Vissa skattefrågor rörande statsråden

Betänkande 2005/06:SkU38

  1. 1, Förslag
  2. 2, Beredning, Genomförd
  3. 3, Debatt, Genomförd
  4. 4, Beslut, Genomförd

Ärendet är avslutat

Beslutat
15 juni 2006

Utskottens betänkanden

Betänkanden innehåller utskottens förslag till hur riksdagen ska besluta i olika ärenden. 

Hela betänkandet

Beslut

Ändrade skatteregler för statsråden i regeringen (SkU38)

De ekonomiska villkoren för statsråden i regeringen ändras på liknande sätt som för riksdagens ledamöter enligt ett annat förslag (se 2005/06:KU33). Skattereglerna ändras så att uppdraget som statsråd ska berättiga till avdrag för ökade levnadskostnader enligt reglerna om tillfälligt arbete. Förmån av resa med statsrådsbil ska inte tas upp till beskattning. De nya reglerna ska börja gälla den 1 augusti 2006.
Utskottets förslag till beslut
Bifall till utskottets förslag.
Riksdagens beslut
Kammaren biföll utskottets förslag

Ärendets gång

Förslag

Information kommer

Beredning, Genomförd

Senaste beredning i utskottet: 2006-06-01
Justering: 2006-06-02
Trycklov till Gotab och webb: 2006-06-08
Trycklov: 2006-06-08
Betänkande 2005/06:SkU38

Alla beredningar i utskottet

2006-05-18, 2006-06-01

Ändrade skatteregler för statsråden i regeringen (SkU38)

De ekonomiska villkoren för statsråden i regeringen ändras på liknande sätt som för riksdagens ledamöter enligt ett annat förslag (se 2005/06:KU33). Skattereglerna ändras så att uppdraget som statsråd ska berättiga till avdrag för ökade levnadskostnader enligt reglerna om tillfälligt arbete. Förmån av resa med statsrådsbil ska inte tas upp till beskattning. De nya reglerna ska börja gälla den 1 augusti 2006. Skatteutskottet föreslår att riksdagen säger ja till utskottets förslag.

Beslut är fattat. Se steg 4 för fullständiga förslagspunkter.

Debatt, Genomförd

Debatt i kammaren: 2006-06-15
Stillbild från Debatt om förslag 2005/06:SkU38, Vissa skattefrågor rörande statsråden

Debatt om förslag 2005/06:SkU38

Webb-tv: Vissa skattefrågor rörande statsråden

Dokument från debatten

Protokoll från debatten

Anf. 70 Göran Magnusson (S)
Herr talman! Detta är en sammanlagd debatt, men huvudinriktningen är det i betänkande 33 från konstitutionsutskottet, där partierna i allt väsentligt har enats om vissa ändrade ekonomiska villkor och andra ersättningar för riksdagsledamöterna. Det har föregåtts av ett ganska omfattande beredningsarbete med olika expertutredningar där Riksdagsstyrelsen sedan har lagt fram sitt förslag. Jag vill till en början konstatera att detta att bli vald till det förtroendeuppdrag det är att vara riksdagsledamot är bland det finaste som man kan uppnå i det demokratiska systemet. Det vilar ett stort ansvar på oss som har fått det förtroendet tid efter annan. Jag vill också konstatera att riksdagsuppdraget är ett mycket viktigt samhällsuppdrag och att ledamöternas arbetssituation på många sätt skiljer sig från de flesta andra uppdrag och anställningar i samhället. Det är därför svårt att jämföra en ledamots arbetsuppgifter och arbetsförhållanden med någon annan yrkesgrupps förhållanden. Det finns enligt Socialdemokraternas mening all anledning att hålla en tydlig rågång mellan de skillnader som finns mellan en anställning och ett förtroendeuppdrag. Det råder också god samstämmighet i den principiella uppfattningen. Socialdemokraterna har till ett i övrigt enigt betänkande en reservation, nr 2. Den handlar om en förändring beträffande ledamöters möjligheter att vara lediga och framför allt att få ett arvodesavdrag för den ledigheten. Vi har inte i beredningsarbetet kunnat dela den uppfattning som majoriteten har, nämligen att man ska göra detta mer likt en vanlig anställning och ett vanligt arbete genom att införa avdragsmöjligheterna på arvodessidan. Vi anser att ledamöterna är invalda för en fyraårsperiod, och syftet är att man ska fullfölja den fyraårsperioden. Frågan om fortsättning eller återval är alltså en fråga som väljarna tar ställning till vart fjärde år. Huvudpunkten är alltså att man ska tjänstgöra i riksdagen och delta i de olika debatter och beslut som är aktuella. Det finns naturligtvis undantag för sjukdom och för föräldraledighet, ledighet enligt föräldraförsäkringen, internationella uppdrag och en del annat. Vi tycker att det har fungerat väl hittills och att det är reglerat. Vi anser inte att den ökade möjligheten till arvodesavdrag ligger i linje med den principiella uppfattning som vi har om själva riksdagsuppdragets karaktär. Därför vill Socialdemokraterna yrka bifall till reservation 2 till betänkandet och bifall till utskottets förslag i betänkandet i övrigt. Därmed är KU-biten av det här avklarad. Jag vill också yrka bifall till förslaget i det betänkande som skatteutskottet har i den här gemensamma debatten. Jag tror att de förändringar som nu sker av arvodena för riksdagsledamöter ligger väl i linje med vad som är lämpligt och riktigt med hänsyn till uppdragets särskilda karaktär. Det bör ge bättre förutsättningar för ersättningarna och också bättre förutsättningar när det gäller förenklingar av administrationen. Det tror jag också är värdefullt. Om de här sakerna finns det enighet i hela utskottet, så det är just reservation 2 som jag yrkar bifall till.

Anf. 71 Mats Einarsson (V)
Herr talman! Diskussionen om riksdagsledamöternas arvoden är en av de få diskussioner som vi som ledamöter egentligen inte kan föra. Den som förordar att arvodet ska ligga på den nivå där det för närvarande ligger eller till äventyrs skulle vara något högre kommer naturligtvis att misstänkas för att tala i egen sak. Och till honom eller henne behöver man inte lyssna så noga. Den som tvärtom förordar en viss sänkning av arvodet kan naturligtvis misstänkas för att göra ett populistiskt utspel i den trygga förvissningen om att sådana förslag inte kommer att bifallas. Det gör den här diskussionen lite knepig, men vi kommer ändå inte undan att fatta de beslut som måste fattas med anledning av arvodesfrågorna. Jag vill gärna säga, trots att jag inte kan föra den här debatten, att det finns starka skäl för att arvodet för att vara riksdagsledamot bör vara relativt högt. Det tycker jag att det bör vara på den grundvalen att det i någon mån ska avspegla den betydelse som uppdraget har för vårt demokratiska system. Samtidigt kan det inte vara så högt att det uppfattas som orimligt eller fjärmar ledamöterna från dem som vi är satta att representera. Den balansgången är naturligtvis ganska svår. Det finns inget objektivt svar på var arvodet bör ligga. Däremot tror jag att man ska vara lite försiktig med - trots att det sker i debatten ibland - att motivera arvodet med den höga arbetsbelastningen och alla de timmar vi lägger ned på riksdagsarbetet. Det skiljer sig ganska mycket mellan olika ledamöter. Jag tror inte att det är något bra mått på hur stort arvodet ska vara. I det här betänkandet föreslås från riksdagsstyrelsen en del justeringar som handlar om traktamenten, ersättning för övernattningsbostäder med mera. Dessa tillstyrker jag självfallet. Det gör också resten av utskottet. Här behandlas också ett antal motioner som tar upp olika typer av arvodesfrågor. Från Vänsterpartiets sida har vi tyvärr funnit det nödvändigt att reservera oss på två punkter. Det gäller dels de särskilda uppdragsarvoden som finns, till exempel för ordförandeuppdrag i utskott, för ledamotskap i riksdagsstyrelsen och ytterligare något. Vi menar att något extra arvode inte bör utgå för de uppdragen, utan det bör anses innefattas i riksdagsledamotskapet som sådant. Den andra reservationen, nr 4, föreslår ett annat system för att bestämma riksdagsarvodet. Det bestäms ju nu av en särskild nämnd. Vi menar att det är demokratiskt angeläget att vi ledamöter själva fattar beslutet kring detta och därmed också tar det fulla demokratiska ansvaret för det beslut som fattas. För att underlätta saken menar vi att det kan vara ändamålsenligt att knyta arvodet till basbeloppet med en viss procent. Detta har vi föreslagit i reservation nr 4 som vi har tillsammans med Miljöpartiet. Jag yrkar härmed bifall till reservation 4 under punkt 11.

Anf. 72 Nils Fredrik Aurelius (M)
Herr talman! Det här betänkandet om ändringar av ekonomiska villkor för riksdagens ledamöter är väl kanske inte det allra mest intressanta och mest principiellt viktiga som vi har haft i KU i år, men det kan vara värt ett par kommentarer. Det är egentligen riksdagsstyrelsen som har gjort det grundläggande arbetet här, och de grundläggande kompromisserna som det lätt blir i ett sådant här sammanhang. Jag tycker nog att den strävan efter förenkling som ändå finns är väldigt positiv. Det gäller framför allt den särskilda ersättningen för Stockholmsboende, för oss som reser till Stockholm och även bor någon annanstans i Sverige. Det nuvarande systemet, som är en del av det generella traktamentssystemet, blir väldigt krångligt och omständligt såväl för riksdagens förvaltningskontor som för oss ledamöter. Så där tycker jag att det är en uppenbar förbättring. Förenklingarna har kanske inte gått så långt som man stundom skulle ha önskat. De tillämpningsföreskrifter som redan preliminärt har tagits av riksdagsstyrelsen kommer att visa sig vara ganska omfattande. Det blir alltså en viss spänning här mellan en svensk förvaltningstradition som innebär strävan efter millimeterrättvisa och en tendens till mer schablonisering. Och den matchen slutar oavgjort. Men väsentliga förbättringar kan ändå noteras. Det kan möjligen vara lämpligt att lägga märke till att inkomstgarantin föreslås förbli i stort sett oförändrad men att den som lämnar riksdagen ska tänkas ha någon restkompetens i sitt gamla yrke eller på annat sätt - om man inte är pensionär förstås - och kan tänkas söka andra uppgifter, det vill säga inkomstgarantin ska inte uppfattas som någon slags pension. Om man blir dömd för brott och avsatt som riksdagsledamot ska man inte få någon inkomstgaranti. Det är en annan nyhet. Det är ju ett marginellt fenomen som vi hoppas inte ska uppstå framöver. Man kan möjligen tycka att det blir en slags dubbel bestraffning, men å andra sidan är det rimligt i en rättsstat att den som blir avsatt som riksdagsman också förlorar sin inkomstgaranti. När det gäller hur högt arvode en ledamot ska ha är det en diskussion som inte bara finns i riksdagen utan i alla kommuner. Jag tycker nog att det system som vi har i riksdagen nu med en fristående arvodesnämnd som beslutar om arvodena har fungerat mycket bra. Jag vet från kommunal erfarenhet att det annars är en ständig debatt om att man vill ändra systemet före valet, för då är det lämpligt. Men då tycker andra att det är olämpligt. Efter valet är det också olämpligt enligt vissa andra. Så det blir ett visst harvande som kanske förskjuter intresset från det som borde vara de viktigaste politiska frågorna. Jag noterar också att det inte är några större meningsskiljaktigheter i fråga om arvodenas storlek. Herr talman! Jag vill passa på tillfället att tacka för ett väldigt gott samarbete i konstitutionsutskottet, där vi har haft många principiella viktiga debatter som kommer att fortsätta utan en del av oss men förhoppningsvis på samma höga nivå även framöver. Det är väl så i det svenska systemet att det är i utskotten som det avgörande arbetet sker. Vi har haft en god arbetsgemenskap i vårt utskott, låt vara att man väl inte alltid så här på slutet tycker att just sammanträdet är den högsta tänkbara livsformen. Annorlunda uttryckt kan det ha varit väldigt många och långa sammanträden i KU. Men det beror också på att det har varit ett antal mycket speciella ärenden. Tsunamin är naturligtvis det man främst tänker på. Jag vill också passa på att tacka de närvarande ledamöterna och även de frånvarande ledamöterna i KU, liksom naturligtvis talmän och andra som har hjälpt oss. Utan KU:s kansli hade det inte alls blivit så bra som det har blivit.

Anf. 73 Göran Magnusson (S)
Herr talman! Jag ska omedelbart erkänna att det här inte är mycket till replik. Jag skulle kunna instämma i alltsammans av vad Nils Fredrik Aurelius har sagt, utom möjligen när han yrkade avslag på Socialdemokraternas reservation. Jag begärde snarast ordet för att klarlägga - Nils Fredrik Aurelius var inne på det - att riksdagsbeslutet i dag inte innebär någon ändring av riksdagsledamöternas arvoden. De fastställs ju i helt annan ordning av ett från kammaren fristående organ. Sedan vill jag också gärna passa på det här tillfället, då detta är den sista kammardebatten jag deltar i, att säga ett tack till mina utskottskamrater, både de som är här och de som förhoppningsvis följer detta från sina arbetsrum. Det har varit ett angenämt och positivt samarbete - raka och ärliga diskussioner när vi inte har varit överens, men också en vilja att bli överens i så stor utsträckning som möjligt. Som framgått av tv-sändningar från bland annat den här lokalen har vi haft ganska besvärliga och intrikata frågor att hantera i konstitutionsutskottet under det sista året på mandatperioden. Tack till utskottskamrater, till talmän och till all personal i riksdagen för ett väldigt positivt bemötande, god service och gott stöd i riksdagsarbetet under de 22 år som jag har verkat i kammaren!

Anf. 74 Nils Fredrik Aurelius (M)
Herr talman! Då vill jag endast yrka bifall till förslaget i betänkandet och avslag på alla reservationer.

Anf. 75 Kerstin Lundgren (C)
Herr talman! Som inte minst Nils Fredrik Aurelius tidigare berört handlar det här betänkandet om förenkling och förtydligande på några områden när det gäller de ekonomiska villkoren för riksdagens ledamöter. I vissa delar gör vi också justeringar när det gäller statsråden. Jag tycker att det är vällovliga justeringar, oavsett om det handlar om traktamentsfrågor, kostnadsersättning, inkomstgaranti eller för den delen att vi i betänkandet följer upp det vi tidigare har resonerat om när det gäller att engagera riksdagen mer tydligt i EU-arbetet och utbytet med andra parlament inom EU. Det ges nu möjligheter för de kommande riksdagsledamöterna att verka under andra villkor än nuvarande riksdag har haft möjlighet till när det gäller just resor till andra parlament inom EU för att forma en politik inom EU. Det finns några reservationer. Vi står den här gången inte bakom någon av dem utan yrkar bifall till utskottets förslag i betänkandet i dess helhet. En reservation handlar om riksdagsarvodet, där Socialdemokraterna tycker att man inte ska kunna få avdrag. Tjänstledighet är något som inte beviljas enkelt; det ska alla veta. Det är en betydande svårighet att få tjänstledigt som riksdagsledamot. Detta uppdrag är ju någonting som är på heltid, dygnet runt, året runt under den mandatperiod man är vald. Det finns dock möjlighet till tjänstledighet under vissa förutsättningar som talmannen kan bevilja, och då tycker vi att det är rimligt att man i det sammanhanget också kan begära och få ett avdrag på arvodet. Jag tror att det stämmer väldigt väl med vad människor uppfattar som rimligt - att man inte ska uppbära arvode om man är tjänstledig från riksdagen och kanske fullgör andra uppdrag. Av det skälet yrkar vi inte bifall till den reservationen. En annan reservation som jag bara kort vill beröra, herr talman, är den gemensamma reservation från Miljöpartiet och Vänstern som handlar om att knyta riksdagsarvodet till prisbasbelopp och så vidare. Här kan jag bara konstatera - och jag vill göra det trots att Miljöpartiet inte är närvarande i den här diskussionen, herr talman - att detta är första gången under denna mandatperiod som jag noterar att Miljöpartiet är med på konstaterandet att Sveriges riksdags ledamöter i internationell jämförelse inte är speciellt högt arvoderade och att det är viktigt att arvodet ligger på en sådan nivå att vi inte är mutbara. Vi ser ju exempel på andra länder där man får ett inflöde av ekonomiska intressen till parlamentarikerna för att de ska rösta på ett visst sätt. Det är naturligtvis fullkomligt otillfredsställande om vi skulle gå den vägen i Sveriges riksdag. Tidigare har vi i många debatter fått höra att vi kanske till och med ska halvera arvodet därför att det i dag är så orimligt högt, men så icke i den här reservationen. Principen och modellen för hur man ska hantera det hela har vi dock inte ställt oss bakom, och därför yrkar vi inte bifall till den reservationen heller. Det finns också en reservation i betänkandet kring frågan om en förtroendekommission. Vi har bedömt att det ytterst är vi som ledamöter, var och en, som tillsammans med partierna där vi verkar har ansvaret att jobba för att stärka förtroendet för de förtroendevalda och tilltron till det politiska systemet. Vi vill inte lägga det hos en ny statlig myndighet, till exempel en kommission. Jag tror att det är ett vällovligt syfte. Man vill uppmärksamma ett problem, att det finns en misstro - för så är det ju; det kan vi lätt erkänna. Lösningen ser vi dock inte ligga i en ny kommission utan snarare i ett arbete som vi, var och en, tar tag i. Allt börjar ju hos oss, var och en av oss. Till sist, herr talman, vill jag bara konstatera att vi också har ett utskottsinitiativ i denna del av debatten som handlar om statsrådens villkor. Det låter ju tjusigt att vi tar ett utskottsinitiativ, men ingen ska tveka om att initiativet först och främst kommer från Rosenbad. Vi har dock tyckt att det har varit rimligt, och därför ställer vi upp och tar initiativ för att lösa också de frågorna i detta sammanhang. Med det, herr talman, ber jag att få tacka och yrka bifall till förslaget i betänkandet.

Anf. 76 Mats Einarsson (V)
Herr talman! Med talmannens tillåtelse skulle jag vilja använda min repliktid till att först tacka Kerstin Lundgren och alla andra ledamöter i utskottet för era invändningar och inlägg under åtskilliga timmars utskottssammanträde. Jag tror att jag har blivit något klokare under de här åren, och det tackar jag särskilt för. Jag vill sedan också instämma i tacket till utskottets kansli, varförutan varken världen eller vi ledamöter skulle veta hur väl det går att formulera de ståndpunkter vi med viss möda har kommit fram till. Stort tack också för detta!

Anf. 77 Kerstin Lundgren (C)
Herr talman! Tack, Mats Einarsson! Vi verkar vara inne i en tackrunda, herr talman. Även om jag anmält mig också till nästa debatt kan jag väl spara på tiden då och i det här replikskiftet också passa på att tacka de ledamöter och ersättare som har jobbat i konstitutionsutskottet under den gångna mandatperioden. Det har varit oerhört lärorikt, oerhört spännande och oerhört annorlunda mot vad jag trodde när jag kom in här för fyra år sedan, herr talman. Man skulle önska att alla fick chansen. Jag har beskrivit KU som det grekiska torget. Jag sade att det kändes som att befinna sig där när jag en gång i tiden hade kommit in och skulle beskriva för mina vänner där ute hur det var att sitta i KU. För det vill jag rikta ett stort tack till er alla, ett stort tack för lärorika år och ett gott samarbete. Tack, herr talman! Jag vill också rikta ett tack till utskottskansliet, som är förnämligt. Jag vill bara understryka detta. Utan dess hjälp skulle vi ha stått oss ganska slätt.

Beslut, Genomförd

Beslut: 2006-06-15
Förslagspunkter: 1, Acklamationer: 1

Protokoll med beslut

Förslagspunkter och beslut i kammaren

  1. Vissa skattefrågor rörande statsråden

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen antar utskottets förslag till lag om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229).