Vårtilläggsbudget för 2009

Sammanfattning

Utskottet tillstyrker förslagen i 2009 års proposition om vårtilläggsbudget (prop. 2008/09:99). Ökningarna av anslagen uppgår till 24 473 miljoner kronor och minskningarna till 441 miljoner kronor. Anslagsförändringarna innebär således att de anvisade medlen ökar med 24 033 miljoner kronor. Förändringarna berör nivån på 59 anslag inom 22 utgiftsområden. 39 anslag höjs och 20 anslag sänks. Vidare finns förslag om ändrade bemyndiganden och andra åtgärder på tilläggsbudget.

Utskottet ställer sig bakom regeringens förslag att 7 miljarder kronor anvisas i form av ett tillfälligt konjunkturstöd till kommuner och landsting. Medlen betalas ut i december 2009 och är avsedda att användas för verksamheten under 2010. Vidare anvisas drygt 10 miljarder kronor till arbetslöshetsersättning och aktivitetsstöd. Ett av förslagen innebär vidare att anslaget till Regeringskansliet höjs. Ett skäl till ökningen är det kommande svenska ordförandeskapet i EU:s ministerråd. Polisorganisationens anslag ökar med 150 miljoner kronor. Anslaget till Försäkringskassan ökar med 600 miljoner kronor.

Swedfund får ett kapitaltillskott om totalt 600 miljoner kronor 2009, dvs. 300 miljoner kronor mer än tidigare aviserat. En överenskommelse mellan regeringen och Sveriges Kommuner och Landsting om bidrag för läkemedelsförmånerna godkänns. Regeringen bemyndigas att besluta om att avyttra samtliga aktier i Nord Pool ASA eller avveckla bolaget. Riksdagsstyrelsens förslag om en investeringsplan för riksdagsförvaltningen godkänns.

Samtliga motioner avstyrks.

I betänkandet finns 6 reservationer från företrädarna för Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Miljöpartiet.

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

Utgiftsområde 1 Rikets styrelse

Utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning

Utgiftsområde 6 Försvar och samhällets krisberedskap

Utgiftsområde 7 Internationellt bistånd

Reservation 1 (v)

Utgiftsområde 8 Migration

Reservation 2 (v)

Utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg

Utgiftsområde 19 Regional utveckling

Utgiftsområde 20 Allmän miljö- och naturvård

Utgiftsområde 21 Energi

Reservation 3 (s, v, mp)

Utgiftsområde 22 Kommunikationer

Utgiftsområde 23 Jord- och skogsbruk, fiske med anslutande näringar

Ramar för utgiftsområden samt anslag

Reservation 4 (s)

Reservation 5 (v)

Reservation 6 (mp)

Stockholm den 11 juni 2009

På finansutskottets vägnar

Stefan Attefall

Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Stefan Attefall (kd), Thomas Östros (s), Bertil Kjellberg (m), Anna Lilliehöök (m), Sonia Karlsson (s), Lars Elinderson (m), Roger Tiefensee (c), Monica Green (s), Carl B Hamilton (fp), Hans Hoff (s), Peder Wachtmeister (m), Göran Pettersson (m), Ulla Andersson (v), Tommy Ternemar (s), Emma Henriksson (kd), Christina Zedell (s) och Mats Pertoft (mp).

Redogörelse för ärendet

Ärendet och dess beredning

Enligt 9 kap. 5 § regeringsformen kan riksdagen för löpande budgetår på tilläggsbudget göra en ny beräkning av statsinkomsterna samt ändra anslag och anvisa nya anslag. I 2009 års proposition om vårtilläggsbudget (prop. 2008/09:99) föreslår regeringen ändringar på tilläggsbudget för 2009. Regeringens förslag avser ändringar i nivån på 59 anslag inom 22 utgiftsområden (varav ett förslag om ett nytt anslag i statsbudgeten). 39 anslag höjs och 20 anslag sänks. De föreslagna ökningarna av anslagen uppgår till 24 473 miljoner kronor och de föreslagna minskningarna till 441 miljoner kronor. Anslagsförändringarna innebär att de anvisade medlen ökar med 24 033 miljoner kronor. Propositionen innehåller också förslag om ändrade bemyndiganden att ingå ekonomiska förpliktelser och andra åtgärder på tilläggsbudget.

Tre motioner har väckts med anledning av propositionen, Fi21 av Mona Sahlin m.fl. (s), Fi22 av Peter Eriksson m.fl. (mp) och Fi23 av Lars Ohly m.fl. (v).

De behandlade förslagen återges i bilaga 1. I bilaga 2 återfinns utskottets förslag till ändrade ramar för utgiftsområden samt ändrade anslag. Vidare finns en sammanställning över regeringens och oppositionspartiernas förslag till ändrade ramar och anslag i bilaga 3.

Samtliga utskott är berörda av förslagen i tilläggsbudgeten. Finansutskottet har berett övriga utskott tillfälle att yttra sig över förslagen. Yttranden har lämnats av

–     konstitutionsutskottet (2008/09:KU6y)

–     skatteutskottet (2008/09:SkU13y)

–     justitieutskottet (2008/09:JuU2y)

–     utrikesutskottet (2008/09:UU5y)

–     socialförsäkringsutskottet (2008/09:SfU5y)

–     socialutskottet (2008/09:SoU6y)

–     miljö- och jordbruksutskottet (2008/09:MJU3y)

–     näringsutskottet (2008/09:NU11y)

–     arbetsmarknadsutskottet (protokollsutdrag 2008/09:33).

Civilutskottet, försvarsutskottet, kulturutskottet, utbildningsutskottet och trafikutskottet har beslutat att inte avge något yttrande över tilläggsbudgeten.

Yttrandena återfinns i bilagorna 4–12.

Under 2009 har riksdagen tidigare vid två tillfällen beslutat om tilläggsbudget, dels med anledning av prop. 2008/09:97 Åtgärder för jobb och omställning (bet. 2008/09:FiU18), dels med anledning av prop. 2008/09:124 Nyemission i SAS AB (publ) (bet. 2008/09:FiU40). De belopp som anges i tabellerna över förslag i den nu aktuella tilläggsbudgeten inkluderar dessa båda tidigare tilläggsbudgetar.

Utskottets överväganden

Förslag till anslagsförändringar m.m. utan anmärkningar i utskottet

Inledning

Finansutskottet gör ett samlat ställningstagande till de av regeringens förslag på tilläggsbudget som under riksdagsbehandlingen inte gett upphov till några invändningar eller särskilda kommentarer. De aktuella förslagen räknas upp i detta avsnitt och behandlas av utskottet i ett gemensamt ställningstagande. Förslagens effekter på statsbudgeten kan avläsas i bilaga 2 i betänkandet, där propositionens förslag redovisas. För motivering av förslagen hänvisas till texten i propositionen. På så sätt vill utskottet effektivisera behandlingen av förslagen på tilläggsbudget och lägga större fokus på de frågor som har blivit föremål för politisk diskussion.

Propositionen

Finansutskottet kan konstatera att propositionens förslag till förändringar i nivåerna för 46 anslag inom ramen för årets statsbudget inte har föranlett några alternativa förslag i motionerna eller några anmärkningar i utskottets beredning. Dessa förslag berör följande anslag.

Anslag som berörs av propositionens förslag till nivåförändringar utan anmärkningar i utskottet

Vidare har följande tolv förslag i propositionen inte heller mött några invändningar eller kommentarer under utskottets beredning:

–     bemyndigande om en rörlig kredit i Riksgäldskontoret för att tillgodose Kammarkollegiets behov av likviditet i samband med inrättandet av nya myndigheter (punkt 1)

–     försäljning av en fastighet med adress Alsterufer 15 i Hamburg, Tyskland (punkt 2)

–     godkännande av den föreslagna användningen av det under utgiftsområde 6 Försvar och samhällets krisberedskap uppförda anslaget 1:1 Förbandsverksamhet och beredskap (punkt 3)

–     godkännande av en av regeringen ingången överenskommelse med Sveriges Kommuner och Landsting som medför behov av framtida anslag för det under utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg uppförda anslaget 1:5 Bidrag för läkemedelsförmånerna (punkt 7)

–     bemyndigande avseende det under utgiftsområde 19 Regional utveckling uppförda anslaget 1:4 Europeiska regionala utvecklingsfonden (punkt 8)

–     bemyndigande avseende det under utgiftsområde 20 Allmän miljö- och naturvård uppförda anslaget 1:10 Klimatanpassning (punkt 9)

–     godkännande av investeringsplan för Affärsverket svenska kraftnät för perioden 2009–2011 (punkt 10)

–     godkännande av den föreslagna användningen av det under utgiftsområde 22 Kommunikationer uppförda ramanslaget 2:2 Ersättning för särskilda tjänster till funktionshindrade (punkt 12)

–     godkännande av den föreslagna användningen av det under utgiftsområde 22 Kommunikationer uppförda ramanslaget 2:3 Grundläggande betaltjänster (punkt 13)

–     godkännande av den föreslagna användningen av det under utgiftsområde 23 Jord- och skogsbruk, fiske med anslutande näringar uppförda anslaget 1:13 Räntekostnader för förskotterade gårdsstöd m.m. (punkt 14)

–     bemyndigande avseende det under utgiftsområde 23 Jord- och skogsbruk, fiske med anslutande näringar uppförda anslaget 1:21 Konkurrenskraftig livsmedelssektor (punkt 15)

–     godkännande av riksdagsstyrelsens förslag till investeringsplan för riksdagsförvaltningen för perioden 2009–2011 (punkt 19).

Utskottens yttranden

Konstitutionsutskottet, utrikesutskottet, socialförsäkringsutskottet, socialutskottet, miljö- och jordbruksutskottet, näringsutskottet samt arbetsmarknadsutskottet tillstyrker i sina respektive yttranden till finansutskottet de aktuella förslagen i propositionen.

Finansutskottets ställningstagande

Finansutskottet konstaterar att propositionens förslag i dessa delar inte har mött några invändningar. Finansutskottet har för sin del inte heller några invändningar mot dessa förslag. Det innebär att finansutskottet, i likhet med övriga berörda utskott, tillstyrker förslagen i propositionen (punkterna 1–3, 7–10, 12–15, 18 i denna del och 19).

Finansutskottet övergår därmed till att behandla övriga förslag som väckts på tilläggsbudget. Utskottets samlade ställningstagande till förslagen om ändrade ramar för utgiftsområden samt ändrade och nya anslag redovisas i ett avslutande avsnitt.

Övriga förslag på tilläggsbudget per utgiftsområde

Utgiftsområde 1 Rikets styrelse

3:1 Sametinget

Propositionen

I statsbudgeten för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag på 43 214 000 kr. För att bidra till finansieringen av det under utgiftsområde 23 Jord- och skogsbruk, fiske med anslutande näringar uppförda anslaget 1:7 Bekämpande av smittsamma husdjurssjukdomar minskas anslaget 3:1 Sametinget med 5 miljoner kronor.

Motionerna

Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Miljöpartiet avvisar i motion Fi21 (yrkande 5 i denna del), Fi23 (yrkande 5 i denna del) respektive Fi22 (i denna del) minskningen av anslaget till Sametinget.

Socialdemokraterna pekar på att regeringen inte motiverar i propositionen varför anslaget till sametinget bör minska eller vilka konsekvenser detta förslag får. Det är oerhört viktigt att projekteringen av byggnationen av det nya Sametinget kommer i gång under 2009, och motionärerna vill därför inte dra in några resurser från det projektet i detta läge. Vänsterpartiet anför i sin motion att anslaget till Sametinget fick en engångsvis förstärkning på 10 miljoner kronor under 2009 för att fortsätta processen med den föreslagna sametingsbyggnaden i Kiruna. Motionärerna finner det ytterst märkligt att först avisera en engångsförstärkning på 10 miljoner kronor för att ett halvår senare minska det anslaget med 50 %. Med anledning av den djupa lågkonjunktur som Sverige nu är inne i är det viktigt med offentliga investeringsobjekt som kan bidra till att stimulera sysselsättningen. Följaktligen borde projekteringen för en sametingsbyggnad ha påskyndats. Miljöpartiet framhåller att Sametingets verksamhet är viktig, och eftersom regeringen inte kan påvisa att det finns något skäl till den föreslagna neddragningen bör regeringens förslag avvisas.

Konstitutionsutskottets yttrande

Konstitutionsutskottet bedömer i sitt yttrande (KU6y) att regeringens förslag till anslagsförändringar inom utgiftsområde 1 Rikets styrelse är väl avvägt. Därmed tillstyrks propositionen och motionerna avstyrks.

I en gemensam avvikande mening från företrädarna för Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Miljöpartiet avstyrks propositionen i denna del medan motionerna tillstyrks.

Kompletterande information

Vid kammarens frågestund den 16 april 2009 svarade jordbruksminister Eskil Erlandsson på en fråga om minskningen av anslaget till Sametinget, som finansierar ökningen av anslaget för bekämpande av smittsamma husdjurssjukdomar. Jordbruksministern svarade följande:

Fru talman! När det uppstår brister på vissa konton, vilket det har gjort i det fall som ledamoten relaterar, är vi ibland tvingade att ta till åtgärder för att återställa balansen på de konton som är övertecknade. Detta har skett i detta fall. 

En av de åtgärder som vi har vidtagit är att ta från de så kallade förvaltningsanslag som våra myndigheter har. Vi har gjort det med kunskapen och vissheten om att de har förstärkts ganska kraftigt under de senaste åren. Jag har gjort bedömningen att vi har kunnat göra det utan att för den skull ta ifrån dem de möjligheter att agera som de ska ha.

Vidare anförde jordbruksministern att frågorna om en sametingsbyggnad är under beredning i Regeringskansliet. 

Finansutskottets ställningstagande

Finansutskottet tillstyrker, i likhet med konstitutionsutskottet, propositionen och avstyrker motionerna.

4:1 Regeringskansliet m.m.

Propositionen

I statsbudgeten för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag på 6 927 585 000 kr. Regeringen föreslår sammantaget att anslaget 4:1 Regeringskansliet m.m. ökas med 141 700 000 kr.

Det finns flera skäl till ökningen. Mot bakgrund av händelser i omvärlden, bl.a. krisen på finansmarknaden, behöver förberedelserna och genomförandet av det svenska ordförandeskapet i EU:s ministerråd stärkas ytterligare. Anslaget bör därför ökas med 81 miljoner kronor, vilket delvis finansieras genom att det under utgiftsområde 20 Allmän miljö- och naturvård uppförda anslaget 1:4 Sanering och återställning av förorenade områden minskas med 6 miljoner kronor. Under 2009 arrangerar regeringen, tillsammans med Europeiska kommissionen, en konferens inom utvecklingsområdet European Development Days, vilket föranleder en ökning av anslaget med 4,5 miljoner kronor. Finansiering sker genom att det under utgiftsområde 7 Internationellt bistånd uppförda anslaget 1:1 Biståndsverksamhet minskas med motsvarande belopp. Förslaget är neutralt för biståndsramen.

Kostnaderna för Regeringskansliets utredningsverksamhet för innevarande år blir större än vad som tidigare beräknats, vilket medför att anslaget bör öka med 18,3 miljoner kronor. Finansiering sker genom att de under utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning uppförda anslagen 1:5 Utveckling av skolväsende, förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg och 1:13 Myndigheten för yrkeshögskolan minskas med 13,3 miljoner kronor respektive 5 miljoner kronor.

Regeringen har tidigare anfört att den önskar bidra till ökad samverkan mellan finanssektorn och staten (prop. 2008/09:61 s. 31). Också i budgetpropositionen för 2009 uppmärksammades behovet av sådana insatser (prop. 2008/09:1 utg.omr. 2). Regeringen avser mot denna bakgrund bl.a. att bilda en kommitté, Finansmarknadskommittén, med uppdrag att främja stabilitet, förtroende, effektivitet och utvecklingsmöjligheter för svensk finanssektor. Anslaget bör ökas med 10 miljoner kronor för att finansiera sådana samverkansinsatser.

Den förändrade växelkursen för den svenska kronan, framför allt mot euron, har för utrikesrepresentationen medfört ökade kostnader om 23,6 miljoner kronor, vilket föranleder en höjning av anslaget med samma belopp.

Ett antal fastigheter i Budapest, Kapstaden, Pretoria och Washington har sålts av Statens fastighetsverk efter det att Utrikesdepartementet, till följd av avvecklingar av utlandsmyndigheter under 2007 och 2008, sagt upp hyresavtalen. För att täcka tillfälliga avvecklingskostnader och nedskrivningar i samband med att Utrikesdepartementet avvecklar utlandsmyndigheterna bör anslaget ökas med 12 miljoner kronor.

Kostnaderna för renovering och ombyggnation av vissa av Regeringskansliets lokaler i kvarteren i södra Klara har ökat, och anslaget bör därför ökas med 1 miljon kronor.

För att bidra till finansieringen av de under utgiftsområde 5 Internationell samverkan uppförda anslagen 1:1 Bidrag till vissa internationella organisationer och 1:11 Samarbete inom Östersjöregionen minskas anslaget 4:1 Regeringskansliet m.m. med 5,1 miljoner kronor. Vidare minskas anslaget 4:1 Regeringskansliet m.m. med 3,6 miljoner kronor för att bidra till finansieringen av det under utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid uppförda anslaget 1:2 Bidrag till allmän kulturverksamhet, utveckling samt internationellt kulturutbyte och samarbete. Sammantaget bör således anslaget 4:1 Regeringskansliet m.m. ökas med 141 700 000 kr.

Motionerna

Socialdemokraterna anför i motion Fi21 att regeringen ofta har motiverat ökade anslag med 2009 års ordförandeskap, men för att det ska vara ett hållbart argument behöver regeringen motivera varför 2009 års ordförandeskap ska kosta betydligt mer än 2001 års ordförandeskap. Regeringskansliet bör klara av att finansiera t.ex. ökade utredningsbehov, nya finansmarknadskommittéer och liknande inom Regeringskansliets redan befintliga ram. Den föreslagna höjningen om 141,7 miljoner kronor avvisas (yrkande 5 i denna del).

Vänsterpartiet motsätter sig i motion Fi23 förslaget till anslag om 81 miljoner kronor till förberedelserna för och genomförandet av det svenska ordförandeskapet för ytterligare kostnader. De redan betydande avsatta medlen bör räcka för att täcka även dessa utgifter. Även Regeringskansliet bör anpassa sig till den rådande lågkonjunkturen och anpassa sina kostnader till de givna anslagen. Vänsterpartiet avvisar således ökningen om 81 miljoner kronor (yrkande 5 delvis).

Miljöpartiet framhåller i motion Fi22 att den stora ökningen av utgifterna för Sveriges ordförandeskap är en följd av händelser i omvärlden men att det inte kan motivera att hela den summan ska leda till en anslagsökning. De ökade behoven borde leda till omprioriteringar, och Miljöpartiet föreslår en minskning på 40 miljoner kronor jämfört med regeringens förslag.

Konstitutionsutskottets yttrande

Konstitutionsutskottet bedömer i sitt yttrande (KU6y) att regeringens förslag till anslagsförändringar inom utgiftsområde 1 Rikets styrelse är väl avvägt, inte minst mot bakgrund av bl.a. krisen på finansmarknaden, vilken skapar ett behov av att förstärka förberedelserna för och genomförandet av det svenska ordförandeskapet i EU:s ministerråd. Därmed tillstyrks propositionen och motionerna avstyrks.

Företrädarna för Socialdemokraterna, Vänsterpartiet respektive Miljöpartiet tillstyrker i avvikande meningar förslagen i respektive motion.

Vissa kompletterande uppgifter

Regeringen redovisar i den aktuella propositionen att den avser att bilda en kommitté, Finansmarknadskommittén. Direktiven har sedermera beslutats av regeringen (dir. 2009:22). I direktiven, som beslutades den 7 maj 2009, anges att kommittén har i uppdrag att utgöra ett forum för dialog och samråd om den finansiella sektorns villkor för att främja stabilitet, förtroende, effektivitet och utvecklingsmöjligheter för den svenska finansiella sektorn. Vid sidan av kommittén ska det finnas en referensgrupp. I såväl kommittén som referensgruppen ska ledande företrädare för staten och finanssektorn ingå. Finansmarknadskommittén kan i samråd med referensgruppen vara verksam bl.a. genom att agera på följande sätt:

–     verka för samhällsekonomiskt effektivare förutsättningar för svensk finansiell sektor på både lång och kort sikt

–     verka för en diskussion om värdegrund, etik och förhållningssätt inom finanssektorn för att stärka dess funktion och förtroende

–     initiera en diskussion om hur den finansiella sektorns risker för samhällsekonomin kan begränsas, bl.a. att ersättningssystemen inte ska uppmuntra till ett samhällsekonomiskt alltför stort risktagande

–     verka för folkbildning i privatekonomiska frågor och ökad konsumentkunskap för att bl.a. öka förståelsen för finanssektorn och stärka konsumenter i vardagsekonomiska frågor

–     verka för att förbättra tillgången till kvalificerad arbetskraft kompetensförsörjning samt utbildning och forskning inom det finansiella området

–     medverka som kontaktpunkt för den svenska finansiella sektorn i samband med olika internationella kontakter.

Arbetet i kommittén ska bedrivas under 2009–2012.

Finansutskottets ställningstagande

Finansutskottet tillstyrker, i likhet med konstitutionsutskottet, propositionen och avstyrker motionerna.

Utgiftsområde 3 Skatt, tull och exekution

1:1 Skatteverket

Propositionen

I statsbudgeten för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag på 6 306 583 000 kr. Ett nytt system för skattereduktion för hushållsnära tjänster inklusive renovering och tillbyggnad (ROT) gäller fr.o.m. den 1 juli 2009. Det nya systemet medför kostnader för Skatteverket. Även den förändrade hanteringen av mervärdesskatten ger ökade kostnader. Anslaget 1:1 Skatteverket bör därför ökas med 30 miljoner kronor.

Efter beslut av regeringen den 4 december 2008 övertog Skatteverket den 1 januari 2009 myndighetsansvaret för Statens person- och adressregister (SPAR) från SPAR-nämnden. Anslaget 1:1 Skatteverket behöver ökas med 6 miljoner kronor för att myndigheten ska kunna tillhandahålla SPAR på ett effektivt och rättssäkert sätt.

Sammantaget bör därmed anslaget 1:1 Skatteverket ökas med 36 miljoner kronor.

Motionen

Socialdemokraterna anför i motion Fi21 att de har lagt fram förslag om ett alternativt ROT-avdrag och att det inte behövs några extra resurser för administrationen av deras förslag. De anser att ökningen i stället bör användas för att förverkliga det program mot skattefusk som redovisas i den motion som väckts av Socialdemokraterna med anledning av vårpropositionen. Något yrkande i den aktuella frågan framställs inte i motionen med anledning av tilläggsbudgeten.

Skatteutskottets yttrande

Skatteutskottet erinrar i sitt yttrande (SkU13y) om att riksdagen under våren har fattat beslut om att systemet med skattereduktion för utgifter för hushållsarbete ska ersättas med ett system där köparen får skattelättnaden direkt vid köpet (prop. 2008/09:77, bet. 2008/09:SkU20) och om att skattereduktionen även ska omfatta ROT-arbete (prop. 2008/09:178, bet 2008/09:SkU32).

När skatteutskottet behandlade frågan om en skattereduktion för ROT-arbete avstyrktes motionsförslag om att i stället införa ett tillfälligt ROT-avdrag för alla bostadshus. Skatteutskottet delar regeringens bedömning att det nya system för skattereduktion för hushållsarbete och ROT-arbete som riksdagen fattat beslut om och som börjar tillämpas den 1 juli 2009 motiverar en höjning av Skatteverkets anslag.

Skatteutskottet tillstyrker således regeringens förslag.

I ett särskilt yttrande hänvisar företrädarna för Socialdemokraterna till att deras förslag om alternativt ROT-avdrag inte ställer samma krav på ökad administration som regeringens nya regler. Om Socialdemokraternas förslag till ROT-avdrag bifalls bör den föreslagna ökningen i stället användas för det program mot skattefusk som presenteras i den motion som väckts av Socialdemokraterna med anledning av vårpropositionen.

Finansutskottets ställningstagande

Finansutskottet kan, i likhet med skatteutskottet, konstatera att riksdagen redan har avslagit det förslag som motionärerna hänvisar till. Riksdagen har också beslutat i enlighet med regeringens förslag när det gäller att systemet med skattereduktion för utgifter för hushållsarbete ska ersättas med ett system där köparen får skattelättnaden direkt vid köpet och att skattereduktionen även ska omfatta ROT-arbete (prop. 2008/09:77, bet. 2008/09:SkU20, prop. 2008/09:178, bet. 2008/09:SkU32).

Finansutskottet tillstyrker således regeringens förslag om ändring på tilläggsbudget och finner inget skäl till någon åtgärd med anledning av motionen.

Utgiftsområde 4 Rättsväsendet

1:1 Polisorganisationen

Propositionen

I statsbudgeten för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag på 17 493 125 000 kr. Rikspolisstyrelsens och Regeringskansliets utgiftsprognoser visar att polisen trots pågående effektiviseringsarbete kommer att överskrida de tillgängliga medlen för 2009. Regeringen anser därför att anslaget 1:1 Polisorganisationen bör ökas med 150 miljoner kronor.

Motionerna

Socialdemokraterna anför i motion Fi21 att regeringen på tilläggsbudget föreslår ett mindre tillskott till polisorganisationen men att det hade behövts ett större tillskott till polisen och därutöver ökade resurser även till de andra delarna av rättskedjan. Motionärerna föreslår ett tillkännagivande om att regeringen löpande ska följa utvecklingen inom polisorganisationen och återkomma till riksdagen med förslag om ökade resurser (yrkande 3).

Vänsterpartiet konstaterar i motion Fi23 att regeringens förslag om ett extra tillskott på 150 miljoner kronor till polisen är bra, men otillräckligt. Om inget görs åt underskotten i rättsväsendet skulle polisen antagligen bli tvungen att säga upp personal. Riksdagen bör göra ett tillkännagivande om att regeringen bör återkomma till riksdagen med förslag om ytterligare medel till rättsväsendet (yrkande 3).

Justitieutskottets yttrande

Justitieutskottet erinrar i sitt yttrande (JuU2y) om utskottets uttalanden i samband med behandlingen av budgetpropositionen. Regeringen anförde i budgetpropositionen att rättsväsendets fortsatta effektivisering är en förutsättning för regeringens satsningar på området och att regeringens avsikt är att noga följa vilket resultat resursförstärkningar får och hur effektiviseringsarbetet bedrivs. Justitieutskottet välkomnade en sådan redovisning.

Utskottet tillstyrker regeringens förslag om medel på tilläggsbudget och konstaterar att frågan om ytterligare medel till utgiftsområdet kommer att aktualiseras på nytt. Motionerna avstyrks.

Företrädarna för Socialdemokraterna respektive Vänsterpartiet tillstyrker i avvikande meningar förslagen i respektive motion.

Finansutskottets ställningstagande

Finansutskottet tillstyrker, i likhet med justitieutskottet, propositionen och avstyrker motionerna.

Utgiftsområde 6 Försvar och samhällets krisberedskap

1:8 Försvarets radioanstalt

Propositionen

I statsbudgeten för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag på 644 522 000 kr.

Från och med 2009 tar Försvarets radioanstalt (FRA) över ansvaret för att administrera viss signalskyddsverksamhet från Krisberedskapsmyndigheten. För att finansiera den nya verksamheten ökades anslaget på statsbudgeten för 2009 med 3,7 miljoner kronor. Regeringen beräknar nu att anslaget behöver ökas med ytterligare 2,3 miljoner kronor för detta ändamål. Finansiering sker genom att anslaget 2:7 Myndigheten för samhällsskydd och beredskap minskas med motsvarande belopp.

Regeringen har uppdragit åt Datainspektionen att följa den personuppgiftsbehandling som tillämpningen av lagen (2008:717) om signalspaning i försvarsunderrättelseverksamhet föranleder hos Försvarets radioanstalt. Medel motsvarande kostnaden för verksamheten kommer Datainspektionen att rekvirera från Försvarets radioanstalt. Anslaget 1:8 Försvarets radioanstalt bör därför ökas med 1 miljon kronor.

Sammantaget bör därmed anslaget 1:8 Försvarets radioanstalt ökas med 3,3 miljoner kronor.

Motionen

Miljöpartiet erinrar i motion Fi22 om att partiet har röstat mot FRA-lagstiftningen. Motionärerna anser inte att FRA ska ha utökade möjligheter att bedriva sin verksamhet och anser därmed inte heller att det finns något behov av att tillföra ytterligare medel.

Försvarsutskottet avstår från att yttra sig.

Finansutskottets ställningstagande

Finansutskottet kan konstatera att regeringen den 25 maj 2009 överlämnade en proposition om förstärkt integritetsskydd vid signalspaning till riksdagen (prop. 2008/09:201). Propositionen har remitterats till försvarsutskottet och kommer att behandlas av riksdagen under hösten 2009.

Finansutskottet tillstyrker regeringens förslag till tilläggsbudget och avstyrker motionen.

Utgiftsområde 7 Internationellt bistånd

Kapitaltillskott till Swedfund

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen godkänner det kapitaltillskott till Swedfund om 300 miljoner kronor som regeringen beslutat för 2008. Vidare bemyndigar riksdagen regeringen att under 2009 för det under utgiftsområde 7 Internationellt bistånd uppförda anslaget 1:1 Biståndsverksamhet besluta om kapitaltillskott om 600 miljoner kronor till Swedfund. Därmed bifaller riksdagen punkterna 4 och 5 i propositionen samt avslår en motion.

Jämför reservation 1 (v).

Propositionen

Regeringen föreslog i budgetpropositionen för 2007 ett kapitaltillskott om 1 miljard kronor till det statligt ägda bolaget Swedfund International AB (Swedfund) under perioden 2007–2009. Av detta skulle 400 miljoner kronor tillföras under 2007 och resterande belopp under 2008 och 2009. Medlen ska användas för Swedfunds verksamhet i utvecklingsländer samt länder i Östeuropa som inte är medlemmar i Europeiska unionen. Regeringen begärde mot denna bakgrund ett bemyndigande om att under 2007 besluta om ett kapitaltillskott till bolaget om 400 miljoner kronor (prop. 2006/07:1 utg.omr. 7). Riksdagen beslutade i enlighet med förslaget. Regeringen beslutade under 2008 om ett kapitaltillskott till Swedfund om 300 miljoner kronor. Rätteligen borde regeringen dessförinnan ha föreslagit riksdagen att bemyndiga regeringen att besluta om kapitaltillskottet, vilket dock inte har skett. Det föreslås i den nu aktuella propositionen att riksdagen godkänner detta kapitaltillskott (punkt 4). Vidare föreslås att riksdagen bemyndigar regeringen att under 2009 betala ut den sista delen av kapitaltillskottet om 300 miljoner kronor.

För att bidra till att mildra den finansiella krisens effekter i utvecklingsländerna krävs, anför regeringen vidare, fortsatta insatser inom utvecklingssamarbetet för att på olika sätt stimulera tillväxt, i första hand genom stöd till framväxten av en livskraftig privat sektor, ökad handel och utländska investeringar. På detta område är Swedfund en huvudaktör inom det svenska biståndet genom att erbjuda riskkapital för investeringar i utvecklingsländer och länder i Östeuropa som inte är EU-medlemmar.

Den försämrade konjunkturen har bl.a. fått till följd att Swedfunds avyttringsmöjligheter minskat, vilket i sin tur minskar den del av Swedfunds kapitalbas som är tillgänglig för nyinvesteringar. Swedfund har också noterat en ökad efterfrågan på bolagets medverkan i olika investeringar.

Regeringen anser mot denna bakgrund att ytterligare 300 miljoner kronor, utöver de 300 miljoner kronor som tidigare aviserats för 2009, bör tillföras Swedfund från anslaget 1:1 Biståndsverksamhet i syfte att stärka bolagets möjligheter att bidra till tillväxt i utvecklingsländer och länder i Östeuropa som inte är medlemmar i EU. Regeringen föreslår därför att riksdagen bemyndigar regeringen att under 2009 för det nämnda anslaget besluta om kapitaltillskott till Swedfund om sammanlagt 600 miljoner kronor (punkt 5).

Motionen

Vänsterpartiet föreslår i motion Fi23 att riksdagen bemyndigar regeringen att under 2009 besluta om kapitaltillskott om 300 miljoner kronor till Swedfund (yrkande 6). Vänsterpartiet avvisar således regeringens förslag att Swedfund ska tillföras 300 miljoner kronor utöver tidigare aviserade kapitaltillskott.

Vänsterpartiet, som hänvisar till en utvärdering av Swedfund som Institutet för utvärdering av internationellt utvecklingssamarbete (Sadev, Swedish Agency for Development Evaluation) nyligen genomfört, anser att det är oacceptabelt att ytterligare resurser skjuts till verksamheten. Enligt Sadevs utvärdering har inte avslutade investeringar följts upp på ett systematiskt sätt, och det går därför inte att dra säkra slutsatser kring effekterna av projekten. Vänsterpartiet har inget emot biståndsinsatser som berör företag, men anser att dessa i första hand ska riktas till företag i fattiga länder och gå till insatser som är underställda de biståndspolitiska målen samt utvärderas gentemot dessa mål. Information har också framkommit om att Swedfund skulle anlita fonder i skatteparadis för att göra investeringar i utvecklingsländer. Så länge Swedfund inte kan garantera att svenska biståndspengar inte hamnar i fonder i skatteparadis bör bolaget inte beviljas några nya kapitaltillskott.

Utrikesutskottets yttrande

Utrikesutskottet redovisar i sitt yttrande (UU5y) Swedfunds verksamhet. Utrikesutskottet anser att Swedfund har en viktig roll i utvecklingssamarbetet genom sin uppgift att erbjuda finansiering och kompetens för investeringar i utvecklingsländer och stater i Östeuropa som inte är EU-medlemmar. I enlighet med tidigare gjorda ställningstaganden (bet. 2006/07:UU2) ser utskottet positivt på att Swedfund ges kapitaltillskott under perioden 2007–2009.

Utrikesutskottet noterar att av proposition 2008/09:99 framgår att regeringen under 2008 beslutade om ett kapitaltillskott till Swedfund om 300 miljoner kronor. Utskottet delar regeringens bedömning att densamma rätteligen dessförinnan borde ha föreslagit riksdagen att bemyndiga regeringen att besluta om kapitaltillskottet, vilket dock inte skedde.

När det gäller det aktuella motionsyrkandet och frågor om systematisk uppföljning av Swedfunds investeringar och effekter av projekten delar utskottet uppfattningen att höga krav ska ställas på Swedfund. Utskottet konstaterar att Institutet för utvärdering av internationellt utvecklingssamarbete (Sadev) genomfört en utvärdering av effekterna av Swedfunds verksamhet. Det bör betonas att Sadevs utvärdering avser perioden 1991–2002. Swedfund har därefter bedrivit ett aktivt arbete för att säkerställa uppföljningen av uppnådda utvecklingseffekter. Bland annat redovisar utrikesutskottet att av de riktlinjer för Swedfund som antogs vid årsstämman den 17 april 2009 framgår att bolaget systematiskt ska bedöma och redovisa verksamhetens utvecklingseffekter.

Beträffande fondinvesteringar som Swedfund har genomfört vill utrikesutskottet framhålla, vilket också har gjorts i betänkande 2008/09:UU13, att det inte är acceptabelt att vissa länder fungerar som en hamn för skattebrottslighet eller annat skatteundandragande. Utrikesutskottet konstaterar att det inte är en för Swedfund unik företeelse att investera biståndsmedel i fonder. Liknande arrangemang har även bl.a. Världsbanksgruppens institution för privatsektorsutveckling (International Finance Corporation, IFC), Europeiska investeringsbanken, Afrikanska utvecklingsbanken och Sida.

Utskottet konstaterar att Swedfund, med säte i Sverige, har ansett att fondinvesteringar varit ett effektivt sätt att nå flera små och medelstora företag i stater där det kan vara svårt att göra direktinvesteringar. Det återflöde, inklusive eventuell vinst, som går tillbaka till bolaget via fonder har kunnat användas till nya investeringar i bolagets verksamhetsländer.

Av svaren på de skriftliga frågorna 2008/09:780 och 2008/09:789 framgår att regeringen anser att det finns anledning att se över detta arbetssätt. I de riktlinjer för bolaget som antogs vid årsstämman i april 2009 anges också att Swedfund i avvaktan på den pågående översynen av frågan ska undvika att göra nya åtaganden genom investeringar i fonder.

Utrikesutskottet tillstyrker propositionen och avstyrker motionen.

I en avvikande mening tillstyrker Vänsterpartiets företrädare motionen.

Vissa kompletterande uppgifter

Efter det att utrikesutskottet avgivit sitt yttrande till finansutskottet har Riksrevisionen offentliggjort granskningen Swedfund International AB och samhällsuppdraget (RiR 2009:4). Riksrevisionen har granskat hur Swedfund fullföljer sitt uppdrag och hur regeringen har styrt bolagets verksamhet utifrån riksdagens beslut.

Finansutskottets ställningstagande

Som framgår av propositionen beslutade regeringen under 2008 om ett kapitaltillskott till Swedfund om 300 miljoner kronor. Förvisso framgick det av budgetpropositionen för 2007 att regeringen avsåg att tillföra medel till Swedfund under åren 2007–2009, men regeringen borde – rimligen i budgetpropositionen för 2008 – ha föreslagit riksdagen att bemyndiga regeringen att besluta om kapitaltillskottet under 2008. Så skedde dock inte.

I den nu uppkomna situationen är den minst dåliga lösningen att regeringen – som den gör i den nu aktuella tilläggsbudgeten – öppet redovisar vad som skett och begär ett godkännande i efterhand. Utskottet beklagar dock att situationen har uppkommit.

När det gäller motionsyrkandet rörande det ytterligare tillskottet till Swedfund under 2009 hänvisar finansutskottet till utrikesutskottets fylliga redogörelse. Som utrikesutskottet visar finns goda skäl för kapitaltillskottet till Swedfund.

Beträffande Riksrevisionens granskning (RiR 2009:4) kan finansutskottet konstatera att vissa av de frågeställningar som tas upp i granskningen behandlas i utrikesutskottets yttrande. Oavsett hur Riksrevisionens styrelse behandlar granskningsrapporten kommer riksdagen att få tillfälle att återkomma till frågan när regeringen, i enlighet med 47 § lagen (1996:1059) om statsbudgeten, redovisar för riksdagen vilka åtgärder den vidtagit med anledning av Riksrevisionens iakttagelser.

Finansutskottet tillstyrker, i likhet med utrikesutskottet, propositionen och avstyrker motionen.

Utgiftsområde 8 Migration

1:5 Kostnader vid domstolsprövning i utlänningsärenden samt 1:6 Offentligt biträde i utlänningsärenden (anslagsnivån)

Propositionen

I statsbudgeten för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag på 93 255 000 kr. Regeringen anförde i budgetpropositionen för 2009 att utgiftsutvecklingen när det gäller de offentliga biträdena i utlänningsärenden skulle följas upp och att regeringen vid behov avsåg att återkomma om anslagets budgetering (prop. 2008/09:1 utg.omr. 8). Migrationsverket kommer även under 2009 att avgöra en stor mängd asylärenden. Detta förväntas medföra en ökning av utgifterna för offentligt biträde. Anslaget 1:6 Offentligt biträde i utlänningsärenden bör därför ökas med 70 miljoner kronor. Finansiering sker genom att anslaget 1:5 Kostnader vid domstolsprövning i utlänningsärenden minskas med motsvarande belopp.

Motionen

Vänsterpartiet välkomnar i motion Fi23 förslaget om ökade medel för offentligt biträde i utlänningsärenden. Motionärerna avvisar emellertid förslaget om att anslagsökningen ska finansieras genom en minskning av anslaget 1:5 Kostnader vid domstolsprövning i utlänningsärenden (yrkande 5).

Socialförsäkringsutskottets yttrande

Socialförsäkringsutskottet tillstyrker i sitt yttrande (SfU5y) propositionen och avstyrker motionen.

I en avvikande mening tillstyrker Vänsterpartiets företrädare motionen.

Finansutskottets ställningstagande

Finansutskottet tillstyrker, i likhet med socialförsäkringsutskottet, propositionen och avstyrker motionen.

1:6 Offentligt biträde i utlänningsärenden (ändamålet)

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen godkänner den föreslagna användningen av anslaget 1:6 Offentligt biträde i utlänningsärenden. Därmed bifaller riksdagen punkt 6 i propositionen och avslår en motion.

Jämför reservation 2 (v).

Propositionen

Regeringen föreslår att anslaget 1:6 Offentligt biträde i utlänningsärenden ska kunna användas även för ersättning till tolk enligt 13 kap. 11 § utlänningslagen (2005:716). Där framgår att frågan om ersättning till tolk prövas av den myndighet som handlägger ärendet. I de fall Regeringskansliet är handläggande myndighet i frågor om förvar eller uppsikt har kostnader för ersättning hittills finansierats från anslaget 1:5 Kostnader vid domstolsprövning i utlänningsärenden. När Regeringskansliet är handläggande myndighet i dessa frågor bör ersättning emellertid ske från anslaget 1:6 Offentligt biträde i utlänningsärenden. Detta beräknas rymmas inom nuvarande anslagsram.

Motionen

Vänsterpartiet avstyrker i motion Fi23 förslaget om att anslaget 1:6 Offentligt biträde i utlänningsärenden ska kunna användas för finansiering av tolkar enligt vad som anförs i propositionen (yrkande 8). Det skulle enligt motionärerna riskera att ytterligare urholka anslaget.

Socialförsäkringsutskottets yttrande

Socialförsäkringsutskottet tillstyrker i sitt yttrande (SfU5y) propositionen och avstyrker motionen.

I en avvikande mening tillstyrker Vänsterpartiets företrädare motionen.

Finansutskottets ställningstagande

Finansutskottet tillstyrker, i likhet med socialförsäkringsutskottet, propositionen och avstyrker motionen.

Utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg

1:8 Bidrag till psykiatri

Propositionen

För att kunna öka antalet utbildningsplatser på psykologiutbildningen vid Karolinska Institutet med 7,5 helårsstudenter hösten 2009 föreslår regeringen att det under utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning uppförda anslaget 2:15 Karolinska Institutet: Grundutbildning ökas med 685 000 kr. I statsbudgeten för innevarande år finns ramanslaget 1:8 Bidrag till psykiatri uppfört under utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg med belopp om 893 471 000 kr. För att bidra till finansieringen av ökningen av anslaget 2:15 Karolinska Institutet: Grundutbildning minskas anslaget 1:8 Bidrag till psykiatri med 685 000 kr.

Motionerna

Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Miljöpartiet avvisar i motionerna Fi21 (yrkande 5 i denna del), Fi23 (yrkande 10) respektive Fi22 (i denna del) minskningen av anslaget 1:8 Bidrag till psykiatri.

Socialutskottets yttrande

Socialutskottet anser i sitt yttrande (SoU6y) att regeringens förslag bör tillstyrkas medan motionerna bör avstyrkas.

I en gemensam avvikande mening från företrädarna för Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Miljöpartiet avstyrks propositionens förslag om minskning av anslaget 1:8 Bidrag till psykiatri medan motionerna tillstyrks.

Finansutskottets ställningstagande

Finansutskottet tillstyrker, i likhet med socialutskottet, propositionen och avstyrker motionerna.

Utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och handikapp

2:1 Försäkringskassan

Propositionen

I statsbudgeten för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag på 7 039 295 000 kr. Under 2007 och 2008 har Försäkringskassan genomfört en omfattande omorganisation. Omorganisationen beräknades leda till stora rationaliseringar. Fördröjningar i verkningsgraden hos den nya organisationen och IT-projekt har medfört att rationaliseringspotentialen ännu inte har kunnat tas till vara. Försäkringskassans ekonomi är mot denna bakgrund i obalans, vilket riskerar att leda till försenade utbetalningar och försämrad kvalitet i ärendehandläggningen. Det finns också risk för sämre måluppfyllelse inom sjukförsäkringen. För tilltron till socialförsäkringarna är det angeläget att upprätthålla en hög kvalitet och säkerställa att utbetalningar från välfärdssystemen endast sker till den som är berättigad. De anvisade medlen för 2009 täcker inte de behov som finns inom Försäkringskassan trots det sparprogram om ca 450 miljoner kronor som myndigheten har beslutat om. Anslaget 2:1 Försäkringskassan bör därför ökas med 600 miljoner kronor.

Motionerna

Socialdemokraterna begär i motion Fi21 ett tillkännagivande om att regeringen löpande ska följa utvecklingen inom Försäkringskassan och vid behov återkomma till riksdagen med förslag om ökade resurser (yrkande 2). Motionärerna påtalar att situationen på Försäkringskassan är mycket besvärlig och att det finns skäl att ifrågasätta om de medel som nu tillförs kassan kommer att räcka. Försäkringskassan har utöver dessa medel begärt ett tillfälligt anslagstillägg på drygt 350 miljoner kronor för engångskostnader 2009.

I motion Fi23 begär Vänsterpartiet att regeringen återkommer med förslag till ytterligare förstärkning av Försäkringskassans anslag (yrkande 9). Motionärerna bedömer att Försäkringskassan skulle behöva tillföras ytterligare 350 miljoner kronor redan under 2009 för att klara sin verksamhet detta år.

Socialförsäkringsutskottets yttrande

För att bl.a. förhindra försenade utbetalningar och upprätthålla kvaliteten i ärendehandläggningen anser socialförsäkringsutskottet i sitt yttrande (SfU5y), i likhet med regeringen, att Försäkringskassan bör tillföras medel på tilläggsbudget för 2009. Socialförsäkringsutskottet, som förutsätter att regeringen fortsatt följer utvecklingen inom Försäkringskassan, tillstyrker således propositionen och avstyrker motionerna.

I en gemensam avvikande mening från företrädarna för Socialdemokraterna och Miljöpartiet tillstyrks yrkandet i Socialdemokraternas motion. Vänsterpartiets företrädare tillstyrker Vänsterpartiets motion.

Finansutskottets ställningstagande

Finansutskottet tillstyrker, i likhet med socialförsäkringsutskottet, propositionen och avstyrker motionerna.

Utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv

1:2 Bidrag till arbetslöshetsersättning och aktivitetsstöd

Propositionen

I statsbudgeten för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag på 27 677 872 000 kr. Regeringen anför att antalet deltagare i jobb- och utvecklingsgarantin samt i jobbgarantin för ungdomar beräknas bli fler jämfört med bedömningen i budgetpropositionen för 2009. Vidare ökas anslaget med anledning av förstärkta förmedlingsinsatser och fler praktikplatser. Anslaget bör därför ökas med 2 411 miljoner kronor.

Även arbetslösheten och därmed utgifterna för arbetslöshetsersättningen beräknas bli högre jämfört med beräkningen i samband med budgetpropositionen för 2009. Anslaget bör därför ökas med ytterligare 6 613 miljoner kronor.

Utbetalningar av arbetslöshetsersättning och aktivitetsstöd föranleder uttag av statliga ålderspensionsavgifter, som uppgår till ca 10 % av de utbetalda ersättningarna. De ökade utgifterna för arbetslöshetsersättning och aktivitetsstöd innebär att anvisade medel för ålderspensionsavgifter bör ökas med 1 062 miljoner kronor.

Sammantaget föreslår regeringen därmed att anslaget 1:2 Bidrag till arbetslöshetsersättning och aktivitetsstöd ökas med 10 086 miljoner kronor.

Motionen

Miljöpartiet anför i motion Fi22 att man för 2009 har presenterat en annan jobbpolitik än regeringen. Mer aktiva åtgärder för minskad arbetslöshet medför lägre kostnader för arbetslöshetsförsäkringen och aktivitetsstödet. I den aktuella motionen redovisas effekten för det kommande halvåret, och i motionen yrkas på en sänkning av anslaget med 1,6 miljarder kronor. Därutöver hänvisas till Miljöpartiets motion med anledning av den ekonomiska vårpropositionen.

Arbetsmarknadsutskottets yttrande

Arbetsmarknadsutskottet, som yttrar sig genom ett protokollsutdrag, tillstyrker propositionen och avstyrker motionen. Arbetsmarknadsutskottet motiverar sitt ställningstagande i yttrande 2008/09:AU9y över den ekonomiska vårpropositionen som behandlas av finansutskottet i betänkande 2008/09:FiU20.

I en avvikande mening tillstyrker Miljöpartiets företrädare den aktuella motionen, och de hänvisar till motiveringen i sin avvikande mening i yttrande 2008/09:AU9y. Socialdemokraternas och Vänsterpartiets företrädare anför i ett gemensamt särskilt yttrande att arbetsmarknadspolitiken bör ha en annan inriktning än den regeringen föreslår och hänvisar till motiveringen i en avvikande mening i yttrande 2008/09:AU9y.

Finansutskottets ställningstagande

Finansutskottet behandlar den ekonomiska vårpropositionen – inklusive frågor om arbetsmarknadspolitiken – i betänkande 2008/09:FiU20. Utskottet hänvisar till det betänkandet för mer utförliga resonemang och ställningstaganden rörande arbetsmarknadspolitiken.

När det gäller regeringens förslag på tilläggsbudget tillstyrker finansutskottet, i likhet med arbetsmarknadsutskottet, dessa samt avstyrker den aktuella motionen.

Utgiftsområde 20 Allmän miljö- och naturvård

1:2 Miljöövervakning m.m. och 1:7 Internationellt miljösamarbete

Propositionen

I statsbudgeten för innevarande år finns anslaget 1:7 Internationellt miljösamarbete uppfört med 72 993 000 kr. För att täcka ökade kostnader med anledning av valutakursförändringar avseende medlemsavgiften till Internationella atomenergiorganet (IAEA) bör anslaget 1:7 Internationellt miljösamarbete ökas med 11 miljoner kronor. Finansiering sker genom att anslaget 1:2 Miljöövervakning m.m. minskas med 2 miljoner kronor samt genom att anslaget 1:4 Sanering och återställning av förorenade områden minskas med 9 miljoner kronor (det sistnämnda anslaget behandlas under nästa rubrik).

Motionen

Miljöpartiet anför i motion Fi22 att informationen från miljöövervakningen är av central betydelse för att följa upp utvecklingen av miljötillståndet. Motionärerna ser inga möjligheter att minska anslagen på detta område och avstyrker således regeringens förslag om en minskning med 2 miljoner kronor.

Miljö- och jordbruksutskottets yttrande

Miljö- och jordbruksutskottet tillstyrker i sitt yttrande (MJU3y) regeringens förslag och avstyrker motionen.

Företrädaren för Miljöpartiet tillstyrker i en avvikande mening den aktuella motionen.

Finansutskottets ställningstagande

Finansutskottet tillstyrker, i likhet med miljö- och jordbruksutskottet, propositionen och avstyrker motionen.

1:4 Sanering och återställning av förorenade områden

Propositionen

I statsbudgeten för innevarande år är anslaget 1:4 Sanering och återställning av förorenade områden uppfört med 539 973 000 kr. För att bidra till finansieringen av ökningen av det under utgiftsområde 1 Rikets styrelse uppförda anslaget 4:1 Regeringskansliet m.m. föreslår regeringen att anslaget 1:4 Sanering och återställning av förorenade områden minskas med 6 miljoner kronor. Vidare bör anslaget 1:4 Sanering och återställning av förorenade områden minskas med 9 miljoner kronor för att bidra till finansieringen av höjningen av anslaget 1:7 Internationellt miljösamarbete under utgiftsområde 20 Allmän miljö- och naturvård. Sammantaget bör således anslaget 1:4 Sanering och återställning av förorenade områden minskas med 15 miljoner kronor.

Motionerna

Socialdemokraterna avvisar i motion Fi21 ökningen av resurserna till Regeringskansliet, och de avvisar således även finansieringen av ökningen. Medlen under det aktuella anslaget behövs för att sanera och återställa förorenade områden i Sverige. Motionärerna föreslår således att anslaget ökas med 6 miljoner kronor jämfört med regeringens förslag (yrkande 5 delvis).

Miljöpartiet anför i motion Fi22 att regeringens ständiga förändringar av anslaget för sanering av förorenade områden är mycket problematiska och skapar mycket dåliga planeringsförutsättningar för kommuner och privata aktörer som jobbar med sanering. Nuvarande takt i arbetet med sanering av förorenade områden räcker inte för att nå miljömålen. Regeringen bör genast sluta att justera i anslaget och ge ett tydligt besked i medfinansieringsfrågan. Regeringens förslag om minskning av anslaget med 15 miljoner kronor avstyrks.

Miljö- och jordbruksutskottets yttrande

Miljö- och jordbruksutskottet tillstyrker i sitt yttrande (MJU3y) regeringens förslag och avstyrker motionerna.

Företrädarna för Socialdemokraterna respektive Miljöpartiet tillstyrker i avvikande meningar sina motioner.

Finansutskottets ställningstagande

Finansutskottet tillstyrker, i likhet med miljö- och jordbruksutskottet, propositionen och avstyrker motionerna.

Utgiftsområde 21 Energi

Försäljning av aktier i Nord Pool ASA (bemyndigande)

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bemyndigar regeringen att under 2009 besluta om att avyttra samtliga aktier i Nord Pool ASA eller avveckla bolaget. Därmed bifaller riksdagen punkt 11 i propositionen och avslår motionerna.

Jämför reservation 3 (s, v, mp).

Propositionen

Regeringen har ett bemyndigande för 2009 om avyttring av aktier inom Affärsverket svenska kraftnäts verksamhetsområde intill ett belopp om 10  miljoner kronor. Regeringen har delegerat denna rätt till Affärsverket svenska kraftnät.

Affärsverket svenska kraftnät förvaltar 50 % i det nordiska elbörsföretaget Nord Pool ASA sedan 1996. Under 2008 har Nord Pool ASA överlåtit sin clearing- och konsultverksamhet och verksamhet för derivatprodukter utanför Norden till OMX AB (numera Nasdaq OMX Group Inc.). Staten, genom Affärsverket svenska kraftnät, och Statnett SF har en avtalad option om att avyttra återstoden av Nord Pool ASA till OMX AB (numera Nasdaq OMX Group Inc.) för en köpeskilling om 80 miljoner norska kronor, justerat för inflation från december 2007.

Marknaden för elderivat utvecklas mot en mer global marknad med ökad konkurrens inom olika börsprodukter. Detta leder till sjunkande handelsmarginaler och därmed en ökad ekonomisk risk. Mot bakgrund av detta bedömer regeringen att staten inte bör kvarstå som ägare till denna verksamhet och att aktieinnehavet i Nord Pool ASA alternativt tillgångar i bolaget därmed bör avyttras. Försäljningsbeloppet beräknas för svenska statens ägarandel i Nord Pool ASA uppgå till 40 miljoner norska kronor med tillägg för inflation från december 2007.

För att möjliggöra avyttringen bör regeringen bemyndigas att under 2009 besluta om att avyttra samtliga aktier och tillgångar i Nord Pool ASA.

Motionerna

Socialdemokraterna anför i motion Fi21 att den nordiska elbörsen är en del av den grundläggande samhälleliga infrastrukturen och bör kvarstå i statlig ägo. Regeringens förslag avvisas således (yrkande 1).

Även Vänsterpartiet motsätter sig i motion Fi23 regeringens förslag. Motionärerna vill se ett ökat demokratiskt ägande i energisektorn, detta för att öka det folkliga inflytandet över landets energiförsörjning och bidra till ökad långsiktighet och snabbare energiomställning. Regeringen bör således inte bemyndigas att avyttra aktier i Nord Pool ASA eller avveckla bolaget (yrkande 7).

Näringsutskottets yttrande

Näringsutskottet redovisar i sitt yttrande (NU11y) att i mitten av 1990-talet skapade Sverige och Norge en gemensam elbörs, Nord Pool ASA, där elproducenter och elhandelsföretag handlar med varandra.

Nord Pool ASA:s mål är att öppna marknaden för fler aktörer och låta elanvändarna själva välja av vem de vill köpa el. I december 2007 slöts en överenskommelse om att OMX skulle köpa elbörsen Nord Pool ASA:s clearingverksamhet, dess internationella derivathandel och dess konsultbolag. En affärsenhet för internationella energiderivat skulle bildas. Det ansågs att verksamhetens internationella del kunde utvecklas bättre inom ramen för OMX AB (numera Nasdaq OMX Group Inc.). Köpeskillingen uppgick till drygt 2,7 miljarder kronor. Affärsverket svenska kraftnät och Statnett SF har dessutom en avtalad option om att avyttra återstoden av Nord Pool ASA till Nasdaq OMX Group Inc. för en köpeskilling om 80 miljoner norska kronor, justerat för inflation från december 2007. Det är denna option som föranleder regeringens förslag.

Näringsutskottet framhåller att det bör noteras att den försäljning av Nord Pool ASA som beskrivits ovan endast berör den s.k. terminsmarknaden. Detta är en finansiell marknad där handeln med el bedrivs genom derivat, dvs. genom handel med värdepapper. Näringsutskottet anför att terminsmarknaden till skillnad från spotmarknaden inte är en fysisk marknad.

Den fysiska elhandeln, den s.k. spotmarknaden, ligger i ett separat bolag, Nord Pool Spot AS. Detta bolag ingår alltså inte i den försäljning som nu är aktuell. Spotmarknaden är en marknadsplats för kortsiktig handel med fysiska elkontrakt.

Näringsutskottet anför att eftersom marknaden för elderivat har blivit alltmer globaliserad och konkurrensutsatt innebär ett ägande i denna marknad ett alltmer begränsat inflytande i kombination med en stadigt ökande ekonomisk risk. Denna risk uppvägs inte av något allmänintresse. I sammanhanget är det viktigt att påpeka att den ovan nämnda försäljningen inte påverkar Affärsverket svenska kraftnäts ägarandel i Nord Pool Spot AS.

Näringsutskottet tillstyrker propositionen och avstyrker motionerna.

I en gemensam avvikande mening avstyrker företrädarna för Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Miljöpartiet propositionen och finner därmed motionsyrkandena tillgodosedda.

Finansutskottets ställningstagande

Finansutskottet delar näringsutskottets uppfattning att propositionens förslag rörande Nord Pool ASA bör bifallas. Som näringsutskottet redovisar i sitt yttrande ligger den fysiska elhandeln, den s.k. spotmarknaden, i ett separat bolag, Nord Pool Spot AS. Detta bolag ingår alltså inte i den försäljning som nu är aktuell.

Finansutskottets tillstyrker, i likhet med näringsutskottet, propositionen och avstyrker motionerna.

Utgiftsområde 23 Jord- och skogsbruk, fiske med anslutande näringar

Fastighetsfrågor inom Sveriges lantbruksuniversitet (bemyndigande)

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen godkänner att staten säljer en del av fastigheten Uppsala Ultuna 2:1 i Uppsala kommun, som förvaltas av Sveriges lantbruksuniversitet (SLU). Vidare bemyndigar riksdagen regeringen att besluta om att överskottet från försäljningen av viss fast egendom som förvaltas av SLU får investeras i en anläggning med nya djurstallar till ett värde om högst 100 miljoner kronor. Därmed bifaller riksdagen proposition 2008/09:99 punkterna 16 och 17.

Propositionen

Regeringen föreslår att riksdagen ska godkänna att staten säljer en del av fastigheten Uppsala Ultuna 2:1 i Uppsala kommun (punkt 16). Vidare bör regeringen bemyndigas att besluta om att överskottet från försäljningen av viss fast egendom som förvaltas av Sveriges lantbruksuniversitet får investeras i anläggningen till ett värde om högst 100 miljoner kronor (punkt 17).

En del av fastigheten Uppsala Ultuna 2:1, som förvaltas av Sveriges lantbruksuniversitet (SLU), bedöms inte behövas i statens verksamhet, och något särskilt skäl för att denna del av fastigheten fortfarande ska ägas av staten finns inte.

Området omfattar omkring sju hektar åkermark. Då värdet på marken bedöms överstiga 50 miljoner kronor krävs enligt 25 § lagen (1996:1059) om statsbudgeten att riksdagen godkänner försäljningen. Regeringen föreslår därför att riksdagen godkänner att staten säljer fastigheten Uppsala Ultuna 2:1 i Uppsala kommun.

Vidare anför regeringen att SLU har det nationella ansvaret för akademisk undervisning och forskning kring lantbrukets djur. Regeringen har beslutat att SLU får investera i nya djurstallar för forsknings- och undervisningsändamål. En ny anläggning med gemensamma stallar för de skilda djurslagen innebär på sikt en kostnadsbesparing genom att förutsättningar skapas för en effektivare organisation och ett effektivare utnyttjande av såväl teknisk personal som stallpersonal. En ny anläggning innebär också att SLU får en anläggning som är byggd för och anpassad efter gällande djurskydds- och arbetsmiljölagstiftning.

Investeringen i den aktuella anläggningen uppgår till ca 300 miljoner kronor. Regeringen bör medges undantag från lagen (1996:1059) om statsbudgeten och ges tillstånd att investera överskottet från försäljning av fast egendom i anläggningen till ett värde om högst 100 miljoner kronor.

Miljö- och jordbruksutskottets yttrande

Miljö- och jordbruksutskottet tillstyrker i sitt yttrande (MJU3y) regeringens förslag.

Finansutskottets ställningstagande

Finansutskottet kan konstatera att regeringens förslag innebär att inkomsterna från försäljningen av fastigheten förs direkt till ett visst ändamål utan att först redovisas på statsbudgetens inkomstsida, dvs. medlen nettoredovisas. Riksdagen kan enligt 30 § lagen (1996:1059) om statsbudgeten medge ett sådant förfarande, men avsikten med budgetlagens huvudregler är att budgeten ska vara fullständig och inkomster av försäljning av egendom således redovisas mot en inkomsttitel. När budgetlagen infördes erinrade finansutskottet om att det vid flera tidigare tillfällen uttalat att budgeten bör vara fullständig och att principen om bruttoredovisning bör tillämpas (yttr. 1995/96:FiU8y).

Utskottet vill framhålla att bruttoredovisning av inkomster och utgifter på statsbudgeten ger en bättre överblick av den statliga verksamheten. Tydligheten i redovisningen ökar, och riksdagen kan ta samlad ställning till inkomster och utgifter.

Förslag som det nu aktuella innebär således minskad överblick. I sammanhanget kan ett annat förslag i den aktuella tilläggsbudgetpropositionen uppmärksammas. Regeringen föreslår under utgiftsområde 18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning, byggande samt konsumentpolitik att anslaget 2:4 Lantmäteriet ökas med 21,7 miljoner kronor. Bakgrunden är att riksdagen i juni 2008 godkände regeringens förslag om att sälja Kartförlaget, Kartcentrum och Kartbutiken vid Lantmäteriverket (prop. 2007/08:134, bet. 2007/08:CU2). Efter hemställan från Lantmäteriet har regeringen därefter godkänt en försäljning av kartförlagsrörelsen. Försäljningsintäkten på 21 733 000 kr redovisas mot inkomsttitel på statsbudgeten. Motsvarande belopp föreslås nu på tilläggsbudget tillföras anslaget och disponeras i uppdragsverksamheten där den försålda egendomen tidigare har använts för att finansiera det ackumulerade underskottet i verksamheten.

Det skulle vara möjligt att behandla inkomsterna från den nu aktuella försäljningen av fastigheten på liknande sätt. Utskottet finner dock inte skäl att motsätta sig regeringens förslag.

Således tillstyrks propositionen i denna del (punkterna 16 och 17 i propositionen).

Utgiftsområde 25 Allmänna bidrag till kommuner

1:4 Tillfälligt konjunkturstöd till kommuner och landsting (nytt anslag)

Propositionen

Regeringen föreslår att ett nytt ramanslag, 1:4 Tillfälligt konjunkturstöd till kommuner och landsting, förs upp på statsbudgeten med 7 miljarder kronor. Den ekonomiska krisen har fördjupats mycket snabbt, vilket påverkar hela den svenska ekonomin. Kommuner och landsting påverkas främst genom att sysselsättningen viker, vilket innebär en svagare utveckling av de kommunala skatteintäkterna.

För att bidra till att förbättra kommunsektorns ekonomi och planeringsförutsättningar och därmed bidra till en högre sysselsättning än annars föreslår regeringen ett ökat stöd till kommunsektorn. Höjda statsbidrag bidrar till att upprätthålla de grundläggande välfärdstjänster som kommunsektorn tillhandahåller och till att dämpa nedgången i sysselsättningen i sektorn. I propositionen anförs att en anledning till att regeringen väljer att lämna förslaget i 2009 års proposition om vårtilläggsbudget är att utrymmet under utgiftstaket för staten är större 2009 än 2010.

Stödet ges i form av ett tillfälligt konjunkturstöd som utbetalas i december 2009 till kommuner och landsting med ett belopp per invånare per den 1 november 2009. Medlen är avsedda att användas för verksamheten under 2010 och antas därmed periodiseras av kommuner och landsting som en intäkt för 2010. Att stödet betalas ut som ett engångsbelopp i december 2009 i stället för genom månadsvisa utbetalningar under 2010 innebär en positiv ränteeffekt för kommuner och landsting.

Stödet fördelas med 70 % till kommunerna och 30 % till landstingen. Kommunerna erhåller därmed 4,9 miljarder kronor och landstingen erhåller 2,1 miljarder kronor. Gotlands kommun omfattas även av det stöd som utbetalas till landstingen.

Motionerna

Socialdemokraterna hänvisar i motion Fi21 till Konjunkturinstitutets bedömningar och menar att regeringens förslag är helt otillräckligt. Kommuner och landsting behöver få extra resurser som får användas i år, och tillskottet behöver vara större än vad regeringen har föreslagit för 2010. Riksdagen bör tillkännage för regeringen vad som anförs i motionen om behov av ökade statsbidrag redan 2009, och regeringen bör således återkomma med ett förslag om ytterligare resurser till kommuner och landsting (yrkande 4).

Vänsterpartiet framhåller i motion Fi23 att på kort tid har ett stort antal människor förlorat sina jobb i välfärdssektorn. Regeringens intresse för att göra något åt situationen har hittills varit lågt. Motionärerna anför att kvaliteten inom välfärdssektorn är av fundamental betydelse. Regeringen må se krisen som ett politiskt tillfälle att skära ned på välfärdstjänsterna – motionärerna ser den som en period där det ur ekonomisk synvinkel är särskilt betydelsefullt att tvärtom öka dem. I det här sammanhanget är en uppräkning av statsbidragen det viktigaste kravet att lyfta fram. Det är också avgörande att kommuner och landsting får en tydlig signal om att uppräkningen kommer att fortsätta kontinuerligt, så att de ges ordentliga planeringsförutsättningar. Regeringen bör snarast återkomma till riksdagen med ett förslag till höjning av de generella statsbidragen med 5 miljarder kronor från 2009 (yrkande 1).

Enligt motionen går de 7 miljarder kronor som regeringen föreslår som ett tillfälligt konjunkturstöd förbi det kommunala utjämningssystemet. Det innebär t.ex. att kommuner med en hög andel barn, ungdomar och äldre får samma tillskott per kommuninvånare som en kommun med låg andel. Det är en både principiellt och praktiskt dålig utgångspunkt. Regeringen bör snarast återkomma till riksdagen med ett förslag på hur inkomst- och kostnadsutjämningen kan tillämpas på det tillfälliga konjunkturstödet (yrkande 2).

Miljöpartiet framhåller i motion Fi22 att man för 2009 har föreslagit en annan politik vad gäller att underlätta för kommuner och landsting i samband med den ekonomiska krisen. Miljöpartiet har tidigare föreslagit ökade statsbidrag för 2009 på 5 miljarder kronor. Regeringen tillför inte några pengar för 2009 utan gör i stället en tillfällig förtida utbetalning för 2010 på 7 miljarder. Motivet för den förtida utbetalningen är att utrymmet under utgiftstaket 2009 är större än 2010. Miljöpartiet är kritiskt till den här typen av tricksande med utgiftstaket. Då man tidigare föreslagit ytterligare 5 miljarder för 2009 och står fast vid detta accepteras 5 miljarder av de 7 som regeringen nu föreslår på tilläggsbudget.

Finansutskottets ställningstagande

När det gäller motionsyrkandena om medel till kommunerna vill utskottet framhålla att regeringens politik har medfört betydande tillskott till kommunsektorn. Under mandatperioden har regeringen sammantaget förstärkt den kommunala sektorn med 21 miljarder kronor i form av ökade bidrag, sänkta arbetsgivaravgifter och den kommunala fastighetsavgiften.

Hela den svenska ekonomin påverkas av att den ekonomiska krisen fördjupas mycket snabbt. Den svagare utvecklingen av de kommunala skatteintäkterna, som är en följd av att sysselsättningen viker, påverkar kommuner och landsting. Regeringen föreslår nu höjda statsbidrag som bidrar till att upprätthålla de grundläggande välfärdstjänster som kommunsektorn tillhandahåller och till att dämpa nedgången i sektorns sysselsättning.

På tilläggsbudget föreslår således regeringen ett tillfälligt stöd till kommunsektorn på 7 miljarder kronor för 2010. Stödet utbetalas i december 2009. Därtill aviserar regeringen i den ekonomiska vårpropositionen (prop. 2008/09:100) att statsbidraget till kommunerna höjs permanent med 5 miljarder kronor fr.o.m. 2011.

Vidare aviserar regeringen i den ekonomiska vårpropositionen att den inom kort avser att se över om förändringar i balanskravet och andra aktuella redovisningsfrågor bör göras. Regeringen vill pröva om det går att ge drivkrafter för ekonomiskt sunda och välskötta kommuner och landsting att spara pengar i goda år för att i viss utsträckning kunna använda dem under dåliga år. Detta ska dock göras utan att ge avkall på kommunallagens krav om god ekonomisk hushållning.

Utskottet behandlar också frågan om kommunsektorns ekonomi i betänkandet över den ekonomiska vårpropositionen (bet. 2008/09:FiU20).

När det gäller motionsyrkandet om tillämpning av inkomst- och kostnadsutjämningen på det tillfälliga konjunkturstödet vill utskottet anföra följande.

Om de medel som nu förs upp på ett särskilt anslag för 2009 i stället hade förts till anslaget för kommunalekonomisk utjämning 2010 hade fördelningen mellan kommunerna blivit densamma, dvs. med ett enhetligt belopp per invånare. Denna fördelning gäller även de tillskott som nu har aviserats för 2011 och 2012. Landets alla kommuner får således samma belopp per invånare även om medlen läggs på anslaget för kommunalekonomisk utjämning.

Om de nu föreslagna tillskotten skulle riktas till vissa verksamheter, skulle tillskotten behöva göras om till riktade bidrag. Det ska också sägas att strukturella skillnader beaktas i det kommunala utjämningssystemet.

Utskottet vill avslutningsvis ta upp det faktum att regeringens förslag om medel som avser 2010 betalas ut 2009. Regeringen anför att en anledning till att regeringen väljer att lämna förslaget i propositionen om vårtilläggsbudget är att utrymmet under utgiftstaket för staten är större 2009 än 2010.

Utskottet vill framhålla vikten av ett beslutat utgiftstak respekteras. Nya beslut som påverkar statsbudgeten kan kräva att utgiftstaket bör bli föremål för tekniska justeringar så att den ursprungliga avsedda finansiella stramheten upprätthålls. Det är också viktigt att regeringen är tydlig och öppen i sin redovisning av olika åtgärder.

Den föreslagna utbetalningen av medel i december 2009 innebär en positiv ränteeffekt för kommuner och landsting. Det gagnar således kommunsektorn att medlen utbetalas 2009. Regeringen är också tydlig i sin redovisning att ett skäl till att medlen utbetalas 2009 är att statens utgiftsutrymme är större 2009 än 2010.

Utskottet diskuterar frågor om utgiftstaket också i betänkandet över den ekonomiska vårpropositionen (bet. 2008/09:FiU20).

Mot bakgrund av regeringens tydliga redovisning och att det är till fördel för kommunerna att medlen betalas ut redan under 2009 kan utskottet ställa sig bakom regeringens förslag. Propositionen tillstyrks således medan motionerna avstyrks.

Finansutskottets sammanställning av anslag och utgiftsområden på tilläggsbudget

Ändrade ramar för utgiftsområden samt ändrade anslag

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen godkänner förslaget i propositionen till ändrade ramar för utgiftsområden. Vidare anvisar riksdagen ändrade och nya anslag i enlighet med propositionen. Därmed bifaller riksdagen punkt 18 i propositionen och avslår förslagen i motionerna.

Jämför reservationerna 4 (s), 5 (v) och 6 (mp).

Propositionen och motionerna

Regeringens förslag till ändrade och nya anslag har redovisats i de föregående delarna av betänkandet. Motionernas alternativa förslag om ändringar på tilläggsbudget har redovisats i anslutning till de olika förslagen ovan. En sammanställning av regeringens och motionärernas förslag till ändrade ramar för utgiftsområden och anslag presenteras i bilaga 3 i detta betänkande.

Finansutskottets ställningstagande

Finansutskottet kan konstatera att regeringens förslag innebär att anvisade medel ökar med 24 033 miljoner kronor netto. De föreslagna ökningarna av anslagen uppgår till 24 473 miljoner kronor och de föreslagna minskningarna till 441 miljoner kronor. Av den ekonomiska vårpropositionen framgår att budgeteringsmarginalen för 2009 beräknas efter det att förslagen i tilläggsbudgeten har beaktats uppgå till 14,6 miljarder kronor (prop. 2008/09:100 s. 161).

I betänkandet om tilläggsbudgeten hösten 2008 (bet. 2008/09:FiU11 s. 38) konstaterade utskottet att det är viktigt att processen kring tilläggsbudgeten är lika stram som processen kring budgetpropositionen. Utskottet vidhåller sin uppfattning att de krav som ställs på finansiering därmed bör vara lika höga. Som utskottet då konstaterade utgör utgiftstaket och det finansiella sparandet de yttre restriktionerna kring utgiftsökningar.

Finansutskottet har i det föregående tagit ställning till de föreslagna anslagsförändringarna. Utskottet har ställt sig bakom regeringens förslag och avstyrkt motionerna. Utskottet tillstyrker således att riksdagen godkänner regeringens förslag till ändrade ramar för utgiftsområden samt anvisar ändrade och nya anslag i enlighet med propositionens förslag. Därmed tillstyrker utskottet punkt 18 i propositionen samt avstyrker motionerna Fi21 (s) yrkandena 2–5, Fi22 (mp) och Fi23 (v) yrkandena 1–5, 9 och 10.

Finansutskottets förslag till beslut framgår av punkt 18 i utskottets förslag till riksdagsbeslut jämte specifikationen i bilaga 2 över ändrade ramar för utgiftsområden samt ändrade anslag.

Reservationer

Utskottets förslag till riksdagsbeslut och ställningstaganden har föranlett följande reservationer. I rubriken anges vilken punkt i utskottets förslag till riksdagsbeslut som behandlas i avsnittet.

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 5 borde ha följande lydelse:

Riksdagen

dels godkänner det kapitaltillskott till det statligt ägda bolaget Swedfund International AB om 300 000 000 kr som beslutats för 2008,

dels bemyndigar regeringen att under 2009 för det under utgiftsområde 7 Internationellt bistånd uppförda anslaget 1:1 Biståndsverksamhet besluta om kapitaltillskott om 300 000 000 kr till det statligt ägda bolaget Swedfund International AB. Därmed bifaller riksdagen proposition 2008/09:99 punkt 4 och motion

2008/09:Fi23 av Lars Ohly m.fl. (v) yrkande 6 och

bifaller delvis proposition 2008/09:99 punkt 5.

Ställningstagande

Av det kapitaltillskott på 600 miljoner kronor till Swedfund International AB (Swedfund) som regeringen föreslår är 300 miljoner kronor aviserade sedan tidigare. Vänsterpartiet avvisar att Swedfund ska tillföras ytterligare 300 miljoner kronor utöver de tidigare aviserade medlen. Swedfunds kapitaltillskott är tänkt att finansieras från anslaget 1:1 Biståndsverksamhet under utgiftsområde 7 Internationellt bistånd. Det innebär att andra utgifter under anslaget således ska minska i motsvarande grad.

En utvärdering som Institutet för utvärdering av internationellt utvecklingssamarbete (Sadev) gjort av Swedfund visar att avslutade investeringar inte har följts upp på ett systematiskt sätt och att det därför inte går att dra säkra slutsatser av effekterna av projekten.

Vänsterpartiet har inget emot biståndsinsatser som berör företag men anser att dessa i första hand ska rikta sig till företag i fattiga länder och dessutom ska gå till insatser som är underställda de biståndspolitiska målen och som utvärderas gentemot samma mål.

Under året har det framkommit att Swedfund gjort investeringar i fonder i skatteparadis i syfte att göra investeringar i utvecklingsländer. Föregående år överfördes 98 miljoner kronor, eller 20 % av Swedfunds samtliga investeringar under 2008, via skattebefriade finanscentrum där insynen är obefintlig och alla transaktioner hålls hemliga. Skatteparadisens totala brist på transparens bidrar dessutom till att dölja kapitalflykt från just fattiga länder. Att pengar från biståndsbudgeten filtreras genom sådana skatteparadis är självklart helt oacceptabelt.

Jag noterar att i de riktlinjer för Swedfund som antogs vid årsstämman den 17 april 2009 anges att Swedfund i avvaktan på den pågående översynen av frågan ska undvika att göra nya åtaganden genom investeringar i fonder. Vänsterpartiet anser att staten, som äger 100 % av Swedfund, enligt norsk modell, bör stoppa alla nya biståndsinvesteringar i fonder som är registrerade i skatteparadis. Så länge Swedfund inte kan garantera att svenska biståndspengar inte hamnar i fonder i skatteparadis bör bolaget inte beviljas några ytterligare kapitaltillskott än tidigare aviserade.

Sedan utrikesutskottet justerade sitt yttrande till finansutskottet har Riksrevisionen presenterat granskningen Swedfund International AB och samhällsuppdraget (RiR 2009:4). Riksrevisionens granskning pekar på flera av de problem som Vänsterpartiet tagit upp. Swedfund måste enligt Riksrevisionen utveckla målformuleringarna och uppföljningen för att säkerställa att bolaget uppfyller kravet om utvecklingseffekter. Riksrevisionen ifrågasätter om investeringar i riskkapitalfonder som förlagts i s.k. tax havens är förenliga med Swedfunds uppdrag att bidra till utvecklingseffekter. Vidare bedömer Riksrevisionen att det finns anledning att analysera Swedfunds reella kapitalbehov innan eventuellt ytterligare kapital tilldelas bolaget.

Jag anser att riksdagen endast bör bemyndiga regeringen att under 2009 för det under utgiftsområde 7 Internationellt bistånd uppförda anslaget 1:1 Biståndsverksamhet besluta om kapitaltillskott om 300 miljoner kronor till det statligt ägda bolaget Swedfund International AB. Således tillstyrker jag motion Fi23 (v) yrkande 6.

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 6 borde ha följande lydelse:

Riksdagen avslår den föreslagna användningen av det under utgiftsområde 8 Migration uppförda anslaget 1:6 Offentligt biträde i utlänningsärenden. Därmed bifaller riksdagen motion

2008/09:Fi23 av Lars Ohly m.fl. (v) yrkande 8 och

avslår proposition 2008/09:99 punkt 6.

Ställningstagande

Vänsterpartiet motsätter sig att anslaget 1:6 Offentligt biträde i utlänningsärenden ska kunna användas för finansiering av användandet av tolkar i ärenden vid Regeringskansliet eftersom detta riskerar att ytterligare urholka anslaget. Regeringens förslag om vidgad användning av anslaget bör således avslås. Därmed tillstyrks motion Fi23 (v) yrkande 8.

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 11 borde ha följande lydelse:

Riksdagen avslår regeringens förslag att den ska bemyndigas under 2009 besluta om att avyttra samtliga aktier i Nord Pool ASA eller avveckla bolaget. Därmed bifaller riksdagen motionerna

2008/09:Fi21 av Mona Sahlin m.fl. (s) yrkande 1 och

2008/09:Fi23 av Lars Ohly m.fl. (v) yrkande 7 och

avslår proposition 2008/09:99 punkt 11.

Ställningstagande

Vi menar att den nordiska elbörsen är en del av den grundläggande samhälleliga infrastrukturen och att den därför bör kvarstå i statlig ägo. Mot den bakgrunden avstyrker vi det nu aktuella förslaget i propositionen om att regeringen ska bemyndigas att avyttra aktierna i Nord Pool ASA eller avveckla bolaget. Således tillstyrker vi motionerna Fi21 (s) och Fi23 (v) i berörda delar.

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 18 borde ha följande lydelse:

Riksdagen

dels godkänner ändrade ramar för utgiftsområden samt anvisar ändrade och nya anslag i enlighet med vad som anförs i spalten "Fi21 s" samt i övrigt enligt spalten "Propositionens nivå" i bilaga 3 i betänkandet,

dels tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i reservationen om Försäkringskassan, polisorganisationen och kommunerna. Därmed bifaller riksdagen motion

2008/09:Fi21 av Mona Sahlin m.fl. (s) yrkandena 2–5,

bifaller delvis proposition 2008/09:99 punkt 18 och avslår motionerna

2008/09:Fi22 av Peter Eriksson m.fl. (mp) och

2008/09:Fi23 av Lars Ohly m.fl. (v) yrkandena 1–5, 9 och 10.

Ställningstagande

Utgiftsområde 1 Rikets styrelse

Vi anser att såväl Sametingets fortlöpande verksamhet som projekteringen av byggnationen av det nya Sametinget är viktiga. När regeringen inte kan påvisa att det finns något skäl till neddragningen av anslaget 3:1 Sametinget avvisar vi förslaget.

Mot bakgrund av vad konstitutionsutskottet uttalat, i samband med vårens granskning av regeringens agerande avseende vissa anslag i tilläggsbudgeten, om vikten av att regeringens förslag är utförligt motiverade och redovisade (bet. 2008/09:KU20 avsnitt 2.8) anser vi att regeringen tydligare borde ha motiverat reduceringen av anslaget till Sametinget eller konsekvenserna av detta.

Detta innebär att regeringens föreslagna minskning av anslaget 3:1 Sametinget bör avstyrkas och att riksdagen i stället ska besluta att anslaget ökas med 5 miljoner kronor jämfört med regeringens förslag.

Vidare anser vi, beträffande den föreslagna höjningen av anslaget till Regeringskansliet, att regeringen behöver motivera varför 2009 års ordförandeskap ska kosta betydligt mer än 2001 års ordförandeskap. Vi anser vidare att Regeringskansliet bör klara av att finansiera t.ex. ökade utredningsbehov, nya finansmarknadskommittéer och liknande inom Regeringskansliets befintliga ram.

Således bör regeringens föreslagna anslagsökning inom utgiftsområde 1 avslås och riksdagen i stället besluta att anslaget 4:1 Regeringskansliet m.m. minskas med 141,7 miljoner kronor jämfört med regeringens förslag.

Utgiftsområde 4 Rättsväsendet

Underskottet i rättsväsendet är i år betydande, och än värre ser det ut de kommande åren. Trots denna allvarliga utveckling vidtar regeringen inte några åtgärder. Rättsväsendet behöver effektiviseras, och för att man ska kunna genomföra en effektivisering krävs ytterligare medel.

Regeringen föreslår nu i vårtilläggsbudgeten endast ett mindre tillskott till polisorganisationen. I stället hade det behövts ett större tillskott till polisen och därutöver ökade resurser även till andra delar av rättsväsendet. Det krävs bl.a. en tydlig satsning på kampen mot den ekonomiska brottsligheten. Vi anser att regeringen måste göra en förnyad bedömning och återkomma till riksdagen med förslag som sätter rättsväsendets ekonomi i balans. Riksdagen bör tillkännage för regeringen som sin mening att regeringen löpande ska följa utvecklingen inom polisorganisationen och återkomma till riksdagen med förslag om ökade resurser.

Utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg

Regeringen föreslår en minskning av anslaget 13:9 Bidrag till psykiatri med 685 000 kr för att finansiera ökningen av anslaget 2:15 Karolinska Institutet: Grundutbildning. Vi anser att en minskning av anslaget till psykiatri är oacceptabel och principiellt en felaktig prioritering från regeringens sida. Regeringens förslag om minskning bör avslås.

Utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och handikapp

Situationen på Försäkringskassan är mycket besvärlig. Människor får vänta orimligt länge på sina pengar, personal mår dåligt och rättssäkerheten är hotad. Enligt Statskontoret beror detta på minskade anslag kombinerat med omorganisation och ändrade regler. Servicen på Försäkringskassan är av avgörande betydelse för tilliten till välfärdssamhället. Konsekvenserna för enskilda av de omfattande förseningarna i handläggningen hos Försäkringskassan är mycket allvarliga. Ett flertal människor har blivit vräkta från sina hem. Det rapporteras även om fall där folk har blivit tvungna att sälja sitt hus för att ha råd att betala sina räkningar. Det är inte rimligt att folk ska skuldsätta sig för att en myndighet inte har förutsättningar att utföra sitt uppdrag.

Det är helt oacceptabelt att de som är i mest behov av samhällets stöd behandlas på detta vis. Regeringen tar inte sitt ansvar för konsekvenserna av den politik man bedriver, vilket framför allt drabbar särskilt utsatta grupper. Man kan inte lägga allt ansvar på Försäkringskassan utan det är regeringen som i sista hand har ansvaret för verksamheten, de resurser som kassan förfogar över och de regler som den tillämpar.

Det finns skäl att ifrågasätta om en tilläggsbudget på 600 miljoner kronor kommer att räcka. Försäkringskassan har därutöver begärt ett tillfälligt anslag på drygt 350 miljoner kronor för engångskostnader. Riksdagen bör tillkännage för regeringen som sin mening att regeringen måste följa utvecklingen inom Försäkringskassan noga och återkomma till riksdagen med förslag om ökade resurser vid behov.

Utgiftsområde 20 Allmän miljö- och naturvård

Vi säger nej till regeringens förslag om ökade resurser till Regeringskansliet och således även till att flytta 6 miljoner kronor från anslaget 1:4 Sanering och återställning av förorenade områden för att finansiera denna ökning. Dessa miljoner behövs för att sanera och återställa förorenade områden i Sverige.

Utgiftsområde 25 Allmänna bidrag till kommuner

Regeringens förslag rörande medel till kommunerna är helt otillräckligt. Den ökande arbetslösheten slår nu hårt mot landets kommuner och landsting i form av vikande skatteintäkter. Det är tydligt att jobbkrisen alltmer blir en djup och allvarlig välfärdskris. Nästan dagligen nås vi av nya besked om varsel i välfärden. Samtidigt sker också många ”tysta varsel” då kommuner och landsting gör sig av med vikarier och visstidsanställda. Nu krävs det handling och tydliga besked för att upprätthålla kvaliteten i välfärden. Såväl Konjunkturinstitutet, Finanspolitiska rådet som Sveriges Kommuner och Landsting har under den senaste tiden levererat rapporter som pekat på det akuta behovet av ytterligare bidrag till kommunsektorn för att förhindra stora uppsägningar. Enligt t.ex. Konjunkturinstitutet leder regeringens förslag i vårpropositionen till att mellan 10 000 och 15 000 jobb kommer att försvinna i skolan, sjukvården och omsorgen. Kommuner och landsting behöver få extra resurser som får användas i år, och tillskottet behöver vara större än vad regeringen har föreslagit för 2010.

Det finns således behov av ökade statsbidrag redan 2009, och regeringen bör således återkomma med ett förslag om ytterligare resurser till kommuner och landsting.

Ändrade ramar för utgiftsområden samt ändrade anslag

Vi har i denna reservation ställt oss bakom Socialdemokraternas förslag till ändringar av ett antal anslag i regeringens förslag till tilläggsbudget och förslag om tillkännagivanden. Riksdagen bör således godkänna ändrade ramar för utgiftsområden och anvisa ändrade och nya anslag i enlighet med vad som anförs i spalten ”Fi21 s” samt i övrigt i spalten ”Propositionens nivå” i sammanställningen i bilaga 3 i detta betänkande. Vidare bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna vad som ovan anförts om Försäkringskassan, polisorganisationen och kommunerna.

Med hänvisning till det ovan anförda tillstyrker vi motion Fi21 (s) yrkandena 2–5.

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 18 borde ha följande lydelse:

Riksdagen

dels godkänner ändrade ramar för utgiftsområden samt anvisar ändrade och nya anslag i enlighet med vad som anförs i spalten "Fi23 v" samt i övrigt enligt spalten "Propositionens nivå" i bilaga 3 i betänkandet,

dels tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i reservationen om Försäkringskassan, rättsväsendet och de generella statsbidragen till kommunerna. Därmed bifaller riksdagen motion

2008/09:Fi23 av Lars Ohly m.fl. (v) yrkandena 1, 3–5, 9 och 10,

bifaller delvis proposition 2008/09:99 punkt 18 och motion

2008/09:Fi23 av Lars Ohly m.fl. (v) yrkande 2 och

avslår motionerna

2008/09:Fi21 av Mona Sahlin m.fl. (s) yrkandena 2–5 och

2008/09:Fi22 av Peter Eriksson m.fl. (mp).

Ställningstagande

Utgiftsområde 1 Rikets styrelse

Jag anser att såväl Sametingets fortlöpande verksamhet som projekteringen av byggnationen av det nya Sametinget är viktiga. När regeringen inte kan påvisa att det finns något skäl till neddragningen av anslaget 3:1 Sametinget avvisar jag förslaget.

Mot bakgrund av vad konstitutionsutskottet uttalat, i samband med vårens granskning av regeringens agerande avseende vissa anslag i tilläggsbudgeten, om vikten av att regeringens förslag är utförligt motiverade och redovisade (bet. 2008/09:KU20 avsnitt 2.8) anser jag att regeringen tydligare borde ha motiverat reduceringen av anslaget till Sametinget eller konsekvenserna av detta.

Detta innebär att regeringens föreslagna minskning av anslaget 3:1 Sametinget bör avstyrkas och att riksdagen i stället ska besluta att anslaget ökas med 5 miljoner kronor jämfört med regeringens förslag.

Vidare kan konstateras att regeringens största anslagsökning inom utgiftsområdet 1 Rikets styrelse utgörs av förslaget på ytterligare 81 miljoner kronor till Regeringskansliet för förberedelserna och genomförandet av det svenska ordförandeskapet. De redan betydande avsatta medlen för utgifterna för det svenska ordförandeskapet bör räcka för att täcka även dessa utgifter. Regeringskansliet bör anpassa sig till den rådande lågkonjunkturen, som regeringen själv hänvisar till som kristid, och anpassa sina kostnader till de givna anslagen.

Detta innebär att regeringens föreslagna anslagsökning inom utgiftsområde 1 bör avstyrkas och att riksdagen i stället ska besluta att anslaget 4:1 Regeringskansliet m.m. minskas med 81 miljoner kronor jämfört med regeringens förslag. Vidare innebär detta även att ramen för utgiftsområde 1 Rikets styrelse bör sänkas med motsvarande 76 miljoner kronor jämfört med regeringens förslag.

Utgiftsområde 4 Rättsväsendet

Regeringens förslag om att tillföra polisorganisationen 150 miljoner kronor i vårtilläggsbudgeten är i och för sig bra, men inte tillräckligt. Enligt min mening borde polisen tillföras ett tillskott om ytterligare 200 miljoner kronor redan i år för att man inte ska orsaka ett ökat underskott med anledning av de ökade kostnader som ett EU-ordförandeskap innebär. Det finns stor risk för att polisnärvaron ute i landet annars försämras om resurserna under hösten koncentreras till ordförandeskapet. Dessutom riskerar man att civilanställd personal sägs upp och att poliser får utföra arbetsuppgifter som i dag utförs av t.ex. receptionister och häktesvakter. Riksdagen bör tillkännage för regeringen som sin mening att regeringen snarast bör återkomma till riksdagen med ett förslag om ytterligare medel till rättsväsendet.

Utgiftsområde 8 Migration

Det ligger inte i linje med de krav på ökad rättssäkerhet och kvalitet som den nya instans- och processordningen i utlänningsärenden ställer upp att, som regeringen gjort vid flera tillfällen, föreslå neddragningar av anslaget för offentligt biträde i utlänningsärenden. Nu föreslår regeringen en förstärkning av anslaget med 70 miljoner kronor. Vänsterpartiet välkomnar att behovet av ökade medel säkerställs, men avvisar att satsningen finansieras genom en motsvarande minskning av anslaget 1:5 Kostnader vid domstolsprövning inom utgiftsområde 8.

Utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg

Regeringen föreslår en minskning av anslaget 13:9 Bidrag till psykiatri med 685 000 kr för att finansiera ökningen av anslaget 2:15 Karolinska Institutet: Grundutbildning. Jag anser att en minskning av anslaget till psykiatri är oacceptabel och principiellt en felaktig prioritering från regeringens sida. Regeringens förslag om minskning bör avslås.

Utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och handikapp

När det gäller utgiftsområde 10 avsätter regeringen i tilläggsbudgeten för 2009 ytterligare 600 miljoner kronor till Försäkringskassan. Det är välkommet men inte tillräckligt. Servicen på Försäkringskassan är av avgörande betydelse för tilliten till välfärdssamhället. Ytterligare 350 miljoner kronor skulle behöva tillföras kassan redan under 2009. Riksdagen bör begära att regeringen återkommer till riksdagen med ett förslag på ytterligare ökning av Försäkringskassans anslag.

Utgiftsområde 25 Allmänna bidrag till kommuner

På kort tid har ett stort antal människor förlorat sina jobb i välfärdssektorn. Intresset har hittills varit lågt från regeringen att göra något åt situationen trots att kvaliteten inom välfärdssektorn är av fundamental betydelse. Regeringen må se krisen som ett politiskt tillfälle att skära ned på välfärdstjänsterna – Vänsterpartiet ser den som en period där det ur ekonomisk synvinkel är särskilt betydelsefullt att tvärtom öka dem. I det här sammanhanget är en uppräkning av statsbidragen det viktigaste kravet att lyfta fram. Det är också avgörande att kommuner och landsting får en tydlig signal om att uppräkningen kommer att fortsätta kontinuerligt, så att de ges ordentliga planeringsförutsättningar. Regeringen bör snarast återkomma till riksdagen med ett förslag till höjning av de generella statsbidragen med 5 miljarder kronor från 2009. Det är angeläget att medlen fördelas så de mest utsatta kommunernas behov särskilt beaktas. Regeringen bör återkomma till riksdagen med förslag om hur detta kan uppfyllas.

Ändrade ramar för utgiftsområden samt ändrade anslag

Jag har i denna reservation ställt mig bakom Vänsterpartiets förslag till ändringar av ett antal anslag i regeringens förslag till tilläggsbudget. Riksdagen bör således godkänna ändrade ramar för utgiftsområden och anvisa ändrade och nya anslag i enlighet med vad som anförs i spalten ”Fi23 v” samt i övrigt i spalten ”Propositionens nivå” i sammanställningen i bilaga 3 i detta betänkande. Vidare bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna vad som ovan anförts om Försäkringskassan, rättsväsendet och de generella statsbidragen till kommunerna.

Med hänvisning till det ovan anförda tillstyrker jag motion Fi23 (v) yrkandena 1, 3–5, 9 och 10. Motion Fi23 (v) yrkande 2 tillstyrks delvis.

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 18 borde ha följande lydelse:

Riksdagen

dels godkänner ändrade ramar för utgiftsområden samt anvisar ändrade och nya anslag i enlighet med vad som anförs i spalten "Fi22 mp" samt i övrigt enligt spalten "Propositionens nivå" i bilaga 3 i betänkandet,

dels tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i reservationen om Försäkringskassan.

Därmed bifaller riksdagen motionerna

2008/09:Fi21 av Mona Sahlin m.fl. (s) yrkande 2 och

2008/09:Fi22 av Peter Eriksson m.fl. (mp),

bifaller delvis proposition 2008/09:99 punkt 18 och avslår motionerna

2008/09:Fi21 av Mona Sahlin m.fl. (s) yrkandena 3–5 och

2008/09:Fi23 av Lars Ohly m.fl. (v) yrkandena 1–5, 9 och 10.

Ställningstagande

Utgiftsområde 1 Rikets styrelse

Jag anser att såväl Sametingets fortlöpande verksamhet som projekteringen av byggnationen av det nya Sametinget är viktiga. När regeringen inte kan påvisa att det finns något skäl till neddragningen av anslaget 3:1 Sametinget avvisar jag förslaget.

Mot bakgrund av vad konstitutionsutskottet uttalat, i samband med vårens granskning av regeringens agerande avseende vissa anslag i tilläggsbudgeten, om vikten av att regeringens förslag är utförligt motiverade och redovisade (bet. 2008/09:KU20 avsnitt 2.8) anser jag att regeringen tydligare borde ha motiverat reduceringen av anslaget till Sametinget eller konsekvenserna av detta.

Detta innebär att regeringens föreslagna minskning av anslaget 3:1 Sametinget bör avstyrkas och att riksdagen i stället ska besluta att anslaget ökas med 5 miljoner kronor jämfört med regeringens förslag.

Vidare anser jag att den av regeringen föreslagna ökningen av utgifterna för anslaget till Regeringskansliet med anledning av förstärkningen av förberedelserna av Sveriges ordförandeskap som följd av händelser i omvärlden inte motiverar att hela den summan ska leda till anslagsökning.

Detta innebär att regeringens föreslagna anslagsökning inom utgiftsområde 1 bör avstyrkas och att riksdagen i stället bör besluta att anslaget 4:1 Regeringskansliet m.m. minskas med 40 miljoner kronor jämfört med regeringens förslag.

Utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg

Regeringen föreslår en minskning av anslaget 13:9 Bidrag till psykiatri med 685 000 kr för att finansiera ökningen av anslaget 2:15 Karolinska Institutet: Grundutbildning. Jag anser att en minskning av anslaget till psykiatri är oacceptabel och principiellt en felaktig prioritering från regeringens sida. Regeringens förslag om minskning bör avslås.

Utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och handikapp

Situationen på Försäkringskassan är mycket besvärlig. Människor får vänta orimligt länge på sina pengar, personal mår dåligt och rättssäkerheten är hotad. Enligt Statskontoret beror detta på minskade anslag kombinerat med omorganisation och ändrade regler. Servicen på Försäkringskassan är av avgörande betydelse för tilliten till välfärdssamhället. Det finns skäl att ifrågasätta om en tilläggsbudget på 600 miljoner kronor kommer att räcka. Försäkringskassan har därutöver begärt ett tillfälligt anslag på drygt 350 miljoner kronor för engångskostnader. Riksdagen bör tillkännage för regeringen som sin mening att regeringen måste följa utvecklingen inom Försäkringskassan noga och återkomma till riksdagen med förslag om ökade resurser vid behov.

Utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv

Min uppfattning är att arbetsmarknadspolitiken bör ha en annan inriktning än den regeringen föreslår, och jag anser därför att riksdagen med bifall till Miljöpartiets motion bör avslå propositionen i den berörda delen. Jag motiverar mitt ställningstagande i en reservation i betänkande 2008/09:FiU20 med anledning av 2009 års ekonomiska vårproposition.

Utgiftsområde 20 Allmän miljö- och naturvård

Informationen från miljöövervakningen är av central betydelse för att följa upp utvecklingen av miljötillståndet. Den är därmed också en viktig del av underlaget för beslut om åtgärder. Jag ser inga möjligheter att minska anslaget 1:2 Miljöövervakning. Vidare bör uppmärksammas att nuvarande takt i arbetet med sanering av förorenade områden inte räcker för att nå miljömålen. Regeringen föreslår nu i tilläggsbudgeten ännu en neddragning för att finansiera andra verksamheter. Regeringens ständiga förändringar av anslaget för sanering av förorenade områden är mycket problematiska och skapar mycket dåliga planeringsförutsättningar för kommuner och privata aktörer som jobbar med sanering. Utöver dåliga planeringsförutsättningar står delar av saneringsarbetet dessutom stilla på grund av en förväntad förordningsändring gällande kommunernas medfinansieringsansvar. Detta är särskilt allvarligt i ett läge där kommunernas ansträngda ekonomiska situation gör att gällande prioriteringar ses över. Miljöpartiet menar att regeringen genast bör åtgärda detta genom att sluta justera i anslaget och ge ett tydligt besked i medfinansieringsfrågan. Regeringens förslag om en minskning av anslaget med 15 miljoner kronor avvisas.

Utgiftsområde 25 Allmänna bidrag till kommuner

Miljöpartiet har för 2009 föreslagit en annan politik vad det gäller att underlätta för kommuner och landsting i samband med den ekonomiska krisen. Vi har tidigare föreslagit ökade statsbidrag för 2009 på 5 miljarder kronor. Regeringen skjuter inte till några pengar för 2009 utan gör i stället en tillfällig tidigare utbetalning för 2010 på 7 miljarder kronor. Motivet för den tidigare utbetalningen är att utrymmet under utgiftstaket 2009 är större än 2010. Miljöpartiet är kritiskt till den här typen av tricksande med utgiftstaket. Då vi tidigare föreslagit ytterligare 5 miljarder kronor för 2009 och står fast vid detta accepteras nu 5 miljarder kronor av de 7 som regeringen föreslår på tilläggsbudget. För 2010 föreslår vi ytterligare 5 miljarder kronor utöver regeringens politik.

Ändrade ramar för utgiftsområden samt ändrade anslag

Jag har i denna reservation ställt mig bakom Miljöpartiets förslag till ändringar av ett antal anslag i regeringens förslag till tilläggsbudget. Riksdagen bör således godkänna ändrade ramar för utgiftsområden och anvisa ändrade och nya anslag i enlighet med vad som anförs i spalten ”Fi22 mp” samt i övrigt i spalten ”Propositionens nivå” i sammanställningen i bilaga 3 i detta betänkande. Vidare bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna vad som ovan anförts om Försäkringskassan.

Med hänvisning till det ovan anförda tillstyrker jag motion Fi22 (mp) och motion Fi21 (s) yrkande 2.

Särskilda yttranden

Regeringen föreslår i tilläggsbudgeten medel till Skatteverket för att klara den ökade administration som följer av de av riksdagen beslutade nya reglerna för skatteavdrag för hushållsarbete och ROT-arbete. Vi vill påminna om att vårt förslag om ett rödgrönt ROT-avdrag inte ställer samma krav på ökad administration. Det hade således varit bättre också ur resurssynpunkt om riksdagen hade ställt sig bakom vårt förslag om ett rödgrönt ROT-avdrag. De resurser som regeringen nu föreslår ska tillföras Skatteverket hade i så fall kunnat användas för att genomföra det program om tio punkter mot skattefusk som vi socialdemokrater har presenterat.

Vi anser vidare att arbetsmarknadspolitiken bör ha en annan inriktning än den regeringen föreslår. Då våra förslag innebär en högre ram på utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv för 2009 än den regeringen föreslår kan vi inte väcka dem i detta sammanhang. Socialdemokraternas politik beskrivs i motion 2008/09:Fi25 (s) som behandlas i finansutskottets betänkande 2008/09:FiU20 med anledning av 2009 års ekonomiska vårproposition. I en reservation i det betänkandet redovisar vi vårt ställningstagande rörande arbetsmarknadspolitiken.

Jag anser att arbetsmarknadspolitiken bör ha en annan inriktning än den regeringen föreslår. Då Vänsterpartiets förslag innebär en högre ram på utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv för 2009 än den regeringen föreslår kan de inte väckas i detta sammanhang. Vänsterpartiets politik beskrivs i motion 2008/09:Fi26 (v) som behandlas i finansutskottets betänkande 2008/09:FiU20 med anledning av 2009 års ekonomiska vårproposition. I en reservation i det betänkandet redovisar jag mitt ställningstagande rörande arbetsmarknadspolitiken.

Som finansutskottets majoritet konstaterar innebär regeringens förslag att medlen från försäljningen av fastigheten nettoredovisas, vilket innebär att man utnyttjar möjligheten till undantag från budgetlagens huvudregel om bruttoredovisning. Finansutskottet har under tidigare mandatperioder reagerat när budgetlagens intentioner inte följs. Utskottet har t.ex. när det gäller frågor inom utbildningsområdet funnit det oacceptabelt att en myndighet gör åtaganden som är större än riksdagens bemyndigande

Finansutskottets majoritet borde i det nu aktuella ärendet ha agerat för att budgetlagens huvudregel ska följas. Bruttoredovisning innebär en bättre överblick av den statliga verksamheten och att tydligheten blir större. Finansutskottet har en särskild och viktig roll när det gäller att budgetlagens intentioner efterlevs.

Bilaga 1

Förteckning över behandlade förslag

Propositionen

Proposition 2008/09:99 2009 års proposition om vårtilläggsbudget:

Följdmotionerna

2008/09:Fi21 av Mona Sahlin m.fl. (s):

Tilläggsbudget för 2009 Avvikelse från regeringen

Tusental kronor

2008/09:Fi22 av Peter Eriksson m.fl. (mp):

Riksdagen beslutar om ändrade ramar för utgiftsområden samt anvisar ändrade och nya anslag enligt uppställning:

Enhet tusental kronor

2008/09:Fi23 av Lars Ohly m.fl. (v):

Tabell 1. Förändringar av utgiftsramar 2009

Tabell 2. Förändringar av utgifter 2009

Bilaga 2

Specifikation av ändrade ramar för utgiftsområden samt ändrade anslag för 2009

Utskottets förslag överensstämmer med förslaget i propositionen.

Belopp i tusental kronor

Bilaga 3

Sammanställning över regeringens och oppositionspartiernas förslag till ändrade ramar och anslag för 2009

Utskottets förslag överensstämmer med propositionens förslag. Oppositionspartiernas förslag redovisas i jämförelse med regeringens förslag.

Belopp i tusental kronor

Bilaga 4

Konstitutionsutskottets yttrande 2008/09:KU6y

Bilaga 5

Skatteutskottets yttrande 2008/09:SkU13y

Bilaga 6

Justitieutskottets yttrande 2008/09:JuU2y

Bilaga 7

Utrikesutskottets yttrande 2008/09:UU5y

Bilaga 8

Socialförsäkringsutskottets yttrande 2008/09:SfU5y

Bilaga 9

Socialutskottets yttrande 2008/09:SoU6y

Bilaga 10

Miljö- och jordbruksutskottets yttrande 2008/09:MJU3y

Bilaga 11

Näringutskottets yttrande 2008/09:NU11y

Bilaga 12

Arbetsmarknadsutskottets protokollutdrag 2008/09:33