allmän inriktning.

Ansvarigt statsråd:

Ylva Johansson

5 (28)

Dokument:

9829/18 LIMITE EMPL 305 SOC 379 GENDER 20 SAN 180 CODEC 987

Förslagets innehåll:

Den 26 april 2017 presenterade kommissionen ett förslag till direktiv som innebär en utökning av och ersätter föräldraledighetsdirektivet 2010/18/EU. Förhandling har skett i rådsarbetsgruppen för sociala frågor. Ordförandeskapet har den 1 juni 2018 lämnat ett kompromissförslag. Enligt kompromissförslaget ska arbetstagarbegreppet uttryckas som i nu gällande direktiv, dvs med referens till nationell rätt. Åldersgränsen för föräldraledighet föreslås fastställas av medlemsstaterna, jämfört med kommissionens ursprungsförslag om rätt till ledighet tills barnet är 12 år. Antalet reserverade månader för vardera föräldern föreslås sänkas från kommissionens förslag om fyra månader till två månader. Ledighet för vård av anhörig föreslås begränsas i förhållande till kommissionens förslag. Ledigheten ska gälla vid allvarligt medicinskt skäl, vilket är upp till medlemsstaterna att definiera. Pappaledighet föreslås för tio arbetsdagar. Förtydliganden har skett i syfte att visa att det är medlemsstaternas kompetens att definiera vem som är pappa, mamma och förälder. Ingen ersättning föreslås regleras för ledighet för vård av anhörig, samtidigt som det öppnas för alternativa sätt för medlemsstaterna att bestämma om ersättning jämte kommissionens förslag avseende föräldraledighet och pappaledighet. Vad gäller flexibla arbetsformer har åldersgränsen sänkts så att det gäller föräldrar med barn upp till åtta år istället för tolv år.

Se även rådspromemorian.

Förslag till svensk ståndpunkt:

Regeringen föreslår att Sverige vid rådsmötet kan ställa sig bakom förslaget till allmän inriktning och vid behov framföra ståndpunkter som framgår av rådspromemorian.

Datum för tidigare behandling i riksdagen:

Frågan har tidigare behandlats i EU-nämnden den 1 december 2017.

6 (28)

Överläggning med arbetsmarknadsutskottet har skett den 20 juni och den 17 oktober 2017.

Information om förhandlingarna har lämnats till arbetsmarknadsutskottet den 19 september 2017, den 27 mars 2018, socialutskottet den19 september och 21 november 2017 samt till socialförsäkringsutskottet den 21 september, den 28 november 2017 och den 18 januari, den 3 och 31 maj 2018.

Fortsatt behandling av ärendet:

Europaparlamentet avser att rösta om sitt betänkande den 11 juli 2018.

Faktapromemoria:

2016/17:FPM88

6. Direktiv om likabehandling

Vilken typ av behandling förväntas i rådet:

Informationspunkt. Rådet föreslås notera ordförandeskapets lägesrapport.

Ansvarigt statsråd:

Alice Bah Kuhnke

Dokument:

9734/18 SOC 366 ANTIDISCRIM 9 JAI 589 MI 425 FREMP 93

Förslagets innehåll:

Med stöd av artikel 13 i EG-fördraget (nu artikel 19.1 EUF-fördraget) presenterade kommissionen den 2 juli 2008 ett förslag till direktiv med förbud mot diskriminering på grund av religion eller övertygelse, funktionsnedsättning, ålder eller sexuell läggning. Direktivet ska tillämpas på alla personer, såväl inom den offentliga som den privata sektorn i fråga om socialt skydd, inklusive social trygghet och hälso- och sjukvård, sociala förmåner, utbildning samt tillgång till och tillhandahållande av varor och tjänster, som är tillgängliga för

7 (28)

allmänheten, inklusive bostäder. Syftet med förslaget är att diskrimineringsgrunderna ska få ett likvärdigt skydd på EU-nivå.

Det krävs enhällighet i rådet för att direktivet ska antas. Ett antagande av förslaget har sedan det lades fram i juli 2008 blockerats av några medlemsstater men förhandlingar äger fortsatta rum i rådsarbetsgruppen för sociala frågor. Vid EPSCO-rådets möte den 21 juni kommer ordförandeskapet presentera en lägesrapport.

Datum för tidigare behandling i riksdagen:

Förslaget har behandlats i EU-nämnden den 26 september och den 12 december 2008, den 5 juni och den 25 november 2009, den 4 juni och den 3 december 2010, den 15 juni och den 25 november 2011, den 15 juni och den 30 november 2012, den 14 juni och den 6 december 2013, den 13 juni och den 5 december 2014, 12 juni och den 4 december 2015, den 10 juni och den 2 december 2016 samt den 9 juni och den 1 december 2017.

Överläggning med Arbetsmarknadsutskottet skedde den 13 oktober 2015 och utskottet informerades senast den 26 september 2017.

Fortsatt behandling av ärendet:

Det är ännu inte känt om och i vilken omfattning det inkommande österrikiska ordförandeskapet kommer att fortsätta arbetet med direktivet under hösten 2018.

Faktapromemoria:

2007/08:FPM127

7. Förordning om inrättande av Europeiska arbetsmyndigheten

Vilken typ av behandling förväntas i rådet:

Informationspunkt. Rådet föreslås notera ordförandeskapets lägesrapport.

Ansvarigt statsråd:

Ylva Johansson och Annika Strandhäll

8 (28)

Dokument:

9659/18 + ADD 1 SOC 360 EMPL 289 MI 414 CODEC 945 IA 170

Förslagets innehåll:

Ordförandeskapets lägesrapport redogör för förhandlingarna som nyligen har inletts i rådsarbetsgruppen för sociala frågor.

Den 13 mars 2018 presenterade kommissionen ett förslag till förordning om inrättande av Europeiska arbetsmyndigheten som förslås bistå medlemsstaterna och kommissionen i frågor som rör gränsöverskridande arbetskraftsrörlighet och samordning av de sociala trygghetssystemen inom EU. Behandlingen i rådsarbetsgrupp har precis inletts med en presentation av förslaget och dess konsekvensbedömning och ordförandeskapet har påbörjat en första genomgång av artiklarna.

Datum för tidigare behandling i riksdagen:

Överläggning med arbetsmarknadsutskottet om svenska ståndpunkter har hållits den 21 november 2017 och den 24 april 2018.

Information om förhandlingarna har lämnats till arbetsmarknadsutskottet den 27 mars 2018 och den 12 juni 2018 samt till socialförsäkringsutskottet den 18 januari 2018 och den 31 maj 2018.

Fortsatt behandling av ärendet: Förhandlingarna fortsätter under Österrikes ordförandeskap.

Faktapromemoria:

2017/18:FPM72

8.Den europeiska planeringsterminen 2018 Vilken typ av behandling förväntas i rådet:

Diskussionspunkt.

Ansvarigt statsråd:

9 (28)

Ylva Johansson

Dokument:

ej ännu tillgängligt.

Förslagets innehåll:

Rådets ska, mot bakgrund av underlagen under dagordningspunkten, föra en diskussion om genomförandet av medlemsstaternas sysselsättningspolitik inom den europeiska planeringsterminen inför Europeiska rådets möte den 28–29 juni 2018.

Förslag till svensk ståndpunkt:

Regeringen välkomnar denna diskussion. Regeringen avser att i diskussionen lyfta fram vikten av att använda det för tillfället gynnsamma ekonomiska läget inom EU till att genomföra reformer på de europeiska arbetsmarknaderna, bl.a. mot bakgrund av den teknologiska förändring och digitalisering som pågår.

Datum för tidigare behandling i riksdagen:

Samråd om den europeiska terminen på EPSCO-rådet skedde senast i mars 2018. Frågan har därutöver varit uppe inför andra rådsformationers möten.

Fortsatt behandling av ärendet:

De landsspecifika rekommendationerna inom den europeiska terminen behandlas på EPSCO-rådet den 21 juni, Ekofinrådet den 22 juni, Allmänna rådet den 26 juni samt Europeiska rådet den 28–29 juni.

a)Rekommendationer om 2018 års nationella reformprogram för varje medlemsstat och utkast till förklarande not

Vilken typ av behandling förväntas i rådet:

Beslutspunkt (godkännande)

Ansvarigt statsråd:

10 (28)

Ylva Johansson

Dokument:

COM(2018) 401–427 final

Förslagets innehåll:

Rådet ska godkänna landsspecifika rekommendationer till medlemsstaterna inom ramen för den europeiska terminen 2018. Rekommendationerna åtföljs av ett utkast till förklarande not innehållande förklaringar till ändringar som gjorts i rekommendationerna.

Den 23 maj presenterade kommissionen förslag till landsspecifika rekommendationer inom ramen för den europeiska terminen. Rekommendationerna baseras på analys av medlemsstaternas nationella reformprogram och stabilitets- eller konvergensprogram som lämnades in i april. Dessutom utgör kommissionens landrapporter som presenterades i mars ett analytiskt underlag till rekommendationerna.

Utkast till rådets rekommendationer ska godkännas av EPSCO-rådet (sysselsättningspolitiska aspekter) och Ekofinrådet (ekonomisk-politiska aspekter) och därefter av Europeiska rådet. Slutlig antagande väntas ske i rådet i juli månad.

Förslag till svensk ståndpunkt:

Regeringen ställer sig bakom att rekommendationer ges till medlemsstaterna. Det är sedan upp till varje medlemsland att välja hur man förhåller sig till rekommendationerna.

Mot bakgrund av det förhållningssätt som överenskoms i EU-nämnden i juni 2012 föreslår regeringen att Sverige på rådsmötet ställer sig bakom godkännande av de sysselsättningspolitiska delarna i de landsspecifika rekommendationerna samt åtföljande utkast till förklarande not.

Datum för tidigare behandling i riksdagen:

Samråd om den europeiska terminen på EPSCO-rådet skedde senast i mars 2018. Frågan har därutöver varit uppe inför andra rådsformationers möten.

11 (28)

Årets landsspecifika rekommendationer har inte tidigare behandlats i nämnden.

Fortsatt behandling av ärendet:

b)Bedömning av de landsspecifika rekommendationerna för 2018 och genomförandet av de landsspecifika rekommendationerna för 2017: Yttranden från Sysselsättningskommittén och Kommittén för socialt skydd

Vilken typ av behandling förväntas i rådet:

Beslutspunkt.

Ansvarigt statsråd:

Ylva Johansson, Annika Strandhäll

Dokument:

ej ännu tillgängligt.

Förslagets innehåll:

Sysselsättningskommittén (EMCO) och kommittén för socialt skydd (KST) har utarbetat var sitt yttrande, där i likhet med tidigare år granskningen av medlemsstaternas nationella åtgärder på kommittéernas områden sammanfattas. Åtgärder som har vidtagits som har bäring på tidigare års landsspecifika rekommendationer tas upp i yttrandena. Yttrandena innefattar också en övergripande bedömning av rekommendationerna för 2018. Dessa bedömningar är övergripande och inte landsspecifika.

Förslag till svensk ståndpunkt:

12 (28)

Regeringen föreslår att Sverige på rådsmötet ställer sig bakom att yttrandet från sysselsättningskommittén respektive kommittén för socialt skydd godkänns.

Datum för tidigare behandling i riksdagen:

Samråd om den europeiska terminen på EPSCO-rådet skedde senast i mars 2018. Frågan har därutöver varit uppe inför andra rådsformationers möten. De aktuella yttrandena har inte tidigare behandlats i nämnden.

Fortsatt behandling av ärendet:

c)Rådets beslut om riktlinjer för medlemsstaternas sysselsättningspolitik

Vilken typ av behandling förväntas i rådet:

Beslutspunkt (politisk överenskommelse)

Ansvarigt statsråd:

Ylva Johansson

Dokument:

9388/18 LIMITE SOC 313 EMPL 250 ECOFIN 498 EDUC 204

Förslagets innehåll:

Den 22 november 2017 presenterade kommissionen ett förslag till reviderade riktlinjer för medlemsstaternas sysselsättningspolitik. Sysselsättningsriktlinjerna utgör tillsammans med de så kallade ekonomiska riktlinjerna de integrerade riktlinjerna för Europa 2020-strategin. Sysselsättningsriktlinjerna ska vara samstämmiga med de ekonomiska riktlinjerna. Medlemsstaterna ska beakta sysselsättningsriktlinjerna i sin

13 (28)

nationella politik och dessa ligger också till grund för de landsspecifika rekommendationerna som rådet antar årligen.

Förslaget består av följande fyra reviderade riktlinjer för medlemsstaternas sysselsättningspolitik:

-Stimulera efterfrågan på arbetskraft

-Öka arbetskraftsutbudet: tillträde till arbetsmarknaden och arbetskraftens färdigheter och kompetens

-Förbättra arbetsmarknadens funktionssätt och effektivisera den sociala dialogen

-Främja lika möjligheter för alla, främja social inkludering och bekämpa fattigdom

Att notera är att ovan avser riktlinjerna fem till åtta i de integrerade riktlinjerna. Riktlinjerna ett till fyra utgörs av de ekonomiska riktlinjerna och påverkas inte av detta förslag. Syftet med förslaget är, enligt kommissionen, att spegla principerna i den europeiska pelaren för sociala rättigheter.

Förslag till svensk ståndpunkt:

Regeringen välkomnar att de reviderade sysselsättningsriktlinjerna syftar till att spegla principerna i den europeiska pelaren för sociala rättigheter. Därmed kan en uppföljning av pelaren inom ramen för den europeiska terminen säkerställas. Verktygen som bör användas för att uppnå målsättningarna med pelaren finns ofta på nationell nivå och arbetsmarknadens parter har en central roll att spela.

Kommissionens förslag till reviderade sysselsättningsriktlinjer lyfter fram flera områden som regeringen anser är viktiga såsom vikten av en inkluderande arbetsmarknad som är öppen för alla, lika möjligheter för kvinnor och män på arbetsmarknaden, modernisering av de sociala trygghetssystemen, förbättrade möjligheter för personer med funktionsnedsättning att delta på arbetsmarknaden och i samhället samt livslångt lärande. Under behandlingen av förslaget har det bl.a. tydliggjorts att arbetsrättsliga regelverk och institutioner inte bara bör bidra till en

14 (28)

gynnsam miljö för rekrytering utan även till att säkerställa höga skyddsnivåer för arbetstagare. Vidare har jämställdhetsperspektivet i riktlinjerna stärkts.

Mot den bakgrunden föreslår regeringen att Sverige på rådsmötet ställer sig bakom en politisk överenskommelse om förslaget till riktlinjer för medlemsstaternas sysselsättningspolitik.

Datum för tidigare behandling i riksdagen:

Överläggning med Arbetsmarknadsutskottet ägde rum den 23 januari 2018.

Faktapromemoria:

2017/18:FPM34

9.Rådets slutsatser om framtidens arbete: ett livscykelperspektiv Vilken typ av behandling förväntas i rådet:

Beslutspunkt (antagande).

Ansvarigt statsråd:

Ylva Johansson

Dokument:

9611/18 LIMITE EMPL 286 SOC 357 DIGIT 110

Förslagets innehåll:

Liksom föregående ordförande i rådet uppmärksammar Bulgarien frågor om digitalisering och framtidens arbete. Ordförande i rådet anordnade bl.a. en högnivåkonferens den 21–22 mars på temat framtidens arbete i ett livscykelperspektiv och frågan diskuterades vid ett informellt möte i Sysselsättningskommittén den 22–23 mars. Mot bakgrund av dessa diskussioner har ordförande utarbetat ett utkast till rådsslutsatser om framtidens arbete.

I utkastet till slutsatser framhålls att teknologisk utveckling, digitalisering, globalisering, demografiska förändringar framskridit i snabb takt, vilket får

15 (28)

påverkan på samhället i stort och på olika delar av arbetsmarknaden. I utkastet till rådsslutsatser nämns särskilt påverkan på

−arbetsmarknad, övergångar och sysselsättning

−färdigheter och utbildning

−nya sätt att organisera arbetet och arbetsvillkor

Rådsslutsatserna riktar sig till medlemsstaterna, Europeiska kommissionen samt expertkommittéerna Sysselsättningskommittén och Kommittén för socialt skydd. Medlemsstaterna uppmanas bl.a. att vidareutveckla verktyg för att förutspå arbetsmarknadens behov, att samarbeta inklusive i syfte att anpassa sina utbildningssystem efter utvecklingen på arbetsmarknaden, och vidareutveckla flexibla former för vidareutbildning och livslångt lärande. Medlemsstaterna och kommissionen uppmanas bl.a. att bekämpa könssegregering på arbetsmarknaden, ta hänsyn till nya former av arbete samt att förbättra samarbetet mellan medlemsstaterna vad gäller ömsesidigt lärande kopplat till framtidens arbete. Sysselsättningskommittén och Kommittén för socialt skydd uppmanas att följa konsekvenser för arbetsmarknaden av ökad robotisering och automatisering samt följa tillräckligheten i sociala trygghetssystem som en följd av demografiska förändringar och förändringar i arbetslivet.

Förslag till svensk ståndpunkt:

Regeringen välkomnar ordförandeskapets ambition att utarbeta rådsslutsatser i syfte att uppmärksamma behovet av att ta sig an frågor som rör framtidens arbete.

Det är en generell utgångspunkt för regeringen att fördelningen av befogenheter mellan EU och medlemsstaterna rörande sysselsättnings-, social- och utbildningspolitiken samt den ekonomiska politiken, inklusive den på skatteområdet, fortsatt respekteras. De åtgärder som genomförs måste anpassas till nationella förhållanden och den roll som arbetsmarknadens parter har på svensk arbetsmarknad.

Regeringen bedömer att utkastet till rådsslutsatser belyser behovet av goda arbetsvillkor, väl fungerande arbetsmarknadspolitik samt satsningar på utbildning, livslångt lärande och omställning för att beakta förändringar på

16 (28)

arbetsmarknaden. Arbetsmarknadens parters roll i att möta förändringar på en föränderlig arbetsmarknad, vikten av att underlätta framväxten för nya jobb som möjliggörs genom digitalisering och av insatser för att bryta den könssegregerade arbetsmarknaden i både mans- och kvinnodominerade sektorer, samt betydelsen av insatser som syftar till nyanländas etablering tas också upp i utkastet till rådsslutsatser vilket Sverige välkomnar.

Regeringen föreslår mot den bakgrunden att Sverige på rådsmötet kan ställa sig bakom ett antagande av rådsslutsatserna.

Datum för tidigare behandling i riksdagen:

Sr Ylva Johansson överlade med Arbetsmarknadsutskottet om utkastet till rådsslutsatser den 15 maj 2018.

10.Slutsatser om "Fri rörlighet för arbetstagare – den grundläggande friheten är garanterad, men bättre riktat EU-stöd skulle främja rörligheten" (Revisionsrätten – Särskild rapport nr 6/2018)

Vilken typ av behandling förväntas i rådet:

Beslutspunkt (antagande).

Ansvarigt statsråd:

Ylva Johansson

Dokument:

9497/18 SOC 318 EMPL 254 FIN 413 MI 407 EDUC 210

Förslagets innehåll:

Europeiska revisionsrätten publicerade den 27 februari 2018 sin särskilda rapport nr 06/2018: Fri rörlighet för arbetstagare – den grundläggande friheten är garanterad, men bättre EU-stöd skulle främja rörligheten.

I utkastet till rådsslutsatser välkomnas Europeiska revisionsrättens rapport och kommissionens svar på den. I utkastet till rådsslutsatser framkommer bland annat vikten av de åtgärder som kommissionen och medlemsstaterna

17 (28)

vidtar för att säkerställa att EU:s regelverk om arbetskraftens rörlighet tillämpas korrekt och effektivt. För att säkerställa arbetstagarnas fria rörlighet på den europeiska arbetsmarknaden betonas betydelsen av informationsverktyg, reformen av Euresnätverket och ökade synergier mellan EU-finansierade instrument.

Förslag till svensk ståndpunkt:

Regeringen ser positivt på åtgärder som syftar till att underlätta den fria rörligheten för arbetstagare och tjänster, förbättra administrationen och tillämpningen av befintliga regelverk.

Samtidigt är en generell utgångspunkt för regeringen att den nationella kompetensen rörande sysselsättnings- och socialpolitiken även fortsättningsvis respekteras. Genomförandet av rådsslutsatserna får inte medföra utgiftsökningar för vare sig statens eller EU:s budget (såväl innevarade som nästa fleråriga budgetram).

Regeringen föreslår att regeringen vid rådsmötet ställer sig bakom ett antagande av rådsslutsatserna.

Datum för tidigare behandling i riksdagen:

Rådsslutsatserna har inte tidigare behandlats i riksdagen.

11.Rådets slutsatser om en integrerad politik för barns tidiga utveckling som ett verktyg för att minska fattigdom och främja social delaktighet

Vilken typ av behandling förväntas i rådet:

Beslutspunkt (antagande).

Ansvarigt statsråd:

Lena Hallengren

Dokument:

9724/18 SOC 364

18 (28)

Förslagets innehåll:

Utkastet till rådsslutsatser innehåller politisk vägledning avseende medlemsstaternas arbete rörande barns tidiga utveckling. Utkastet har under våren behandlats i Kommittén för socialt skydd och i Rådsarbetsgruppen för sociala frågor den 17 maj och den 5 juni.

I rådsslutsatserna konstateras att de första åren i livet är mycket betydelsefulla för ett barns välmående och framtida hälsa, utveckling och lärande. Satsningar på barns tidiga utvecklingen är därför angeläget både ur ett individuellt och samhällsekonomiskt perspektiv. Det framhålls att likvärdiga möjligheter för barn till lärande och utveckling, utbildning, framgång på arbetsmarknaden och social inkludering kan motverka framtida social exkludering. Även vikten av att föräldrar, inte minst mödrar, har möjligheter att delta på arbetsmarknaden och att detta i sin tur bidrar till att stärka hushållens ekonomi och motverka fattigdom och social exkludering lyfts fram i utkastet.

Mot bakgrund av ovan framhålls att relevanta samhälleliga institutioner som rör barns tidiga utveckling behöver bedriva verksamhet med kvalitet, vara tillgängliga och inkluderande. Exempel på sådana institutioner kan vara förskola, hälsovård för barn och andra slags stödinsatser till barn och föräldrar. FN:s konvention om barnets rättigheter, den europeiska pelaren för sociala rättigheter och Europa 2020-strategin nämns som viktiga utgångspunkter.

Förslag till svensk ståndpunkt:

Regeringen välkomnar att rådsslutsatserna framhåller att samhälleliga institutioner av stor betydelse för barns tidiga utveckling, såsom förskola, barnhälsovård och andra slags stödinsatser till barn, föräldrar och familjer, behöver bedriva verksamhet med kvalitet, vara tillgängliga för alla och inkluderande.

Med anledning av att digitalisering blir en allt större del av även yngre barns liv och att kunskapen om hur yngre barn påverkas av digitalisering behöver öka anser regeringens att det är bra att rådsslutsatserna reflekterar denna utveckling.

19 (28)

Regeringen anser även att det är bra att rådsslutsatserna beaktar ett jämställdhetsperspektiv och att det refereras till de rättigheter barnet har enligt FN:s konvention om barnets rättigheter.

Regeringen föreslår mot bakgrund av detta att Sverige vid rådsmötet ställer sig bakom ett antagande av rådsslutsatserna på EPSCO-rådsmötet den 21 juni.

Datum för tidigare behandling i riksdagen:

Regeringen överlade i Socialutskottet 31 maj 2018.

12.2018 års rapport om pensionernas tillräcklighet: Nyckelbudskap från den gemensamma rapporten från Kommittén för social trygghet och kommissionen

Vilken typ av behandling förväntas i rådet:

Beslutspunkt (godkännande)

Ansvarigt statsråd:

Annika Strandhäll

Dokument:

9523/18 + ADD 1 + ADD 2 SOC 329 EMPL 263 PENS 1 ECOFIN 516

Förslagets innehåll:

Rapporten inleds med en sammanfattning av rapportens centrala slutsatser eller huvudbudskap. Dessa förväntas rådet ställa sig bakom på EPSCO- mötet den 21 juni. Rapporten i sin helhet biläggs rådet för kännedom.

Huvudbudskapen är formulerade på övergripande, inte föreskrivande, nivå.

Budskapen noterar en trend mot att medlemsstaternas reformer på pensionsområdet nu fokuserar mer på tillräckligheten än tidigare. Detta ska ses i ljuset av ett starkt fokus på reformer med syfte att stärka den finansiella hållbarheten efter den ekonomiska krisen som inleddes 2008. Den demografiska utvecklingen lyfts givetvis också fram som en stor utmaning.

20 (28)

Skillnaden i pensioner mellan kvinnor och män är också fortsatt stor, vilket lyfts fram. Enligt rapporten är kvinnors pensioner i genomsnitt 37 procent lägre än mäns, vilket är ett resultat av lägre löner och kortare arbetsliv.

Det övergripande budskapet är att ytterligare reformer och åtgärder krävs i medlemsstaterna för att tillförsäkra tillräckliga pensioner nu och i framtiden, i pensionssystem som är finansiellt hållbara.

Förslag till svensk ståndpunkt:

Regeringen föreslår att Sverige på rådsmötet ställer sig bakom godkännandet av huvudbudskapen i rapporten från Kommittéen för social trygghet och kommissionen .

Datum för tidigare behandling i riksdagen:

Information gavs till Socialförsäkringsutskottet den 31 maj 2018.

13. ÖVRIGA FRÅGOR

a)Europeiska socialfonden plus (ESF+) och Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter

Vilken typ av behandling förväntas i rådet:

Kommissionen väntas informera om förordningsförslagen gällande Europeiska socialfonden plus och Europeiska fonden för justering av globaliseringseffekter som presenterades den 30 maj.

b)Aktuella ärenden

i)Lagstiftningsöverläggningar

(Offentlig överläggning i enlighet med artikel 16.8 i fördraget om Europeiska unionen)

ii)Icke lagstiftande verksamhet

Vilken typ av behandling förväntas i rådet:

Lägesrapport från ordförandeskapet

21 (28)

a)Övergångsbestämmelser om den fria rörligheten för arbetstagare från Kroatien

Vilken typ av behandling förväntas i rådet:

Information från kommissionen.

b)Den senaste tidens internationella utveckling på området för sysselsättnings- och socialpolitik

Vilken typ av behandling förväntas i rådet:

Information från kommissionen.

c) Det kommande ordförandeskapets arbetsprogram

Vilken typ av behandling förväntas i rådet:

Information från den österrikiska delegationen.

HÄLSA

14.Förordning om utvärdering av metoder inom hälso- och sjukvården

Vilken typ av behandling förväntas i rådet:

Diskussionspunkt.

Ansvarigt statsråd:

Annika Strandhäll

Dokument:

9503/18 LIMITE PHARM 30 SAN 171 MI 408 COMPET 378 IA 150 CODEC 892

Förslagets innehåll:

22 (28)

Kommissionen presenterade ett förslag till förordning om utvärdering av medicinsk teknik och om ändring av direktiv 2011/24/EU den 31 januari 2018. Förslaget innehåller bestämmelser om användning av gemensamma verktyg, metoder och förfaranden i EU för utvärdering av medicinska metoder (Health Technology Assessment, HTA). I förslaget föreslås medlemsstaterna samarbeta avseende gemensamma kliniska bedömningar, gemensamma vetenskapliga samråd och identifiering av ny medicinsk teknik samt även frivilligt samarbeta inom områden som inte omfattas av obligatoriskt samarbete.

Ordförandeskapet har inbjudit rådet till att ge vägledning i den fortsatta behandlingen av förslaget till förordning genom en riktlinjedebatt vid EPSCO-rådsmötet. Inför detta har ordförandeskapet tagit fram ett underlag där man noterar att det överlag finns stöd för ett fortsatt samarbete på HTA- området inom EU och att förhandlingarna präglas av en konstruktiv anda. Ordförandeskapet konstaterar samtidigt att många medlemsstater har uttryckt tveksamheter avseende bland annat val av rättslig grund, hur förslaget förhåller sig till medlemsstaternas nationella kompetens och de delar i förslaget som innebär obligatorisk användning av gemensamma kliniska bedömningar.

Förslag till svensk ståndpunkt:

Regeringen kan på ett övergripande plan välkomna ett fortsatt europeiskt samarbete beträffande HTA.

Regeringen anser vidare att HTA-samarbete på EU-nivå i första hand bör syfta till att främja folkhälsan och organiseras på ett sådant sätt att HTA- analyserna fungerar i den nationella och lokala kontexten.

Regeringen anser att det är viktigt att regelverket är tillräckligt tydligt samt utformat så att fördelningen av befogenheter mellan EU och medlemsstaterna även fortsättningsvis respekteras.

Datum för tidigare behandling i riksdagen:

Socialutskottet har informerats den 6 februari, överläggningar har skett med Socialutskottet den 10 april och utskottet har också fått information inför riktlinjedebatten den 7 juni. Socialutskottet har tagit del av faktapromemoria 2017/18:FPM57 Förordning om utvärdering av medicinsk teknik.

23 (28)

Fortsatt behandling av ärendet:

Förhandlingar sker i rådsarbetsgruppen för läkemedel och medicinteknik.

Faktapromemoria:

2017/18:FPM57

15. Det framtida samarbetet på hälsoområdet inom EU

Vilken typ av behandling förväntas i rådet:

Diskussionspunkt.

Ansvarigt statsråd:

Annika Strandhäll

Dokument:

9409/18 LIMITE SAN 163

Förslagets innehåll:

Det bulgariska ordförandeskapet har tagit initiativ till en riktlinjedebatt om det framtida samarbetet på hälsoområdet inom EU. Ordförandeskapet har i bakgrundsunderlaget inför diskussionen presenterat två diskussionsfrågor. Den första frågan handlar om hur medlemsstaterna kan utforma hälsoagendan inom ramen för den av fördraget givna kompetensfördelningen. Den andra frågan avser på vilka områden som medlemsstaterna anser att det finns mervärde av att samarbeta kring, och vad som är rätt ramverk och riktning för arbetet.

Förslag till svensk ståndpunkt:

Regeringen anser att hälsofrågorna, inom ramen för befintlig kompetensfördelning, ska bibehållas på EU:s politiska dagordning på ett sådant sätt att hälsa är en prioritering. Regeringen anser att insatser ska utarbetas utifrån medlemsstaternas behov och önskemål på områden där det finns ett tydligt mervärde av samarbete på EU-nivå. Områden där ett sådant

24 (28)

mervärde finns är exempelvis förebyggande och kontroll av spridningen av allvarliga gränsöverskridande hälsohot, såsom t.ex. antibiotikaresistens, och hantering av de gränsöverskridande aspekterna av alkohol. EU:s medlemsstater kan även samarbeta genom att byta kunskap och erfarenheter t.ex. avseende hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande insatser. Regeringen ser också positivt på att föra samtal om hälso- och sjukvården inom EU med syfte att lära av varandra samt samarbeta kring narkotika- och dopningsfrågor. Hälsoperspektivet bör även kontinuerligt beaktas när olika initiativ och insatser utarbetas och genomförs där så är relevant.

Datum för tidigare behandling i riksdagen:

Socialutskottet informerades den 7 juni 2017.

16.Rådets slutsatser om hälsosam kost för barn: Framtid i hälsa i Europa

Vilken typ av behandling förväntas i rådet:

Beslutspunkt (antagande)

Ansvarigt statsråd:

Annika Strandhäll

Dokumentbeteckning:

ej ännu tillgängligt

Förslagets innehåll:

Det bulgariska ordförandeskapet har valt att prioritera framtagande av rådsslutsatser på tema hälsosamma matvanor för barn. Frågan diskuterades vid det informella hälsoministermötet den 23 april. Mot bakgrund av denna diskussion tog ordförandeskapet fram ett utkast till rådsslutsatser som bland annat lyfter frågan om marknadsföring, skolans roll, den gemensamma jordbrukspolitiken och forskning kopplat till barns hälsa.

I slutsatserna lyfter man fram vikten av att investera i människor och då särskilt i barnen, vikten av riskfaktorer för icke-smittsamma sjukdomar särskilt då

25 (28)

matvanorna, att hälsoaspekten måste in på fler områden, den sociala och ekonomiska miljöns nyckelroll för hälsa och att den ska stödja bra matvanor, vikten av utbudet (både av livsmedel och måltider och hur miljön ser ut där barn vistas) och vikten av forskning inom folkhälsa kring dessa frågor.

Utkastet till slutsatser betonar också vikten av att fortsätta pågående arbete kring att förhindra barnfetma genom att bl.a. utbyta erfarenheter och kunskap på området nutrition för barn samt att fortsätta implementera EU:s handlingsplan mot barnfetma 2014–2020, särskilt vad gäller gränsöverskridande påverkan som kan handla om marknadsföring riktad mot barn och att stödja en hälsosam miljö för barn. Här nämns att arbetet med handlingsplanen kan utvidgas vad gäller att stödja hälsosamma (utifrån bra matvanor) miljöer till att inte bara gälla skolan utan även andra platser där barn vistas som t.ex. sportanläggningar.

Förslag till svensk ståndpunkt:

Regeringens bedömning är också att de föreslagna rådslutsatserna håller sig inom EU:s kompetens på hälso- och sjukvårdsområdet så som den är uttryckt i artikel 168 i fördraget om EU:s funktionssätt. Slutsatserna innehåller en tydlig politisk signal om vikten av arbetet mot barnfetma i medlemsstaterna och i EU och ligger i linje med nationell politik på området. Rådsslutsatserna kommer också att bidra med ett relevant mervärde till EU:s handlingsplan mot barnfetma, ett viktigt instrument på området

Regeringen föreslår att Sverige vid rådsmötet ställer sig bakom ett antagande av rådsslutsatserna.

Datum för tidigare behandling i riksdagen:

Socialutskottet informerades den 6 febuari 2018 och regeringen överlade med Socialutskottet den 7 juni 2018.

17.ÖVRIGA FRÅGOR

a)Förordning med ändring i förordningen (EG) nr 726/2004 som en del av veterinärläkemedelspaketet

Vilken typ av behandling förväntas i rådet:

Information från ordförandeskapet.

26 (28)

Dokument:

13240/14 PHARM 69 VETER 86 MI 666 AGRILEG 186 CODEC 1839

b)Meddelande om stärkt samarbete mot sjukdomar som kan förebyggas genom vaccination

Rådets rekommendation om stärkt samarbete mot sjukdomar som kan förebyggas genom vaccination

Vilken typ av behandling förväntas i rådet:

Information från kommissionen

Dokument:

8676/18 SAN 135 PHARM 25 MI 321 SOC 231 RECH 166 EDUC 148 TELECOM 121 + ADD 1

8679/18 SAN 137 PHARM 26 MI 322 SOC 232 RECH 167 EDUC 149 TELECOM 122

c)Meddelande om digital omvandling av vård och omsorg på den digitala inre marknaden

Vilken typ av behandling förväntas i rådet:

Information från kommissionen

Dokument:

6451/18 SAN 64 TELECOM 104 CONSOM 122 PHARM 21 CYBER 73 DATAPROTECT 75 DIGIT 81 MI 299

d)Resultat av konferenser som organiserats av det bulgariska ordförandeskapet

Vilken typ av behandling förväntas i rådet:

Information från ordförandeskapet

27 (28)

e) Arbetsprogrammet för det inkommande ordförandeskapet

Vilken typ av behandling förväntas i rådet:

Information från den österrikiska delegationen

28 (28)