Offentlighet, sekretess och integritet

Betänkande 2016/17:KU15

  1. 1, Förslag, Genomförd
  2. 2, Beredning, Genomförd
  3. 3, Debatt, Genomförd
  4. 4, Beslut, Genomförd

Ärendet är avslutat

Beslutat
3 maj 2017

Utskottens betänkanden

Betänkanden innehåller utskottens förslag till hur riksdagen ska besluta i olika ärenden. 

Hela betänkandet

Beslut

Hälso- och sjukvårdspersonal bör få anmäla vanvård av djur (KU15)

Om hälso- och sjukvårdspersonal eller socialtjänst i sitt arbete råkar på djur som far illa bör de kunna lämna uppgifter om detta vidare till ansvarig myndighet. Det anser riksdagen, som uppmanade regeringen att komma med förslag om en sekretessbrytande bestämmelse som gör detta möjligt.

Riksdagen riktade också ett tillkännagivande till regeringen om informationsteknik och demokrati. Uppmaningen gäller att regeringen bör vidta åtgärder för att informationsteknikens potential ska utnyttjas för att främja demokratin.

Riksdagen gjorde tillkännagivandena i samband med behandlingen av motionsförslag om offentlighet, sekretess och integritet. Riksdagen sa nej till övriga motioner inom området.

Riksdagens beslut
Kammaren biföll utskottets förslag.
Utskottets förslag till beslut
Bifall till motioner med tillkännagivande om sekretessbrytande bestämmelse vid vanvård av djur. Bifall till motion med tillkännagivande om informationsteknik och demokrati. Avslag på övriga motioner.

Ärendets gång

Förslag, Genomförd

Motioner: 41

Motioner från ledamöterna

Beredning, Genomförd

Senaste beredning i utskottet: 2017-04-18
Justering: 2017-04-20
Trycklov: 2017-04-24
Reservationer: 10
Betänkande 2016/17:KU15

Alla beredningar i utskottet

2017-03-21, 2017-04-06, 2017-04-18

Hälso- och sjukvårdspersonal bör få anmäla vanvård av djur (KU15)

Om hälso- och sjukvårdspersonal eller socialtjänst i sitt arbete råkar på djur som far illa bör de kunna lämna uppgifter om detta vidare till ansvarig myndighet. Det anser konstitutionsutskottet, KU, som föreslår att riksdagen ska uppmana regeringen att komma med förslag om en sekretessbrytande bestämmelse som gör detta möjligt.

KU föreslår också att riksdagen ska rikta ett tillkännagivande till regeringen om informationsteknik och demokrati. Uppmaningen gäller att regeringen bör vidta åtgärder för att informationsteknikens potential ska utnyttjas för att främja demokratin.

KU lämnade förslagen till tillkännagivanden i samband med behandlingen av motionsförslag om offentlighet, sekretess och integritet. Utskottet föreslår att riksdagen säger nej till övriga motioner inom området.

Beslut är fattat. Se steg 4 för fullständiga förslagspunkter.

Debatt, Genomförd

Bordläggning: 2017-05-02
Debatt i kammaren: 2017-05-03
Stillbild från Debatt om förslag 2016/17:KU15, Offentlighet, sekretess och integritet

Debatt om förslag 2016/17:KU15

Webb-tv: Offentlighet, sekretess och integritet

Dokument från debatten

Protokoll från debatten

Anf. 58 Marta Obminska (M)

Fru talman! Jag börjar med att yrka bifall till reservation 8.

Det aktuella betänkandet är ett motionsbetänkande och behandlar offentlighet, sekretess och integritet.

Offentlighet, sekretess och integritet

Offentlighetsprincipen är en grundläggande princip i vårt statsskick. Den innebär att myndigheternas, riksdagens, regionernas och kommunernas arbete så långt som möjligt ska vara öppet för våra medborgare. För att allmänheten och massmedierna ska kunna se hur dessa organ arbetar har principen om allmänna handlingars offentlighet skrivits in i grundlagen tryckfrihetsförordningen.

Offentlighetsprincipen ger alla människor rätt att ta del av offentliga, eller allmänna, handlingar. Handlingar som kommer in till eller skickas ut från myndigheter är oftast offentliga. Alla handlingar som kommer till en myndighet ska registreras.

Men offentlighetsprincipen har begränsningar. Allmänheten har, som sagt, bara rätt att läsa allmänna handlingar. Dessutom är en del uppgifter i allmänna handlingar sekretessbelagda. Det innebär att myndigheterna är förbjudna att lämna ut de delar av handlingar som innehåller sådana uppgifter.

Offentlighets- och sekretesslagen, 2009:400, är en särskild lag som reglerar inskränkningar i att ta del av allmänna handlingar.

Det finns ingen vedertagen definition av begreppet personlig integritet. En definition är rätten att få sin personliga egenart och inre sfär respekterad och inte utsättas för kränkande behandling.

I vår andra grundlag regeringsformen står det: "Den offentliga makten ska utövas med respekt för alla människors lika värde och för den enskilda människans frihet och värdighet."

I sekretesslagstiftningen görs det en avvägning mellan intresset av offentlig insyn och av sekretesskydd.

Fru talman! Med detta sagt tänkte jag uppehålla mig särskilt vid de två tillkännagivandena och Moderaternas reservation.

Utskottet föreslår ett tillkännagivande om informationsteknik och demokrati, som innebär att regeringen bör vidta åtgärder för att informationsteknikens potential utnyttjas i syfte att främja demokratin. Därmed bifaller riksdagen motion 2015/16:2496 av Andreas Norlén med flera, det vill säga en alliansmotion, yrkande 5.

Vi är glada över att motionen har fått ett brett stöd och värdesätter att utskottets bedömningstext har utformats i samförstånd.

Informationstekniken erbjuder nya möjligheter att utöva medborgerlig kontroll över och utkräva ansvar av statsmakterna och de folkvalda politikerna. Offentlighetsprincipen bör tillämpas så att handlingar som är allmänna och offentliga görs tillgängliga på nätet i betydligt större utsträckning än i dag. Den statliga förvaltningen är och bör vara ett föredöme när det gäller användningen av informationsteknik i den egna verksamheten och i samverkan med företag och medborgare.

Det är positivt att myndigheterna fortsätter att arbeta aktivt med att öppna sina system för medborgarna så att fler rutinärenden kan klaras av utan större insatser från medarbetarna. Utskottet ställer sig positivt till det arbete med digitalisering som pågår inom offentlig förvaltning och betonar vikten av att fortlöpande utreda, utveckla och skapa goda förutsättningar för denna digitalisering. Samtidigt vill vi påminna om den enskildes rätt till personlig integritet och betydelsen av att myndigheter försäkrar sig om att denna rätt vidmakthålls.

Fru talman! Utskottet föreslår ett tillkännagivande om en sekretessbrytande bestämmelse vid vanvård av djur, så att hälso- och sjukvårdspersonal och socialtjänsten får lämna uppgifter om djurskyddsproblem till den berörda kontrollmyndigheten. Därmed bifaller riksdagen motionerna 2015/16:543 av Birgitta Ohlsson och Christina Örnebjär, Liberalerna, yrkande 5, samt 2016/17:2289 av Thomas Finnborg, Moderaterna. Thomas Finnborg föreslår att det införs en sekretessbrytande regel i offentlighets- och sekretesslagen så att hemtjänstpersonal får anmäla djurplågeri.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Offentlighet, sekretess och integritet

Risken är tyvärr stor att djur far illa vid våld i nära relationer. Sambandet mellan djurplågeri och familjevåld är tydligt enligt både svensk och internationell forskning. Våld mot husdjuret är dessutom ofta ett sätt att ytterligare kontrollera den misshandlade, exempelvis för att hon eller han av omsorg om djuret inte vågar lämna relationen.

Voov, Veterinär omtanke om våldsutsatta, bildades som en ideell förening år 2009 av veterinärer och veterinärstudenter vid Sveriges lantbruksuniversitet i min hemkommun Uppsala och är nu ett riksförbund. Organisationens syfte är att underlätta uppbrottet från den våldsutövande parten för människor som lever med våld i en nära relation och är på väg att flytta till ett skyddat boende.

Vid våld i nära relationer med djur som far illa är det viktigt att socialtjänsten, hemtjänsten och andra myndigheter som får kännedom om problemen kan samarbeta med djurskyddsinspektörer. Djurskyddsutredningens förslag innebar bland annat att en sekretessbrytande bestämmelse ska införas i offentlighets- och sekretesslagen så att hälso- och sjukvårdspersonal samt socialtjänsten får lämna uppgifter vidare om djurskyddsproblem till den berörda kontrollmyndigheten. Regeringen bör så snart som möjligt återkomma till riksdagen med ett sådant förslag.

Fru talman! Moderaterna reserverar sig mot avslag på motionen Digitalisering inom offentlig förvaltning, 2015/16:3074 av Anna Kinberg Batra med flera, Moderaterna, yrkande 21. Modern teknik och innovationer kan medföra stora möjligheter för både brukare och medarbetare i bland annat skola, sjukvård och omsorg.

Inom välfärdssektorn finns det områden där ny teknik snabbt införs och används. Välfärdssektorn tillgodogör sig generellt inte denna teknik i tillräckligt stor utsträckning. Om it och digitaliseringens möjligheter tas till vara bättre i välfärden finns det stora möjligheter att förbättra kvalitet och öka tillgänglighet och likvärdighet, samtidigt som vi gemensamt får mer välfärd för skattepengarna. Det är angeläget av flera anledningar, inte minst med tanke på den demografiska utvecklingen.

Vi anser därför att regeringen bör säkerställa att lagstiftningen följer med digitaliseringen, samtidigt som hänsyn tas till enskildas personliga integritet.

(Applåder)


Anf. 59 Jonas Millard (SD)

Fru talman! Sverigedemokraterna har i detta betänkande en rad förslag som syftar till att stärka den personliga integriteten. De syftar kanske framför allt till att öka allmänhetens medvetenhet om just it-säkerhet och hur man kan göra för att på ett personligt plan stärka sin egen it-säkerhet och medvetenhet om just integritetsfrågor.

Tyvärr har utskottet valt att avstyrka dessa förslag. Vi har därför reserverat oss mot utskottets ställningstagande på flera punkter, men som brukligt är tänker jag yrka bifall enbart till ett par reservationer - nr 1 och nr 3.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Offentlighet, sekretess och integritet

Fru talman! Utvecklingen på it-området under de senaste kanske 20 åren har medfört nya möjligheter men också en hel del problem, såsom ökad kartläggning av oss användare. Kartläggningen sker inte sällan för att företag exempelvis ska kunna skicka riktade annonser för produkter och tjänster, som man utifrån kartläggningen av oss hoppas att vi är sugna på att köpa.

Kartläggningen stannar såklart inte enbart vid annonser utan används i betydligt större skala än så. Kända programvaror som de flesta av oss använder i våra datorer och kända operativsystem kartlägger oss användare. De kartlägger allmänheten - och väldigt ofta på en otäckt detaljerad nivå. När tjänster marknadsförs som gratis, fru talman, är det ofta vi kunder som är själva handelsvaran. Då är det inte pengar utan vår personliga information vi betalar med, och således vår integritet.

Skulle en politiker på 80-talet ha krävt av alla samhällsmedborgare att vi under dygnets alla timmar skulle bära med oss en åtta kilo tung radiosändare runt halsen så att inte bara statsmakten utan även mindre nogräknade aktörer kunde kontrollera var vi befann oss och vad vi gjorde, dygnet runt, hade nog de flesta ansett att politikern var tokig. Hade samma politiker även krävt att all information vi sökte efter och allt vi läste skulle registreras hade vederbörandes politiska karriär sannolikt blivit mycket kort.

I dag ser vårt samhälle till stor del tyvärr ut på just det sättet. Mobiloperatörer, telefontillverkare och i vissa fall även deras samarbetspartner vet var vi befinner oss under dygnets alla timmar. Sökmotorföretag, utan att nämna namn, vet vad vi söker efter för information, vilka intressen vi har, var vi befinner oss och när vi söker informationen. De vet också vem vi chattar och samtalar med på nätet.

Fru talman! Under ett seminarium berättade en insatt person för mig och de övriga åhörarna om ett företag i Kina som tjänade pengar på samla information som sedan kunde säljas till den som betalade högsta priset. Varje person som var registrerad fanns i registret med ett särskilt id-nummer, och till varje person fanns över 7 miljoner olika variabler.

En sådan kartläggning skulle nog den mest auktoritära diktatur bli grön av avund över. Även om företaget i fråga inte hade våra namn i klartext i sin databas utan i stället ett unikt id-nummer är det inte svårt att med hjälp av de 7 miljoner olika variablerna faktiskt räkna ut vilka namn som dolde sig bakom de unika id-numren.

Vid en granskning i Dagens Nyheter för en tid sedan uppmärksammades också att flera kommuner, landsting och regioner - medvetet eller omedvetet - samarbetade med utländska företag vars primära syfte är att just kartlägga användarna, våra surfmönster och våra intressen.

För ytterligare en tid sedan uppmärksammades att personer över hela världen med en viss typ av router - en vanligt förekommande sådan av ett välkänt och väletablerat märke - riskerade alla sina privata filer på grund av ett stort säkerhetshål. Hårddiskarna stod således i princip öppna för allmänheten, som genom några väldigt enkla knapptryckningar och genom att läsa några enkla guider på nätet snabbt kunde komma åt, ta del av, radera och förändra det privata innehållet.

Jag skulle kunna använda all min tid i talarstolen åt att bara räkna upp exempel. Det skulle dock inte ge särskilt mycket eftersom jag är övertygad om att det absoluta flertalet både här inne och utanför riksdagens lokaler naturligtvis känner till att den kartläggning som sker i dag är väldigt omfattande. Den pågår dygnets alla timmar, 365 dagar om året.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Offentlighet, sekretess och integritet

Fru talman! Allt är inte mörkt - det finns praktiska möjligheter att undvika eller åtminstone kraftigt minska risken att bli kartlagd och omfattningen av detta.

Hur går man då till väga? På internetforum och i diverse datatidningar riktade till it-intresserade sprids ofta artiklar, tips och guider om hur internetanvändare bör gå till väga för att minska intrånget i den personliga integriteten och för att kunna skydda sig mot att bli kartlagda samt hur internetanvändare bör tänka i fråga om säkerhet för slippa bli utsatta för till exempel att andra människor kommer åt deras privata filer.

Tyvärr är dessa forum och tidskrifter inte något som den stora allmänheten läser och tar del av. När de stora tidningarna, oftast flera månader senare, publicerar nyheten är skadan redan skedd sedan lång tid tillbaka - som i fallet med routrar, där säkerhetshålet var enormt. Bara i Sverige hade säkert tusentals människor redan drabbats.

Enligt vår mening har utvecklingen gått så långt att it-säkerheten och den personliga integriteten på internet och i våra datorer måste bli en nationell fråga. Det måste bli en fråga som får större vikt än vad den har haft fram till i dag.

Fru talman! Vårt konkreta förslag är att Datainspektionen, som redan i dag arbetar med dessa frågor, borde starta och driva en nationell portal, där såväl larmrapporter som enkla guider kan samlas på ett och samma ställe.

Dessa guider kunde på ett enkelt och tydligt sätt upplysa om hur man steg för steg kan förstärka sin egen integritet och it-säkerhet. Exempelvis skulle sådana guider kunna gälla hur man använder kryptering, hur man blockerar spårare i sin webbläsare och hur man förhindrar det operativsystem som man har i sin dator att spara och samla in mycket integritetskänslig information. Det handlar således om väldigt konkreta och framför allt verkningsfulla tips.

En sådan portal skulle rikta sig direkt till den stora allmänheten, och allmänheten skulle också känna viss tilltro till den information som publiceras där, till skillnad från den information som i dag finns på de mer ljusskygga delarna av internet.

Fru talman! Den andra av våra motioner som jag vill informera om handlar om kvalitetsverktyg för webbplatser. Motionen är i grunden inte vår, men vi har en reservation i samband med den.

Mot bakgrund av vad jag just har beskrivit finns det all anledning att de webbplatser som trots allt tar vår integritet på stort allvar på något sätt belönas. Regeringen bör enligt vår mening ge Datainspektionen i uppdrag att ta fram och utveckla detta verktyg för internettjänster i relation till den personliga integriteten.

Det finns redan liknande verktyg i andra länder, och Sverige har ju traditionellt sett varit ett land som har legat i framkant när det gäller att leda och driva it-utvecklingen.

I vår grundlag, fru talman, står att var och en gentemot det allmänna är skyddad mot betydande intrång i den personliga integriteten om detta sker utan samtycke och innebär övervakning eller kartläggning av den enskildas personliga förhållanden.

Fru talman! Det är min mening att vi nu också bör leva upp till detta.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Offentlighet, sekretess och integritet

I detta anförande instämde Crister Spets (SD).


Anf. 60 Ali Esbati (V)

Fru talman! De teman som tas upp i rubriken för det aktuella betänkandet - det vill säga offentlighet, sekretess och integritet - är grundläggande för upprätthållandet av och utvecklingen i ett öppet, fritt och demokratiskt samhälle.

För Vänsterpartiet är det ett rättesnöre att alla människor har rätt till en bred privat sfär som skyddas på praktisk och principiell grund. Det innebär till exempel att olika former av övervakning och registrering ska avvisas när riskerna för missbruk på sikt är större än de fördelar som kan hävdas finnas vid en första anblick.

Det innebär att myndigheter och samhälleliga funktioner som förvaltar ett förtroende från enskilda medborgare i en mängd olika mer eller mindre utsatta situationer inte ska hantera detta förtroende lättvindigt. Även detta har såväl ett principiellt värde i stunden som ett långsiktigt värde när det gäller att upprätthålla tillit och frihet i samhället som sådant. Dessa värden är vidare än relationen mellan stat och medborgare.

Det innebär också att den vidsträckta tryck- och yttrandefrihet som medborgarna ges i förhållande till det offentliga måste vaktas mycket noggrant, också när resultatet i enskilda fall och vid en första anblick kan tyckas besvärande.

Fru talman! I vårt samhälle har de största hoten mot dessa fundamentala principer under de senaste decennierna kommit via olika hänvisningar till behovet av att bekämpa vissa typer av terrorism och i övrigt i samband med det som i litteraturen har kommit att kallas för episoder av moralpanik, alltså när enskilda extrema händelser väcker mer eller mindre berättigad indignation som övergår i krav på förändringar av lagar och förordningar på ett sådant sätt att resultatet blir oproportionerligt och kanske direkt kontraproduktivt när det gäller inskränkningar av olika fri- och rättigheter.

Att skyddet för den personliga integriteten och andra rättsstatliga principer får vika vid krav på hårdare tag är dessvärre någonting som vi har fått vänja oss vid på senare tid. Det som där och då uppfattas som abstrakt och långsiktigt kan få svårt att hävda sig mot det som förefaller vara akut och handfast i en upphetsad politisk debatt. Därför är det viktigt att kunna påminna om sådana principiella förhållanden också vid andra tillfällen än när de hamnar under direkt hot, till exempel i dag.

Fru talman! Jag säger detta som en längre inledning, eftersom det inte är i det här betänkandet, som behandlar ett antal motionsyrkanden från den allmänna motionstiden, som de allra mest brännande och aktuella frågorna rörande offentlighet, sekretess och integritet är uppe till debatt.

Dessa är frågor som kommer upp i andra processer, inte minst sådana som rör det jag nämnde tidigare, i lagstiftningspaket för bekämpning av terrorhot, i frågor om reglering av förhållanden på internet och delvis även i relation till asylpolitiken. Dessvärre har Vänsterpartiet inte sällan fått stå relativt ensamt i parlamentariska sammanhang när det gäller skyddet av viktiga frihetliga principer.

I betänkandet finns ett antal mindre förslag som är uppe till behandling. De avvisas i flertalet fall med hänvisning till en lång rad pågående utredningsarbeten, vilket i huvudsak är rimligt. I betänkandet nämns bland annat den så kallade Integritetskommittén, som ska komma med sitt slutbetänkande i juni.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Offentlighet, sekretess och integritet

Vidare har vi frågeställningen om datalagring. Där har Vänsterpartiet under många år stridit mot de långtgående och problematiska integritetsaspekterna av att lagra en stor mängd trafikdata. Nu har till och med EU-domstolen landat i att den lagring som åläggs tjänsteleverantörerna är mycket inträngande och på flera sätt krockar med grundläggande rättsprinciper. Regeringen har fått tillsätta en utredning för att hantera rättsläget, och vi får väl avvakta och se vad som sker där.

I sammanhanget kan man också nämna det som Vänsterpartiet och regeringspartierna kom överens om efter valet, nämligen att agera för att stärka meddelarskyddet i offentligt finansierad privat verksamhet. En proposition gällande vård, skola och omsorg har redan förelagts riksdagen och bifallits. Arbetet med andra offentligt finansierade verksamheter befinner sig i utredningsfasen.

Vi förväntar oss också att regeringen ska återkomma med förslag om begränsningar av den alltför vidsträckta möjlighet som arbetsgivare i dag har att göra utdrag från belastningsregistret i samband med anställningsförfaranden. Jag tog upp detta för att nämna några exempel.

Fru talman! Referens till pågående utredningsarbete är också förklaringen till två av Vänsterpartiets reservationer i det här betänkandet. Utskottet har valt att ställa sig bakom tillkännagivanden dels när det gäller ett yrkande om informationsteknikens roll för att främja demokratin, dels när det gäller ett yrkande om sekretessbrytande bestämmelser vid vanvård av djur. I bägge fallen finns det förslag som antingen är under utredning eller under beredning.

Det finns lovvärda ansatser i de motioner som lyfts upp av utskottet, och det är inte på grund av motstånd i sak som vi i Vänsterpartiet inte har velat ansluta oss till utskottets beslut. Men vi tycker att det blir lite märkligt, särskilt i ett utskott som konstitutionsutskottet, att komma med nya tillkännagivanden när det finns all anledning att invänta resultatet av redan tagna initiativ på just dessa områden. Mer sakliga ställningstaganden kan komma därefter.

Här har vi tidigare under beredningsprocessen haft stöd av andra partier men valt att stå kvar vid vår principiella ståndpunkt även när det förhållandet har förändrats.

En punkt där det dock finns ett behov av ställningstagande i sak är frågan om sekretessbrytande bestämmelser vid statliga anställningsstöd.

Det är mycket stora summor som det offentliga årligen betalar ut till privata företag i form av anställningsstöd av olika slag. Det rör sig över en femårsperiod om drygt 75 miljarder kronor.

Anställningsstöd är många gånger ett effektivt sätt att hjälpa människor att kunna finnas på den reguljära arbetsmarknaden, och det är något som såväl individen som samhällsekonomin tjänar på. Men vi vet också att det ibland sker ett missbruk från vissa företags sida. I dag är uppgifter om vilka företag som har tagit del av de här stöden och hur mycket pengar respektive företag har fått belagda med sekretess med hänsyn till affärsintressen. Nuvarande ordning gör det därför svårt för myndigheter och journalister att granska hur lönesubventioner används.

Allmänhetens insyn i hur skattemedel används bör väga tyngre än företagarnas påstådda affärsintressen, och behovet av transparens och öppenhet är stort. Vi vill därför se ett tillkännagivande om att möjliggöra för myndigheter och för medier att bättre granska vilka företag som tar emot statliga lönesubventioner, samtidigt som skyddet för den enskildes integritet säkras.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Offentlighet, sekretess och integritet

Därför, fru talman, vill jag avslutningsvis yrka bifall till reservation nr 7.


Anf. 61 Tina Acketoft (L)

Fru talman! Låt mig börja med att säga att jag såklart ställer mig bakom alla L-reservationer och gemensamma alliansreservationer men yrkar för tids vinnande bifall bara till reservationerna 2 och 10.

Det offentligas maktbefogenheter gentemot den enskilde får aldrig sträcka sig längre än vad som är nödvändigt och försvarligt för att sköta de gemensamma uppgifterna. Den enskildes möjligheter att hävda sig gentemot staten handlar om varje människas lika fri- och rättigheter och om att begränsa statsmakternas maktanspråk. Den offentliga makten bör helt enkelt alltid betraktas med hälsosam vaksamhet och en lätt skepsis.

Integriteten är en absolut nödvändig förutsättning för att kunna utnyttja demokratins möjligheter. En stat som saknar eller inte respekterar begreppet integritet gentemot sina medborgare är de facto en totalitär stat. Därför är det betänkande som vi nu debatterar av så fundamental vikt.

I regeringsformen anges att demokratins idéer ska vara vägledande inom samhällets alla områden och värna den enskildes privat- och familjeliv. Var och en är skyddad gentemot det allmänna mot betydande intrång i den personliga integriteten, om det sker utan samtycke och innebär övervakning eller kartläggning av den enskildes personliga förhållanden. Begränsningar i detta får göras endast för att tillgodose ändamål som är godtagbara i ett demokratiskt samhälle. Om detta finns det en stor samsyn. Ändå sker det både direkta övertramp och händelser som av den enskilde kan betraktas som övertramp. Det är här vi gör lite olika avvägningar inom de olika partierna. Därför vill jag i dag särskilt lyfta fram två reservationer som Liberalerna har lämnat i detta betänkande.

Som konsumenter gör vi allt fler inköp via nätet, och näthandeln innebär stora fördelar för konsumenterna. Men inköp via nätet gör också att vi lämnar ifrån oss uppgifter om oss själva och våra konsumtionsmönster - uppgifter som är en mycket eftertraktad information för företagen. De flesta av oss har inte en chans att överblicka vilken information som lagras och hur den sprids vidare. I många fall är det också direkta krav för att kunna utföra köpet att vi lämnar ifrån oss data.

Företag behöver kunna spara uppgifter om sina kunder, och detta är vi fullt medvetna om. Men det behövs ett starkare skydd vad gäller vilken typ av uppgifter som får sparas och hur länge de får sparas utan konsumentens medgivande. Konsumenter behöver också få möjlighet till insyn i vilka uppgifter som lagras och möjlighet att få dem raderade.

Liberalerna menar därför att Sverige kan gå före för att stärka konsumenters integritetsskydd. Sverige bör också aktivt arbeta för en fungerande europeisk reglering.

En annan fråga som Liberalerna tar upp är frågan om en modern, samlad integritetsmyndighet. Datainspektionen bör ersättas av en integritetsinspektion som ska ha generellt mandat att bevaka hur regelverket till skydd för integriteten beaktas i myndighetens arbete samt ha en övergripande roll som tillståndsmyndighet för integritetskänslig hantering av personuppgifter. Ett första steg i denna riktning är det förslag till utvidgat uppdrag för Datainspektionen som framlades i Integritetskommitténs delbetänkande.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Offentlighet, sekretess och integritet

Liberalerna tycker också att regeringen bör återkomma i en årlig skrivelse till riksdagen med en redovisning av utvecklingen när det gäller skyddet för den personliga integriteten, såväl de legala förutsättningarna för integritetsskyddet som den övergripande utvecklingen vad gäller användningen av olika slags informationsteknik som påverkar den enskildes integritet.

Låt mig avslutningsvis säga att jag till stor del stämmer in i det som min moderata kollega i utskottet anförde. Även jag är glad över de två tillkännagivandena, som ett i stort sett enigt konstitutionsutskott har ställt sig bakom, om sekretessbrytande bestämmelser vid vanvård av djur, som bland andra mina liberala kolleger Birgitta Ohlsson och Christina Örnebjär har motionerat om. Det är tillkännagivanden som naturligtvis är bra för djuren men också särskilt bra för kvinnor som lever i våldsamma relationer, för tyvärr är det så att män som misshandlar sin respektive också ofta, tyvärr, misshandlar hemmets djur. På detta sätt kan vi kanske lite snabbare komma till djurens, kvinnornas och barnens undsättning, och det är bra.

Vi hoppas att regeringen skyndsamt återkommer med en konkret åtgärdsplan för att få detta på plats.

(Applåder)


Anf. 62 Tuve Skånberg (KD)

Fru talman! Jag vill börja med att yrka bifall till reservation 3, Kvalitetsverktyg för webbplatser.

I dag debatterar konstitutionsutskottet offentlighet, sekretess och integritet.

Det finns flera riktigt intressanta saker. Det är två tillkännagivanden som jag vill lyfta fram där utskottet i stort sett är överens om en sekretessbrytande bestämmelse vid vanvård av djur, så att hälso- och sjukvårdspersonal och socialtjänsten får lämna uppgifter vidare om djurskyddsproblem till den berörda kontrollmyndigheten. Det är alldeles utmärkt.

Vidare föreslår vi ett tillkännagivande om informationsteknik och demokrati med innebörden att regeringen bör vidta åtgärder för att informationsteknikens potential ska utnyttjas i syfte att främja demokratin. Också detta står Kristdemokraterna helhjärtat bakom.

När det handlar om integritet vill jag, vänner, ta med er till skolgården där vi en gång var. Där står en klunga grabbar och tjejer runt ett par som har flugit i håret och ansiktet på varandra och slåss. Det är den ena blodiga smällen efter den andra. Sedan kommer någon ansvarskännande lärare och tar dem åt sidan. De får prata ut och komma igenom vad det var som gjorde att de slogs. Eller så kan det vara någon som mitt på skolgården lägger fälleben, kanske för en flicka som kallas för fula ord.

Detta har vi smärtsamma minnen av, åtminstone jag, men det har blivit så mycket värre. Enligt organisationen Friends nätrapport 2016 har var tredje 10-16-åring blivit utsatt för kränkningar, inte på skolgården utan på nätet med så mycket större räckvidd än den skolgård som du och jag gick på. Och det sitter kvar mycket längre än blåmärkena från det där slagsmålet - kanske för alltid.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Offentlighet, sekretess och integritet

Värst drabbade är flickorna. 37 procent upplever att de någon gång har blivit kränkta på nätet. För pojkarna är siffran 27 procent. Flickorna är också mer utsatta för mobbning på nätet. 8 procent av flickorna och 5 procent av pojkarna har blivit mobbade via mobil, dator eller surfplatta under det senaste året. Det motsvarar ungefär en till två personer i varje klass.

Det är så mycket värre nu än det var när vi gick i skolan, eftersom räckvidden och de verbala slagen når så mycket djupare. En tredjedel av flickorna och en fjärdedel av pojkarna har utsatts för sexuella trakasserier via mobil, surfplatta eller dator.

Just den tid då vi utforskar vilka vi är i relation till varandra och till det motsatta könet gör det så oerhört ont och är så destruktivt med sexuella trakasserier.

Det finns stora skillnader i hur flickor och pojkar använder internet. Medan flickorna i betydligt större utsträckning ägnar tid åt sociala medier visar undersökningarna att pojkarna ägnar betydligt mer tid åt spelande och fildelning.

Flickor tycks också vara mer utsatta för sexuella risker på nätet, och flickor känner sig mer kränkta än pojkar. Flickor är som sagt överrepresenterade både som offer och förövare vid nätmobbning.

Nätmobbningen mot barn och unga måste stoppas. En viktig del i det arbetet är att vi som just nu är beslutsfattare och vuxna i allmänhet och föräldrar i synnerhet blir mer närvarande i barns liv och tar det ansvar vi måste ta. Vuxnas roll att förmedla vad som är acceptabelt beteende både i det verkliga livet och i det liv som levs på nätet är grundläggande. Barn och unga måste förstå att digitala skändningsord gör lika ont som dem som uttalas med läppar och tunga. Det måste finnas mer att göra för att ta itu med problemen.

Kristdemokraterna menar att regeringen bör ge Datainspektionen i uppdrag att utveckla ett kvalitetsverktyg för sajter med hög integritetsstandard och överväga om det bör tas fram ett kvalitetsverktyg för internettjänster i relation till den personliga integriteten. Det finns ett sådant på truste.com som innebär en märkning av sajter med hög integritetsstandard.

Detta skulle vara ett sätt att belöna de sajter och tjänster som arbetar medvetet mot kränkningar på nätet.

Men givetvis är det inte den enda åtgärden. Det behövs ett helt batteri av åtgärder.

Kristdemokraterna vill också öka anslaget till Datainspektionen för att stärka arbetet mot exempelvis näthat.

Vi måste ta nätkränkningar på allvar. Så många unga far illa och utsätts utan att den skyldige någonsin behöver oroa sig för att bli upptäckt och bestraffad. Det är inte rimligt. Vi behöver en lagstiftning som skyddar brottsoffren och preventiva åtgärder som leder till färre nätkränkningar.

(Applåder)


Anf. 63 Laila Naraghi (S)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Offentlighet, sekretess och integritet

Herr talman! Offentlighetsprincipen är en grundläggande princip för Sverige och vårt statsskick. Den har bidragit till att bygga vårt land starkt och framgångsrikt.

Principen innebär bland annat att regeringens och andra myndigheters verksamheter ska vara öppna så långt det är möjligt. Allmänhet och medier ska kunna ta del av information i olika frågor oavsett vad den offentliga verksamheten själv väljer att informera om.

Offentlighet och transparens är grundbultar i demokratin. Det är nödvändigt för ansvarsutkrävande av oss politiskt förtroendevalda och för en välfungerande förvaltning.

Den svenska offentlighetsprincipen är välkänd långt utanför vårt lands gränser. Den har inspirerat andra i deras arbete för ökad transparens. Det ska vi vara stolta över och ta till vara.

Herr talman! Också sekretessbestämmelser fyller en viktig funktion i samhället. Det kan till exempel handla om att skydda enskilda medborgare, alltså individens integritet. Det kan också handla om rikets säkerhet eller om att på ett effektivt sätt kunna förebygga och beivra brott och kriminalitet.

Således är frågor om offentlighet och sekretess av grundläggande betydelse för vår demokrati och för vårt land. Det rör sig alltså om frågor där det är värdefullt med breda politiska majoriteter. Det är viktigt att vi är överens om fundamenten i vår demokrati.

Därför välkomnar vi socialdemokrater konstitutionsutskottets betänkande KU15. Det speglar den breda politiska samsyn vi har i många av dessa frågor, och jag yrkar bifall till utskottets förslag.

Jag vill också passa på att rikta ett tack till de andra partierna för goda samtal och överläggningar i utskottet.

Herr talman! Vi socialdemokrater vill se en nollvision mot mäns våld mot kvinnor. Enligt Brottsförebyggande rådet är bostaden den vanligaste brottsplatsen när kvinnor utsätts för misshandel. Föreställ er den fasan att hemmet är farligt.

Mäns våld mot kvinnor är en farsot som plågar vårt land. Det måste få ett slut. Vi måste gå fram med olika nya förslag för att komma till rätta med detta.

Ett sådant förslag finns i motion 543 av Birgitta Ohlsson och Christina Örnebjär, båda från Liberalerna, om att införa en sekretessbrytande regel i offentlighets- och sekretesslagen så att hälso- och sjukvårdspersonal och socialtjänsten ska få lämna uppgifter om djurskyddsproblem till kontrollmyndigheten. I dag är det inte tillåtet på grund av sekretessbestämmelserna.

Precis som anförs i denna motion och i en annan från Moderaterna bidrar våld mot husdjur ofta till att ytterligare kontrollera en misshandlad kvinna, exempelvis för att hon av omsorg om djuret inte vågar lämna relationen. I sådana situationer är det viktigt att socialtjänsten och andra myndigheter som får kännedom om problemen kan kontakta och samarbeta med djurskyddsinspektörer. Det är självklart även viktigt ur ett djurskyddsperspektiv. Som framhålls i motionen far också djur ofta illa i relationer där en man utsätter en kvinna för våld.

Motionärernas förslag går i linje med Djurskyddsutredningen, som lämnades till regeringen Reinfeldt redan i november 2011. Utredningen föreslog att just en sekretessbrytande bestämmelse skulle införas. Dåvarande regering gick inte vidare med detta. Men förslagen bereds för närvarande i Regeringskansliet, och nuvarande S-MP-regering har meddelat att man avser lämna en djurskyddsproposition till riksdagen i år, 2017. Då är det bra att vi har en så bred, blocköverskridande majoritet i denna viktiga fråga, som meddelas regeringen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Offentlighet, sekretess och integritet

Herr talman! En annan fråga som tas upp i betänkandet är informationsteknik, demokrati och digitalisering av offentlig förvaltning.

Regeringen har initierat ett omfattande arbete på detta område. Det handlar till exempel om inrättandet av portalen öppnadata.se och att digitaliseringsfrågorna sedan förra året är en del av förvaltningspolitiken, något som möjliggör en effektivare styrning från statens sida. Detta bidrar till att fler delar av Myndighetssverige i ökad utsträckning kommer att tillgängliggöra sina system elektroniskt för medborgarna.

Vi är positiva till detta men vill, precis som det står i betänkandet och som tidigare har sagts av kollegor, erinra om den enskildes rätt till personlig integritet och betydelsen av att myndigheter försäkrar sig om att denna rätt vidmakthålls.

En positiv effekt av regeringens omfattande digitaliseringsarbete är att fler av medborgarnas rutinärenden hos myndigheter kommer att förenklas när de kan klaras av med hjälp av tekniken.

Det är dock mycket viktigt att de medborgare som vill ha personlig service i sin kontakt med myndigheter ska garanteras detta. Alla vill eller kan inte lösa sina kontakter med myndigheter per mejl eller via appar eller andra digitala verktyg, och det kan gälla människor i olika åldrar.

Det är alltså av största vikt att myndigheter kan garantera personlig service för den som så önskar. Vi socialdemokrater är glada att utskottet understryker detta i betänkandet. Myndigheterna är till för medborgarna.

Herr talman! Avslutningsvis vill jag åter tacka utskottskollegorna för diskussionerna i utskottet och upprepa att jag yrkar bifall till utskottets förslag.

(Applåder)


Anf. 64 Agneta Börjesson (MP)

Herr talman! Vi debatterar nu konstitutionsutskottets betänkande nr 15 Offentlighet, sekretess och integritet. Det är ett motionsbetänkande med 44 yrkanden från höstens och förra höstens allmänna motionstid.

Många talare har lyft fram de grundläggande principerna för Sveriges syn på öppenhet och demokrati.

Vår kommunikation och informationsinhämtning har alltmer flyttats från tryckta medier till nätet. Det går både snabbare och lättare att söka fram och gå tillbaka till information eftersom den ligger kvar längre.

I takt med detta händer det en massa annat. Utvecklingen leder till att man får verktyg för att samla in stora datamängder, big data. Man har också kameror som följer det mesta vi gör i vår vardag, och man har verktyg för att följa det vi köper, det vi söker på och annat.

Alla de smarta verktyg som finns för att underlätta för oss i vår vardag kan också användas för att kartlägga våra liv och samla stora mängder information om oss.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Offentlighet, sekretess och integritet

Det kan också användas för kränkningar eller för att starta kränkningskampanjer. Andra här har varit inne på att man också kan använda det för att hota.

Det är nog ganska tufft för många av oss. Nästan alla - och till och med de som är riktigt intresserade - behöver läsa på bara för att följa de omfattande utredningar som pågår just nu och de stora förändringarna. Vi behöver ha ett ramverk och en bättre lagstiftning för att skydda oss och vår integritet på nätet.

Den allra största förändringen som är på gång är dataskyddsförordningen som träder i kraft den 25 maj 2018, alltså om ett år. Det är en EU-lagstiftning som direkt införs i svensk lagstiftning. Dataskyddsförordningen kommer att ersätta bland annat personuppgiftslagen, PUL. Den kommer att förändra kameraövervakningslagstiftningen och påverka i princip alla som hanterar personuppgifter.

En av förändringarna är rätten för den registrerade att få sina personuppgifter strukna och att bli bortglömd - the right to be forgotten. Det införs också strängare sanktionsåtgärder. De viten som kan utdömas om man inte sköter sig är riktigt höga.

För att Datainspektionen ska kunna förbereda sig har man i vårpropositionen fått extra medel. Detta är ju något som vi får all anledning att återkomma till senare under våren när vi debatterar budgeten.

En av de mer omfattande utredningarna på området är Integritetskommittén som lämnade sitt kartläggningsbetänkande Hur står det till med den personliga integriteten? för ungefär ett år sedan. Nu är utredningen i sitt slutskede och kommer att presentera sina förslag i juni.

Det har också genomförts en rad andra olika utredningar. De ser över brott, kameraövervakning, datalagring med mera. De ser också över detta med vem som ska ansvara för integriteten. Många av dessa utredningar bereds nu på departementet och är på gång för att bli lagstiftning. Av den anledningen hänvisar vi många av motionsförslagen till många utredningar och till det lagstiftningsarbete som pågår.

Precis som många andra har varit inne på finns det två tillkännagivanden. Det första handlar om informationsteknikens potential som kan utnyttjas i syfte att främja demokratin. Det är jättebra.

Det andra tillkännagivandet tänkte jag säga något mer om. Det gäller en sekretessbrytande bestämmelse om vanvård av djur, så att hälso- och sjukvårdspersonal och socialtjänst får lämna uppgifter om djurskyddsproblem vidare till den berörda kontrollmyndigheten.

Detta är en mycket viktig fråga. Det är inte alls ovanligt att den som misshandlar en kvinna också använder våld mot husdjuret, ibland för att avreagera sig, ibland för att hota kvinnan. Det är inte heller ovanligt att kvinnan inte vågar lämna det våldsutsatta förhållandet på grund av att hon är orolig för djuret.

Tidigare i debatten var Marta Obminska inne på den frivilliga och fantastiska ideella organisationen Vov som kan hjälpa till med skyddat boende också för djur som ofta inte får vistas på andra skyddade boenden av allergiskäl. Man kan bli hänvisad av socialtjänsten, men då behöver de ju känna till att det finns ett sådant behov. Därför är det bra att vi i utskottet föreslår detta tillkännagivande.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Offentlighet, sekretess och integritet

Herr talman! Med detta vill jag yrka bifall till utskottets förslag i betänkandet.

(Applåder)


Anf. 65 Per-Ingvar Johnsson (C)

Herr talman! Vi har i konstitutionsutskottet behandlat ett fyrtiotal motionsyrkanden från den allmänna motionstiden som gäller frågor om offentlighet, sekretess och integritet.

Naturligtvis är jag tacksam över att vi alliansmotionärer har fått stöd i KU för ett tillkännagivande om att man ska utnyttja informationsteknikens möjligheter för att främja demokratin.

När det gäller enskildas skydd för den personliga integriteten arbetar sedan 2014 den parlamentariskt tillsatta Integritetskommittén. Den ska från ett individperspektiv kartlägga och analysera både faktiska och potentiella risker vid intrång i den personliga integriteten. Det gäller risker som har samband med användning av informationsteknik, både i privat och i offentlig verksamhet.

Som Agneta Börjesson redan har nämnt överlämnade Integritetskommittén i juni förra året delbetänkandet Hur står det till med den personliga integriteten? Kommittén föreslår att regeringen varje år ska överlämna en skrivelse till riksdagen om utvecklingen när det gäller personlig integritet, informationsteknik och det rättsliga skyddet för integriteten.

I sitt delbetänkande lyfter Integritetskommittén fram bland annat risken för integritetsintrång vid kameraövervakning, e-förvaltning inom och mellan myndigheter och vidareanvändning av offentlig information.

När det gäller offentlig information finns det domar i brottmål som publicerats och utnyttjats affärsmässigt. Kameraövervakning har fått en allt större användning för att både förebygga och klara upp brott. Som jag uppfattar det är kameraövervakning på offentliga platser accepterat av de flesta, om det sker på ett sådant sätt att inspelat material raderas automatiskt efter viss tid, om det inte har inträffat något på platsen vid inspelningen som har föranlett en brottsmisstanke.

Integritetskommittén ska avlämna sitt slutbetänkande senast den 1 juni, alltså om mindre än en månad. Efter regeringens behandling av förslagen kommer vi sannolikt att arbeta vidare i KU med de här viktiga integritetsfrågorna.

Herr talman! Jag yrkar bifall till förslaget i konstitutionsutskottets betänkande om offentlighet, sekretess och integritet.

(Applåder)


Anf. 66 Jonas Millard (SD)

Herr talman! Det här blir ett mycket kort anförande. Jag ska bara reda ut den förvirring som uppstod kring Sverigedemokraternas reservationer. De reservationer som Sverigedemokraterna yrkar bifall till är naturligtvis enbart våra reservationer, och det är alltså reservationerna 1 och 3.

Offentlighet, sekretess och integrite

I detta anförande instämde Crister Spets (SD).

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut fattades under § 15.)

Beslut, Genomförd

Beslut: 2017-05-03
Förslagspunkter: 12, Acklamationer: 7, Voteringar: 5

Protokoll med beslut

Förslagspunkter och beslut i kammaren

  1. Personlig integritet

    Kammaren biföll utskottets förslag

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslag

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motionerna

    2015/16:395 av Mathias Sundin och Birgitta Ohlsson (båda FP) yrkandena 1 och 2,

    2015/16:511 av Birgitta Ohlsson m.fl. (FP),

    2015/16:517 av Birgitta Ohlsson (FP),

    2015/16:2066 av Jonas Millard och Fredrik Eriksson (båda SD),

    2015/16:2644 av Ulf Berg och Gunilla Nordgren (båda M),

    2015/16:2781 av Robert Hannah m.fl. (FP) yrkande 2,

    2015/16:3049 av Ola Johansson m.fl. (C) yrkandena 4 och 5,

    2016/17:657 av Nina Lundström (L) yrkandena 1 och 2,

    2016/17:1529 av Gunilla Nordgren (M),

    2016/17:3053 av Solveig Zander (C) och

    2016/17:3156 av Maria Malmer Stenergard m.fl. (M) yrkande 2.
    • Reservation 1 (SD)
    • Reservation 2 (L)
    Omröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 1 (SD)
    PartiJaNejAvståendeFrånvarande
    S1020011
    M730011
    SD04304
    MP21004
    C19003
    V18003
    L00163
    KD14002
    -0002
    Totalt247431643
    Ledamöternas röster
  2. Kvalitetsverktyg för webbplatser

    Kammaren biföll utskottets förslag

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslag

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motionerna

    2015/16:2684 av Tuve Skånberg m.fl. (KD) yrkande 2 och

    2016/17:2857 av Tuve Skånberg m.fl. (KD) yrkande 2.
    • Reservation 3 (SD, KD)
    Omröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 3 (SD, KD)
    PartiJaNejAvståendeFrånvarande
    S1020011
    M730011
    SD14204
    MP21004
    C19003
    V18003
    L15103
    KD01402
    -0002
    Totalt24957043
    Ledamöternas röster
  3. Sekretessbrytande bestämmelse vid vanvård av djur

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen ställer sig bakom det som utskottet anför om en sekretessbrytande bestämmelse vid vanvård av djur och tillkännager detta för regeringen.Därmed bifaller riksdagen motionerna

    2015/16:543 av Birgitta Ohlsson och Christina Örnebjär (båda FP) yrkande 5 och

    2016/17:2289 av Thomas Finnborg (M).
    • Reservation 4 (V)
  4. Sekretessbrytande bestämmelse för SOS Alarm

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motionerna

    2015/16:2827 av Kent Ekeroth och Adam Marttinen (båda SD) yrkande 16 och

    2016/17:2284 av Kent Ekeroth och Adam Marttinen (båda SD) yrkande 16.
    • Reservation 5 (SD)
  5. Offentlighet i skolor med enskild huvudman

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motionerna

    2015/16:1286 av Richard Jomshof (SD),

    2015/16:1686 av Stefan Jakobsson m.fl. (SD) yrkande 3 och

    2016/17:2519 av Robert Stenkvist m.fl. (SD) yrkande 4.
    • Reservation 6 (SD)
  6. Sekretessbrytande bestämmelse för statligt anställningsstöd

    Kammaren biföll utskottets förslag

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslag

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motionerna

    2015/16:378 av Ali Esbati m.fl. (V) yrkande 15 och

    2016/17:1196 av Ali Esbati m.fl. (V) yrkande 13.
    • Reservation 7 (SD, V)
    Omröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 7 (SD, V)
    PartiJaNejAvståendeFrånvarande
    S1020011
    M730011
    SD04304
    MP21004
    C19003
    V01803
    L16003
    KD14002
    -0002
    Totalt24561043
    Ledamöternas röster
  7. Digitalisering inom offentlig förvaltning

    Kammaren biföll utskottets förslag

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslag

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motionerna

    2015/16:229 av Erik Ottoson (M) yrkande 3,

    2015/16:734 av Anette Åkesson (M) yrkande 3,

    2015/16:3074 av Anna Kinberg Batra m.fl. (M) yrkande 21 och

    2016/17:682 av Anette Åkesson (M) yrkande 3.
    • Reservation 8 (M)
    Omröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 8 (M)
    PartiJaNejAvståendeFrånvarande
    S1020011
    M073011
    SD43004
    MP21004
    C19003
    V18003
    L16003
    KD14002
    -0002
    Totalt23373043
    Ledamöternas röster
  8. Informationsteknik och demokrati

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen ställer sig bakom det som utskottet anför om åtgärder för att informationsteknikens potential utnyttjas i syfte att främja demokratin och tillkännager detta för regeringen.Därmed bifaller riksdagen motion

    2015/16:2496 av Andreas Norlén m.fl. (M, C, FP, KD) yrkande 5.
    • Reservation 9 (V)
  9. Sekretess vid ansökan om tjänst inom offentlig verksamhet

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motionerna

    2015/16:763 av Maria Abrahamsson (M),

    2016/17:1458 av Lena Asplund (M) och

    2016/17:2240 av Jessika Roswall (M).
  10. Översyn av offentlighets- och sekretesslagen i samband med översyn av socialtjänstlagen

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motion

    2015/16:1868 av Eva Lindh m.fl. (S).
  11. Stärkt tillsyn på integritetsområdet

    Kammaren biföll utskottets förslag

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslag

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motionerna

    2015/16:2788 av Mathias Sundin m.fl. (FP) yrkande 6 och

    2016/17:3470 av Tina Acketoft m.fl. (L) yrkandena 6 och 7.
    • Reservation 10 (L)
    Omröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 10 (L)
    PartiJaNejAvståendeFrånvarande
    S1020011
    M730011
    SD43004
    MP21004
    C19003
    V18003
    L01603
    KD14002
    -0002
    Totalt29016043
    Ledamöternas röster
  12. Motioner som bereds förenklat

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motionerna

    2015/16:2254 av Mikael Oscarsson (KD),

    2015/16:2286 av Lars-Axel Nordell (KD),

    2015/16:2357 av Lars-Arne Staxäng (M),

    2015/16:2467 av Johan Hultberg (M),

    2015/16:2561 av Finn Bengtsson och Hans Wallmark (båda M),

    2015/16:2723 av Cecilia Widegren (M),

    2016/17:676 av Lars-Arne Staxäng (M) och

    2016/17:1664 av Lars-Axel Nordell (KD).