Genomförande av EU:s försvarardirektiv

Betänkande 2016/17:JuU2

  1. 1, Förslag, Genomförd
  2. 2, Beredning, Genomförd
  3. 3, Debatt, Genomförd
  4. 4, Beslut, Genomförd

Ärendet är avslutat

Beslutat
26 oktober 2016

Utskottens betänkanden

Betänkanden innehåller utskottens förslag till hur riksdagen ska besluta i olika ärenden. 

Hela betänkandet

Beslut

Brottsmisstänkta får bättre tillgång till försvarare (JuU2)

En brottsmisstänkt som är frihetsberövad och företräds av en offentlig försvarare, eller av en privat försvarare som uppfyller motsvarande krav, får en oinskränkt rätt att träffa och samtala i enrum med sin försvarare. Detsamma ska gälla för andra former av kontakt mellan frihetsberövad och försvarare, till exempel via telefonsamtal eller brev. Med frihetsberövad menas en person som blivit gripen, häktad eller anhållen.

Det ska också stå tydligt i reglerna att ett barn som har frihetsberövats ska ha rätt att omedelbart få en närstående underrättad om varför detta har skett.

Beslutet innebär att svenska regler anpassas till EU-regler. Lagändringarna ska börja gälla den 27 november 2016.

Utskottets förslag till beslut
Bifall till propositionen. Avslag på motionen.
Riksdagens beslut
Kammaren biföll utskottets förslag.

Ärendets gång

Förslag, Genomförd

Motioner: 1
Propositioner: 1

Beredning, Genomförd

Senaste beredning i utskottet: 2016-09-29
Justering: 2016-10-20
Trycklov: 2016-10-21
Reservationer: 1
Betänkande 2016/17:JuU2

Alla beredningar i utskottet

2016-09-29

Brottsmisstänkta får bättre tillgång till försvarare (JuU2)

Regeringen föreslår att en brottsmisstänkt som är frihetsberövad och företräds av en offentlig försvarare, eller av en privat försvarare som uppfyller motsvarande krav, får en oinskränkt rätt att träffa och samtala i enrum med sin försvarare. Detsamma ska gälla för andra former av kontakt mellan frihetsberövad och försvarare, till exempel via telefonsamtal eller brev. Med frihetsberövad menas en person som blivit gripen, häktad eller anhållen.

Det ska också stå tydligt i reglerna att ett barn som har frihetsberövats ska ha rätt att omedelbart få en närstående underrättad om varför detta har skett.

Förslaget innebär att svenska regler anpassas till EU-regler. Lagändringarna ska börja gälla den 27 november 2016. Justitieutskottet föreslår att riksdagen säger ja till regeringens förslag.

Beslut är fattat. Se steg 4 för fullständiga förslagspunkter.

Debatt, Genomförd

Bordläggning: 2016-10-25
Debatt i kammaren: 2016-10-26
Stillbild från Debatt om förslag 2016/17:JuU2, Genomförande av EU:s försvarardirektiv

Debatt om förslag 2016/17:JuU2

Webb-tv: Genomförande av EU:s försvarardirektiv

Dokument från debatten

Protokoll från debatten

Anf. 18 Kent Ekeroth (SD)

Herr talman! Vi står här och debatterar ytterligare ett förslag som har sitt ursprung i Europeiska unionen. I sådana här ärenden kan man diskutera principiellt om EU ska pådyvla Sverige sina lagar. Och man kan argumentera i sak: Vad är det förslaget innehåller?

Det här gick igenom i EU 2013. Det var innan vi satt i EU-parlamentet. Men sedan dess har vi i EU-parlamentet konsekvent röstat nej till liknande förslag. Vi är motståndare till att EU ska lägga sig i Sveriges processuella rättigheter och hur vi hanterar våra processer här i Sverige. Vi tycker inte att EU ska lägga sig i det här över huvud taget. Vi föredrar det svenska systemet framför de system som finns i övriga Europa eller det system som EU vill pådyvla oss. Av den anledningen vill jag i första hand yrka avslag på propositionen. Om mitt yrkande om avslag på propositionen inte skulle gå igenom vill jag yrka bifall till vår motion.

I sak kan man anföra följande:

Regeringen skriver att det är svårt att tänka sig en situation där en privat försvarare som uppfyller de krav som ställs på en offentlig försvarare skulle ha brottsligt samröre med en misstänkt. Vi anser inte att det är speciellt svårt att tänka sig det. Speciellt organiserad brottslighet borde ha eller kommer åtminstone att ha stora möjligheter att använda jurister som uppfyller kraven men som ändå är i verksamheten. Jag har inget konkret förslag på hur man ska åtgärda det här, med tanke på risken i fråga om rättssäkerheten för en misstänkt. Men jag tycker att farhågan avfärdas alltför lättvindigt. Detta bör följas noggrant.

I propositionen föreslås också genomgående att möjligheten att begränsa kontakt med försvarare på olika sätt ska snävas in. Förslaget är att det krävs att utredningen väsentligen försvåras, till skillnad från dagens reglering som anger att en begränsning kan göras om det annars medför men för utredningen.

Vi anser att nuvarande reglering är en bättre ordning. Den ordningen verkar i princip alla i kammaren dessutom tycka är bra. Annars skulle väl någon i kammaren någon gång själv ha föreslagit att vi skulle göra en förändring. Den enda anledningen till att vi gör denna förändring nu är: Europeiska unionen. Det tycker inte jag är en anledning som väger tungt nog.

Vi vill ju - som alla vet - gå ur Europeiska unionen, inte minst för att EU på ett allt djupare sätt lägger sig i på allt fler områden. Detta kan vi se i justitieutskottet nästan varje vecka. Vi ser det därför inte som nödvändigt att ändra denna skrivelse bara för att EU vill det.

I propositionen står också att lagen skrivs så att den intagna inte får använda vilken kommunikationsutrustning som helst. Men vi instämmer där i vad Kriminalvården anför om att detta bör vara tydligare. Det bör inte råda någon tvekan om att kommunikation endast får äga rum med utrustning som tillhandahålls eller godkänns av Kriminalvården. I det här fallet ser vi ingen anledning att inte vara tydliga.

Sist men inte minst bör det utredas hur försändelser till och från en försvarare ska kunna kontrolleras. Avsikten är att förhindra att otillåtna föremål tas in eller ut av den frihetsberövades försvarare. Det är en rätt naiv ordning att låta detta vara helt oinskränkt. Givetvis måste konfidentialiteten mellan parterna upprätthållas, men man bör överväga hur en bättre ordning skulle kunna skapas.


Anf. 19 Susanne Eberstein (S)

Herr talman! Förslaget i detta betänkande innebär att en misstänkt som är frihetsberövad och företräds av en offentlig försvarare - eller av en privat försvarare som uppfyller motsvarande krav - får en oinskränkt rätt att träffa och samtala i enrum med sin försvarare. Detsamma ska gälla för annan kontakt i form av till exempel telefonsamtal eller brev mellan den frihetsberövade och hans eller hennes försvarare.

För frihetsberövade som företräds av en privat försvarare som inte uppfyller de krav som ställs på en offentlig försvarare kan dessa rättigheter i undantagsfall begränsas. Det införs också en regel om att ett barn som har frihetsberövats ska ha rätt att omedelbart få en närstående underrättad om skälen för frihetsberövandet.

I betänkandet finns, som vi har hört, en reservation och ett avslagsyrkande från Sverigedemokraternas Kent Ekeroth.

Vad säger då vi i majoriteten om de synpunkter som finns i motionen?

Herr talman! Regeringens förslag innebär att en misstänkt som är frihetsberövad och företräds av en offentlig försvarare får en oinskränkt rätt att träffa och samtala med försvararen i enrum och att kontakta försvara-ren. Det innebär även att försvararen får vara närvarande vid förhör och andra utredningsåtgärder.

Regeringens förslag innebär att samma regler som ska gälla för offentliga försvarare som är advokater också ska gälla för privata försvarare som uppfyller de krav som ställs på offentliga försvarare.

Enligt regeringens förslag ska det fortfarande vara möjligt att i undantagsfall inskränka dessa rättigheter för en misstänkt som företräds av en privat försvarare som inte uppfyller de krav som ställs på en offentlig försvarare.

Genomförande av EU:s försvarardirektiv

Motionärerna anför att regeringens förslag innebär att möjligheten att begränsa en frihetsberövads kontakt med en privat försvarare minskas och att detta riskerar att gynna den organiserade brottsligheten. Jag konstaterar att direktivet enligt skälen inte avser att påverka förfaranden som är avsedda för situationer där det finns objektiva och faktiska omständigheter som ger anledning till misstanke om att försvararen har samarbete med den misstänkta eller den tilltalade i brott.

Brottslig verksamhet från en försvarares sida bör inte anses som ett legitimt bistånd till misstänkta eller tilltalade inom ramen för försvarardirektivet.

Motionärerna anför vidare att regeringens förslag bör ändras så att det inte råder någon tvekan om att kommunikation mellan den frihetsberövade och hans eller hennes försvarare endast ska tillåtas om den sker med den utrustning som tillhandahålls eller godkänns av Kriminalvården.

Jag konstaterar att elektronisk kommunikation mellan en intagen och en annan person får ske i den utsträckning den lämpligen kan ske. Med begreppet "lämpligen kan ske" avses praktiska förutsättningar för kommunikation, till exempel med hänsyn till anstaltens rutiner och tillgång till utrustning.

Som regeringen framhåller är en sådan ordning även förenlig med direktivet, där det i ingressen står att medlemsstaterna får besluta om de praktiska åtgärder som avser längden, frekvensen samt medlet för kontakt. Mot denna bakgrund saknas anledning att göra ett sådant förtydligande som motionärerna efterfrågar.

Slutligen: En försändelse mellan en intagen och hans eller hennes offentliga försvarare får inte vägras eller granskas. Begränsningar får enligt regeringens förslag endast ske i förhållande till en misstänkt eller tilltalad som företräds av en privat försvarare som inte uppfyller de krav som ställs på en offentlig försvarare.

Jag gör i denna del ingen annan bedömning än regeringen och ser inte skäl att utreda huruvida försändelser mellan en intagen i häkte och hans eller hennes försvarare bör kontrolleras.

Jag anser sammanfattningsvis att regeringens lagförslag är ändamålsenligt utformat. Det stärker den misstänktes och tilltalades processuella rättigheter vid straffrättsligt förfarande. Däremot påverkar det inte förfaranden som är avsedda för situationer där det finns objektiva och faktiska omständigheter som ger anledning att misstänka att försvararen har samröre med den misstänkte eller den tilltalade.

Jag vill därför yrka bifall till förslaget i betänkandet och avslag på reservationen.


Anf. 20 Krister Hammarbergh (M)

Herr talman! Den som tycker att det är angeläget att bekämpa kriminalitet, i dag och i framtiden, måste inse att kriminaliteten blir alltmer internationell. Det sker inte minst inom Europeiska unionen.

För att kunna arbeta mot kriminaliteten krävs därför ett samarbete över gränserna. För att detta ska fungera krävs förtroende mellan de olika rättsväsen som ska samarbeta. Det handlar om tillnärmning av lagstiftning och om att ta bort kantigheter, men framför allt handlar det om att ha förtroende för varandras rättsväsen. Detta gäller inte minst för att man ska kunna överlämna en misstänkt till ett annat land. Jag är övertygad om att detta kommer att bli alltmer aktuellt, inte minst därför att brottsligheten i allt högre grad flyttar ut på nätet.

Genomförande av EU:s försvarardirektiv

För att kunna klara av detta krävs också att det finns förtroende för de processuella rättigheterna mellan de olika länderna. Därför tar vi nu ytterligare ett steg för att snarare flytta Europa närmare svensk rätt än tvärtom. Bakgrunden till den proposition som nu ligger på bordet är det så kallade Stockholmsprogrammet. Under det svenska ordförandeskapet i EU 2009 antogs det programmet, vilket innebär att man steg för steg ska gå vidare för att kunna stärka minimiregler.

Det första steget var översättning och tolkning. Man kan väl anse att det är högst berättigat att den som tilltalas eller misstänks för ett brott faktiskt kan förstå vad som sägs. Det andra steget var rätten till information - att faktiskt få veta vad man är misstänkt för.

Nu är vi framme vid det tredje steget, vilket man kan anse också är en minimiregel: att det måste finnas en möjlighet till juridisk rådgivning och rättshjälp för den som är misstänkt för ett brott.

Där är vi i dag, och jag ser nyttan av detta. Jag ser två skäl till att det också hjälper den som är bosatt i Sverige och svensk medborgare. För det första är detta en förutsättning för att vi bättre ska kunna bekämpa brottslighet. Detta är en förutsättning för att vi ska kunna lita på varandras rättsväsen. För det andra är det till svenskars nytta att det finns ett visst antal minimiregler för den som är tilltalad - även för svenskar som är tilltalade i ett annat land inom Europeiska unionen.

För svensk del innebär detta inga större förändringar i vår lagstiftning. Det mesta fanns redan på plats. Men för många andra europeiska länder innebär det betydande förändringar. Detta är alltså ett steg för att flytta Europa närmare Sverige, snarare än motsatsen.

Föregående talare har väl och i detalj redogjort för vad förslaget innebär: rätten att få samtala med sin försvarare i enrum, möjligheten till kontakt för att kunna få igång dessa samtal samt naturligtvis att föräldrarna till frihetsberövade barn måste få veta vad deras barn är misstänkta för.

Vi hade reagerat om vi hade sett tecken på att vårt rättsväsen skulle vara i fara eller att den organiserade brottsligheten - vilket har antytts - skulle vara på väg att ta över. Men vi ser ingen anledning till detta.

Det finns två förslag: att gå vidare med Stockholmsprogrammet, som vi ser är en förutsättning för att fortsätta att bekämpa internationell brottslighet samtidigt som vi stärker de processuella rättigheterna, eller att säga nej till detta.

De farotecken som har rests i dag ser vi inte. Det är naturligtvis alltid viktigt att följa utvecklingen, och det ska vi alla göra. Men att från Sverigedemokraternas sida lägga fram ett förslag som i grunden innebär att man vill ha men ändå inte ha löser inga problem. Förslaget i reservationen är att man vill ha det på ett annat sätt. Men man har inga konkreta förslag, och då finns det inte så många fler alternativ.

Vi ser i dag att vi har gått ytterligare ett steg närmare Stockholmsprogrammets förverkligande och att svensk rätt närmar sig Europa alltmer.


Anf. 21 Kent Ekeroth (SD)

Genomförande av EU:s försvarardirektiv

Herr talman! Jag ska inte förlänga debatten onödigt mycket. Men jag reagerade på att Krister Hammarbergh sa att det krävs samarbete i Europa för att det ska fungera att bekämpa brottsligheten. Det är en vanlig taktik från de andra sju partierna, eftersom de alla är mer eller mindre EU-vurmare, att påstå att den överstatliga Europeiska unionen är det enda sättet att samarbeta.

Om jag inte minns fel var Krister Hammarbergh med på samma utskottsmöte som jag för några år sedan, då vi besökte bland annat Europol och Eurojust som är EU-organ för samarbete mellan länderna. I samarbetena i Europol och Eurojust sitter icke-EU-länder med, bland annat Norge och USA. Jag kommer ihåg att jag ställde frågan till dem som jobbar där nere hur det här samarbetet fungerar när de inte är med i EU - de sitter i samma korridorer. De sa att samarbetet fungerar exemplariskt.

Detta om något visar ju att vi kan samarbeta utan att vi behöver en överstatlig union som berättar för oss vad vi ska göra, när vi ska göra det och hur vi ska göra det. Det är helt uppenbart.

Om man påstår att vi inte kan ha ett samarbete utan EU, vad gjorde då Sverige före 1995? Hade vi inga samarbeten? Vad gör alla andra länder i hela vida världen som inte är med i EU? Hur klarar de sig?

Utgångspunkten att vi skulle vara isolerade stackare någonstans utan den fantastiska överstatliga Europeiska unionen är falsk. Många icke-EU-länder bevisar redan i dag att det finns många sätt att samarbeta på. Det är helt självklart att också Sverige skulle kunna göra det.


Anf. 22 Krister Hammarbergh (M)

Herr talman! Jag noterar att Kent Ekeroth har bytt ämne och lämnat föremålet för dagens debatt, nämligen den proposition som innebär att vi tar ett steg ytterligare för Stockholmsprogrammet, och börjar diskutera Europol.

Europol är en samarbetsorganisation inom EU som är väldigt viktig, och uppenbarligen delar vi den uppfattningen. Samtidigt hävdar Kenth Ekeroth att det inte finns några problem, att vi inte behöver ha dessa samarbetsorganisationer. Får jag då påminna Kent Ekeroth om Julian Assange och turerna kring den europeiska arresteringsordern och den möjlighet som det innebär att få en person misstänkt för brott som har lämnat landet att faktiskt möta det svenska rättsväsendet. Detta är en del av samarbetet. Det är bara ett av många fall. Det finns många allvarligare fall.

Jag rekommenderar Kent Ekeroth att besöka polisen, för de brukar ofta berätta om de svårigheter som finns, inte minst gällande den nya typen av brottslighet ute på nätet. Det är lättare att möta den inom Europeiska unionen, därför att vi har börjat tillnärma oss varandra och har ett utpräglat samarbete. Men många gånger vittnar man om enorma svårigheter, inte minst när det gäller kontakterna med det amerikanska rättsväsendet. Det tar lång tid att utreda ärendena.

Brottsligheten flyttar nu ut på nätet, så vi behöver mer samarbete, inte mindre.


Anf. 23 Kent Ekeroth (SD)

Herr talman! Krister Hammarbergh ondgör sig över att jag börjar prata EU-politik. Men det var faktiskt Krister Hammarbergh som inledde sitt anförande med att berätta att det krävs ett samarbete för att fungera, att vi närmar oss EU och att det sker på flera områden. Jag tog bara upp den bollen, för jag vänder mig lite mot beskrivningen som ofta brukar utmålas av dem som älskar EU, att vi inte skulle klara oss utan EU.

Genomförande av EU:s försvarardirektiv

Det finns vissa fördelar med EU, men det finns också extremt många nackdelar, bland annat överstatligheten och att vi hela tiden måste böja oss för deras krav. Det är inte bara inom kriminalpolitiken, utan det gäller alla områden. Nu har ett stort land i EU också sett bristerna med Europeiska unionen i form av brexit.

Vi är inte ensamma i vare sig Sverige eller Europa om att kritisera detta överstatliga projekt. Min poäng är bara att när man målar upp EU som det enda sättet att möta organiserad brottslighet eller annan kriminalitet hamnar man obönhörligen fel.

Delta i processer i olika EU-samarbeten kan vi göra även utanför EU, vilket länder i Europa bevisar dagligen. Då kan vi plocka russinen ur kakan, och det är det vi vill göra.


Anf. 24 Krister Hammarbergh (M)

Herr talman! Det är viktigt att bekämpa den internationella brottsligheten, och det här är ett sätt på vägen. Nu plockar vi russinen ur kakan, för EU närmar sig snarare svenska rättsprinciper än motsatsen.

Nej, EU är inte det enda sättet; det finns många andra sätt. Vi måste också samarbeta mer internationellt. Vi måste i den här debatten kunna skilja det som är dåligt från det som är bra. Men varför ska vi säga nej till det som är bra därför att man är så pass emot Europeiska unionen i alla dess delar?

Det här är russinen i kakan, Kent Ekeroth. Det är ett sätt att komma närmare varandra så att vi har en reell möjlighet att bekämpa den organiserade brottsligheten. Därför är det för mig väldigt svårt att förstå varför ni ständigt är emot alla möjligheter att gå vidare i brottsbekämpningen bara orden Europeiska unionen nämns.


Anf. 25 Annika Hirvonen Falk (MP)

Herr talman! Dagens ärende handlar om att stärka rättssäkerheten i Europeiska unionen för den som åtalas och frihetsberövas på grund av misstänkt brott. Detta är viktigt för att vi i Sverige ska förbättra våra redan goda regler för rättssäkerhet. Men framför allt är det viktigt för att höja resten av EU till en bra, hög standard.

För svensk del handlar det om att tydliggöra rätten för en frihetsberövad att ha sammanträffande och kommunikation med sin offentliga eller privata försvarare, liksom rätten att få en närstående, oftast en förälder eller annan vårdnadshavare, underrättad när ett barn blir frihetsberövat. Detta är otroligt viktigt, inte minst ur ett barnperspektiv. Föreställ er själva att som förälder inte veta varför ditt barn inte kommer hem just den här kvällen och sedan långt efteråt få reda på att det berodde på att barnet i fråga satt häktat! Här förbättrar vi de svenska reglerna. Men framför allt höjer vi standarden i Europa, och det är också viktigt för svenska medborgare som kanske råkar ut för detta utomlands.

Genomförande av EU:s försvarardirektiv

Precis som Krister Hammarbergh var inne på är förtroendet för varandras rättsväsen centralt för att vi ska ha ett internationellt samarbete. Vi behöver en hög gemensam miniminivå inom Europeiska unionen.

Sedan till farhågorna, som Sverigedemokraterna lyfter fram, att detta skulle gynna den organiserade brottsligheten. Jag menar att det är precis tvärtom, för när vi höjer standarden för rättssäkerheten inom Europeiska unionen ökar samarbetsmöjligheterna och förtroendet för att vi ska komma åt den gränsöverskridande organiserade brottsligheten. Vi har dessutom redan regler på plats som inte förändras vad gäller konkreta brottsliga gärningar och samröre mellan misstänkt och försvarare.

Jag misstänker att det för Sverigedemokraternas del handlar om att de är emot Europeiska unionen och därför emot detta. De har inget konkret alternativ. De är emot men vill ha något som är nästan likadant, som de inte kan beskriva.

Det får mig inte att vilja ta en debatt om hela Europeiska unionen, som man nästan var inne på här, men att vilja påminna om att EU inte är de utan vi. I detta konkreta ärende är det faktiskt Sverige som har initierat arbetet med att ta fram minimiregler för rätt till offentlig försvarare och kontakt med denna. Detta är en framgång för Sverige i det europeiska samarbetet. Det visar hur vi kan använda EU på ett bra och konstruktivt sätt för att inte minst bekämpa brottslighet.

Herr talman! Jag yrkar bifall till justitieutskottets förslag.


Anf. 26 Kent Ekeroth (SD)

Herr talman! Jag vet inte om folk inte lyssnar eller inte vill lyssna. När de säger att vi inte riktigt vet vad vi vill syftar de på det första jag sa: att regeringen skriver att det är svårt att tänka sig en situation där en privat försvarare skulle ha brottsligt samröre med en misstänkt. Om denna passage sa jag att man inte ska vara så naiv och att det inte är svårt att tänka sig men att vi inte vet vad man ska göra åt det utan att tumma på rättssäkerheten för en misstänkt. Det var den delen vi inte riktigt visste hur man skulle åtgärda.

Men vi varnar och säger att man inte ska vara naiv, för det kommer att bli allt värre i detta land under kommande år. Då ska man inte tro att allt är bra och lugnt och att det aldrig kan hända, så som regeringen skriver. Det är i den delen vi säger att vi inte riktigt vet hur man ska åtgärda det.

Att risken avfärdas alltför lättvindigt och bör följas noga var det jag skrev och sa, så hitta inte på något annat.

När det gäller det andra i vår motion vet vi precis vad vi vill. Vi vill att det ska vara som det är nu. I stället för "väsentligen försvåras" ska det stå "till men för utredningen". Beskriver man det som att vi inte vet vad vi vill har man inte läst vår motion eller lyssnat på vad jag sa. Så enkelt är det.


Anf. 27 Annika Hirvonen Falk (MP)

Herr talman! Kent Ekeroth säger att det kommer att bli allt värre i framtiden. Det är en profetia som man kan ifrågasätta vad den baserar sig på.

Det är klart att samhällsutvecklingen kan gå åt olika håll, men det beror lite på vad man har för uppfattning om vad som är bättre och värre.

Genomförande av EU:s försvarardirektiv

Tycker man att det är värre att vi får mer samarbete för att kunna bekämpa organiserad brottslighet över gränserna inom Europa, då kan man säga att genomförandet av EU:s försvarardirektiv gör att framtiden ser värre ut.

Men antar vi att de flesta är överens om att vi behöver bli bättre på att samarbeta mot grov organiserad brottslighet och att bekämpa inte minst den gränsöverskridande brottsligheten, då påstår jag att detta genomförande leder till en bättre framtid.

Det är tydligt i utgångspunkterna att kriminellt samröre mellan misstänkt och försvarare inte sanktioneras. Det gäller i dagens lagstiftning, och det förändras inte heller med den lagstiftning vi har framför oss.

Jag ställer frågan tillbaka till Kent Ekeroth. Vad gäller era farhågor finns det inte bättre garantier i dagens lagstiftning än i detta förslag, så jag förstår inte varför ni är emot dessa förstärkningar av de processuella rättigheterna. Varför är ni emot att vårdnadshavare ska underrättas om skälen till att deras barn blir frihetsberövade? Det är ju det ni menar om ni vill avslå propositionen.


Anf. 28 Kent Ekeroth (SD)

Herr talman! Sådana här tolkningar gör alltid våra motståndare, att vi är emot det bara för att vi vill avslå propositionen. Jag sa att det är det principiella vi är emot.

Om det var så viktigt att förstärka dessa rättigheter, varför har inte någon i Sveriges riksdag någonsin lagt fram ett sådant förslag? Det har inte Alliansen och uppenbarligen inte ni heller. Det var när EU sa det som det kom. Ibland tvingar EU på Sverige saker som är bättre, även om man med lite sunt förnuft hade kunnat komma på det själv. Det håller alltså inte.

Jag fick frågan vad min farhåga om att saker och ting kommer att bli värre baseras på. Återigen, på sunt förnuft. Vi har haft rätt när det gäller i princip alla frågor vi har drivit under extremt lång tid. Det gäller invandringspolitiken, EU-politiken, energipolitiken och kriminalpolitiken. Nu har alla börjat följa John, det vill säga SD.

Sverige befinner sig i fritt fall. Vi har problem med gänguppgörelser, med tilltagande våld, med polisen som går på knäna och med det ena och det tredje. Situationen kommer att bli värre innan den blir bättre. Det baserar vi på sunt förnuft. Testa det någon gång!


Anf. 29 Annika Hirvonen Falk (MP)

Herr talman! Jag föredrar att basera min politik på kunskap, statistik och vetenskap snarare än på det där "sunda förnuftet" som kan betyda lite vad som helst i Sverigedemokraternas värld.

Till exempel kan det betyda att man är emot sådant som är bra och som Sverige har drivit igenom inom Europeiska unionen bara för att Sverige inte har drivit igenom det tidigare.

Man kan alltid önska sig att saker hade hänt tidigare och att vi hade tänkt på dessa saker tidigare, men nu har vi tänkt på dem. Vi har till och med tänkt så långt att vi tycker att det är bra om hela Europeiska unionen höjer sin nivå för att närma sig det som har gällt i Sverige.

Yrkar man avslag på något tenderar det att betyda att man inte vill genomföra det. Oftast är det för att man är emot. Men som jag förstår Kent Ekeroth vill Sverigedemokraterna avslå för att de är emot EU och för att de är rädda för att Sverige kommer att gå under om vi fortsätter att fördjupa samarbetet mot organiserad brottslighet inom Europeiska unionen.

Genomförande av EU:s försvarardirektiv

Detta är tydligen sunt förnuft. Min uppfattning är att det är oförnuftigt, och jag vidhåller därför att kammaren bör bifalla propositionen om genomförandet av EU:s försvarardirektiv, alltså den proposition som Sveri-

ges regering lägger fram efter ett framgångsrikt arbete för att höja nivån i Europeiska unionen.

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut fattades under § 21.)

Beslut, Genomförd

Beslut: 2016-10-26
Förslagspunkter: 2, Acklamationer: 1, Voteringar: 1

Protokoll med beslut

Förslagspunkter och beslut i kammaren

  1. Genomförande av EU:s försvarardirektiv

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen antar regeringens förslag till
    1. lag om ändring i rättegångsbalken,
    2. lag om ändring i lagen (1964:167) med särskilda bestämmelser om unga lagöverträdare,
    3. lag om ändring i häkteslagen (2010:611).Därmed bifaller riksdagen proposition 2015/16:187 punkterna 1-3.
  2. Utredning om lagändringar

    Kammaren biföll utskottets förslag

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslag

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motion

    2016/17:66 av Kent Ekeroth och Adam Marttinen (båda SD).
    • Reservation 1 (SD)
    Omröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 1 (SD)
    PartiJaNejAvståendeFrånvarande
    S1030010
    M78006
    SD03909
    MP22003
    C17005
    V21000
    L15004
    KD15001
    -0001
    Totalt27139039
    Ledamöternas röster