Punktskatter

Herr talman! Svenskarna är lurade. De är lurade att tro att om de betalar höga skatter ska de få en välfärd i världsklass. Sverige har bland de absolut högsta skatterna i världen. Trots det har vi en medelmåttig skola. Vi har en äldreomsorg där regeringen har höjt avgifterna och där många äldre inte får komma till sin rätt. Vi har vårdköer som blivit dubbelt så långa, och vi har några av västvärldens längsta vårdtider. Vi ser hur barngrupperna i förskolan växer.

Vi ser förslag från regeringen om att blinda ska tvingas redovisa kvitton - det tål att tänka på vad det verkligen innebär. Vi ser hur regeringen slår mot dem som har det absolut svårast i samhället. Handikappade som får stöd genom LSS ser hur deras villkor försämras.

Vi har i jämförelse låga pensioner.

Den sittande regeringen har misslyckats med att skapa en jämlik cancervård; det är fortfarande stora skillnader i hur människor får ta del av vården. I Sollefteå läggs BB ned.

Ovanpå alla dessa välfärdsbrister ser vi hur kriminaliteten breder ut sig, speciellt i utanförskapsområdena i Stockholm, Göteborg och Malmö. Här har polisen i stora delar tappat kontrollen. Människor skjuts ihjäl på gatan, oskyldiga kommer i kläm, det okontrollerade våldet tar sig in på akutmottagningarna och drogförsäljning sker på öppen gata.

Svenskarna är lurade. Trots världens nästan högsta skatter klarar staten inte av den grundläggande välfärden och att tillhandahålla en grundläggande trygghet som är värd namnet.

Vi kommer senare att få höra talare tala om vikten av att de höga skatterna finansierar den goda välfärden. Men detta bygger på två lögner.

Den första lögnen är att de höga skatterna vi betalar går till välfärdens kärna. Så är det inte. Mellan var femte och var fjärde skattekrona går till bidragssystemen. Sverige sticker inte ut i västvärlden när det kommer till att tillhandahålla en bra och omfattande välfärd. Vi sticker ut genom att tillhandahålla omfattande bidrag.

Trots att Sverige tack vare en global högkonjunktur har haft en god utveckling med sjunkande arbetslöshet de senaste åren och därmed fått in mer pengar och trots att regeringen ovanpå det har höjt skatterna har vi ändå dessa problem i välfärden. Det förklaras av att vi under denna period har sett nästan 70 miljarder kronor gå direkt in i bidragssystemen.

Den andra lögnen bygger på en brist på insikt om att de höga skatterna hämmar ekonomin. De hämmar tillväxten och gör att företag och entreprenörskap inte lönar sig och att företagare inte får möjlighet att utveckla sin verksamhet och anställa människor och på så sätt skapa välstånd.

Det är spännande att jämföra med Schweiz. För ungefär 70 år sedan var Sverige och Schweiz jämbördiga. Men Schweiz valde en annan väg och har i dag nästan hälften så höga skatter som Sverige. Ändå får man in lika mycket pengar som Sverige, lika mycket pengar att spendera på välfärden. Det tål att tänka på.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Punktskatter

De höga skatterna innebär också att människor fastnar i bidragsberoende, vilket gör att bidragskostnaden ökar. Detta skapar inte minst de utanförskapsproblem som vi ser och som i förlängningen leder till problem med kriminalitet och annat utanförskap.

Moderaterna vill att Sverige ska gå en annan väg. Satsningarna på välfärden måste bygga på att samhället utvecklas, att välstånd skapas och att människor kommer i jobb, inte genom ständigt höjda skatter. Det är inte en långsiktigt hållbar ekvation, utan den offentliga sektorn måste växa och utvecklas i gemenskap och tillsammans med den privata sektorn. Vi inser att det är genom strävsamhet och hårt arbete, företagande och entreprenörskap som vi gör Sverige starkare, inte genom ständigt höjda skatter.

Vi inser också att skatterna i grund och botten inte tillhör staten. De tillhör människorna som betalar in dem, människorna som i överenskommelse med andra har valt att arbeta och ge sitt arbete i utbyte mot pengar och på så sätt skapa välstånd. Därför är det rätt att ha så låga skatter som möjligt, men också för att det gynnar tillväxt och välståndsskapande.

Det är fel att ha för höga bidrag för att det skapar arbetslöshet, utanförskapsproblem och höga kostnader, men också för att det är fel att leva på andras arbete.

Herr talman! Vissa skatter är mer skadliga än andra skatter. Det vi diskuterar nu är punktskatter, och de är inte lika prioriterade att sänka eftersom de inte är lika skadliga för ekonomi och tillväxt.

Jag vill dock framhålla några saker. Det är bra att Alliansen med detta förslag tvingar de rödgröna att under galgen rätta till de problem de ställde till med när de införde kemikalieskatten. Vi är inte per definition emot en skatt av detta slag, för vi tycker att man ska betala när man förorenar. Men skatten måste vara kostnadseffektiv och riktad mot det som verkligen skadar. Den ska vara teknikneutral. I dag har det mer blivit en straffskatt på vitvaror.

Vi tycker också att det viktigt att ändra bonus-malus-systemet så att det inte överfinansieras och blir en extra pålaga och skatt för bilister.

Det är även viktigt att utvärdera de höga alkoholskatterna. Det är inte en prioriterad skattegrupp att sänka, men likväl innebär för höga alkoholskatter att vi uppmuntrar smuggling. Därför måste regeringen ta tag i dessa frågor.

Det finns två nya skatter som inte föreslås i detta betänkande men som ändå berörs och som regeringen har lovat att införa på sikt, nämligen kilometerskatt och flygskatt. Det är skatter som kommer att slå mot framför allt landsbygden och vår konkurrenskraft och som kommer att betalas av vanligt folk. Med dessa ord yrkar jag bifall till reservation 5.

Jag ska avslutningsvis säga att det är val om mindre än sex månader. Vi i Moderaterna kommer att vara en röst för att det är med företagande, hårt arbete, strävsamhet och entreprenörskap som man bygger Sverige. Det gör man inte genom ständigt ökande skatter som kommer att innebära att man successivt urholkar ekonomins funktion och välståndsskapande så att vi på sikt får en sämre välfärd.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Punktskatter

Herr talman! Sverigedemokraterna står bakom samtliga SD-reservationer i detta betänkande, men för tids vinnande yrkar jag bifall endast till reservation 12.

Punktskatter ger ett betydande tillskott i statskassan. De är i 100-miljardersklassen, och de kan användas just som styrmedel för att påverka beteenden och konsumtionsmönster med mera i syfte att påverka nyttjandet av varor, produkter eller material som kan ha en negativ påverkan på folkhälsa och miljö.

Det är också viktigt att skattesystemet överlag, även när det gäller specifikt punktskatter, uppfattas som legitimt just för upprätthållandet av en god skattemoral och en förståelse från dem som betalar skatten varför den ska betalas - vad pengarna ska gå till och på vilket sätt man avser att påverka konsumenters beteende och företags investeringar.

Grundläggande när det kommer till ekonomiska styrmedel är att de måste utformas så att de medför en tydlig nytta. Vad är nyttan? Vilket beteende vill man påverka? De får inte skapa en osund eller snedvriden konkurrens, och därmed på ett orimligt sätt slå mot svenska företag eller svenska konsumenter.

Den nyligen införda skatten på hemelektronik är ett exempel på en kemikalieskatt som är svår att motivera ur ett miljöperspektiv. Den fungerar framför allt som en straffskatt på hemelektronik utan att bidra till att minska förekomsten av farliga kemikalier.

Det är positivt att utskottet tar ställning för att det ska göras en utvärdering av kemikalieskatten och dess samhällsekonomiska effekter. Men allra bäst hade det varit att avskaffa den nuvarande kemikalieskatten på hemelektronik och i stället utreda hur en kemikalieskatt kan utformas, eller vad som i övrigt kan göras för att verkligen bidra till att minska förekomsten av farliga kemikalier.

Ett annat exempel på osund konkurrens finner vi inom transportnäringen. Cabotage innebär utförande av inrikes transporter utanför det land som åkeriet är registrerat i. Det är i grunden en god idé. Tanken är att långväga transporter över nationsgränser ska kunna kombineras med att på hemvägen utföra transporter inom destinationslandet. Cabotagereglerna tillåter ett begränsat antal sådana transporter för att inte snedvrida konkurrensen på de nationella marknaderna, eftersom det bland annat finns kraftigt skilda regler om anställningsvillkor, löner med mera.

I Sverige har tyvärr cabotaget blivit ett stort problem. Trots att regler finns är kontrollerna minst sagt bristfälliga. I den så kallade cabotagestudien fastslogs att över 2 000 lastbilar aldrig lämnar landet och därigenom konkurrerar på osjysta villkor med svenska åkerier. Detta har blivit dödsstöten för många inhemska åkerier som helt enkelt inte kan konkurrera prismässigt med utländska företag med sämre arbetsvillkor och lägre löner.

Vi anser att det är oacceptabelt och att någonting behöver göras åt saken. Då räcker det inte med bara fler trafikpoliser. För att upprätthålla ett högt regelefterföljande krävs en god kontroll av vilka fordon som befinner sig i landet. Ett sådant system finns i Tyskland. Det är ett elektroniskt spårningssystem av tung trafik. Det bygger på att alla tunga fordon måste ha transpondrar för att få köra på det tyska vägnätet. Via detta system kan man lätt kontrollera hur länge ett fordon har varit i landet, hur långt det har kört, hur många transporter det har utfört och om det har följt bestämmelser gällande kör- och vilotider.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Punktskatter

Vi menar därför att Sverige bör utreda möjligheterna att införa ett liknande system och att det bör vara en prioriterad åtgärd för att få bukt med den osunda konkurrensen och det ohållbara trafiksäkerhetsproblem som detta utgör.

Herr talman! Skattereglerna ska utgöra effektiva ekonomiska styrmedel, men de ska också främja ett legitimt och rättvist skattesystem. Förtroendet för skattesystemet är avgörande, inte bara för legitimiteten utan i förlängningen även för välfärdsstaten. Människor ska kunna lita på att varje krona används rätt. Det är ett mycket högt mål, kan jag säga, som vi nog är överens om men som inte alltid uppfylls.

Med Sveriges höga skattetryck krävs det att varje krona används varsamt och att nya och höjda skatter, om och när de införs, fyller en viktig funktion. I detta avseende är det påfallande att regeringen rätt ofta inför skattehöjningar med motiv som inte håller.

Jag är oroad över den klyvning av Sverige som är uppenbar. Det är en klyvning som syns bland annat på arbetsmarknaden och på bostadsmarknaden. Vi har också en allvarlig regional klyvning.

Punktskatter kan slå fel. Ett tydligt exempel på detta är kilometerskatten. Med ett nytt förslag har regeringen förklätt en gammal idé med delvis nya argument. Men den får fortfarande samma negativa konsekvenser på svenska jobb och svensk företagsamhet. Den har ett ensidigt fokus på avstånd snarare än på bränsle och utsläpp, samtidigt som den har liten miljöeffekt. På många platser i landet saknas som bekant en alternativ transportinfrastruktur, och jobb som är beroende av lastbilstransporter kommer att drabbas. På så sätt spär regeringen på den regionala klyvning som vi redan kan se. Det är uppenbart att det behövs ett nytt ledarskap för att hela Sverige ska leva.

Utsläppen från transportsektorn är den störst kvarvarande klimatutmaningen i Sverige. Vi anser att det är angeläget att öka användningen av förnybara drivmedel som ersätter fossila bränslen i personbilar, arbetsmaskiner och transporter. Utöver reduktionsplikten är rena och höginblandade biodrivmedel oerhört viktiga för omställningen av transportsektorn. Det är angeläget att dessa fortsatt har hög konkurrenskraft gentemot fossila drivmedel. Vi menar att skattenedsättning är ett avgörande verktyg för att stärka konkurrenskraften för förnybara drivmedel gentemot fossila. Sverige ska därför fortsätta att driva på inom EU för att det ska vara möjligt att fortsatt skattebefria förnybara drivmedel från koldioxidskatt.

Herr talman! Under den nuvarande regeringens tid har vi sett ett höjt skattetryck. Punktskatter höjs, och nya punktskatter införs. Som centerpartist är jag en varm förespråkare för grön skatteväxling, där skatten höjs på det som är dåligt för miljön och sänks på det som är bra, till exempel på arbete. Här har regeringen under mandatperioden valt en annan väg.

Eftersom det är mandatperiodens sista debatt om punktskatter vill jag i sammanhanget påminna de som lyssnar om den skatt på solenergi som regeringen har infört - hur man nu kunde komma på det. Det är en direkt kontraproduktiv reform, eftersom vi vill att fler ska använda energi från förnybara källor som solen. Jag kan inte förstå hur regeringen resonerade när man införde solskatten.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Punktskatter

Både intäkterna från miljöskatterna och från skatterna på arbete har varit stigande eller konstanta sedan 1990-talet. Men bakom siffrorna döljer sig betydande förändringar. Utsläppen har minskat under perioden. Eftersom sysselsättningen har ökat och jobben har blivit fler har intäkterna från skatter på arbete ökat, trots lägre skattesatser.

Det finns naturligtvis mycket mer att säga om detta betänkande - om viktiga skattefrågor, om frågor som är viktiga för Sverige. Men jag hänvisar den intresserade att studera detta djupare. Det finns på riksdagens hemsida.

Jag står bakom Centerpartiets reservationer i betänkandet, men jag yrkar bifall endast till vår reservation 10.

Herr talman! I budgetpropositionen för 2018, som regeringen lade fram i samarbete med Vänsterpartiet, är klimatfrågan bland de högst prioriterade frågorna.

Vänsterpartiet har en ambition att Sverige ska bli ett av världens första fossilfria välfärdsländer, och för att komma dit krävs en mer ambitiös klimat-, energi- och miljöpolitik. Det krävs att energi- och miljöskatter ses över för att möjliggöra effektiva ekonomiska styrmedel för att sänka utsläppen och klara klimatutmaningen. I våra förhandlingar med regeringen har viktiga steg redan tagits, och lagstiftningen på framför allt miljö-, klimat- och energiområdet håller på att förhandlas för att vi ska ställa om till ett mer hållbart samhälle.

Skattepolitiken kan ha en avgörande roll i arbetet för ett mer hållbart samhälle och en bra miljö, herr talman. Det är genom skattepolitiken vi kan stimulera en omställning som kan leda till minskade utsläpp från bland annat transportsektorn, för att Sverige ska nå de långsiktiga klimatmålen.

Herr talman! Detta är oerhört viktigt eftersom vägtrafiken står för ungefär hälften av de svenska växthusgasutsläpp som inte omfattas av EU:s system för handel med utsläppsrätter. Utformningen av fordonsbeskattning och premier för miljöanpassade fordon kan vara betydelsefulla komplement till de mer generellt verkande bränsleskatterna för att styra utvecklingen mot fordon med lägre utsläpp.

För att öka andelen miljöanpassade fordon med lägre koldioxidutsläpp per kilometer och minska vägtrafikens klimatpåverkan antog riksdagen i samband med beredningen av budgetpropositionen för 2018 ett bonus-malus-system. Vänsterpartiet har under många år arbetat för att införa ett bonus-malus-system för lätta fordon, och vi är därför mycket nöjda med att detta inom kort ska genomföras.

Systemet träder i kraft den 1 juli 2018 och innebär att miljöanpassade fordon med relativt låga utsläpp av koldioxid premieras vid inköpstillfället genom en bonus, medan fordon med relativt höga utsläpp av koldioxid belastas med en högre fordonsskatt. Det är viktiga steg för att minska utsläpp från transportsektorn, anser Vänsterpartiet.

Herr talman! Denna satsning innefattar dock bara lätta fordon - personbilar, lätta lastbilar och lätta bussar - och inte tunga fordon. I april 2017 presenterade Energimyndigheten en strategisk plan för omställning till en fossilfri transportsektor. Flera andra myndigheter har ingått i arbetet, bland annat Naturvårdsverket, Trafikverket och Trafikanalys.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Punktskatter

I den strategiska planen föreslår myndigheterna att ett bonus-malus-system även för tunga fordon bör utredas snarast, så att det kan finnas på plats när koldioxidvärden finns tillgängliga för nya tunga lastbilar under 2019. De anser att systemet därefter bör utvecklas successivt, när data för fler typer av tunga fordon blir tillgängliga efter hand. Många åkerier som väljer ren teknik i sina nya lastbilar upplever i dag att det inte finns några morötter. Det är därför viktigt att uppmuntra omställningen så att den kan ske skyndsamt i hela lastbilsflottan.

Vänsterpartiet delar uppfattningen att det är av intresse att utreda förutsättningarna för att ett kostnadsneutralt bonus-malus-system införs även för nya tunga lastbilar, i enlighet med vår reservation. Detta bör riksdagen ställa sig bakom och ge regeringen till känna.

Herr talman! Samtidigt som vi arbetar med politisk reform för att uppnå miljömålen är det viktigare än någonsin att beakta hur de beslut vi fattar i denna kammare påverkar resten av världen. Att premiera miljövänliga fordon, som elbilar, för att uppnå miljömålen är ett viktigt steg i rätt riktning - men bara om vi kan säkerställa att dessa fordon är tillverkade på ett hållbart sätt. Miljöproblemet är globalt, och därför är det viktigt att vi när vi fattar beslut här tänker i ett globalt perspektiv. Vi kan inte bara tänka utifrån Sveriges gränser, för de beslut vi fattar påverkar många andra människor runt om i världen.

För inte så länge sedan publicerade Aftonbladet ett reportage om hur barnarbetare så unga som fyra till sju år och fattiga kongoleser arbetar för utländska företag i farliga gruvor, utan vare sig hjälm eller annan skyddsutrustning, för att utvinna ett mineral som heter kobolt. Mineralet bryts till batterier för just de elbilar som såväl Volvo som vi politiker i riksdagen vill att folk ska köpa. Det är samma bilar som vi premierar och ger bonus för.

Alla pratar om dessa elbilar - om Tesla och Volvo - men sällan hör man någonting om de oacceptabla och inhumana arbets- och livsvillkor dessa utländska företag utsätter människor för. Enligt organisationen Afrewatch arbetar minst 7 000 barn med kobolt i en stad i Kongo - i vad FN kallar den värsta formen av barnarbete.

Vi är glada att företaget Northvolt ska bygga Europas största batterifabrik i Skellefteå och att Volvo från 2019 ska bygga in elmotorer i alla sina nya modeller, men det pris barnen och gruvarbetarna som utvinner råvaran betalar, i ett avlägset hörn i Afrika, är oacceptabelt högt. Det måste vi ta i beaktande när vi fattar beslut om framför allt miljön.

Herr talman! Vi kan inte rädda vår framtid så. Vi kan inte rädda miljön på detta sätt. Vi måste ställa tydliga krav på att svenska företag lever upp till hållbarhetskraven, respekterar mänskliga rättigheter och säkerställer rimliga arbetsvillkor oavsett var de har sin verksamhet. Kongolesiska barn är lika mycket värda som svenska barn, och därför ska vi aldrig acceptera barnarbete - oavsett var i världen det sker. Dessa är oerhört viktiga frågor som alltid måste tas i beaktande när vi för en progressiv skatte- och omfördelningspolitik i Sverige.

Herr talman! Jag vill också ta upp frågan om trängselskatt. Lagen om trängselskatt gör det möjligt för staten att ta ut tids- och platsrelaterad skatt på trafik med vissa fordon. Detta gör man för att förbättra framkomligheten och miljön men även för att bidra till att finansiera investeringar i vägnätet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Punktskatter

Den intensiva privatbilismen i våra större städer är ett betydligt större hot mot miljön än biltrafiken på landsbygden. Större städers miljö- och klimatpåverkan från transporter kan till exempel åtgärdas med hjälp av trängselavgifter och stora satsningar på en förbättrad kollektivtrafik. Vänsterpartiet välkomnade införandet av trängselskatt i Göteborg 2013 och ser behov av ytterligare åtgärder för att stärka trängselavgifter som styrmedel.

En kommun kan i dag inte själv bestämma om införande av trängselskatt. Vi anser att kommuner, landsting och regioner själva bör få avgöra om de vill införa trängselavgift samt hur intäkterna ska användas. Regeringen bör ges i uppdrag att återkomma med förslag på ny lagstiftning som ger kommuner, landsting och regioner möjlighet att själva besluta om införande av trängselavgifter och deras utformning. Detta är en reservation vi har och som jag ställer mig bakom.

Jag ställer mig självklart bakom båda våra reservationer men yrkar bifall enbart till reservation 11.

Herr talman! Jag vill börja med att yrka bifall till vår reservation nr 2.

Vi behandlar punktskatter i den här debatten. Jag ska tala om två av dessa. De har med miljöområdet att göra.

Liberalernas skattepolitik på miljöområdet är mycket enkel i sin kärna. En del hävdar att den är genialisk i sin enkelhet. Man beskattar det som är miljöfarligt. Det är det absolut mest effektiva sättet att få bort miljöföroreningar, och få bort sådant man inte vill ska leda till utsläpp. Samtidigt pekar man inte ut exakt vad som ska ersätta detta, utan man gör det lönsamt med teknikutveckling och att lägga pengar på forskning för att ta fram alternativ. Politiken säger inte att ett visst alternativ är bäst. Däremot pekar vi ut vad som ska bort.

Med en sådan skattepolitik är det viktigt att ha just grön skatteväxling. När man höjer skatterna på olika miljöfarliga saker, utsläpp som man vill ha bort, ska man också sänka dem på andra områden, framför allt på arbete och jobb. Det är grön skatteväxling.

Det fanns en tid då flera partier omfamnade detta. Det gör det fortfarande på allianssidan. Men på den rödgröna sidan har det gått från grön skatteväxling till röd skatteväxling. Man höjer både miljöskatter och skatter på arbete. Och solskatten var förstås ingen lysande idé.

På energiområdet händer det väldigt mycket spännande i fråga om teknikutveckling, inte minst vad gäller solceller och solenergi. Sedan 70-talet har priset på solenergi sjunkit med 99,6 procent. Och prisfallet fortsätter. De senaste tio åren har priset på solenergi sjunkit med 80 procent. Det är den billigaste energikällan i över 30 länder, framför allt förstås i länder där solen skiner oftare än i det här landet. Men även här börjar priserna nå en bra nivå.

Dessutom blir utvecklingen på batterier allt bättre. De blir också allt billigare. Det blir alltså lönsammare att investera i sådana. Priset har gått ned med över 70 procent de senaste tio åren.

Inom vindkraften är utvecklingen också mycket intressant.

Liberalerna tycker dock inte att politikens uppgift är att peka ut exakt vilket av de här alternativen som ska fram, utan vår uppgift är att beskatta det som vi tycker ska bort.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Punktskatter

Just den principen ligger bakom vårt resonemang kring flyget. Det är inte flyget vi är emot, utan det är utsläppen från flyget. Om det är utsläppen från flygplanet som är problemet kan man inte beskatta själva flygplanet.

Även inom det området finns det snabb teknikutveckling och forskning som visar på spännande alternativ, till exempel olika alternativa drivmedel. Det gäller inte minst el. I höstas träffade jag Eric Lindbergh som är barnbarn till Charles Lindbergh, som var den som verkligen visade flygets potential. Hans flygning över Atlanten var startskottet för den stora kommersialiseringen av flyget. Hans barnbarn jobbar nu med elflygplan. Än så länge är de små. Men med batteriutveckling går det snabbt framåt.

Det finns också alternativ på marken. Förutom tåg finns det alternativa tekniker som hyperloop.

Fokus här ligger på att beskatta utsläppen, inte på att beskatta flyget i sig eller på att på bilområdet beskatta bilarna i sig. Där har den rödgröna sidan fastnat, inte minst miljörörelsen och Miljöpartiet. De har varit väldigt duktiga på att peka ut problem. De har ofta varit först med och bra på att visa på problem. Men sedan har de fastnat i att det är bilen eller flyget som är problemet. Det är faktiskt utsläppen som är problemet.

Herr talman! Jag vill hävda att vi har en välfärdskris i Sverige. Det fattas 5 000 äldreboendeplatser, och det talet ökar varje år. Vi vet att vi har för få poliser ute på gator och torg. Vi känner oss inte trygga. Vi vet att köerna inom sjukvården har fördubblats under mandatperioden. Vi vet att vården är ojämlik i vårt land.

Jag är förvånad över att regeringens lösningar på det här alltid är höjd skatt. Höjd skatt och bidrag är lösningen, i stället för riktiga strukturella reformer, till exempel att fundera på att förstatliga sjukhusvården eller att införa en ny kömiljard. Svaret är alltid höjd skatt. På det sättet har det varit hela mandatperioden. Det senaste året är inget undantag.

Jag har många gånger i denna talarstol talat om Socialdemokraternas iver att höja skatterna på näst intill allt. Jag har inte ändrat uppfattning i sak, men man kan såklart fundera på om skatt kan vara ett behjälpligt instrument ibland. Givetvis kan en del punktskatter vara till hjälp för att styra människors beteende - om de styr från sådant vi inte vill ha i samhället, och om man sänker skatten med lika mycket på det som vi önskar i samhället.

Kristdemokraterna har drivit frågan om att införa ett så kallat bonus-malus-system. Miljöanpassade fordon med relativt låga utsläpp av koldioxid ger en bonus vid inköpstillfället, medan fordon med höga utsläpp av koldioxid får högre skatt. Jag menar att det är ett sätt att använda skatterna som styrande medel. Den enskilda medborgaren kan göra ett aktivt val, antingen välja det skattemässigt billiga alternativet eller det skattemässigt dyra alternativet.

Vi ser nu med tillförsikt på att detta införs. Vi tror att det kommer att vara bra för miljön och att det kommer att leda till goda konsekvenser i människors beteende när de väljer bil.

Det är också bra att det finns ett uppföljningssystem i bonus-malus-systemet, så att man hela tiden kan kalibrera det och så att det inte används för att ta in mer skatter. Skatterna ska läggas på det som är miljöfarligt och göra det lättare för det som är mindre farligt för miljön.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Punktskatter

Många av punktskatterna i betänkandet berör människor, och många har starka åsikter. Det gäller inte minst flygskatten, som jag inte alls tror får den avsedda effekten. Människor från västkusten, där jag bor, kommer att i större utsträckning ta tåget till Köpenhamn och ta flyget där. Då har skatten inte gjort någon som helst nytta, eftersom flygresan ändå blir av. Flygresan blir ändå av.

En del flygresor måste bli av, och då får företag eller medborgare ta ställning till varifrån man ska resa, inte om man ska resa.

Regionala flygplatser, som är en viktig del för utvecklingen av näringslivet, kommer att drabbas hårt. Regionala flygplatser finns av en anledning, och om man tar man bort dem drabbas regionerna hårt.

Alla punktskatter är givetvis inte av ondo. En del är styrande, vilket är bra. Men man kan se att många av dem snarare är av konfiskal karaktär än styrande.

Vi måste bli bättre på att beräkna de negativa dynamiska effekterna, för att man ska ha rätt underlag när man beräknar de ekonomiska effekterna men även för att det inte ska bli en överraskning när effekterna rent ekonomiskt inte blir som man trott. Tänk om människor inte väljer som vi har önskat! Då blir inte de ekonomiska effekterna och statliga inkomsterna vad man trott.

Sverige behöver bli bättre på att uppmuntra och underlätta entreprenörskap. Företagare möter ofta onödiga hinder och höga administrativa kostnader för att driva sin verksamhet framåt. Punktskatter driver administration och regelbörda. Detta bör vi analysera bättre så att det blir enkelt att driva företag och så att företagaren får göra det man är bäst på i stället för administration.

Med det vill jag yrka bifall till reservation 8 från Kristdemokraterna.

Fru talman! Stater med låga skatter utmärks av dålig välfärd, djupa ekonomiska klyftor och brist på jämställdhet. Stater med höga skatter har en bättre välfärd, högre jämlikhet och mer av jämställdhet.

Kan skatterna då vara hur höga som helst? Givetvis inte. En skattenivå på runt 50 procent, som Sverige har haft i kristider, är ett tak, men det är inte där vi är i dag. Tvärtom är skattekvoten i Sverige år 2018 på en historiskt låg nivå, 43,5 procent, och fortsatt fallande eftersom vi bland annat ska ta bort hela pensionärsskatten till 2020. Den är lägre än under Fälldins år vid makten, lägre än under Bildts förödande rivstartsår och lägre än under Reinfeldts tre första regeringsår 2006-2009.

Vad utmärkte då dessa tre borgerliga valperioder? Jo, de ändade i förskräckelse med underskott i statsfinanserna, som vi socialdemokrater fick reda upp.

Nu laddar Kristersson hagelbössan med en ny svärm av föga träffsäkra skattesänkningar. De är föga träffsäkra då de inte ger tillväxt och jobb men träffsäkra i att öka ojämlikheten i Sverige - en ojämlikhet där vi åtminstone påbörjat ett bra jobb.

Trots världens högsta skatter är Sverige en av världens mest ekonomiskt framgångsrika stater - kanske något att fundera över. Skatter kan nämligen användas till samhällsinvesteringar av olika slag, inte minst till att utbilda människor och få alla begåvningar att blomma oavsett om pappa är direktör eller arbetare.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Punktskatter

Punktskatterna har dock en särskild roll i skattesystemet. De intäkter de ger ska inte föraktas, men till skillnad från övriga skatteslag - inkomstskatter, företagsskatter och moms - är de starkt påverkande på konsumtion och produktion. De är inte neutrala eller likformiga, som syftet är med skattesystemet i övrigt.

Jag tror att det finns en stark partipolitisk enighet kring vissa punktskatter, inte minst de på alkohol och tobak. Djupt inne i de borgerliga leden finns ett starkt stöd för en restriktiv alkoholpolitik och för att begränsa, ja rent av få bort, rökning och snusande. Vi vet alla att alkohol och tobak i grund och botten är ohälsosamt och att ett alltför omfattande bruk förr eller senare slutar i missbruk. Och det är vi skattebetalare som står där med kostnaderna för cancersjuka och för alla de sjukdomar som alkoholmissbruk orsakar. Vinsterna finns däremot hos tobaks- och alkoholindustrin, inte minst de stora globala tillverkarna.

Moderaterna har sin alkoholliberala frihetsflygel, som i detta betänkande fått sin beskärda del i form av en reservation. Bortglömd är redan den tidigare finansministern Anders Borg, som talade om att svenska folket skulle arbeta i stället för att supa och röka. Vem vet vad Moderaterna tycker om ytterligare fyra år?

Fru talman! De borgerliga reservationerna i detta betänkande spretar åt alla håll. Någonstans får man då intrycket att regeringen kanske ändå landat rätt bra i punktskattefrågorna. I grund och botten är också till exempel Centerpartiet för punktskatter för att främja klimat och miljö. Centern har olika sådana förslag i sin budgetmotion, men partiet vågar sällan prata högt om detta av rädsla för att beskyllas för skattehöjningar.

Centerpartiet vill ha en kemikalieskatt på kläder och skor med 75 kronor per kilo och en skatt på plastpåsar på 4 kronor. Jag har inte hört centerpartister agitera för detta.

Jag säger inte att Centerpartiets punktskatteförslag är fel utan mer visar på Centerpartiets rädsla gentemot skattesänkarlobbyn. Man vill vara högeralliansens gröna batteri, men när det kommer till handling vågar man inte driva sina mer radikala krav som utmanar. Högeralliansens gröna batteri är tuktat till kraftlöshet av Moderaterna.

Det har varit och lär bli mycket prat om hur hemsk flygskatten är och om alla påstådda förskräckligheter med fordonsskatter, bränslebeskattningen eller energibeskattningen. Men ärligt talat, borgerliga partier: Vad är det ni vill?

Liberalerna vill inte ha en svensk flygskatt men väl en europeisk. Tyvärr beslutar inte denna riksdag över Europa utan över Sverige, som väl ändå ingår i Europa. Varför ska vi inte våga ha en nationell flygskatt som åtminstone några andra länder har?

Den stora europeiska eller världsomfattande flygskatten eller, ännu bättre, beskattningen av flygbränsle dyker inte upp. Man bara pratar om den utan att göra något konkret där man kan.

Jag ser olika bekännelser till bonus-malus-systemet, som regeringen genomfört, samtidigt som det borde göras annorlunda, bättre, innehålla ytterligare delar och givetvis utvärderas. I skatteutskottet har ordet utvärdering blivit ledord så fort de borgerliga partierna saknar politik i en sakfråga. Ordet utvärdering är fikonlövet som ska rädda deras ansikten när skattesänkarlobbyn frågar varför de inte stoppar den hemska regeringens förslag. Regeringens 200 propositioner står i skarp kontrast mot den tidigare borgerliga regeringens idélöshet och tomhet på politik våren 2014. Vi tar ansvar för Sverige i ett läge där Reinfeldt och Borg redan skulle ha abdikerat.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Punktskatter

Jag har inte kommenterat Sverigedemokraternas reservationer. SD är ett motbjudande parti som anslutit sig till de galningar som kallas klimatskeptiker. Alltså är de emot de flesta förslag som kan tänkas minska utsläpp och förbättra miljön. Läs bara deras reservation om biodrivmedel och jämför den med Centerpartiets, som jag i grund och botten finner sympatisk. Centerpartiet vet att klimatet är i kris och att polerna smälter. SD vill däremot vara fossilindustrins bäste vän, medan Moderaterna inte vet på vilket ben de ska stå.

Fru talman! Vad de som hör, ser eller läser om denna debatt, i likhet med väljarna i höstens val, har att ta ställning till är framåt med Socialdemokraterna eller bakåt med Moderaterna och Sverigedemokraterna.

Högern har varken vilja, idéer eller politik för att ta itu med klimatkrisen eller andra miljöproblem. Mot denna höger står regeringen men också V och mittenpartierna, som alla inser att radikala grepp måste tas i klimat och miljöfrågorna. Vi kanske är oense om takten och tekniken men inte om riktningen.

Jag yrkar bifall till skatteutskottets förslag.

(Applåder)

Fru talman! Jamal El-Haj ägnade väldigt mycket av sin talartid åt att angripa Moderaterna och kom med en del påståenden som jag skulle vilja bemöta med fakta.

Han påstår till exempel att Moderaterna riktar in sina skattesänkningar mot de rika och att det är ineffektiva skattesänkningar. Fel, vi riktar in våra skattesänkningar mot låginkomsttagare så att det ska löna sig att arbeta i stället för att gå på bidrag. Det finns också mycket solitt vetenskapligt stöd för att just öka incitamenten till arbete. Att gå från bidrag till arbete är ett av de mest effektiva sätten att öka tillväxten och sysselsättningen.

Jamal El-Haj påstod också att jämlikhet frodas i länder med höga skatter och att motsatsen gäller i länder med låga skatter. Fel, vi kan konstatera att några av de länder i världen som är mer jämlika än Sverige har en lägre Gini-koefficient. Slovenien, Slovakien, Tjeckien och Nederländerna har väsentligt mycket lägre skatter än Sverige.

Till nästa anförande, Jamal, kan det kanske vara värt att ta reda på lite fakta.

Nåväl, det var inte det jag ville fokusera på. Det jag skulle vilja fokusera på i min frågeställning är att Socialdemokraterna lovade mer välfärd och bättre välfärd, men det blev precis tvärtom. Trots höjda skatter och en högkonjunktur i ryggen har ni fördubblat vårdköerna. Ni har sett till att barngrupperna har ökat i storlek. Ni har sett till att avgifterna i äldreomsorgen har ökat. Ni har lagt ned BB i Sollefteå. Ni har klämt åt de absolut svagaste: de som går på LSS-stöd, alltså handikappade. Ni lovade bättre välfärd, men ni gav sämre välfärd trots skattehöjningar och trots högkonjunktur.

Jag vill fråga dig, Jamal El-Haj: Är du nöjd med utvecklingen? Finns det någon känsla av självkritik? Nu går ni ju till val på ytterligare höjda skatter, en politik som visat sig ge sämre välfärd.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Punktskatter

Fru talman! När Fredrik Schulte stod i talarstolen sa han att svenska folket är lurat. Ja, svenska folket blev lurat när borgerligheten regerade mellan 2006 och 2014. Ni slog mot sjuka och arbetslösa. Cancersjuka skickade ni i arbete. De skulle försörja sig, menade ni. Ni har verkligen satt oss i utanförskap, när ni gick till val med att ni ville utrota utanförskapet.

Ja, svenska folket var lurat. Vi har försökt återskapa det som ni misslyckades med under åtta år. Vi har skapat 250 000 jobb. Vi har skapat bostäder. Ni var som lägst nere på mellan 10 000 och 25 000 bostäder per år. Vi är uppe på 65 000-70 000 bostäder.

Ni har verkligen satt oss i en situation där hela Sverige lider av de ekonomiska åtgärder som ni har utfört under era åtta år. Ni regerade i åtta år och slutade med ett underskott. Vi lämnade makten 2006 med 60 miljarder i överskott. Ni lämnade makten till oss 2014 med 60 miljarder i underskott.

I dag, 2018, går vi med 80 miljarder i överskott. Vi har betalat tillbaka 40 miljarder i skulder, och vi fördelar 40 miljarder till svenska folket. Barnbidraget höjs med 200 kronor till mammorna som kanske har svårt att köpa kläder till sina barn.

Vad är det du säger, Fredrik Schulte? Jag känner mig maktlös när du formulerar dig på det sättet. Jag ber dig att läsa historia. Jag ber dig att titta bakåt, inte bara på de senaste två eller tre månaderna.

Fru talman! Jag ställde frågan om välfärden. Välfärden har försämrats kraftigt. Vårdköerna har fördubblats. På punkt efter punkt kan man konstatera att löftena som Socialdemokraterna gav om en bättre välfärd blev en sämre välfärd trots en kraftfull högkonjunktur och höjda skatter. Era löften står för ingenting, och det finns ingen självkritik.

När jag ställer de här frågorna får jag inget svar. Det jag i stället får är ett försvarstal - ett försvarstal för att ni höjde bidragen. Det här visar ju mycket tydligt att Socialdemokraterna inte är ett välfärdsparti utan ett bidragsparti.

Här går skiljelinjen mycket tydligt i svensk politik. En röst på Moderaterna och Alliansen är en röst på strävsamhet, företagande och arbete. Det är så vi lyfter svenskt välstånd. Det är så vi kan satsa på välfärden.

Trots att det har varit högkonjunktur har Socialdemokraterna bara skapat 250 000 jobb. Under vår tid, trots en av de största globala lågkonjunkturerna, skapade vi fler jobb. Det gjorde vi eftersom vi gjorde det lönsamt att arbeta, satsade på företagande och uppmuntrade företagande.

Det står alldeles klart, fru talman, att den socialdemokratiska politiken är fortsatt inriktad på att höja skatterna för att skada vår tillväxt och vår ekonomi och ta de pengarna för att satsa på bidragen för dem som inte arbetar. Det här görs på bekostnad av välfärden. Vårdköerna har fördubblats. Man klämmer åt dem som är absolut mest utsatta. Man lägger förslag om att blinda ska börja redovisa kvitton. Det är en katastrof för välfärden, och inför det är Jamal El-Haj och Socialdemokraterna svarslösa.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Punktskatter

Fru talman! När rika människor, villaägare, vill få ett arbete utfört använder de ROT. Då kallas det avdrag. När fattiga människor behöver gå till socialen, kanske för att de har blivit arbetslösa, kallar ni det bidrag. Det är skillnad på bidrag och avdrag. I vissa formuleringar är det avdrag. I andra formuleringar är det bidrag. Det är beklämmande.

Jag var väldigt aktiv i industrin 2008, då krisen kom. Jag satt i förbundsstyrelsen för IF Metall och skickade brev efter brev till din allianskollega Maud Olofsson: Snälla, rädda oss! Jag minns att företag efter företag gick i konkurs. Mellan 2008 och 2009 förlorade Sverige mellan 100 000-150 000 industrijobb.

Vad gjorde ni då? Jo, Reinfeldt sa att de företag som inte klarar sig får gå i konkurs. Så sa han när andra länder, som Tyskland, hjälpte till och bidrog för att lyfta de här företagen. Det kommer säkert en debatt nästa vecka om företag och företagande.

Nu gör vi så att vi fördelar de pengar vi får över. Vi fördelar dem till pensionärer. Ni såg till att de blev fattigpensionärer. Nu gör vi dem till människor som kan försörja sig och ha tillgång till ekonomin. Vi fördelar dem som sagt till barnbidrag.

Vi ser också att välfärden har blivit bättre. Människor går till jobbet. Industrin söker arbetare i dag, i vår tid. På er tid gick företagen i konkurs, och de anställda förlorade sina jobb och blev arbetslösa. Det är skillnaden mellan vår tid och er tid.

Fru talman! Jamal El-Haj! Du uppmärksammade Centerpartiet i ditt anförande och antydde att vi är i dåligt sällskap. Jag skulle kunna kontra med att Socialdemokraterna är i dåligt sällskap, men jag avstår från det. I stället kan var och en dra sina egna slutsatser. Verkligheten är rätt tydlig, tycker jag.

Centerpartiet driver alltid på i miljö och klimatfrågorna; det är helt rätt. I Alliansen nådde vi stora framgångar under åtta år tillsammans, till exempel energiuppgörelsen och de stora satsningarna på förnybar energi av olika slag. En del av de energislagen har tyvärr fått problem nu med de nya förutsättningarna. Inom vind, etanol och biogas står det still, och det är tyvärr konkurser mer än stora vinster.

Socialdemokraterna har många väljare över hela landet och vill ha kvar industrier och jobb i Sverige. Det respekterar jag. Den uppfattningen har vi också, så där är vi överens.

Men om jag får vill jag lyfta fram en obegriplig skatt som ni och Miljöpartiet - kanske mer Miljöpartiet; vad vet jag - föreslår: vägslitageskatten, kilometerskatten. Den gagnar inte skogsindustri, jordbruk och företag över hela landet. Den lägger en ny stor kostnad på dem, vilket inte förbättrar konkurrenskraften utan ökar risken att jobb flyttar ut ur Sverige.

Min fråga är: Borde ni inte dra tillbaka försöken att skattebelasta industrier och företag i Sverige på det sättet?

Fru talman! Jag är glad att du begär ordet och kommer till debatt, Staffan. Känner ni att ni är i dåligt sällskap är ni välkomna till oss.

Jag yttrar mig på det sättet om er därför att jag faktiskt är lite besviken på Centerpartiet. Jag har följt Centerpartiet under många år i min politiska karriär och har sett hur Centerpartiet har förändrats i dessa frågor. Jag yttrar mig alltså på det sättet på grund av besvikelse, och jag hoppas att ni rättar er. Återigen: Känner ni att ni är i dåligt sällskap vet ni var ni har oss.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Punktskatter

Du nämnde någonting om vägslitageskatten. Vi har föreslagit en avståndsbaserad vägslitageskatt som också kommer att skapa ordning och reda inom lastbilstrafiken. Det är inte en skatt på lastbilar utan på det slitage och de föroreningar som lastbilstrafiken åstadkommer. De skattade vägarna finns snarare i tätbebyggda områden än i glesbygd. Vi tar del av en europeisk utveckling där Eurovinjettsystemet nu smälter bort. Det är ungefär vad vi har skrivit i vårt betänkande.

Jag är medveten om att mina kamrater inom IF Metall uppe i Norrland kanske är lite besvikna på detta, men vi måste verkligen värna miljön och se till att de som smutsar ned miljön betalar för det. Jag hoppas att ni är överens med oss om denna åtgärd.

Jag hade velat kommentera något du sa om solceller, men jag vet inte om jag har tid. Vi har faktiskt gjort den största investeringen någonsin för ett grönt samhällsbygge.

Fru talman! Jag konstaterar att Jamal El-Haj är lite besviken på Centerpartiet och tycker att vi var bättre förr. Jag tycker att vi var bra förr, och jag tycker att vi är ännu bättre nu. Där skiljer vi oss alltså lite åt.

När det gäller skatten på lastbilar och transporter kan sägas att Sverige är ett exportberoende land. Vår välfärd och vår önskan att hela Sverige ska leva bygger på att vi har konkurrenskraft i våra industrier och våra företag över hela Sverige. Ökade kostnader är väldigt tuffa med den knivskarpa konkurrens som råder på marknaden nu.

Jag noterar att Jamal El-Haj säger att vi i Norrland nog är lite besvikna på detta med kilometerskatt men att den behövs för miljöns skull. Men om produktionen i Sverige minskar, skogsindustrierna har svårare att konkurrera när transporterna blir dyrare, jordbruk och andra företag drabbas av samma sak och jobb och företag flyttar från Sverige till andra länder, där lagarna inte är lika stränga och miljön inte hanteras lika varsamt, kan det väl inte vara bra för miljön?

Det är den balansgången vi måste ha, och där känner jag en besvikelse över att Socialdemokraterna verkar ha hoppat i säng med Miljöpartiet i denna fråga. De höga miljökraven kommer att slå fel. Vi får fortsätta att diskutera denna fråga, men vi står vid olika frontlinjer just nu.

Fru talman! Vi ska inte fortsätta att vara besvikna på varandra. Jag tror att vi vill Sveriges bästa, och vi vill värna miljön. Det är viktigt att vi menar väl när vi genomför detta, vilket vi egentligen redan har gjort. Vi vill ha ordning och reda. Vi har fått mycket kritik för att bilar som kommer från utlandet smutsar ned miljön - de ska få betala för det. Det är viktigt att betona att vi vill ha ordning och reda på trafiken. När vi genomför detta system kommer det förhoppningsvis att bli bättre.

Jag hoppas som sagt att ni fortsätter att arbeta för miljöfrågorna. De ligger mig varmt om hjärtat, och jag hoppas verkligen att vi en dag ska vinna fajten mot dem som smutsar ned miljön och så småningom få igång Sverige och få en bättre miljö för alla.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Punktskatter

Vi måste värna miljön för kommande generationer, våra barn och barnbarn. Någon gång kommer vi att få frågan: Vad har ni gjort? Ska vi säga att vi var rädda för några kronor här och där och att vi därför har låtit miljön och klimatet försämras på det här sättet? Det svaret vill jag inte ge. Jag vill kunna säga till mina barn och barnbarn: Jag har gjort vad jag har kunnat. Jag hoppas att du håller med.

Fru talman! Förra veckan presenterade Naturskyddsföreningen en rapport om fossila subventioner. Jag hade förmånen att tillsammans med tre kollegor från riksdagen kommentera den rapporten och de 30 miljarder som Naturskyddsföreningen hade räknat ut att de fossila subventionerna uppgår till.

Vi kommer att gå in mer på djupet på dem när vi senare i vår behandlar betänkandet om skatteutgifter, men frågeställningarna är ganska snarlika dem som vi behandlar i detta betänkande om punktskatter. Subventioner styr beteenden, liksom punktskatter. De kan styra i en bra eller en mindre bra riktning, beroende på hur de är utformade.

Då, i torsdags förra veckan, ville alla som var närvarande - Miljöpartiet, Centerpartiet, Liberalerna och Socialdemokraterna - gå i riktning mot att fasa ut fossila subventioner. Man betonade också styrmedel väldigt starkt. Det ser jag förstås med tillförsikt på, och jag utgår från att man kommer att stå kvar vid det också framöver.

Fru talman! Den före detta folkpartisten, numera liberalen, Mathias Sundin frågade i sitt anförande om Miljöpartiet ser bilen och flyget som problem i sig. Han menade att vi skulle ha missuppfattat saken och inte ser att det är utsläppen som är problemet. Sundin har helt fel. Det är utsläppen som är det primära och som är problemet, framför allt när det gäller flyget.

Men det är också så att vi i dag inte har några flygplan som inte släpper ut koldioxid. Det vore jättebra om vi kunde få fram elflygplan i framtiden. Det är alldeles utmärkt att det forskas på det. Men det finns i dag inga som vi kan använda, så varje flygresa leder till utsläpp.

När det gäller bilen är utsläppen det huvudsakliga problemet, men i städerna finns det också andra nackdelar. Bilen tar väldigt stor plats och konkurrerar om utrymmet med andra transportslag. Det betyder naturligtvis inte att bilen inte ska finnas i framtiden. Den ska finnas, även när vi har bytt bränsle, men vi måste se de problem som finns.

Senare ska vi hantera propositionen om trängselavgifter. När trängselavgifterna kom på tal för ett antal år sedan var det många partier som var väldigt starkt emot dem. Nu har de blivit accepterade av de allra flesta; det har visat sig att vi faktiskt behövde ta ut en avgift för den trängsel som bilen renderar. Det parti som nu heter Liberalerna är i dag positivt till detta, vilket gläder mig.

Fru talman! Punktskatter handlar om att internalisera externa effekter, som man säger på ekonomispråk. Genom att beskatta något bakar man in priset så att det blir mer korrekt, för att den fulla kostnaden ska betalas och inte läggas över på andra.

Under denna mandatperiod har vi infört flera nya miljöskatter. Vi har fått nya system på plats som är nödvändiga i den omställning vi behöver göra miljömässigt. Detta är viktigt, och det får effekt. När vi har system kan vi sedan skruva i dem och förbättra dem.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Punktskatter

Den förra alliansregeringen tog inte alls miljöfrågorna på det allvar som de kräver. En sak som man faktiskt gjorde var dock att tillsätta en utredning om kemikalieskatt, en skatt som sedan infördes för ett år sedan.

Centerpartiet var drivande i detta. I de skuggbudgetar man har haft i år har man haft högre intäkter än både regeringen och andra allianspartier har haft i sina budgetar. Detta kan vara värt att poängtera nu när man säger att man vill utforma detta på andra sätt. Man har faktiskt velat ta in mer pengar genom kemikalieskatten än något annat parti har velat.

Nästa vecka börjar äntligen flygskatten att gälla i Sverige. Det har varit en ganska tuff resa. Det har varit ganska hårt motstånd mot att flyget skulle börja betala en liten del av de kostnader det ger upphov till. Det har varit hårt motstånd i ganska många partiläger.

De borgerliga partierna hotade ett tag till och med med misstroendevotum på grund av den flygskatt på 80 kronor som var aviserad för resor inom EU. Den blev sedermera 60 kronor. Tack och lov vände man. Det blev ingen regeringskris. Flygskatten kommer nu på plats den 1 april, och det är inte en dag för tidigt.

Det har också i mätningar visat sig att flygskatten är populärare än vad somliga partistrateger möjligen hade räknat med. Den första mätning som jag såg gjordes av Naturskyddsföreningen. Där var det 70 procent av de tillfrågade som var positiva till skatten.

Därefter gjorde lobbyorganisationen Svenskt Flyg en motsvarande undersökning. Möjligen ställde de frågan på lite annat sätt. Där var 55 procent positiva. Svenskt Flyg gillade kanske inte det, så de skyltade inte med den undersökningen så mycket. Senast i förra veckan såg jag en undersökning från Novus eller Sifo som också visade att det är betydligt fler som är positiva än som är emot skatten. Det är inte så konstigt. I Expressen kunde vi i går läsa en krönikör som uppmanade Alliansen att omvärdera sin hållning i detta: Sänk hellre skatter på arbete, var hans budskap.

Jag kan också nämna något om de flygplatssubventioner som finns och som tidningen ETC har skrivit förtjänstfullt om. I de värsta fallen, från Pajala flygplats, var varje enskild biljett subventionerad av skattebetalarna med 2 861 kronor. Det är naturligtvis fruktansvärt att skattebetalarna ska subventionera enskilda biljetter med så mycket.

Jag ska också säga något kort om vägslitageskatten. Också den har varit föremål för diskussion. Det kom en utredning förra våren som regeringen inte var nöjd med och därför inte remitterade. I stället fortsatte man med ett beredningsarbete på Finansdepartementet, där man kom fram till ett inriktningsförslag, som remitterades häromveckan. Det kommer nog att finnas anledning för oss att återkomma till detta. Förslaget innehåller viktiga förändringar jämfört med det som fanns i den tidigare utredningen. Bland annat innehåller förslaget en regional differentiering och ett förslag om att man inte ska avgiftsbelägga vägar med färre än 500 tunga fordon per dygn. Det ska vara ett elektroniskt avläsningsförfarande, vilket ska skapa ordning och reda. Det är alltså lika mycket en åtgärd för att skapa likvärdiga konkurrensvillkor mellan svenska och utländska åkare som det handlar om miljö.

Med detta vill jag yrka bifall till utskottets förslag.

Punktskatter

(Applåder)

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut skulle fattas den 28 mars.)