Ekofin, kommenterad dagordning 5 mars 2013

Bilaga till dokument från EU-nämnden 2012/13:2B5FFF

Annotering
2013-02-25	Fi 2013/147

Finansdepartementet

Till: Riksdagen

Ekofinrådets möte den

5 mars i Bryssel

Kommenterad dagordning

- enligt den preliminära dagordning som framkom i Coreper den 14 februari

Godkännande av den preliminära dagordningen

Lagstiftningsöverläggningar

(ev.) Godkännande av listan över A-punkter

(ev.) Reviderade kapitaltäckningsregler

- Reviderad allmän inriktning

Ordförandeskapet hoppas på beslut om reviderade kapitaltäckningsregler och skapandet av en s k single rule book (CRD4/CRR).

Samråd har skett med såväl Finansutskottet som EU-nämnden. Finansutskottet informerades senast den 14 februari 2013 och samråd med EU-nämnden skedde senast inför Ekofinrådets möten den 4 december 2012.

Förslagen syftar till att införa den globala överenskommelsen Basel 3 och att harmonisera gällande kapitaltäckningsregler. Regeringen är positiv till Basel 3-överenskommelsen och att den ska implementeras i EU. Därför är det viktigt att innehållet i Basel 3-överenskommelsen inte urvattnas när den genomförs som gällande rätt inom EU.

Förslagen består av två delar: ett direktiv och en förordning. De berör EU-reglerna för bland annat kreditinstituts och värdepappersbolags (instituts) kapitaltäckning, skuldsättningsgrad och likviditet. Dessutom innehåller förslaget delar som är inriktade mot bolagsstyrningsfrågor och sanktioner. Förordningen och direktivet ska ersätta de två gällande direktiven 2006/48/EG om rätten att starta och driva verksamhet i kreditinstitut och 2006/49/EG om kapitalkrav för värdepappersbolag och kreditinstitut (se vidare faktapromemoria 2010/11:FPM148).

Regeringen anser att flexibiliteten i rådets allmänna inriktning, vad avser medlemsstaternas möjligheter att sätta högre kapitalkravpå systemviktiga institut, är en godtagbar kompromiss. Förslaget innebär att Sverige kan genomföra lejonparten av det kapitalpåslag på de fyra storbankerna som man tillsammans med riksdagen, Finansinspektionen och Riksbanken beslutade om i november 2011, utan att behöva kommissionens godkännande.

Vidare har regeringen i den allmänna inriktningen fått igenom att lån med pant i bostadsrätter likställs med lån med pant i egna hem, genom att bostadsrätt definieras som bostadsfastighet.

Regeringen anser att förslagen bidrar till att stärka den finansiella stabiliteten. Regeringen stödjer att det rådande regelverket med två direktiv i stora delar blir en förordning eftersom det bidrar till att skapa ett mer enhetligt regelverk inom EU samt att den inre marknaden stärks på det finansiella området.

I de kompromissförslag som har presenterats hittills av ordförandeskapet har de för Sverige viktiga punkterna från rådets allmänna inriktning varit kvar. Regeringen är därför hoppfull om ett för Sverige positivt slutresultat.

Regeringen hoppas på en slutlig uppgörelse inom kort för att på så sätt så fort som möjligt kunna få på plats Basel 3-uppgörelsen och de högre kapitalkraven på storbankerna som följer av den s.k. novemberöverenskommelsen 2011..

Ekofinrådet och Europaparlamentet antog i maj 2012 var sin version av CRD4/CRR. Trilogförhandlingar med Europaparlamentet påbörjades därefter. ORDF hoppas kunna lösa ut de sista kvarstående frågorna i förhandlingarna med Europaparlamentet innan Ekofin 5 mars.

Svåra knäckfrågor under trilogerna har bl.a. varit flexibilitet (inkl extra kapitalpåslag för systemrisker), likviditet (inte minst i ljuset av Baselkommitténs slutgiltiga revideringar av likviditetsmåttet LCR den 7 januari 2013) och frågan om ett bonustak.

(ev.) Reviderade regler för marknader för finansiella instrument (MiFID/MiFIR)

- Allmän inriktning

Ekofinrådet ska nå en allmän inriktning om ett kompromissförslag från det irländska ordförandeskapet rörande reviderade regler för marknader för finansiella instrument.

Samråd har skett med Finansutskottet 13 december 2011 (överläggning) samt 27 mars 2012, 12 juni 2012och 14 februari 2013 (information). Samråd med EU-nämnden har inte skett tidigare.

EU-kommissionen lade hösten 2011 fram förslag till en förordning och ett nytt direktiv om marknader för finansiella instrument (MiFIR/ MiFID II). Förslagen innebär ändringar i de regler som gäller enligt direktivet om marknader för finansiella instrument (MiFID I), som i svensk rätt har genomförts huvudsakligen genom lagen om värdepappersmarknaden. Förslagen ingår som en del i reformeringen av det EU-rättsliga regelverket på finansmarknadsområdet och tar sikte på att uppnå ett säkrare, sundare, mer genomlyst och ansvarstagande finansiellt system samt att uppfylla åtaganden i G20 att ta itu med finanssystemets mindre reglerade delar och förbättra genomlysning och tillsyn, inte minst för finansiella instrument som främst handlas vid sidan av handelsplatser (OTC). Förslagen tar främst sikte på verksamhet som drivs av värdepappersföretag och börser. Förslagen beskrivs utförligare i faktapromemoria 2011/12:FPM34.

Förhandlingarna i rådet pågår i skrivande stund. Förhandlingsläget är för närvarande svårbedömt eftersom många viktiga frågor fortfarande inte är lösta. Om det i de återstående diskussionerna i rådet inte görs några avgörande ändringar i de kompromissförslag som nu föreligger bör regeringen kunna ge sitt stöd till att anta förslagen som allmän inriktning.

(ev.) Förslag om gemensam tillsynsmekanism (SSM)

Politisk överenskommelse

Rådet ska nå en politisk överenskommelse om förslaget till gemensam tillsynsstruktur för banker.

Information och samråd med EU-nämnden har skett inför Europeiska rådets möten i juni och oktober 2012 samt inför Ekofin i oktober, november och december 2012. Överläggningar med Finansutskottet hölls den 16 oktober 2012.

Kommissionen lämnade den 12 september förslag om en samlad tillsynsmekanism för banker i eurozonen (se vidare Fakta-PM 2012/13:FPM10). Därefter nådde Ekofin i december en kompromiss om utformningen av de föreslagna reglerna. Rådets kompromiss innebär i korthet följande.

ECB blir efter en övergångstid ansvarig tillsynsmyndighet för systemviktiga kreditinstitut i eurozonen. Inom de områden där ECB tar över tillsynsansvaret, blir ECB ansvarig myndighet för de flesta tillsynsuppgifterna. Nationella tillsynsmyndigheter behåller dock det primära ansvaret för att använda vissa tillsynsverktyg, främst avseende kapitalkrav. Icke euroländer har möjlighet att på frivillig basis delta i bankunionen och därmed få ECB som tillsynsmyndighet.

ECB förs också in i arbetet i Europeiska bankmyndigheten (Europeiska bankmyndigheten, EBA) som är samordningsorgan för banktillsynsmyndigheter i alla medlemsstater. Det föreslås nya röstningsregler för vissa typer av EBA-beslut. Reglerna innebär ett krav på ”dubbel enkel” majoritet, där det måste finnas majoritet för ett beslut dels inom kretsen av medlemsstater som deltar i tillsynsmekanismen, dels bland de medlemsstater som inte deltar i tillsynsmekanismen.

Det införs mekanismer för demokratiskt ansvarsutkrävande som innebär att ECB ska rapportera på olika sätt till Europaparlamentet, rådet, kommissionen och eurogruppen. I ett skäl görs en hänvisning till möjligheten att ändra fördraget för att kunna införa regler som ger länder som deltar i tillsynsmekanismen, men inte har infört euron som valuta, likvärdiga möjligheter till inflytande inom tillsynsmekanismen som euroländerna har.

Efter rådets kompromiss i december har trilogförhandlingar med Europaparlamentet påbörjats. Dessa förhandlingar pågår fortfarande.

Regeringen återkommer med förslag till ståndpunkt.

Återhämtning och avveckling av banker (krishanteringsdirektivet)

- Information från ordförandeskapet

Ordförandeskapet ska informera om läget i förhandlingarna kring krishanteringsdirektivet.

Överläggning har skett med Finansutskottet vid ett tillfälle den 28 augusti 2012. Finansutskottet har dessutom informerats vid tre tillfällen, senast den 14 februari 2013.

Kommissionen presenterade den 6 juni 2012 ett direktivförslag till EU-ramverk för hantering av banker, kreditmarknadsföretag och värdepappersföretag i kris. Direktivet syftar till att säkerställa att myndigheter har trovärdiga verktyg för att avveckla institut på ett sätt som minimerar spridningsrisker och samtidigt bibehåller tillgången på grundläggande finansiella tjänster. För vidare information se faktapromemoria 2011/12:FPM165.

Regeringen välkomnar att en minimiharmonisering av krishantering av banker, kreditmarknadsföretag och värdepappersbolag sker inom EU. Regeringen är dock tveksam till om det aktuella förslagets innehåll innebär att en systemkris kommer att kunna hanteras bättre än med befintliga verktyg.

Ramverket måste vara flexibelt och de avvecklingsverktyg som listas i förslaget måste vara en minimilista som ger utrymme för medlemsstaterna att vidta ytterligare åtgärder på nationell nivå, utöver de verktyg som listas i ramverket. För att förebygga och/eller avhjälpa finansiella systemkriser kommer ytterligare avvecklingsverktyg att behövas utöver de som presenterades i kommissionens förslag. Regeringen föreslår att förslagets minimilista med avvecklingsverktyg kompletteras med verktygen kapitalförstärkning och tillfälligt statligt ägande. Dessa verktyg ska möjliggöra för medlemsstaterna att återställa förtroendet i det finansiella systemet genom att förstärka kapitalet i ett institut vilket ska medföra att staten övertar ägandet i institutet. Mot bakgrund av detta måste det finnas en praktisk, effektiv och rättssäker möjlighet för staten att hantera aktieägarna på ett sådant sätt att dessa i första hand bär uppkomna förluster och förlorar sitt ägande i institutet.

Regeringen anser att möjligheten till lagreglerad nedskrivning av skulder, bail-in, ska vara ett av flera avvecklingsverktyg som medlemsstater kan tillämpa. Det ska följaktligen inte finnas något krav på att medlemsstater måste tillämpa bail-in innan eller istället för något annat avvecklingsverktyg (inklusive de föreslagna ytterligare avvecklingsverktygen kapitalförstärkning och tillfälligt statligt ägande). Bail-in är också i stor utsträckning oprövat och kommer sannolikt inte alltid att vara möjligt att använda (t.ex. vid en fullskalig systemkris då risken för spridningseffekter är överhängande).

Vidare anser regeringen att förslaget i sin nuvarande form ger alltför stora befogenheter till Europeiska bankmyndigheten (EBA).

Slutligen anser regeringen att den föreslagna obligatoriska lånemekanismen ska utgå. Det ska vara varje medlemsstats åtagande att garantera respektive lands avvecklingssystem.

Mervärdesskattebedrägeri: Mekanism för snabba insatser – Förfarande för omvänd betalningsskyldighet

- Antagande av slutsatser

Rådet ska anta slutsatser om åtgärder mot mervärdesskattebedrägerier. De två viktigaste åtgärderna är två förslag från kommissionen; en snabb reaktionsmekanism mot mervärdesskattebedrägerier (QRM) samt frivillig och temporär omvänd skattskyldighet för vissa tillhandahållanden som är särskilt känsliga för bedrägerier (omvänd skattskyldighet).

Vad avser QRM har samråd skett med Skatteutskottet 18 oktober 2012 och med EU-nämnden 30 november 2012. Samråd har inte skett vad avser omvänd skattskyldighet.

Förslaget om QRM innebär att kommissionen i brådskande fall kan besluta att en medlemsstat får införa omvänd skattskyldighet utan enhällighetsbeslut i rådet. Det andra förslaget gäller frivillig och tillfällig tillämpning av förfarandet för omvänd skattskyldighet på leveranser av vissa varor och tjänster som är känsliga för bedrägeri, nämligen mobiltelefoner, kretskort, spelkonsoler, läsplattor och handdatorer, el och gas, jordbruksprodukter samt koppar.

Regeringen ser att det finns ett behov av att agera snabbt när omfattande mervärdesskattebedrägerier uppstår. Det behöver dock analyseras om det är nödvändigt att göra avkall på principen att rådet beslutar om skattefrågor med enhällighet för att tillräckligt snabba insatser ska kunna sättas in mot mervärdesskattebedrägerier.

(ev.) Ekonomisk styrning – ”tvåpack”

- Allmän inriktning

Ekofinrådet ska anta en ny allmän inriktning om de båda förslagen till förordningar.

Samråd har skett med Finansutskottet 17 januari 2012. Samråd med EU-nämnden har skett vid ett flertal tillfällen, senast 18 januari 2013.

De två förslagen till förordningar rör förstärkning av budgetövervakningen i euroområdet och stärkt övervakning av euroländer som har, eller hotas av, allvarliga problem med sin finansiella stabilitet (se vidare Fakta-PM 2011/12:FPM70).

Ekofinrådet nådde den 21 februari 2012 en allmän inriktning. Europaparlamentet avslutade sin interna behandling av förslagen i juni 2012 och därefter inleddes trilogförhandlingar mellan rådet och Europaparlamentet i juli 2012.

Regeringen anser att de senaste årens utveckling tydligt har visat på behovet av stärkt efterlevnad av det ekonomiska regelverket i EU, och i synnerhet inom euroområdet. Det är därför rimligt att euroländerna vidtar åtgärder som möter de allvarliga utmaningar som det gemensamma valutasamarbetet nu står inför, bland annat genom åtgärder som gör det befintliga regelverket tydligare. Detta förbättrar förutsättningarna för euroländernas efterlevnad av reglerna.

Övriga frågor – aktuella lagstiftningsförslag

- Information från ordförandeskapet

Ordförandeskapet har annonserat att det kommer att informera om förhandlingarna kring några aktuella lagstiftningsfrågor. Det är i skrivande stund inte annonserat vilka frågor som kommer att tas upp.

Icke lagstiftande verksamhet

Godkännande av a-punktslistan

Europeiska planeringsterminen – rapport om de offentliga utgifternas kvalitet

- Diskussion och antagande av slutsatser

Rådet ska anta slutsatser om kommissionens rapport ”Quality of public expenditures in the EU”. Ärendet har inte tidigare behandlats i riksdagen.

I december 2012 presenterade kommissionen rapporten ” The Quality of Public Expenditures in the EU”. Rapporten följer av en beställning från Europeiska rådet den 28-29 juni 2012. I mandatet ingick att se över utrymmet för eventuella åtgärder för att förbättra kvaliteten i medlemsstaternas offentliga utgifter inom de ramar som EU och nationella ramverk möjliggör.

I utkastet till rådsslutsatser välkomnas kommissionens rapport och understryks behovet av ökad effektivitet i de offentliga utgifterna för att stödja en tillväxtfrämjande konsolidering samtidigt som viktiga sociala skyddsnät upprätthålls. I rådslutsatserna uttrycks också hur en fortsatt diskussion kring kvaliteten av offentliga utgifter kan ske mellan medlemsstaterna och inom ramen för befintliga processer och procedurer i kommittén för ekonomisk politik (KEP).

Regeringen kan ställa sig bakom utkastet till slutsatser.

Närmare EMU-integration : svar till Europeiska rådets ordförande

- Diskussion

Ekofin förväntas ha en diskussion om den framtida utformningen av den ekonomiska och monetära unionen (EMU).

Statsministern har inför Europeiska rådets möten i juni, oktober och, senast, 12 december 2012 haft samråd med EU-nämnden om frågor som rör EMU:s framtid.

Diskussionen är en förberedelse inför Europeiska rådets möten i maj och juni, då slutsatser ska antas. Diskussionen om EMU:s framtid omfattar fyra olika områden:

Samordning av större nationella ekonomiska reformer,

EMU:s sociala dimension,

Individuella arrangemang av kontraktsmässig art,

Solidaritetsmekanismer för dylika arrangemang.

Kommissionen väntas under våren att komma med förslag kring reformsamordningen samt kring de kontraktsmässiga arrangemangen och solidaritetsmekanismen. Kommissionens övergripande idéer på området presenterades i november 2012 i den s.k. ”blueprint” (se vidare Fakta-PM 2012/13:FPM57).

Regeringen anser att Sverige har ett starkt intresse av ett väl fungerande EMU. Regeringen anser emellertid att flera av de förslag i centraliserande riktning som har diskuterats riskerar leda till svagare drivkrafter för medlemsstaterna att ta eget ansvar för sin ekonomiska politik (”moral hazard”). Den ekonomiska och finansiella krisen i eurozonen visar vidare att marknadstryck som regel är mer effektivt än kollegiala påtryckningar (”peer pressure”) för att förmå länder i kris att få långsiktigt hållbara offentliga finanser samt genomföra nödvändiga ekonomiska reformer.

En öppen debatt samt gedigen analys med konsekvensbedömningar måste föregå eventuella beslut av långtgående karaktär. Förändringar i det ekonomiska samarbetet måste i alla delar ha demokratisk förankring och ge möjlighet till ett effektivt ansvarsutkrävande. Vidare anser regeringen att det ligger i Sveriges intresse att EU:s sammanhållning och den inre marknaden värnas.

Uppföljning av mötet mellan G20:s finansministrar och centralbankschefer 15-16 februari

- Information från ordförandeskapet och kommissionen

Kommissionen och ordförandeskapet ska avrapportera från överläggningarna vid G20:s finansministermöte i Moskva 15-16 februari. Detta är i linje med tidigare förfaranden vid G20-ministermöten.

Samråd har skett med EU-nämnden 8 februari 2013 inför Ekofinrådets godkännande av EU:s gemensamma ståndpunkter till G20-mötet.

Regeringen noterar återrapporteringen.

Övriga frågor

Det har i skrivande stund inte presenterats några övriga ärenden.