En skogspolitik i takt med tiden

Betänkande 2007/08:MJU18

  1. 1, Förslag, Genomförd
  2. 2, Beredning, Genomförd
  3. 3, Debatt, Genomförd
  4. 4, Beslut, Genomförd

Ärendet är avslutat

Beslutat
16 juni 2008

Utskottens betänkanden

Betänkanden innehåller utskottens förslag till hur riksdagen ska besluta i olika ärenden. 

Hela betänkandet

Beslut

Skogen som förnybar resurs (MJU18)

Skogsvårdslagens så kallade portalparagraf kompletteras för att avspegla skogens roll som en förnybar resurs. Ett nytt skogsmarksbegrepp införs också. Lagändringarna börjar gälla den 1 januari 2009.
Utskottets förslag till beslut
Bifall till propositionen. Avslag på samtliga motioner.
Riksdagens beslut
Kammaren biföll utskottets förslag

Ärendets gång

Beredning, Genomförd

Senaste beredning i utskottet: 2008-04-22
Justering: 2008-05-22
Trycklov till Gotab och webb: 2008-06-03
Trycklov: 2008-06-03
Trycklov: 2008-06-05
Reservationer: 45
Betänkande 2007/08:MJU18

Alla beredningar i utskottet

2008-04-22

Skogen som förnybar resurs (MJU18)

Skogsvårdslagens så kallade portalparagraf kompletteras för att avspegla skogens roll som en förnybar resurs. Ett nytt skogsmarksbegrepp införs också. Lagändringarna börjar gälla den 1 januari 2009. Miljö- och jordbruksutskottet föreslår att riksdagen säger ja till regeringens förslag.

Beslut är fattat. Se steg 4 för fullständiga förslagspunkter.

Debatt, Genomförd

Debatt i kammaren: 2008-06-16
Stillbild från Debatt om förslag 2007/08:MJU18, En skogspolitik i takt med tiden

Debatt om förslag 2007/08:MJU18

Webb-tv: En skogspolitik i takt med tiden

Dokument från debatten

Protokoll från debatten

Anf. 1 Ann-Kristine Johansson (S)
Herr talman! En skogspolitik i takt med tiden - det är en intressant titel på propositionen. Jag blev förvånad. För mig handlar det om en skogspolitik för framtiden. Det är ju långsiktighet det handlar om, som allt när det rör skogsfrågor. Hur kan jordbruksministern och miljöministern låta 450 miljoner kronor rinna i väg från de skyddsvärda skogarna? Efter all massiv kritik försöker man sedan rätta till och få tillbaka 50 miljoner kronor i årets tilläggsbudget. Det kanske inte är lika lätt att kommunicera vikten av att ha kvar mustaschfladdermusen eller vitryggig hackspett som det är att säga ökad tillväxt. Men det är vår skyldighet som politiker att se till att vi gör allt vi kan för att hejda förlusten av den biologiska mångfalden. Det brister regeringen i, och som vanligt överlåter man åt marknadskrafterna att styra. Skogsindustrin jublar, naturvården gråter. Herr talman! Den moderna skogspolitik som Sverige behöver ska inte hålla takt med tiden, den ska möta framtiden. Den ska möta framtiden med ett helhetsperspektiv och långsiktighet när det gäller vad skogen behöver och vad skogen kan ge i fråga om virke, pappersmassa, bioenergi, kolsänkor, friluftsliv, rekreation, biologisk mångfald med mera. Det har inte regeringen lyckats samla sig till. Förslagen är passiva och saknar kraftfulla, konkreta åtgärder. Förslagen till ändringar i lagen är små, och det ges en mängd utredningsuppdrag. Herr talman! Drygt halva Sveriges yta är täckt av skog. Detta gör Sverige till ett av EU:s största skogsländer. De svenska skogarna är de mest välskötta i världen tack vare framsynt skogspolitik under historien. Grunden för dagens skogspolitik, som beslutades av en enig riksdag 1993, bygger på principen om omsorg gentemot kommande generationer. Skogen ska vårdas och nyttjas så att vi alla, våra barn, barnbarn och barnbarnsbarn, får del av dess nyttigheter. Utgångspunkten är frihet under ansvar. Vi socialdemokrater menar att omsorgen om kommande generationer är den självklara utgångspunkten när vi diskuterar en skogspolitik för framtiden. Herr talman! Skogsvården måste förbättras på ett mer konstruktivt sätt än vad regeringens proposition föreslår för att ge hög och uthållig avkastning. Skogsstyrelsens arbete som expertmyndighet åt regeringen, som rådgivare åt skogsnäringen och som främjare av skogsvårdslagen måste stödjas. Avvägningen mellan de två jämställda skogspolitiska målen, miljömålet och produktionsmålet, är en grundläggande uppgift. Och här kan en svår avvägningsproblematik uppstå eftersom regeringen inte är tydlig när det gäller balansen mellan målen. Man passar och säger att det kommer till hösten. Var är helhetssynen? Vi motsätter oss starkt förslaget till hur man avvecklar Skogsstyrelsens uppdragsverksamhet. Myndigheten behöver i stället ökade resurser för att klara alla de nuvarande åtgärderna tillsammans med de tunga nya uppgifter som ska genomföras: ökad rådgivning, utbildning, kontroll att lagen efterföljs, ökad dialog och lokal förankring. I fråga om viltförvaltning har Skogsstyrelsen en viktig uppgift. Myndigheten ska bland annat ansvara för rådgivningen om hur klövviltets skadeverkningar på skogen kan minska. Vi vill betona att framtidens viltförvaltning måste omfatta kombinationen av en stark älgstam och ett hållbart skogsbruk. Herr talman! Låt mig vara tydlig! En ökad tillväxt av skogen ser vi som nödvändig och viktig. Den svenska skogs- och träindustrin har ett stort och odiskutabelt behov av råvara, liksom av jämn tillgång. Efterfrågan på pappersmassa och bioenergi ökar. Det gör också, vilket regeringen tycks glömma, efterfrågan på sågtimmer av hög kvalitet. Vi ska bygga mycket mer i trä, och det kräver bra råvaror. Den skogliga tillväxten motverkar också klimatförändringarnas effekter genom upplagring av kol i växande skog och lagring i skogsprodukter. Men ökad tillväxt innebär också att skogsbruket intensifieras. Denna intensifiering leder till ett flertal svåra avvägningar. Vad händer med djur och växter vid skogsgödsling? Påverkar stubbrytning de arter som är beroende av död ved? Hur kan vi dikesrensa utan att förstöra våra värdefulla våtmarker? Vi vet att ett intensivare bruk kan påverka våra möjligheter att bevara den biologiska mångfalden. Därför måste varje förändring föregås av ytterst noggranna konsekvensanalyser, precis som Skogsstyrelsen nu gör där de kommer att ta fram nya riktlinjer. Vi socialdemokrater hävdar att uttaget ur skogen kan expandera i samklang med miljömålen. Det är viktigt att denna avvägning mellan målen behålls, och bägge målen hör hemma i denna proposition, inte som regeringen gör väntar till hösten med en del. När efterfrågan ökar och marknadskrafterna får råda fritt är det lätt att gasa på och glömma bort den så viktiga miljön. Det är då vi som politiker måste bli tydliga om helhet och balans, och det är inte regeringen. Man passar och väntar till hösten. Herr talman! Ett av miljöpolitikens viktigaste mål är att bevara den biologiska mångfalden. Arterna och deras livsmiljöer måste värnas för att i slutändan ge mänskligheten en chans till överlevnad. Den utvärdering som Miljömålsrådet nyligen presenterade bekräftar att miljöarbetet i dag går för långsamt framåt. Över hela världen arbetar regeringar för att stoppa förlusten av den biologiska mångfalden till 2010, allt enligt FN- och EU-mål. Men vad gör den svenska regeringen? Jo, den väljer att skära ned på anslaget för den biologiska mångfalden som är så viktig för livet på jorden. Nya och flera verktyg måste tas fram för att skydda skogen. Det är därför rapporten Kompletterande metoder vid skydd av värdefull natur från Skogsstyrelsen och Naturvårdsverket tål att analyseras. Däri finns intressanta förslag och tankar. Man konstaterar att vi har bra koll på var värdekärnorna finns. Det trycks på delaktighet och ökad dialog med markägarna. Nya metoder vill man testa under fem år. Bland annat handlar det om samrådsförfarande och samarbetsnätverk, inte minst ökad utbildning och rådgivning. Herr talman! Röjning av skogen är en förutsättning för ett ekonomiskt hållbart skogsbruk. Det vet de flesta skogsägare. Ändå är röjningen på en del håll kraftigt eftersatt. Det akuta röjningsbehovet i Sverige uppgår till 1,2 miljoner hektar. Skogsstyrelsen bör snarast ges resurser för utökad rådgivning, och effekterna av röjningsplikt kontra röjningsbidrag måste noggrant övervägas. Den miljötekniska utvecklingen och en förbättrad skogsteknik kan i mångt och mycket komplettera en vikande arbetskraft. En utvecklad teknik för att ta till vara och sälja röjningsrester kan också öka skogsägarnas drivkraft att röja. Vad beträffar skogsbruksplanerna stöder vi Skogsutredningens förslag fullt ut om att låta dem ersätta dagens bestämmelser. Skogsbruksplaner är ett utomordentligt redskap för varje skogsägare som vill ha överblick över de nödvändiga åtgärderna i den egna skogen. Planerna underlättar också den inte helt enkla avvägningen mellan miljö- och produktionsmålen i skogsbruket. Förslaget gynnar den generella hänsynen, som innebär hänsyn till natur- och kulturmiljövärdena vid föryngringsavverkning. Bland annat har Södra skogsägarna och projektet Kraftsamling Skog konstaterat att skogsägare tjänar på att satsa på naturvård och områden med biologisk mångfald. Med gröna skogsbruksplaner får de mer betalt för skogen. Varför vill inte regeringen införa skogsbruksplaner? Ni argumenterar kraftfullt för det i propositionen, men det blir inget av det. Herr talman! De människor som arbetar i skogen löper 40 gånger högre risk att dödas på sin arbetsplats jämfört med andra arbetstagare. Det visar siffror från Arbetsmiljöverket. I det perspektivet är regeringens vision om ett säkrare skogsbruk genant kortfattat. Vi menar att av en skogspolitik för framtiden måste det krävas mer än en tillfällig utbildningsinsats. Det samarbete för ett säkrare skogsarbete som nu pågår mellan myndigheter, skogsägareföreningar, fack och tillverkare måste uppmuntras. Vi förutsätter att regeringen återkommer i någon form med ett kraftfullt arbetsmiljöprogram för skogen. Det är otroligt viktigt inte minst för att höja statusen på jobb i skogen. Det behövs bättre och säkrare arbetsmiljö och bättre villkor. Vem vill jobba i skogen i dag och i framtiden? Herr talman! Kunskaperna om skogen måste fördjupas. Många frågor kräver kunniga svar: Hur kan vi få mer av allt? Hur kommer de globala klimatförändringarna att påverka svenskt skogsbruk? Ökar risken för utbrott av skadegörare? Vilka miljömässiga konsekvenser ger de nya, exotiska träslagen? En utvecklad skogsforskning bidrar till att stärka Sveriges internationella konkurrensförmåga. Kunskaper och teorier behövs inte enbart från skogsvetenskaperna utan också från samhällsvetenskap, ekonomi, ekologi, sociologi med mera. Från socialdemokratisk sida har vi länge markerat att vi vill bryta Sveriges oljeberoende till år 2020. Vi satsar 2 ½ miljard mer än regeringen på forskning och investeringar för att nå målet. I denna forskning och utveckling har skogsbrukarens omställning till energiproducent en given plats liksom behovet av klimatanpassade åtgärder. Herr talman! Den svenska skogen förtjänar en övergripande helhetssyn över dagens möjligheter och problem samt en visionär satsning för framtiden. Skogs- och tränäringens betydelse för utvecklingen av det framtida Sverige - för omställningen till ett långsiktigt hållbart samhälle - kan inte nog poängteras. Med det yrkar jag bifall till reservationerna 5, 13 och 30, men vi står självklart bakom alla s-reservationer. (Applåder)

Anf. 2 Jacob Johnson (V)
Herr talman! I dag ska vi debattera regeringens skogsproposition med det uppfordrande namnet En skogspolitik i takt med tiden . Propositionen pryds på sin framsida av en motljusbild där solen strålar genom lövverket längs en grusväg genom skogen. Bilden ska väl symbolisera att regeringen vill leda oss till en hägrande framtid i och för den svenska skogen. Vore det så väl. Tyvärr är det min åsikt att regeringen med sin ensidiga inriktning på tillväxt i skogspolitiken inte ser skogen för bara träd, eller med en annan liknelse som kommer väl till pass går regeringen med sin marknadsfundamentalistiska grundsyn vilse i skogen. Vad är egentligen skog? Det är en fråga man bör ställa sig. Det finns naturligtvis olika definitioner. Jag gjorde det lätt för mig och googlade fram Wikipedias definition som bland annat säger att skog kallas ett trädbevuxet större område. Mer precist menas med skog såväl träden och undervegetationen som alla andra organismer som har anknytning till träden och marken. Skogar föreställer mycket komplexa ekosystem. Tillsammans med oceanerna har de stort inflytande på jordens klimat. Bara skogar har förmåga att sänka andelen koldioxid i luften tydligt. Produktionen av syre är en viktig förutsättning för djurens existens. Det är, menar jag, två huvudaspekter som måste beaktas i en framsynt skogspolitik: För det första skogen som ekosystem i enlighet med vad jag nämnde nyss, men även för det andra skogens sociala betydelse för oss människor. Skogen som ekosystem förser oss med råvara för skogsindustrin, utgör biologisk mångfald och har en avgörande betydelse som syreproducent och koldioxidupptagare. Skogens sociala värden handlar om rekreation, hälsa och kultur, som alltid har haft och i en framtid, tror jag, kommer att få allt större betydelse för vi människors välfärd. Annorlunda uttryckt måste en skogspolitik för framtiden vara tydlig när det gäller produktion, biologisk mångfald, klimataspekterna och skogens sociala och kulturella värden. Herr talman! Eftersom regeringen inte klarar av att presentera en trovärdig helhetssyn på dessa frågor yrkar jag avslag på propositionen i enlighet med Vänsterpartiets reservation nr 1 med innebörden att regeringen ska återkomma med förslag som fullt ut beaktar den biologiska mångfalden samt de sociala värdena utöver vad som presenteras i propositionen. Jag gör detta även om jag i dag välkomnar beskedet från Naturvårdsverket och Sveaskog att de kommit överens om att de så kallade SNUS-objekten ska få varaktigt skydd och därmed väsentligt bidra till att öka måluppfyllelsen när det gäller miljömålet Levande skogar. Detaljerna i uppgörelsen är dock inte kända, och då det i övrigt finns mycket att anföra mot regeringens politik kvarstår vi vid vårt avslagsyrkande trots dagens besked, som jag alltså välkomnar, och som ju i sak är i enlighet med en av våra reservationer till betänkandet. Uppgörelsen mellan Sveaskog och Naturvårdsverket kan ses som en delbetalning på vår ackumulerade miljöskuld som måste betalas, och det är bara att hålla med ekonomen Assar Lindbeck som för en tid sedan ifrågasatte regeringens fixering vid att minska statsskulden i stället för miljöskulden. Vänsterpartiet ser till helheten i politiken och vill hellre minska miljöskulden och öka den biologiska mångfalden än sänka skatter för samhällets välbeställda. Regeringen kvarstår enligt sin proposition i två jämställda mål för skogspolitiken, nämligen produktion av skogsråvara och skydd av skogens miljövärden. Skogsutredningen föreslog därutöver att skogens sociala och kulturella värden skulle lyftas fram och föreslog att det i huvudportalen ska framgå som ett mål att skogen ska bidra till människors välfärd. Regeringen har dock inte tagit med den formuleringen i sitt lagförslag utan hänvisar till portalparagrafens sista mening som handlar om att hänsyn ska tas vid skötsel av skog till andra allmänna intressen. Jag beklagar denna begränsning, och Vänsterpartiet har i reservation nr 34 ställt sig bakom Skogsutredningens förslag i detta avseende. Tyvärr framgår inte detta av reservationstexten men väl i bakomliggande motion, och jag passar på att förtydliga detta här. Jag avstår dock för tids vinnande från att yrka bifall till denna reservation. En fråga som är nära förknippad med skogens sociala värden är de tätortsnära skogarna som ju är de skogar som jag och andra som trivs ute i skogen vardagligen nyttjar för promenader, bär- och svampplockning, rastning av hundar med mera. Dessa skogar är alltså särskilt viktiga för skogens sociala värden, och vi föreslår att Skogsstyrelsen får i uppdrag att genomföra en nationell kartläggning av dessa skogar samt föreslå åtgärder för skötseln av dessa. En kartläggning kan också vara underlag för en eventuell översyn av skogsvårdslagen för att tydliggöra begreppet tätortsnära skogar. Skogen bör också i ökad utsträckning användas i integrationsarbetet. Regeringen uppmärksammar detta i sin proposition, men jag tycker att vi kan förtydliga ambitionerna genom att utfärda ett ägardirektiv till Sveaskog att främja arbetet med integration och jämställdhet. Regeringen avser att bjuda in representanter från skogsnäringen för att diskutera vad som kan göras för att öka jämställdheten inom skogsbruket. Vi tycker att även andra näringar kan bjudas in för att dela med sig av sina erfarenheter. Herr talman! Regeringen delar Skogsutredningens bedömning att skogspolitiken i högre grad bör beakta framtida klimatförändringar. Regeringen anser även att skogen och skogsbruket har en viktig roll för att begränsa klimatförändringarna, och här kommer diskussionen om kolsänka in. Den svenska skogen har under de senaste hundra åren varit en ganska stor kolsänka. I Naturvårdsverkets utmärkta bok En ännu varmare värld beskrivs detta. Alltsedan införandet av återplanteringsplikten vid förra sekelskiftet har skogen varit en stor kolsänka. Det är bra att regeringen har uppdragit åt SLU och Skogsstyrelsen att studera denna fråga ytterligare. Ett eventuellt kraftigt ökat uttag av biomassa från skogen för sedvanliga skogsprodukter samt för biobränsle kan komma att minska den hittillsvarande kolsänkan avsevärt. Skogsstyrelsens statistik på avverkningen 2007 visar att den uppgick till 95 miljoner kubikmeter, vilket är det högsta uttaget hittills med undantag av 2005 års rekorduttag efter stormen Gudrun. På tio år har avverkningen ökat med ungefär 30 procent och på längre sikt med upp till 50 procent. Här måste vi vara väldigt observanta så att vi inte överutnyttjar skogen. Denna fråga är viktig att beakta med tanke på klimatdebatten och behovet av att hejda ökningen av halten koldioxid i atmosfären. Till denna problematik måste naturligtvis läggas den biologiska mångfalden, som också hotas av den ökade avverkning som regeringen förespråkar. Ja, vad vi egentligen behöver är en strategi för hur dessa tre avgörande aspekter på ett hållbart nyttjande av skogen kan samsas. I vår reservation nr 25 föreslår vi en nationell bioenergistrategi inom vilken en helhet på denna komplexa frågeställning kan utarbetas. Herr talman! Låt oss se skogen i stället för bara träd! Jag yrkar bifall till reservation nr 25. Jag inledde mitt anförande med att yrka avslag på regeringens proposition. Egentligen är mitt avslagsyrkande ett yrkande om en återremiss för att regeringen ska presentera en helhet som även redovisar mål, metoder och medelstilldelning vad gäller skyddet av biologisk mångfald. Jag vill utveckla vår syn på denna fråga. Vi vet, som sagt, att såväl Skogsstyrelsen som Miljömålsrådet har bedömt att nuvarande mål vad gäller skydd av skog inte kommer att nås till 2010, även om läget nu har förändrats genom uppgörelsen om SNUS-objekten. Men dessa myndigheter är också överens om ett nytt, reviderat mål som innebär att ytterligare ca 350 000 hektar produktiv skogsmark nedanför gränsen för fjällnära skog bör ges ett formellt skydd. Ovan gränsen bör ytterligare ca 100 000 hektar få formellt skydd till 2020. Nyligen - efter det att betänkandet justerades - kom Naturvårdsverkets och Skogsstyrelsens rapport Kompletterande metoder vid skydd av värdefull natur . Av rapporten, där bland annat den finska så kallade Metsomodellen studeras, framgår bland annat att en förbättrad måluppfyllelse och förbättrad kostnadseffektivitet har varit svår att förena med ökad delaktighet hos markägaren eller, som det skrivs i rapporten, att "markägarengagemang är kostsamt". Dock sägs i sammanfattningen att förslagen i rapporten leder till ett minskat anslagsbehov med 400 miljoner kronor per år. Hur är då detta möjligt? Jo, genom att utredarna har tagit med de förslag som Vänsterpartiet och Miljöpartiet lyft fram i reservationer till yrkandet i detta betänkande om att staten genom bland annat Sveaskog ska överföra identifierad skyddsvärd skog som naturreservat under Naturvårdsverket, och som nu åtminstone i stora delar verkar ha genomförts. Regeringen har tydligen lyssnat på vårt förslag - det framkom både från miljöminister Andreas Carlgren i ett svar i kammaren i torsdags och i radion i morse. Vårt och Miljöpartiets förslag har dock avvisats av majoriteten i betänkandet. Sent ska syndaren vakna. Det skulle därför hedra den borgerliga majoriteten om de kunde frångå sitt reflexmässiga nej-sägande till bra vänsterförslag och i dag ändra sig. En sak oroar mig dock. Det verkar som om regeringen främst vill överföra SNUS-objekten från Sveaskog eftersom det kan göras utan anslagspåverkan, det vill säga som ett sätt att spara skattepengar. Jag menar att vår miljöskuld är så stor - precis som Assar Lindbeck påpekat - att dess avbetalning ska prioriteras, inte den så kallade statsskulden i penningekonomiska termer. Därför ska vi så klart inte sänka anslagen till biologisk mångfald utan öka takten så att vi kan nå den nya, föreslagna målnivån till 2020. Men, herr talman, det är mer som behöver göras för att vi ska nå miljömålen och åstadkomma ett hållbart nyttjande av våra skogsresurser. Regeringen föreslår liksom Skogsutredningen att den obligatoriska skogs- och miljöredovisningen ska upphöra då tillsynen av efterlevnaden haft låg prioritet från Skogsstyrelsens sida och då nyttan av insatserna anses begränsad relativt insatsen. Vi delar denna bedömning men anser liksom Skogsutredningen att det i stället bör införas ett krav på skogsbruksplaner. Regeringen skriver själv i propositionen att skogsbruksplaner är av högt värde, men man vill inte göra det obligatoriskt. Regeringen litar mer på marknaden, men jag tror att ett tydligt regelverk även är ett stöd för landets skogsföretag. Vi anser även att regeringen bör se över möjligheterna att införa sanktionsavgifter för överträdelser mot skogsvårdslagens hänsynsparagraf 30. De skogar som har höga skyddsvärden och som av Naturvårdsverket och Skogsstyrelsen klassas som värdekärnor, till exempel de så kallade gammelskogarna, bör inte avverkas, och därför bör ett omedelbart avverkningsstopp införas för dessa skogar. De frivilliga avsättningar som olika skogsägare gör för den biologiska mångfalden är av stor betydelse. Regeringen vill förstärka uppföljningen, men jag anser därutöver att Skogsutredningens förslag bör genomföras som innebär att de frivilliga avsättningarna måste vara målklassade som "naturvård orörd" eller "naturvård skötsel" i en skogsbruksplan för att få räknas som frivillig avsättning. Dessa båda yrkanden återfinns i vår reservation 31, som jag yrkar bifall till. Herr talman! Vänsterpartiets andrahandsreservationer innehåller även förslag vad gäller den föreslagna översynen av gränsen för fjällnära skog, Skogsstyrelsens uppdragsverksamhet, arbetsmiljöfrågor, regelverk för importstopp av illegalt avverkad skog med mera. Tiden medger inte utvecklad talan i dessa frågor, men jag får avsluta med att repetera mitt avslagsyrkande så att regeringen hinner hitta rätt i skogen och kan lyfta blicken och se hela skogen och inte bara träd.

Anf. 3 Tina Ehn (Mp)
Herr talman! Betänkandet har nr 18. Skogsutredningen, som överlämnades i maj 2005, kom att heta Skog till nytta för alla? och gjordes av Maggi Mikaelsson. I oktober 2006 överlämnades också slutbetänkandet Mervärdesskog . Flera av de framlagda förslagen finns i den skogspolitiska propositionen, som vi tar del av i dag, men inte alla och ibland inte heller något alternativ till förslag. Miljöpartiet har med anledning av bristerna i den skogspolitiska propositionen väckt en motion där vi utvecklar vår syn på frågor om skogen. Jag kan börja med det som är utgångspunkten i betänkandet, att öka skogsproduktionen. Det märkliga här är att man säger att produktionsmål och miljömål ska vara fortsatt jämställda. Men samtidigt säger man att miljömålen ska hanteras senare. Detta sätt att hantera frågan på är märkligt, tycker vi och många med oss. Två jämställda mål kan knappast behandlas så olika. Men som vanligt är det väl miljön som får stå tillbaka - så är det i många fall. Att man lyfter upp klimatfrågans betydelse i skogspolitiken är inte konstigt, och det är verkligen inte fel. Dock baseras klimatövervägandena på en mycket bräcklig grund. Vi anser att om man ska ta till skogsgödsling, dikning och andra produktionshöjande åtgärder för att möta det ökade biobränslebehovet, med visshet om en klimatförändring, måste kunskapen vara säker om samspelet mellan markförhållanden, metoder och utsläpp. Det finns så mycket som pekar på att dikning, gödsling och bearbetning av vissa marker är stora källor till utsläpp av växthusgaser och genererar läckage av näringsämnen. Därför behövs det ett försiktighetstänkande här. Klimat- och sårbarhetsutredningen som kom 2007 visar på risker om vi inte tar med förändringen även för skogen. Granplanteringar är monokulturer. Monokulturer är i viss mån rationella, men de är också känsliga för skadedjur och angrepp. De är känsliga för stormar. Att granar välter i storm vet nu alla. Detta borde vi ha lärt oss. Ändå föreslås inte i propositionen att man mer ska ta hänsyn till att lövskogsinblandningar är stormtåligare. När man inte tar den erfarenheten på allvar ställer det stora krav på övriga samhället, som kan komma att få täcka upp skador efter stormar som föröder. När Sverige drabbades av Gudrun och Per fick regeringen ge samhällsstöd i form av ett paket med åtgärder för att skynda på uppröjningsarbetet och för att täcka förluster för skogsägare och industri. Klimat- och sårbarhetsutredningen bereds för närvarande utifrån frågor om klimatförändringar och deras effekter och ska behandlas i klimatpropositionen. Skogen, miljömålen och klimatförändringarna påverkar och integrerar varandra men behandlas inte tillsammans utan i tre olika propositioner, vilket vi tror är ganska olyckligt, eftersom viktiga insikter och möjligheter till förändringar minskar om man missar helheten. Jämställdheten inom skogsnäringen är i sig ett intressant litet stycke, och förslaget om att inbjuda näringen till diskussion för att se vad näringen kan åstadkomma tycker jag verkar intressant. Men som i många andra sammanhang när det pratas om jämställdhet är det kvinnorna som är problematiserade, och det är kvinnorna som är problemet. Men låt oss se vad vi kan åstadkomma från näringens sida. Annars behövs kanske andra åtgärder. Forskningen inom skogen är alltjämt viktig. Man återkommer i forskningspropositionen. Här kommer kanske en anpassning av skogsbruket till ett förändrat klimat att få en betydande roll. I dag pågår en hel del forskning i Umeå där man med genteknik förändrar och mixtrar med trädens blomningar, ligninhalt och skadedjursbeständighet. Allt går uppenbarligen att motivera. Nåväl, om det är genträd vi ska ha i framtiden hoppas jag på en öppen dialog med samhället före en eventuell introduktion av dessa förändrade arter i landskapet. Att vara skogsägare bör i första hand innebära ett stort ansvar för fler - ett ansvar för kommande generationer och ett ansvar för att inte förstöra biologisk mångfald eller ekosystem. Förmodligen skär det i vissa öron att höra detta, men jag tror att det är så många har sett skogen i generationer. Man har fått i sin ägo en skog att förvalta. Ett sådant arbete skapar känslor och förhållande till skogen och naturen. Att den skogen betraktas som värdefull och av skyddsintresse är kanske inte så konstigt. För att få acceptans krävs en dialog, och det krävs att man får ersättning för det som upplevs som ett intrång i ägandet. Vad som är konstigt med den borgerliga regeringens politik är att man håller med om detta samtidigt som man säger att målen om skyddad skog inte kommer att nås. Man tar också bort pengar till biologisk mångfald som tidigare aviserats. Man ger liksom upp. Miljöpartiet tror att det kommer att kosta även om det finns utrymme för mer frivillighet. Detta har vi visat i våra budgetförslag, och vi kommer att visa det igen framöver. I morse fick vi reda på att det ska göras en skogsavsättning på 70 000 hektar, som vi välkomnar och tror är väldigt bra. En skog är boplats för tusentals djur och organismer. Det är också därför som vi i Miljöpartiet inte ser ändringen i portalparagrafen som något lyft för miljön och naturvärdena. Regeringen föreslår att portalparagrafen ändras genom tillägget att skogen är en förnybar resurs. Visst, virke från skogen är en förnybar resurs om skogen sköts rätt, på samma sätt som fisket är en förnybar resurs om bestånden inte plundras. Eftersom det redan står att skogen ska skötas så att den uthålligt ger en god avkastning tillför det tillägget inget. Möjligen ger det en större slagsida för produktionsmålet. Skogen är mycket mer än en förnybar resurs. Skogen är ett ekosystem som vi behöver. Skogen är hemvist för djur och organismer, och skogen har sociala värden. Skogen är friskvård och så vidare. Vi har hört talas om nya sätt och nya grepp när det gäller att skydda skogen. Vi har också hört om den finska modellen, ofta kallad Metsoavtal. Detta säger ofta våra ministrar både inom skogs- och naturvård. Visst, men avtalen måste likväl vara långsiktiga och kloka. Jag kan dem inte i detalj, men enligt vad jag har läst är det skogsägarna själva som ska välja vilken mark man anser sig vilja skydda och göra det under en tioårsperiod. Då blir det inte ett långsiktigt skydd. Vad händer efter de tio åren? Kan man avverka skogen då? Skogsägandet är förändrat. Ganska naturligt påverkar det förmodligen också kunskapen om skogen och dess skötsel. Ungefär 36 procent av skogsfastigheterna ägs i dag av personer på annan ort. Om detta är huvudorsaken till en sämre generell hänsyn i skogsbruket ska jag låta vara osagt. Dock är det ett faktum att en fjärdedel av privatskogsbruken inte når upp till lagens krav om generell hänsyn, vilket är negativt för skogsvården. Det här har vi uppmärksammat, och vi föreslår skärpta styrmedel. Ett annat viktigt problem är att direkta brott mot skogsvårdslagen i få fall leder till åtal. Det är inte bra, för det urholkar också skogsvårdslagen. Skogens sociala värden har vi också diskuterat. I Skogsutredningen föreslog man att skogens sociala värden, hänsynsparagraf 30, skulle utvecklas. Detta avfärdar man nu lättvändigt, och man lämnar inga förslag på åtgärder för att förstärka dem. Omsorg om sociala värden har betydelse, och det går hand i hand med omsorg om natur och kultur. Därför föreslår vi att större hänsyn tas till dem. När det gäller ökat uttag av biobränslen finns det alldeles säkert en potential. Men att föreslå stubbrytning och att grenar och kvistar ska samlas ihop utan att man har en värdering av vad som sker i förhållande till de miljömål som har satts upp blir svårsmält. Vi tror att det kan få större skadeeffekter än nyttoeffekter om det blir en väldigt stor verksamhet. Därför förordar vi i vår motion en dispens för den här verksamheten. Vi vet att det som ofta saknas är gammal, stor död ved. Tar man då bort stubbar blir det ännu mindre utrymme för vissa arter som är beroende av den här typen av ved. Vi lever i en del av världen där rent vatten är en självklarhet. Vi ser inte vattenföroreningsproblemen dagligen. Samtidigt lever vi på ett sätt som gör anspråk på andra människors livsutrymme. Vi importerar en stor del av våra produkter och mat, och vi utnyttjar andra människors ekosystem. När klimatförändringarna börjar på allvar i stora delar av världen kommer vi med all sannolikhet att få det som vi i dag kallar klimatflyktingar till denna del av världen. Då behöver vi väl ha förvaltat det vatten som finns i omloppet. Vattendirektivet har tillkommit med tanke på ett övergripande skydd. Skyddet berör i allra högsta grad våra skogsmarker. Därför finns även detta med i Miljöpartiets motion, och det är angeläget att skogsnäringen tar sitt ansvar i detta arbete. Flera studier har konstaterat att miljöhänsynen i skogsbruket har varit otillfredsställande. Också kulturhänsynen är eftersatt. Ett återkommande problem anser man är brister i kunskapen. Problemet befaras öka i takt med att andelen skogsägare som bor vid och lever av sin skog minskar. Mot den bakgrunden är regeringens förslag om att avskaffa kravet på en redovisning av brukningsenhetens natur- och kulturvärden, förkortat SMÖR, kontraproduktivt. Syftet med SMÖR är ju att skogsägaren ska ha kunskap om natur- och kulturvärden som finns på fastigheten. I propositionen noteras att avskaffande av kravet skulle kunna leda till att markägarna får sämre kunskaper om sin fastighets produktionsmöjligheter. Här har regeringen en vag förhoppning om att information som tillhandahålls av Skogsstyrelsen med tiden kan ersätta detta. Utredningen föreslår också krav på skogsbruksplaner. Där vill regeringen att myndigheterna genom rådgivning och andra åtgärder ska hjälpa skogsägarna att upprätta produktionsplaner. Här kommer man inte med vare sig det ena eller det andra förslaget, vilket känns både tunt och tveksamt. Utöver det har vi också förslag från Miljöpartiets sida om miljöorganisationers talerätt, som vi ser som viktigt ur demokrati- och miljöhänsyn, och det ger en möjlighet för människor att uttrycka sig. Sist men inte minst, herr talman, ställer jag mig bakom samtliga Miljöpartiets reservationer, men jag yrkar bifall till reservation 27 och reservation 32.

Anf. 4 Bengt-Anders Johansson (M)
Herr talman! Skog är en oerhört värdefull tillgång med fantastiskt många värden. Ni som någon gång har tagit er tid att stilla och tyst sitta i en skog vet vilka kvaliteter den kan ha. Man kan se alla dessa fantastiska färgskiftningar, årets olika bidrag till att ändra färgen. Man kan höra suset i barren, prasslet från löven. Man kan ta på den. Den är fast. Jag tänker på granens sträva bark och björkens sammetslena näver, kvistarnas sprödhet och spänst. Man kan känna doften av multnande löv, våta mossor och murknande stubbar. Man kan uppleva en rofylldhet som är i nivå med att i en storstad gå in i en domkyrka som omsluter en tystnad och en tillfredsställelse. Det är att vistas i naturens pelarsal. Varför inleder jag så här? Jo, när man hör Vänsterns anförare kan man tro att vi skogsägare är kallhamrade exploatörer. Jag vill bara slå fast: Vi har väsentligt mycket mer och större engagemang i skogen än vad många över huvud taget anar. Dessutom ger skogen en produktion i form av virke till våra hus, till broar, till konstruktioner över huvud taget. Den ger bränsle, viltkött, bär, blommor, svampar etcetera. Alla berörs på något sätt. Jag påstår att alla dagligen använder produkter från skogen. Mycket av vår välfärd vilar dessutom på den svenska skogen, inte minst genom ett nettoexportvärde som gör att vår handelsbalans kan hållas på en rimlig nivå. I Småland brukar vi säga att skogen är den fattiges överrock. Herr talman! Betänkandet En skogspolitik i takt med tiden tycker jag är osedvanligt välfunnet, för det är precis vad det handlar om. Jag vill inledningsvis yrka bifall till utskottets förslag i betänkandet. Det är en välkommen och efterlängtad proposition som nu lagts på bordet. Den har sin inriktning på att detta är långsiktig verksamhet med långsiktiga spelregler, 60-120 års omloppstider. Det gör att utrymmet för att göra dramatiska förändringar inte ska användas. Äganderätten ligger i botten. Det ger en långsiktighet, en mångfald. I en fri marknad ger det dessutom en fantastiskt positiv utveckling. Detta generationsövergripande arbete har historiskt skapat den svenska skogens kvaliteter. Just detta oegennyttiga arbete som har utförts decennier bakåt i tiden, århundraden tillbaka i tiden, har givit de kvaliteter som vi så hett eftertraktar. Den här propositionen bygger vidare på den borgerliga regeringens proposition från 1993. Då gjordes det betydande avregleringar, och här fortsätter vi. Det är justeringar i rätt riktning, mot en ytterligare frihet och ett ökat ansvar för skogsägarna. Sedan finns det en mängd uppdrag att utreda inom många olika områden, inom områden som den förra s-regeringen antingen inte ville eller kunde eller förstod att ta till sig. Regeringens långsiktiga ansvarstagande och att man visar att man förstår mekanismerna bakom äganderätten lägger grunden för att göra ett bra skogsbruk ännu bättre. Herr talman! Så till dessa diskuterade mål, produktion och miljö. De två jämställda målen ligger fast. Det är viktigt att ytterligare förstärka detta. Och jag säger att det är tur att vi inte införde ett tredje mål, som har varit ambitionen från vissa, nämligen sociala värden. Alla som har suttit på en tvåbent stol vet att man då hela tiden får vara alert och hålla balansen. Får man dit det tredje benet blir det tryggt och stabilt, och då händer ingenting. Alltså är det en välsignelse att vi har undanröjt det tredje benet. Balansen, herr talman, kommer att bli bättre med det förslag som nu ligger. Och det delade ansvaret mellan samhället och enskilda skogsägare bygger på en tydligt definierad och långsiktig äganderätt. Sedan till ett av de kanske viktigaste stora hot som vi politiker står inför, nämligen klimathotet. Det är vår tids största utmaning, påstår jag. Då är det så roligt att med den här propositionen i botten kunna stå här och säga att detta är en del av lösningen på det problemet. Den är förnybar, och den är koldioxidneutral och till och med koldioxidnegativ, för använder vi bränsle av skogen i stället för fossila bränslen så har vi en CO2-neutralitet. Kan vi öka skogsförrådet eller antalet träkonstruktioner bygger vi till och med in koldioxid och får en kolsänka. Detta har regeringen också uppmärksammat och kommer att framhålla i de kommande internationella förhandlingarna. Så till produktionsmålet och den ökade tillväxten. Det är oerhört viktigt. Det är bra för jobben. Det är bra för klimatet, och det kan kombineras med bra miljöhänsyn. Vi har från moderat håll krävt - det gjorde vi redan under förra mandatperioden - att vi måste titta närmare på möjligheterna att öka skogsproduktionen. Tillväxt, mina vänner, kan inte beslutas. Det kan bara uppmuntras. Det är därför som man pekar på en rad områden för att åstadkomma detta. Det handlar om ökad rådgivning till de enskilda skogsägarna, om att titta på nya plantmaterial, om en bättre balans mellan vilt och viltbete. Men visst vilt utgör också en arbetsmiljöfara. Då tänker jag på några av de stora rovdjuren. Det måste vi också beakta. Det handlar om en bättre skogsvård, om att kunna använda gödsling på sina ställen, där detta passar och med rätt gödselmedel. Det passar definitivt inte överallt. Det handlar om att man förtydligar regelverket när det gäller dikesrensning. Det finns nydikning. Det finns rensningsdikning. Det finns skyddsdikning. Det finns restaureringsdikning. Hur i herrans namn ska jag som enskild skogsägare kunna hålla reda på detta? Det måste till ett förtydligande, så att jag kan göra rätt. Grunden för oss skogsägare är nämligen att vi vill göra rätt, men då måste också regelverket var sådant att det är lätt att följa. Det handlar också om att titta närmare på utländska träslag, och det handlar om att på marker med låga miljövärden kunna titta på möjligheten för en intensivodling. Klimatförändringen kommer att driva på en ökad tillväxt, precis som kvävenedfallet tidigare har gjort det. Men den ökade biomassan ger oss också möjligheter, väsentligt mycket större möjligheter. Och, som jag sade inledningsvis, det är bra för klimatet. Det är bra för välfärden. Och det är bra för jobben i hela landet, därför att skogen utsträcker sig just i de områden där möjligheten till andra jobb inte alltid är lika välutvecklad. Detta ska då paras med det andra målet, nämligen miljöhänsynen och den biologiska mångfalden. Regeringen återlade ju 50 miljoner kronor under innevarande år till biologisk mångfald. Då ska jag bara deklarera, för den som har hört de hittillsvarande anförandena kan tro att det inte läggs några pengar, att det är all-time-high när det gäller pengar till biologisk mångfald 2008. Det är sanningen. Jag påstår dessutom att de generella hänsynen som omfattar allt skogsbrukande kanske är det viktigaste när det gäller miljöhänsynen, eftersom det dagligen och stundligen iakttas ett förhållandesätt gentemot hur man gör sitt skogsbrukande som är så betydelsefullt. När det gäller de formella skydden ligger de 900 000 hektaren fast. Nu görs det dessutom en utvärdering av utförandet av de formella skydden, bland annat hur markägare har upplevt att det har fungerat. Vi vet att det är många som har kommit i kläm av skälet att det har varit för få verktyg, och de har använts fel många gånger. Väldigt många människor har mått utomordentligt dåligt. Det måste vi naturligtvis hantera på ett helt annat sätt i framtiden. Det behövs bättre vägledning också vid det fortsatta arbetet. Därför är det speciellt roligt när man talar om nya former att vi i dagens radionyheter på morgonen blev informerade om att Sveaskog för skog som de redan har avsatt har gjort en överenskommelse med Naturvårdsverket om ett formellt skydd och att man ska få ersättning för att sköta detta på ett speciellt sätt. Dessa 70 000 hektar motsvarar 40 procent av det kvarvarande glappet till att nå målet. Det är oerhört välkommet, måste jag säga. När det gäller de frivilliga avsättningar som annars görs är det nästan 1,2 miljoner hektar, och kravet var 700 000 hektar. Då säger man att de 1,2 miljonerna inte i alla delar uppfyller de kvalitetskrav som vi ställer, men man kan med gott samvete säga att målet är nått. Då tycker jag, herr talman, att skogsägarna tar sitt ansvar de facto både snabbare och bättre än staten själv. Dessutom har man nu gett Naturvårdsverket i uppdrag att ta fram en nationell strategi för skogsskötseln i våra naturreservat och våra nationalparker. Det är välkommet. Det handlar ju inte bara om att avsätta och sedan låta det vara. När det gäller skogens sociala värden var jag inne på det inledningsvis. Jag kan bara konstatera att allemansrätten ger rätt till alla. Den ska vi värna. Den måste hanteras på rätt sätt. Det är också intressant att notera att regeringen har som mål att 2015 ha 150 000 hektar tätortsnära skog som har rekreationsinriktad skötsel. Därför har delar av vänsterkanten egentligen redan blivit tillgodosedda trots att man kräver nya tag i talarstolen i dag. Herr talman! När det gäller uppdragsverksamheten, alltså där Skogsstyrelsen ägnar sig åt marknadsaktiviteter, är det för mig stötande när en myndighet gör sig ekonomiskt beroende av dem som man ska rikta sitt myndighetsutövande mot. Det finns en oerhört utvecklad risk för att myndighetsutövandet kan komma att ifrågasättas med hänvisning till att man är ekonomiskt beroende av dem man ska arbeta mot. Därför föreslår regeringen att man från den 1 januari ska ta bort ett antal arbetsuppgifter som i dag utförs. Jag blev något förvånad när jag läste den listan. Jag trodde inte att det var så genomgripande. Det handlar om rotpoststämpling, markberedning, sådd och planteringsarbeten. Det handlar om avverkning inklusive gallring och röjning. Det handlar om rena skogsskötseluppdrag, alltså skogsbruksförvaltande uppdrag. Det handlar om att för annan part förhandla mot markägare, att för annan part upphandla entreprenörer, för annat part sköta ekonomiadministration, och det handlar om att för annan part förmedla och sälja virke. Detta kommer att upphöra från den 1 januari 2009, och det ska göras ytterligare översyn för de kvarvarande uppdragen längre fram. Då är det anmärkningsvärt - det vill jag pränta in - att Socialdemokraterna står här och säger att de vill ha kvar denna illojala konkurrens mot en privat marknad med skattebetalarnas pengar i ryggen. Det är anmärkningsvärt. Herr talman! Lite smått och gott som också inryms: Det så kallade skogs- och miljöredovisningskravet på skogsägarna upphör. Det är bra. Det har inte fungerat. I stället ger man ökat IT-stöd från Skogsstyrelsen till enskilda skogsägare. Skogsforsk har också verktyg till den enskilde skogsägarens tjänst. Man överväger differentierade sanktionsavgifter. Inte minst är en översyn av gränsdragningar, framför allt i norra Sverige, mellan svårföryngrad skog, fjällnära skog och skyddsskog oerhört välkommen. Den som har varit i området och sett linjerna som korsar varandra ser att det skapar en fullständigt ogenomträngbar möjlighet att förstå hur man ska hantera det som enskild skogsägare. Man ska också titta närmare på skogens klimatförmåga - det är viktigt - och vilken påverkan det har att man tar hand om grenar och toppar i större utsträckning. Ett nytt skogsmarksbegrepp införs, vilket innebär att väsentligt mycket mer mark kommer att kallas skogsmark. Varför är nu detta bra? Det är inte för att det blir fler hektar utan av det skälet att vi genom detta kommer att bli jämförbara med andra länder. Detta bygger på FN:s regelverk. Dessutom slår man fast, ännu en gång: Ingen EU-gemensam skogspolitik. Det är viktigt. Däremot ska vi hela tiden bevaka de områden som tangerar skogen. Avslutningsvis, herr talman, vad vill då oppositionen? Av betänkandets 45 reservationer är man överens om en. Det är inte mycket att bygga på. Där man reserverar sig är det mer krångel och mer byråkrati för den enskilde och inskränkning. Det är en tydlig misstro mot 354 000 enskilda skogsägare. Tittar man på s-reservationerna handlar det om skogsbruksplanstvång, och man vill fortsatt konkurrera med rådgivningsverksamhet från Skogsstyrelsen mot enskilda, mot ekonomiska föreningar och mot enskilda företag. Därför vore det intressant om oppositionen kunde lämna några svar här i dag. Kommer ni att införa en skogsvårdsavgift för att finansiera ert röjningsbidrag? Är det en skogsvårdsavgift vi ser framför oss? Kommer ni att avsätta mer än 900 000 hektar? Eller vad har ni för besked att lämna till oss och övriga lyssnare? (Applåder)

Anf. 5 Ann-Kristine Johansson (S)
Herr talman! Det var intressant att lyssna på Bengt-Anders Johansson. Det var många vackra ord i en talarstol. Men med det krävs det handling också. Det efterlyser jag. Bengt-Anders Johansson säger att det blir ytterligare frihet och mindre ansvar för skogsägarna. Han säger att tydligheten ökar i det här förslaget. Då vill jag veta: Vad är det för tydlighet som ökar? Jag vill också veta hur Bengt-Anders Johansson ser på balansen mellan miljö- och produktionsmålet i propositionen. Han pratar om bägge delarna. Men var är de konkreta förslagen när det gäller miljömålen när man pratar om jämställda mål? Och är det viktigt att de är jämställda? Tillväxt är bra. Det är vi överens om. Men då krävs det att miljön hänger med. Så jag vill ha reda på av Bengt-Anders Johansson: Var är det konkreta i det här förslaget när det gäller jämställdheten och balansen mellan de två målen? Och hur ser du på tydligheten som du pratar så mycket om?

Anf. 6 Bengt-Anders Johansson (M)
Herr talman! Tydligheten ligger i att man slår fast att vi nu har två jämställda mål, att vi inte blandar in ett tredje, som jag vet att Ann-Kristine Johanssons parti har haft tankar på under tidigare mandatperiod. Det är ett fantastiskt tydligt klargörande i den delen. Sedan kommer man i den ökade rådgivning som man från Skogsstyrelsen ska rikta till enskilda skogsägare att skapa en väsentligt mycket bättre tydlighet. Då tänker jag på det här med plantmaterial. Jag tänker på rådgivning när det gäller att kunna få upp löv, apropå miljöfrågan. Jag tänker på dikesrensningsförtydligande och på utredning av gränserna mellan fjällnära skog och skyddsskog etcetera. Där kommer tydligheten att öka, men, precis som Ann-Kristine Johansson sade i sitt anförande, tycker jag att det är viktigt att konsekvensbeskriva dessa förändringar och inte bara ta ett beslut rakt upp och ned. Det är därför som det är en sådan bra balans och tydlighet i propositionen. Jag har en fråga till Ann-Kristine Johansson: På vilket sätt ska man öka möjligheten för den enskilde skogsägaren? Det är faktiskt de enskilda skogsägarna som har bidragit med det mesta av miljövärden i den svenska skogen - detta alltså utan någon aktiv skogspolitik som har styrt dem. För dem som har följt de gamla råden kan jag säga att det inte finns mycket att hämta. Jag frågade tidigare: Blir det en skogsvårdsavgift, Ann-Kristine Johansson? Ska ni spara mer än 900 000 hektar på det material som ligger till grund?

Anf. 7 Ann-Kristine Johansson (S)
Herr talman! Jag vill klargöra för alla som lyssnar att det är Bengt-Anders Johanssons parti som sitter i regeringsställning, och det är deras förslag vi nu diskuterar. När det gäller tydligheten blev jag intresserad, för Bengt-Anders Johansson pratar om att tydligheten är att vi har två jämställda mål. Det är vi överens om. Det är inte tre mål i propositionen. Jag skulle efterlysa ännu mer tydlighet, måste jag säga. När jag ställer frågan om konkreta förslag i propositionen när det gäller miljömålen räknar Bengt-Anders Johansson upp ett antal förslag som ökar tillväxten. Men var är förslagen när det gäller miljöhänsynen och miljömålen? Hur ska Skogsstyrelsen kunna tolka det som sägs i propositionen? Oppositionens största kritik är att inte helheten finns i det här förslaget; vi ska vänta till hösten när det gäller miljömålen. Jag efterlyser alltså än en gång: Vad finns det för konkreta förslag i denna proposition gällande de två jämställda målen? Tillväxten har vi pratat om, men hur är det med miljömålen?

Anf. 8 Bengt-Anders Johansson (M)
Herr talman! Jag hoppas att alla uppmärksammade att Ann-Kristine Johansson inte lyckades svara på mina två konkreta frågor. Om Socialdemokraterna hade suttit vid makten, hade det då blivit en skogsvårdsavgift för att finansiera röjningsbidraget ni talar om? Det svaret uteblev. Ann-Kristine Johansson svarade inte heller på frågan om man ska spara mer än 900 000 hektar på det material vi har i dag. Det svaret uteblev också. Det är lite synd att vi inte kan ha ett utbyte av tankar utan att det mer handlar om att försöka hitta varandras tillkortakommanden. Jag återgår till de frågor Ann-Kristine Johansson ställde. Med de senaste tio årens skogspolitik anser alla som haft någonting med skog att göra att balansen inte har varit jämställd. Det finns ingen som säger något annat. Men med den här propositionen påstår jag att vi får två jämställda mål. Det är därför jag uppehöll mig ganska mycket just vid de tillväxtökande bitarna. Vi har alltså fått ett helt nytt ansvar, nämligen att försöka hålla tillbaka temperaturhöjningen. Detta gör vi enligt nu kända fakta genom att minska koldioxidutsläppen. Därför är det så oändligt viktigt att vi får upp en ökad biomassa av flera skäl. Men detta har uppenbarligen inte Socialdemokraterna förstått. Uppenbarligen har ni inte förstått betydelsen av den ökade biomassatillväxten. Detta ger grunden för jobb i hela Sverige, och jag beklagar att det bara är alliansregeringen som står för de här värdena.

Anf. 9 Jacob Johnson (V)
Herr talman! Jag sade i mitt anförande att Vänsterpartiet anser att portalparagrafen borde kompletteras med den skrivning som Skogsutredningen föreslog om skogens sociala värden. Det var en formulering om att det bidrar till människors välfärd. Bengt-Anders Johansson avvisar detta, men han hade en ganska poetisk inledning på sitt anförande om hur ljuvligt det var att sitta i skogen och ta in alla de värden som fanns i skogen. Jag delar den beskrivningen, även om vi kanske gör på lite olika sätt. Jag kan tänka mig att Johansson kanske är ute och skjuter rådjur och annat, medan jag går omkring helt fredligt i skogen och njuter av atmosfären. Men jag skulle vilja fråga Bengt-Anders Johansson med anledning av hans avfärdande av de sociala värdena. Han säger att med tre ben blir det för stabilt. Är det inte bra med en stabil grund för ett hållbart nyttjande av skogen? Skulle inte de sociala värdena, om de betonades i portalparagrafen, vara helt logiska just med tanke på hållbarhetsbegreppet? Det har ju tre dimensioner: ekonomiska, miljömässiga/ekologiska och sociala. Vi skulle alltså få in det tredje benet i det hållbara nyttjandet av skogen om vi tog in de sociala värdena i portalparagrafen. Vad säger du om det, Bengt-Anders Johansson?

Anf. 10 Bengt-Anders Johansson (M)
Herr talman! Tack så mycket, Jacob Johnson, för dina frågor och synpunkter! I propositionen och även i betänkandet lyfter man faktiskt fram skogens sociala värden. Jag försökte också beskriva det inledningsvis på mitt sätt. Men i betänkandet lyfter man alltså fram, för individens välfärd, vikten av de naturupplevelser man kan få, den kulturella förankringen som faktiskt är knuten till skogen, rekreationsmöjligheterna, folkhälsan; det är ju bevisat att exempelvis blodtrycket sjunker om man vistas i skog i jämförelse med om man vistas i en storstad. Vi har inte minst estetiken och den meditativa möjlighet som skapas i en skogsmiljö. Vi har produktion av bär, svamp, blommor och örter, och vi har inte minst jakten. Det handlar inte fred eller krig i skogen, utan det handlar om att i samspel använda naturens överskott. Dessutom är viltet ett utomordentligt bra och nyttigt livsmedel med hög proteinhalt och låg fetthalt. Dessutom skapas arbetstillfällen. Allt detta, Jacob Johnson, för individens välfärd finns med både i propositionen och i betänkandet. Jag återgår till argumentet om att det skulle bli väldigt bra med tre ben. Nej - se det skulle inte det! Har du tre saker som du ständigt måste avväga blir det nämligen förlamande. Men har man två finns det ändå möjlighet att, okej, å ena sidan ska vi producera, vi ska avverka och vi ska öka produktionen. Å andra sidan ska vi göra det på ett sådant sätt att vi behåller den biologiska mångfalden och de miljöhänsyn i själva skogsbruket som erfordras. Det är det som är vitsen.

Anf. 11 Jacob Johnson (V)
Herr talman! Det var svårt att hänga med i logiken i Bengt-Anders Johanssons argumentation. Vi ska ju ha en hållbar utveckling. Den innehåller åtminstone tre ben, och det borde också synas i portalparagrafen i skogsvårdslagen. Men jag skulle vilja ställa en annan fråga till Bengt-Anders Johansson. Den gäller Moderaternas syn på det framtida behovet av att skydda skog i Sverige. Bengt-Anders Johansson har själv lyft upp detta och frågat oppositionen om vad vi har för åsikt, om vi vill ha mer skydd än 900 000 hektar. Ja, det vill Vänsterpartiet i enlighet med Miljömålsrådets förslag om ett nytt reviderat mål till 2020. Men vad jag har förstått från olika moderata företrädare sägs det ibland att man inte ska skydda en enda hektar till utöver de 900 000. Hur kan ni gå fram och säga detta när frågan inte är processad till sitt slut ännu? Jag tycker att det är väldigt olyckliga uttalanden som kommer från olika moderata företrädare. Vad är alltså egentligen er linje? Vi var bägge två på en resa till Brasilien och fick höra vilka stora avsättningar man gör där av naturvårds- och miljöskäl. Då är det rimligt att vi i det rika landet Sverige som har ganska låga avsättningar ökar våra avsättningar för att åtminstone nå de mål som Skogsstyrelsen och Miljörådet står bakom.

Anf. 12 Bengt-Anders Johansson (M)
Herr talman! Jag ska bara konstatera att det är bra att vi inom de fem stora partierna så här långt är överens om att vi inte ska ha det tredje benet i portalparagrafen. Jag uppfattade nämligen Ann-Kristine Johanssons anförande så att de är med. Då är det alltså Vänstern och Miljöpartiet kvar som vill ha det tredje benet. Frågan var varför vi moderater så tydligt vill ha 900 000-hektarsmålet. Det är vi av det skälet att innan vi har nått 900 000 hektar och innan vi har kvalitetssäkrat dessa 900 000 hektar - det är precis det som pågår just nu - är det ett spel för galleriet att säga att vi ska avsätta ytterligare. Vi måste ta hem det som vi är överens om först och se till att det blir bra innan vi går vidare. Det är svaret på frågan. Det är alldeles riktigt som Jacob Johnson sade att vi var i Brasilien. Nu glömde han att säga de har intensivskogsodling där. Det innebär att man på sju år driver upp eukalyptusträd som blir 25 meter höga och mellan 20 och 30 centimeter i omkrets. Då förstår var och en vilken fantastisk biomassaproduktion som man skapar där. För att återskapa det som tidigare generationer har tagit i Brasilien, nämligen regnskog, tar delägare till de svenska företagen ansvar för att plantera ny regnskog som kompensation. Det tycker jag är väldigt positivt. Det jag räknade upp tidigare vad gäller min upplevelse av skogen kan jag tänka mig som produktionsskog i Sverige, det behöver inte vara avsatt som miljöskog.

Anf. 13 Tina Ehn (Mp)
Herr talman! Jag vill börja med att instämma i Bengt-Anders lyriska introduktion när det gäller skogen och dess otroliga betydelse för människor, djur, organismer och inte bara för skogsägare utan även för andra människor som behöver vistas i skogen. Den kan jag dela fullt ut. Vad jag funderar lite grann på är att Bengt-Anders pratar väldigt mycket om frihet. Då kan jag tycka att friheten i sig inte kan vara ett självändamål, utan det måste vara en del av ansvaret när man har en skog. Äganderätten ger också en ägarskyldighet. Så har många tänkt när de brukat sin skog genom generationer, vilket gjort att vi har väldigt fina skogsområden och en väldigt dyrbar skog som hyser många betydelsefulla arter. Därför är det viktigt att det finns medel till att skydda den här skogen. När Bengt-Anders pratade om miljömålen lät det som att ni minsann ska se till att ni kommer att leva upp till dem och tillgodose vänsterkantens krav. Men det handlar inte om vänsterkantens krav. Det handlar om miljömål som vi gemensamt har bestämt oss för att ställa oss bakom. Det handlar om vårt gemensamma ansvar. Det är inte vänsterkantens eller Miljöpartiets krav. Därför blir man väldigt tveksam när man läser propositionen med en slagsida till produktionsmålen och ser också hur regeringen agerar när det gäller pengar till biologisk mångfald. Tycker Moderaterna att det är en bra miljöpolitik om man inte har pengar till den biologiska mångfalden?

Anf. 14 Bengt-Anders Johansson (M)
Herr talman! Tack, Tina, för ditt instämmande i min beskrivning av skogens värde för oss människor! Jag tror att vi står varandra väldigt nära när det gäller den känslomässiga beskrivningen. Det är alldeles riktigt att frihet inte är något självändamål. Men frihet är, precis som Tina Ehn säger, kombinerad med ansvar. De hänger ihop. Ger man ökad frihet skapar man också ett ökat ansvar. Det tycker jag att man har visat från Sveriges skogsägare genom tiderna. Det finns en ägarskyldighet - ja, helt rätt. Men det kanske inte i första hand har handlat om att tillgodose samhällets behov som sådant, utan det har varit känslan och drivkraften att nästa generation ska få det något bättre än vad jag hade. Det är därför det oegennyttiga arbete som jag nämnde, som du inte kan dra nytta av själv, har skapat den tillgång som vi i dag har av stenfria åkrar, skogar som är välskötta och som överlämnas till nästa generation. Det är naturnödvändigt att den skog som jag själv planterar kommer jag själv aldrig att kunna avverka, och alltså skulle jag inte plantera över huvud taget. Jag påstår att där tar alla skogsägare ett väldigt stort ansvar. Visst, vi har ett gemensamt ansvar för att vi ska uppnå både miljömålen och tillväxtmålen. Men när man lyssnar på vänsterkanten är det 80 procent miljö. Jag är inte säker på att Tina Ehn över huvud taget nämnde de tillväxtdrivande möjligheterna i skogen. I grund och botten är detta ingen pengafråga, det är ett förhållningssätt från skogsägarna. Det sade jag också. Det är där det stora arbetet görs, helt kostnadsfritt.

Anf. 15 Tina Ehn (Mp)
Herr talman! I flera studier konstateras att miljöhänsynen i skogsbruket har varit otillfredsställande. Samtidigt vill man inte komma med några förslag på hur man ska kunna utveckla det. Man lägger en del av arbetet på myndigheterna som ska informera, och man ska ge ett ökat IT-stöd. Men man har inga förslag när det gäller någon typ av skogsbruksplan, en grön skötselplan, man ska ta bort skogs- och miljöredovisningar. Det blir väldigt svårt att förstå hur det ska hänga ihop. Jag är väldigt mycket för fritid. Men om det finns fakta som säger att så här är det när det gäller miljöhänsynen måste man ta det i beaktande. Apropå detta att vänstersidan skulle prata 80 procent miljö har vi en proposition som ligger på bordet där vi har två jämställda mål. Men sedan pratar man i stort sett bara om det ena målet. Då får någon annan stå upp för miljömålen, så är det. Miljöpartiet uppstod en gång i tiden på grund av att det delvis fanns för lite kraft bakom det här. Vi ser att det gör nytta att det finns ett miljöparti. Många av allianspartierna vill vara nya, gröna, miljöpartier och allt vad det som man kallar sig ibland, men det är en helt annan diskussion. Jag återkommer till frågan om pengarna och miljömålet. Hur ser Moderaterna på detta? Kommer man att driva på så att det finns pengar? Hur agerar man i fråga om möjlighet till ersättning till biologisk mångfald? Som det har varit hittills har vi sett att regeringen har bollat pengarna inom de olika miljömålen. Man har tagit från biologisk mångfald till havsmiljösatsningar. Sedan har man lagt tillbaka till biologisk mångfald, och så har man tagit från saneringen av förorenade områden. Det är inget långsiktigt miljömålsarbete, det håller inte i längden.

Anf. 16 Bengt-Anders Johansson (M)
Herr talman! Tina Ehn försvarade sig med att har man kommit in bara på miljöfrågan och heter Miljöpartiet ska man prata miljö. Nu ska jag inte vara så elak att jag påstår det, men det är väldigt mycket miljö. Men det här är så oändligt mycket större. Om vi inte ser till att vi har en produktion i botten har vi ingen miljö att ta hand om heller. Det hänger ihop. Det är just det som vi i de stora partierna måste ta ett helhetsansvar för. Det finns naturligtvis inom skogsägarbranschen skogsägare som inte fullföljer vad som förväntas av dem. Varför skulle de vara annorlunda än någon annan? Det är så när det gäller deklaration, trafik och vad som helst. Det finns alltid de som inte följer regelverket. Men varför bara fokusera på dem och inte någon gång lyfta fram dem som faktiskt sköter sig? Det gör ju det absolut stora flertalet. Jag tycker att det är synd att 356 000 enskilda skogsägare ideligen ska bli utsatta för misstänksamhet och misskreditering. Att man sedan tar bort skogs- och miljöredovisningen är i och för sig inget stort offer. Den har inte fungerat och har inte lyckats få genomslag. Då är det bara klokt att ta bort den, för annars skapar vi ännu mer byråkrati. I stället kan vi använda de pengarna, som Skogsstyrelsen naturligtvis har försökt att införa denna med, till att ge en bättre rådgivning både ur miljö- och produktionssynpunkt. Har vi moderater förmågan att tillskjuta de pengar som behövs? Ja, när det finns ett verkligt och beskrivet behov kommer vi också att ha pengar. Alliansregeringen har genom sin ansvarsfulla ekonomiska politik visat att vi borde klara att sänka skatten och att vi kan öka välfärden. Dessutom får vi ett större överskott i statens finanser. Det är en treenighet som vänstern aldrig har lyckats med. Vi kommer att ha pengar i väsentligt större utsträckning än ni på vänsterkanten.

Anf. 17 Erik A Eriksson (C)
Herr talman! Ärade ledamöter av Sveriges riksdag, jordbruksministern, medborgare i detta gamla land och samtliga andra åhörare! Jag vill börja med att yrka bifall till utskottets förslag till beslut och avslag på reservationerna. Jag ska försöka anföra Centerpartiets och alliansens ståndpunkt brett, men ändå fördjupa mig i några frågor i propositionen som jag tycker är särskilt angelägna. Att alliansregeringen fortsätter att arbeta för en stärkt äganderätt kan jag garantera, för om äganderätten stärks ökar det möjligheten för ett uthålligt skogsbruk. Detta går hand i hand. Det är vårt synsätt på detta. Propositionens huvudsakliga innehåll är vissa ändringar i skogsvårdslagen. Många har frågat efter en proposition, och det har varit många fina inspel och funderingar från olika politiska håll. Jag tycker ändå att vi från alliansens sida har samlats kring ett bra förslag som utskottet ställer sig bakom. Den övergripande bedömningen är att vi har framtida klimatförändringar som i hög grad måste beaktas och mer än tidigare. Skogen bör betonas som förnybar resurs. Vi behöver föreslå en definition vad gäller begreppet skogsmark, så att den stämmer överens med FN:s livsmedels- och jordbruksorganisations, FAO, normer. Regeringen betonar en ökad tillväxt i skogen, och det är viktigt. Varför är det då viktigt? Jo, vi har historiskt haft mycket glädje och nytta av vår kunskap om skogsbruk. Och Sverige tjänar i dag, och har gjort det även tidigare, mycket pengar på att vi är skickliga på att bedriva uthålligt skogsbruk. Därför är det passande att propositionen kommer nu och att den kommer till hjälp för skogsbruket. Det är flera delar som jag vill gå in på. Jag börjar med klimatet. Det är betydelsefullt. Det svenska skogsbruket kan bidra till minskad klimatpåverkan genom högt upptag av koldioxid i växande skog. Den svenska skogen tar i dag upp ca 110 miljoner ton koldioxid årligen. Skötseln för en högre tillväxt bör därför gynnas. Skogen är bland det klimatsmartaste vi har. Om vi använder mer av vår förnybara resurs, skog, minskar växthusgaserna i atmosfären. Skogens produkter fungerar alltså som koldioxidminskare under sin livstid. När produkterna inte längre kan återanvändas och materialåtervinnas kan man fortfarande producera energi genom förbränning och därmed ersätta användning av fossila bränslen, vilket är oerhört viktigt. Skogsindustrin är av vital betydelse för att vi i Sverige ska ha en utveckling som möjliggör sysselsättning från norr till söder i landet. Skulle man översätta det i kronor och ören är exportnettot långt över 100 miljarder. 100 miljarder kronor kanske inte säger gemene man så mycket. Men vi kan räkna baklänges. Om vi gör avkall på exportnettot har vi råd med sjukvården i Region Skåne, i Västra Götaland samt även i Stockholm. Dessutom räcker pengarna till en försvarsbudget för dem som vill ha det - eller vi som vill ha det kanske jag ska säga - och lite till. Det är ganska mycket pengar. Och gör vi avkall på dessa medel kan vi, som jag sade, räkna baklänges. Vill vi ge upp vårt försvar? Några vill det. Vill vi ge upp sjukvården? Jag tror inte att det finns någon som vill det. Skogsindustrin är alltså av kolossalt stor betydelse. Vår skogsindustri är i framkant tillsammans med Finland och några andra länder. Det är viktigt. Naturens kretslopp skapar ny teknikutveckling. Med 56 procent yta av Sverige som är skogsklädd finns det nya möjligheter att använda skogen ännu smartare teknikmässigt och miljömässigt, att bli ännu mer klimatsmart, och ändå kunna dra nytta av den ökade tillväxt som vi ser i skogen. En nyhet som kom häromdagen gällde diesel gjord av tall. Det ser vi som mycket spännande i norra Sverige och som ytterligare ett steg i rätt riktning från ett fossilberoende samhälle. Mitt i allt det här ska vi ha en skogsvård som fungerar. Jag har lyssnat på de tidigare anförandena här och nästan fått intrycket att det inte skulle bedrivas någon skogsvård i Sverige i dag. Det gör mig förvånad, oerhört förvånad till och med, att man väljer att ha den ingången, för det är inte det skogsbruk som jag känner igen. Det är inte det Sverige jag befinner mig i när jag är i skogen. Jag befinner mig oftast i så kallad bondeskog. Många generationer har bedrivit ett skogsbruk som har sett i stort sett likadant ut i många hundra år. Där finns stora, stora värden av så kallad biologisk mångfald, tack vare och på grund av det skogsbruk som har bedrivits. Vi ska inte överdramatisera här. Jag förstår att oppositionen väljer att angripa på ett område som är ganska så svårt att mäta, för det privata bondeskogsbruket, som jag väljer att kalla det, har uppnått kravet som en gång fastställdes för att bevara skyddsvärda områden, biotoper. Mycket av det här sker genom frivilliga gröna skogsbruksplaner och certifiering. Det är det här som är bra, och det är det här som är äganderätt när den fungerar som bäst. Den oro som finns över att vi inte skulle klara miljömålen känner jag inte på samma sätt som tidigare debattörer. Herr talman! Ca 90 000 personer arbetar inom skogsnäringen. Det är många arbetstillfällen. Frågan är hur det kommer att se ut om 10-20 år. Det vet vi ingenting om. Men vi vet att en stor del av vårt välstånd bygger på att skogsnäringen fungerar. Låt mig ta ett exempel från den tid då industrialiseringen växte fram i Europa. Då var Sverige storexportör av tjära för båttillverkning och träkol till England. Då höggs stora områden av skogsmark ned, hundratals hektar. Granskogen var helt nedsopad. På dessa platser finns i dag den mest diversifierade skog ni kan tänka er. Det är biologisk mångfald så det står härliga till. Är det inte fantastiskt att naturen, trots en sådan kalhuggning och förändring av landskapet, kan bibringa en biologisk mångfald? Verklighetsbilden är alltså inte självklar alla gånger. Den biologiska mångfalden uppstår igen, igen och igen, såvida vi inte väljer att asfaltera eller på annat sätt begå oss på marken, det vill säga jordmånen. Jag ska gå över till motionerna lite grann här. Oppositionen har fått chansen att breda ut texten här. Jag konstaterar att det finns 45 reservationer, men det är bara en som oppositionen är överens om - en enda. Jag skulle vilja be er att slå upp s. 41 i betänkandet och läsa om det som oppositionen skulle vara överens om och regeringens och utskottets skrivning angående sanktionsavgifter. Alltså, det är väldigt tunt. Jag saknar gamla socialdemokrater. Vart har de tagit vägen? En omvittnat klok och kunnig person inom skogsområdet, Göran Persson, gjorde mycket bra för skogen. Ulrica Messing gjorde fantastiskt fina insatser, särskilt efter stormen Gudrun. Det har kolleger till mig vittnat om. Hon visade förståelse och kunskap. Varför försvinner det här? Jag hade förväntat mig mycket mer av Socialdemokraternas motioner här. Jag hade hoppats på mycket mer samsyn. Det finns för all del, men jag hade hoppats på mycket mer av det. Nu sitter naturligtvis inte oppositionen vid makten. Man förlorade ju valet, därför att många skogsägare och många som var intresserade av skog valde att rösta på ett annat parti, ett alliansparti. Man var trött på översitteriet och på myndighetsutövare som kom ut till markägare och sade: Du har en skyddsvärd skog. Därför behöver vi ha ett naturreservat här. Snacka om att banka i skallbasen på människor sanningar som är självuppfyllande profetior! Det är så man skäms! (Applåder) Men ni ska få skämmas för er själva. Ni ska få chans att komma tillbaka med en bättre politik. Jag är övertygad om att det finns socialdemokrater som kan räta upp detta. Jag hade förväntat mig mycket mer. Jag kan bara beklaga. Droppen är ändå när jag läser i motionerna att staten ska kräva skogsbruksplan av den fria markägaren. Det är som att slå spiken i kistan vad gäller den biologiska mångfalden. Det vore utomordentligt bedrövligt om detta skulle gå igenom. Nu gör det inte det; nu har alliansen majoritet i kammaren. Det är jag mycket tacksam över, herr talman. Frivilligheten i skogsbruket är dessutom det som kan skapa intresse och få nya människor som vill arbeta inom skogsbruket att bli intresserade och känna för skogen. Det är en sak att sitta här och besluta om en proposition, men det är i verkligheten det händer; det är i skogen det händer, mina vänner. Det är där propositionen ska bli verklighet. Det får vara slut på uppifrånperspektivet. Jag är mycket nöjd, liksom Bengt-Anders Johansson, att Sveaskog och Naturvårdsverket äntligen tecknar ett avtal. Det hade Socialdemokraterna också kunnat göra tillsammans med Vänsterpartiet och Miljöpartiet, men det hände inget. Jag är mycket glad, herr talman, att detta bli verklighet. Sammankopplat gör det vi fick höra på radion i morse, på Ekot, och propositionen mig väldigt nöjd och glad. Jag känner frimodighet. Nu kan jag kliva ut i verkligheten och vara nöjd. Jag hoppas att fler vill stötta äganderätten för framtiden. (Applåder)

Anf. 18 Ann-Kristine Johansson (S)
Herr talman! Det var intressant att lyssna på Erik A Erikssons anförande. Jag kan meddela lite kort att Göran Persson, som Erik A Eriksson nämnde, finns i Sveaskog i dag. Det blir spännande att se hans arbete där framöver. Det låter i Erik A Erikssons anförande som att Socialdemokraterna inte har någon skogspolitik i dag. Hade han lyssnat hade han hört att jag sade att jag tycker att det är en bra skogspolitik och att vi ska öka tillväxten. Men det jag saknar i ert förslag och i propositionen är de jämställda målen när det gäller miljömålet. Var är de konkreta förslagen? Jag ställde samma fråga till Bengt-Anders Johansson. Erik A Eriksson var mycket negativ till vår tanke om skogsbruksplan. Samtidigt står det mycket om det i propositionen och att skogsbruksplan är bra. Varför sätter ni inte ned foten och säger att vi ska ha skogsbruksplan? Vi kan konstatera att det fortfarande fattas saker när det gäller skötsel av skog. Den generella hänsynen går det att göra mycket mer med i dag. Jag har en fråga om arbetsmiljön. Jag besökte en kvinnlig skogsentreprenör i Värmland som har 40 anställda. Hon slåss mot ett stort skogsentreprenörsbolag med utländsk arbetskraft med sämre villkor och arbetsmiljö. Vi behöver fler som jobbar i skogen. Vi måste förbättra villkoren och arbetsmiljön. Varför görs det inte en större satsning från er sida när det gäller villkor och arbetsmiljö för att få fler svenska ungdomar att vilja jobba i skogen?

Anf. 19 Erik A Eriksson (C)
Herr talman! Jag tackar Ann-Kristine Johansson för frågorna. Jag lyssnade noga på ditt anförande även om jag drack kaffe samtidigt. Jag har kapacitet att klara i alla fall de två sakerna samtidigt. Vad gäller mål men inga pengar satte Socialdemokraterna tillsammans med Miljöpartiet och Vänsterpartiet upp fantastiska mål som skulle ha kostat staten 1 miljard per år om man hade fullföljt dem. Ni hade mål men inga pengar. Det är inte trovärdigt att möta landets medborgare och skogsägare på det sättet. Fina mål kan vem som helst rada upp, men det gäller att ha pengar till dem. Jag är glad att det kommer. I och för sig kom det vid sidan av propositionen - i morse - men jag är glad att det kommer nu. Det är ändå en marknadsfråga. Känner skogsbruket att man har nytta av certifiering, vilket man har i dag eftersom det finns virkeshandlare som inte köper skog som inte är certifierad; det gäller även svensk skog och inte bara så kallad regnskog och annat, är jag nöjd med att marknaden fixar detta. Redan i dag är det ett mervärde att ha en certifiering. Ibland är det ett mervärde att ha en grön skogsbruksplan med certifiering. Jag är trygg i att det fungerar i dag. Din fråga om generell hänsyn förstod jag inte. Du får upprepa den.

Anf. 20 Ann-Kristine Johansson (S)
Herr talman! Jag skulle vilja få preciserat vilka mål Erik A Eriksson talar om som vi i oppositionen har men inte har pengar till. Vi är väl alla överens om att ha 900 000 hektar i miljömålet, men vad är det för mål Erik A Eriksson talar om? Jag hänger inte med. Han säger att marknadskrafterna ska styra. Det är just det som är problemet när det gäller miljöaspekterna. Marknadskrafterna är inte intresserade av miljöaspekterna. Vi har certifieringsarbetet inom skogsbruket, och det är jättebra. Samtidigt krävs det att vi som politiker tar ansvar för miljöaspekterna i skogsbruket. Skogsindustrin jublar - naturvården gråter. Vad säger Erik A Eriksson till de människor som jobbar inom naturvården som är bekymrade över att miljömålet inte kommer i samband med detta förslag utan först till hösten - när ni samtidigt pratar om två jämställda mål?

Anf. 21 Erik A Eriksson (C)
Herr talman! Det finns gemensamma mål som vi är överens om. Men det gäller också att anslå pengar i budgeten till det. Det gör vi. Men vi ska inte utöka målen. Vi sänker för all del i första budgeten, men det är för att det är rätt. Man kan inte ha mål som man inte kan uppnå. Vi tror mer på att skogsbruket självt klarar upp detta genom certifieringssystemet. Ann-Kristine Johansson berörde frågan om utländsk arbetskraft. Låt mig ta ett exempel från den tid Socialdemokraterna satt vid makten. I stor utsträckning var det utländsk arbetskraft som röjde upp efter stormen Gudrun. Den förra regeringen hade svårare att klara jobbpolitiken. Alliansregeringen har lättare att få människor i arbete. Jag tror att det även kommer att genomsyra skogsnäringen. Vi har redan sett exempel på det. När det gäller de som är ledsna för att naturvården inte klaras upp ska jag vara helt rak och säga att de människor som varit i kontakt med mig är människor som jag inte tror att jag kan göra nöjda på något enda sätt. När jag visar upp bondeskog som i hundratals år har skötts på ett liknande sätt och där biologisk mångfald har stora värden och stor hänsyn tas, och man säger att det inte görs tillräckligt har jag som praktisk utövare svårt att förstå det. Här gäller det att ha en klok pedagogik, herr talman. Vi ska inte banka folk i huvudet utan föra en rimlig diskussion. Det får inte vara så att en markägare får vänta sju år på utbytesmark. Det är inte rimligt och ansvarstagande. Så har det varit förut, men så ska det inte vara nu. Det blir ändring med politiken som presenterades på nyheterna i morse. Det är positivt. Förbättrat växtodlingsmaterial, minskade skador av vilt, ökad röjningsaktivitet, effektivare skogsmarksgödsling och tydligare regler är så-dant som kan öka tillväxten i skogen ännu mer. Vi har redan hög tillväxt i skogen, men vi kan öka den ännu mer. Det kan ge oss goda möjligheter i framtiden.

Anf. 22 Anita Brodén (Fp)
Herr talman! Att skogen är en enorm tillgång för vårt land rådet det nog ingen tvekan om. Det är en resurs som ger oss alltifrån en enorm bruttonationalinkomst till omistliga naturvärden och förnybar energi. Skogen erbjuder massor av arbetstillfällen; 90 000 arbetar inom skogsnäringen. Den ger en exportintäkt på 122 miljarder kronor. Detta talar sitt tydliga språk. I den skogsproposition vi i dag debatterar slås ånyo fast att grunderna i skogspolitiken bör ligga fast i två likställda mål: produktionsmålet och miljömålet. Framtida klimatförändringar ska också i högre grad beaktas. Regeringen skriver i skogspropositionen att miljömålet för skogsbruket innebär att skogsmarkens naturgivna produktionsförmåga ska bevaras. Biologisk mångfald och genetisk variation i skogen ska säkras. Hotade arter och naturtyper ska skyddas. Skogens kulturmiljövärden samt dess estetiska och sociala värden ska säkras. Kan det sägas tydligare? Herr talman! Det har varit ett ganska högt tonläge från somliga, även från miljörörelsen som givetvis har som uppgift att slå vakt om att miljövärden inte hotas. Jag vill därför ta tillfället i akt och ägna en del tid åt att försöka bringa klarhet och en gång för alla slå fast att alliansregeringen menar allvar med de två likställda målen. Det råder alltså ingen tvekan om att det finns en medvetenhet om vikten av att den biologiska mångfalden bevaras. Det bör heller inte råda någon tvekan om att Folkpartiet är en vakthund på detta område. Att stoppa förlusten av biologisk mångfald är ett av vår regerings viktigaste åtaganden. En ekologisk mångfald och robusthet kan komma att vara avgörande för vår möjlighet att stå emot kommande klimatförändringar. Det är därför mycket bra att regeringen skriver att man i högre grad kommer att beakta klimatförändringarna där arbetet för bevarande av biologisk mångfald och skogsekosystemens resiliens har en enorm betydelse. Växande skog är ur klimatsynpunkt värdefull, eftersom den motverkar klimatförändringarnas effekter genom upplagring av kol i såväl växande skog som skogsprodukter, något som Bengt-Anders Johansson nämnde i sitt anförande. SLU kommer att forska vidare om detta. Ett ökat skogligt tillvaratagande av skogens restprodukter för utvinning av bioenergi är positivt, framför allt när vi kommer in på andra generationens bioenergianvändning. Det tål att påpekas att inte heller detta får ske till priset av att den biologiska mångfalden utarmas. Herr talman! Inriktningen och ambitionen hos alliansregeringen är att miljömålet ska uppnås och att regeringen i första skedet ska klara delmålet Levande skogar. Det innebär ett skydd av 900 000 hektar produktiv skogsmark. Detta skulle inte den tidigare regeringen ha klarat med sin budget och sina verktyg. Jag vill därför nu gå igenom några punkter där jag konkret visar på vilket sätt vi arbetar från alliansregeringens håll. Vi arbetar på ett helt annat sätt än tidigare för att hitta lösningar så att Sveaskog kan användas effektivare som utbytesskog. Det öppnar för helt andra möjligheter att lösa reservatsbildningar och andra avsättningar. Utbytesskog innebär att man, om man själv har ett skyddsvärt skogsområde, genom Sveaskogs försorg har möjlighet att växla in det. Den tidigare regeringen har använt den lösningen, men enbart för privata skogsägare. Nu tittar alliansregeringen på att öppna även för bolag och kyrkans domäner etcetera. Det kan göra att den här möjligheten utökas enormt. Precis som flera av de tidigare talarna har påpekat har miljöministern i dag informerat om det avtal som slutits mellan Sveaskog och Naturvårdsverket. Ytterligare 70 000 hektar skyddsvärd skog avsätts. Ett annat viktigt verktyg som vi använder oss av är att ha en helt annan ingång i mötet med skogsägare - det stavas dialog och delaktighet. På så sätt kommer fler avsättningar och fler skötselplaner att bli verklighet. Färre kommer att uppleva sig överkörda och snuvade på den skog som man har brukat och vårdat i generationer. Genom att regeringen nu förstärker informationen och kunskapsbasen ges bättre möjligheter för skogsägarna att fatta riktiga och långsiktiga beslut. Skogsstyrelsen får dessutom i uppdrag att utveckla sin rådgivning och information i syfte att höja skogsbrukets kunskapsnivå om metoder för ökad skoglig tillväxt som är långsiktigt hållbar. Det krävs kunskap för att vidta rätt åtgärd på rätt plats vid rätt tillfälle. Betydelsen av ett hållbart skogsbruk, med hänsyn till natur- och kulturmiljövärden och till skogens sociala värden ska betonas i rådgivningen. Detta skriver man i propositionen. Genom att utöver kvantitetsmålet ställa krav på kvalitet utökar vi detta. Det är en viktig punkt. Då säkerställer alliansregeringen att de frivilliga avsättningarna verkligen är skyddsvärda. De frivilliga avsättningar som skogsnäringen gör, utan ersättning från staten, för att skydda ytterligare 500 000 hektar skog, för bevarande av biologisk mångfald, för bevarande av kulturmiljövärden och sociala värden i skogslandskapet är ett viktigt bidrag. Alla avsättningar ska givetvis vara skyddsvärda. Skogsstyrelsen får därför tillsammans med SLU i uppdrag att utveckla metoder för en långsiktig uppföljning och utvärdering av de frivilliga avsättningarna. Jag är personligen förvånad att inte den tidigare regeringen tog tag i denna fråga. Jag kan ana att Miljöpartiet som framfört synpunkter på detta nu är tacksamma att vi styr upp det. Jag utgår ifrån att Vänsterpartiet kan anse att de förslag från alliansen som jag har redovisat är rejäla föreslagna åtgärder för att nå miljömålen. Vänsterpartiet har ju det i sin första reservation. Sammantaget visar detta med all önskvärd tydlighet att regeringens ambition att arbeta för en uppfyllelse av miljömålen är mycket högt ställd. Regeringen anser, precis som Socialdemokraterna, att det är nödvändigt att öka tillväxten i den svenska skogen. Forskning, konsekvensbeskrivningar och avvägningar måste göras så att den ökade tillväxten inte sker på bekostnad av omistliga naturvärden. Självklart är detta möjligt. För att säkerställa detta och visa att det är två likställda mål har regeringen beslutat om en mängd uppdrag och utredningar. Vad gäller askåterföring och gödning vid lämpliga ståndorter skriver regeringen att det endast får ske om målen för naturvård, friluftsliv och rekreation inte hotas och om negativa övergödningseffekter inte uppstår. Det innebär bland annat att hänsyn måste tas till skogsmarkens biologiska mångfald och det avrinnande vattnets kvalitet samt till rennäring, friluftsliv och andra intressen som kan påverkas av kvävegödsling. Miljökvalitetsmålet Ingen övergödning är särskilt viktigt att beakta i sammanhanget liksom Sveriges åtagande när det gäller minskade kväveutsläpp som vi arbetar med inom ramen för Helcoms aktionsplan för Östersjön. Skogsstyrelsen och Naturvårdsverket har i sina regleringsbrev uppgiften att tydliggöra tillämpningen av gällande regelverk för dikesrensning - om det är en bra metod för ökad tillväxt och vilka krav och restriktioner som finns. Det handlar alltså inte om några nya tillstånd. Det handlar om att man ska klargöra och tydliggöra de gällande regelverken. I Klimat- och sårbarhetsutredningens betänkande pekar man på behovet av forskning för att kunna anpassa skogsbruket till ett förändrat klimat. Det krävs ökade kunskaper om skötselfrågor, om biologisk mångfald i skogslandskapet, om möjliga anpassningsåtgärder för skogsekosystemet och om skogens sociala värden. Detta betänkande bereds nu i Regeringskansliet. Herr talman! Det har sagts en del om vilt i debatten. Kombinationen vilt och lövskog har blivit ett växande problem. Ett uppdrag kommer därför att ges till Skogsstyrelsen om en förbättrad rådgivning för viltanpassad skogsskötsel. Det är bra att regeringen tar tag också i denna fråga. Regeringen kommer för övrigt att lägga fram en viltförvaltning. Socialdemokraterna skriver att en översyn av älgförvaltningen måste göras och att det krävs ett större engagemang. Miljöpartiet skriver att man önskar en balans mellan skogens växter, klövvilt och rovdjur. Till er vill jag säga: Det anser vi också. Därför har regeringen också vidtagit nödvändiga åtgärder med stort engagemang. Regeringens bedömning är att den generella hänsynen till natur och kulturmiljövärden bör förbättras. Skogsstyrelsen håller på att ta fram en handlingsplan med verktyg för att stärka denna hänsyn. Det handlar i mångt och mycket också här om ökad kompetens. I november 2007 beslutade regeringen om nya riktlinjer i de statliga företagens årsredovisningar där hållbarhetsfrågor, jämställdhetsfrågor, mångfaldsfrågor och etiska frågor ska ingå. Nu går regeringen vidare i detta arbete. Nu inbjuder man skogsnäringen i syfte att stärka jämställdhet och integration inom skogsnäringen. Vänsterpartiet har efterfrågat detta och torde med tillfredsställelse se att regeringen lyfter in dessa viktiga aspekter också. Herr talman! Som lärare älskar jag att upprepa saker och att sammanfatta. Jag vill därför avslutningsvis upprepa att de dubbla målen, produktions- och miljömålen, ligger fast. Skogs- och tränäringen har en enorm betydelse för vårt land. Skogsbruket är en grundbult i svensk ekonomi. Regeringen har pekat på möjliga lösningar för att öka produktionen samtidigt som man poängterat att det inte får ske på bekostnad av miljön. Flera utredningsuppdrag med särskild uppmärksamhet riktad mot naturvärden och biologisk mångfald har därför initierats. Jag vill också upprepa det som jag inledde med. Miljömålet Levande skogar ligger fast, och det finns nu goda utsikter att vi klarar delmålet Levande skogar till 2010. Vi ser dessutom till att uppfylla inte enbart det kvantitativa målet utan också det kvalitativa. Herr talman! Jag yrkar bifall till förslaget i dess helhet i betänkandet och avslag på samtliga reservationer.

Anf. 23 Tina Ehn (Mp)
Herr talman! Anita Brodén skiljer sig oerhört mycket från de tidigare herrarna i debatten utifrån sitt otroliga engagemang för miljön, skulle jag vilja säga. Jag upplever det verkligen som att du har en uppfattning om att vi kommer att fixa detta och att klara detta. Det gläder mig faktiskt oerhört mycket. Du säger också att miljövärdena ska säkras, att det inte ska vara någon tvekan, att Folkpartiet kommer att vara en vakthund i dessa frågor och att miljömålen ska uppnås. Samtidigt har vi under en ganska lång tid läst om hur svårt det är att uppnå dessa miljömål. Regeringen har sagt att miljömålen ska uppnås men att pengarna inte kommer att räcka till. Då undrar jag hur Folkpartiet ser på prioriteringarna utifrån biologisk mångfald. Finns det tillräckligt med resurser? Anser Folkpartiet att resurserna kommer att räcka? Jag tyckte att Anita nämnde det, men du får gärna förtydliga det.

Anf. 24 Anita Brodén (Fp)
Herr talman! Jag tackar Tina Ehn för frågorna. Jag är alldeles övertygad om att vi kommer att ordna detta. Det är en utmaning, och den har vi tagit på fullaste allvar. Det finns en tyngd i det som jag läste upp i mitt anförande direkt ur propositionen. När det gäller pengar för att uppfylla målen använder sig alliansregeringen också av kreativa och smarta lösningar. Vi har den största budgeten för biologisk mångfald som någon regering hittills någonsin har haft. Vi återförde de 50 miljoner som vi minskade budgeten med förra året. Sedan får vi jobba vidare inför kommande mandatperioder. Det som är viktigt i sammanhanget och som jag pekade på är bland annat de lösningar som vi kan använda oss av när det gäller Sveaskog och utbytesskog. Där ser vi nu också ett exempel på hur Naturvårdsverket tillsammans med Sveaskog kan besluta om en så stor avsättning av skyddsvärd skog - en areal på 70 000 hektar. 40 procent har vi redan i och med detta klarat av. Jag ser därför med stor tillfredsställelse fram mot detta arbete, och jag är alldeles övertygad om att vi i alliansregeringen kommer att lösa detta tillsammans. Miljöministern betonade också i en radiointervju i dag att han såg stora möjligheter att klara miljömålet 2010.

Anf. 25 Tina Ehn (Mp)
Herr talman! I propositionen kan man läsa att arbetet med ett långsiktigt skydd av skog och skogsekosystems förmåga att bibehålla funktioner och strukturer för biologisk mångfald och för skogsekosystemets motståndskraft och återhämtningsförmåga är viktigt i ett förändrat klimat. Skogen och skogsekosystemen kommer i framtiden att ha en ökad betydelse för naturens förmåga att anpassa och återhämta sig i ett förändrat klimat. Samtidigt kan vi i förslagen från regeringen läsa att man vill öka produktionen i skogen. Det har väl egentligen inte någon av oss någonting emot. Men det som man föreslår är dikning, gödsling och stubbrytning. Samtidigt säger man att man ska nå miljömålen. För mig känns det som om man gör en sak men inte riktigt vet vad som händer med den andra delen. Då kvarstår faktiskt frågan: Hur anser Folkpartiet att man ska kunna klara av dessa miljömål om man har bara produktionsfokus i denna skogspolitiska proposition och inte tar med miljömålen?

Anf. 26 Anita Brodén (Fp)
Herr talman! Först och främst anser jag inte att man enbart har produktionsfokus. Jag vill än en gång betona att detta är två likställda mål som vi hela tiden arbetar med. I mitt anförande ville jag fokusera väldigt mycket för att tydliggöra detta. Eftersom det har funnits kritik ville jag bemöta den kritiken på ett sakligt sätt och redogöra för hur vi vill arbeta för att det verkligen ska vara två likställda mål. När oppositionen talar om skogen upplever jag att det väldigt mycket är problembaserat. Det handlar oerhört mycket om vilka problem som finns, medan jag och alliansen ser möjligheterna. Vi misstänkliggör inte skogsägarna och skogsnäringen, vilket jag upplever att oppositionen många gånger gör. Vi ser ett värde i en skoglig tillväxt om den sker på ett miljömässigt hållbart sätt. Den balansgången anser vi att vi mycket väl kan klara av. Då finns också klimatfrågan med i bilden, där vi vet att det handlar om kolsänkor och vikten av att vi har växande skog. Vad gäller dikning, gödsling och stubbrytning finns det restriktioner och uppdrag kopplade till detta för att hela tiden säkerställa att tillväxtfrämjande åtgärder inte vidtas på bekostnad av den biologiska mångfalden och de naturvärden som vi vill slå vakt om.

Anf. 27 Ann-Kristine Johansson (S)
Herr talman! Jag kan hålla med Tina Ehn om att det var intressant att lyssna på Anita Brodéns anförande där hon väldigt mycket tryckte på miljöaspekten. Men det är tur att vi har en så stor del statligt ägd skog, för annars skulle det vara svårt att nå de uppsatta mål som Anita Brodén här säger att man ska nå - detta sagt utifrån att det dribblats med pengar fram och tillbaka. Ni drog först ned på pengarna. Sedan tillförde ni de 50 miljoner som Anita Brodén här tycker är så bra. Ändå kan det konstateras att det fattas pengar framöver. Men, som sagt, det är tur att vi har en mängd statligt ägd skog. Anita Brodén pratade om en annan ingång i mötet med skogsägarna och om att en ökad dialog behövs. Det håller jag fullständigt med om. Det är viktigt med en ökad dialog och med lokal förankring. Men vem ska utföra det här? Skogsstyrelsen har förvisso en viktig roll och utför, precis som Anita Brodén säger, mer uppdrag och ser till att bland annat detta med generell hänsyn följs. Men varför ger ni dem inte mer resurser i stället för att till exempel ta bort en del av uppdragsverksamheten och minska deras möjligheter att utföra sitt uppdrag? Jag är bekymrad över hur Skogsstyrelsen ska kunna vidta sina åtgärder och över det ökade antalet utredningar som ni vill ska genomföras. Jag tror att det finns 19 utredningsförslag i propositionen. En del av dem gäller Skogstyrelsen och en del av dem Naturvårdsverket och andra myn-digheter. Men en hel del gäller alltså Skogsstyrelsen. Man ska utföra en mängd nya uppdrag med mindre pengar. Hur ser Anita Brodén på Skogsstyrelsens möjligheter att utföra sitt uppdrag och, inte minst, på de jämställda målen och avvägningen mellan dessa två?

Anf. 28 Anita Brodén (Fp)
Fru talman! Vad gäller budgeten vill jag återigen konstatera att alliansregeringen har i sin budget på det här området anslagit mer än vad någon tidigare regering någonsin gjort, så det finns budgetmedel. Men hela tiden inför varje budgetomgång kommer vi att noga analysera varje krona och hur mycket som respektive område ska ha. Vi arbetar kreativt och arbetar på många lösningar och på många sätt. Vi fastnar inte så som den tidigare regeringen gjorde, utan vi är öppnare och mer kreativa. Vi tror på dialog och delaktighet, något som tidigare har missats. Vi vet ju att människor när de känner att de blir delaktiga också känner en glädje i att göra extrainsatser. Sedan har vi detta med uppdragsverksamhet. Det är inte primärt en statlig verksamhet att konkurrera där det finns andra aktörer som kan ut-föra saker på precis lika bra sätt. Målet skrev jag upp här. Självklart arbetar vi för att uppfylla målet Levande skogar. Jag är inte ett dugg bekymrad, utan jag känner stor till-försikt. Avslutningsvis: Jag hinner, fru talman, ställa några frågor till Ann-Kristine Johansson. Det är egentligen två frågor som jag skulle vilja bolla vidare: Ser Ann-Kristine Johansson ett värde i att produktionen ökar, och vilken tilltro har Ann-Kristine Johansson till skogsnäringen och skogsägarna, de enskilda skogsägarna, när det gäller att göra det här på ett långsiktigt hållbart sätt? Och hur upplever Ann-Kristine Johansson att vi från alliansregeringen nu presenterar att vi år 2010 kommer att kunna uppnå målet Levande skogar - är inte detta ett glädjebesked?

Anf. 29 Ann-Kristine Johansson (S)
Fru talman! Det var intressant att höra Anita Brodéns diskussion om att budgetmedel finns trots att det dribblats fram och tillbaka i samband med den budgethantering som varit. Varför konstaterar flera instanser att det kommer att bli svårt att nå miljömålet Levande skogar och att det saknas pengar? Förhoppningsvis är man, vilket jag tycker är jättebra när det gäller den statliga skogen och Sveaskog och den uppgörelsen, på väg att nå miljömålen. Men det är ju tack vare att det finns statlig skog som man kan använda. Det saknas pengar till den biologiska mångfalden. Hur ser Anita Brodén på Skogsstyrelsens möjligheter att utföra alla de nya uppdragen och det viktiga uppdrag som man redan i dag har för att se till att skogsvårdslagstiftningen efterföljs i skogen? Det skulle jag vilja höra lite mer om. Anita Brodén hade ett par frågor. Jag tycker att värdet av att öka produktionen är jätteviktigt. I mitt anförande konstaterade jag att vi socialdemokrater tycker att det är viktigt att öka tillväxten i skogen och ser det som positivt från olika aspekter. Men lika viktigt i sammanhanget är det att prata om miljömål och om just balansen mellan de båda målen - produktion och miljö. Den helhetssynen efterlyser jag i propositionen. Jag har en stor tilltro till skogsägarna. Jag tror mycket på den satsning som LRF Skogsägarna gör genom Kraftsamling skog. Jag tror också mycket på utbildning och rådgivning och på att ge kunskap till skogsägarna. Man kommer att sköta sin skog väldigt bra. Det ser vi att man historiskt sett har gjort, och det kommer vi också framöver att se. Mer av sådana satsningar behövs. Jag ser väldigt positivt på att man ökar Kraftsamling skog och på att man får med den lokala delaktigheten från skogsägarnas sida.

Anf. 30 Anita Brodén (Fp)
Fru talman! På ett gemensamt möte för ett tag sedan, till vilket skogsindustrin inbjöd representanter för samtliga partier, fanns både Ann-Kristine Johansson och jag på plats. Vid det tillfället var vi rörande överens om att den här skogspropositionen egentligen inte i så stor utsträckning skiljer sig från den tidigare skogspolitiken, utan vad vi gör är att vi tydliggör här. Därför upplever jag att det i debatten har blivit väldigt olyckligt. Vi är ju överens om tagen. Egentligen är det fråga om vissa justeringar. Då är det märkligt att, som tidigare här i debatten, få höra att det här kommer att kantra. Det är viktigt att vi nu tydliggör att det inte är så. Det är här två likställda mål - punkt slut. Vi har nu i uppgift att se till att det här verkställs. Vad gäller den statliga skogen är jag förvånad. Ann-Kristine Johansson berättar mycket om de möjligheter som finns inom Sveaskog. Där håller jag med. Men varför utnyttjade inte den tidigare regeringen det faktum att man skulle kunna använda Sveaskog som utbytesskog också för bolag och kyrkor? Varför tog man under sina tolv år inte vara på de möjligheterna? I så fall hade vi redan nu kunnat konstatera att målen uppnås 2010 eller kanske långt tidigare? Jag är väldigt förundrad över det. Vad gäller pengar, medel, för att Skogsstyrelsen ska kunna utföra sitt uppdrag kan jag bara säga att det förs en ständig dialog - ministern sitter ju med här och finns med - mellan myndigheter och berörda departement, så där har vi ständigt en avstämning.

Anf. 31 Irene Oskarsson (Kd)
Fru talman! En skogspolitik i takt med tiden handlar det här om. Men vilken tid lever vi i? Och vad ska vi gå i takt med? De frågorna kommer naturligen med tanke på den rubrik som den skogspolitiska propositionen har fått. Genom åren har jag lärt mig att för att förstå sin samtid och för den delen för att kunna ta konstruktiva steg in i framtiden är det viktigt att veta vad som varit haver utan att för den skull fastna i att titta i backspegeln. Var tid har sina förutsättningar och kräver sina ställningstaganden. Vi har gått från en tid då skogen inte var värd något och det mest sågs som en belastning, i alla fall i södra Sverige, att vara skogsägare. Vi har gått från en tid då vi odlade upp ny åkermark till att i dag kunna hitta odlingsrör långt in i "storskogen". Vi har gått från en tid då myndigheter och markägare inte fullt ut tog ansvar för att på ett klokt sätt återbeskoga de områden som avverkades. Vi har gått till att se skogen som en viktig resurs för produktion av skogsråvara och som en omistlig resurs för den biologiska mångfalden. Utifrån detta tar vi nu klivet framåt i takt. För att låna en bild från musikens värld, som jag ibland rör mig i, underlättas att gå i takt av att det är två eller fyra slag i takten. Det gör det enklare att marschera. Därför är det viktigt att poängtera att det är två jämställda mål i svensk skogspolitik - miljö och produktion. Regeringen har föreslagit en ändring i portalparagrafen och lagt till en tyngd, en markering - ni som läser noter vet att det blir en liten accent över - tryck till lite extra. Det betyder att det är en nationell tillgång som ska skötas på ett uthålligt sätt så att den ger god avkastning, och det är också en förnybar resurs. Där ligger tyngdpunkten. Den takt vi nu slår in för den fortsatta marschen och vandringen är hållbar för lång tid framöver. Skogsbruket behöver långsiktiga förutsättningar. Inte minst gäller det politiska beslut som berör skogsbruket. Det i sin tur gör att det krävs mycket utrednings- och analysarbete för att få en stabil och solid grund att stå på när beslut ska fattas. Fru talman! Jag kan i detta sammanhang inte låta bli att förundras över vad Socialdemokraterna skriver i sin reservation, nämligen "vi vill dock se ett större engagemang från regeringens sida i dessa frågor än det som skogspropositionen ger uttryck för. Vi uppmanar därför till en övergripande helhetssyn på skogen och skogsbruket där bl.a. avvägningen mellan gödsling, dikning och växtförädling för ökad tillväxt och strävan att nå miljömålen och bevara mångfalden måste värderas mer ingående." Min fråga blir: Vad mer kan göras än vad regeringen gör genom att i var och en av dessa av Socialdemokraterna uppräknade åtgärder konstatera att ett uppdrag ska ges till ansvariga myndigheter för att analysera dessa åtgärder och se vad som måste göras för att inte äventyra något av de två målen? Vi lever i en tid där klimatfrågan seglat upp som den stora frågan. Senast i lördags kunde den som valde att vistas inomhus konstatera att SVT 2 hade en helkväll på det temat. Skogens betydelse för hur vi ska kunna möta utmaningen kan nog inte överskattas. Men det är en komplex bild som träder fram. Som framgår av propositionen och betänkandet kommer mer av "avverkningsresterna" att behöva användas. Så har vi nog också sett på det som ligger kvar. Det som i dag lämnas kvar behövs i framtiden för att producera bränsle till våra värmekraftverk och som råvara för andra generationens biodrivmedel. Det är mycket angeläget att staten satsar resurser på forskning inom dessa områden. Och det gör alliansregeringen, bland annat i form av de satsningar som görs inom klimatmiljarden. Det gäller att få fram de mest effektiva tekniska lösningarna och se hur vi ska kunna ta ut mer råvara utan att för den skull utarma skogen på biologiska värden. Det kommer också att krävas fortsatt forskning på hur askan ska kunna återföras till skogen för att återge den näring som tas bort vid uttag av grot och stubbar. Regeringen har även aviserat att man vill utreda hur ett eventuellt intensivskogsbruk skulle kunna bedrivas på åkermark som i dag inte är i produktion. Jag välkomnar att den frågan kommer att utredas. Det kommer med all sannolikhet att vara så att vi i framtiden behöver använda den kasserade återmarken. När vi i dag vandrar i landskapet grämer vi oss över hur den sköts, eller rättare sagt definitivt inte sköts. Att använda den för att producera energi som vi har nytta av för att skapa ett hållbart samhälle är lovvärt - om det kan göras på ett hållbart sätt. Fru talman! Det är inte lätt att få en samlad bild av vad oppositionen vill när det gäller hur en skogspolitik i takt med tiden ska formas. Det verkar gå ganska mycket i otakt. Det finns dock ett gemensamt litet drag i samtliga oppositionspartiers motioner och reservationer, och det är misstron till vad markägare förmår göra - med ett undantag, staten själv. Den synen är oroväckande. Hur har man tänkt sig att få genomslag för en politik om man misstror ett stort antal av dem som ska genomföra den? Jag tror att flera av oss som är i kammaren i dag är skogsägare eller har släktingar som är det. För min egen del finns det ett föräldrahem; det har jag nog redan nämnt. Det är alltså dessa över 350 000 skogsägare som utgör den stora kader av förvaltare som ska sköta skogen. Dessa ska tillsammans med skogsbolags och andra juridiska personers personal omsätta lagstiftningen i praktik. Då krävs ömsesidig respekt och tilltro till att den andre vill vara med och vill bidra på ett konstruktivt sätt. Det måste vara utgångspunkten. Som regeringen skriver, fru talman, reducerar en förändring av styrmedel som påverkar äganderätten, och införs på kort tid, skogsägarnas incitament till långsiktigt hållbart brukande av skogen och skogsmarken. Åtgärder som påverkar fördelningen av ansvar mellan samhälle och skogsägare ska alltid ske först efter en noggrann konsekvensanalys. Om vi ska få en tilltro till de åtgärder som behövs för att bevara den biologiska mångfalden måste det göras med detta för ögonen. Den markägare som tagit vid efter tidigare generationer och vårdat sin skog måste kunna möta respekt och få erkänsla för detta. Här vill jag parentetiskt nämna att det finns en del gamla skogsägare som i dag är innerligt glada över att de gått efter egen pipa, för i dag är deras skogar mer värdefulla för miljön än någon hade kunnat förutspå i mitten av 60-talet. Det uppdrag som regeringen gav Skogsstyrelsen och Naturvårdsverket, att belysa den finska så kallade Metsomodellen, lyfter fram behovet av en tydligare och bättre dialog mellan myndigheter och markägare. I rapporten kommer man också med ett antal förslag på hur staten kan använda den skog som ägs av staten för att uppfylla miljömålen. Vi kristdemokrater hoppas att många av de förslag som där ges kan realiseras. Vi tror att de på ett konstruktivt sätt kommer att kunna bidra till att uppfylla miljömålet Levande skogar. Därför var det glädjande att i morse kunna slå på telefonen och läsa dagens nyheter - alltså inte tidningen utan just dagens nyheter - i telefonen och se att Sveaskog gjort en uppgörelse med Naturvårdsverket som innebär att 70 000 hektar avsätts till naturreservat. Slutligen, fru talman, är det glädjande att kunna konstatera att vi nu får en definition av skogsmark som innebär att vi kan göra relevanta internationella jämförelser. Jag har mycket svårt att förstå varför oppositionen motsätter sig detta. Det måste väl vara oerhört bra att kunna se hur vi förhåller oss till andra länder. Med detta yrkar jag bifall till förslagen i betänkandet och avslag på samtliga reservationer samt önskar ledamöterna en skön sommar när vi så småningom lämnaren kammaren för sommarlovet. (Applåder)

Anf. 32 Ann-Kristine Johansson (S)
Fru talman! Det var spännande att lyssna på Irene Oskarssons anförande. Mycket håller jag med om, men när hon konstaterar att oppositionen har en stark misstro till skogsägare - jag minns inte exakt hur hon formulerade det - vill jag slå fast att jag vet att många skogsägare sköter sig mycket bra. Vi vet emellertid att röjningsberget fortsätter att öka. Vi ser att det brister i röjningsarbetet. Där behöver vidtas åtgärder. Samtidigt konstaterar Skogsstyrelsen att miljöhänsynen i skogsbruket är på en fortsatt låg nivå. Den generella hänsynen, där man i samband med avverkning tar hänsyn till natur- och kulturvärden, ligger fortfarande på en för låg nivå. Det behöver alltså vidtas åtgärder beträffande miljöhänsynen i skogsvårdslagen. Därför funderar jag på hur Irene Oskarsson ser på att ställa ökade krav. Eller är det frihet under ansvar som gäller? Sedan tappar man bort ansvaret och säger att det får sköta sig självt bäst det kan. Ska vi ställa ökade krav på bland annat röjning och den generella hänsynen? Är det i så fall Skogsstyrelsen som ska kontrollera att det efterlevs och, inte minst, ska de ge ökad rådgivning till hur man sköter sin skog?

Anf. 33 Irene Oskarsson (Kd)
Fru talman! Egentligen är det rätt retoriskt, det Ann-Kristine sade. Hon svarar till slut på sin egen fråga. Ann-Kristine Johansson räknar upp vad Skogsstyrelsen ska göra för att få ordning och reda ute i landet. Jag tror att vi behöver se till att Skogsstyrelsen, precis som vi skriver på ett antal ställen i betänkandet och som regeringen har skrivit i propositionen, blir mer fokuserad på att ge adekvat och tydlig rådgivning, stöd och hjälp till de markägare som behöver ökad kunskap. Det är en av Skogsstyrelsens allra viktigaste uppgifter. Tyvärr är det väl så att den myndighet som genom tiderna har haft det allra bästa renomméet i landet har börjat få det lite naggat i kanten. Jag hoppas nu att den guldstjärnan kan återsättas på sin plats genom de åtgärder som kommer att vidtas i och med denna proposition. Det är Skogsstyrelsen som med råd och dåd till de markägare som finns i vårt land, stora som små, ska se till att det här sköts bättre. Jag håller fullständigt med Ann-Kristine Johansson om att röjning behövs. Jag har svårt att förstå den markägare som inte skulle röja om vederbörande hade kunskap nog. Där har vi en uppgift: att tillse att så blir fallet.

Anf. 34 Ann-Kristine Johansson (S)
Fru talman! Visst är det Skogsstyrelsen och även, som jag ser det, till exempel LRF Skogsägarna - genom Kraftsamling skog - som ska se till att skogsvårdslagen efterföljs och att skogsägarna får ökade kunskaper. Men det behövs ökade resurser till Skogsstyrelsen för att man ska kunna klara de här uppdragen, den här vanliga miljöhänsynen, plus alla nya uppdrag som ni lägger på Skogsstyrelsen. De får en mängd nya arbetsuppgifter, men inga mer pengar, snarare mindre. Det ser jag som ett problem. Dessutom: Varför säger man nej till sanktionsavgifter när den generella miljöhänsynen i skogsbruket inte uppnås?

Anf. 35 Irene Oskarsson (Kd)
Fru talman! För att åter börja där Ann-Kristine Johansson slutade: Sanktionsavgifter innebär misstro. Vi måste komma så långt att vi kan se att markägare har god kunskap. Vi kan föra detta tillbaka till den debatt som vi hade för någon vecka sedan här om djurskydd och så vidare. Vi ska ge kunskap. Vi ska se till att den finns. Vi ska stötta de organisationer och projekt som finns, som det Ann-Kristine Johansson nämnde, LRF:s Kraftsamling skog. Sedan kanske vi kan börja diskutera hur vi hanterar den eller dem som trots allt inte sköter vad man bör sköta. Men jag tror att de allra flesta markägare kommer att sköta sin skog på ett adekvat sätt med ökad kunskap när de också känner att de får respekt för att det är det de vill göra.

Anf. 36 Tina Ehn (Mp)
Fru talman! Jag vill börja med att ge Irene en eloge för hennes stora skogsengagemang, som jag vet att hon har. Jag vet också att hon bor i skogsområden som har varit otroligt hårt drabbade och har kunskaper om detta. Vad jag inte tycker om i den kritik vi får är att det sägs att vi bara ser problemen. Det var någon som uttryckte att vi var väldigt problembaserade. Det var nog Anita som sade det. Sedan säger du, Irene, att vi har en misstro till vad markägarna kan göra. Det är inte alls på det viset. Det finns fakta som vi har tagit fasta på och redovisar om hur det ser ut med miljöhänsynen i skogen. Det finns också fakta när det gäller direkta brott mot skogsvårdslagen. Där det är 56 anmälda brott är det sex stycken som har lett till åtal. Det har inte varit bra. Det urholkar hela skogsvårdslagen. Någonstans måste man ha en efterföljande effekt på någonting som inte har fungerat. Nej, misstänksamheten riktas inte mot markägarna. Misstänksamheten hos oss riktas mot vad regeringen föreslår och inte föreslår. Vi i Miljöpartiet tycker att det är väldigt tråkigt att vi har en massa ord om miljön och miljöhänsynen - vi har hört väldigt mycket fint om det i dag - men inga förslag för att nå de miljömål som har satts upp. Man vill vidta en massa åtgärder för att öka produktionen, men miljömålen finns inte med.

Anf. 37 Irene Oskarsson (Kd)
Fru talman! Jag tackar Tina för frågorna. Jag har svårt att se vad det är som skulle komma till, utöver det som står i både propositionen och betänkandet, för att tydliggöra att miljön är en oerhört central faktor i skogspolitiken och att miljöhänsyn ska tas på ett sätt som inte äventyrar miljömålet Levande skogar. Jag har suttit i bänken och lyssnat till ett antal talare, inklusive Tina Ehn, och kan inte låta bli att säga att miljömålsarbetet är mycket större än skogspolitiken, med förlov sagt. Det är 16 miljömål som ska presenteras i miljöpropositionen. Skulle vi ta in allt annat arbete under den hatten, inklusive skogen, skulle vi nog inte få debattera här över huvud taget den närmaste framtiden, därför att allting har bäring på hur vi hanterar miljömålen i framtiden. Miljöpartiet och övrig opposition har tydligen inte läst att det bakom varenda åtgärd för att höja produktionen något, precis som jag sade, ska göras gedigna utredningsarbeten för att inte äventyra miljöhänsynen. Jag kan inte låta bli att ge en kommentar: Tyvärr - eller kanske tack och lov - är det väl så att begreppet "mörka Småland" inte gäller längre.

Anf. 38 Tina Ehn (Mp)
Fru talman! Inget ont som inte har något gott med sig, brukar man säga ibland. Man kan se saker positivt. Irene började sitt anförande med att säga att var tid har sina krav. Det är precis det som vi efterfrågade i propositionen. Det går inte att bara ta hänsyn till produktionsökningen. Man måste ha det mer övergripande synsättet. Det är klart att vi då kommer in på miljömålen och miljömålsarbetet. Nu har vi fått besked. Jag fick besked av miljöminister Andreas Carlgren om att förutsättningarna för att det ska komma en miljömålsproposition till hösten är goda; det ser lovande ut. Jag ser fram emot det. Samtidigt brister det. Det här med skogen och hur vi hanterar den är en stor del av miljömålsarbetet och miljöarbetet. Det är därför det känns som att det fattas oerhört mycket. Stolen med två ben har vi pratat om flera gånger i dag. Jag kan känna att det inte är två ben - det är bara ett och ett halvt ben! Det är inte ens två ben på stolen! Det fattas en hel del. Det som fattas är förslag på åtgärder. Även om man från regeringens sida säger att man tar ansvar, att man har kunskap och åtgärder och tror på det här, finns det inga förslag på åtgärder. Man ska ta bort Smörredovisningen, för den har inte varit tillräcklig. Den har bara varit en liten del av alltihop. Man avskaffar den i stället för att utveckla den, för den är för dålig. Skogsbruksplanen gör man ingenting med. Man lägger det här på myndighetsinsatser i stället. Det är myndigheterna som ska informera om hur skogsägarna ska sköta sina skogar. Det känns som att det fattas väldigt mycket. Jag håller med om att miljömålsarbetet är mycket större än bara det här, men det är en stor del av det hela.

Anf. 39 Irene Oskarsson (Kd)
Fru talman! Jag kan väl börja med att ge Tina rätt i att miljömålsarbetet är mycket större än skogen. Det är kanske just därför regeringen väljer att göra ett gediget arbete med miljömålspropositionen. Jag förstår inte varför vi ska använda förlegade och gamla metoder. Skogsstyrelsen och andra konstaterar själva att det i stället för Smör - vilket inte är något ätbart, utan en form av redovisning - ska kunna finnas digital kunskap om var värden finns och hur de bör skötas. Denna ska både Tina Ehn och jag kunna ta del av på ett mycket enklare sätt. Detta gör naturligtvis också att vi kan förvänta oss att markägare och skogsbrukare tar hänsyn till detta. Angående skogsbruksplanen kan jag inte förstå varför man ska tvångsbelägga detta. Det är ett instrument som skogsägaren kan använda för att på ett bättre sätt sköta sin skog. Då är det, som Anita Brodén sade, kunskap, kunskap och åter kunskap som gäller. Jag tror att människor förändrar sitt beteende därefter. Det gäller nog även skogsägarna i Sverige.

Anf. 40 Eskil Erlandsson (C)
Fru talman! Låt oss först konstatera att skogen är viktig för Sverige, svenska människor och medborgare. Men skogen är också viktig för alla de värden som finns i skogen. I skogen finns nämligen miljövärden, rekreationsvärden, sociala värden men också produktionsvärden som ger oss jobb, utkomst och inkomst i, vågar jag påstå, hela Sverige. De jobben är många, eftersom skogen bearbetas i många led. Den leder därmed till en spridd sysselsättning och utkomst- och inkomstmöjligheter i stort sett hela Sverige. Skogsråvaran från den svenska skogen är i dag hett eftertraktad. Jag bedömer att efterfrågan sannolikt kommer att öka i fortsättningen. Traditionellt har sågverken tillsammans med pappers- och massaindustrin varit de stora intressenterna. Men på senare tid har skaran av aktörer ökat inom till exempel bioenergisektorn. Den behöver skogsråvaran för att kunna producera förnybar energi som vi till exempel använder för uppvärmning av våra hus. Klimatförändringarna och de globala kraven på att minska utsläppen från fossila bränslen gör att skogen också är intressant som råvara för dessa biobränslen och det i ökad omfattning. Forskning och utveckling av cellulosabaserade bränslen och drivmedel pågår som bekant. Jag hyser stora förhoppningar om att utvinningen av andra generationens biodrivmedel ur skogsråvara snart ska vara kommersiellt gångbar. Genom Energimyndigheten stöder regeringen forskningen i ett antal pilotanläggningar, bland annat i Örnsköldsvik som drivs av företaget Sekab. Även statens bolag Sveaskog satsar på andra generationens bränslen från skogsråvara. Förra veckan kunde vi läsa om en kvartsmiljardssatsning i ett bolag heter Sunpine och som ligger i Piteå. Det är tänkt att utvinna biodiesel ur råtallolja. Min inställning är att vi ska bruka skogen så att den blir en del av omställningen till ett hållbart samhälle utan att förbruka den naturresurs som skogen är. Kort sagt och kort uttryckt: Vi ska bruka utan att förbruka. Vi har därför lämnat en skogspolitisk proposition till riksdagen döpt till En skogspolitik i takt med tiden . Först och främst slår regeringen fast i propositionen att dagens jämställda miljö- och produktionsmål i skogsvårdslagen ska vara oförändrat. Det finns ett behov av att öka tillväxten i skogen. Men det måste finnas balans mellan produktion och miljö i skogsbruket. Det finns till exempel ett behov av att förbättra den generella hänsynen som skogsbruket ska och måste ta till natur- och kulturmiljövärden i skogen. För det andra slår regeringen fast att den avreglering av skogsbruket som genomfördes år 1993 på det stora hela har visat sig fungera väl för att inte säga väldigt väl. Skogsbruket ska även fortsättningsvis präglas av uttrycket frihet under ansvar för skogsägaren. För det tredje framhålls i propositionen skogens viktiga roll för klimatet såväl som dess betydelse för Sveriges ekonomi. I dag är ca 90 000 personer anställda inom skogsbruket och i skogsindustrin. Jobben finns, som jag inledde med att säga, i hela Sverige. Vår export år 2006 av skogs- och skogsindustriprodukter uppgick till hela 122 miljarder kronor. Med propositionen kommer en hel del möjligheter att öka den skogliga tillväxten. Enskilda skogsägare, skogsentreprenörer och större förvaltare måste få information om vilka tillväxthöjande åtgärder som är möjliga att utföra. Skogsstyrelsen har en nyckelroll i det arbetet. Åtgärder som kan leda till en ökad tillväxt är till exempel att plantera med så bra plantor som möjligt men också att minska skador från olika typer av vilt, mer och bättre ungskogsröjning och en effektivare skogsmarksgödsling. Dessutom behöver, som jag ser det, reglerna för dikesrensning bli tydligare så att markägare som vill rensa diken ska kunna vara på den säkra sidan så att man följer gällande regler och lagstiftning. Lagstiftningen om användningen av utländska trädarter behöver också förtydligas. Skogens tillväxt är i dag ca 100 miljoner kubikmeter per år. Tillväxten innebär ett upptag av koldioxid som är dubbelt så stort som det totala utsläppet växthusgaser från andra sektorer i Sverige. Det är därför som det är så viktigt att vi även i framtiden brukar skogen aktivt. Men skogens nettoeffekt styrs också av hur mycket vi avverkar och hur virket används. Skogens roll för klimatet bör enligt regeringens uppfattning inkluderas i ett kommande internationellt klimatavtal. Målet med propositionen är att visa på möjligheterna som skogsägaren har. Min förhoppning är att skogen ska nyttjas på ett hållbart sätt i hela landet. Då finns förutsättningar för jobb i hela landet och ett skogsbruk som utgör ett positivt bidrag i vårt klimatarbete. Sveaskog är Sveriges största skogsägare med ett markinnehav som motsvarar hela 15 procent av den produktiva skogsmarken i Sverige. Staten är i och med detta en stor markägare, bland annat för att staten äger Sveaskog. Den måste därför ta ett stort ansvar när det gäller att leva upp till miljömålet Levande skogar. Det är därför synnerligen glädjande att i dag kunna meddela att Sveaskog och Naturvårdsverket har beslutat att ingå ett avtal om att tidigare inventerade marker med höga miljövärden ska kunna förvandlas till naturreservat utan ytterligare förhandlingar om ekonomisk ersättning för de enskilda objekten. Berörda länsstyrelser kommer genom avtalet att omgående kunna påbörja inrättandet av naturreservat för utpekade områden. Totalt kommer nu en sammanlagd yta av, som sagts tidigare i debatten, 70 000 hektar fördelat på hela 431 områden spridda över hela Sverige att bli nya naturreservat. Markägandet i sig kvarstår hos Sveaskog. Detta minskar som jag ser det trycket på det småskaliga enskilda skogsbruket att behöva avstå mark för naturändamål. Samtidigt vill jag betona att detta också är en stark uppmaning till större privata skogsbolag och kyrkan att i motsvarande grad öka sina ansträngningar så att vi kan nå upp till de av riksdagen fastställda miljömålen. Jag tycker att det som nu sker visar att det är möjligt att uppnå miljömålen om nya vägar prövas, om varje markägare överväger alternativ, om varje bolag har en hög ambition och om samtliga parter tar ansvar för vår framtid. Genom reservatsbildningen på Sveaskogs marker och med beslutet att i tilläggsbudget föreslå att anslaget för biologisk mångfald tillförs ytterligare 50 miljoner kronor har regeringen tydligt visat på sin miljövårdsambition. Låt det inte råda någon tvekan om att mångfalden är viktig och att regeringarna har högt ställda naturvårdsambitioner. Därtill kan läggas att regeringen för bara någon vecka sedan fick redovisat det uppdrag som Skogsstyrelsen och Naturvårdsverket har haft och som innebär att ta reda på hur vi skulle kunna använda den finska så kallade Metsomodellen på svensk grund och på svensk mark. Regeringen fick nu detta redovisat för sig. Jag är stolt över att staten nu på ett effektivt sätt kan påskynda arbetet med att nå miljömålen. Med Sveaskogs arealer och med samma takt i reservatsarbetet som på senare år kommer det bara att återstå en femtedel av det uppsatta arealmålet på hela 400 000 hektar att skydda fram till 2010. Det är en tempohöjning, fru talman, som heter duga. (Applåder)

Anf. 41 Jacob Johnson (V)
Fru talman! Tack, jordbruksministern, för anförandet! I regeringspropositionen finns ett avsnitt som heter Fortsatt stark äganderätt. Där sägs det att skogspolitikens två jämställda mål, miljömålet och produktionsmålet, förutsätter en tydlig och långsiktig äganderätt. Regeringen skriver vidare att skogsägare bör ges ett stort mått av frihet i valet av brukningsmetoder och att ett avreglerat skogsbruk därmed ger marknadskrafterna möjlighet att effektivt styra vad som produceras och hur den skogliga produktionen sker. Denna beskrivning i propositionen stämmer bra med vad man kan förvänta sig av en borgerlig regering. Man kan säga att det är ett lovtal till så kallade fria marknadskrafter. Men, Eskil Erlandsson, ligger det inte en motsägelse mellan skogen, som är ett ekosystem som måste förvaltas hållbart, långsiktigt och på kunskapens grund och tron på fria avreglerade marknadskrafter? Vore det inte bra med ett tydligt ramverk för dessa marknadskrafter till exempel via obligatoriska skogsbruksplaner? Är det inte så att land ska med lag byggas?

Anf. 42 Eskil Erlandsson (C)
Fru talman! Den inriktning som regeringen anger i propositionen medför att vi förutom det som Jacob Johnson nämnde även får en mångfald. Det tror jag att både Jacob Johnson och jag eftersträvar vad gäller bland annat brukandet av skog och skogsmark. När det gäller ett tydligt ramverk har vi en skogsvårdslagstiftning i vårt land som är ett yttre ramverk. Denna lagstiftning anger till exempel att återbeskogning ska ske därest man har gjort en föryngringsavverkning. Det anges också i detta ramverk att skogens produktionsförmåga ska tas till vara - detta beroende på att skogen är så viktig för Sverige. Den är viktig för utkomst och inkomst i många verksamheter i skilda delar av vårt land. Varför väljer vi då inte att lagstifta om skogsbruksplaner? Det har nämligen visat sig genom historien att vi har haft perioder med den här typen av ingripande samhällsplanering, som dessutom ofta är väldigt rigid. Vid utvärderingar har vi då kunnat finna att vi även vid de här tidpunkterna har haft röjningsberg och liknande. Dessutom riskerar vi att inte få den mångfald som vi får och som jag tror att Jacob Johnson och jag eftersträvar att vi ska ha i vårt brukande av skog och mark i vårt land.

Anf. 43 Jacob Johnson (V)
Fru talman! Med tanke på den ökande vikten hos miljöfrågorna och klimatfrågorna tycker vi nog att ramverket bör förtydligas med obligatoriska skogsbruksplaner i enlighet med vad skogsutredaren Maggi Mikaelsson föreslog. Jag skulle vilja ställa också en annan fråga till jordbruksministern. Den gäller det statliga innehavet av skog och miljömålen. Vänsterpartiet anser att Sveaskog som statlig ägare är strategisk i sammanhanget. Helst vill vi att Sveaskogs ägande av svensk skog ska öka. Vi välkomnar också dagens uppgörelse mellan Sveaskog och Naturvårdsverket om de så kallade SNUS-objekten. Enligt den utredning från Naturvårdsverket och Skogsstyrelsen som det har refererats till tidigare här i dag föreslår också utredningen denna åtgärd. Men utredningen kommer till slutsatsen att det medför att anslagsbelastningen kan minska med 400 miljoner kronor per år. Jag vill fråga jordbruksministern: Tänker regeringen därför lyssna på det här och sänka anslaget till den biologiska mångfalden med anledning av uppgörelsen? En annan fråga som är kopplad till detta är: Hur ska en regional balans uppnås vad gäller miljömålens levande skogar? Även om ministern sade att SNUS-objekten täcker hela landet har de sin tydliga tyngdpunkt i Västerbotten och Norrbotten. Vilka åtgärder tänker regeringen vidta för att vi ska klara också en regional balans i målet Levande skogar?

Anf. 44 Eskil Erlandsson (C)
Fru talman! Vad beträffar anslag till olika saker ber jag och regeringen i sin helhet att få återkomma när regeringen lägger fram budgetpropositionen. Budgetar och pengaanslag måste behandlas i ett sammanhang; allt annat är fullkomligt orimligt i detta sammanhang såväl som i andra. Vad beträffar Sveaskog ska dessutom konstateras att det är ett av de bolag som har valt att certifiera sitt skogsbrukande, vilket också borgar för att det generella hänsynstagandet vid brukandet av skogen är av sådan klass att det väl uppfyller de minimikrav som finns i vår lagstiftning. För att nå upp till de miljömål som vi är överens om i riksdagen i hela landet är det viktigt att även andra aktörer tar sitt ansvar. Jag har i dag från riksdagens talarstol - och jag vet att min kollega miljöministern har gjort likaledes - uppmanat andra stora aktörer på den skogliga marknaden att ta det ansvar som de måste ta så att vi når upp till de mål som vi är överens om att ha i vårt land.

Anf. 45 Ann-Kristine Johansson (S)
Fru talman! Tack, jordbruksministern, för anförandet! Det var många vackra ord om mångfald. Den biologiska mångfalden är viktig. Naturvården är viktig. Det är vackra ord i en talarstol, men var är handlingen när det gäller miljöaspekten? Trycket ökar på skogen. Jag tror att jordbruksministern och jag är helt överens om att det är bra med ökad efterfrågan på skog. Det handlar om pappersindustrin och skogsindustrin. Man ska bygga mer i trä. Man ska också avsätta skog till skyddade områden. Trycket ökar alltså från alla håll på skogen, och vi ökar tillväxten. Men om vi ska ha jämställdhet och balans i de två mål som jordbruksministern och jag är överens om - miljö och produktion - måste också miljömålet hänga med. Det handlar dels om biologisk mångfald och skyddande av skog, dels om den vanliga miljöhänsynen i skogsbruket. Skogsstyrelsen konstaterar, som jag sade i ett annat replikskifte, att miljöhänsynen i skogsbruket fortsatt är på låg nivå. Den generella hänsynen måste höjas. Röjningsberget ökar fortfarande och måste åtgärdas. Man pratar om att Skogsstyrelsen ska se till att skogsvårdslagen efterföljs. Sedan har man alla de nya utredningsuppdragen plus det uppdrag som man har i dag, men man får inga ökade resurser. Jag undrar hur jordbruksministern ser på helhetssynen. Vi i oppositionen kritiserar ju detta. Det gäller miljömål och produktionsmål samt hur Skogsstyrelsen ska kunna utföra sina uppdrag och se till att det är en jämställd politik mellan produktion och miljö. Det är ju Skogsstyrelsens uppdrag.

Anf. 46 Eskil Erlandsson (C)
Fru talman! Det var många frågor i Ann-Kristine Johanssons första replik. Låt mig ta detta med pengarna först. Jag har noterat att det har varit uppe i flera replikskiften. Jag kan glädja Ann-Kristine Johansson och, för att inte prata nästkommande års budget, meddela att regeringen redan i år har skaffat fram pengar till de här angelägna sakerna. Skogsvårdsstyrelsen har fått en förstärkning med 15 miljoner kronor, Lantbruksuniversitetet, SLU, har fått en förstärkning med 10 miljoner kronor och Skogforsk, alltså forskningsinstitutet, har fått 5 miljoner kronor för att kunna svara upp mot de uppdrag som vi lägger här. Vi i den här regeringen gör ingenting utan att anslå pengar också, i motsats till tidigare regeringar. Det ser jag som en självklarhet. Vad beträffar den generella hänsynen tycker jag att det är viktigt, som jag har angett i propositionen, att vi får en ökad barmarksplanering. Det är lättare att hitta kulturminnen och se de miljövärden som finns i en skog som man tänker utföra en åtgärd i vid barmarksplanering. Vi talar också om ett ökat behov av kunskapsförmedling, information och utbildning av entreprenörerna. Det är oftast den enskilda människan i maskinen som väljer eller väljer bort ett träd. Det är viktigt att kunskapen finns ned på entreprenörsnivå. Därtill kan man konstatera att många skogsägare har valt att certifiera sin produktion i olika typer av certifieringssystem. Jag välkomnar detta. Det är någonting som marknaden efterfrågar. Det finns faktiskt ett tryck inte bara från politiken utan också från marknaden om att man ska väga samman de värden som vi har som portalparagraf i vår proposition.

Anf. 47 Ann-Kristine Johansson (S)
Fru talman! Jag ska vara tydlig. Jag frågar hur vi ska nå de två jämställda målen och vilka redskap Skogsstyrelsen har för att nå de två jämställda målen. Vi har produktionsmålet, och det skrivs väldigt mycket i propositionen om hur man ska öka tillväxten på olika sätt. Vi har miljömålet. Vad skrivs i propositionen om det? Jo, att man kommer tillbaka till det längre fram. Finns det några konkreta förslag? Vad är det man ska göra för att också nå miljömålet? Vilka signaler skickar man till Skogsstyrelsen som är den expertmyndighet som ska se till att skogsvårdslagen efterföljs? Vilka redskap har Skogsstyrelsen om en skogsägare inte följer till exempel den generella hänsynen? Vad kan man göra för att öka röjningstakten? Det handlar om miljöaspekten i skogsvårdslagen, jordbruksministern. Det är den sidan jag är intresserad av. Vi menar att båda målen är lika viktiga. Jag vill ha reda på hur jordbruksministern ser på detta.

Anf. 48 Eskil Erlandsson (C)
Fru talman! Låg mig konstatera att bland alla de uppdrag som finns i propositionen finns också den andra delen, nämligen miljödelen, med. Det finns inte något uppdrag som är föreslaget här där vi inte har sagt att den som ska utföra uppdraget också ska ta hänsyn till de två jämställda målen, alltså produktion och miljö, så att vi får ett hållbart skogsbruk och tar hänsyn till natur- och kulturminnesvård. Det ska också tas hänsyn till andra nyttigheter, till exempel ska sociala hänsyn tas i samband med att man eventuellt inför nya brukningsmetoder eller förbättrar produktionen på annat sätt. Nu är det möjligt att med hjälp av till exempel satellit upplysa människor om att det finns ett röjningsbehov. Jag tror på människor. Jag tror att människor när de blir upplysta om att en åtgärd behöver vidtas också gör det. Det andra, nämligen att införa väldigt specifika krav, innebär att vi riskerar att få ett väldigt rättsosäkert system. Om vi skulle införa sanktionsavgifter när någon inte tar generell hänsyn i sitt skogsbrukande måste vi ha mycket fasta kriterier för att kunna döma ut de här sanktionsavgifterna. Jag tror att vi riskerar att få ett mycket ensartat skogsbruk i vårt land om vi skulle plocka fram sådana kriterier, och det vill jag inte ha. Jag vill ha mångfald. Jag tror att det bäst gynnar både produktion och miljö i vårt land.

Anf. 49 Tina Ehn (Mp)
Fru talman! Vi har hört jordbruksministerns anförande. Jag upplevde att majoriteten av det som sades hade produktionsmålet för ögonen, precis som den här propositionen har. Det var fokus på produktion. Sedan har vi också flera gånger i dag fått höra om Sveaskog och att det är många som välkomnar det här initiativet och tycker att det är bra. Det fanns naturligtvis med i Miljöpartiets motion också tidigare. Vi tycker att det är väldigt bra. Det har sagts många goda ord om miljön här i dag och om alla övervägningar som ska göras utifrån de båda målen som ska vara jämställda. Det är ganska klart vad ett produktionsmål är, men ett miljömål är mer diffust. Det är egentligen otroligt mycket mer. Det omfattar så otroligt mycket. Mångfalden är viktig. Vi har högt ställda mål. Man säger att nya vägar ska prövas för att uppnå de här målen i skogen. Förutom de vi har hört i dag om Sveaskogs avsättande av skogsmark finns det andra vägar som ska prövas. Då undrar jag vad det är för nya vägar som ligger i pipeline som vi inte har fått höra om. Finns det ytterligare förslag? Eller är det någonting som vi inte riktigt vet hur vi ska lösa?

Anf. 50 Eskil Erlandsson (C)
Fru talman! Jag förväntade mig den kommentaren från Tina Ehn. Därför har jag faktiskt räknat rader i mitt anförande och kan konstatera att mitt anförande är väldigt väl avvägt. Det handlar till hälften om produktion och till hälften om den andra delen. Detta sagt apropå att jag bara skulle ha ägnat tid åt produktionen. Så är inte fallet. De andra värdena är också viktiga för mig. Vad ligger då i pipeline? Vi har tydligt angett i propositionen att vi tycker att den generella hänsynen borde förbättras. Det finns två saker som vi tar upp i propositionen. Det är vikten av barmarksplanering och vikten av att utbilda entreprenörer. I de allra flesta fall i dag är det entreprenörer som utför det praktiska arbetet och, som jag sade i en tidigare replikomgång, väljer eller väljer bort ett träd. Dessutom är det bara att konstatera att intresset för de certifieringssystem som finns ökar, och det gör också marknadens krav på att skog som används i olika produkter ska vara certifierad så att slutkunden kan försäkra sig om att skogsbruket är bedrivet på ett hållbart sätt.

Anf. 51 Tina Ehn (Mp)
Fru talman! Jag vet inte om det är trevligt eller inte att vara så förutsägbar. Det var kul att få ett svar på den frågan i alla fall. Jag tror att det är jätteviktigt och bra med utbildning av entreprenörer och barmarksplanering. Certifieringssystemen har kritiserats, men de är säkert bättre än inga certifieringssystem. Det tror jag absolut. Vi har också hört talas väldigt mycket om den finska modellen, Metsomodellen, och att det skulle innebära en positiv möjlighet för det svenska skogsbruket att på något sätt överföra den i en svensk modell. Men när man granskar den visar det sig att kostnaden för de olika avtalen inte är lägre, snarare tvärtom. Dessutom finns det ingen utvärdering vad gäller hur mycket värden som man bevarar i de här avtalen, vilket är huvudsaken med hela skyddsbiten. Jag har ytterligare en fråga, och den gäller skogsmarksbegreppet. Regeringens förslag utesluter inte att man ändrar skogsmarksbegreppet och att det skulle kunna leda till att man räknar in icke produktiv skogsmark i delmålet om att skydda 900 000 hektar mark till 2010. Vad finns det för ytterligare svar på det?

Anf. 52 Eskil Erlandsson (C)
Fru talman! Vad beträffar den rapportering som vi nu har fått från Skogsstyrelsen och Naturvårdsverket om möjligheten att införa den finska Metsomodellen i Sverige ber jag att få återkomma. Det pågår just nu en beredning inom Regeringskansliet, och innan den är avslutad kan jag självklart inte avslöja om vi anammar hela eller delar av de förslag som har kommit in till oss. Vad beträffar skogsmarksbegreppet är det bara att konstatera att vi i dag inte har någon bra internationell jämförbarhet, vare sig när vi jämför oss beträffande hur mycket skog vi har skyddat i olika delar av världen eller vad för typ av skog det är. Samma sak gäller med annan typ av mark som är föremål för samhällsingripande i form av skydd på olika sätt. Vi har därför valt att anpassa oss till FAO-systemet, alltså ett FN-system, som vi vet att de flesta stora aktörer i världen använder sig av. Vi har gjort det därför att vi för det internationella samfundet vill visa upp att vi inte är vare sig bättre eller sämre på någonting än vad vi egentligen är. Som det är nu blir det i vissa fall fel därför att vi inte har något internationellt anpassat system. För den enskilde skogsägaren innebär det här absolut ingenting, men för Sverige i det internationella samfundet innebär det att vi får jämförbarhet. Tack för den här debatten! En trevlig sommar önskar jag utskottets härvarande ledamöter!

Anf. 53 Karin Åström (S)
Fru talman! Skogen med sin råvara har på ett väsentligt sätt bidragit till att bygga upp den välfärd vi i dag har i Sverige. Sverige är det land som har den största skogsarealen inom EU, och merparten av denna skog återfinns i Norrland. Så skriver jag och mina kamrater från skogslänen i början av vår motion, som behandlas i det betänkande vi debatterar här i dag. Tyvärr är det en motion som den borgerliga utskottsmajoriteten har avstyrkt. Fru talman! Jag vill här från talarstolen passa på att kort sammanfatta några viktiga ståndpunkter som vi har lyft fram i vår motion. För det första anser vi att ökad tillväxt av skogen är helt nödvändig sett ur perspektivet av den framtida stora efterfrågan på biomassa men också utifrån att den svenska skogen kan motverka vår tids största miljöhot, klimatförändringarna. Vi behöver mer av aktiva insatser vad gäller röjning, gallring och gängse skogsbruksmetoder. Ett sådant intensifierat skogsbruk kräver också att man gör noggranna miljökonsekvensbeskrivningar, allt för att säkerställa att det görs på ett långsiktigt och miljömedvetet hållbart sätt. För det andra tycker vi att vi ska satsa mer resurser på forskningen för att säkerställa att en ökad skogsproduktion och det naturliga ekosystemet kan fortsätta leva i harmoni med varandra och bevara en biologisk mångfald. I mitt hemlän pågår sedan några år tillbaka Sveriges största fullskaliga forskningsprojekt om skogens tillväxtmöjligheter, koldioxidbindning och vilka miljöeffekter som kan uppstå i skogsekosystemet. Det är en intressant forskning, och det är med spänning jag väntar på de resultat som kommer att komma i höst. För det tredje anser vi att produktionsmål och miljömål inte är varandras motsättningar, som tyvärr många ser det i dag. Såväl produktionsmål som miljömål, som varit skogspolitikens kännetecken, tycker vi är bra, och de är ömsesidigt beroende av varandra. Vi brukar säga att tillväxt och miljö går hand i hand. Det ena målet förutsätter naturligtvis det andra, och det är viktigt att de ska vara jämställda. För det fjärde tycker vi att Skogsstyrelsen ska ha kvar sin uppdragsverksamhet. En avvecklad uppdragsverksamhet gör att myndighetens närvaro i glesbygden minimeras i ett område där också stora skogsinnehav ligger. Det är tyvärr välkänt att det inte är attraktivt för andra aktörer att etablera sig i glesbygden eftersom - det vet vi allihop - det där inte finns någon vinst att hämta från marknaden. Dessutom kommer myndigheten att tappa enormt mycket kompetens genom att detta tas bort. Skogsstyrelsens uppdragsverksamhet har också inneburit trygghet, framför allt för de små skogsägare som inte är anslutna till någon skogsägarförening. Det har varit en ovärderlig hjälp att ha en oberoende part på virkesmarknaden. Detta har varit väldigt viktigt, åtminstone i mina hemtrakter, där inte så många är med i någon skogsägarförening. Som sista ståndpunkt, fru talman, vill jag ta upp frågan om reservat. Det är en omstridd och hårt debatterad fråga uppe i Norrland, där stora skogsarealer redan är skyddade i dag. Till exempel är det faktiskt en sjättedel av skogarna i mitt eget hemlän, Norrbotten, som är skyddade. Det är stora arealer med produktiv skogsmark vi pratar om. När man gör jämförelser och tittar på resterande Sverige ser man att det handlar om en tjugondel. Det är alltså klart att den frågan är hårt debatterad i mitt eget hemlän. Samtidigt vill jag säga att jag är glad att Sveaskog har tagit initiativet att man avsätter 70 000 hektar ytterligare för att nå miljömålet. Nu gick jordbruksministern, vilket jag tycker är synd, eftersom han berättade att 431 områden skulle vara spridda över hela landet. Då hade jag velat säga, med adress till jordbruksministern och till Sveaskog, att jag hoppas att ministern då menar att dessa 431 områden ligger i mellersta och södra delarna av Sverige. Efterfrågan på skogsråvara växer samtidigt, och det är viktigt att bruka skogen så att man tar hänsyn till såväl naturvård som miljöintressen. Därför anser vi att det krävs en reservstrategi som tar hänsyn till såväl bevarande av den biologiska mångfalden som till en ökad produktion. Slutligen vill jag bara säga att våra svenska skogar är unika. Det är vår välståndsfabrik med ett av Sveriges högsta exportvärden och högsta naturvärden. Här nämndes siffran 90 000 som är direkt sysselsatta inom skogsbruksnäringarna. Jag har fått lära mig siffran att en skogsarbetare genererar 15 ytterligare jobb från frö till slutproduktion. Det är alltså självklart att detta är en viktig och betydelsefull näring för hela Sverige. Jag skulle vilja säga att skogen är en av våra guldgruvor, så vi måste fortsätta att värna och bidra till vårt gemensamma välmående. Slutligen, fru talman, vill jag tacka alla deltagare i denna debatt. Det är tråkigt att jordbruksministern gick, men jag tackar honom så här på avstånd. Det har varit väldigt intressant och spännande att få lyssna till den här debatten, som innehåller så väldigt mycket av framtidstro och hopp för skogsnäringen. Jag vill också säga att jag står bakom alla socialdemokratiska reservationer. (Applåder)

Anf. 54 Åke Sandström (C)
Fru talman! Tack alla för en intressant överläggning! Att skogen betyder mycket är vi säkert överens om. För mig personligen, som har levt hela livet med skogsbruk, är det i hög grad så. Jag har förmånen att få tala sist. Då får man sitta och värdera och känna skillnaden mellan åsikter och insikter, mellan teori och praktik. Tillsammans med några här deltog jag också i den skogspolitiska utredningen, och det är mycket som är hämtat därifrån också i denna framställning. Att skogspolitiken har varierat mycket över tid torde alla ni veta som har varit med en del. Det har faktiskt varierat väldigt mycket på de 50 år som har gått sedan jag första gången läste skogslära, som det hette då. Några exempel: Flera socialdemokratiska regeringar hade under en lång tid beskattning av vedbränsle för användning i egen fastighet. Det gjorde ju att röjningen uteblev helt. Att oljan dessutom kostade 123 kronor kubikmetern var också en bidragande orsak. Den regeln togs bort av första Fälldinregeringen, om jag minns rätt. Statsbidrag fanns också till skogsdikning, vilket är så våldsamt hemskt just nu, liksom till restaurering av de så kallade skräpskogarna. Men den verkligt starka grunden för utvecklingen av skogsnäringen och för ekonomin i hela samhället har mekaniseringen stått för. För 50 år sedan producerade ett dagsverke 2 kubikmeter. I dag producerar man 26 kubikmeter per dag. Visst gjordes det också misstag av storskogsbruket tidigare. Alltför stora hyggen, dålig naturvårdshänsyn, okänslig markberedning och så vidare. Men det har hänt en hel del positiva saker nu, även om det inte är hundraprocentigt. Sedan vi införde det så kallade ståndortsanpassade skogsbruket i slutet av 80-talet har den verkligt stora förändringen skett. Fru talman! Skogsnäringen är omringad av detaljerade bestämmelser och krav. En del av dem är helt rimliga. Den generella hänsynen har berörts här. Den blir allt bättre. Arbetet för ökad produktion har diskuterats en hel del. Det är bra även för miljön. Vi måste så att säga använda fotosyntesen optimalt men även med beaktande av de miljöhänsyn vi ska ta. Det behöver inte vara någon motsättning mellan produktion och miljö med dagens skogsskötselmetoder och avverkningsmetoder. Fru talman! Karin Åström har också talat om hur omdebatterat kravet på skogliga avsättningar är, inte minst i norra delen av landet. Enligt Miljödepartementet förs den mesta debatten i Västerbottens län. Då det handlar om en stor andel privat mark förstår jag till hundra procent att det är omdebatterat. Äganderätten sätts ur spel. Det är mycket olyckligt att vi just i det avseendet, då det gäller beaktande av miljöhänsyn, måste ha kvar ett tvångsinstrument. Massor av de ägare och familjer som jag har varit i kontakt med under åren sedan vi tog beslutet 2000, tror jag att det var, har närmast varit förstörda över tanken att man inte vill sälja. Man vill inte bli av med sin skog, men man blir tvingad. Här är ju frågorna om bemötande från länsstyrelsernas sida jätteviktiga. Sveaskogs roll är viktig. När vi bildade Sveaskog var jag med i förhandlingar med den dåvarande regeringen, och 10-procentsmålet för skog som ska användas som bytesmark i samband med reservatsavsättningar fastlades av en enig riksdag på den punkten. Då vi hade genomfört åtta debatter i det här ämnet fick jag beskedet av dåvarande regering på våren 2006 att med den medelstilldelning som var planerad skulle det målet nås 2018. Det var det besked jag fick då. Jag har hört att det har varit en hel del debatt om huruvida man i dag anser att man når de här målen, sagt bara som en sakupplysning. Äganderätten är oerhört viktig. Där tror jag att vi är eniga. Men jag är utomordentligt orolig för den förfoganderätt som håller på att glida ur äganderätten för i första hand privata ägare. Det är ett antal konkreta begränsningar som gör att jag säger på det sättet. Reservatsbildningar är en sak. Natura 2000-områden är en annan. En tredje är vattendirektivet. En fjärde är nationalparker. Och hänsyn till rennäringens riksintressen är en femte. Vilken skogspolitik vi beslutar om är givetvis viktigt, men om alla de 300 000 privata markägarna får förfoganderätten över sin mark klart justerad och förändrad är det en ytterligt besvärlig situation. Så, fru talman, till diskussionen om tvånget med skogsbruksplaner. Det behövs absolut inget beslut centralt för att tvinga skogsägare att ha skogsbruksplaner. I dag är de kopplade till certifieringen, och det är närmast en konkurrensfördel att ha certifiering. Nästan alla har det i dag också. Gränsen för fjällnära skog kom till i slutet av 50-talet för att underlätta skogsbruk. Bland annat svarade staten för stämplingskostnaden ovanför den gränsen. Denna gräns har fullständigt överlevt sig själv. Med de kunskaper och metoder som finns i dag för återbeskogning saknar den helt och hållet biologisk betydelse. Skogens sociala värden - inte kan vi skapa dem i centrala dokument med nya ryggsäckar med detaljregler. Skogens sociala värden skapas lokalt. Vår unika allemansrätt är ju grunden för detta. Fru talman! Slutligen har det varit en omfattande diskussion om de så kallade jämställda målen - hur man nu kan vara jämställd i skogen. Men det är någonting som antogs av den förra regeringen så vi får leva med det. Det ska vara jämställt, och det är väl bra. Min personliga uppfattning är att dagens skogsbruk och ett vant skogsöga klarar den här balansen väldigt bra. Vi är väl många som har varit engagerade under de år som regeln har gällt och som sett att Skogsstyrelsen tidigare kanske mer har haft en inriktning åt miljöhållet än åt produktionshållet. Men det är som sagt bara en subjektiv uppskattning. När det gäller Skogsstyrelsen, som nämndes i föregående inlägg, kan jag konstatera att den förändring i uppdragsverksamheten som nu sker ju är att man slopar stämplingsverksamheten. Det är en mycket marginell del av uppdragsverksamheten, i varje fall i norra delen av landet. Med detta, fru talman, vill jag tacka för en trevlig debatt och dels yrka bifall till förslaget, dels önska alla ledamöter i miljö- och jordbruksutskottet en trevlig sommar.

Beslut, Genomförd

Beslut: 2008-06-16
Förslagspunkter: 29, Acklamationer: 23, Voteringar: 6

Protokoll med beslut

Förslagspunkter och beslut i kammaren

  1. Avslag på propositionen

    Kammaren biföll utskottets förslag

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslag

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motion 2007/08:MJ15 yrkande 1.
    • Reservation 1 (v)
    Omröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 1 (v)
    PartiJaNejAvståendeFrånvarande
    s992029
    m870010
    c21008
    fp20008
    kd18006
    v01804
    mp16003
    Totalt26120068
    Ledamöternas röster
  2. Allmänna utgångspunkter

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motionerna 2007/08:MJ12 yrkandena 5 och 14 samt 2007/08:MJ14 yrkandena 1-3 och 7.
    • Reservation 2 (s)
    • Reservation 3 (mp)
  3. Jämställdhet och integration inom skogsnäringen

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motion 2007/08:MJ15 yrkandena 15 och 16.
    • Reservation 4 (v)
  4. Behov av ny kunskap

    Kammaren biföll utskottets förslag

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslag

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motionerna 2007/08:MJ12 yrkande 13, 2007/08:MJ13 i denna del och 2007/08:MJ14 yrkandena 4 och 5.
    • Reservation 5 (s)
    • Reservation 6 (mp)
    Omröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 5 (s)
    PartiJaNejAvståendeFrånvarande
    s1100029
    m850012
    c21008
    fp20008
    kd18006
    v18004
    mp00154
    Totalt1631001571
    Ledamöternas röster
  5. Beredskap vid stormar

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motionerna 2007/08:MJ13 i denna del och 2007/08:MJ14 yrkande 6.
    • Reservation 7 (s)
    • Reservation 8 (mp)
  6. En utvecklad portalparagraf

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen antar 1 § regeringens förslag till lag om ändring i skogsvårdslagen (1979:429).
    Därmed bifaller riksdagen proposition 2007/08:108 i denna del och avslår motion 2007/08:MJ14 yrkandena 9 och 23.
    • Reservation 9 (mp)
  7. Ny definition av skogsmark m.m.

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen antar 2 § regeringens förslag till lag om ändring i skogsvårdslagen (1979:429).
    Därmed bifaller riksdagen proposition 2007/08:108 i denna del och avslår motionerna 2007/08:MJ14 yrkande 10 och 2007/08:MJ15 yrkande 2.
    • Reservation 10 (v)
    • Reservation 11 (mp)
  8. Miljöorganisationers talerätt

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motion 2007/08:MJ14 yrkande 8.
    • Reservation 12 (mp)
  9. Skogs- och miljöredovisning

    Kammaren biföll utskottets förslag

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslag

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motionerna 2007/08:MJ12 yrkande 3, 2007/08:MJ14 yrkande 11 och 2007/08:MJ234 yrkande 4.
    • Reservation 13 (s, v)
    • Reservation 14 (mp)
    Omröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 13 (s, v)
    PartiJaNejAvståendeFrånvarande
    s0102028
    m870010
    c21008
    fp20008
    kd18006
    v01804
    mp00163
    Totalt1461201667
    Ledamöternas röster
  10. Gränserna för svårföryngrad skog, fjällnära skog och skyddsskog

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motionerna 2007/08:MJ14 yrkande 12 och 2007/08:MJ15 yrkande 5.
    • Reservation 15 (v)
    • Reservation 16 (mp)
  11. Sanktionsavgift m.m.

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motionerna 2007/08:MJ12 yrkande 10, 2007/08:MJ14 yrkandena 13 och 14, 2007/08:MJ15 yrkande 4 och 2007/08:MJ234 yrkande 3.
    • Reservation 17 (s, v, mp)
  12. Allmänt om ökad skogsproduktion

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motionerna 2007/08:MJ12 yrkandena 1 och 2, 2007/08:MJ13 i denna del, 2007/08:MJ220 och 2007/08:MJ439.
    • Reservation 18 (s)
  13. Skog och vilt i balans

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motionerna 2007/08:MJ12 yrkande 8, 2007/08:MJ14 yrkande 17 och 2007/08:MJ270.
    • Reservation 19 (s)
    • Reservation 20 (mp)
  14. Åtgärder för ökad virkesproduktion

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motion 2007/08:MJ14 yrkandena 16, 18, 19 och 21.
    • Reservation 21 (mp)
  15. Intensivodling av skog

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motionerna 2007/08:MJ14 yrkande 22 och 2007/08:MJ15 yrkande 13.
    • Reservation 22 (v)
    • Reservation 23 (mp)
  16. Ökat uttag av biobränsle

    Kammaren biföll utskottets förslag

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslag

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motionerna 2007/08:MJ14 yrkande 20, 2007/08:MJ15 yrkandena 10-12 och 2007/08:MJ412 yrkande 15.
    • Reservation 24 (s)
    • Reservation 25 (v)
    • Reservation 26 (mp)
    Omröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 25 (v)
    PartiJaNejAvståendeFrånvarande
    s239629
    m870010
    c21008
    fp20008
    kd18006
    v01804
    mp00163
    Totalt1482111268
    Ledamöternas röster
  17. Skogens vatten

    Kammaren biföll utskottets förslag

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslag

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motion 2007/08:MJ14 yrkande 24.
    • Reservation 27 (mp)
    Omröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 27 (mp)
    PartiJaNejAvståendeFrånvarande
    s1020028
    m870010
    c21008
    fp20008
    kd18006
    v18004
    mp01603
    Totalt26616067
    Ledamöternas röster
  18. Hänsyn till och skötsel av natur- och kulturmiljövärden i skogen

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motionerna 2007/08:MJ14 yrkandena 25, 27 och 29 samt 2007/08:MJ15 yrkande 3.
    • Reservation 28 (v)
    • Reservation 29 (mp)
  19. Skydd av skogsmark

    Kammaren biföll utskottets förslag

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslag

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motionerna 2007/08:MJ12 yrkande 7, 2007/08:MJ13 i denna del, 2007/08:MJ14 yrkande 28, 2007/08:MJ15 yrkande 9, 2007/08:MJ221 och 2007/08:MJ234 yrkande 1.
    • Reservation 30 (s)
    • Reservation 31 (v)
    • Reservation 32 (mp)
    Omröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 30 (s)
    PartiJaNejAvståendeFrånvarande
    s0102028
    m860011
    c21008
    fp20008
    kd18006
    v00184
    mp00163
    Totalt1451023468
    Ledamöternas röster
  20. Skogens sociala värden

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motionerna 2007/08:MJ14 yrkande 30, 2007/08:MJ15 yrkande 14 och 2007/08:MJ234 yrkande 8.
    • Reservation 33 (s, mp)
    • Reservation 34 (v)
  21. Skogsstyrelsens uppdragsverksamhet

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motionerna 2007/08:MJ12 yrkande 4 och 2007/08:MJ13 i denna del.
    • Reservation 35 (s, v)
  22. Arbetsmiljö m.m.

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motionerna 2007/08:MJ12 yrkandena 6 och 12 samt 2007/08:MJ15 yrkande 17.
    • Reservation 36 (s)
    • Reservation 37 (v)
  23. Internationella skogsfrågor

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motionerna 2007/08:MJ14 yrkande 31 och 2007/08:MJ15 yrkande 18.
    • Reservation 38 (v)
    • Reservation 39 (mp)
  24. Statens roll som skogsägare

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motionerna 2007/08:MJ14 yrkande 26, 2007/08:MJ15 yrkande 8 och 2007/08:MJ234 yrkande 6.
    • Reservation 40 (v)
    • Reservation 41 (mp)
  25. Alternativa brukningssätt

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motionerna 2007/08:MJ12 yrkande 11, 2007/08:MJ15 yrkandena 6 och 7 samt 2007/08:MJ234 yrkande 7.
    • Reservation 42 (s, v)
  26. Rennäringens intressen

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motion 2007/08:MJ12 yrkande 9.
    • Reservation 43 (s, v)
  27. Skogens omloppstider

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motion 2007/08:MJ14 yrkande 15.
    • Reservation 44 (mp)
  28. Användningen av skogsråvara

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motion 2007/08:MJ13 i denna del.
    • Reservation 45 (s)
  29. Lagförslaget i övrigt

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i skogsvårdslagen (1979:429) i den mån lagförslaget inte omfattas av vad utskottet föreslagit under punkterna 6 och 7.
    Därmed bifaller riksdagen proposition 2007/08:108 i denna del.