Utgiftsområde 21 Energi

Herr talman! Energifrågor är kanske inte de som alltid toppar tidningarnas löpsedlar, men det är ett av de få politikområden som rör oss alla. Föreställ er för en sekund att vi misslyckas med leveranssäkerheten och att elen av någon anledning helt slås ut. Det kan vara som följd av en naturkatastrof, terroristattack eller av annat skäl.

Den här delen på året går den första tanken till ljus och värme. Nästa problem blir kontakten med omvärlden. När fasta telefoner successivt ersätts med mobiler och smartphones ställer man sig frågan hur vi ska kunna ta kontakt med omvärlden och inte bli avskärmade.

För att inte tala om alla de samhällsviktiga funktioner som är så beroende av att elen fungerar. Jag tänker på sjukhus, polis, brandkår, äldreboenden och skolor, eller industrin där varje förlorad produktionstimme är ett slag mot konkurrenskraften.

En trygg energiförsörjning utgör basen för att samhällets kugghjul ska snurra. Det inte bara efterfrågas utan förväntas av såväl medborgare som företag. Men frågan är dock större än så, eftersom vi står inför stora klimatutmaningar.

Världen behöver gemensamt ställa om och minska utsläppen för att skydda vår planet. En klimatsmart energiproduktion och användning är en av de viktigaste faktorerna för att kraftigt minska vår miljöpåverkan.

Vi behöver lämna kolkraft, olja och naturgas därhän till förmån för en koldioxidfri energiproduktion och elbilar. Här är vi i Sverige en bra bit på väg, men vi kan göra mycket mer.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Energi

Dessa två värden, leveranssäkerhet och hållbarhet, utgör ledstjärnor för vår energipolitik. Men det finns också någonting annat, ett tredje värde som för oss moderater är oerhört viktigt. Det är modernitet.

Vi behöver ett samhällsklimat där teknikutveckling och innovation bejakas och där förutsättningarna finns för nya uppfinningar som skapar möjligheter vi inte ens kan föreställa oss i dag.

Jag skulle vilja hävda att ny teknik är vårt absolut viktigaste verktyg för att påverka världen i klimatfrågan. Vem tror att det räcker med att åka på internationella toppmöten och försöka övertala Donald Trump eller Xi Jinping att byta uppfattning, ställa om eller sluta med kolkraft?

Jämför det med uppfinningar som katalysatorn, elbilen och LED-lampan som skakat om hela världen och förbättrat miljön avsevärt. Vad de uppfinningarna har gemensamt är att ingen av dem har blivit uppfunna av politiker. De har uppfunnits av kreativa människor på fria marknader och i moderna företag. Politikens uppgift måste därför vara att undanröja hinder för att nästa tekniksprång ska kunna ske och utvecklas här.

Ett av de hindren är bristen på teknikneutralitet i politiken. Energipolitiken har länge dominerats av att man ställt olika kraftslag mot varandra i stället för att bygga ett system där det primärt är utsläppen som bestraffas. I denna budget fortsätter regeringen att strössla subventioner på enskilda kraftslag och lösryckta projekt, när vi redan har kommit överens om långsiktiga spelregler i till exempel elcertifikatssystemet.

Långsiktighet och en teknikneutral polluters pay-princip skapar incitament för ett tekniksprång som vi knappt kan drömma om i dagsläget. Då kan vi inte på förhand kedja fast oss vid den teknik som finns i dag. Därutöver behövs en mer företagsvänlig politik, där det går att få lönsamhet i miljöframsteg eller energiteknik. Dessutom behövs en än mer frihandelsvänlig regering, som tar bort tullar som gör att det i dag är svårt att exportera miljö- och energiteknik över hela världen.

Utöver de viktiga värdena leveranssäkerhet, hållbarhet och modernitet - den generella inriktningen - vill jag också gå in på några särskilda delar av budgeten och kommentera dem specifikt.

Låt mig börja med den största nya satsningen i regeringens budget, utökat investeringsstöd för solceller, som vi säger nej till. För bara ungefär ett och ett halvt år sedan gick regeringen fram med en skattehöjning på just solel. Efter massiv kritik från bland annat Alliansen var man tvungen att dra tillbaka denna skatt, och snabbt svänger pendeln. Nu går man fram med stora subventioner på solenergi.

Som ni säkert kan gissa av min inledning är vi oerhört positiva till teknikutveckling. Vi bejakar ny teknik och ser positivt på att enskilda människor gör insatser för att förändra och påverka miljön och påskynda energiomställningen. Det må så vara att regeringens intentioner varit goda, men att förhastat experimentera med olika styrmedel kan också slå fel.

Så sent som i förra veckan presenterade Riksrevisionen en omfattande granskning av just stödet till solenergi. I rapporten visas följande: "De statliga stöden till solel baseras på underlag som saknar genomarbetade samhällsekonomiska analyser. En annan utformning av stöden skulle sannolikt givit mer förnybar el för pengarna." Riksrevisionen menar dessutom att riksdagen inte har fått fullgod information inför sina beslut i frågan.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Energi

Mot bakgrund av detta är det anmärkningsvärt att regeringen fortsätter att ösa på med subventioner på detta område, efter den kritik som har kommit. Regeringen skulle bevisligen kunna använda pengarna på ett bättre sätt, eller åtminstone försöka försvara sig och analysera hur skattepengar kan användas bättre. Det är, menar jag, en ansvarslös hantering av skattebetalarnas pengar.

En annan fråga jag vill kommentera, som ofta hamnar i skymundan, gäller ett kraftslag som även i denna budget från regeringen har lämnats utanför rampljuset: vattenkraften. Faktum är att Sverige är det land i Europa som har störst andel förnybar el, och det beror på vattenkraften, som står för 40 procent av vår energitillförsel. Den fungerar som både bas- och reglerkraft och är vind- och vädertålig. Trots detta hotas vattenkraften av konstanta omprövningar som gör att många kraftverk måste läggas ned.

Därför är jag oerhört glad över den blocköverskridande överenskommelsen, där vi tydligt har kommit fram till att vattenkraften inte bara ska värnas utan också utökas. Nu stundar förhandlingar där vi ska fördjupa oss i frågan, och vi räknar med att intentionerna i den överenskommelse som fastslagits fortsätter att värnas.

Ytterligare en fråga jag vill kommentera är forskning och anslagen till forskning. Vi menar att det måste gå att forska på alla stora kraftslag vi har i Sverige, vilket naturligtvis inkluderar kärnkraft. Oavsett vilken regering vi kommer att ha efter nästa och nästnästa val kommer kärnkraften att vara en betydande del av vår energimix framöver.

Även för dem här inne som inte tycker så är det viktigt att avfallet från kärnkraften hanteras på bästa möjliga sätt. Därför borde det vara självklart att vi ska forska och utöka vår kunskap även på detta område. I vilket fall som helst finns det alltså goda skäl att inte ha ideologiska skygglappar vid tilldelningen av forskningsanslag. Därför vill vi att man ska kunna forska på alla stora kraftslag vi har i Sverige.

Avslutningsvis är det min fasta övertygelse att vi går en ljus framtid till mötes, även om vi nu står inför klimatutmaningar och andra hot. Det kräver dock en politik som bejakar ny teknik, är öppen gentemot omvärlden och levererar väl genomtänkta reformer, där varje skattekrona används på det absolut mest effektiva sättet. Detta är ledorden såväl för vår budgetmotion som för de regeringsår som väntar när vi tar över efter valet.

(Applåder)

I detta anförande instämde Hans Rothenberg (M).

Herr talman! Det lackar mot jul, och vi har nu den årstid framför oss som präglas av mörker och kyla, vilket för människan historiskt utgjort en överlevnadsfråga.

Även om kunnandet hos energipolitiker ökat överlag under den gångna mandatperioden och genom det arbete som bedrivits inom ramen för Energikommissionen, kanske framför allt kring skillnaden mellan effekt och energi, lyser en viss okunskap igenom när man i handling inte gör särskilt mycket åt den utveckling som vi nu kan se.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Energi

Inför varje vinter sammanställer Svenska kraftnät en rapport över kraftbalansen, det vill säga hur mycket elproduktion som finns att tillgå vid den förväntade tiden med högst elförbrukning under den vinter som kommer. Sverige har historiskt sett haft en god marginal men går nu i rasande takt från att självt kunna klara av timmarna med störst elförbrukning till att bli mer beroende av vår omvärld och fossil kraft från de länder som omger Sverige.

För en normalvinter är Sveriges kraftbalans fortfarande positiv, men man har gått från en marginal på 2 600 megawatt vintern 2015/16 till 1 300 megawatt den påföljande vintern. Inför den vinter vi står inför nu är den nere på 655 megawatt. På mindre än tre år har marginalen minskat med 75 procent.

För en tioårsvinter är läget än mer alarmerande. Där har man gått från en marginal på nästan 1 100 megawatt för två vintrar sedan till -247 megawatt, och för innevarande vinter landar man på -845 megawatt. Det går i rasande takt nedåt.

Subventionsdriven utbyggnad av vind- och solkraft ökar samtidigt kraven på reglerkraft, där vi nu framöver kanske inte kommer att hinna med i svängningarna med den vattenkraft som finns i Sverige. Utmaningarna, eller rättare sagt de politiskt pådrivna problemen, när det gäller tillhandahållandet av effekt förstärks dessutom av den högst beklagliga förtida stängning och avveckling av väl fungerande kärnkraftverk som nu står för dörren.

Kärnkraften svarar för den baskraft som utgör den bottenplatta på vilken hela det svenska kraftsystemet vilar och är inte minst betydelsefull för den elintensiva basindustrin i Sverige. Tillåts detta fundament försvinna, som en följd av politiska grepp där man försöker förstöra elmarknadens marknadsekonomi, hotas såväl industrins konkurrenskraft som vår välfärd.

Herr talman! Inget i den energiöverenskommelse som har slutits mellan fem av riksdagens partier styr mot att vi ska producera el främst när vi har behov av den. Dessa partier har även infört planekonomiska inslag, där man nu i lag bestämmer hur mycket el ska som tillföras. Skulle marknadspriserna och subventionerna bli för låga ska regeringen ratta på subventionskranarna så att man kan börja bygga igen.

I detta utgiftsområde för energipolitiken har regeringen lagt allt sitt fokus på investeringsstöd för solceller under anslaget för energiteknik. Detta anslag har ökat från ungefär 100 miljoner kronor under det sista året i den föregående mandatperioden till den nu föreslagna nivån på nästan 1 miljard kronor. Det är ett tiofaldigande av nivån på ungefär fyra år.

I alla alternativa förslag från oppositionspartierna på utgiftsområdet återfinns kraftiga sänkningar av detta anslag. Vi går längst och tar helt bort anslaget. Endast ett oppositionsparti är undantaget och vill i stället satsa mer, nämligen Centerpartiet. Trots att anslaget har tiofaldigats under en fyraårsperiod anser man att ytterligare medel behövs till subventioner och lägger 40 miljoner kronor extra. Man har återkommande vid dessa höjningar aviserat fler subventionskronor än vad regeringen har lagt. Man kan nästan tro att Centerpartiet, även om regeringen skulle satsa fler miljarder och dessutom tiofaldiga beloppet en gång till, skulle finna det logiskt att satsa några kronor extra. Centerpartiet har försökt profilera sig som något slags plusmenyvariant av regeringens subventions- och bidragspolitik på området.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Energi

Herr talman! Om man knyter an detta till det som är den verkliga utmaningen i det svenska kraftsystemet, att bemästra våra säsongsmässiga variationer, är det tämligen intressant att notera regeringens ambitioner på detta utgiftsområde. Sverige har redan gått ned till ett importbehov under en tioårsvinter och kommer troligen att göra det inom kort även för en normalvinter med de aviserade stängningarna av ytterligare två kärnkraftverk. Regeringen borde kanske lägga större energi på att få fram effekt när vi efterfrågar den och inte tvärtom.

Frågan är hur mycket solkraften kommer att bidra med till att lösa Sveriges effektsituation framledes. Den bedömning som Svenska kraftnät gör, som är det affärsverk som inför varje vinter utvärderar det här, av tillgängligheten för solkraft när vi har effektbehovet är att den kommer att bidra med 0 procent. Är man lite bevandrad i matematikens värld vet man att 0 procent av väldigt lite är lika mycket som 0 procent av väldigt mycket. Av det borde man också kunna dra vissa slutsatser.

Vad gäller regeringens uppskruvade subventionstempo kring solceller får man inte ens stöd av branschorganisationen Svensk Solenergi, vilket nog nästan får ses som unikt. De gick så sent som för två månader sedan ut med krav på att fasa ut stödet till solceller.

Riksrevisionen har även granskat det samlade stödet till solel, vilket nyligen publicerades i en rapport där man uttalar rätt kraftig kritik när det gäller det stödet.

Tänkandet kring subventioner har slagit an hårt och präglar även mycket av regeringens politik på andra områden där man sträcker sig till att vi ska subventionera allt möjligt, till och med lagandet och lappandet av skor och kläder.

Frågan är hur långt man är beredd att gå på det energipolitiska området framöver, där man absolut inte verkar vilja låta sig styras av korrekta prissignaler från marknaden. Det som behövs på det här området är mer marknad och mindre politik.

Herr talman! Utgångspunkten i stort för energipolitiken ska vara att serva Sverige som industrination och välfärdsland, inte det omvända. Vi har i dag ett stort elöverskott som vi slumpar bort till våra grannländer till ett pris som ligger en bit under hälften av kostnaden för vad som behövs för att uppföra anläggningarna som ska alstra den här elenergin.

En självklar insats gällande att stärka värdet av den el som framställs i Sverige för svenska intressen och att stimulera elanvändningen där den kan användas rationellt i Sverige borde vara utgångspunkten.

Vår elproduktion är redan i dag uteslutande fossilfri, men vårt fossila beroende återfinns främst i vissa sektorer som transportsektorn och inom industrin. Det finns goda förutsättningar att i allt snabbare takt elektrifiera de sektorerna, då kostnaderna för framför allt batterier sjunker stadigt, vilket gör att exempelvis transportsektorn snart är konkurrenskraftig gentemot fossildrivna bilar - detta utan en enda krona i subventioner. Behovet från statens sida är främst kopplat till satsningar på infrastruktur för en ny tids fordonsflotta.

Ledstjärnan för att minska vårt beroende av fossila energikällor ska främst vara kopplad till elektrifiering och inte till att rikta dyra och verkningslösa subventioner som leder till återvändsgränder.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Energi

Med detta, herr talman, vill jag yrka bifall till reservationen i betänkandet.

Herr talman! Det händer otroligt mycket på energiområdet, inte minst på elsidan. Teknikutvecklingen går framåt. Kostnadsreduktionen på sol, vind och batterier är massiv, och det skapar nya möjligheter och nya utmaningar och sätter gamla affärsmodeller i gungning.

Även politiskt har det hänt mycket de senaste åren, inte minst tack vare den här teknikutvecklingen. Jag kan stolt säga att Centerpartiet var en bärande del i att vi fick den breda energiöverenskommelsen som kom till stånd för ett och ett halvt år sedan på plats.

Vi gör det här för att vi tar ansvar för Sverige. Vi vet att industrin behöver långsiktiga spelregler, och vi vet att det behövs tuffa målsättningar för att omställningen till ett förnybart energisystem ska kunna ta fart. Då är den här överenskommelsen när det gäller el väldigt viktig.

Efter att energiöverenskommelsen kommit på plats har det varit en ganska hektisk tid som inte har varit lika publik. Skattesatserna har justerats, ett mål för energieffektivisering har spikats, elcertifikatssystemet har förlängts och nu utreds det hur vi ska slopa anslutningsavgifterna för havsbaserad vindkraft.

Det finns självklart frågor kvar att hantera. Den kanske allra viktigaste som är kvar i den här energiöverenskommelsen handlar om juridiken kring vattenkraften.

Det är också tydligt i överenskommelsen vad målet och utkomsten av det arbetet ska bli. Processen ska inte bli onödigt ekonomiskt eller administrativt betungande för den enskilde. Dagens situation för den småskaliga vattenkraften med miljonprocesser, som kostar pengar, tid och energi, för prövningar av dammar som har funnits i ett halvt millenium ska förändras.

För oss är det en självklarhet att det ska gå att göra miljöinvesteringar även i de små kraftverken som i dag har tillstånd som sträcker sig långt tillbaka i tiden. De ska kunna göras utan prövningar som kräver summor i mångmiljonklassen och långa domstolsprocesser som nöter ut kraftverksägarna.

Det är viktigt att vi löser de här frågorna. Det blir en verklig värdemätare på hur angelägen regeringen är om att den här energiöverenskommelsen ska hålla. Om den ska det krävs det att vi har ett förtroende och tillit mellan partierna, och då måste man leverera på den här punkten. Då duger inga svepskäl när det gäller vad EU kräver och inte kräver. Den bluffen har redan dragits gällande solskatten. Vi gick inte på den då, och vi går inte på den nu.

De senaste åren har vi inte bara haft en energiöverenskommelse, utan vi har också sett en regering med en helt egen definition av bra miljöpolitik. Centerpartiets gröna politik handlar om att höja skatterna och införa regler som gör det jobbigare och svårare att släppa ut. Vi vill se mindre av skatter på förnybart och på jobb och företagande, och vi vill göra det enklare för dem som gör miljösmarta val.

Regeringen däremot verkar ha en politik om att höja skatten på det förnybara. Man har höjt skatten på solel, vindkraft, etanol och rapsdiesel, och så har man skyllt på EU. När man sedan från EU:s sida biter ifrån och säger att det inte alls är EU:s fel tvingas regeringen att backa. Men man backar inte hela vägen, utan man har fortfarande kvar en solskatt, och man har fortfarande kvar skatten på vindkraft som man höjde, liksom vissa skatter på de förnybara bränslena.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Energi

Det krävs också konstanta påtryckningar på regeringen för att man när man är nere i Bryssel ska fajtas för att det ska vara samma regler för det fossila som det förnybara. I dag är det otroligt mycket tuffare krav på det förnybara när det gäller spårbarhet än vad det är på det fossila. Det är helt orimligt. Ett grundkrav skulle vara att det åtminstone är lika villkor.

Vi i Centerpartiet avfärdar inte bara skattehöjningarna på det förnybara utan kommer också med ett helt batteri av egna, gröna, förslag som skapar mer förnybar elproduktion, en grönare transportsektor och minskar utsläppen av klimatgaser, partiklar och annat.

Ett axplock av det här, ett litet potpurri, är att vi vill

införa den gröna bilbonusen på upp till 100 000 kronor för den som väljer en miljösmart bil

slopa fastighetsskatten för vindkraft

ta bort elskatten som i dag finns på fartyg och bussar

tillåta grannar att skapa små mikronät för att dela på den solel som kanske finns på det bästa taket i stället för att alla ska sätta upp solceller på var sitt tak

ha ursprungsmärkning av drivmedel vid pumpen så att det går att välja den gröna dieseln från Piteå i stället för den svarta dieseln från Putin

införa en kretsloppspremie för biogas som tar vara på den biogödsel som produceras och som faktiskt ersätter fossilt producerad handelsgödsel.

Vi tar oss också i vår budget an de stora utmaningar som vi ser i framtidens elsystem. Vi behöver lägga resurser på teknikutveckling och pilotprojekt i stället för på bidragssystem. Därför väljer vi också att exempelvis lägga resurser på energilager. Det handlar om att premiera dem som vill ha ett Teslabatteri hemma, men även om lite större pilotprojekt som att exempelvis göra gas från el när vi har överskott, det som kallas power to gas.

Energilager handlar inte bara om att den enskilde konsumenten ska kunna lagra sin egenproducerade el. Det är visserligen bra och kul att kunna göra det, så att man kan använda den när man behöver den. Men det handlar om otroligt mycket mer. Med energilager hos konsumenterna kan man kapa effekttoppar, det vill säga jämna ut produktionen lite mer över dygnet. Batteriet kan laddas på natten och kicka igång när man behöver det lite extra. Det kan också hjälpa till att utjämna produktionen, inte bara hos sig själv utan kanske i sitt kvarter.

Det ger ekonomiska vinster för konsumenten, men också för nätägaren som kanske inte behöver investera lika mycket i sina nät för att klara just maxanvändningen.

Med smart reglering och kloka strukturer kan samhället dessutom få en backup som kan användas vid frekvensproblem eller annat som skapar störningar i systemet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Energi

Kort sagt - med olika typer av energilager finns det stor potential att lösa många problem samtidigt, även om det självklart inte är den enda lösningen på de problem vi står inför. Regelverken behöver också lira med det. Det gör de inte i dag.

Sverige ska vara ett föregångsland när det gäller miljö, klimat- och energifrågor. Att vara ett föregångsland innebär för Centerpartiet att man levererar resultat och kombinerar det med tillväxt. Det är på det sättet vi får andra länder att följa efter. Indien, Kina eller USA kommer aldrig att följa efter ett land som begränsar sin mobilitet, hämmar sin tillväxt och begränsar för företagen. Det verkar vara den modellen den här regeringen jobbar med.

Den här regeringen siktar på det mest detaljerade regelverket eller högtflygande visionen. Men det imponerar inte på andra. Det är när man levererar konkreta resultat som andra vill följa efter. Därför behöver vi regler och styrmedel som gör så att våra företag kan ta fram spjutspetstekniken som vi sedan exporterar till andra. Det är bra för den svenska ekonomin, och det är bra för de globala klimatutsläppen. Klimatet är globalt. Och vi behöver få andra att följa efter oss.

Men viktigast av allt är kanske att utsläppen ökar nu, enligt SCB. Det gjorde de inte under alliansregeringen. Men det gör de under det rödgröna styret, när Miljöpartiet innehar miljö och klimatministerposten.

Att den som satsar mest pengar inte får mest resultat har kanske aldrig varit tydligare. Klimatet kommer inte att vänta. Det är därför Centerpartiet har valt att inte heller vänta. Vi har gjort överenskommelser på klimatområdet, på energiområdet, eftersom det är nödvändigt. Vår politik behöver få mer genomslag.

Nu behöver regeringen ta sig i kragen och börja leverera. En bra inspirationskälla är Centerpartiets budget. Den ligger uppenbarligen ett par år före regeringens egen politik. Den ligger i framkant, och den skapar verklig klimatnytta. Det är jag stolt över. Men det är framför allt vad Sverige, världen och klimatet behöver.

(forts. § 11)

Herr talman! För oss i Liberalerna handlar politiken främst om klimatet. Jag vill lyfta blicken utanför riksdagen och Sveriges gränser. Vi vet att en fjärdedel av alla koldioxidutsläpp i världen kommer från el och värme. Det vet även sex andra riksdagspartier som står bakom de svenska klimatmålen.

Detta vet dock inte klimatförnekarna, och det vet inte Donald Trump. USA:s president fortsätter att sprida lögner och faktafel om energipolitik och klimat. Jag önskar att Trump hade kunnat vara här med oss i dag i vår debatt. Vi hade nog haft väldigt mycket att prata om.

Energi

Vetenskapen slår fast att vi behöver minska utsläppen om jordens uppvärmning ska stoppas. Vad gör Trump? Han lämnar Parisavtalet, som är det första globala klimatavtalet någonsin. Vetenskapen slår fast att koleldning är som gift för klimatet. Vad gör Trump? Han öppnar upp gamla kolgruvor som Obama hade lyckats stänga.

När politiken blir faktaresistent finns det anledning till oro. Den amerikanska klimat- och energidebatten är så verklighetsfrånvänd att en senator tog med sig en snöboll upp i talarstolen för att "bevisa" att klimatförändringar är en myt eftersom det ju finns snö. Jag tror att det är dags för en ny kampanj: Make climate action great again!

Herr talman! Varför tar jag upp det här? Jo, för de stora och största utmaningarna inom energipolitiken finns inte i Sverige. I Sverige har vi kommit långt med vårt klimatarbete. Vi är som vanligt bäst i klassen, och det är bra att vi fortsätter vara det. Vi ska tjäna som en förebild för andra, och vi ska inspirera och sprida ny teknik.

Utmaningarna finns i andra länder, inte bara i USA, där Trump firar klimatförnekarnas julafton, utan även i länder som ligger rätt nära oss. Våra grannar Polen och Tyskland eldar gladeligen med kol, som om vi fortfarande levde på 1800-talet.

Herr talman! Jag besökte Vattenfalls tyska kolgruvor häromåret och stod mitt i de 70 meter djupa hålen i Welzow-Süd. Jag fick hålla i bitar av det så kallade svarta guldet, som är till sådan stor skada för klimatet.

Herr talman! Vi måste göra mer för att stänga Europas kolgruvor. Detta är energipolitikens stora utmaning, och det borde vi egentligen diskutera mer här i dag. Vi måste kräva att Tyskland och Polen lägger ned sin kolindustri, gärna genom att erbjuda dem svensk el.

Det är först när EU har gjort sin hemläxa som vi kan sätta press på USA, Kina och de andra stora utsläppsländerna. President Obama hade rätt när han sa: Vi är den första generationen som har full vetskap om klimathotet, och vi är den sista generationen som kan göra något åt det.

Av detta skäl prioriterar Liberalerna klimatet i energipolitiken, herr talman, och därför har vi svårt att förstå regeringens mål om 100 procent förnybart. Fokus borde ju ligga på utsläppen. Risken med regeringens politik är att vi får stänga fler reaktorer och importera smutsig el till Sverige. Vi ser redan tecken på detta under kalla vinterdagar.

Liberalerna tror att kärnkraften behövs för att vi ska klara klimatarbetet, men vi är inte längre kärnkraftskramare till varje pris. Vi välkomnar förnybar energi med öppna armar. Billiga solpaneler är en revolution för energipolitiken över hela världen.

De subventioner till solpaneler som regeringen föreslår är dock helt bortkastade. Branschen själv säger att de inte behövs. De försenar installationsprocessen, vilket gör att folk väntar på stöd i stället för att investera i solpaneler själva. Subventionerna bidrar dessutom till att företagen slipper pressa priserna.

Herr talman! Den stora energipolitiska debatten den här mandatperioden har rört energiöverenskommelsen. Liberalerna står inte bakom den. Vi anser att överenskommelsen innebär stora subventioner till väderberoende elproduktion, som kostar mycket utan att tillföra någon klimatnytta. Den överproduktion av förnybar energi som vi kommer att få i och med regeringens politik kan skada vårt och våra grannländers elsystem. Regeringens politik kan få drastiska konsekvenser för länder i vår närhet. Detta perspektiv saknas tyvärr när politiken stannar vid Sveriges gräns, för Sverige är inte en ö.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Energi

(Applåder)

Herr talman! I går fick vårt utskott besök av en stor delegation från Indonesien. Om man jämför kan man säga att vi nästan inte har några utmaningar alls i vårt land.

Vi tycker att Sverige är ett till ytan stort land. Vi har många sjöar, kustområden och två större öar av stor betydelse inte minst för besöksnäringen - Öland och Gotland. Tillgången till el hela dygnet, hela året och över hela landet kräver stabila elnät och förbindelser mellan fastlandet och öarna. Jämför vi med Indonesien, som har 17 000-18 000 öar, har vi som sagt smärre utmaningar.

Icke förty är det faktiskt så att Gotland har väntat på en ny kabel från fastlandet under lång tid. Före sommaren 2017 kom beskedet från Svenska kraftnät att man inte anser det vara samhällsekonomiskt försvarbart att fullfölja detta löfte. Föga förvånande delades inte åsikten av befolkningen på Gotland, som anser sig ha lika rätt till en stabil elförsörjning som resten av landet.

Energimyndigheten har uttalat att ön ska bli helt självförsörjande på el och att en elledning mellan ön och fastlandet inte kommer att behövas om 20 år. Havs- och landbaserad vindkraft, solkraft och biokraft som spillvärme från industrierna på ön ska medverka till en tillräcklig elproduktion för både vanliga konsumenter och företag.

Under nästa år ska Energimyndigheten presentera en plan för hur Gotland ska bli en självständig elproducerande ö, något som naturligtvis är oerhört positivt på lång sikt. Men hade jag bott på Gotland hade jag ändå ställt mig frågan: Om 20 år? Hur fungerar det de närmaste åren då? Det är väl ändå ganska viktigt för oss alla.

Vi kristdemokrater vill att Energimyndigheten verkligen ser över det behov som finns för närvarande och de närmaste åren. Det är också så, herr talman, att Svenska kraftnät har ett stort pågående arbete med att utveckla de stora stamnäten i stort i Sverige. Med anledning av klimatet och den väderlek vi har i Sverige vet vi att ju fler ledningar som kan läggas i marken, desto mindre är risken för avbrott vid oväder och tunga snöfall.

Det finns ungefär 160 lokala elnätsägare i Sverige i dag. Med detta har naturligtvis säkerhetsaspekten kommit i dagen men inte tillräckligt i fokus, tycker vi kristdemokrater. Tillgången till el är väsentlig i vårt samhälle, och det kan gå lätt och snabbt att utsätta ett land för stora påfrestningar när varken it eller annan infrastruktur fungerar på grund av att just elektriciteten inte fungerar.

Vi vill därför att Energimyndigheten och Svenska kraftnät ges i uppdrag att se över säkerheten, risken att utsättas för angrepp på elnäten runt om i Sverige och vilken beredskap de lokala nätägarna ska kunna ha om det sker oförutsedda händelser. Kristdemokraterna har tidigare fört fram behovet av en cybersäkerhetsmyndighet, och där skulle även detta uppdrag kunna inkluderas.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Energi

Herr talman! För oss kristdemokrater är det viktigt att de olika energislagen kompletterar varandra och kan användas på det mest optimala sättet. I dag och sedan några år tillbaka är det ganska inne att kunna producera sin egen el och kalla sig för mikroproducent. Samtidigt har ryckiga förutsättningar för solel och dålig lönsamhet för vindkraft inte gjort det så enkelt för dem som faktiskt vill vara det.

Några som skulle kunna kallas för reella mikroproducenter är de som äger och driver småskalig vattenkraft runt om i landet. Kanske drivs den mest för den egna verksamheten men också för närsamhällets behov. Vi vet att det i flera år har varit problem för den småskaliga vattenkraften. Det har ställts krav på miljömässiga åtgärder som inte alltid har setts som de mest optimala i omfattning av vare sig kostnader eller just för miljön.

Jag känner mig trygg i den formulering som vi kom överens om just i energiöverenskommelsen, att vi ska hitta lösningar så att det inte blir administrativt och ekonomiskt betungande för den enskilde i förhållande till den eftersträvade miljönyttan, precis som min kollega Rickard Nordin från Centerpartiet också nämnde.

I dagsläget har en departementspromemoria som kan ses som ett första utkast från tjänstemännen på Miljö- och energidepartementet - alltså ett utkast som inte är politiskt förankrat eller skrivet - varit ute på remiss. Det har kommit in en stor mängd synpunkter, och nu påbörjas det politiska arbetet med att ta till vara de förslag till ändringar som har kommit från remissinstanserna.

Jag kan lova dem som eventuellt tittar på oss just nu på webben eller på tv att det finns en god vilja till positiva förändringar här. Det finns en mycket god vilja att tillgodose den skrivning som finns i energiöverenskommelsen. Om detta ska ingen tveka. Jag tror också, och min förhoppning är, att vi ska komma överens, precis som vi har gjort i andra delar i energiöverenskommelsen. Men en god vilja till förändringar handlar också om, som i vilka förhandlingar som helst, att man kanske inte alltid kan få igenom allt man önskar.

Jag skulle avslutningsvis vilja nämna behovet av fortsatt forskning och utveckling kring ny teknik på energiområdet. Kristdemokraterna har skrivit i energimotionen i flera år om behovet av forskning kring kärnteknik även fortsättningsvis. Det kanske kan låta onödigt om vi ändå ska lägga ned kärnkraften. Men så länge vi har den måste vi ha kompetens på området, och då behövs också forskning.

Jag vet att jag har talat om det förut, och jag vill återigen poängtera ett annat område som jag verkligen tror skulle ha en potential också i Sverige, och det är geotermisk energi.

Det finns produkter som vi säger oss använda av just miljöskäl, och användningen av el för snart sagt alla produkter och områden i samhället kräver särskild eftertanke när det gäller vad produkterna görs av och hur de görs. Ska vi komma framåt och utveckla en cirkulär ekonomi kan vi inte sticka huvudet i sanden och ta elcykeln, messa med mobilen och mikra maten utan att förstå behovet av malm och metaller för framställande av batterier, stål och motorer.

Jag ser därför fram emot att vi i den här kammaren framöver kommer att se helheten i och mellan de olika näringar och producenter som behövs för att vi ska dra nytta av våra egna resurser i Sverige och skapa arbetstillfällen och företag, inte minst för att andra länder söker kunskap om miljövänlig teknik som vi skulle kunna tillhandahålla i än större omfattning.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Energi

(Applåder)

Herr talman! Sverige ska hålla ihop. Det gemensamma samhällsbygget ska framtidssäkras. I tre år har regeringen amorterat på statsskulden och satsat på ansvarsfulla investeringar i samhällsbygget i stället för orättvisa skattesänkningar och nedskärningar.

Underskott har vänts till överskott. Därför har vi nu utrymme att gå vidare med kraftfulla investeringar som är nödvändiga för att stärka ett hållbart samhällsbygge.

Regeringens målsättning är att energiproduktionen ska vara 100 procent förnybar. Energipolitiken ska skapa villkor för en effektiv och hållbar energianvändning och en kostnadseffektiv svensk energiförsörjning med liten inverkan på hälsa, miljö och klimat samt underlätta omställningen till ett ekologiskt hållbart samhälle.

I den som jag tycker helt fantastiska energiöverenskommelsen mellan regeringen, Moderaterna, Centerpartiet och Kristdemokraterna sattes målet 50 procent effektivare energianvändning till 2030 och 100 procent förnybar elproduktion till 2040. Nu pågår arbetet med att genomföra energiöverenskommelsens olika delar, och regeringen avser att återkomma till riksdagen med en proposition för att slå fast de energipolitiska målen.

Herr talman! Klimatet är mänsklighetens största utmaning. Förnybar energi och effektiv energianvändning bidrar till att lösa klimatutmaningen. Därför satsar regeringen drygt 800 miljoner kronor på mer förnybar energi, effektivare energianvändning och mer energi- och klimatrådgivning.

Satsningarna består av energieffektivisering i industrin. Vi ökar stödet till solel med hela 525 miljoner kronor per år. Den kommunala energi- och klimatrådgivningen förlängs och utökas. Vi inför ett nytt stöd till kommunerna för att ge mer vindkraft. Vi ger också mer resurser till lokal och regional energi- och klimatomställning samt säkrare energiförsörjning.

Utbyggnaden av vindkraft och solenergi fortsätter, men vi vill också göra det lättare för hushåll och företag att använda energin mer effektivt. Sverige har goda förutsättningar för förnybar elproduktion, och det är rimligt att Sverige på sikt även är nettoexportör av el. Elcertifikatssystemet är ett effektivt styrmedel för att öka andelen förnybar energi. Bioenergi utgör det största förnybara energislaget och är en central del av regeringens ambitioner om förnybar energi.

För att bryta fossilberoendet är det nödvändigt med en omställning av transportsektorn. För att nå målet behövs långsiktiga förutsättningar för biodrivmedel. I och med förslaget Bränslebytet - från fossilt till förnybart levereras just detta.

Man tar även fram en strategi för elektrifiering och föreslår dessutom ett bonus-malus-system för att främja en mer miljövänlig fordonsflotta. Regeringen har för avsikt att analysera biogasens nytta, hur denna resurs tas till vara på bästa sätt och hur den kan ges konkurrenskraftiga villkor på både lång och kort sikt. Vattenkraften spelar en central roll för Sveriges elförsörjning, dels som enskild produktionskraft, dels som regler- och balanskraft.

För att uppnå målen på klimat- och energiområdet behövs kraftfulla satsningar på forskning och innovation. En stor del av anslagen på energiområdet går just till forskning. Detta är en väl avvägd prioritering. Insatserna ska fokusera på ett tryggt, hållbart och resurseffektivt energisystem som är alltmer tvärsektoriellt och har en tvärvetenskaplig inriktning. Insatserna ska även fokusera på områden som har förutsättningar för tillväxt och export.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Energi

Det är viktigt att energikonsumenterna får möjlighet att stärka sin ställning på energimarknaden och minska sina egna energikostnader. En utredning är tillsatt med uppdrag att identifiera de hinder som hushåll, mindre företag och andra aktörer möter.

Den svenska energipolitiken ska bygga på samma tre grundpelare som energisamarbetet i EU. För närvarande pågår ett intensivt arbete för att införa en europeisk energiunion. På det globala planet ska Sverige verka för genomförandet av Parisavtalet och Agenda 2030 och vara en kraft i energiomställningen. Under nästa år, 2018, kommer Sverige att stå värd för två toppmöten om energi tillsammans med övriga nordiska länder och EU. Det blir då möjligt att demonstrera det globala ledarskapet inom hållbar energi i syfte att driva på energiomställningen och genomförandet av Parisavtalet.

När det gäller oppositionen kan jag konstatera att Moderaterna, Liberalerna, Kristdemokraterna och Sverigedemokraterna avvisar flera av regeringens satsningar. Det gäller framför allt de satsningar som har med förnybar energiproduktion att göra. Man hänvisar till att marknaden ska lösa våra gemensamma energiutmaningar. Centern visar däremot tydligt att man ser möjligheter med förnybar energiproduktion, vilket naturligtvis är glädjande. Sverigedemokraternas svar på förnybar energi är bland annat kärnkraftsforskning och en forskningsreaktor. Jag noterar också att flera partier har en lägre pris- och löneuppräkningstakt, vilket bör betyda färre anställda eller lägre löner på energimyndigheterna.

Skillnaderna i ramanslaget visar tydligt de olika prioriteringarna: Centern har minus 150 miljoner kronor, Moderaterna minus 1 235 miljoner, Sverigedemokraterna minus 905 miljoner, Liberalerna minus 900 miljoner och Kristdemokraterna minus 683 miljoner.

Sammantaget, herr talman, yrkar jag bifall till regeringens förslag till anslagsfördelning inom utgiftsområde 21 och de bemyndiganden som finns knutna till några av anslagen. Jag yrkar även bifall till förslagen om Svenska kraftnäts investeringsplan och finansiella befogenheter liksom förslaget om elberedskapsavgiftens storlek. Jag yrkar avslag på motionerna.

Herr talman! Avslutningsvis vill jag försöka beskriva varför det är så extremt viktigt att det övergripande målet för energipolitiken är att på kort och lång sikt trygga tillgången på el och annan energi på ett hållbart sätt och till konkurrenskraftiga villkor jämfört med vår omvärld.

Som ni säkert hör är jag från Dalarna - en fantastisk plats att leva och bo på. Dalarna är Sveriges tredje största exportlän och det största turistlänet utanför Stockholm, Göteborg och Malmö. Jag bor i Avesta, en industrikommun med stolt stål- och kartongsindustri i världsklass. I Avesta finns ett litet fint samhälle som heter Horndal. Även Horndal hade tidigare en betydande industriproduktion, men den är numera nedlagd.

Alltför ofta beskrivs den här typen av kommuner och samhällen i negativa ordalag som jag vänder mig starkt emot, för i dessa kommuner och brukssamhällen finns en enorm kraft bland invånarna. Man är van vid strukturomvandlingar, man är flexibel och man är stolt över att producera exempelvis rostfritt stål eller kartong av yppersta världsklass - material som bidrar till en bättre och klimatsmartare värld.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Energi

Nu sker något fantastiskt. I Horndal finns nämligen en knutpunkt för stamnätet. Svenska kraftnät planerar nu reinvesteringar för över 1 miljard kronor som påverkar Horndal - detta på grund av elnätets ålder. Det här gör att företag, exempelvis Google, som är i behov av fler serverhallar, ser denna del av landet som mycket attraktiv att etablera sig i. Nu planerar Google investeringar i miljardklassen i lilla Horndal i södra Dalarna. Det kan bli den största industriinvesteringen på många år.

Det här visar tydligt vikten av trygg tillgång på el till konkurrenskraftiga villkor jämfört med vår omvärld. Det visar också vikten av att underhålla den infrastruktur vi har byggt upp i landet.

(Applåder)

Herr talman! Låt mig börja med att säga att denna debatt och denna fråga inte är någon tävling om vem som kan satsa mest av skattebetalarnas pengar eller strössla ut mest pengar på olika saker. Tävlingen borde handla om vem som lyckas få ut mest resultat för pengarna, alltså vem som lyckas få utsläppen att minska i stället för att öka, som de har gjort de senaste åren.

Med anledning av det har regeringen i och med satsningen på höjt investeringsstöd för solel också fått ganska mycket kritik, bland annat av Riksrevisionen. Man menar att det inte finns några analyser som visar att detta ger någon särskild effekt, och man menar att skattepengarna skulle kunna användas mycket mer effektivt någon annanstans. Riksrevisionen säger till och med att riksdagen inte har haft tillräckligt goda underlag för att kunna fatta beslut i frågorna.

Mot bakgrund av detta och av den kritik som har kommit från branschen - den bransch som nu alltså ska subventioneras mer med regeringens satsning på solenergi - skulle jag vilja ställa en fråga till Patrik Engström. Tycker Socialdemokraterna och regeringen att det är ansvarsfullt att använda skattebetalarnas pengar på det här sättet?

Herr talman! När det gäller solceller tar jorden på två timmar emot lika mycket energi från solen som hela världens befolkning använder under ett år. Det gäller att hitta sätt att använda solenergin smart, precis som Sofia tar upp, både i Sverige och i andra länder.

Jag kan konstatera att Riksrevisionen har lämnat sin rapport med ett antal rekommendationer om stödet till solel. Vi får återkomma i denna fråga. Det jag samtidigt kan konstatera är att Riksrevisionen också år 2013 lämnade en rapport om stöd till olika energislag. Man sa ungefär samma sak då.

Jag ska citera ur vad man skrev då, 2013: "Den övergripande slutsatsen är att det finns en risk att staten inte använder sina styrmedel inom klimat och energipolitiken så att utsläppen minskar i enlighet med klimatmålen och till rimliga kostnader."

Det ingår naturligtvis i Riksrevisionens uppdrag att granska hela tiden, men detta sa man alltså under er regeringsperiod, och man säger det även nu. Vi kommer naturligtvis att återkomma i den här frågan under nästa år. Det är jag helt övertygad om. Men jag noterar förstås också vad Riksrevisionen har sagt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Energi

Herr talman! Det är oerhört viktigt att vi, som sitter på ansvaret att fördela skattebetalarnas pengar, ser till att varje skattekrona används så effektivt som möjligt, särskilt inom miljö- och klimatpolitiken. Vi står ju inför ett enormt klimathot.

Det räcker alltså inte bara med att göra satsningar och ha en feelgoodpolitik - där man vidtar symboliska åtgärder och sedan sover gott om natten - som inte ger den största möjliga effekten. Det är just detta som vi har kritiserat.

Om det finns svidande kritik inte bara från Riksrevisionen utan också från branschen själv måste man åtminstone ha en ordentlig analys och ordentligt underlag för att motivera varför en viss subvention är den mest effektiva, mot bakgrund av alla andra saker man skulle kunna lägga skattepengar på.

Jag skulle återigen vilja fråga Socialdemokraterna och regeringen: Litar man inte på Riksrevisionens granskning? Delar man inte den uppfattning som Riksrevisionen har, eller står man upp för att det är rätt att använda skattepengar utan att ha ett ordentligt underlag och ordentliga analyser som grund för hur vi använder dem? Och tror inte även Patrik Engström att det finns bättre sätt att använda skattebetalarnas pengar när det tydligt framgår av den rapport som har kommit att denna satsning troligtvis inte har större effekt än andra möjliga satsningar?

Herr talman! Som jag sa tidigare har jag också sett rapporten. Vi kommer naturligtvis att återkomma i debatten om den.

Genom energiöverenskommelsen är vi överens om att vi måste ta ett antal steg för att bli bättre på klimatområdet. Det är ganska tuffa mål vi har satt upp åt oss själva. Det tycker jag, som är ny i utskottet. Det är tuffa mål som ger spänst i debatten.

Då är frågan: Om man som Moderaterna drar ned 1,2 miljarder på energibudgeten, anser man då att det blir mer klimatsmart energi, eller anser man att det inte har någon effekt? Det borde åtminstone enligt mitt sätt att se det ha en ganska ordentlig effekt. 1,2 miljarder är ju oerhört mycket pengar. Någonstans borde det synas. Det är ju inte så att pengarna bara försvinner, även om Moderaterna inte gillar solceller.

Under 2008 eller 2009, då jag var villaägare, var jag själv väldigt intresserad av att investera i solceller. Nu blev det inte så för mig, för det blev kö. Det fanns inte resurser. Så kan det naturligtvis vara. Men det var faktiskt ni som införde solcellsstödet. Vi har byggt ut det, för vi tycker att det är en bra investering.

Sedan är det naturligtvis så att det här energislaget, liksom många andra nya energislag, inte är kostnadseffektivt på en gång, men på sikt kommer det också att vara det. Det är en del av den elmix vi kommer att ha i framtiden. Det är jag helt övertygad om.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Energi

Herr talman! Vi behöver smarta styrmedel som gynnar energieffektivisering, och vi behöver miljösmarta drivmedel. Vi behöver de långsiktiga spelregler som ledamoten Engström talar om. Vi behöver också gynna de kloka investeringar som har gjorts. Men tyvärr går regeringens politik helt på tvärs mot detta när det handlar om sjöfarten.

De nya farledsavgifterna minskar miljöstyrningen. När svensk sjöfart skriker efter tuffare regler, helst på internationell nivå, gör regeringen ingenting. Man minskar i stället miljöstyrningen. Hur kan regeringen försvara ett sådant beslut, Patrik Engström?

Herr talman! Tack, Rickard, för frågan. Där får jag säga pass. Jag är för ny när det gäller de här frågorna. Jag kan inte svara på frågor om sjöfarten. Tyvärr, jag kan inte svara på detta.

Herr talman! Tyvärr säger också regeringen pass när det gäller de här frågorna. Man har väldigt höga klimatambitioner internationellt sett. Men när vi har en svensk bransch som skriker efter internationella spelregler - en bransch som ligger i framkant och som skulle gynnas av mycket tuffare miljökrav - gör regeringen ingenting. I stället har man nya farledsavgifter som minskar miljöstyrningen.

De nya elfärjorna mellan Helsingborg och Helsingör får en 76-procentig ökning, trots att man har investerat 300 miljoner för att de ska gå på el i stället för på fossila drivmedel. Det är helt oacceptabelt!

Jag hoppas att Patrik Engström tar med sig detta och ser till att det blir förändring av detta hos regeringen, så att man inte behöver svara pass framöver.

Herr talman! Tack, Rickard! Absolut, vi får återkomma i den här frågan.

Jag har en fråga till Rickard och Centerpartiet när det gäller budgeten. Jag ser ju att regeringens budgetram och Centerpartiets budgetram ligger väldigt nära varandra, vilket är glädjande. Men naturligtvis är det olika profiler på utgiftsområdena.

När det skiljer så mycket mellan Moderaterna och Centerpartiet när det gäller budgeten på energiområdet undrar jag: Vem är det som kommer att bestämma en eventuell alliansbudget på energiområdet - är det Centerpartiet som blir tongivande i energifrågorna, eller kommer man att falla till föga för Moderaterna? Detta är en viktig fråga, om inte annat för väljarna. Det är ju avgrundsstora skillnader när det gäller ramanslaget på energiområdet.

Herr talman! Inte mycket av det som oppositionspartierna hittills har lyft fram i den här debatten har handlat om den budget vi har att diskutera här och nu. Farledsavgifter hänger till exempel inte alls ihop med den här budgeten, men det är väldigt kreativt att lyfta in andra frågor i den här debatten.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Energi

Jag hoppas att vi ska tala om den budget som handlar om utgiftsområde 21, Energi, som vi har att diskutera i den här debatten.

Det finns en budgetpost som jag är glad försvinner från och med 2018 års budget. Det är anslaget Ersättning för vissa kostnader vid avveckling av Barsebäcksverket. Det är totalt flera miljarder kronor som har betalats i skadestånd till kärnkraftsägarna för de två reaktorer som stängdes i Barsebäck 1999 och 2005. När olönsam och farlig kärnkraft stänger är det inte rimligt att det är staten och i förlängningen skattebetalarna som ska betala för det. Därför är jag glad att vägen till målet 100 procent förnybar elproduktion inte går via en återinförd avvecklingslag, som innebär att skadestånd betalas ut när kärnkraft stänger ned. Det är marknaden som ska ta det ansvaret.

Fem partier har enats om målet att Sverige ska ha 100 procent förnybar elproduktion år 2040. Detta, tillsammans med målet att Sverige ska vara en av världens första fossilfria välfärdsnationer, är grunden i det budgetförslag som regeringen tillsammans med Vänsterpartiet har lagt fram.

När vissa säger att arbetet ska göras någon annanstans säger Miljöpartiet tvärtom att Sverige har en viktig roll. Genom att visa vägen till ett hållbart samhälle kan vi påverka det globala miljöarbetet i långt högre grad än vad som står i proportion till hur många procent av världens befolkning som bor just här.

Utvecklingen av förnybar energi i Sverige är en del av en global trend. I veckan meddelades att Costa Rica nu har drivits med 100 procent förnybar energi i över 300 dagar. Sverige har bättre geografiska förutsättningar än de flesta länder för denna omställning, tack vare vattenkraften, skogen och goda vindlägen. Vi har också företag och forskning som ligger i framkant.

Regeringen har nu presenterat en energibudget med ett totalt anslag på 3,6 miljarder kronor för nästa år. Den största andelen är satsningen på energiforskning. Andra stora satsningar gäller solcellsstöd, åtgärder för energieffektivisering och bonus till kommuner som satsar på vindkraft.

De borgerliga partierna och Sverigedemokraterna har gemensamt att de gör stora nedskärningar i budgeten. Moderaterna skär ned mest - 1,2 miljarder kronor. Det är alltså 30 procent av regeringens budget som försvinner. Det blir färre solceller, mindre energieffektivisering och mindre energiforskning.

Solenergi är det mest populära energislaget hos svenska folket. Under den borgerliga regeringens år växte kön med människor som väntade på att få del av solcellsstödet. Under den förra regeringens tid satsades 50 miljoner kronor per år på solceller. Nu avsätts 915 miljoner kronor för nästa år och framöver. Skillnaden mellan 50 och 915 miljoner kronor per år visar den stora ambitionsskillnaden.

I budgeten föreslås också att utbetalningen av investeringsstödet ska göras enklare. Min granne hemma ska inte behöva fylla i papper för att få del av stödet, utan pengarna ska i stället betalas ut automatiskt. Det skulle vara ett sätt att ytterligare sänka trösklarna för solcellsinvesteringar.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Energi

Flera förbättringar har gjorts de senaste åren från regeringens sida. Jag kan konstatera att det aldrig har varit så enkelt och lönsamt att sätta solceller på sitt tak som det är i dag. Dessutom förlängs nu i budgeten stödet till energilager. Det är en väldigt spännande teknisk utveckling att människor kan ha solceller på taket och lagra energi i ett batteri, som kan användas när man behöver ett tillskott.

Miljöpartiet vill att fler människor ska delta i energiomställningen. Förra året växte solcellsmarknaden med 63 procent, jämfört med året tidigare. Energimyndigheten bedömer att solel kan stå för 10 procent av vår totala elförsörjning år 2040 och därmed vara en väldigt viktig pusselbit i omställningen till ett helt förnybart energisystem.

De fem partierna bakom energiöverenskommelsen är överens om ett mål om att Sverige ska ha 50 procent effektivare energianvändning 2030. För att nå det målet behövs det fler åtgärder. Energieffektivisering är bra för både miljön och konkurrenskraften. Nu kommer ett nytt program för energieffektivisering i industrin på plats. Mycket av energieffektiviseringsarbetet handlar om att göra alla de där smarta lösningarna för minskad energianvändning. Det handlar om bättre ventilation och belysning i våra fastigheter och om nya uppvärmningslösningar eller om att tilläggsisolera vinden. De åtgärderna vidtas runt om i landet. Många små åtgärder ger totalt sett en stor effekt. Därför är det viktiga satsningar i budgeten på de kommunala klimat- och energirådgivarna, som ger hjälp och råd till företag och människor när det gäller deras situation och deras fastigheter.

Vi har också den nya satsningen på att förstärka resurserna för energi- och klimatarbete hos de offentliga aktörerna på regional och lokal nivå. De borgerliga partierna skär bort denna satsning. Moderaterna gör det med motiveringen att det är en diffus titel. För att klara våra klimat- och energipolitiska mål behöver alla vara med: staten, regionerna, kommunerna, företagen och privatpersoner.

Fru talman! Klimatet är vår tids ödesfråga. Naturvårdsverket har just presenterat den officiella utsläppsstatistiken för Sverige. Utsläppen i Sverige fortsätter att minska. Men takten måste öka. Transporterna är ett nyckelområde. Regeringen har gjort flera satsningar som kommer att vara avgörande för att minska transporternas utsläpp: Klimatklivet, reduktionspliktssystemet för mer biobränsle i tanken och det nya bonus-malus-systemet för miljöbättre bilar. Dessutom är det viktiga satsningar på att stärka biogasens roll och en nationell plan för elektrifiering av transportsektorn.

Det tar tid att vända den atlantångare som transportsektorns fossilberoende kan liknas vid. Naturvårdsverket bedömer i sin nya rapport att dagens beslutade och planerade styrmedel kommer att leverera betydande utsläppsminskningar. Det innebär att klimatmålet till 2030 för första gången nu är i sikte, enligt myndigheten.

Naturvårdsverkets siffror omfattar inte flygets utsläpp. Räknar man in flygets utsläpp är läsningen mer dyster. Svenskarnas flygande ökar och därmed också utsläppen. Att regeringen nu inför en flygskatt, som är på plats från den 1 april nästa år, är ett viktigt steg på vägen. Viktig är också den utredning som tillsätts om att se över möjligheterna att ha mer flygbiobränsle.

Tyvärr vill alla de borgerliga partierna riva upp flygskatten. Vi minns att man till och med har hotat med att fälla ministrar för att man ogillar idén om en flygskatt som innebär att alla transportslag betalar för sina klimatutsläpp. Centerpartiet har gått så långt att man sagt att det första man skulle göra om man hamnar i en regering om ett år är att riva upp flygskatten. Att ha som högsta politiska prioritering att riva upp en flygskatt är svårt att förstå, med tanke på de samhällsutmaningar som Sverige och världen står inför.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Energi

Avslutningsvis vill jag ge några kommentarer till de borgerliga partiernas budgetförslag. Det är inte mycket som förenar deras förslag förutom vissa likalydande textstycken, där man kritiserar regeringen. Oppositionspartier kan unna sig att inte presentera alla konsekvenser av de nedskärningar de gör, men det är inte lätt att se vad det är som försvinner i deras budgetförslag.

Liberalernas budget är kanske den som är mest lättläst. Men jag har svårt att förstå varför Liberalerna exempelvis vill ta bort informationsplattformen för solceller, som Energimyndigheten nu ska ta fram. Det är ett förslag som myndigheten lade fram i sin solelsstrategi för ett år sedan.

Både Centerpartiet och Liberalerna räknar på en lägre pris- och löneomräkning, vilket påverkar beräknad kostnad för bland annat myndigheterna. Detta siffertrixande ger Centerpartiet en besparing på 743 miljoner kronor för 2018 som de presenterar som nya budgetpengar att satsa på annat. Jag skulle hypotetiskt kunna räkna på att ingen statligt anställd skulle ha någon sjukdag nästa år, men det skulle inte vara en särskilt trovärdig budget.

Fru talman! Förnybar energi och effektiv energianvändning kan bidra till att lösa klimatutmaningen. Jag är stolt över en budget med flera viktiga satsningar för mer vindkraft, solceller, energieffektivisering och åtgärder för minskade klimatutsläpp.

Jag yrkar bifall till regeringens budgetförslag.

(Applåder)

Fru talman! Energipolitiken berör många områden. Klimatfrågan är ett område som vi ofta debatterar. Men en annan fråga som energipolitiken numera går in på är säkerhetspolitiken. Energidebatten har fått en enorm sprängkraft i och med Rysslands planering av Nord Stream 2. Detta innebär att Ryssland får ett utökat inflytande över Östersjön. Det cementerar också beroendet av naturgas för hela Europa. Det gör att bygget av Nord Stream 2 är oerhört allvarligt både ur säkerhetssynpunkt och ur klimatsynpunkt.

Här har regeringen agerat ganska passivt under senare tid. Och inte minst har den S- och MP-styrda majoriteten i Karlshamn sagt ja till att ryska rör ska lagras där.

Jag är oerhört oroad över den utveckling som sker i Ryssland, där Ryssland blir mer auktoritärt, men också över den energipolitik där det nu finns en risk att Nord Stream 2 byggs. Jag skulle därför vilja fråga Lise Nordin, som representant för ett av regeringspartierna: Är regeringen för eller emot Nord Stream 2?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Energi

Fru talman! Tack, Sofia Fölster, för frågan! Jag håller helt med om att den fossila energin är en stor utmaning, både av klimatskäl och av säkerhetspolitiska skäl.

Regeringen har föredragit sin åsikt vid besök i näringsutskottet. Man ser med oro på planen att bygga Nord Stream 2. Sverige har varit drivande för att få upp frågan om den nya gasledningen på EU:s agenda. Också EU behöver engagera sig i frågan, som inte bara handlar om ett samarbete mellan Ryssland och Tyskland.

Vi behöver fasa ut den fossila energin för att klara klimatmålen. När man har diskuterat målen för 2030 har EU-kommissionen pekat ut att ökade insatser för energieffektivisering och mer förnybar energi är helt avgörande för att vi ska kunna bli mer självförsörjande inom EU vad gäller energi.

Jag känner inte riktigt att Moderaterna har varit särskilt tydliga i diskussionen om hur vi behöver mer förnybar energi och energieffektivisering för att stärka den säkerhetspolitiska situationen. Vi har ju i dag i Sverige möjlighet att ställa om till ett helt förnybart energisystem och sluta importera både uran och olja, som vi i dag är beroende av. Jag skulle säga att den som är engagerad i fråga om säkerhetspolitik och energi också har ansvar för att svara på hur vi ska kunna minska vårt beroende av uran, som Sverige i dag köper från andra länder. Så länge vi fortsätter att ha kärnkraft i Sverige kommer vi att fortsätta importera uran.

Min fråga tillbaka till Sofia Fölster är: Hur brett är Moderaternas engagemang för att på riktigt fasa ut såväl den fossila energin i Sverige och Europa som importen av uran? Det handlar om att sätta upp tydliga ambitioner om mer förnybar energi och energieffektivisering. Där välkomnar jag som miljöpartist om Moderaterna blir mer aktiva.

Fru talman! Jag tyckte att jag ställde en ganska konkret fråga till Lise Nordin, nämligen om regeringen är för eller emot Nord Stream 2. Den här frågan har vi ställt gång på gång från oppositionens och Alliansens sida.

Vi är också oroliga. Vi är också glada att frågan kommer upp på agendan och att regeringen vill diskutera frågan i EU. Men det viktiga är ju inte bara att frågan diskuteras, utan även vad man säger i de diskussionerna. Om man på riktigt vill påverka EU:s ställningstagande i den här frågan och vill påverka våra nordiska grannländer att hjälpa oss till exempel i den här debatten måste man ha ett tydligt ställningstagande om huruvida man är för eller emot Nord Stream 2.

Jag tycker att det är självklart att regeringen borde kunna sätta ned foten och säga: Vi ser det här som ett stort säkerhetshot. Vi är emot Nord Stream 2 och kommer att göra allt som står i vår makt för att det inte ska bli ett bygge av den här gasledningen.

Detta har jag ännu inte hört från regeringen, men jag hoppas på att kanske få det svaret i nästa replik, så jag ställer frågan igen: Är regeringen för eller emot ett bygge av Nord Stream 2?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Energi

Fru talman! Sofia Fölster frågar mig om regeringens åsikt. Jag tillhör visserligen ett regeringsparti, men jag är riksdagsledamot. Frågor om regeringens åsikt är det klokare att ställa i ett annat forum. Men jag kan konstatera att regeringen har varit tydlig i den offentliga kommunikationen. Bland annat har utrikesminister Margot Wallström pekat på många av de risker regeringen ser med ett bygge av Nord Stream 2. Det skulle ge oss ytterligare infrastruktur i Europa som ökar den ryska energipolitiska makten och det fossilgasberoende som vi har i dag.

Det blir också en fråga om vem som kommer att ha makt att avgöra om den här kabeln ska byggas eller inte. Som jag förstår det kommer Sverige inte i något officiellt sammanhang att få en fråga att svara ja eller nej på. Vi kan dock ställa många frågor och uttrycka den oro som finns samt lyfta upp frågan på EU:s agenda. Jag har inte noterat att Moderaterna uttryckt någon åsikt om vad man tycker om kabeln, men det vore väldigt välkommet.

Nu har tyvärr Sofia inte någon mer replik, men hon svarade inte på min fråga om engagemanget för att öka självförsörjningen och minska den ryska energipolitiska makten. Detta handlar också om att Sverige importerar uran. Kanske får vi återkomma till detta vid ett annat tillfälle.

Fru talman! Vi debatterar nu vad som finns i energibudgeten och kanske framför allt vad som inte finns i den.

Jag var i dag på en biogaskonferens, och i går besökte jag en biogasanläggning. Krisen för den svenska biogasen fördjupas för varje dag som går. Svensk biogas håller i snabb takt på att konkurreras ut av dubbelsubventionerad importerad dansk biogas. I maj ställde jag en fråga till regeringen om vad man gör för att avvärja krisen. I en debattartikel svarade man att man ser situationen och tar den på allvar. Nu har det gått mer än ett halvår. En budget har lagts fram. Men ingenting har hänt.

Under tiden har situationen för de svenska biogasanläggningarna förvärrats ytterligare. Fler anläggningar är nu på väg att läggas ned eller försöks säljas. Andra anläggningar hittar inte avsättning för sin gas och tvingas därför fackla gasen, det vill säga bränna den till ingen nytta. Hur länge kan regeringen låta det här fortgå? Miljarder skattekronor och privata investeringar håller bokstavligt talat på att gå upp i rök.

Den svenska biogas- och biogödselsatsningen är unik och ligger i världsklass. Men om inget görs i närtid riskerar inte bara ett utmärkt exempel på cirkulär ekonomi att eroderas. Det är också så att en ny industrigren riskerar att slås ut.

När, Lise Nordin, får vi rimliga förutsättningar för den svenska biogasen? För ett halvår sedan sa sig regeringen vara medveten om problematiken. Ändå görs ingenting. Det finns ingenting i den här budgeten som kan åtgärda situationen. Betyder det att regeringen inte bryr sig, eller hur har ni tänkt lösa situationen?

Fru talman! Än en gång lyfts en fråga som inte har någon koppling till utgiftsområde 21 Energi, som vi debatterar här och nu. Men jag ska göra ett försök att svara på den här viktiga frågan ändå.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Energi

I regeringens budget - men inom två andra utgiftsområden - finns två satsningar som är viktiga för biogasen. Den ena är Klimatklivet, som är den största investeringssatsning på biogas som har funnits i en statlig budget. Klimatklivet betalas ut via Naturvårdsverket och ges till de projekt som har största möjliga klimatnytta per investerad krona. En mycket stor del av de pengar som betalas ut till Klimatklivet har gått just till biogas, för där finns en stor klimatnytta. Centerpartiet och de andra borgerliga partierna föreslår att skrota Klimatklivet, som har varit en viktig del i den biogasutveckling vi har sett i Sverige de senaste åren.

Den andra viktiga satsning på biogas som finns i budgeten, men inte i det utgiftsområde som vi debatterar nu, är den så kallade metanreduceringsersättningen, som ligger under utgiftsområde 20. Det är ett stöd som ges till bönder som tillverkar biogas av gödsel. Sådan biogasproduktion har en dubbel klimatnytta, eftersom man fångar in gödsel som annars läcker metan och i stället tillverkar biogas som kan ersätta fossila alternativ.

Situationen för biogasen är väldigt allvarlig. Det är en utmaning att Sverige har valt att satsa på att gynna miljöfordon, bland annat biogasbilar, medan Danmark har kraftiga produktionsstöd. Detta gör att många tankar dansk biogas i miljöbilar som har subventionerats av Sverige. Biogasen är i ett allvarligt läge. Den här regeringen tycker jag satsar väldigt tydligt på biogasen i budgeten, bland annat genom Klimatklivet. Jag kan inte förstå varför Centerpartiet vill skrota hela satsningen på Klimatklivet.

Fru talman! Lise Nordin verkar inte förstå att biogas kan användas på många ställen, inte minst i elproduktion, vilket i högsta grad är relevant för den här diskussionen. Något som Lise Nordin inte heller riktigt verkar koppla är att investeringar i nyproduktion genom Klimatklivet inte kommer att hjälpa dem som redan har investerat men i dag inte har avsättning. Dessutom verkar Lise Nordin ha missat att de flesta som har sökt om de här pengarna antagligen kommer att behöva lämna tillbaka dem - jag fick rapporter om det i dag - därför att de inte kan bygga med nuvarande priser och med tanke på situationen.

De svar jag får gäller en sak som redan har funnits länge, nämligen metangasreduceringsstödet, som inte spelar någon roll för den nuvarande uppkomna situationen, samt Klimatklivet, som innebär att vi ska ha in fler producenter, vilket definitivt inte hjälper till. Om de anläggningarna över huvud taget hade byggts hade det ju snarare förvärrat situationen.

På kort sikt klarar regeringen inte av att leverera någonting över huvud taget. På lång sikt behöver vi definitivt tillsätta en utredning om styrmedel gällande vad som ska hända efter 2020 och gärna även dessförinnan. Vi behöver en nationell strategi för biogasen, där man tar vara på all nytta. Det har inte bara att göra med elproduktion - det är en nytta. Det gäller klimat, självförsörjning, säkerhet, luftkvalitet och alla de andra sakerna också.

På kort sikt föreslår Centerpartiet en ny miljöbilsdefinition. Vi behöver se över hur trängselskatterna kan kopplas till det här. Vi behöver se över parkeringsregler, miljözoner och ursprungsmärkning vid pumpen. Vi behöver tuffa mål när det gäller insamling av matavfall. Vi måste se till att vi upphandlar på ett helt annat sätt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Energi

Inget av det här klarar regeringen av att leverera. Man har inga lösningar på kort sikt. Man har inga lösningar på lång sikt heller. Lise Nordin kan bara hänvisa till Klimatklivet, som handlar om att investera i nya anläggningar, precis på samma sätt som man har gjort vid andra tillfällen. Man bryr sig inte om dem som redan har investerat och som ska överleva. Men det är det som spelar roll, inte fina politiska poänger om att man ska bygga nytt. Det är lätt att bygga monument, men att ta hand om dem och se till att de funkar är uppenbarligen mycket svårare.

Fru talman! Jag hade önskat att några av de idéer som Centerpartiet nu pratar sig varmt om hade funnits i någon budget under de åtta år då man själv satt i regering. Jag kan inte minnas att det skulle ha funnits några satsningar på biogas i regeringens budgetar under de åtta år då Centerpartiet hade del av regeringsmakten.

Nu har vi två väldigt viktiga satsningar i budgeten. Den ena är Klimatklivet. Rickard svarar fortfarande inte på varför Centerpartiet vill ta bort Klimatklivet. Det rör sig om klimatinvesteringssatsningar på 4 miljarder kronor. Den andra är det rena produktionsstöd som metanreduceringsersättningen utgör. Där får man ett direkt stöd för hur mycket biogas man producerar.

Rickard Nordin säger att kopplingen till den här debatten är att man kan använda biogas för elproduktion, men jag tror inte att det är Centerpartiets åsikt. Alla bedömare pekar på att biogasen gör störst nytta om den ersätter det fossila i transportsektorn. Jag tycker att det är klokt att satsningarna styr i den riktningen att vi använder biogasen där den gör största möjliga klimatnytta.

Förutom Klimatklivet och metanreduceringsersättningen finns en annan viktig pusselbit som handlar om att det fossila blir dyrare så att biogasen och andra biobränslen kan konkurrera. Vidare handlar det om att höja CO2-skatten så att det fossila blir dyrare och därmed gynna det förnybara. Den debatten har Centerpartiet inte varit särskilt bidragande i. Kanske ser vi nu en förändring.

Fru talman! Lise Nordin började sitt anförande med att säga att det fanns frågor som vi inom allianspartierna hade lyft upp som inte hade med utgiftsområdet att göra. Men jag törs påstå att Lise Nordin i allra högsta grad har lyckats få med en rad frågor som vi inte heller behandlar i betänkandet, till exempel flygskatten. Uran är en annan fråga.

Det här är jätteintressant. Om flygskatten skulle bringa en sådan fantastisk miljönytta för Sverige och svenskt näringsliv, och inte minst bidra till den regionala tillväxten, tror jag att vi alla hade kunnat säga att visst skulle en extra skatt på varje passagerare vara kanon. Vem behöver inte få in de pengarna?

Nu fungerar det inte riktigt så. Om bara Sverige inför flygskatten har den knappast en global klimatbetydelse. Däremot kommer den att få betydelse för det lokala och regionala näringslivet när de små regionala flygplatserna inte kommer att kunna hålla flyglinjer med flygbolag som är intresserade av att flyga fram och tillbaka mellan de orterna och Stockholm. Hur tänker Lise Nordin lösa den frågan?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Energi

Vad gynnar det miljöarbetet om inte företagen kan utvecklas och få anställda och förtroendevalda som kan ta sig till arbeten och uppdrag?

Fru talman! Det blir inkonsekvent när Penilla Gunther, och många andra i debatten, argumenterar att å ena sidan skulle flygskatten inte göra någon klimatnytta, men å andra sidan skulle den vara ett sådant dråpslag att landsbygden läggs ned och flygplatser kommer att stängas. De båda påståendena går inte att förena.

Jag är den första att säga att flygskatten behöver vara högre om den på riktigt ska innebära att flyget också betalar sina klimatutsläpp. Jag tycker att det är viktigt att systemet är på plats, vilket innebär att Sverige kommer att ha en flygskatt, det vill säga att flyget är med och betalar för sin klimatpåverkan på samma sätt som järnvägstrafiken, biltrafiken, sjöfarten och alla andra transportslag.

Penilla Gunther från Kristdemokraterna säger att det inte blir någon klimatnytta om bara Sverige deltar. Än en gång är det samma resonemang om att det inte spelar någon roll vad vi gör i Sverige. Jag hävdar att det spelar en stor roll vad vi gör. Sverige kan visa vägen, vara ett föredöme, och Sverige har ett moraliskt ansvar för sina utsläpp. Jag anser att en svensk inte har rätt till större utsläpp för att denne råkar bo i ett land med färre invånare. Vi måste se till utsläppen per capita. Svenskarnas klimatutsläpp ökar när det kommer till flyget. Flygandet kan inte fortsätta att öka som det gör nu om vi ska ha en chans att nå ett klimatmål. Det är alla klimatforskare eniga om. Det behövs en flygskatt, och det behövs även en utveckling av bioflygbränsle.

För att människor ska kunna fortsätta att resa behöver det satsas exempelvis på höghastighetståg, så att vi kan åka tåg enkelt mellan våra större städer och inte behöva flyga.

Jag skulle vilja veta vad Kristdemokraterna föreslår för att minska klimatutsläppen motsvarande det som beräknas om man inte vill ha flygskatt. Vad är Kristdemokraternas alternativ?

Fru talman! Denna dubbelmoral som Miljöpartiet står för är fantastisk. Om just den inhemska flygskatten hade bidragit till en sådan fantastisk klimatnytta som Lise Nordin försöker förespegla svenska folket hade det säkert varit okej för oss alla. Men de stora utsläppen sker under de långa flygresorna när folk åker till Thailand eller andra delar av världen på semester.

Vad har Miljöpartiet gjort med sin vice statsminister Isabella Lövin, som har suttit i Europaparlamentet i flera år? Har hon bara handlat för fiskarnas väl och ve eller något annat miljöområde, i stället för att jobba för att ta bort tullar på biomassa eller över huvud taget jämställa, helst förbättra, villkoren för de förnybara bränslena? I allra högsta grad skapar detta mer och bättre förutsättningar för biobränsle för flyget. Vi vet att det inte räcker till - hur gärna man än vill jobba med frågan. Det gör man på alla flygplatser - för både de stationära fordonen och för flygbolagen.

I förslaget från regeringen framgår det att det ska utgå kompensation till Gotland och Norrland. Norrland är för mig ett odefinierat område. Det är mycket stort. Vad menas med Norrland? Gotland är väl definierat geografiskt, men vad betyder Norrland? I vilken omfattning skulle den kompensationen ske och på vilket sätt? Det finns ett antal flygplatser där man funderar mycket över den saken.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Energi

Fru talman! Jag hoppas att Kristdemokraterna inte har missat att flygskatten, som kommer att införas den 1 april nästa år, inte bara handlar om flygresor som sker inom Sveriges gränser utan också om flygresor som sker till andra länder.

Jag vill också påpeka att flera länder inför flygskatt. Sverige är inte på något sätt först ut. Tvärtom är det allt fler länder som anser att även flyget ska betala sina klimatkostnader.

För i princip alla klimatfrågor är det alltid ett bättre alternativ att ha globala lösningar där samma regler gäller för alla länder. Men innan vi har nått dit kan inte alternativet vara att alla står med armarna i kors. Tvärtom ser vi att globala framgångar i klimatarbetet i princip alltid föranleds av att det finns länder som visar vägen. Att införa en flygskatt i Sverige är därför ett rimligt steg. Det är en helt rimlig princip att flyget också betalar för sina klimatutsläpp.

Om Kristdemokraterna tycker att den här nivån på flygskatten ger en för låg klimatnytta ser jag gärna fram emot en diskussion om hur hög skatten borde vara för att ge en klimatnytta.

Jag tolkar det som att Penilla Gunther undrar vad Miljöpartiet och Isabella Lövin tidigare har gjort vad gäller de globala klimatfrågorna. Jag skulle säga mycket. Sverige, via denna regering, har varit pådrivande i de internationella klimatavtalen och har haft avgörande roller. Vi har arbetat intensivt med att skärpa EU:s utsläppshandelssystem, som nu har inneburit stora förändringar och höjt priset på koldioxid även i Europa. Och vi har drivit på för att EU ska sätta högre mål för förnybar energi, klimat och energieffektivisering inom EU.

Vi kan inte bara titta på Sverige eller titta globalt. Vi måste jobba både och. Det handlar både om flygskatten i Sverige - en viktig symbolfråga - och om att fortsätta arbeta internationellt. Vi utgår från att fler länder kommer att ta efter om Sverige visar vägen.

Fru talman! Jag skulle kunna hålla ett tio minuter långt anförande bara med utgångspunkt i mina kladdanteckningar från när jag har lyssnat, men jag ska försöka hålla mig till vad jag har tänkt att säga.

Jag börjar med att reflektera över det sista anförandet om flygskatten. Jag håller givetvis med Lise Nordin om att det vore galet om inte den globala världen någon gång skulle sätta sig och säga att det är klart att flyget ska betala med tanke på klimataspekten. Det vore annars galet. Att det skulle vara en stor grej med 60 kronor på en inrikesbiljett förstår jag inte.

Utgiftsområde 21 Energi var det jag tänkte börja med. Vänsterpartiet har förhandlat fram budget efter budget tillsammans med den rödgröna regeringen - så även budgeten för 2018 och utgiftsområde 21 Energi.

Jag tänker emellertid inte beröra resultatredovisningen, det som står i början av betänkandet, i någon större skala. Jag måste bara nämna det som några har varit inne på med stödet till solel och att Riksrevisionen i sin senaste granskning har några frågetecken gällande utformningen. Jag håller med Riksrevisionens slutsats att man kanske bör titta på utformningen av stödet så att maximal nytta kan fås för stödpengarna. Då menar jag inte att man inte ska ge stöd, men man kanske kan fila på utformningen för att få mest nytta av pengarna.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Energi

Vi i Vänsterpartiet är relativt nöjda med anslagsfördelningen. Jag kommer inte att lyfta eller sänka några anslagsposter, inte ens med mina egna tankar eller funderingar.

Vad jag kan konstatera gällande andra partiers förslag till anslag är att det är Centerns som i sammanhanget står närmast vårt och regeringens förslag. Skillnaden är i det närmaste kosmetisk. Men gällande de andra partiernas förslag så skiner skillnaden solklar, för att försöka sig på lite roligt språkbruk i sammanhanget.

Nåväl, fru talman. Vi i Vänsterpartiet har en tydlig ställning i vår syn på vår framtida energiförsörjning: Den ska vara förnybar och kostnadseffektiv men samtidigt säker i såväl kvalitet som leveranssäkerhet. Det finns säkert många olika sätt att komma fram till en trygg energiförsörjning som ger så lite avtryck på klimatet och miljön som möjligt, och vi har nu tillsammans med sittande regering kommit fram till en fördelning som ska leda till det som jag nyss räknade upp som viktiga beståndsdelar för att nå dit på sikt.

Jag är givetvis glad över att utskottet noterar Gotlands energiförsörjning och påpekar att Sverige ska ha trygg energiförsörjning i hela landet med goda förutsättningar för fortsatt utbyggnad av förnybar energi.

Mycket i energipolitiken som regeringen landar i har givetvis bäring på den energiöverenskommelse som slutits med Moderaterna, Centern, Kristdemokraterna och regeringspartierna. Att Vänsterpartiet inte är med i denna överenskommelse har givetvis med kärnkraften att göra.

Vänsterpartiet är i dag det enda riksdagsparti som klart och tydligt säger att kärnkraften inte ska vara en del av energilösningen i framtiden. Jag baxnar ibland när jag hör hur Miljöpartiet tolkar uppgörelsen och jämför med hur Moderaterna tolkar den.

Nåväl, fru talman. Det är inte min uppgift att bli tvistelösningstribunal för tolkningar om energiuppgörelsen. Men när jag läser om forskningen inom kärnteknik och blykyld fjärde generationens reaktor i Sverige blir i alla fall jag inte övertygad om de framtidsscenarier som målas upp som konsekvenser av uppgörelsen. Den som lever och får uppleva åren efter 2040 får då ge betyg till dagens politiker och bedöma vilken tolkning som låg närmast sanningen i uppgörelsen.

Vi i Sverige är lyckligt lottade att vi har ett stort och kraftfullt energibolag som därtill ägs av oss alla gemensamt, nämligen Vattenfall, och att vi har våra utbyggda älvar som kan parera de volatila förnybara energislag som växer mer och mer - detta tack vare elcertifikatslösningen, som tjänat syftet väl.

Men tänk er in i situationen att vi i dag skulle söka tillstånd för att bygga ut ett stort älvsystem, Jag skulle lite försiktigt kunna säga: Lycka till! Det skulle aldrig kunna genomföras.

Därför skulle det betyda enormt mycket om Vattenfall skulle få påtryckningar av regeringen att titta på den torrlagda älvfåran i Lilla Lule älv i Vuollerim för att åtminstone lite ödmjukt ge tillbaka lite vattenmiljö till Jokkmokks kommun. Vi vet att större ingrepp i dessa utbyggda älvsystem inte kommer att bli genomförda på så sätt att man återskapar något som varit, förutom i fallet i Vuollerim som jag hänvisar till.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Energi

Fru talman! Jag började för dryga veckan sedan att i slutet av mitt anförande lyfta upp något från mina politiska motståndare. Då lyfte jag upp en enskild motion från en M-märkt riksdagsledamot som jag tyckte hade en bra idé.

Det tänker jag faktiskt kosta på mig igen - att nämna ett yrkande i en motion som lämnats in i ärendet. Detta bara för att visa god debatton och mitt sätt att ta motståndares goda idéer på allvar. Nu ser jag att den berörda ledamoten inte är här, så det blir lite av en antiklimax, men det handlar om vätgasstrategin.

Det är klart att vätgas är och kommer att vara intressant ur många aspekter i framtiden. Energimyndigheten har dock gått in och finansierat projekt där just vätgas är tänkt att ersätta kol och koks i den svenska stålindustrin, så tyvärr slår motionären in öppna dörrar. Men tanken på en strategi är välmenad, kan jag tänka mig. I motionen i övrigt hittar jag bara typisk skrämselpropaganda.

Med det här sagt yrkar jag givetvis bifall till förslaget i betänkande NU 3 och anslaget till utgiftsområde 21 Energi.

Fru talman! Birger Lahti och jag brukar inte alltid ha så väldigt olika åsikter - konstigt nog, kanske en del tycker, men så är det.

I det här fallet, Birger, måste jag ändå ställa en fråga. Om du håller med om att en flygskatt vore bra måste jag ställa frågan: Hur reser du?

Jag antar att du varje vecka flyger till jobbet på riksdagen och hem igen. Säg att flygskatten blir verklighet, vilket den verkar bli.

Det är ju så att uppe i "Norrland" - detta stora, av regeringen odefinierade område - finns det ett antal regionala flygplatser. De är ägda av kommun, region, landsting eller privata ägare som inte har statligt stöd och som inte drar nytta av samma stöd som till exempel Swedavia har.

Det är ju inte så att flyglinjer drivs av ideella krafter eller av subventioner hur som helst, utan det krävs någon sorts kommersiell tanke - en affär, en business - som gör att man har tillräckligt många passagerare så att det lönar sig att driva de här flyglinjerna.

Det har inte slagit Birger Lahti att om flygbolagen inte har tillräckligt med passagerare på grund av att flygskatten bidrar till att antalet minskar skulle detta kunna minska intresset hos dem att flyga på Norrland, detta stora område?

Jag skulle också gärna vilja veta hur Birger Lahti, som själv kommer från området, tolkar det geografiska området Norrland i fråga om kompensation för flygskatten till just det området.

Fru talman! Tack, Penilla, för frågan! Jag är glad att du ställer den, för då får vi lite perspektiv på det vi talar om.

Jag tror inte att någon som flyger från min flygplats slutar flyga för att det blir ett påslag på 60 kronor. Ingen, tror jag, slutar köpa biljett när det blir ett påslag på 60 kronor. Däremot tror jag att flygplatsen som jag flyger från kanske berörs av de undantag som man har tittat på. Först och främst finns det inga alternativ.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Energi

Det stämmer som du säger - jag flyger varje vecka, och ibland får jag faktiskt dåligt samvete när jag ser att det är få som flyger och jag vet hur dyr upphandlingen är som staten har gjort. Men jag kan ibland trösta mig med att det inte finns några alternativ. Jag har inga tåg eller annat som jag skulle kunna använda mig av.

Det jag är glad över är att Vänsterpartiet i förhandlingarna har drivit på för att pengarna som rullar in från flygskatten ska investeras i järnväg. Då blir det effekter på rätt sätt på klimatet och miljön. Jag vet inte om vi lyckas med det, men det är någonting som vi driver på för att det vore bra att göra med de pengarna.

Det har diskuterats någon gång att det vore bättre att i stället satsa på biobränsle för flyget. Men en flygskatt utesluter inte de bitarna. Jag håller lite grann med om det som Lise sa: Vi är inte de enda som tittar på flygskatt. Men jag vet att ju fler länder som använder sig av någon form av incitament för att få även flyget att betala sina utsläpp, desto fler är det som hakar på.

Jag är glad att Sverige nu äntligen fattar detta beslut, för det är ingen som slutar flyga från min flygplats på grund av ett 60 kronor högre biljettpris.

Fru talman! Nej, det kan hända att man som resenär eller passagerare som får sina resor betalda av det offentliga inte tänker på den kostnad som läggs på avgiften för biljetten, men för dem som reser i det privata eller som har uppdrag för föreningar, organisationer eller företag och behöver åka fram och tillbaka till Stockholm över dagen till exempel kostar det något extra. Och varje extra krona kan bli ganska mycket pengar i slutänden om man reser tillräckligt mycket.

Det är också en fråga om vilka flyglinjer där man anser det vara lönsamt att bedriva verksamhet på vissa flygplatser. Det kanske inte handlar om Birger Lahtis och hans kamraters vilja att flyga därifrån och dit, utan det handlar om att det kanske helt enkelt inte finns något flygbolag som är intresserat av att använda sig av den rutten för sina flygningar.

Vi kan dra lärdomar från Norge, där man har provat införandet av flygskatt. Där har minst en flygplats lagts ned hittills därför att flygbolagen valde att lämna den. Frågan låg inte hos passagerarna, utan den låg hos flygbolagen, som inte ansåg det vara tillräckligt lönsamt.

Min fråga kvarstår även till Birger Lahti, för jag fick inget svar från Lise Nordin: Vad ska kompensationen gå till? Vilket område och vilka flygplatser ska få ta del av denna kompensation? Om man nu säger att Norrland är ett jätteområde och det finns ett antal flygplatser, hur ska detta gå till? Ni i Vänsterpartiet, som förhandlar om budgeten med regeringen, hur har ni kommit överens om detta?

Fru talman! Tack, Penilla Gunther, för debatten!

Du kommer inte att kunna svara när jag ställer en fråga till dig. Jag kan bara konstatera att du säger att de 60 kronorna kanske inte betyder något när någon annan betalar biljetten, men som jag sa är jag övertygad om att det inte finns någon som ska hälsa på någon eller göra en dagsresa till Stockholm som inte tar biljetten om det inte finns någon annat alternativ. Det är ingen som slutar flyga på grund av 60 kronor.

Energi

Jag har inte suttit i förhandlingsgruppen, så jag vet inte hur man har diskuterat eller vilka flygplatser det gäller. Tyvärr kan jag inte ge svar på det. Men om jag hade fått chansen skulle jag ha frågat dig: Vad är din medicin för att flyget ska bidra med något när det gäller utsläppen? Vad skulle ni ha för förslag? Detta är i alla fall något som helt klart bidrar med mer pengar till statskassan som vi kan investera i järnväg eller något annat. Pengarna är inte bortkastade.

Det blir fel om man skulle undanta flyget som någon helig zon och säga: Nej, de ska inte bidra med något när det gäller klimatutsläpp. Det vore fel tycker jag.

Tyvärr kan du inte svara när jag säger: Vad är ert svar på klimatkompensation från flyget? Detta är i alla fall det närmaste jag kan komma på i dag. Tack för frågan!

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut skulle fattas den 7 december.)