Till innehåll på sidan
Sveriges Riksdags logotyp, tillbaka till startsidan

Utgiftsområde 4 Rättsväsendet

Betänkande 2013/14:JuU1

2013/14:JuU1 Utgiftsområde 4 Rättsväsendet

Justitieutskottets betänkande

2013/14:JuU1

Utgiftsområde 4 Rättsväsendet

Sammanfattning

I betänkandet behandlar justitieutskottet regeringens förslag till anslag i budgetpropositionen för 2014 (prop. 2013/14:1) inom utgiftsområde 4 Rättsväsendet, och omkring 170 motionsyrkanden som har väckts under de allmänna motionstiderna 2011–2013. Bland motionerna finns alternativa budgetförslag från Socialdemokraterna, Miljöpartiet de gröna, Sverigedemokraterna och Vänsterpartiet.

Utskottet tillstyrker regeringens förslag om anslag för utgiftsområdet som uppgår till totalt drygt 40 miljarder kronor. De största utgiftsposterna är polisorganisationen (drygt 21 miljarder kronor), Sveriges Domstolar (drygt 5 miljarder kronor) och Kriminalvården (knappt 8 miljarder kronor).

Vidare tillstyrker utskottet förslagen i propositionen om att riksdagen ska godkänna att Statens kriminaltekniska laboratorium ingår i den nya polismyndighet som påbörjar sin verksamhet den 1 januari 2015 och att Säkerhetspolisen samtidigt ombildas till en fristående myndighet.

Motionerna avstyrks, i första hand med hänvisning till pågående arbeten och utredningar.

Socialdemokraterna, Miljöpartiet de gröna, Sverigedemokraterna och Vänsterpartiet har inte deltagit i beslutet om anslagstilldelningen. Dessa partier redovisar i stället sina ställningstaganden i särskilda yttranden.

I ärendet finns 65 reservationer och fyra särskilda yttranden.

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

Anslagen

1.

Anslagen för 2014 inom utgiftsområde 4

 

Riksdagen anvisar anslagen för 2014 inom utgiftsområde 4 enligt utskottets förslag i bilaga 3.

Därmed bifaller riksdagen proposition 2013/14:1 utgiftsområde 4 punkt 3 och avslår motionerna

2013/14:Ju208 av Christer Winbäck och Anita Brodén (båda FP),

2013/14:Ju213 av Maria Ferm m.fl. (MP) yrkande 1,

2013/14:Ju214 av Maria Ferm m.fl. (MP) yrkande 4,

2013/14:Ju254 av Lena Olsson m.fl. (V) yrkandena 3 och 4,

2013/14:Ju316 av Jonas Sjöstedt m.fl. (V) yrkande 7,

2013/14:Ju351 av Kent Ekeroth och Richard Jomshof (båda SD) yrkandena 1 och 2,

2013/14:Ju362 av Jonas Sjöstedt m.fl. (V),

2013/14:Ju379 av Jimmie Åkesson m.fl. (SD) yrkande 4,

2013/14:Ju393 av Richard Jomshof m.fl. (SD),

2013/14:Ju399 av Maria Ferm m.fl. (MP) yrkandena 1, 4, 6, 8 och 9,

2013/14:Ju405 av Meeri Wasberg (S),

2013/14:Ju412 av Morgan Johansson m.fl. (S) yrkandena 1–8,

2013/14:Ju429 av Agneta Börjesson m.fl. (MP) yrkande 11,

2013/14:C419 av Åsa Romson m.fl. (MP) yrkande 26 och

2013/14:Fö256 av Maria Ferm m.fl. (MP) yrkande 4.

Säkerhetspolisen

2.

Säkerhetspolisens organisatoriska ställning

 

Riksdagen godkänner att Säkerhetspolisen ombildas till en fristående myndighet den 1 januari 2015.

Därmed bifaller riksdagen proposition 2013/14:1 utgiftsområde 4 punkt 2.

Polisens organisation m.m.

3.

Statens kriminaltekniska laboratoriums organisatoriska ställning

 

Riksdagen godkänner att Statens kriminaltekniska laboratorium ingår i den nya polismyndighet som påbörjar sin verksamhet den 1 januari 2015.

Därmed bifaller riksdagen proposition 2013/14:1 utgiftsområde 4 punkt 1.

4.

Polisens arbete mot organiserad brottslighet

 

Riksdagen avslår motion

2013/14:Ju344 av Kent Ekeroth och Richard Jomshof (båda SD) yrkandena 3 och 4.

Reservation 1 (SD)

5.

Skydd för barn mot sexuell exploatering

 

Riksdagen avslår motion

2013/14:Ju419 av Mattias Karlsson och Kent Ekeroth (båda SD) yrkandena 1 och 2.

Reservation 2 (SD)

6.

Nationell resurs för hedersrelaterade brott

 

Riksdagen avslår motion

2013/14:Ju412 av Morgan Johansson m.fl. (S) yrkande 98.

Reservation 3 (S)

7.

Överföring av vissa polisuppgifter till andra aktörer

 

Riksdagen avslår motion

2013/14:Ju329 av Kent Ekeroth (SD).

Reservation 4 (SD)

8.

Indikatorer för måluppfyllelse och kvalitet

 

Riksdagen avslår motion

2013/14:Ju213 av Maria Ferm m.fl. (MP) yrkande 3.

Reservation 5 (S, MP, V)

9.

Tydliga och mätbara mål för polisens brottsförebyggande arbete

 

Riksdagen avslår motion

2013/14:Ju412 av Morgan Johansson m.fl. (S) yrkande 10.

Reservation 6 (S, MP, V)

10.

Särskild avdelning för trafikpolisen

 

Riksdagen avslår motion

2013/14:Ju267 av Sten Bergheden (M) yrkande 3.

11.

Resurser för arbetet mot människohandel

 

Riksdagen avslår motion

2013/14:Ju360 av Mikael Oscarsson (KD).

12.

Effektivare polis

 

Riksdagen avslår motionerna

2013/14:Ju268 av Lars-Arne Staxäng och Sten Bergheden (båda M) yrkande 1 och

2013/14:Ju311 av Josef Fransson och David Lång (båda SD) yrkande 2.

13.

Rekrytering av utrikes födda personer

 

Riksdagen avslår motion

2013/14:Ju214 av Maria Ferm m.fl. (MP) yrkande 5.

Reservation 7 (MP, V)

14.

Förbud mot riktade rekryteringskampanjer

 

Riksdagen avslår motion

2013/14:Ju441 av Kent Ekeroth (SD) yrkande 7.

Reservation 8 (SD)

15.

Obligatorisk personalhandledning

 

Riksdagen avslår motionerna

2013/14:Ju213 av Maria Ferm m.fl. (MP) yrkande 5 och

2013/14:Ju412 av Morgan Johansson m.fl. (S) yrkande 22.

Reservation 9 (S, MP, V)

16.

Internationellt polisiärt samarbete

 

Riksdagen avslår motion

2013/14:Ju412 av Morgan Johansson m.fl. (S) yrkande 23.

Reservation 10 (S)

17.

Exitverksamhet

 

Riksdagen avslår motion

2013/14:Ju412 av Morgan Johansson m.fl. (S) yrkande 24.

Reservation 11 (S)

18.

Avhopparverksamhet

 

Riksdagen avslår motionerna

2013/14:Ju288 av Andreas Norlén och Finn Bengtsson (båda M) och

2013/14:Ju439 av Per Lodenius och Kerstin Lundgren (båda C).

19.

Samverkan med den ideella sektorn

 

Riksdagen avslår motion

2013/14:Ju399 av Maria Ferm m.fl. (MP) yrkande 2.

Reservation 12 (MP)

20.

Polisens it-system

 

Riksdagen avslår motion

2013/14:Ju314 av Eliza Roszkowska Öberg och Staffan Anger (båda M).

21.

Tillgänglig polis i hela landet

 

Riksdagen avslår motionerna

2013/14:Ju267 av Sten Bergheden (M) yrkande 1,

2013/14:Ju316 av Jonas Sjöstedt m.fl. (V) yrkande 8,

2013/14:Ju350 av Ulf Berg m.fl. (M),

2013/14:Ju381 av Göran Lindell och Helena Lindahl (båda C) och

2013/14:Ju412 av Morgan Johansson m.fl. (S) yrkande 18.

Reservation 13 (S, V)

22.

Närvarande polis i vardagen

 

Riksdagen avslår motion

2013/14:Ju399 av Maria Ferm m.fl. (MP) yrkande 3.

Reservation 14 (MP)

23.

Fler synliga poliser i Stockholm

 

Riksdagen avslår motion

2013/14:Ju401 av Börje Vestlund och Meeri Wasberg (båda S) yrkande 1.

24.

Lagstadgad rätt till polisiär minimibemanning

 

Riksdagen avslår motion

2013/14:Ju311 av Josef Fransson och David Lång (båda SD) yrkande 1.

25.

Förtroendet för polisen

 

Riksdagen avslår motion

2013/14:C419 av Åsa Romson m.fl. (MP) yrkande 25.

Reservation 15 (MP)

26.

Polisombudsman

 

Riksdagen avslår motion

2013/14:Ju213 av Maria Ferm m.fl. (MP) yrkande 4.

Reservation 16 (MP)

27.

Antagningen till polisutbildningen

 

Riksdagen avslår motion

2013/14:Ju441 av Kent Ekeroth (SD) yrkandena 1 och 3–5.

Reservation 17 (SD)

28.

Polisutbildning på högskola eller universitet

 

Riksdagen avslår motionerna

2013/14:Ju213 av Maria Ferm m.fl. (MP) yrkande 6,

2013/14:Ju316 av Jonas Sjöstedt m.fl. (V) yrkande 1 och

2013/14:Ju412 av Morgan Johansson m.fl. (S) yrkande 19.

Reservation 18 (S, MP, V)

29.

Ansvaret för polisutbildningen inom Regeringskansliet

 

Riksdagen avslår motion

2013/14:Ub430 av Jabar Amin m.fl. (MP) yrkande 7.

Reservation 19 (MP)

30.

Utbildning i beteendevetenskap och psykiatri

 

Riksdagen avslår motion

2013/14:Ju406 av Finn Bengtsson och Mikael Cederbratt (båda M).

31.

Utbildning inom polisen, Tullverket och Kustbevakningen

 

Riksdagen avslår motion

2013/14:Ju273 av Anders Hansson m.fl. (M) yrkandena 1 och 2.

32.

Geografisk placering av polisutbildningen

 

Riksdagen avslår motionerna

2013/14:Ju223 av Cecilia Widegren (M),

2013/14:Ju252 av Christer Winbäck (FP),

2013/14:Ju264 av Annika Eclund (KD),

2013/14:Ju326 av Margareta B Kjellin (M) och

2013/14:Ju361 av Ulrika Carlsson i Skövde (C).

Åklagarmyndigheten

33.

Utredare för miljöbrott

 

Riksdagen avslår motion

2013/14:Ju316 av Jonas Sjöstedt m.fl. (V) yrkande 3.

Reservation 20 (V)

34.

Utredare för arbetsmiljöbrott

 

Riksdagen avslår motion

2013/14:A409 av Ylva Johansson m.fl. (S) yrkande 32.

Reservation 21 (S, V)

35.

Åklagartjänster i Skellefteå och Lycksele

 

Riksdagen avslår motion

2013/14:Ju294 av Katarina Köhler (S).

36.

Samverkan mellan åklagarna och polisen

 

Riksdagen avslår motion

2013/14:Ju402 av Hillevi Larsson m.fl. (S).

Reservation 22 (S)

Sveriges Domstolar

37.

Miljöbrotten till mark- och miljödomstolarna

 

Riksdagen avslår motion

2013/14:Ju316 av Jonas Sjöstedt m.fl. (V) yrkande 4.

Reservation 23 (V)

38.

Centralisering av gruvärenden till förstärkta mark- och miljödomstolar

 

Riksdagen avslår motion

2013/14:N226 av Kent Persson m.fl. (V) yrkande 13.

Reservation 24 (V)

39.

Domstolsorganisationen

 

Riksdagen avslår motionerna

2013/14:Ju412 av Morgan Johansson m.fl. (S) yrkande 69 och

2013/14:Ju427 av Maria Ferm m.fl. (MP) yrkande 6.

Reservation 25 (S, MP, V)

40.

Specialdomstolar för vissa ärenden om barn

 

Riksdagen avslår motionerna

2013/14:Ju388 av Mats Odell (KD) yrkande 3 och

2013/14:C301 av Annelie Enochson (KD) yrkande 4.

41.

Statistik i vårdnadsmål

 

Riksdagen avslår motion

2013/14:Ju385 av Margareta Larsson (SD).

Reservation 26 (SD)

Kriminalvården

42.

Kriminalvårdens resurser

 

Riksdagen avslår motion

2013/14:Ju412 av Morgan Johansson m.fl. (S) yrkande 72.

Reservation 27 (S, V)

43.

Tillsyn över kriminalvården

 

Riksdagen avslår motion

2013/14:Ju412 av Morgan Johansson m.fl. (S) yrkande 73.

44.

Bemanningen på anstalter och häkten

 

Riksdagen avslår motion

2013/14:Ju412 av Morgan Johansson m.fl. (S) yrkande 74.

Reservation 28 (S, V)

45.

Barn- och föräldraperspektiv i kriminalvården

 

Riksdagen avslår motion

2013/14:So251 av Annika Eclund och Emma Henriksson (båda KD) yrkandena 3 och 4.

46.

Häkten i Halmstad och Östersund

 

Riksdagen avslår motionerna

2013/14:Ju210 av Hans Hoff (S) och

2013/14:Ju353 av Marie Nordén och Gunnar Sandberg (båda S).

Brottsförebyggande rådet

47.

Uppdrag till Brottsförebyggande rådet

 

Riksdagen avslår motion

2013/14:Ju412 av Morgan Johansson m.fl. (S) yrkandena 9 och 13.

Reservation 29 (S, V)

48.

Forskning om hedersrelaterat våld

 

Riksdagen avslår motion

2013/14:Ju412 av Morgan Johansson m.fl. (S) yrkande 92.

Reservation 30 (S)

49.

Ökad information om var brott begås

 

Riksdagen avslår motion

2013/14:C419 av Åsa Romson m.fl. (MP) yrkande 37.

Reservation 31 (MP)

50.

Utredning om systemhotande verksamhet

 

Riksdagen avslår motion

2013/14:Ju399 av Maria Ferm m.fl. (MP) yrkande 7.

Reservation 32 (MP, V)

51.

Statistik över händelser vid flyktingförläggningar m.m.

 

Riksdagen avslår motion

2012/13:Sf231 av Maria Ferm och Bodil Ceballos (båda MP).

Reservation 33 (MP, SD, V)

52.

Egen brottskod för djurrätts- och ekoterrorism

 

Riksdagen avslår motion

2013/14:Ju313 av Josef Fransson och Mikael Jansson (båda SD) yrkande 3.

Reservation 34 (SD)

53.

Brottsligheten bland personer födda i Sverige och i utlandet

 

Riksdagen avslår motion

2013/14:Ju324 av Thoralf Alfsson (SD).

Reservation 35 (SD)

Prioritering av olika slags brott

54.

Åtgärder mot barnsexturism

 

Riksdagen avslår motion

2013/14:Ju404 av Meeri Wasberg (S) yrkandena 1–3.

Reservation 36 (S, V)

55.

Barnsexhandel m.m.

 

Riksdagen avslår motionerna

2013/14:Ju222 av Irene Oskarsson (KD) yrkande 1,

2013/14:Ju238 av Agneta Luttropp (MP) yrkande 4,

2013/14:Ju296 av Désirée Pethrus (KD) yrkande 1 och

2013/14:Ju442 av Maria Lundqvist-Brömster (FP).

Reservation 37 (MP, V)

56.

Hatbrott

 

Riksdagen avslår motion

2013/14:K394 av Maria Ferm m.fl. (MP) yrkande 8.

Reservation 38 (S, MP, V)

57.

Nationellt centrum för barnfrid

 

Riksdagen avslår motion

2013/14:Ju295 av Carina Ohlsson (S) yrkande 1.

Reservation 39 (S, V)

58.

Handlingsplan mot grov organiserad brottslighet m.m.

 

Riksdagen avslår motionerna

2013/14:Ju236 av Billy Gustafsson (S) och

2013/14:Ju412 av Morgan Johansson m.fl. (S) yrkande 38.

Reservation 40 (S)

59.

Ungdomsbrottslighet m.m.

 

Riksdagen avslår motion

2013/14:Ju401 av Börje Vestlund och Meeri Wasberg (båda S) yrkandena 2 och 3.

60.

Vardagsbrott och mängdbrott

 

Riksdagen avslår motionerna

2013/14:Ju268 av Lars-Arne Staxäng och Sten Bergheden (båda M) yrkande 2 och

2013/14:Ju412 av Morgan Johansson m.fl. (S) yrkande 20.

Reservation 41 (S)

61.

Brott som begåtts av djurrättsaktivister

 

Riksdagen avslår motionerna

2013/14:Ju219 av Lars-Arne Staxäng (M),

2013/14:Ju225 av Cecilia Widegren och Gustav Nilsson (båda M) yrkandena 2 och 3 samt

2013/14:Ju313 av Josef Fransson och Mikael Jansson (båda SD) yrkandena 1 och 2.

Reservation 42 (SD)

62.

Illegala vapen

 

Riksdagen avslår motion

2013/14:Ju347 av Isak From och Gunnar Sandberg (båda S).

Reservation 43 (S)

63.

Illegal försäljning av alkohol

 

Riksdagen avslår motionerna

2011/12:So650 av Kerstin Engle m.fl. (S) och

2013/14:Sk268 av Christer Winbäck och Anita Brodén (båda FP) yrkande 4.

64.

Trafikbrott

 

Riksdagen avslår motionerna

2013/14:Ju267 av Sten Bergheden (M) yrkande 2 och

2013/14:Ju382 av Lars Beckman (M).

65.

Näthat m.m.

 

Riksdagen avslår motionerna

2013/14:Ju389 av Irene Oskarsson (KD) yrkande 2 och

2013/14:Ju412 av Morgan Johansson m.fl. (S) yrkande 61.

Reservation 44 (S)

66.

Kulturarvsbrott

 

Riksdagen avslår motion

2013/14:Kr204 av Björn Söder (SD) yrkande 3.

Reservation 45 (SD)

67.

Övriga prioriteringar

 

Riksdagen avslår motionerna

2013/14:Ju408 av Lars-Arne Staxäng m.fl. (M) och

2013/14:N288 av Andreas Norlén m.fl. (M) yrkande 3.

Kompetens och bemötande

68.

Ökad kompetens gällande sexuella övergrepp mot barn

 

Riksdagen avslår motion

2013/14:Ju212 av Hans Hoff (S).

Reservation 46 (S)

69.

Barnkompetens inom rättsväsendet

 

Riksdagen avslår motion

2013/14:Ju248 av Åsa Lindestam och Thomas Strand (båda S).

Reservation 47 (S)

70.

Kompetens inom familjerätt

 

Riksdagen avslår motion

2013/14:C202 av Marianne Berg m.fl. (V) yrkande 3.

Reservation 48 (V)

71.

Barndomstolar

 

Riksdagen avslår motion

2013/14:Ju238 av Agneta Luttropp (MP) yrkande 3.

Reservation 49 (MP)

72.

Övergripande kompetenshöjning inom domstolsväsendet

 

Riksdagen avslår motion

2013/14:So339 av Agneta Luttropp och Mats Pertoft (båda MP) yrkande 5.

Reservation 50 (MP)

73.

Kompetens i djurskyddsärenden

 

Riksdagen avslår motion

2013/14:Ju363 av Staffan Danielsson och Erik A Eriksson (båda C).

74.

Bemötande av brottsoffer

 

Riksdagen avslår motion

2013/14:Ju412 av Morgan Johansson m.fl. (S) yrkande 54.

Reservation 51 (S, V)

75.

Diskriminering inom rättsväsendet

 

Riksdagen avslår motionerna

2013/14:K394 av Maria Ferm m.fl. (MP) yrkandena 5 och 6 samt

2013/14:Ju214 av Maria Ferm m.fl. (MP) yrkande 3.

Reservation 52 (S, MP, V)

76.

Kommission för lika rättigheter

 

Riksdagen avslår motion

2013/14:Ju214 av Maria Ferm m.fl. (MP) yrkande 7.

Reservation 53 (MP, V)

77.

Utbildning för nämndemän

 

Riksdagen avslår motionerna

2013/14:Ju320 av Tina Acketoft (FP),

2013/14:Ju412 av Morgan Johansson m.fl. (S) yrkande 63 och

2013/14:Ju427 av Maria Ferm m.fl. (MP) yrkande 7.

Reservation 54 (S, MP, V)

78.

Ökad kunskap inom polisen om arbetsmiljörelaterade brott

 

Riksdagen avslår motion

2013/14:Ju316 av Jonas Sjöstedt m.fl. (V) yrkande 2.

Reservation 55 (S, V)

79.

Tillgång till djurskyddspolis i hela landet m.m.

 

Riksdagen avslår motionerna

2013/14:Ju316 av Jonas Sjöstedt m.fl. (V) yrkande 6,

2013/14:Ju399 av Maria Ferm m.fl. (MP) yrkande 5 och

2013/14:MJ518 av Helena Leander m.fl. (MP) yrkande 12.

Reservation 56 (MP, V)

80.

Nationell djurskyddspolis m.m.

 

Riksdagen avslår motionerna

2013/14:Ju431 av Richard Jomshof m.fl. (SD) och

2013/14:MJ501 av Markus Wiechel (SD) yrkandena 2 och 3.

Reservation 57 (SD)

81.

Samordnad utbildning för skötare och kriminalvårdare inom rättspsykiatrin

 

Riksdagen avslår motion

2013/14:Ju230 av Pia Nilsson (S).

82.

Samverkan

 

Riksdagen avslår motionerna

2013/14:Ju398 av Robert Halef (KD) yrkande 1 och

2013/14:Ju412 av Morgan Johansson m.fl. (S) yrkande 12.

Reservation 58 (S, V)

83.

Samordning av det brottsförebyggande arbetet

 

Riksdagen avslår motion

2013/14:Ju213 av Maria Ferm m.fl. (MP) yrkande 2.

Reservation 59 (MP)

84.

Ökad förståelse mellan polis och invånare

 

Riksdagen avslår motion

2013/14:Ju214 av Maria Ferm m.fl. (MP) yrkandena 1 och 6.

Reservation 60 (MP, V)

85.

Vittnesskydd

 

Riksdagen avslår motionerna

2013/14:Ju234 av Billy Gustafsson (S),

2013/14:Ju309 av Mats Pertoft (MP),

2013/14:Ju344 av Kent Ekeroth och Richard Jomshof (båda SD) yrkande 12,

2013/14:Ju367 av Metin Ataseven (M),

2013/14:Ju370 av Robert Halef (KD) yrkandena 1 och 2,

2013/14:Ju379 av Jimmie Åkesson m.fl. (SD) yrkande 3 och

2013/14:Ju412 av Morgan Johansson m.fl. (S) yrkande 30.

Reservation 61 (S, V)

Reservation 62 (MP)

Reservation 63 (SD)

86.

Permanenta säkerhetskontroller

 

Riksdagen avslår motion

2013/14:Ju412 av Morgan Johansson m.fl. (S) yrkande 31.

Reservation 64 (S, SD)

87.

Tolkars villkor och organisering

 

Riksdagen avslår motion

2013/14:K394 av Maria Ferm m.fl. (MP) yrkande 13.

Reservation 65 (MP, V)

88.

Övriga frågor om kompetens och bemötande

 

Riksdagen avslår motionerna

2013/14:Ju244 av Gustav Nilsson (M),

2013/14:Ju269 av Eliza Roszkowska Öberg (M) och

2013/14:Ju413 av Finn Bengtsson (M).

Stockholm den 21 november 2013

På justitieutskottets vägnar

Morgan Johansson

Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Morgan Johansson (S)1, Johan Linander (C), Krister Hammarbergh (M), Ewa Thalén Finné (M), Kerstin Haglö (S)2, Anti Avsan (M), Jan R Andersson (M), Elin Lundgren (S)3, Anna Wallén (S)4, Arhe Hamednaca (S)5, Patrick Reslow (M), Richard Jomshof (SD)6, Lena Olsson (V)7, Mattias Jonsson (S)8, Agneta Börjesson (MP)9, Jan Ertsborn (FP) och Stefan Svanström (KD).

1

Avstår från ställningstagande under punkt 1.

2

Avstår från ställningstagande under punkt 1.

3

Avstår från ställningstagande under punkt 1.

4

Avstår från ställningstagande under punkt 1.

5

Avstår från ställningstagande under punkt 1.

6

Avstår från ställningstagande under punkt 1.

7

Avstår från ställningstagande under punkt 1.

8

Avstår från ställningstagande under punkt 1.

9

Avstår från ställningstagande under punkt 1.

Redogörelse för ärendet

Ärendet och dess beredning

I detta ärende behandlas regeringens budgetproposition 2013/14:1 i de delar som gäller utgiftsområde 4 Rättsväsendet, och ett stort antal motionsyrkanden från de allmänna motionstiderna 2011–2013. De behandlade förslagen finns i bilaga 1.

I bilaga 2 finns en sammanställning av regeringens förslag till anslag för 2014 och de avvikelser från dessa som S, MP, SD och V föreslår i sina anslagsmotioner. Utskottets förslag till anslagsfördelning finns i bilaga 3.

Budgetprocessen i riksdagen

Budgetprocessen innebär bl.a. att riksdagen fastställer en utgiftsram för varje utgiftsområde. Utgiftsramen anger det belopp som summan av de utgifter som hör till utgiftsområdet högst får uppgå till (5 kap. 12 § riksdagsordningen).

Riksdagen har, med bifall till regeringens förslag, bestämt utgiftsramen för 2014 för utgiftsområde 4 Rättsväsendet till 40 291 647 000 kronor (prop. 2013/14:1, bet. 2013/14:FiU1, rskr. 2013/14:56). I detta ärende ska justitieutskottet föreslå riksdagen hur beloppet ska fördelas på anslag inom utgiftsområdet. Riksdagens ställningstagande till anslag för utgiftsområdet ska göras genom ett beslut (5 kap. 12 § riksdagsordningen).

Betänkandet har disponerats så att de förslag i budgetpropositionen och motioner som bedöms påverka anslagen inom utgiftsområde 4 för budgetåret 2014 behandlas först. Därefter behandlas regeringens övriga förslag i budgetpropositionen och ett stort antal motionsförslag som har väckts under den allmänna motionstiden 2013. Förslagen i dessa motioner gäller en rad olika frågor med en mer allmän rättspolitisk inriktning.

Utskottets överväganden

Anslagen för 2014 inom utgiftsområde 4

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen anvisar anslagen för 2014 inom utgiftsområde 4 Rättsväsendet i enlighet med regeringens förslag. Riksdagen avslår oppositionspartiernas förslag till anslagsfördelning och övriga motioner som står i strid med regeringens förslag.

Jämför särskilda yttrandena 1 (S), 2 (MP), 3 (SD) och 4 (V).

Inledning

I detta avsnitt behandlar utskottet regeringens budgetförslag och de motioner som har väckts med anledning av budgetpropositionen och som avser anslagsfördelningen inom rättsväsendet. Vidare behandlar utskottet motionsyrkanden som mer allmänt rör resursfrågor eller verksamhet och prioriteringar, och som bedöms påverka anslagen inom utgiftsområde 4 för budgetåret 2014.

I sammanhanget vill utskottet påminna om att utskottet har tillstyrkt regeringens förslag till utgiftsram för utgiftsområde 4 Rättsväsendet (se 2013/14:JuU1y). Utskottet har även tillstyrkt regeringens preliminära fördelning av utgifter på utgiftsområdet för 2015, 2016 och 2017 som riktlinje för regeringens budgetarbete. Socialdemokraterna, Miljöpartiet de gröna, Sverigedemokraterna och Vänsterpartiet har anmält avvikande meningar och i stället tillstyrkt förslagen i sina respektive motioner.

1:1 Polisorganisationen

Regeringens och oppositionspartiernas förslag till anslag till polisorganisationen för 2014 sammanfattas i följande tabell.

Anslag till polisorganisationen

(beloppen anges i tusental kronor)

Anslag 2013

Prop. 2014

S

MP

SD

V

20 535 653

21 080 109

+60 000

–215 000

+860 000

–10 000

Propositionen

Regeringen föreslår att anslaget för 2014 bestäms till 21 080 109 000 kronor.

Anslaget får användas för utgifter avseende polismyndigheternas, Statens kriminaltekniska laboratoriums och Rikspolisstyrelsens verksamhet. Anslaget får också användas för att samordna och utveckla rättsväsendets informationsförsörjning.

För 2013 uppgår anslaget till drygt 20,5 miljarder kronor. Vid ingången av 2013 fanns ett anslagssparande om 9,5 miljoner kronor. Utgiftsprognosen för 2013 är knappt 20,2 miljarder kronor.

Regeringen föreslår en ökning av polisorganisationens anslag med 10 miljoner kronor fr.o.m. 2014. Vidare föreslår regeringen en tillfällig anslagsökning med 100 miljoner kronor till följd av visst underskott.

Utöver detta föreslår regeringen ett antal överföringar från anslaget. Regeringen föreslår till att börja med att 33 miljoner kronor överförs från polisorganisationens anslag till anslaget 1:4 Ekobrottsmyndigheten. Vidare föreslår regeringen att 300 000 kronor överförs till anslaget 5:1 Länsstyrelserna m.m. inom utgiftsområde 1 Rikets styrelse för att finansiera flytten av centralmyndighetens delgivningsärenden från Regeringskansliet till Länsstyrelsen i Stockholms län. För att finansiera Försvarsmaktens stöd till polisen i form av medeltung helikopterkapacitet föreslår regeringen att 8 250 000 kronor överförs från polisorganisationens anslag till anslaget 1:1 Förbandsverksamhet och beredskap inom utgiftsområde 6 Försvar och samhällets krisberedskap.

Motionerna

I kommittémotion 2013/14:Ju412 av Morgan Johansson m.fl. (S) yrkandena 1 (i denna del), 2 och 3 föreslås det att polisorganisationens anslag ökas med 60 miljoner kronor i förhållande till regeringens förslag. Av detta tillskott ska 50 miljoner kronor gå till Rikskriminalpolisen för att skapa en nationell spjutspetsorganisation mot grov organiserad brottslighet. Resten av tillskottet, dvs. 10 miljoner kronor, ska användas för att skapa en utvecklings- och analysfunktion inom Rikspolisstyrelsen med uppgift att utvärdera polisverksamheten och styra verksamhetsutvecklingen. I yrkande 7 föreslås att medel ska öronmärkas för att öka antalet civilanställda inom polisen.

I kommittémotion 2013/14:Ju399 av Maria Ferm m.fl. (MP) yrkande 9 (i denna del) föreslås att polisorganisationens anslag minskas med 215 miljoner kronor jämfört med regeringens förslag. I yrkande 1 föreslås det att 2 procent av anslagen för samtliga av rättsväsendets myndigheter ska avsättas för samarbete med den ideella sektorns aktörer. När det gäller polisorganisationen anför motionärerna bl.a. att en effektivisering av polisorganisationen skyndsamt måste påbörjas, vilket skulle medföra att upp till 500 årsarbetskrafter frigörs. Stora resurser kan också frigöras genom en renodling av polisverksamheten. Motionärerna pekar vidare på behovet av utbildningsinsatser för att upptäcka och åtgärda diskriminerande strukturer inom polisen. Enligt motionen ska polisens piketstyrkor ha genomgått en värdegrundsutbildning före sommaren 2014. Detta yrkande återkommer även i partimotion 2013/14:C419 av Åsa Romson m.fl. (MP) yrkande 26 och kommittémotion 2013/14:Ju214 av Maria Ferm m.fl. (MP) yrkande 4.

I kommittémotion 2013/14:Ju393 av Richard Jomshof m.fl. (SD) föreslås det att anslaget till polisorganisationen ska ökas med 860 miljoner kronor jämfört med regeringens förslag.

I partimotion 2013/14:Ju362 av Jonas Sjöstedt m.fl. (V) föreslås det att polisorganisationens anslag minskas med 10 miljoner kronor jämfört med regeringens förslag.

1:2 Säkerhetspolisen

Regeringens och oppositionspartiernas förslag till anslag till Säkerhetspolisen för 2014 sammanfattas i följande tabell.

Anslag till Säkerhetspolisen

(beloppen anges i tusental kronor)

Anslag 2013

Prop. 2014

S

MP

SD

V

1 064 056

1 104 428

±0

±0

+100 000

–10 000

Propositionen

Regeringen föreslår att anslaget för 2014 bestäms till 1 104 428 000 kronor.

Anslaget får användas för Säkerhetspolisens förvaltningsutgifter. För 2013 uppgår anslaget till drygt 1,06 miljarder kronor. Vid ingången av 2013 fanns ett anslagssparande om drygt 30,4 miljoner kronor. Utgiftsprognosen för 2013 är knappt 1,07 miljarder kronor.

Regeringen ser ett fortsatt behov av att ge Säkerhetspolisen möjlighet att vidareutveckla arbetet mot terrorism och förstärka skyddet av vitala funktioner i samhället, däribland att motverka främmande makts underrättelseverksamhet. För att Säkerhetspolisen ska kunna fortsätta det påbörjade arbetet föreslår regeringen en anslagsökning med 43 miljoner kronor 2014.

Som framgår nedan (s. 36 f.) föreslår regeringen att Säkerhetspolisen ska ombildas till en fristående myndighet den 1 januari 2015. För att finansiera den ombildningen föreslår regeringen att anslaget ökas med 10 miljoner kronor.

Motionerna

I kommittémotion 2013/14:Ju399 av Maria Ferm m.fl. (MP) yrkande 1 föreslås det att 2 procent av anslagen för samtliga av rättsväsendets myndigheter ska avsättas för samarbete med den ideella sektorns aktörer.

I kommittémotion 2013/14:Ju393 av Richard Jomshof m.fl. (SD) föreslås det att anslaget till Säkerhetspolisen ska ökas med 100 miljoner kronor jämfört med regeringens förslag.

I partimotion 2013/14:Ju362 av Jonas Sjöstedt m.fl. (V) föreslås det att Säkerhetspolisens anslag minskas med 10 miljoner kronor jämfört med regeringens förslag.

1:3 Åklagarmyndigheten

Regeringens och oppositionspartiernas förslag till anslag till Åklagarmyndigheten för 2014 sammanfattas i följande tabell.

Anslag till Åklagarmyndigheten

(beloppen anges i tusental kronor)

Anslag 2013

Prop. 2014

S

MP

SD

V

1 264 682

1 305 963

±0

+20 000

+280 000

±0

Propositionen

Regeringen föreslår att anslaget för 2014 bestäms till 1 305 963 000 kronor.

Anslaget får användas för Åklagarmyndighetens förvaltningsutgifter.

För 2013 uppgår anslaget till drygt 1,26 miljarder kronor. Vid ingången av 2013 fanns ett anslagssparande om knappt 24 miljoner kronor. Utgiftsprognosen för 2013 är knappt 1,26 miljarder kronor.

Regeringen ser ett behov av fortsatt ökade insatser inom rättsväsendet, bl.a. när det gäller att vidta tidiga och tydliga insatser mot ungas brottslighet samt åtgärder för en ökad effektivitet. För att Åklagarmyndigheten ska kunna bidra till denna utveckling föreslår regeringen en anslagsökning med 17 miljoner kronor fr.o.m. 2014.

Regeringen föreslår också att anslaget minskas med 14,5 miljoner kronor för att finansiera en motsvarande ökning av anslaget 1:4 Ekobrottsmyndigheten.

Motionerna

I kommittémotion 2013/14:Ju399 av Maria Ferm m.fl. (MP) yrkande 9 (i denna del) föreslås att Åklagarmyndighetens anslag ökas med 20 miljoner kronor jämfört med regeringens förslag. Tillskottet ska dels finansiera fler miljöåklagare, dels utbildningar om hatbrott och mäns våld mot kvinnor. I yrkande 1 föreslås det att 2 procent av anslagen för samtliga av rättsväsendets myndigheter ska avsättas för samarbete med den ideella sektorns aktörer.

I kommittémotion 2013/14:Ju393 av Richard Jomshof m.fl. (SD) föreslås det att anslaget till Åklagarmyndigheten ska ökas med 280 miljoner kronor jämfört med regeringens förslag.

1:4 Ekobrottsmyndigheten

Regeringens och oppositionspartiernas förslag till anslag till Ekobrottsmyndigheten för 2014 sammanfattas i följande tabell.

I anslaget för 2013 är anslagsändringen i regeringens höständringsbudget medräknad (prop. 2013/14:2, bet. 2013/14:FiU11, rskr. 2013/14:40).

Anslag till Ekobrottsmyndigheten

(beloppen anges i tusental kronor)

Anslag 2013

Prop. 2014

S

MP

SD

V

514 799

589 439

+20 000

±0

+25 000

±0

Propositionen

Regeringen föreslår att anslaget för 2014 bestäms till 589 439 000 kronor.

Anslaget får användas för Ekobrottsmyndighetens förvaltningsutgifter.

För 2013 uppgår anslaget till knappt 515 miljoner kronor. Vid ingången av 2013 fanns ett anslagssparande om knappt 3,8 miljoner kronor. Utgiftsprognosen för 2013 är drygt 506 miljoner kronor.

Regeringen ser ett fortsatt behov av ökade insatser inom rättsväsendet, bl.a. när det gäller att vidta åtgärder för en ökad effektivitet. För att Ekobrottsmyndigheten ska kunna bidra till denna utveckling föreslår regeringen att anslaget ökas med 4 miljoner kronor fr.o.m. 2014.

Vidare föreslår regeringen en anslagsökning med 47,5 miljoner kronor med anledning av att myndigheten har fått ett utökat geografiskt ansvarsområde. För att finansiera ökningen föreslår regeringen att 33 miljoner kronor förs över från anslaget 1:1 Polisorganisationen och 14,5 miljoner kronor från anslaget 1:3 Åklagarmyndigheten.

Motionerna

I kommittémotion 2013/14:Ju412 av Morgan Johansson m.fl. (S) yrkandena 1 (i denna del) och 4 föreslås det att Ekobrottsmyndighetens anslag ökas med 20 miljoner kronor i förhållande till regeringens förslag.

I kommittémotion 2013/14:Ju399 av Maria Ferm m.fl. (MP) yrkande 1 föreslås det att 2 procent av anslagen för samtliga av rättsväsendets myndigheter ska avsättas för samarbete med den ideella sektorns aktörer.

I kommittémotion 2013/14:Ju393 av Richard Jomshof m.fl. (SD) föreslås det att anslaget till Ekobrottsmyndigheten ska ökas med 25 miljoner kronor jämfört med regeringens förslag.

1:5 Sveriges Domstolar

Regeringens och oppositionspartiernas förslag till anslag till Sveriges Domstolar för 2014 sammanfattas i följande tabell.

I anslaget för 2013 är anslagsändringen i regeringens vårändringsbudget medräknad (prop. 2012/13:99, bet. 2012/13:FiU21, rskr. 2012/13:287).

Anslag till Sveriges Domstolar

(beloppen anges i tusental kronor)

Anslag 2013

Prop. 2014

S

MP

SD

V

5 218 859

5 345 989

±0

+60 000

+218 000

+10 000

Propositionen

Regeringen föreslår att anslaget för 2014 bestäms till 5 345 989 000 kronor.

Anslaget får användas för utgifter i de allmänna domstolarnas, de allmänna förvaltningsdomstolarnas, hyres- och arrendenämndernas, Rättshjälpsmyndighetens, Rättshjälpsnämndens, Notarienämndens samt Domstolsverkets verksamhet.

För 2013 uppgår anslaget till drygt 5,2 miljarder kronor. Vid ingången av 2013 hade en anslagskredit om knappt 54 miljoner kronor utnyttjats. Utgiftsprognosen för 2013 är knappt 5 miljarder kronor.

Regeringen ser ett behov av ökade insatser inom rättsväsendet och ökade resurser för att domstolarna ska kunna hantera det stora antalet inkomna mål och ärenden med bibehållen hög kvalitet. Regeringen föreslår därför en anslagsökning med 6 miljoner kronor.

Vidare föreslås en anslagsökning med 3 miljoner kronor för att möta en förväntad ökad ärendemängd hos hyresnämnderna till följd av nya regler om enklare andrahandsuthyrning.

Regeringen föreslår också att 2,1 miljoner kronor överförs till anslaget från anslaget 1:8 Energimarknadsinspektionen: Förvaltningskostnader inom utgiftsområde 21 Energi. Detta med anledning av att Energimarknadsinspektionens beslut om nätkoncession numera överklagas till mark- och miljödomstolen i stället för som tidigare till regeringen.

De föreslagna och beräknade anslagsnivåerna påverkas även av reformer som regeringen har aviserat i tidigare budgetpropositioner.

Motionerna

I kommittémotion 2013/14:Ju399 av Maria Ferm m.fl. (MP) yrkande 9 (i denna del) föreslås det att anslaget till Sveriges Domstolar ska ökas med 60 miljoner kronor i förhållande till regeringens förslag. Anslagsökningen ska finansiera fler nämndemän samt utbildning om mäns våld mot kvinnor och hatbrott. I yrkande 1 föreslås det att 2 procent av anslagen för samtliga av rättsväsendets myndigheter ska avsättas för samarbete med den ideella sektorns aktörer.

I kommittémotion 2013/14:Ju393 av Richard Jomshof m.fl. (SD) föreslås det att anslaget till Sveriges Domstolar ska ökas med 218 miljoner kronor jämfört med regeringens förslag. Av partimotion 2013/14:379 av Jimmie Åkesson m.fl. (SD) yrkande 4 och motion 2013/14:Ju351 av Kent Ekeroth och Richard Jomshof (båda SD) yrkandena 1 och 2 framgår det att anslagsökningen bl.a. ska användas för att installera permanenta inpasseringskontroller med larmbågar och till en ökad närvaro av säkerhetspersonal på domstolarna.

I partimotion 2013/14:Ju362 av Jonas Sjöstedt m.fl. (V) föreslås det att Sveriges Domstolars anslag ökas med 10 miljoner kronor jämfört med regeringens förslag. Tillskottet ska användas till en särskild utbildningsinsats för nämndemän.

1:6 Kriminalvården

Regeringens och oppositionspartiernas förslag till anslag till Kriminalvården för 2014 sammanfattas i följande tabell.

I anslaget för 2013 är anslagsändringen i regeringens höständringsbudget medräknad (prop. 2013/14:2, bet. 2013/14:FiU11, rskr. 2013/14:40).

Anslag till Kriminalvården

(beloppen anges i tusental kronor)

Anslag 2013

Prop. 2014

S

MP

SD

V

7 754 230

7 834 989

±0

+199 500

+873 800

–120 000

Propositionen

Regeringen föreslår att anslaget för 2014 bestäms till 7 834 989 000 kronor.

Anslaget får användas för Kriminalvårdens förvaltningsutgifter. Vidare får anslaget användas för utgifter för övervakningsnämnderna och statsbidrag till organisationer inom kriminalvårdens område.

För 2013 uppgår anslaget till drygt 7,75 miljarder kronor. Vid ingången av 2013 fanns ett anslagssparande om knappt 110 miljoner kronor. Utgiftsprognosen för 2013 är drygt 7,4 miljarder kronor.

Regeringen ser ett fortsatt behov av ökade insatser inom rättsväsendet, bl.a. vad gäller behovet av att vidta tidiga och tydliga insatser mot ungas brottslighet och effektiva åtgärder mot våldsamma män. För att säkerställa att Kriminalvården fortsatt kan bidra till denna utveckling och upprätthålla kvalitet, effektivitet och säkerhet i verksamheten föreslår regeringen att anslaget ökas med 47 miljoner kronor fr.o.m. 2014. Genom detta finansieras den ökade belastning på Kriminalvården som kan förväntas med anledning av den planerade propositionen om tvångsäktenskap och barnäktenskap.

Vidare föreslår regeringen att det från anslaget överförs dels 33 miljoner kronor till anslaget 1:8 Rättsmedicinalverket, dels 100 miljoner kronor till anslaget 1:1 Polisorganisationen.

Regeringen föreslår också att anslaget minskas med 20 miljoner kronor för att finansiera avskaffandet av ersättningsskyldigheten för polisens kostnader för ordningshållning.

Motionerna

I kommittémotion 2013/14:Ju412 av Morgan Johansson m.fl. (S) yrkande 8 föreslås att 20 miljoner kronor av Kriminalvårdens anslag ska öronmärkas till ett pilotprojekt för bättre samverkan vid utslussning, s.k. utslussningsavtal.

I kommittémotion 2013/14:Ju399 av Maria Ferm m.fl. (MP) yrkande 9 (i denna del) föreslås att Kriminalvårdens anslag ökas med 199,5 miljoner kronor jämfört med regeringens förslag. Anslagsökningen ska bl.a. finansiera arbetet med vård och behandling samt individuella handlingsplaner. Särskilda medel avsätts även för Kriminalvårdens samarbete med kvinnojourerna. I yrkande 1 föreslås det att 2 procent av anslagen för samtliga av rättsväsendets myndigheter ska avsättas för samarbete med den ideella sektorns aktörer.

I kommittémotion 2013/14:Ju393 av Richard Jomshof m.fl. (SD) föreslås det att anslaget till Kriminalvården ska ökas med 873,8 miljoner kronor i förhållande till regeringens förslag.

I partimotion 2013/14:Ju362 av Jonas Sjöstedt m.fl. (V) föreslås det att Kriminalvårdens anslag minskas med 120 miljoner kronor jämfört med regeringens förslag. I motionen anförs bl.a. att resurser skulle frigöras inom Kriminalvården genom att införa villkorlig halvtidsfrigivning för förstagångsdömda. Delar av dessa resurser ska enligt motionärerna användas för en försöksverksamhet för förbättrad samverkan kring de intagna i samband med frigivningen, s.k. inslussningspeng. Ett förslag om att införa en s.k. inslussningspeng finns även i kommittémotion 2013/14:Ju254 av Lena Olsson m.fl. (V) yrkande 3.

1:7 Brottsförebyggande rådet

Regeringens och oppositionspartiernas förslag till anslag till Brottsförebyggande rådet för 2014 sammanfattas i följande tabell.

Anslag till Brottsförebyggande rådet

(beloppen anges i tusental kronor)

Anslag 2013

Prop. 2014

S

MP

SD

V

81 662

89 700

±0

±0

+30 000

±0

Propositionen

Regeringen föreslår att anslaget för 2014 bestäms till 89 700 000 kronor.

Anslaget får användas för Brottsförebyggande rådets förvaltningsutgifter.

För 2013 uppgår anslaget till knappt 81,7 miljoner kronor. Vid ingången av 2013 fanns ett anslagssparande om knappt 1,5 miljoner kronor. Utgiftsprognosen för 2013 är knappt 80,8 miljoner kronor.

För att effektivisera rättsväsendet ser regeringen ett behov av att stärka det kunskapsbaserade stödet. Syftet med en sådan förstärkning är att möta det ökade behovet av såväl uppföljning och utvärdering som stöd till olika former av verksamhetsutveckling. För att säkerställa att Brottsförebyggande rådet ska kunna utveckla och stärka sin verksamhet föreslår regeringen en anslagsökning med 6 miljoner kronor fr.o.m. 2014.

Motionerna

I kommittémotion 2013/14:Ju399 av Maria Ferm m.fl. (MP) yrkande 1 föreslås det att 2 procent av anslagen för samtliga av rättsväsendets myndigheter ska avsättas för samarbete med den ideella sektorns aktörer.

I kommittémotion 2013/14:Ju393 av Richard Jomshof m.fl. (SD) föreslås det att anslaget till Brottsförebyggande rådet ska ökas med 30 miljoner kronor jämfört med regeringens förslag.

1:8 Rättsmedicinalverket

Regeringens och oppositionspartiernas förslag till anslag till Rättsmedicinalverket för 2014 sammanfattas i följande tabell.

I anslaget för 2013 är anslagsändringen i regeringens höständringsbudget medräknad (prop. 2013/14:2, bet. 2013/14:FiU11, rskr. 2013/14:40).

Anslag till Rättsmedicinalverket

(beloppen anges i tusental kronor)

Anslag 2013

Prop. 2014

S

MP

SD

V

359 817

378 733

±0

±0

±0

±0

Propositionen

Regeringen föreslår att anslaget för 2014 bestäms till 378 733 000 kronor.

Anslaget får användas för Rättsmedicinalverkets förvaltningsutgifter.

För 2013 uppgår anslaget till knappt 360 miljoner kronor. Vid ingången av 2013 hade en anslagskredit om knappt 1,7 miljoner kronor utnyttjats. Utgiftsprognosen för 2013 är drygt 364 miljoner kronor.

För att myndigheten ska kunna fullgöra sitt uppdrag och upprätthålla kvalitet och effektivitet i verksamheten föreslår regeringen att anslaget ökas med 30 miljoner kronor 2014.

Motionen

I kommittémotion 2013/14:Ju399 av Maria Ferm m.fl. (MP) yrkande 1 föreslås det att 2 procent av anslagen för samtliga av rättsväsendets myndigheter ska avsättas för samarbete med den ideella sektorns aktörer.

1:9 Gentekniknämnden

Regeringens och oppositionspartiernas förslag till anslag till Gentekniknämnden för 2014 sammanfattas i följande tabell.

Anslag till Gentekniknämnden

(beloppen anges i tusental kronor)

Anslag 2013

Prop. 2014

S

MP

SD

V

5 377

5 217

±0

±0

±0

±0

Propositionen

Regeringen föreslår att anslaget för 2014 bestäms till 5 217 000 kronor.

Anslaget får användas för Gentekniknämndens förvaltningsutgifter.

För 2013 uppgår anslaget till knappt 5,4 miljoner kronor. Vid ingången av 2013 fanns ett anslagssparande om 213 000 kronor. Utgiftsprognosen för 2013 är knappt 5 miljoner kronor.

Regeringen föreslår att anslaget ökas med 700 000 kronor 2014. Ändamålet är att förstärka myndighetens kansli i syfte att bl.a. genomföra ytterligare informationsinsatser.

Motionen

I kommittémotion 2013/14:Ju399 av Maria Ferm m.fl. (MP) yrkande 1 föreslås det att 2 procent av anslagen för samtliga av rättsväsendets myndigheter ska avsättas för samarbete med den ideella sektorns aktörer.

1:10 Brottsoffermyndigheten

Regeringens och oppositionspartiernas förslag till anslag till Brottsoffermyndigheten för 2014 sammanfattas i följande tabell.

Anslag till Brottsoffermyndigheten

(beloppen anges i tusental kronor)

Anslag 2013

Prop. 2014

S

MP

SD

V

36 196

37 144

+10 000

+50 000

±0

+5 000

Propositionen

Regeringen föreslår att anslaget för 2014 bestäms till 37 144 000 kronor.

Anslaget får användas för Brottsoffermyndighetens förvaltningsutgifter.

För 2013 uppgår anslaget till knappt 36,2 miljoner kronor. Vid ingången av 2013 fanns ett anslagssparande om knappt 4 miljoner kronor. Utgiftsprognosen för 2013 är drygt 35,1 miljoner kronor.

Motionerna

I kommittémotion 2013/14:Ju412 av Morgan Johansson m.fl. (S) yrkandena 1 (i denna del) och 6 föreslås det att Brottsoffermyndighetens anslag ökas med 10 miljoner kronor i förhållande till regeringens förslag. Dessa medel ska enligt motionen användas för att förstärka brottsofferjourerna.

I kommittémotion 2013/14:Ju399 av Maria Ferm m.fl. (MP) yrkande 9 (i denna del) föreslås att Brottsoffermyndighetens anslag ökas med 50 miljoner kronor jämfört med regeringens förslag. Anslagsökningen ska finansiera en försöksverksamhet i vissa kommuner för att professionalisera och tydliggöra det kommunala stödet till brottsoffer. De medel som anslås till Brottsoffermyndigheten för detta ändamål ska få disponeras av kommunerna efter ansökan. I yrkande 1 föreslås det att 2 procent av anslagen för samtliga av rättsväsendets myndigheter ska avsättas för samarbete med den ideella sektorns aktörer.

I partimotion 2013/14:Ju362 av Jonas Sjöstedt m.fl. (V) föreslås det att Brottsoffermyndighetens anslag ökas med 5 miljoner kronor i förhållande till regeringens förslag. Dessa medel ska användas i arbetet med att stärka brottsoffers rättigheter, intressen och behov. Medlen ska få disponeras av brottsofferjourer m.fl. efter ansökan till myndigheten.

Även i motionerna 2013/14:Ju405 av Meeri Wasberg (S) och 2013/14:Ju208 av Christer Winbäck och Anita Brodén (båda FP) anförs det att brottsofferjourerna behöver få mer resurser.

1:11 Ersättning för skador på grund av brott

Regeringens och oppositionspartiernas förslag till anslag till ersättning för skador på grund av brott för 2014 sammanfattas i följande tabell.

I anslaget för 2013 är anslagsändringen i regeringens höständringsbudget medräknad (prop. 2013/14:2, bet. 2013/14:FiU11, rskr. 2013/14:40).

Anslag till ersättning för skador på grund av brott

(beloppen anges i tusental kronor)

Anslag 2013

Prop. 2014

S

MP

SD

V

102 474

122 349

±0

±0

+114 800

±0

Propositionen

Regeringen föreslår att anslaget för 2014 bestäms till 122 349 000 kronor.

Anslaget får användas för utgifter för ersättningar för skador på grund av brott enligt bestämmelserna i brottsskadelagen (1978:413). Bestämmelser om brottsskadeersättning finns i brottsskadeförordningen (1978:653).

För 2013 uppgår anslaget till drygt 102 miljoner kronor. Vid ingången av 2013 fanns ett anslagssparande om knappt 34 miljoner kronor. Utgiftsprognosen för 2013 är drygt 73 miljoner kronor.

Motionen

I kommittémotion 2013/14:Ju393 av Richard Jomshof m.fl. (SD) föreslås det att anslaget till ersättning för skador på grund av brott ska ökas med 114,8 miljoner kronor jämfört med regeringens förslag.

1:12 Rättsliga biträden m.m.

Regeringens och oppositionspartiernas förslag till anslag till rättsliga biträden m.m. för 2014 sammanfattas i följande tabell.

Anslag till rättsliga biträden m.m.

(beloppen anges i tusental kronor)

Anslag 2013

Prop. 2014

S

MP

SD

V

2 265 657

2 305 657

±0

+70 000

–4 900

±0

Propositionen

Regeringen föreslår att anslaget för 2013 bestäms till 2 305 657 000 kronor.

Anslaget får användas för utgifter för rättsliga biträden som enligt 21 kap. 10 § rättegångsbalken, lagen (1988:609) om målsägandebiträden och rättshjälpslagen (1996:1619) ska betalas av allmänna medel. Anslaget används vidare för utgifter som enligt lagen (1996:1620) om offentligt biträde ska betalas av allmänna medel, exklusive utgifter som avser offentligt biträde i ärenden enligt utlänningslagen (2005:716) och lagen (1991:572) om särskild utlänningskontroll. Anslaget finansierar också särskilda företrädare för barn enligt 12 § lagen (1999:997) om särskild företrädare för barn, och utgifter för bevisning, parter, tolk, översättning, god man, förvaltararvoden m.m. i konkurser och ersättning till likvidatorer och bouppteckningsförrättare. Dessutom får anslaget användas för utgifter i samband med internationellt straff- och civilrättsligt samarbete som inte ska betalas av någon annan myndighet.

För 2013 uppgår anslaget till knappt 2,3 miljarder kronor. Vid ingången av 2013 hade en anslagskredit om drygt 63 miljoner kronor utnyttjats. Utgiftsprognosen för 2013 är drygt 2,3 miljarder kronor.

Regeringen anför att utgifterna på anslaget har ökat, vilket främst beror på en ökning av antalet debiterade timmar per brottmål för vilka offentliga försvarare, offentliga biträden och målsägandebiträden förordnas. Utgifterna förväntas öka även framöver. Regeringen föreslår därför att anslaget ökas med 40 miljoner kronor 2014.

Regeringen tillsatte i januari 2013 en särskild utredare som ska göra en samlad översyn av utgifter som finansieras genom anslaget. Utredaren ska överväga vilka åtgärder som kan vidtas och som kan få en kostnadsdämpande effekt på anslaget. Uppdraget ska redovisas senast den 31 oktober 2014.

Motionerna

I kommittémotion 2013/14:Ju399 av Maria Ferm m.fl. (MP) yrkande 8 föreslås det att i mål om vårdnad, boende och umgänge ska barnen ha rätt till egna offentliga biträden. Detta ska säkerställa att barnen kommer till tals i dessa mål och att deras rättsliga intressen tas till vara. I yrkande 9 (i denna del) föreslås det att anslaget till rättsliga biträden m.m. ökas med 70 miljoner kronor för detta ändamål.

I kommittémotion 2013/14:Ju393 av Richard Jomshof m.fl. (SD) föreslås det att anslaget till rättsliga biträden m.m. minskas med 4,9 miljoner kronor i förhållande till regeringens förslag.

1:13 Kostnader för vissa skaderegleringar m.m.

Regeringens och oppositionspartiernas förslag till anslag till kostnader för vissa skaderegleringar m.m. för 2014 sammanfattas i följande tabell.

I anslaget för 2013 är anslagsändringen i regeringens höständringsbudget medräknad (prop. 2013/14:2, bet. 2013/14:FiU11, rskr. 2013/14:40).

Anslag till kostnader för vissa skaderegleringar m.m.

(beloppen anges i tusental kronor)

Anslag 2013

Prop. 2014

S

MP

SD

V

60 163

40 117

±0

±0

–100

±0

Propositionen

Regeringen föreslår att anslaget för 2014 bestäms till 40 117 000 kronor.

Anslaget får användas för utgifter som uppkommer för staten i samband med vissa skaderegleringar. Anslaget får även användas för utgifter för ersättning till vissa ombuds- och rättegångskostnader.

För 2013 uppgår anslaget till drygt 60 miljoner kronor. Vid ingången av 2013 hade en anslagskredit om drygt 4 miljoner kronor utnyttjats. Utgiftsprognosen för 2013 är drygt 57 miljoner kronor.

Motionen

I kommittémotion 2013/14:Ju393 av Richard Jomshof m.fl. (SD) föreslås det att anslaget till kostnader för vissa skaderegleringar m.m. minskas med 100 000 kronor i förhållande till regeringens förslag.

1:14 Avgifter till vissa internationella sammanslutningar

Regeringens och oppositionspartiernas förslag till anslag till avgifter till vissa internationella sammanslutningar för 2014 sammanfattas i följande tabell.

Anslag till avgifter till vissa internationella sammanslutningar

(beloppen anges i tusental kronor)

Anslag 2013

Prop. 2014

S

MP

SD

V

95 674

18 674

±0

±0

±0

±0

Propositionen

Regeringen föreslår att anslaget för 2014 bestäms till 18 674 000 kronor.

Anslaget får användas för att finansiera årsavgifterna till Haagkonferensen för internationell privaträtt, Internationella institutet i Rom för harmonisering av privaträtten (Unidroit), Association Internationale des Hautes Juridictions Administratives (AIHJA), Världsorganisationen för den intellektuella äganderätten (Wipo), Interpol och Schengens informationssystem (SIS). Anslaget används även för det förberedelsearbete som krävs för att inrätta den enhetliga patentdomstolen. Vidare får anslaget användas för att betala bidrag till vissa andra internationella sammanslutningar samt för internationellt samarbete och forskning med anknytning till Justitiedepartementets område.

För 2013 uppgår anslaget till knappt 96 miljoner kronor. Vid ingången av 2013 fanns ett anslagssparande på drygt 6 miljoner kronor. Utgiftsprognosen för 2013 är drygt 42 miljoner kronor.

Förslaget har inte mött några invändningar i motioner.

1:15 Bidrag till lokalt brottsförebyggande arbete

Regeringens och oppositionspartiernas förslag till anslag till bidrag till lokalt brottsförebyggande arbete för 2014 sammanfattas i följande tabell.

Anslag till bidrag till lokalt brottsförebyggande arbete

(beloppen anges i tusental kronor)

Anslag 2013

Prop. 2014

S

MP

SD

V

7 157

7 157

±0

±0

±0

+10 000

Propositionen

Regeringen föreslår att anslaget för 2014 bestäms till 7 157 000 kronor.

Anslaget får användas för utgifter i syfte att stimulera lokalt brottsförebyggande arbete. Brottsförebyggande rådet belastar anslaget med vissa egna kostnader som är direkt kopplade till denna verksamhet.

För 2013 uppgår anslaget till drygt 7 miljoner kronor. Vid ingången av 2013 fanns ett anslagssparande om 9 000 kronor. Utgiftsprognosen för 2013 är knappt 7 miljoner kronor.

Motionen

I partimotion 2013/14:Ju362 av Jonas Sjöstedt m.fl. (V) föreslås det att anslaget till bidrag till lokalt brottsförebyggande arbete ökas med 10 miljoner kronor i förhållande till regeringens förslag.

1:16 Säkerhets- och integritetsskyddsnämnden

Regeringens och oppositionspartiernas förslag till anslag till Säkerhets- och integritetsskyddsnämnden för 2014 sammanfattas i följande tabell.

Anslag till Säkerhets- och integritetsskyddsnämnden

(beloppen anges i tusental kronor)

Anslag 2013

Prop. 2014

S

MP

SD

V

17 889

18 272

±0

–18 272

±0

±0

Propositionen

Regeringen föreslår att anslaget för 2014 bestäms till 18 272 000 kronor.

Anslaget får användas för Säkerhets- och integritetsskyddsnämndens förvaltningsutgifter.

För 2013 uppgår anslaget till knappt 18 miljoner kronor. Vid ingången av 2013 fanns ett anslagssparande om 807 000 kronor. Utgiftsprognosen för 2013 är drygt 16 miljoner kronor.

Motionen

I kommittémotion 2013/14:Ju399 av Maria Ferm m.fl. (MP) yrkandena 9 (i denna del) och 4 föreslås att Säkerhets- och integritetsnämndens anslag överförs till en ny integritetsskyddsmyndighet (se förslag till nytt anslag 99:2 nedan). I yrkande 1 föreslås det att 2 procent av anslagen för samtliga av rättsväsendets myndigheter ska avsättas för samarbete med den ideella sektorns aktörer.

1:17 Domarnämnden

Regeringens och oppositionspartiernas förslag till anslag till Domarnämnden för 2014 sammanfattas i följande tabell.

Anslag till Domarnämnden

(beloppen anges i tusental kronor)

Anslag 2013

Prop. 2014

S

MP

SD

V

7 544

7 710

±0

±0

±0

±0

Propositionen

Regeringen föreslår att anslaget för 2014 bestäms till 7 710 000 kronor. Anslaget får användas för Domarnämndens förvaltningsutgifter.

För 2013 uppgår anslaget till drygt 7,5 miljoner kronor. Vid ingången av 2013 fanns ett anslagssparande om 391 000 kronor. Utgiftsprognosen för 2013 är drygt 7,5 miljoner kronor.

Motionen

I kommittémotion 2013/14:Ju399 av Maria Ferm m.fl. (MP) yrkande 1 föreslås det att 2 procent av anslagen för samtliga av rättsväsendets myndigheter ska avsättas för samarbete med den ideella sektorns aktörer.

Nationell samordnare för brottsförebyggande arbete (förslag till nytt anslag 99:1)

I kommittémotion 2013/14:Ju412 av Morgan Johansson m.fl. (S) yrkandena 1 (i denna del) och 5 föreslås det att en nationell samordnare för det brottsförebyggande arbetet tillsätts. Motionärerna föreslår att ett nytt anslag skapas för detta ändamål och att det anslås 10 miljoner kronor för 2014. Enligt motionärerna behövs det någon som kan se över myndighetsgränserna samt utvärdera det brottsförebyggande arbetet och föreslå förbättringar. Samordnaren skulle bl.a. få i uppdrag att driva på och koordinera det brottsförebyggande arbetet lokalt, regionalt och nationellt.

Ett yrkande om att inrätta en nationell samordnare för det brottsförebyggande arbetet finns även i kommittémotion 2013/14:Ju213 av Maria Ferm m.fl. (MP) yrkande 1.

Ny integritetsskyddsmyndighet (förslag till nytt anslag 99:2)

I kommittémotion 2013/14:Ju399 av Maria Ferm m.fl. (MP) yrkandena 4 och 9 (i denna del) föreslås att en ny integritetsskyddsnämnd inrättas. Motionärerna anslår 75 miljoner kronor till den nya myndigheten. Den ska finansieras bl.a. genom en överföring av Säkerhets- och integritetsskyddsnämndens anslag. I motionen anförs bl.a. att integritetsskyddet har en svag ställning i Sverige och att det saknas en helhetsbild över hur olika lagstiftningsåtgärder påverkar enskildas integritet. Yrkandet om en ny integritetsskyddsmyndighet återfinns också i kommittémotion 2013/14:Fö256 av Maria Ferm m.fl. (MP) yrkande 4.

Även i partimotion 2013/14:Ju362 av Jonas Sjöstedt m.fl. (V) föreslås det att en ny integritetsskyddsmyndighet inrättas. I motionen anslås 20 miljoner kronor till den nya myndigheten.

Utredningsmyndighet för misstänkta polisbrott (förslag till nytt anslag 99:3)

I kommittémotion 2013/14:Ju399 av Maria Ferm m.fl. (MP) yrkandena 6 och 9 (i denna del) föreslås att en ny myndighet inrättas för att utreda misstänkta brott av poliser och åklagare i tjänsten. I motionen anslås 50 miljoner kronor till den nya myndigheten.

Ett liknande yrkande finns i partimotion 2013/14:Ju362 av Jonas Sjöstedt m.fl. (V). I den motionen anslås 10 miljoner kronor till den nya myndigheten. Yrkandet om en ny myndighet för utredning av misstänkta polisbrott återfinns även i partimotion 2013/14:Ju316 av Jonas Sjöstedt m.fl. (V) yrkande 7.

Fångombudsman (förslag till nytt anslag 99:4)

I partimotion 2013/14:Ju362 av Jonas Sjöstedt m.fl. (V) föreslås det att en fångombudsman inrättas och att 5 miljoner kronor anslås för detta ändamål. Förslaget om att inrätta en fångombudsman finns även i kommittémotion 2013/14:Ju254 av Lena Olsson m.fl. (V) yrkande 4.

Ett yrkande om att inrätta en fångombudsman finns även i kommittémotion 2013/14:Ju429 av Agneta Börjesson m.fl. (MP) yrkande 11.

Utskottets ställningstagande

Målet för kriminalpolitiken är att minska brottsligheten och öka människors trygghet. I arbetet för att förverkliga detta mål är många samhällsaktörer involverade, men nyckelrollen ligger hos polisen. Det är därför av största vikt att polisens verksamhet bedrivs effektivt och med hög kvalitet.

Sedan regeringen tillträdde 2006 har den största satsningen i modern tid genomförts på rättsväsendets område. Sverige har i dag fler poliser än någonsin tidigare. När det gäller brottsuppklaringen når myndigheterna emellertid inte upp till det resultat som kan förväntas med hänsyn till de kraftiga resursförstärkningarna. Den tidigare positiva utvecklingen har mattats av under de senaste åren, och det är tydligt att enbart ytterligare resurstillskott inte räcker för att myndigheterna ska uppnå en varaktigt högre brottsuppklaring. Utskottets förhoppning är att ombildningen till en sammanhållen polismyndighet 2015 ska ge polisen betydligt bättre förutsättningar att bedriva en effektiv verksamhet med hög kvalitet. Vid sidan av denna stora organisatoriska förändring krävs det emellertid också ett bättre resursutnyttjande och ett kontinuerligt utvecklingsarbete såväl inom polisen som i rättsväsendets övriga myndigheter.

De olika myndigheternas verksamheter i rättsväsendet påverkar varandra och länkas samman i en rättskedja. En viktig del i effektiviseringsarbetet är därför att ytterligare stärka samarbetet mellan myndigheterna. Utskottet vill i det sammanhanget framhålla regeringens initiativ att koppla ihop myndigheternas it-stöd för att effektivisera brottmålsprocessen. Möjligheten att följa ärenden elektroniskt genom rättskedjan kommer dessutom att underlätta och förbättra arbetet med statistik och uppföljning, vilket är positivt.

Hög rättssäkerhet och rättstrygghet är grundläggande förutsättningar för att människor ska känna förtroende för lagarna, myndigheterna och domstolarna. Ett sådant förtroende är av fundamental betydelse för det demokratiska samhället. Det är därför tillfredsställande att människors förtroende för rättsväsendet har ökat tydligt sedan 2006. Även om den senaste Nationella trygghetsundersökningen visade på en liten tillbakagång i förtroendet för polisen och människors upplevda trygghet har utvecklingen i ett lite längre perspektiv varit positiv. För att den positiva trenden inte ska brytas måste rättsväsendet, som regeringen framhåller, fortsätta att utveckla sitt arbete.

Utskottet ställer sig bakom regeringens inriktning av kriminalpolitiken. Liksom regeringen anser utskottet att samhället kraftfullt måste markera att brott inte accepteras. Utskottet välkomnar därför regeringens initiativ till straffskärpningsreformer för vissa brott, bl.a. den pågående översynen av straffskalorna för vissa allvarliga våldsbrott. Här bör även nämnas regeringens initiativ till höjda straffnivåer för fridskränkningsbrott, en skärpt sexualbrottslagstiftning och en översyn av den straffrättsliga regleringen för narkotikabrott.

Därutöver pågår en översyn av de straffrättsliga åtgärderna mot organiserad brottslighet. I det sammanhanget vill utskottet lyfta fram regeringens initiativ till en nationell mobilisering mot grov organiserad brottslighet. De nya arbetsformerna har bidragit till snabbare kommunikationsvägar och ett utökat informationsutbyte mellan myndigheterna. Utskottet noterar med tillfredsställelse att regeringen avser att ytterligare intensifiera arbetet mot denna typ av brottslighet, bl.a. genom en stärkt myndighetssamverkan på brottsutbytesområdet.

Utskottet välkomnar regeringens satsningar i övrigt inom rättsväsendet. Satsningarna handlar bl.a. om att begränsa livsstilskriminella personers handlingsutrymme att begå brott, att sätta in tidiga och tydliga insatser för unga lagöverträdare och att motverka våld i nära relationer.

Sammanfattningsvis delar utskottet regeringens syn på vilka åtgärder som bör vidtas för att minska brottsligheten och öka tryggheten. De åtgärder som regeringen redogör för framstår genomgående som väl avvägda och ändamålsenliga för rättsväsendets strävan mot förbättrade verksamhetsresultat. Med regeringens förslag till anslagsfördelning får rättsväsendet goda förutsättningar att genomföra dessa åtgärder.

Utskottet tillstyrker alltså regeringens förslag till anslagsfördelning inom utgiftsområde 4 Rättsväsendet (se bilaga 3). Som regeringen konstaterar i budgetpropositionen är rättsväsendets ekonomiska situation god, och för 2014 behöver därför endast mindre förstärkningar skjutas till. Därutöver görs några mindre omfördelningar inom utgiftsområdet.

Av det anförda följer att utskottet inte ställer sig bakom de motioner som föreslår en annan anslagsfördelning eller att medel ska anvisas till nya anslag inom utgiftsområdet. Därmed avstyrker utskottet bifall till samtliga motioner som behandlas i detta avsnitt.

Avslutningsvis noterar utskottet att avsnitten om de olika anslagen inom utgiftsområdet är mer kortfattade i årets budgetproposition än tidigare, särskilt när det gäller redogörelserna för anslagens ändamål. Utskottet anser att det är viktigt att det framgår av budgetpropositionen vad de olika anslagen används till. Det bör också tydligt framgå av propositionen hur regeringens anslagsförslag har räknats fram.

Säkerhetspolisen

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen godkänner att Säkerhetspolisen ombildas till en fristående myndighet den 1 januari 2015.

Säkerhetspolisen ombildas till en fristående myndighet

Bakgrund

Säkerhetspolisen i dess nuvarande form bildades den 1 oktober 1989. I dag är Säkerhetspolisen en del av Rikspolisstyrelsen, och i formell mening är den inte en egen myndighet. Säkerhetspolisen har emellertid en självständig ställning med ett eget anslag och en egen generaldirektör. Säkerhetspolisen har också ett eget regleringsbrev där regeringen anger mål för verksamheten och ställer krav på återrapportering.

Frågor om Säkerhetspolisens organisation har tidigare behandlats av riksdagen (prop. 1988/89:108, bet. 1988/89:JuU21).

Ärendet och dess beredning

På uppdrag av regeringen har en parlamentarisk kommitté, Polisorganisationskommittén, utrett ett antal frågor om polisens organisation. Kommittén har bl.a. analyserat konsekvenserna av en eventuell ombildning av Säkerhetspolisen till en fristående myndighet. Det uppdraget redovisades den 28 november 2012 i betänkandet En tydligare organisation för Säkerhetspolisen (SOU 2012:77). Kommitténs förslag är att Säkerhetspolisen ombildas till en fristående myndighet och att detta tidsmässigt samordnas med bildandet av den nya sammanhållna polismyndigheten den 1 januari 2015. Förslaget innebär bl.a. att Säkerhetspolisen blir en enrådighetsmyndighet med ett insynsråd, och att myndigheten själv beslutar sin organisation.

Betänkandet har remissbehandlats. En sammanställning över remissinstansernas synpunkter finns i budgetpropositionen (prop. 2013/14:1, utg.omr. 4 s. 54 f.).

I budgetpropositionen föreslår regeringen att riksdagen godkänner att Säkerhetspolisen ombildas till en fristående myndighet den 1 januari 2015. Inga följdmotioner har väckts med anledning av detta förslag.

Propositionen

Regeringen föreslår att riksdagen godkänner att Säkerhetspolisen ombildas till en fristående myndighet den 1 januari 2015.

Regeringen framhåller att Säkerhetspolisens uppdrag i betydande utsträckning skiljer sig från den övriga polisens. Tyngdpunkten i Säkerhetspolisens arbete ligger på förebyggande arbete, och dess fokus är att förebygga och avslöja brott mot rikets säkerhet, att bekämpa terrorism och att skydda den centrala statsledningen. Till följd av sina uppgifter samarbetar Säkerhetspolisen med helt andra aktörer än vad den övriga polisen gör.

Enligt regeringen skulle en ombildning av Säkerhetspolisen till en fristående myndighet tydligare understryka att Säkerhetspolisen är direkt underställd regeringen, skapa en tydligare ansvarskedja och underlätta ansvarsutkrävande. En organisatoriskt fristående säkerhetspolis skapar dessutom en väl avvägd ansvarsfördelning inom den nya polisorganisationen. En sådan ombildning innebär i praktiken en relativt liten förändring och kommer på ett bättre sätt än i dag att spegla de verkliga förhållandena. Säkerhetspolisen har redan nu en generaldirektör som leder verksamheten, en egen instruktion, ett eget anslag och ett eget regleringsbrev. Till detta kommer att myndighetens ansvarsområde föreslås bli oförändrat. Regeringen anser därför att Säkerhetspolisen bör ombildas till en fristående myndighet.

Regeringen avser att återkomma till riksdagen med samlade förslag till de lagändringar som krävs för att genomföra ombildningen av polisen.

Utskottets ställningstagande

Inga motioner har väckts med anledning av regeringens förslag. Utskottet instämmer i regeringens bedömning att Säkerhetspolisen bör ombildas till en fristående myndighet. Riksdagen bör därför godkänna detta.

Polisens organisation m.m.

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen godkänner att Statens kriminaltekniska laboratorium ingår i den nya polismyndighet som påbörjar sin verksamhet den 1 januari 2015.

Riksdagen avslår vidare ett antal motionsyrkanden som i huvudsak gäller polisens effektivitet, polisens yttre och inre organisation samt polisutbildningen.

Jämför reservationerna 1 (SD), 2 (SD), 3 (S), 4 (SD), 5 (S, MP, V), 6 (S, MP, V), 7 (MP, V), 8 (SD), 9 (S, MP, V), 10 (S), 11 (S), 12 (MP), 13 (S, V), 14 (MP), 15 (MP), 16 (MP), 17 (SD), 18 (S, MP, V) och 19 (MP).

Statens kriminaltekniska laboratorium blir en del av den nya polismyndigheten

Bakgrund

Statens kriminaltekniska laboratorium (SKL) är i dag en självständig myndighet inom polisen med Rikspolisstyrelsen som chefsmyndighet. Chefen för SKL anställs av regeringen. SKL har dock inte något eget anslag utan verksamheten finansieras via polisorganisationens anslag. Laboratoriets huvudsakliga uppgift är att utföra kriminaltekniska undersökningar åt polismyndigheterna, Åklagarmyndigheten och domstolarna. Ungefär 95 procent av undersökningarna och analyserna utförs åt rättsväsendets myndigheter. SKL har också det övergripande ansvaret för kriminalteknisk utrustning och metodik inom polisen.

Ärendet och dess beredning

Riksdagen har tidigare godkänt att Rikspolisstyrelsen och de 21 polismyndigheterna ombildas till en sammanhållen myndighet den 1 januari 2015 (prop. 2012/13:1 utg.omr. 4, bet. 2012/13:JuU1, rskr. 2012/13:124). Denna reform grundar sig på de förslag som den parlamentariskt sammansatta Polisorganisationskommittén lämnade i betänkandet En sammanhållen svensk polis (SOU 2012:13). I det betänkandet behandlade kommittén även SKL:s organisatoriska placering. Kommittén föreslog att SKL ska ingå i den nya polismyndigheten och bilda en egen avdelning där.

Betänkandet har remissbehandlats. En sammanställning över remissinstansernas synpunkter när det gäller SKL:s roll i polisorganisationen finns i årets budgetpropositionen (prop. 2013/14:1 utg.omr. 4 s. 53).

I budgetpropositionen föreslår regeringen att riksdagen godkänner att SKL ska ingå i den nya polismyndigheten när myndigheten påbörjar sin verksamhet den 1 januari 2015. Inga följdmotioner har väckts med anledning av förslaget.

Utskottet har tagit emot en skrivelse med synpunkter på SKL:s roll i polisorganisationen.

Propositionen

Regeringen föreslår att riksdagen godkänner att SKL ska ingå i den nya polismyndigheten när myndigheten påbörjar sin verksamhet den 1 januari 2015.

Regeringen anför att SKL:s kunskap har stor betydelse för polisens förutsättningar att utveckla en hög kvalitet i det kriminaltekniska arbetet. Täta kontakter och en nära samverkan med den nya polismyndigheten är avgörande för att uppnå detta. Möjligheten att stärka och utveckla en sammanhållen forensisk process, från brottsplats till laboratorium, ökar om laboratoriet blir en del av polismyndigheten.

Regeringen lägger stor vikt vid en effektiv polisverksamhet. Minst lika viktigt är dock att laboratoriets opartiskhet inte kan ifrågasättas. I likhet med Polisorganisationskommittén bedömer regeringen att SKL:s opartiskhet främst garanteras genom att det forensiska arbetet utförs på ett kvalitetssäkert sätt, genom att man även fortsättningsvis ansvarar för och leder forsknings- och utvecklingsverksamheten på området samt genom att laboratoriets uppgifter läggs fast i författning. Det finns också en möjlighet att vid behov få undersökningsresultat prövade av ett annat laboratorium genom samarbetet mellan forensiska laboratorier i Europa.

Regeringens samlade bedömning är att SKL bör ingå i den nya polismyndigheten.

Utskottets ställningstagande

Inga motioner har väckts med anledning av regeringens förslag. Utskottet instämmer i regeringens bedömning att Statens kriminaltekniska laboratorium bör ingå i den nya polismyndighet som påbörjar sin verksamhet den 1 januari 2015. Riksdagen bör därför godkänna detta.

Övriga frågor om polisens organisation m.m.

Propositionen

Statistik över anmäld brottslighet och uppklarade brott m.m.

Regeringen anför (prop. 2013/14:1 utg.omr. 4 s. 14) att de kraftiga resursförstärkningarna till myndigheterna inom rättsväsendet är en central del i regeringens arbete med att förbättra brottsbekämpningen och öka människors trygghet. Förstärkningarna har inneburit att myndigheterna genom hela rättskedjan har kunnat utveckla och utöka sina verksamheter.

Regeringen konstaterar (s. 26–27) att den anmälda brottsligheten har ökat markant sedan 2006, vilket har ställt nya krav på myndigheterna. Det totala antalet anmälda brott ökade med 15 procent från 2006 till 2009. Därefter har antalet anmälda brott stabiliserats kring 1,4 miljoner brott om året, vilket är den högsta nivån någonsin. Enligt regeringen tyder mycket på att ökningarna i anmälningsstatistiken för vissa brottstyper inte i första hand förklaras av att det begås fler brott. Ökningarna kan delvis bero på att de kraftiga resursförstärkningarna till rättsväsendet har gett myndigheterna möjlighet att på eget initiativ upptäcka ett större antal brott. Sannolikt handlar den tydliga ökningen av brott i anmälningsstatistiken delvis också om en ökad anmälningsbenägenhet.

Antalet uppklarade och lagförda brott har ökat tydligt sedan 2006, men den positiva utvecklingen i brottsuppklaringen har mattats av under de senaste åren. Enligt regeringen behöver arbetet med utredning och lagföring vidareutvecklas och effektiviseras. Regeringen framhåller att ett kontinuerligt utvecklingsarbete ska vara en integrerad del av rättsväsendets verksamhet.

Människors förtroende för rättsväsendet har ökat tydligt sedan 2006. Regeringen konstaterar (s. 30) att utvecklingen i ett längre perspektiv har varit positiv även om den senaste nationella trygghetsundersökningen, från 2012, visade på en liten tillbakagång i förtroendet för polisen och befolkningens upplevda trygghet.

Regeringen konstaterar vidare (s. 33) att antalet ärenden som polisen redovisade till åklagaren under 2012 minskade inom de flesta brottskategorier. Antalet öppna ärenden hos polisen ökade under året, vilket till stor del beror på en kraftig ökning av bedrägeriärenden. Medelgenomströmningstiden för ärenden där förundersökning eller någon annan slags brottsutredning har bedrivits var under 2012 oförändrad i förhållande till 2011 och låg på 82 dagar.

Enligt den officiella kriminalstatistiken klarades 533 000 brott upp under 2012, vilket ligger i nivå med föregående år. Uppklaringsprocenten var också oförändrad på 38 procent. Antalet personuppklarade brott minskade dock med 6 procent under 2012, medan antalet tekniskt uppklarade brott ökade med 4 procent. Antalet personuppklarade brott minskade under 2012 i de flesta enskilda brottskategorier, med undantag för narkotikabrott där antalet personuppklarade brott i stället ökade markant.

Under 2012 har polisen och Åklagarmyndigheten arbetat med två gemensamma regeringsuppdrag som består i att analysera resultatet och kvaliteten i brottsutredningsverksamheten. Myndigheternas redovisning visar att kvaliteten i de granskade förundersökningarna i stort är tillfredsställande med små möjligheter till ökad lagföring. I två av sju granskade brottstyper, nämligen fakturabedrägerier och rån mot barn under 18 år, finns det dock brister, och lagföringen borde kunna vara högre.

Regeringen anför (s. 35) att Rikspolisstyrelsen under 2012 har genomfört ett antal fördjupade uppföljningar av verksamheten i syfte att identifiera vilka hinder som finns för ett effektivare ärendeflöde. Kvaliteten i anmälan, de initiala utredningsåtgärderna och brottssamordningen var de faktorer som bedömdes ha störst betydelse för effektiviteten i ärendeflödet. De problem som förekom inom dessa områden var ofta väl kända av polismyndigheterna. Bedömningen var dock att flera myndigheter behövde vidta ytterligare och mer ändamålsenliga åtgärder.

Rättskedjeperspektiv och samverkan med andra aktörer

Regeringen framhåller (s. 16) att den under flera år har prioriterat arbetet med att myndigheterna gemensamt och med ett tydligt rättskedjeperspektiv tar ansvar för och utvecklar formerna för brottmålshanteringen. Genom att ta fram myndighetsgemensamma arbetssätt och standarder har man gjort det möjligt att koppla ihop myndigheternas it-stöd och på så sätt effektivisera brottmålsprocessen. Regeringens satsning på att digitalisera brottmålshanteringen fortsätter, och nio myndigheter deltar nu i det praktiska genomförandearbetet.

För att polisen ska kunna bidra till att minska brottsligheten krävs ett utvecklat samarbete med andra aktörer. Regeringen anför (s. 30) att samverkan med kommunerna har fortsatt att prioriteras under 2012. Antalet samverkansöverenskommelser har gradvis ökat sedan 2008, och 2012 fanns det överenskommelser i samtliga 21 län och i 253 av landets 290 kommuner. Brottsförebyggande rådet har kartlagt överenskommelserna, och den bild som framträder är positiv. Samverkan mellan polisen och kommunerna har utvecklats och blivit mer strukturerad.

Unga lagöverträdare

Regeringen framhåller (s. 22) vikten av att minska nyrekryteringen till ungdomsbrottsligheten. Trots att vissa positiva utvecklingstrender kan urskiljas är det fortfarande alltför många unga som hamnar i kriminalitet. I propositionen (s. 23 och 31) redogör regeringen för den pilotverksamhet med sociala insatsgrupper som inleddes för ett par år sedan. I de sociala insatsgrupperna har polisen tillsammans med socialtjänsten och andra aktörer stöttat och vidtagit åtgärder för unga personer som har riskerat att fastna i allvarlig kriminalitet. Enligt Rikspolisstyrelsen, som redovisade uppdraget till regeringen i november 2012, är arbetssättet framgångsrikt. Flera ungdomar har minskat eller totalt upphört med sina kriminella aktiviteter när de har haft stöd från en social insatsgrupp. Regeringen har gett ett fortsatt uppdrag till Rikspolisstyrelsen att aktivt stödja arbetet med de sociala insatsgrupperna.

Enligt regeringen (s. 22) vittnar många unga om att insatserna kommer för sent. Regeringen framhåller att polisen sedan 2010 har möjlighet att i fler fall än tidigare utreda brott som har begåtts av barn under 15 år. Detta sänder en tydlig signal om att samhället tar brottslighet bland unga på stort allvar. Regeringen har gett Brottsförebyggande rådet i uppdrag att utvärdera resultatet av lagändringen.

Polisens brottsförebyggande arbete

Regeringen framhåller (s. 31–32) att polisen bedriver ett arbete för att förbättra förmågan att systematiskt följa upp och utvärdera olika brottsförebyggande insatser. Därmed förbättras förutsättningarna för att identifiera fler arbetsmetoder som kan konstateras ge bra effekt och därefter spridas till alla polismyndigheter. Polismyndigheternas förmåga att bedriva brottsförebyggande arbete är enligt Rikspolisstyrelsen oförändrad jämfört med 2011. Av 35 geografiska bedömningsområden anser Rikspolisstyrelsen att 28 områden har en medelgod förmåga att bedriva brottsförebyggande arbete. Tre områden har enligt Rikspolisstyrelsen en hög förmåga och fyra har en låg. Det är nödvändigt att arbetet fortsätter att förbättras. Regeringen anser att det är viktigt att Rikspolisstyrelsen fortsätter att se över strukturen för hur det brottsförebyggande arbetet följs upp.

Regeringen noterar (s. 30) att flera polismyndigheter har utökat sin lokala polisverksamhet för att öka tillgängligheten och närvaron i lokalsamhället.

Regeringen redogör vidare (s. 21 och 30) för att man gett polisen i uppdrag att göra en nationell satsning mot de s.k. livsstilskriminellas brottslighet. De livsstilskriminella som polisen har fokuserat på i uppdraget är personer som är välkända av polisen och som återkommande begår brott som leder till kortare fängelsestraff. Många av dessa har ett pågående missbruk av alkohol eller narkotika. De begår ofta brott som stölder samt inbrott i bostäder och bilar och andra mängdbrott. Målet är att polisen ska begränsa de livsstilskriminellas handlingsutrymme att begå nya brott. Som en del av uppdraget har polisen tagit fram en vägledning om hur polismyndigheterna på ett strukturerat sätt ska identifiera och arbeta kring livsstilskriminella. Under 2012 har ca 1 200 livsstilskriminella individer prioriterats av polisen, och sammanlagt har satsningen resulterat i över 3 400 brottsmisstankar, 1 300 domar och 300 vårdinsatser. Satsningen fortsätter, och en utvärdering av arbetssättet pågår.

Kompetensen inom polisen

Enligt regeringen (s. 15) är kompetent och motiverad personal rättsväsendets viktigaste resurs. Den framtida polisverksamheten är beroende av att rekryteringen och utbildningen av nya poliser är anpassad efter verksamhetens behov och de krav som ställs på polisen. För att bidra till en ändamålsenlig utbildning för poliser har Rikspolisstyrelsen fått i uppdrag av regeringen att utveckla polisens grundutbildning. All grundutbildning för poliser ska bedrivas som uppdragsutbildning vid universitet och högskolor. I uppdraget ingår också att polisutbildningen ska varva teori och praktik i större utsträckning än i dag.

Regeringen noterar (s. 49–50) att mångfaldsarbetet vid rättsväsendets myndigheter har resulterat i att andelen personer med utländsk bakgrund har ökat, vilket är positivt. Utvecklingen går också i rätt riktning när det gäller andelen kvinnor på ledande befattningar. En sammansättning av kvinnor och män med olika etnisk bakgrund och erfarenheter skapar goda förutsättningar för en effektiv verksamhet, bättre resultat och större öppenhet för olika idéer och lösningar.

Enligt regeringen (s. 16) finns det ett behov av att öka polisorganisationens möjligheter att ta till vara kompetensen hos personer med annan utbildning än polisutbildning. Det finns många uppgifter inom polisen där annan kompetens är värdefull. För att fullt ut kunna ta till vara sådan kompetens kan det finnas skäl att ge personer med annan utbildning än polisutbildning polisiära befogenheter. En utredare har fått i uppdrag att närmare analysera hur detta behov ser ut.

När det gäller kompetensen inom polisen noterar regeringen vidare (s. 35) att de polisiära förundersökningsledarna har fått utbildning av åklagare med anledning av polisens utökade befogenheter att leda förundersökningar i ungdomsärenden.

Resultat och effektiviseringsåtgärder i brottsutredningsverksamheten

Regeringen konstaterar (s. 36) att antalet personuppklarade brott minskade under 2012 trots att brottsutredningsverksamheten fick mer resurser än föregående år. För att fördjupa kunskapen om effekterna av de resursförstärkningar som polisen har tilldelats har regeringen (s. 37) gett Brottsförebyggande rådet i uppdrag att utvärdera regeringens satsning på polisen. I uppdraget ingår att följa upp hur resurstillskotten använts och analysera faktorer som haft en inverkan på resultatet, både positivt och negativt. Det gäller interna faktorer, t.ex. förändringar i arbetssätt, men också förändringar i omvärlden som påverkar polisens arbete. Brottsförebyggande rådet redovisade sin första delrapport i maj 2013 (rapport 2013:12). I rapporten konstateras det att polisverksamheten har förstärkts till följd av regeringens satsning men att även befolkningen och antalet anmälda brott har ökat under perioden. Därutöver har polisen haft ovanligt stora pensionsavgångar de senaste åren, vilket har medför att andelen unga och oerfarna poliser är stor. Polisens resultatförbättringar under perioden får enligt Brottsförebyggande rådet ses som ganska marginella, även om tendensen är positiv när alla resultatmått vägs samman. Brottsförebyggande rådet poängterar dock att det mot ovanstående bakgrund inte är rimligt att ha alltför stora förväntningar på ett förbättrat verksamhetsresultat.

Regeringen anser (s. 37) att det är av avgörande betydelse att myndigheterna själva gemensamt fortsätter att vidareutveckla brottsutredningsverksamheten. Myndigheterna måste säkerställa att det finns en hög kompetens hos de befattningshavare som ska utreda brott och leda förundersökning. Det ska också vara en kompetens som är hållbar i längden, bl.a. för att vidtagna utvecklingsinsatser ska ge bästa möjliga resultat. Då polis och åklagare är ömsesidigt beroende av varandras insatser behöver samverkan dem emellan fortsätta att utvecklas såväl i frågor om prioriteringar i verksamheterna som i handläggningen av enskilda ärenden. Regeringen förväntar sig att myndigheterna ytterligare förstärker och utvecklar sina insatser på brottsutredningsområdet så att verksamhetsresultaten förbättras.

Sammanslagning av polismyndigheterna

Samtidigt som myndigheternas effektiviseringsarbete behöver stärkas ska regeringen löpande verka för att förbättra myndigheternas förutsättningar att utvecklas och nå resultat. Som ett led i detta arbete har regeringen tagit initiativ till en omorganisation av polisen som innebär att Rikspolisstyrelsen och de 21 polismyndigheterna ombildas till en myndighet den 1 januari 2015. Syftet med reformen är att öka förutsättningarna för ett bättre verksamhetsresultat och en högre kvalitet i polisens arbete. Polisens ombildning till en sammanhållen myndighet kommer att skapa tydligare strukturer för ledning och styrning, underlätta ett mer optimalt resursutnyttjande, ge mer likartade förutsättningar för polisarbetet över hela landet och ge bättre förutsättningar för samarbete med andra. Regeringen har gett en särskild utredare i uppdrag att genomföra reformen. Arbetet ska vara slutfört vid utgången av 2014.

Motionerna

I flera motioner lämnas förslag som rör polisens uppgifter och inre organisation och närliggande frågor.

I kommittémotion 2013/14:Ju344 av Kent Ekeroth och Richard Jomshof (båda SD) yrkande 3 föreslås det att Rikskriminalpolisen ska få huvudansvaret för att bekämpa organiserad brottslighet nationellt, och då även kunna delegera befogenheter till lokala polismyndigheter eller motsvarande. I yrkande 4 föreslås det att Rikskriminalpolisen får ett eget anslag inom utgiftsområde 4 Rättsväsendet.

I motion 2013/14:Ju419 av Mattias Karlsson och Kent Ekeroth (båda SD) yrkande 1 föreslås det en utredning av möjligheten att inrätta en svensk motsvarighet till den brittiska myndigheten Child Exploitation and Online Protection Centre (CEOP). Motionärerna anför bl.a. att den brittiska myndigheten har samlat ett sextiotal experter från olika områden för att bekämpa sexuellt utnyttjande av barn. De arbetar både med förebyggande åtgärder riktade mot barn och föräldrar och med utredande och brottsbekämpande insatser. I yrkande 2 begär motionärerna en skyndsam utredning av möjligheten att införa ett system med en larmknapp på internet som är direkt kopplad både till polisen och till den svenska motsvarigheten till CEOP.

I kommittémotion 2013/14:Ju412 av Morgan Johansson m.fl. (S) yrkande 98 begärs det att en nationell resurs för hedersrelaterad brottslighet inrättas hos polisen.

I motion 2013/14:Ju329 av Kent Ekeroth (SD) anförs det att flera av polisens uppgifter bättre skulle kunna utföras av andra aktörer. Som exempel på sådana uppgifter nämner motionären utfärdande av pass, vissa tillståndsärenden och omhändertagande av hittegods.

I motion 2013/14:Ju360 av Mikael Oscarsson (KD) framhålls vikten av att den nya polismyndigheten avdelar särskilda resurser och stärker arbetet mot människohandel.

I motion 2013/14:Ju267 av Sten Bergheden (M) yrkande 3 föreslås att man vid den kommande ombildningen av polisen överväger möjligheten att inrätta en särskild avdelning för trafikpolisen.

Det finns även motioner som behandlar polisens effektivitet och närliggande frågor.

I kommittémotion 2013/14:Ju412 av Morgan Johansson m.fl. (S) yrkande 10 anförs det att polisen måste få tydliga och mätbara mål för sitt brottsförebyggande arbete. Även i kommittémotion 2013/14:Ju213 av Maria Ferm m.fl. (MP) yrkande 3 framhålls vikten av att utveckla relevanta indikatorer för måluppfyllelse och kvalitet inom polisen.

I motion 2013/14:Ju311 av Josef Fransson och David Lång (båda SD) yrkande 2 föreslås att en parlamentarisk utredning tillsätts för att utreda om polisens samlade byråkrati kan minskas och organisationen göras effektivare.

I motion 2013/14:Ju268 av Lars-Arne Staxäng och Sten Bergheden (båda M) yrkande 1 föreslås att en översyn görs av möjligheten att få en effektivare polis och poliser med lokalkännedom.

Det finns även motioner som behandlar rekrytering och arbetssätt inom polisen och närliggande frågor.

I kommittémotion 2013/14:Ju214 av Maria Ferm m.fl. (MP) yrkande 5 begärs det ett tillkännagivande om att polisen bör arbeta aktivt för att rekrytera utrikes födda och personer som bor i miljonprogramsområden. Enligt motionärerna måste rekryteringen till polisen breddas för att poliskåren bättre ska spegla befolkningen. I motion 2013/14:Ju441 av Kenth Ekeroth (SD) yrkande 7 föreslås det att polisen inte ska tillåtas bedriva riktade kampanjer i syfte att rekrytera personer från minoritetsgrupper eller ett visst kön.

I kommittémotion 2013/14:Ju412 av Morgan Johansson m.fl. (S) yrkande 22 begärs att personalhandledning snarast blir en obligatorisk del av polisens verksamhet. Ett liknande yrkande finns i kommittémotion 2013/14:Ju213 av Maria Ferm m.fl. (MP) yrkande 5.

I kommittémotion 2013/14:Ju412 av Morgan Johansson m.fl. (S) yrkande 23 framhålls vikten av ett internationellt polisiärt samarbete för att motverka och bekämpa den organiserade brottsligheten. I yrkande 24 föreslås en utredning av om en nationell s.k. exitverksamhet bör inrättas. Syftet skulle vara att underlätta för personer i kriminella miljöer att bryta med kriminaliteten.

I motion 2013/14:Ju288 av Andreas Norlén och Finn Bengtsson (båda M) framhålls vikten av att bl.a. polisen samverkar med andra myndigheter för att skapa bättre förutsättningar för s.k. avhopparverksamhet för vuxna kriminella. Ett liknande yrkande finns i motion 2013/14:Ju439 av Per Lodenius och Kerstin Lundgren (båda C).

I kommittémotion 2013/14:Ju399 av Maria Ferm m.fl. (MP) yrkande 2 framhålls vikten av att bl.a. polisen samverkar med ideella aktörer. Motionärerna vill ha en utredning av hur man inom rättsväsendet bättre kan ta till vara den ideella sektorn.

I motion 2013/14:Ju314 av Eliza Roszkowska Öberg och Staffan Anger (båda M) framhålls vikten av fungerande it-system inom polisen.

Flera motioner betonar vikten av polisens närvaro, tillgänglighet och förtroende.

I partimotion 2013/14:C419 av Åsa Romson m.fl. (MP) yrkande 25 framhålls att förtroendet och förståelsen mellan polisen och invånare i miljonprogramsområden måste stärkas.

I kommittémotion 2013/14:Ju399 av Maria Ferm m.fl. (MP) yrkande 3 betonas vikten av att polisen är närvarande i människors vardag.

I kommittémotion 2013/14:Ju213 av Maria Ferm m.fl. (MP) yrkande 4 föreslår motionärerna att en polisombudsman inrättas. Allmänheten skulle kunna vända sig till polisombudsmannen för att påpeka eventuella brister och lämna synpunkter på polisens arbete.

I kommittémotion 2013/14:Ju412 av Morgan Johansson m.fl. (S) yrkande 18 framhålls vikten av en polisnärvaro i hela landet. I partimotion 2013/14:Ju316 av Jonas Sjöstedt m.fl. (V) yrkande 8 begärs det ett tillkännagivande om att polisens tillgänglighet och service på landsbygden måste förbättras. I motion 2013/14:Ju401 av Börje Vestlund och Meeri Wasberg (båda S) yrkande 1 efterfrågas fler synliga poliser och fler lokala poliskontor i Stockholm. Även i motion 2013/14:Ju381 av Göran Lindell och Helena Lindahl (båda C) betonas vikten av en polisverksamhet med en tydlig lokal närvaro.

I motion 2013/14:Ju350 av Ulf Berg m.fl. (M) framhålls vikten av en polisiär närvaro på landsbygden. Motionärerna anför bl.a. att det kan finnas anledning att se över möjligheten att skapa regionala resurser som går lätt att flytta vid olika polisiära arbetsuppgifter. Även i motion 2013/14:Ju267 av Sten Bergheden (M) yrkande 1 framhålls vikten av en närvarande lokal polis i alla kommuner. Ett liknande yrkande finns i motion 2013/14:Ju311 av Josef Fransson och David Lång (båda SD) yrkande 1, där det föreslås att alla kommuner ska få en lagstadgad rätt till viss minimibemanning av poliser.

Flera motioner handlar om polisutbildningen ur olika aspekter. När det gäller antagningen till polisutbildningen föreslås det i motion 2013/14:Ju441 av Kenth Ekeroth (SD) yrkande 1 att de fysiska kraven vid polisantagningen ska höjas för båda könen till den nivå som tidigare gällde för män. I yrkandena 3 och 4 föreslås det att det tidigare provet i svenska återinförs vid antagning till polisutbildningen, liksom det tidigare kravet på skrivet högskoleprov. I yrkande 5 föreslås det att den som är mindre kvalificerad än någon annan sökande aldrig ska få antas till polisutbildningen endast för att han eller hon är av ett visst kön eller har invandrarbakgrund.

I kommittémotion 2013/14:Ju412 av Morgan Johansson m.fl. (S) yrkande 19 begärs att polisutbildningen ska bli en högskoleutbildning. Motionärerna framhåller bl.a. att detta skulle skapa bättre förutsättningar för forskning på området. Motsvarande yrkanden finns också i kommittémotion 2013/14:Ju213 av Maria Ferm m.fl. (MP) yrkande 6 och i partimotion 2013/14:Ju316 av Jonas Sjöstedt m.fl. (V) yrkande 1. Även i kommittémotion 2013/14:Ub430 av Jabar Amin m.fl. (MP) yrkande 7 anförs det att poliser borde genomgå en högskoleutbildning. Motionärerna anser att det är Utbildningsdepartementet och dess myndigheter som har rätt kunskap för att avgöra frågan om polisutbildningen. De föreslår därför ett tillkännagivande om att ansvaret för polisutbildningen borde flyttas från Justitiedepartementet till Utbildningsdepartementet.

I motion 2013/14:Ju406 av Finn Bengtsson och Mikael Cederbratt (båda M) framhålls vikten av att poliser får utbildning i beteendevetenskap och psykiatri.

I motion 2013/14:Ju273 av Anders Hansson m.fl. (M) yrkande 1 föreslås det att all brottsbekämpande personal inom polisen, Tullverket och Kustbevakningen ska ha en gemensam grundutbildning. Enligt motionärerna skulle detta öka möjligheten till ett effektivare samarbete mellan myndigheterna. I yrkande 2 föreslår motionärerna att om polisutbildningen blir en högskoleutbildning måste det övervägas om detta även ska gälla för Tullverkets och Kustbevakningens utbildning.

I motion 2013/14:Ju326 av Margareta B Kjellin (M) föreslås det att man återinför möjligheten till polisutbildning på distans i Söderhamn. I motionerna 2013/14:Ju223 av Cecilia Widegren (M), 2013/14:Ju252 av Christer Winbäck (FP), 2013/14:Ju264 av Annika Eclund (KD) och 2013/14:Ju361 av Ulrica Carlsson i Skövde (C) framhålls Skaraborg som en lämplig region för en ny polisutbildning.

Bakgrund

Under hösten 2007 tog regeringen initiativ till en nationell mobilisering mot den grova organiserade brottsligheten. Rikspolisstyrelsen fick då i uppdrag att tillsammans med Åklagarmyndigheten, Ekobrottsmyndigheten, Skatteverket, Kriminalvården, Kronofogdemyndigheten, Kustbevakningen och Tullverket säkerställa en effektiv och uthållig verksamhet för bekämpning av den grova organiserade brottsligheten. I juni 2009 undertecknades en överenskommelse mellan myndigheterna. Under 2010 anslöt även Försäkringskassan till den myndighetsgemensamma satsningen mot grov organiserad brottslighet. Organisationen för den myndighetsgemensamma satsningen mot grov organiserad brottslighet består av samverkansrådet, operativa rådet, ett kansli, ett nationellt underrättelsecenter (Nuc), åtta regionala underrättelsecenter (Ruc) och olika aktionsgrupper med sammanlagt 200 polisanställda. Samverkansrådets huvuduppgift är att bestämma en myndighetsgemensam lägesbild av den grova organiserade brottsligheten och att fatta beslut om den strategiska inriktningen för satsningen. Samverkansrådet består av tio myndighetschefer. Rikspolischefen är ordförande och rikskriminalchefen är föredragande. Beslut fattas alltid i konsensus. Operativa rådet består av operativa chefer från de samverkande myndigheterna. Representanterna har mandat att för sin myndighet eller polisregion fatta operativa beslut. Beslut fattas i konsensus med rikskriminalchefen som ordförande.

Varje år redovisas resultaten av den myndighetsgemensamma satsningen mot den grova organiserade brottsligheten till regeringen. I redovisningen för 2012 anför Samverkansrådet att satsningen fortsätter att utvecklas i positiv riktning. En viktig framgångsfaktor är att satsningen blir alltmer myndighetsgemensam. Jämfört med tidigare år har fler insatser inneburit en omfattande och bred myndighetssamverkan. Vidare bedöms resultatet av den tillgångsinriktade brottsbekämpningen ha förbättrats.

På uppdrag av Rikspolisstyrelsen har Brottsförebyggande rådet (Brå) genomfört en utredning om polisens arbete med hedersrelaterade brott. Syftet med utredningen var att kartlägga och analysera ett antal anmälningar om hedersrelaterat våld och på grundval av det lämna förslag till hur polisens arbete på området kan utvecklas. Brå har i rapporten Polisens utredningar av hedersrelaterat våld (rapport 2012:1) identifierat ett antal viktiga faktorer för att polisen ska kunna förbättra arbetet med att förebygga och utreda hedersrelaterade brott. Det handlar t.ex. om samverkan med skola och socialtjänst. I rapporten föreslår Brå att en nationell resursgrupp med kunniga personer bildas som polisen kan vända sig till och få hjälp av vid misstankar om hedersrelaterad brottslighet.

Hedersrelaterade brott prioriteras högt av polisen. Varje polismyndighet har en särskild kontaktperson för ärenden om sådana brott. Sedan 2013 finns det hos polisen ett nationellt kompetensteam med utredare som är särskilt kunniga inom hedersrelaterade brott och som kan ge stöd i komplicerade ärenden.

I detta sammanhang kan även nämnas att Rikspolisstyrelsen nyligen på uppdrag av regeringen har genomfört en särskild informationskampanj om brott i nära relationer inklusive hedersrelaterat våld och förtryck (Ju2011/6520/PO).

Rikspolisstyrelsen fick 2009 i uppdrag av regeringen att effektivisera polisverksamheten (Ju2009/9595/PO). Enligt uppdraget skulle Rikspolisstyrelsen verka för att polismyndigheterna förbättrar sin organisation och ledningsstruktur, utveckla och förbättra Rikspolisstyrelsens utvärderingar av polisverksamheten samt utveckla Rikspolisstyrelsens tillsyn som en del av styrningen av polismyndigheterna. Enligt regleringsbreven för 2012 och 2013 skulle Rikspolisstyrelsen följa upp och redovisa polismyndigheternas fortsatta arbete med de åtgärder som tidigare har redovisats till regeringen inom ramen för uppdraget.

Regeringen har gett Statskontoret i uppdrag att granska Rikspolisstyrelsens styrning av polisens it-verksamhet. Granskningen omfattar styrningen av både förvaltningen och utvecklingen av it-system. Enligt granskningar som har gjorts tidigare finns vissa brister i styrningen. Uppdraget ska redovisas senast den 20 december 2013.

I regleringsbreven för 2011 fick Rikspolisstyrelsen och Brå som gemensamt uppdrag att beskriva polisens strategiska brottsförebyggande arbete och föreslå hur det kan utvecklas. I uppdraget ingick att analysera vilket kunskapsstöd som polisen behöver i det brottsförebyggande arbetet, bedöma polisens metodstöd samt se hur Brå kan möta dessa behov. I myndigheternas återrapportering till regeringen, som redovisades i samband med årsredovisningen för 2011, beaktade myndigheterna bl.a. de synpunkter som Riksrevisionen lämnat på det brottsförebyggande arbetet i sin rapport Polisens brottsförebyggande arbete – har ambitionerna uppnåtts? (RiR 2010:23). Särskild vikt lades vid Riksrevisionens kritik av att polisens definition av brottsförebyggande arbete är alltför vid och diffus. En ny definition av polisens brottsförebyggande arbete utarbetades därför. Syftet med den nya definitionen är att den tydligt ska avgränsa den brottsförebyggande verksamheten från polisens övriga arbetsuppgifter. Den ska också vara operativt användbar, kunna försvaras teoretiskt samt ge goda förutsättningar för att kunna mäta och bedöma resultatet av arbetet. Av polisens årsredovisning för 2012 (s. 31–32) framgår att Rikspolisstyrelsen under 2012 inledde ett projekt som ska testa tillämpningen av den nya definitionen för polisens brottsförebyggande arbete. Projektet består av tre etapper och pågår till oktober 2014. I den första etappen prövas den nya definitionen genom en kartläggning av vad som kan anses vara brottsförebyggande arbete i dag, och vad som kan komma att falla utanför den mer avgränsade definition som prövas i projektet. Under den andra etappen, som startade i februari 2013, prövar man ett problemorienterat brottsförebyggande arbetssätt vid Polismyndigheten i Västmanland.

Rikspolisstyrelsen gav 2008 ut en nationell handlingsplan för samverkan mellan polis och kommun (PoA-480-5788/06). Bakgrunden till initiativet var bl.a. att man ville betona vikten av en lokalt förankrad polis. Samma år som handlingsplanen gavs ut började Rikspolisstyrelsen, Statens Kommuner och Landsting (SKL) och Brå följa samverkan mellan kommun och polis på fyra orter i landet. Syftet var att identifiera och konkretisera samverkansprocessens delmoment. Arbetet resulterade i handboken Samverkan i lokalt brottsförebyggande arbete som publicerades 2011. Sedan 2008 har antalet samverkansöverenskommelser ökat, och 2011 fanns det överenskommelser i nästan alla kommuner. I början av 2012 skickade Brå ut en enkät till samtliga kommuner och polismyndigheter med frågor om hur de tycker att arbetet med samverkansöverenskommelser har fungerat – problem som uppstått, hur man löst dessa, vilken hjälp man önskar och om det finns goda exempel som kan spridas. I resultatrapporten (2013:5) gör Brå bedömningen att överenskommelserna har bidragit till att det tycks finnas en stabil grund – bestående av ett gott samarbete – som kommunerna och polisen i framtiden kan bygga upp ett kunskapsbaserat, effektivt brottsförebyggande arbete utifrån. Samtidigt bedömer Brå att arbetet kan förbättras när det gäller hur samverkansmodellen tillämpas, framför allt när det gäller uppföljning och val av brottsförebyggande åtgärder.

När det gäller kompetensen inom polisen kan det nämnas att polismyndigheterna under 2011 och 2012 har tilldelats extra medel för en särskild satsning på ”ny och mer kompetens.” Detta framgår av polisens årsredovisning för 2012 (s. 43) och Rikspolisstyrelsens styrdokument Polisens planeringsförutsättningar för perioden 2012–2014 (s. 13–14). Satsningen ska bidra till ett verksamhets- och resultatmässigt mervärde av den genomförda satsningen på 20 000 poliser. De medel som fördelas för satsningen ska gå till nyanställningar, och satsningen förväntas tillföra kärnverksamheten den specialistkompetens som behövs för att förstärka och förbättra effektivitet och resultat inom utredningsverksamheten. Rikspolisstyrelsen kommer att följa upp satsningen vid årsredovisningarna 2012–2014.

Av polisens årsredovisning för 2012 (s. 43) och det nämnda styrdokumentet (s. 16) framgår vidare att polisens arbete med mångfald är integrerat i verksamheten för att bidra till en resultatkultur och en ständig strävan efter att vara en attraktiv arbetsplats. Polisen har en nationell policy för mångfald och en handlingsplan för mångfald och likabehandling som pekar ut riktningen för polisens verksamhet.

Regeringens uppdrag att analysera och beskriva behovet av att personer med annan utbildning än polisutbildning ska få utföra arbetsuppgifter som i dag endast får utföras av en polisman har nyligen redovisats i en departementspromemoria (Ds 2013:64). I promemorian lämnas förslag till ändringar i en rad författningar som reglerar polisens trafikövervakningsverksamhet och utredningsverksamhet. Utgångspunkten för förslagen är att poliser i första hand ska arbeta med uppgifter där en polis kompetens är en nödvändig förutsättning. När det gäller övriga arbetsuppgifter ska den bästa möjliga kompetensen väljas. En aktiv fördelning av arbetsuppgifter mellan polisens anställda ska bidra till fler poliser i yttre tjänst för ökad synlighet och trygghet, för fler utredningsåtgärder i samband med att brotten begås samt till en effektivare brottsutredningsverksamhet i övrigt.

Regeringen har gett Rikspolisstyrelsen i uppdrag att utveckla polisens grundutbildning (Ju2012/8213/PO). Ett led i detta är att avveckla grundutbildningen vid Polishögskolan i Sörentorp och ersätta den med en uppdragsutbildning vid ett universitet eller en högskola i eller nära Stockholmsregionen. I skälen för beslutet anger regeringen bl.a. att flera av de skäl som har lyfts fram för att göra om grundutbildningen till en högskoleutbildning i stället kan uppnås genom att göra utbildningen vid Polishögskolan i Sörentorp till en uppdragsutbildning vid ett lärosäte i eller nära Stockholmsregionen. Med en uppdragsutbildning ges alla polisstuderande samma möjlighet att tillgodoräkna sig högskolepoäng. Vid lärosätena finns forskning samt en närhet till andra utbildningar och vetenskapliga discipliner. Dessutom får Rikspolisstyrelsen tre jämbördiga och jämförbara parter att förhandla och teckna avtal med (uppdragsutbildningar bedrivs redan i dag vid Umeå universitet och Linnéuniversitetet). Rikspolisstyrelsen får därmed en tydligare roll som beställare och högskolorna en tydligare roll som utförare. Enligt regeringen bör teori och praktik varvas i större utsträckning än i dag. Rikspolisstyrelsen ska redovisa uppdraget senast den 31 december 2013.

Tidigare utskottsbehandling

I förra årets budgetbetänkande (bet. 2012/13:JuU1 s. 54) behandlades och avstyrktes yrkanden om att inrätta en svensk motsvarighet till den brittiska myndigheten CEOP och en larmknapp på internet. Utskottet ansåg inte att riksdagen borde föregripa den kommande stora förändringen av polisorganisationen med tillkännagivanden om polisens inre organisation och närliggande frågor. Riksdagen följde utskottets förslag (rskr. 2012/13:124).

I samma betänkande (s. 54) avstyrkte utskottet också en motion om att Rikskriminalpolisen borde få huvudansvaret för att bekämpa organiserad brottslighet och ett eget anslag. Utskottet hänvisade till den framgångsrika myndighetsgemensamma satsningen mot grov organiserad brottslighet som regeringen tog initiativ till 2007. Riksdagen följde utskottets förslag (rskr. 2012/13:124).

I samma betänkande (s. 55) behandlades även ett motionsyrkande om att inrätta en resursgrupp inom polisen för hedersrelaterade ärenden. Utskottet fann att motionsyrkandet var i vart fall delvis tillgodosett och avstyrkte yrkandet. Riksdagen följde utskottets förslag (rskr. 2012/13:124).

Utskottet behandlade och avstyrkte vidare ett antal motioner med olika förslag om polisens effektivitet och närliggande frågor (s. 55). I den delen pekade utskottet särskilt på regeringens uppdrag till Rikspolisstyrelsen att effektivisera verksamheten, den stora kommande omorganisationen av polisen och regeringens olika samverkansuppdrag till polisen och Åklagarmyndigheten. Riksdagen följde utskottets förslag (rskr. 2012/13:124).

Utskottet behandlade och avstyrkte (s. 55) också motioner med olika förslag kring rekrytering och arbetssätt inom polisen. Enligt utskottet var detta Rikspolisstyrelsens sak att besluta om. Dessutom hänvisade utskottet till en särskild kompetenssatsning inom polisen som pågick sedan 2011. Även ett motionsyrkande om att personalhandledning borde bli en obligatorisk del i polisens verksamhet avstyrktes (s. 56) med hänvisning till att det var en angelägenhet för Rikspolisstyrelsen att besluta om. Detsamma gällde enligt utskottet polisens samverkan med ideella aktörer. Motioner med förslag om detta avstyrktes. Riksdagen följde utskottets förslag (rskr. 2012/13:124).

Utskottet behandlade och avstyrkte (s. 56) även ett antal motioner med förslag om en mer närvarande och tillgänglig polis. I den delen anförde utskottet att det är viktigt med en lokalt förankrad polis. Utskottet vidhöll dock sin tidigare ståndpunkt om att frågor om resursfördelningen inom polisväsendet bör vara en angelägenhet för Rikspolisstyrelsen att besluta om. Riksdagen följde utskottets förslag (rskr. 2012/13:124).

Utskottet har tidigare också behandlat och avstyrkt en motion med förslag om att överföra ansvaret för vissa av polisens uppgifter till andra aktörer. Detta gjordes i samband med att utskottet behandlade regeringens skrivelse om Riksrevisionens granskningsrapport om rättsväsendets hantering av brottmål (skr. 2011/12:135, bet. 2012/13:JuU2). Utskottet uttalade då att det vore bra om polisen kunde renodla sitt arbete, t.ex. genom en utökad samverkan med andra samhällsaktörer. Utskottet var dock inte berett att föreslå något tillkännagivande med anledning av motionen. Riksdagen följde utskottets förslag (rskr. 2012/13:28).

Utskottets ställningstagande

Den 1 januari 2015 ombildas landets 21 polismyndigheter till en sammanhållen polismyndighet. Om drygt ett år genomförs därmed en historisk reform som ger Sverige en ny polisorganisation med bättre förutsättningar att minska brottsligheten och öka tryggheten för alla. En särskild organisation har inrättats för det omfattande och komplexa arbetet med att genomföra sammanslagningen.

Utskottet vidhåller att riksdagen inte bör föregripa den kommande förändringen av polisorganisationen med tillkännagivanden om polisens inre organisation och närliggande frågor. Riksdagen bör därför avslå motion 2013/14:Ju360 (KD) om att avdela särskilda resurser för arbetet mot människohandel och motion 2013/14:Ju267 (M) yrkande 3 om att överväga en särskild avdelning för trafikpolisen. Utskottet avstyrker även förslagen i motion 2013/14:Ju419 (SD) yrkandena 1 och 2 om att inrätta en svensk motsvarighet till den brittiska myndigheten CEOP och en larmknapp på internet. Även motion 2013/14:Ju344 (SD) yrkandena 3 och 4 med förslag om olika organisatoriska förändringar när det gäller polisens arbete mot organiserad brottslighet avstyrks. I det sammanhanget noterar utskottet med tillfredsställelse att den myndighetsgemensamma satsningen mot grov organiserad brottslighet som regeringen har startat fortsätter att utvecklas i positiv riktning.

Utskottet anser alltjämt att det vore bra om polisen kunde renodla sitt arbete, t.ex. genom en utökad samverkan med andra samhällsaktörer. Utskottet är dock fortfarande inte berett att föreslå något tillkännagivande med anledning av förslagen i motion 2013/14:Ju329 (SD) om att föra över ansvaret för vissa av polisens uppgifter till andra aktörer.

Förslaget i motion 2013/14:Ju412 (S) yrkande 98 om att inrätta en nationell resurs för hedersrelaterade brott måste anses vara tillgodosett genom det nationella kompetensteamet för sådana brott som finns inom polisen sedan 2013. Yrkandet bör avslås.

Utskottet anser fortfarande inte att riksdagen bör göra något tillkännagivande om polisens effektivitet och närliggande frågor. Skälet till detta är framför allt att regeringen redan gett Rikspolisstyrelsen i uppdrag att effektivisera verksamheten. Vidare bör riksdagen inte föregripa den kommande stora omorganisationen av polisen. Utskottet avstyrker därför motion 2013/14:Ju412 (S) yrkande 10 och motion 2013/14:Ju213 (MP) yrkande 3 om tydliga och mätbara mål inom polisen. Utskottet avstyrker även motion 2013/14:Ju311 (SD) yrkande 2 om att utreda om polisens byråkrati kan minskas och organisationen bli effektivare och motion 2013/14:Ju268 (M) yrkande 1 om en effektivare polis.

Utskottet vidhåller att det är Rikspolisstyrelsens sak att besluta om frågor som rör rekrytering och arbetssätt inom polisen. Det kan konstateras att polisen har en nationell policy för mångfald och en handlingsplan för mångfald och likabehandling som pekar ut riktningen för polisens verksamhet. Detta är enligt utskottet positivt. Utskottet noterar också med tillfredsställelse polisens särskilda kompetenssatsning för att få in ”ny och mer kompetens”. Riksdagen bör mot denna bakgrund inte göra något tillkännagivande med anledning av motion 2013/14:Ju214 (MP) yrkande 5 om rekrytering av utrikes födda personer. Utskottet avvisar förslaget i motion 2013/13:Ju441 (SD) yrkande 7 om att förbjuda riktade rekryteringskampanjer. Även det motionsyrkandet bör alltså avslås.

Även polisens personalhandledning och samverkan med ideella aktörer är enligt utskottet frågor som Rikspolisstyrelsen bör besluta om. Riksdagen bör avslå motion 2013/14:Ju412 (S) yrkande 22 och motion 2013/14:Ju213 (MP) yrkande 5 om att göra personalhandledning till en obligatorisk del av polisens verksamhet samt motion 2013/14:Ju399 (MP) yrkande 2 om polisens m.fl. samverkan med ideella aktörer.

Utskottet noterar med tillfredsställelse att arbetet inom EU på senare tid har resulterat i nya möjligheter till informationsutbyte, vilket underlättar myndigheternas arbete. Det har blivit möjligt att söka uppgifter i andra EU-länders dna-, fingeravtrycks- och fordonsregister. Vidare har svenska myndigheter fått bättre förutsättningar att få information om brott som svenska medborgare har begått utomlands. Vid vissa allvarligare brott har polisen dessutom fått möjlighet att söka i EU:s viseringsdatabas samt i databasen med fingeravtryck från asylsökande. Mot denna bakgrund anser inte utskottet att riksdagen bör göra något tillkännagivande om det internationella polisiära samarbetet mot grov organiserad brottslighet, och utskottet avstyrker därför motion 2013/14:Ju412 (S) yrkande 23. Även yrkande 24 om en s.k. exitverksamhet bör enligt utskottet avslås, och detsamma gäller motionerna 2013/14:Ju288 (M) och 2013/14:Ju439 (C) om s.k. avhopparverksamhet. I det sammanhanget noterar utskottet med tillfredsställelse att polisens arbetssätt med sociala insatsgrupper varit framgångsrikt. Även den särskilda satsningen mot de s.k. livsstilskriminellas brottslighet verkar ha varit framgångsrik. Det är enligt utskottet utmärkt att båda dessa satsningar fortsätter.

Det är Rikspolisstyrelsen som ansvarar för att polisen har fungerande it-system. Som framgår ovan pågår just nu en granskning av Rikspolisstyrelsens styrning av it-verksamheten inom polisen. Utskottet anser därför inte att det behövs något tillkännagivande med anledning av motion 2013/14:Ju314 (M). Motionen avstyrks.

Utskottet instämmer i det som förs fram i flera motioner om betydelsen av en närvarande och lokalt förankrad polis. Därför noterar utskottet med tillfredsställelse att flera polismyndigheter har utökat sin lokala polisverksamhet. Ett lokalt polisarbete innebär ökade möjligheter för polisen att arbeta nära och i samarbete med de boende och andra aktörer. Utskottet anser emellertid fortfarande att frågor om resursfördelningen inom polisväsendet bör vara en angelägenhet för Rikspolisstyrelsen att besluta om. Riksdagen bör därför inte göra något tillkännagivande med anledning av förslagen om polisens närvaro i motion 2013/14:Ju399 (MP) yrkande 3, motion 2013/14:Ju412 (S) yrkande 18, motion 2013/14:Ju316 (V) yrkande 8, motion 2013/14:Ju401 (S) yrkande 1, motion 2013/14:Ju381 (C), motion 2013/14:Ju350 (M), motion 2013/14:Ju267 (M) yrkande 1 och motion 2013/14:Ju311 (SD) yrkande 1. Utskottet anser inte heller att riksdagen bör göra något tillkännagivande om förtroendet för polisen med anledning av motion 2013/14:C419 (MP) yrkande 25. Vidare anser inte utskottet att riksdagen bör föregripa den kommande omorganisationen med ett tillkännagivande om att inrätta en polisombudsman. Motion 2013/14:Ju213 (MP) yrkande 4 bör alltså avslås.

När det gäller polisutbildningen konstaterar utskottet att Rikspolisstyrelsen har i uppdrag att senast den 31 december 2013 utveckla grundutbildningen för poliser. Den nuvarande grundutbildningen vid Polishögskolan i Sörentorp ska avvecklas och ersättas med en uppdragsutbildning vid ett universitet eller en högskola. Utskottet ställer sig positivt till denna lösning, som bl.a. innebär att alla polisstuderande får samma möjlighet att tillgodoräkna sig högskolepoäng. Dessutom gynnas forskningen av att utbildningen placeras vid ett universitet eller en högskola. Utskottet anser inte att riksdagen bör föregripa Rikspolisstyrelsens pågående arbete och avstyrker därför samtliga motionsförslag som gäller polisutbildningen. Detta innebär att riksdagen bör avslå motion 2013/14:Ju213 (MP) yrkande 6, motion 2013/14:Ju223 (M), motion 2013/14:Ju252 (FP), motion 2013/14:Ju264 (KD), motion 2013/14:Ju273 (M) yrkandena 1 och 2, motion 2013/14:Ju316 (V) yrkande 1, motion 2013/14:Ju326 (M), motion 2013/14:Ju361 (C), motion 2013/14:Ju406 (M), motion 2013/14:Ju412 (S) yrkande 19, motion 2013/14:Ju441 av (SD) yrkandena 1 och 3–5 samt motion 2013/14:Ub430 (MP).

Åklagarmyndigheten

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen avslår motionsyrkanden om miljöbrotts- och arbetsmiljöbrottsutredarnas anställningsställe, en motion om samverkan mellan Åklagarmyndigheten och polisen samt en motion om att åklagartjänsterna i Skellefteå och Lycksele borde återbesättas.

Jämför reservationerna 20 (V), 21 (S, V), 22 (S) och 23 (V).

Propositionen

Regeringen framhåller (prop. 2013/14.1 utg.omr. 4 s. 14) att de kraftiga resursförstärkningarna till rättsväsendet är en central del i regeringens arbete med att förbättra brottsbekämpningen och öka människors trygghet. Förstärkningarna har inneburit att de brottsbekämpande myndigheterna har kunnat utveckla och utöka sina verksamheter.

När det gäller myndigheternas kärnuppgifter, dvs. att klara upp brott och lagföra personer, har dock den positiva utvecklingen mattats av. Regeringen anser att arbetet med utredning och lagföring behöver vidareutvecklas och effektiviseras framöver. Regeringen framhåller (s. 36) att polisen och Åklagarmyndigheten utifrån respektive myndighets uppdrag har gemensamt ansvar för att utredning och lagföring håller en hög kvalitet och effektivitet.

Regeringen konstaterar (s. 14–15) att Åklagarmyndigheten har inlett en process för att utveckla myndighetens organisation. Syftet med organisationsförändringen är att skapa förutsättningar för ett mer flexibelt resursutnyttjande, förbättra möjligheterna för en strategisk central ledning och ge goda möjligheter till samverkan med polisen. Myndigheten kommer att samla ansvaret för budget, verksamhet och resultat inom den operativa åklagarverksamheten hos färre och större organisatoriska enheter. Det operativa åklagararbetet kommer även i fortsättningen att skötas vid åklagarkammare runt om i landet. Den förändrade organisationen är tänkt att träda i kraft hösten 2014.

Regeringen noterar (s. 33) att det under 2012 kom in drygt 202 000 ärenden eller närmare 496 000 brottsmisstankar till Åklagarmyndigheten. Det är en minskning med 4 respektive 5 procent jämfört med 2011. Av brottsmisstankarna var 51 procent av mer komplicerad karaktär där en åklagare är förundersökningsledare. Åklagarmyndighetens totala ärendebalans fortsatte att minska under 2012. Även Åklagarmyndighetens genomströmningstider fortsatte att minska.

Regeringen framhåller (s. 34) att när delar av brottsligheten blir alltmer gränsöverskridande och välorganiserad är internationellt samarbete en viktig del i verksamheten. Detta gäller särskilt för Åklagarmyndighetens tre internationella åklagarkammare. Rådets beslut om förstärkning av bl.a. Eurojust genomfördes av Sverige under 2011 under ledning av Åklagarmyndigheten. Genomförandet av rådets beslut har skapat förutsättningar för ett effektivare samarbete över gränserna. Det har bl.a. inrättats ett nationellt samordningssystem för Eurojust i Sverige och skapats en jourfunktion för brådskande ärenden vid det svenska Eurojustkontoret som är tillgänglig dygnet runt. Det svenska genomförandet utvärderades under 2012 av en arbetsgrupp inom EU. Under 2012 har antalet ärenden vid det svenska kontoret vid Eurojust ökat med 50 procent jämfört med föregående år.

Under 2012 har polisen och Åklagarmyndigheten arbetat med två gemensamma regeringsuppdrag som består i att analysera resultatet och kvaliteten i brottsutredningsverksamheten (s. 35). Myndigheternas redovisning visar att kvaliteten i de granskade förundersökningarna i stort är tillfredsställande med små möjligheter till ökad lagföring. I två av sju granskade brottstyper, nämligen fakturabedrägerier och rån mot barn under 18 år, finns det dock brister, och lagföringen borde kunna vara högre.

För att uppnå en enhetligare och effektivare mängdbrottshantering inom Åklagarmyndigheten har två försöksverksamheter inletts under 2012. Hanteringen av trafikbrott har koncentrerats till två orter, Karlskrona och Östersund. Inom Stockholms län hanteras vidare en majoritet av mängdbrottsärendena på en av länets fem kammare.

När det gäller hanteringen av ungdomsärenden arbetar åklagarkamrarna enligt Åklagarmyndighetens ungdomsstrategi. Antalet åklagare som enbart arbetar med ungdomsärenden har ökat, och man har också infört en särskild bevakning och uppföljning av fristärenden.

Regeringen framhåller (s. 35) att Åklagarmyndighetens tre utvecklingscentrum är viktiga för myndighetens kvalitetsarbete. Utvecklingscentrumen har i likhet med tidigare år utarbetat rättspromemorior och handböcker som är ett viktigt stöd i den operativa åklagarverksamheten. Under 2012 har man bl.a. bedrivit utvecklingsarbete kring brottsofferfrågor. Det bildades också en särskild tillsynsavdelning inom Åklagarmyndigheten som ansvarar för att samordna den rättsliga styrningen.

För att förstärka brottsutredningsverksamheten har regeringen gett myndigheterna ökade resurser. Regeringen konstaterar (s. 36) att antalet personuppklarade brott minskade under 2012, trots att brottsutredningsverksamheten fick mer resurser än föregående år.

Regeringen anser inte att det sammantagna resultatet för utredning och lagföring under 2012 motsvarar de förväntningar som regeringen har på verksamheten. Målet om en högre brottsuppklaring har inte uppnåtts. I vissa avseenden har dock effektiviteten och kvaliteten i ärendehanteringen blivit bättre. Åklagarmyndigheten har t.ex. fortsatt att korta genomströmningstiderna och minska ärendebalanserna.

Regeringen anser (s. 37) att det är av avgörande betydelse att myndigheterna själva och gemensamt fortsätter att vidareutveckla brottsutredningsverksamheten. Myndigheterna måste säkerställa att det finns en hög kompetens hos de befattningshavare som ska utreda brott och leda förundersökning. Det ska också vara en kompetens som är hållbar i längden, bl.a. för att vidtagna utvecklingsinsatser ska ge bästa möjliga resultat. Då polis och åklagare är ömsesidigt beroende av varandras insatser behöver samverkan dem emellan fortsätta att utvecklas i såväl frågor om prioriteringar i verksamheterna som handläggningen av enskilda ärenden. Regeringen förväntar sig att myndigheterna ytterligare förstärker och utvecklar sina insatser på brottsutredningsområdet så att verksamhetsresultaten förbättras. För en effektiv brottsbekämpning krävs att myndigheterna i utredningsverksamheten inte bara ser till ärendena vart och ett för sig, utan även försöker finna kopplingar dem emellan för att lättare identifiera möjliga gärningspersoner och förekomsten av seriebrottslighet. Enligt regeringen (s. 37) indikerar polisens och Åklagarmyndighetens granskning att det finns en potential att öka brottsuppklaringen ytterligare.

Motionerna

I partimotion 2013/14:Ju316 av Jonas Sjöstedt m.fl. (V) yrkande 3 anförs det att miljöbrottsutredarna borde vara anställda direkt av riksenheten för miljö- och arbetsmiljömål. Motionärerna anför bl.a. att miljöbrottsutredarna med det nuvarande systemet ofta får ägna sig åt andra polisiära uppgifter än miljöbrottsutredningar, vilket leder till att dessa utredningar blir försenade. Ett liknande förslag finns i kommittémotion 2013/14:A409 av Ylva Johansson m.fl. (S) yrkande 32. Motionärerna anför bl.a. att riksenheten för miljö- och arbetsmiljömål borde ha ett antal egna utredare med uppgiften att utreda arbetsmiljöbrott.

I motion 2013/14:Ju294 av Katarina Köhler (S) föreslås det att åklagartjänsterna i Lycksele och Skellefteå ska återbesättas. Enligt motionären gör avsaknaden av åklagare på dessa orter att handläggningstiderna blir så långa att det äventyrar rättssäkerheten och gör verksamheten ineffektiv.

I motion 2013/14:Ju402 av Hillevi Larsson m.fl. (S) framhålls vikten av en effektiv samverkan mellan åklagarna och polisen.

Bakgrund

Riksenheten för miljö- och arbetsmiljömål inrättades den 1 januari 2009 som en nationell operativ enhet inom Åklagarmyndigheten. Vid enheten handläggs ärenden om brott mot miljöbalken med tillhörande förordningar och föreskrifter, arbetsmiljöbrott och brott mot arbetsmiljölagen, brott mot lagen om åtgärder mot förorening från fartyg med tillhörande förordningar och föreskrifter, miljöbrottslighet som åtalas med stöd av annan primär lagstiftning (t.ex. brottsbalken) och grova jaktbrott som avser de fredade rovdjuren. Riksenheten bedriver verksamhet på sex ställen i landet: Malmö, Göteborg, Växjö, Jönköping, Stockholm och Östersund.

Rikspolischefen och riksåklagaren beslutade under 2010 om en gemensam strategi för att skapa goda förutsättningar för att förebygga, upptäcka och utreda miljöbrott på ett effektivt sätt. I strategin anförs det bl.a. att en nyckelfråga när det gäller en effektiv hantering av misstänkta miljöbrott är att tillräckliga utrednings- och åklagarresurser avsätts. Dessa resurser bör enligt strategin även vara fredade och uthålliga i längden.

Rikspolisstyrelsen har låtit granska polismyndigheternas hantering av miljöbrott i en inspektion som pågick från september 2012 till december 2013 (tillsynsrapport 2013:6). Inspektionsgruppens iakttagelser visar att polisens bekämpning av miljöbrott är begränsad till att vara en uppgift för de utredare som handlägger miljöbrott. Som en konsekvens av detta är polisens miljöbrottsbekämpning i huvudsak reaktiv, dvs. avser utredningsverksamhet. Polismyndigheterna har inte på något strukturerat sätt följt rekommendationen att implementera miljöbrottsstrategin som beslutades 2010. Inspektionsgruppen rekommenderar Rikspolisstyrelsen att i en överenskommelse med Åklagarmyndigheten lägga fram riktlinjer som ger ett gemensamt förhållningssätt i hela landet när det gäller mottagandet av anmälningar och de beslut som då ska fattas. Polismyndigheterna bör enligt inspektionsgruppen bl.a. påbörja ett planlagt arbete för att implementera miljöbrottsstrategin och lägga strategin till grund för den fortsatta utvecklingen av miljöbrottsbekämpningen.

Utskottet har fått information från Rikspolisstyrelsen att styrelsen har omhändertagit, eller börjat omhänderta, alla punkter i inspektionsrapporten. Man har bl.a. genomfört en ny central kurs för kriminaltekniker om hur de ska hantera platsundersökningar och bevissäkring vid miljöbrott. Rikspolisstyrelsen har vidare inlett samtal med Åklagarmyndigheten för att genomföra en ny struktur för att anmäla brott. Därutöver har Polishögskolan fått i uppdrag att ge blivande poliser bättre grundkunskaper om miljöbrott.

Enligt Åklagarmyndighetens regleringsbrev för 2013 ska myndigheten tillsammans med polismyndigheterna kontinuerligt förbättra kvaliteten och effektiviteten i det brottsutredande arbetet. Det anges särskilt i regleringsbrevet att detta förutsätter en nära samverkan mellan myndigheterna på både lokal och central nivå. I samma regleringsbrev ställs det även krav på att Åklagarmyndigheten ska redovisa bl.a. hur samverkan och samordningen med polisen fungerar i ärenden där barn och unga är inblandade samt i mängdbrottsärenden.

Tidigare utskottsbehandling

I förra årets budgetbetänkande (bet. 2012/13:JuU1 s. 58–59) behandlades och avstyrktes ett motionsyrkande om miljöbrottsutredarnas anställningsställe. Utskottet ansåg inte att det fanns anledning för riksdagen att vidta någon åtgärd med anledning av motionen, bl.a. med hänvisning till myndigheternas pågående arbete för att effektivisera hanteringen av miljöbrott.

I samma betänkande behandlades och avstyrktes även en motion om att åklagartjänsterna i Skellefteå och Lycksele borde återbesättas. I den delen framhöll utskottet att Åklagarmyndigheten själv ansvarar för sin verksamhet, och att det alltså är myndigheten som måste avgöra vilken organisationsmodell som är bäst lämpad för verksamheten på en viss ort. Riksdagen följde utskottets förslag (rskr. 2012/13:124).

Utskottets ställningstagande

Utskottet anser fortfarande att det inte finns någon anledning för riksdagen att göra ett tillkännagivande om var miljöbrotts- och arbetsmiljöbrottsutredare ska vara anställda. Det vore för det första inte lämpligt med hänsyn till den kommande stora omorganisationen av polisen. Dessutom pågår det, som framgår ovan, redan ett aktivt arbete inom polisen och Åklagarmyndigheten för att effektivisera hanteringen av miljöbrott. Riksdagen bör därför avslå motion 2013/14:Ju316 (V) yrkande 3 och motion 2013/14:A409 (S) yrkande 32.

Som utskottet har framhållit tidigare ansvarar Åklagarmyndigheten själv för sin verksamhet inom de ekonomiska ramar som riksdagen och regeringen har bestämt. Det är alltså Åklagarmyndigheten som måste avgöra vilken organisationsmodell som är bäst lämpad för verksamheten på en viss ort. Riksdagen bör därför inte göra något tillkännagivande om åklagartjänsterna i Lycksele och Skellefteå, och motion 2013/14:Ju294 (S) bör alltså avslås.

Som framgår ovan kräver regeringen att Åklagarmyndigheten ska samverka med polisen i olika avseenden, vilket sedan ska redovisas till regeringen. Till detta kommer den pågående omorganisationen av Åklagarmyndigheten, som ju bl.a. syftar till att ge goda möjligheter till samverkan med polisen. Utskottet anser inte att det behövs något tillkännagivande om en effektiv samverkan mellan åklagarna och polisen, och utskottet avstyrker därför motion 2013/14:Ju402 (S).

Sveriges Domstolar

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen avslår motionsyrkanden med förslag om att mark- och miljödomstolarna ska överta ansvaret för vissa mål och att det ska inrättas specialdomstolar för vissa ärenden om barn.

Riksdagen avslår vidare motionsyrkanden om att riksdagen ska tillkännage att det inte ska läggas ner ytterligare domstolar.

Jämför reservationerna 24 (V), 25 (S, MP, V) och 26 (SD).

Propositionen

Regeringens övergripande mål för Sveriges Domstolar är att mål och ärenden ska avgöras med hög kvalitet och effektivitet (prop. 2013/14:1 utg.omr.4 s. 37). Målbalanserna och omloppstiderna ska hållas på en rimlig nivå. Regeringen har ställt upp kvantitativa målsättningar för hur långa omloppstider olika typer av mål högst bör ha i domstolarna. Utöver regeringens verksamhetsmål sätter varje enskild domstol upp egna verksamhetsmål.

Regeringen konstaterar (s. 38) att tingsrätterna uppnådde verksamhetsmålet för brottmål och hovrätterna målet för tvistemål 2012. Tingsrätterna var nära att uppnå målet för tvistemål. För övriga målkategorier förbättrades resultatet mellan 2011 och 2012 även om målen inte nåddes.

Antalet inkomna mål till domstolarna fortsatte att öka under 2012. Ökningen mellan 2011 och 2012 var totalt ca 5 200 mål eller 1 procent. Under 2012 avgjordes det ca 7 600 fler mål än under 2011, vilket motsvarar en ökning på 2 procent. Eftersom antalet avgjorda mål översteg antalet inkomna mål minskade balanserna inom Sveriges Domstolar under 2012.

Regeringen pekar på (s. 28) att antalet lagföringsbeslut i linje med utvecklingen av antalet personuppklarade brott ökade t.o.m. 2009, varefter ökningen har mattats av och under senare år gått tillbaka. Trots att även antalet brottmål i tingsrätterna minskade något under 2012 avgjordes drygt 20 000 fler brottmål i tingsrätterna detta år jämfört med 2006.

Regeringen konstaterar (s. 16–17) att de allmänna domstolarna avgör över 90 000 brottmål per år. Handläggningen av brottmål och genomförandet av huvudförhandlingar i sådana mål är en central och resurskrävande uppgift för rättsväsendet. Regeringen gav 2010 en särskild utredare i uppdrag att se över brottmålsprocessen för att skapa ett mer ändamålsenligt brottmålsförfarande. I uppdraget ingick bl.a. att överväga hur handläggningen av brottmål i högre grad kan anpassas till vad som behövs i det enskilda fallet. Utredningen, som tog namnet Straffprocessutredningen, överlämnade i april 2013 betänkandet Brottmålsprocessen (SOU 2013:17) till regeringen. Enligt utredningen är det grundläggande att öka parternas inflytande och medverkan i processen för att anklagelser om brott ska kunna prövas inom rimlig tid och med hög kvalitet. Utredningen föreslår därför bl.a. att rättegången ska bli mer förutsebar för den enskilde, att domstolens och åklagarens roller ska bli tydligare, att handläggningen av målen ska anpassas efter vad målet kräver, att åtgärder för att minska risken för inställda huvudförhandlingar ska vidtas och att stödet till målsäganden ska förbättras. Tonvikten i straffprocessen ska ligga på den första instansen. Straffprocessutredningens förslag bereds för närvarande i Regeringskansliet, och en proposition planeras till våren 2014.

Regeringen anför (s. 17) att ungefär en tredjedel av verksamheten vid landets domstolar gäller mål i förvaltningsdomstolarna. För att skapa en modernare och mer flexibel förvaltningsprocess har en rad förändringar av processreglerna i de allmänna förvaltningsdomstolarna genomförts. Regeringen har gett en utredare i uppdrag att ta fram ytterligare förslag för att modernisera och effektivisera förvaltningsprocessen samt stärka rättssäkerheten ytterligare (dir. 2013:49). Uppdraget ska redovisas senast den 1 december 2014.

Regeringen framhåller (s. 22) vikten av en tydlig koppling mellan brottet och samhällets reaktion när ungdomar begår brott. Det krävs en snabb handläggning av ungdomsärenden. På uppdrag av regeringen har en utredare sett över de lagstadgade tidsfrister som gäller när barn och unga är misstänkta eller målsägande. Utredarens förslag har presenterats i en departementspromemoria (Ds 2013:30) som nu bereds i Regeringskansliet.

En rättegång kan för en ung person upplevas som både obehaglig och svårbegriplig. Regeringen konstaterar att domstolarna arbetar på olika sätt med ungdomsmålen. Vissa tingsrätter har t.ex. särskilt specialiserad personal för ungdomsmålen, och andra har infört fasta dagar för huvudförhandlingar i dessa mål.

Regeringens samlade bedömning (s. 39) är att resultatet för den dömande verksamheten har förbättrats under 2012. Det förbättrade resultatet beror troligen på flera olika faktorer, bl.a. mer effektiva arbetsformer, ökade resurser och förbättrade förutsättningar till följd av en rad reformer.

Under 2012 vidtogs en rad olika åtgärder för att minska handläggningstiderna vid Sveriges Domstolar. Som exempel nämner regeringen en förstärkningsstyrka med ett antal domare som har kunnat rycka in vid frånvaro på grund av t.ex. utbildning och långvarig sjukskrivning. För tingsrätternas del har det även funnits en särskild balansavarbetningsstyrka som har inriktat sig på mål som är äldre än två år.

Domstolsverket har på uppdrag av regeringen dokumenterat det utvecklingsarbete som bedrivs vid domstolarna kring organisations- och arbetsformer och skapat förutsättningar för ett regelbundet erfarenhetsutbyte mellan domstolarna i dessa frågor. Regeringen framhåller vikten av att erfarenhetsutbytet fortsätter (s. 22).

Regeringen konstaterar (s. 39) att det processrättsliga regelverket har stor betydelse för domstolarnas effektivitet. Det förbättrade resultatet för domstolarna kan, som anförts ovan, delvis förklaras av de reformer som har genomförts under senare år. Utvärderingen av reformen En modernare rättegång som trädde i kraft den 1 november 2008 visar att handläggningen har blivit mer effektiv och ändamålsenlig samtidigt som kvaliteten har förbättrats i olika hänseenden (SOU 2012:93).

Vidare bedömer regeringen att genomförda förändringar i de yttre tingsrätts- och förvaltningsrättsorganisationerna har haft långsiktigt goda effekter för måluppfyllelsen vid Sveriges Domstolar.

Trots resultatförbättringen nåddes endast två av regeringens verksamhetsmål avseende omloppstiderna. Enligt domstolarna (s. 39) beror detta bl.a. på hög personalomsättning och rekryteringssvårigheter. Även det stora antalet inkomna mål och förekomsten av omfattande mål har lyfts fram som orsak till att målen inte nåtts. Sådana utmaningar måste enligt regeringen mötas av ständiga förbättringar av verksamheten och dess förutsättningar.

De resurstillskott som regeringen har gett Sveriges Domstolar fr.o.m. 2013 skapar enligt regeringen goda förutsättningar för att öka antalet anställda så att omloppstiderna ska kunna fortsätta att minska samtidigt som verksamheten bedrivs med fortsatt hög kvalitet.

Motionerna

I partimotion 2013/14:Ju316 av Jonas Sjöstedt m.fl. (V) yrkande 4 föreslås att mark- och miljödomstolarna får ansvar för alla miljöbrott som nu handläggs vid tingsrätterna. I motionen framhålls att denna typ av brottmål behöver handläggas av domare med rätt kompetens.

I kommittémotion 2013/14:N226 av Kent Persson m.fl. (V) yrkande 13 föreslås det att handläggningen av gruvärenden ska centraliseras till mark- och miljödomstolarna och att dessa domstolar ska förstärkas.

I kommittémotion 2013/14:Ju412 av Morgan Johansson m.fl. (S) yrkande 69 föreslås det ett tillkännagivande om att antalet tingsrätter inte bör minska ytterligare. I motionen anförs bl.a. att ytterligare nedläggningar skulle innebära ett hot mot rättssäkerheten med hänsyn till det redan stora trycket på de allmänna domstolarna. Ett liknande yrkande finns i kommittémotion 2013/14:Ju427 av Maria Ferm m.fl. (MP) yrkande 6. Motionärerna vill inte att fler tingsrätter eller förvaltningsdomstolar läggs ner. De anför bl.a. att centraliseringen av den dömande verksamheten har fått negativa effekter i form av inställda mål och längre resor för t.ex. nämndemän.

I motion 2013/14:Ju388 av Mats Odell (KD) yrkande 3 föreslås en utredning av behovet av domstolar som är specialiserade på ärenden om sexuella övergrepp och andra brott mot barn. Motionären anför att rättsväsendet, framför allt domarna, måste ha större barnfokus. I motion 2013/14:C301 av Annelie Enochson (KD) yrkande 4 föreslås att det inrättas specialdomstolar för handläggning av brottet egenmäktighet med barn.

I motion 2013/14:Ju385 av Margareta Larsson (SD) föreslås det att regeringen ska ge Domstolsverket i uppdrag att fortlöpande föra statistik över vem – mannen eller kvinnan – som tillerkänns vårdnaden i vårdnadstvister.

Bakgrund

Sedan 1999 har tingsrättsorganisationen varit föremål för omfattande förändringar. Under perioden 1999–2011 minskade antalet tingsrätter från 96 till 48. I april 2000 överlämnade regeringen skrivelsen Reformeringen av domstolsväsendet – En handlingsplan (skr. 1999/2000:106) till riksdagen. I skrivelsen lämnade regeringen en redogörelse för inriktningen av det pågående utvecklingsarbetet inom domstolsväsendet. Skrivelsen behandlades i betänkande 1999/2000:JuU22 och lades därefter till handlingarna (rskr. 1999/2000:255). Regeringen har därefter i skrivelser och propositioner informerat riksdagen om planerade förändringar för tingsrättsorganisationen (se bl.a. skr. 2000/01:112, 2002/03:126, 2003/04:153, prop. 2006/07:35 och skr. 2007/08:117). Regeringen har även i bl.a. budgetpropositioner informerat om planerade förändringar.

I januari 2011 upprättade Domstolsverket en promemoria med förslag om att fyra av de tingsrätter som tidigare ansvarade för den fastighetsrättsliga inskrivningsverksamheten skulle läggas samman med andra domstolar. Med anledning av Domstolsverkets promemoria föreslog justitieutskottet i mars 2011, med begagnande av sin initiativrätt i 3 kap. 7 § riksdagsordningen, att riksdagen skulle tillkännage för regeringen att förändringar av tingsrättsorganisationen inte får innebära nedläggning av fler domstolar (bet. 2010/11:JuU27). Utskottet anförde bl.a. att Domstolsverkets förslag om nedläggning av fyra domstolar riskerar att leda till såväl sämre tillgänglighet som sämre service för medborgarna. Utskottet pekade också på den omständigheten att måltillströmningen ökar och anförde att detta talar emot att minska antalet domstolar ytterligare. I betänkandet fanns en reservation med yrkande om att riksdagen skulle avslå utskottets förslag. Den 16 mars 2011 biföll kammaren reservationen (prot. 2010/11:73).

Regeringen uttalade i budgetpropositionen för 2012 (prop. 2011/12:1 utg.omr. 4 s. 27) att Domstolsverkets promemoria med förslag till vissa förändringar av tingsrättsorganisationen inte gav anledning till något initiativ till förändringar från regeringens sida.

Justitieutskottet har fått följande information från Regeringskansliet. I mars 2008 tog regeringen ställning till samtliga då inneliggande förslag om förändringar av tingsrättsorganisationen. I samband med det förklarade regeringen att den hade för avsikt att ge tingsrättsorganisationen arbetsro. Regeringen beslutade därefter i februari 2012 att inte ta några initiativ till förändringar med anledning av en framställan från Blekinge tingsrätt om att lägga ned tingsrättens kansli i Karlshamn. Regeringen har inte heller för avsikt att ta några andra initiativ till att förändra tingsrättsorganisationen. Det finns inte heller några planer på att förändra organisationen för förvaltningsdomstolarna.

För undersökning och bearbetning av fyndigheter av vissa mineraliska ämnen gäller minerallagen (1991:45). Med stöd av minerallagen kan det meddelas flera olika sorters beslut. Olika typer av beslut överklagas till olika instanser. I 16 kap. 1 § minerallagen finns en förteckning över vilken instans olika beslut kan överklagas till. Vissa beslut, t.ex. beslut om undersökningstillstånd, överklagas till allmänna förvaltningsdomstolar. Andra beslut, t.ex. beslut om mineralersättning, överklagas till mark- och miljödomstolar. Det finns även vissa typer av beslut enligt minerallagen som överklagas till regeringen och till länsstyrelsen. Täktverksamhet är tillståndspliktig verksamhet enligt miljöbalken. Som huvudregel prövas sådana ansökningar av mark- och miljödomstolarna (9 kap. 8 § miljöbalken).

I februari 2013 antog regeringen Sveriges mineralstrategi – för ett hållbart nyttjande av Sveriges mineraltillgångar som skapar tillväxt i hela Sverige. Med mineralstrategin ska konkurrenskraften i svensk gruv- och mineralnäring ökas så att Sverige behåller och förstärker sin position som EU:s ledande gruvland. I mineralstrategin identifierar regeringen fem strategiska områden som bedöms vara av särskild vikt för att nå strategins vision. Ett av dessa områden är ramvillkor och infrastruktur för konkurrenskraft och tillväxt, där regeringen bl.a. vill åstadkomma ett tydligare och effektivare regelverk. Regeringens mål är att tillståndsprövningen ska ske i transparenta, effektiva och rättssäkra processer utan avkall på miljökraven. En åtgärd för att åstadkomma detta är att mark- och miljödomstolarna får ett tillskott på 25 miljoner kronor per år fr.o.m. 2014. De ökade anslagen kan bl.a. medge en effektivare hantering av gruvärenden. Ytterligare en åtgärd är Innovationsrådets kartläggning och analys av tillståndsprocessen. Innovationsrådets arbete har resulterat i en modell för att identifiera flaskhalsar i miljöprövningsverksamheten och komma till rätta med dessa. Länsstyrelsen i Västerbottens län har fått i uppdrag att arbeta vidare med modellen. Uppdraget ska genomföras under två år och fortlöpande rapporteras till regeringen.

Tidigare utskottsbehandling

I förra årets budgetbetänkande (bet. 2012/13:JuU1 s. 64) behandlade och avstyrkte utskottet motioner med förslag om att flytta alla miljöbrottsärenden och alla gruvärenden till mark- och miljödomstolarna. Med hänsyn bl.a. till att mark- och miljödomstolarna hade varit verksamma endast under en relativt kort tid var utskottet inte berett att föreslå att dessa domstolar skulle tilldelas nya måltyper. Riksdagen följde utskottets förslag (rskr. 2012/13:124).

I samma betänkande behandlade och avstyrkte utskottet även en motion om att inte lägga ner ytterligare tingsrätter. I den delen hänvisade utskottet till att regeringen inte hade för avsikt att ta något initiativ till förändring av tingsrättsorganisationen. Riksdagen följde utskottets förslag (rskr. 2012/13:124).

I betänkandet om rättsväsendets budget för 2012 (bet. 2011/12:JuU1 s. 48) behandlade utskottet en motion med ett förslag om att ge Domstolsverket i uppdrag att föra statistik över utgången i vårdnadstvister. Utskottet ansåg inte att något sådant tillkännagivande borde göras och avstyrkte motionen. Riksdagen följde utskottets förslag (rskr. 2011/12:95).

Utskottets ställningstagande

Mark- och miljödomstolarna bildades i maj 2011, och verksamheten i dessa domstolar är alltså fortfarande relativt ny. Utskottet är inte berett att föreslå något tillkännagivande om att flytta miljöbrotten från tingsrätterna till mark- och miljödomstolarna, och riksdagen bör alltså avslå motion 2013/14:Ju316 (V) yrkande 4. När det gäller gruvärendena konstaterar utskottet att regeringen har antagit en mineralstrategi där ett av målen är att tillståndsprövningen ska vara transparent, effektiv och rättssäker. Från och med 2014 får mark- och miljödomstolarna därför ökade anslag som bl.a. kan bidra till en effektivare hantering av gruvärenden. Enligt utskottet är önskemålet i motion 2013/14:N226 (V) yrkande 13 i vart fall delvis tillgodosett genom detta. Motionen bör avslås.

Regeringen har inte för avsikt att ta initiativ till någon förändring av domstolsorganisationen, vare sig när det gäller de allmänna domstolarna eller förvaltningsrätterna. Det är därför fortfarande inte aktuellt med något tillkännagivande om att inte lägga ner fler domstolar. Utskottet kan inte heller ställa sig bakom förslagen om att inrätta nya specialdomstolar för olika barnrelaterade domstolsärenden. Riksdagen bör alltså avslå motion 2013/14:Ju412 (S) yrkande 69, motion 2013/14:Ju427 (MP) yrkande 6, motion 2013/14:Ju388 (KD) yrkande 3 och motion 2013/14:C301 (KD) yrkande 4.

Utskottet anser fortfarande inte att riksdagen bör ta något initiativ till att införa sådan statistik över utgången i vårdnadstvister som begärs i motion 2013/14:Ju385 (SD). Motionen bör avslås.

Kriminalvården

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen avslår motioner som gäller Kriminalvårdens effektivitet, tillsynen över kriminalvården, barn- och föräldraperspektivet i kriminalvården samt förslag om geografisk placering av häkten.

Jämför reservationerna 27 (S, V) och 28 (S, V).

Propositionen

Målen för Kriminalvårdens verksamhetsområde är att påföljder ska verkställas på ett säkert, humant och effektivt sätt och att antalet återfall i brott ska minska. Den verksamhet som ingår är verkställighet av påföljderna fängelse, skyddstillsyn, villkorlig dom med samhällstjänst, intensivövervakning med elektronisk kontroll och övervakning av villkorligt frigivna samt transportverksamhet.

Regeringen konstaterar (prop. 2013/14:1 utg.omr. 4 s. 40) att antalet intagna på anstalter och antalet frivårdsklienter fortsatte att minska 2012. Medelbeläggningen på anstalterna under året var 4 346, en minskning med drygt 3 procent i förhållande till 2011. Under 2012 genomfördes en rymning från en anstalt i högre säkerhetsklass. Antalet rymningar från anstalter i den lägsta säkerhetsklassen låg i nivå med föregående år. Sammantaget håller sig antalet rymningar fortfarande på en mycket låg nivå.

Antalet rapporterade allvarliga incidenter på anstalterna ökade under 2012 i förhållande till föregående år. Kriminalvårdens bedömning är dock att det faktiska antalet incidenter inte ökade. I stället förklarar myndigheten höjningen med att redovisningsbenägenheten har ökat, och att hot mot andra intagna har räknats med i statistiken fr.o.m. 2012. Regeringen framhåller (s. 42) vikten av att Kriminalvården fortsätter att följa utvecklingen av antalet rapporterade allvarliga händelser för att genom relevanta åtgärder kunna förebygga sådana situationer. Det är också viktigt att Kriminalvården tar till vara kunskapen på området samt utvecklar och säkerställer förebyggande rutiner.

Den nya indelningen i färre säkerhetsklasser fr.o.m. den 1 januari 2012 och den låga beläggningen medförde tillsammans med andra åtgärder att förutsättningarna för en flexibel användning av anstaltsorganisationen ökade under 2012.

Regeringen framhåller (s. 41) att en individuellt utformad och ändamålsenlig verkställighetsplanering är en förutsättning för ett effektivt återfallsförebyggande arbete. I gruppen klienter som har verkställt minst 30 dagar minskade andelen klienter med verkställighetsplaner som upprättats inom föreskriven tid något under 2012. Minskningen avser såväl anstalt som frivård. Den totala sysselsättningsgraden i anstalt låg under 2012 på samma nivå som de föregående åren.

Antalet påbörjade särskilda utslussningsåtgärder minskade med ca 11 procent under 2012. Minskningen avsåg framför allt frigång. En förklaring till utvecklingen kan vara en ökad noggrannhet vid val av utslussningsåtgärd och en begränsad tillgång på efterfrågade behandlingsalternativ.

Regeringen framhåller (s. 41) att ungdomarna i kriminalvården har särskilda förutsättningar och behov. Under 2012 tog Kriminalvården fram en särskild handlingsplan för arbetet med ungdomar och en handbok med vägledning för placering av unga.

Regeringen konstaterar (s. 42) att Kriminalvårdens åtstramningsåtgärder och effektiviseringar har bidragit till en budget i balans 2012 och en prognostiserad god ekonomisk utveckling. Regeringen har tillfört kriminalvården betydande tillskott, och förväntningarna på myndighetens resultat är höga. Enligt regeringens bedömning har målen för verksamheten uppnåtts till övervägande del. Kriminalvården har en fortsatt hög ambitionsnivå när det gäller innehållet i verkställigheten och bedriver ett säkerhetsarbete med gott resultat. Myndighetens åtgärder för att hålla nere kostnaderna har vidare tillsammans med en lägre beläggning lett till goda förutsättningar för att fortsätta utveckla innehållet i verksamheten.

Kriminalvården hade även under 2012 fokus på att förbättra förutsättningarna för en god intern styrning och kontroll, bl.a. genom att inleda en övergripande översyn av myndigheten. Syftet är att öka myndighetens förmåga att utöva strategisk ledning och styrning samt höja kvaliteten och effektiviteten i verksamheten. Regeringen ser positivt på att Kriminalvården ökar ansträngningarna på detta område.

Regeringen ser också positivt på att Kriminalvården fortsätter att vidta åtgärder i syfte att öka flexibiliteten och effektiviteten i användningen av anstaltsbeståndet.

Trenden att något färre av dem som har avtjänat ett fängelsestraff återfaller i brott är positiv. Regeringen påpekar (s. 42) att runt hälften av fängelseklienterna dock fortfarande återfaller inom ett år enligt Brottsförebyggande rådets statistik. Enligt regeringen måste den positiva trenden med något färre återfall förstärkas. Kriminalvården har en central roll i detta arbete.

Regeringen framhåller att man genom en rad reformer har skapat förutsättningar för ett effektivt återfallsförebyggande arbete. Med den nya fängelse- och häkteslagstiftningen som trädde i kraft under 2011 fullföljdes de senaste årens reformarbete för att förbättra Kriminalvårdens förutsättningar för att förebygga återfall i brott genom att anpassa verkställigheten till den intagnes förutsättningar och behov.

Regeringen anser (s. 43) att det är angeläget att Kriminalvården kommer till rätta med de återstående problemen med att upprätta verkställighetsplaner i rätt tid och med rätt kvalitet. Kriminalvården måste säkerställa att det redan vid verkställighetens början upprättas en individuellt utformad verkställighetsplan för varje klient. En skyndsam verkställighetsplanering är särskilt viktig för de klienter som verkställer kortare fängelsestraff.

Regeringen understryker vidare (s. 43) betydelsen av att Kriminalvården fortlöpande vidtar åtgärder för att öka andelen intagna som blir föremål för frigivningsförberedelser. Det är positivt att Kriminalvården har ökat kontrollen av vårdgivare och säkerställer att det sker en noggrann utredning inför val av lämpliga utslussningsalternativ. Det är däremot inte tillfredställande att användningen av utslussningsåtgärder minskar från år till år.

Kriminalvården har på regeringens uppdrag tagit fram en plan för hur tillämpad forskning och utveckling av betydelse för det återfallsförebyggande arbetet kan omsättas i praktisk verksamhet. Regeringen framhåller vikten av att detta arbete integreras i styrningen och ledningen av myndigheten.

Regeringen konstaterar att Kriminalvården endast har möjlighet att sätta i gång insatser under klienternas verkställighetstid. Regeringen framhåller att ansvaret för det återfallsförebyggande arbetet därför inte ensidigt kan ligga på Kriminalvården. Kommuner, landsting, Arbetsförmedlingen och privata aktörer m.fl. måste i samverkan med Kriminalvården ansvara för att insatser initieras och fullföljs under och efter verkställigheten. Samverkan mellan Kriminalvården och andra myndigheter, organisationer i den ideella sektorn, näringsliv och andra aktörer i det omgivande samhället såväl regionalt som kommunalt är en förutsättning för ett framgångsrikt återfallsförebyggande arbete.

Motionerna

I kommittémotion 2013/14:Ju412 av Morgan Johansson m.fl. (S) yrkande 72 begärs det att regeringen ska återkomma till riksdagen med en redogörelse för om Kriminalvårdens resurser används effektivt och är tillräckliga för att bedriva en fungerande verksamhet. I yrkande 73 begärs det en utredning av möjligheten att inrätta en tillsynsmyndighet för kriminalvården. Enligt motionärerna är Riksdagens ombudsmäns (JO) tillsyn över kriminalvården inte tillräcklig. I yrkande 74 framhålls vikten av en god bemanning på anstalter och häkten.

I motion 2013/14:So251 av Annika Eclund och Emma Henriksson (båda KD) yrkandena 3 och 4 föreslås att Kriminalvården ska få ett särskilt uppdrag att stärka föräldraperspektivet i verksamheten. Motionärerna föreslår också att det utarbetas nationella riktlinjer för hur barns rättigheter ska tillgodoses inom Kriminalvårdens verksamhet.

I motion 2013/14:Ju210 av Hans Hoff (S) begärs att regeringen ser till att det inrättas ett häkte i Halmstad. I motion 2013/14:Ju353 av Marie Nordén och Gunnar Sandberg (båda S) föreslås ett häkte i Östersund.

Bakgrund

I Kriminalvårdens regleringsbrev för 2011 fick myndigheten i uppdrag att säkerställa att den interna styrningen och kontrollen fungerar i enlighet med myndighetsförordningen (2007:515), förordningen (2007:603) om intern styrning och kontroll, internrevisionsförordningen (2006:1228) samt förordningen (2000:605) om årsredovisning och budgetunderlag. Kriminalvården skulle bl.a. redovisa en fördjupad analys av behovet av åtgärder för att förstärka den interna styrningen och kontrollen. Av redovisningen skulle bl.a. framgå vilka åtgärder som redan vidtagits med anledning av analysen och vilka som återstår att vidta samt en tidsplan för dessa. Vidare skulle myndigheten bl.a. redovisa åtgärder för att integrera den interna styrningen och kontrollen i verksamhetsstyrningen, åtgärder som vidtagits för att säkerställa förmågan att planera verksamheten inom den tilldelade ekonomiska ramen samt åtgärder som vidtagits med anledning av Utredningen om Kriminalvårdens effektivitet (SOU 2008:71, SOU 2009:13 och SOU 2009:80).

När det gäller myndighetens interna styrning och kontroll har Kriminalvården i regleringsbreven för 2012 och 2013 fått i uppdrag dels att göra en bedömning av resultatet av de åtgärder som vidtagits för att säkerställa att den interna styrningen och kontrollen fungerar, dels att redovisa behovet av fortsatta åtgärder samt en tidsplan för dessa. Myndigheten ska också redovisa bl.a. de åtgärder som vidtagits för att säkerställa att den information och statistik som görs tillgänglig håller en hög kvalitet och de åtgärder som vidtagits för att säkerställa att verksamheten planeras inom den tilldelade ekonomiska ramen.

Regeringen gav i februari 2012 Polisorganisationskommittén (Ju 2010:09) i uppdrag att utreda behovet av ett fristående organ som ska granska bl.a. Kriminalvårdens verksamhet. I direktiven anför regeringen bl.a. att behovet av en fristående granskningsverksamhet för Kriminalvården har påtalats av flera utredningar, senast i betänkandet Kriminalvården – Ledning och styrning (SOU 2009:80), och att även Riksdagens ombudsmän (JO) har uppmärksammat riksdagen på att Kriminalvården saknar en reguljär tillsyn. Uppdraget ska redovisas senast den 16 december 2013 (dir. 2012:13).

Barnombudsmannen gjorde 2004 en studie av barnperspektivet i Kriminalvården. Studien resulterade i ett antal förslag till Kriminalvården och socialtjänsten (rapport BR 2004:01). Förslagen handlade bl.a. om att säkerställa rutiner så att Kriminalvården vid den första kontakten med en intagen får kännedom om dennes eventuella barn. Vidare föreslogs det bl.a. att all personal skulle få utbildning om skyldigheten enligt 14 kap. 1 § socialtjänstlagen (2001:453) att göra en anmälan till socialtjänsten vid misstanke om att ett barn far illa.

Från Kriminalvården har justitieutskottet fått information om att varje klient nu ska tillfrågas särskilt om han eller hon har egna barn eller bor ihop med någon annans barn. Denna fråga ställs i samband med verkställighetsplaneringen, och uppgifterna används sedan vid besöks- och permissionsplaneringen.

Kriminalvården har vidare meddelat att all personal får utbildning om anmälningsskyldigheten enligt socialtjänstlagen. Detta sker under grundutbildningen, då personalen också får kunskap om barnkonventionen. Sedan 2005 finns det minst ett barnombud på varje häkte, anstalt och frivårdskontor. Barnombuden får genomgå en speciell utbildning, och deras uppgift är att se till att barnkonventionen följs på varje enhet.

Kriminalvården arbetar med att ta fram en särskild handbok om barnrättsfrågor. Planen är att handboken ska publiceras under 2014.

På Kriminalvårdens hemsida finns särskild information till barn som har en frihetsberövad förälder. Denna information är barnanpassad och handlar bl.a. om hur en dag kan se ut för den som är frihetsberövad och hur ett besök i fängelset går till. Där finns även olika berättelser av barn och ungdomar om hur det är att ha en frihetsberövad förälder.

För närvarande pågår det ett forskningsprojekt som syftar till att öka kunskapen om den psykiska hälsan samt återhämtningsstrategier bland barn till frihetsberövade föräldrar. Projektet är ett samarbete mellan Sverige, Tyskland, Rumänien och Storbritannien, och från Sverige deltar Karolinska Institutet och Riksbryggan. Projektet är barncentrerat, vilket innebär att barnens egna erfarenheter och upplevelser är i fokus i forskningen.

När det gäller häkten i Halmstad och Östersund har Kriminalvården lämnat följande information. Häktet Halmstad är ett tillfälligt häkte som startade sin verksamhet i april 2013 i polisens arrestlokaler. Det finns en överenskommelse med Polismyndigheten i Hallands län om ett tillfälligt häkte i Halland till den 2 april 2014 men inte för tiden därefter. Från Kriminalvårdens sida behöver en utredning om fortsatt häktesverksamhet i Halmstad grundas på en analys av platssituationen på landets häkten och en prognos utifrån projektet ”flexibelt platsutnyttjande”. En fortsatt överenskommelse kan därefter träffas efter en ny förhandling mellan myndigheterna om de villkor som bör gälla.

Häktet Östersund startade sommaren 2006 i polisens arrestlokaler som en tillfällig verksamhet i avvaktan på den planerade anstalten i Östersund. Häktet tillhör verksamhetsområde Sundsvall och dess kriminalvårdschef. En studie pågår för närvarande om förutsättningarna för en permanentning av häktet. Slutrapporten kommer att redovisas för Kriminalvårdens generaldirektör före årsskiftet.

Tidigare utskottsbehandling

Utskottet behandlade i förra årets budgetbetänkande (bet. 2012/13:JuU1 s. 69) ett motionsyrkande med en begäran om en redogörelse från regeringen för om Kriminalvårdens resurser används effektivt och är tillräckliga för att bedriva en fungerande verksamhet. Efter att ha redogjort för regeringens återrapporteringskrav på myndigheten utgick utskottet från att regeringen noga följer frågan om Kriminalvårdens resurser och effektivitet. Motionsyrkandet avstyrktes, och riksdagen följde utskottets förslag (rskr. 2012/13:124).

Utskottet har tidigare behandlat och avstyrkt motioner med förslag på var kriminalvårdsverksamhet, såsom häkten, bör lokaliseras, senast i förra årets budgetbetänkande (s. 69). Utskottet vidhöll då sin tidigare uppfattning att detta är angelägenheter som Kriminalvården bör avgöra utifrån de krav som ställs på verksamheten. Riksdagen följde utskottets förslag (rskr. 2012/13:124).

Utskottets ställningstagande

Som framgår ovan har Kriminalvårdens åtstramningsåtgärder och effektiviseringar bidragit till en budget i balans, och prognosen för den ekonomiska utvecklingen är god. Under 2012 fortsatte Kriminalvården att fokusera på den interna styrningen och kontrollen, och bl.a. inleddes en övergripande översyn av myndigheten. Utskottet utgår alltjämt från att regeringen noga följer frågan om Kriminalvårdens resurser och effektivitet, och riksdagen bör därför avslå motion 2013/14:Ju412 (S) yrkandena 72 och 74.

Polisorganisationskommittén utreder för närvarande behovet av ett fristående organ som ska granska bl.a. Kriminalvårdens verksamhet. Utredningen ska inom kort redovisa sitt förslag för regeringen. Riksdagen bör inte föregripa detta, och utskottet avstyrker därför motion 2013/14:Ju412 (S) yrkande 73.

Principen om barnets bästa ska vara vägledande på alla områden, och barnperspektivet ska givetvis beaktas även i Kriminalvårdens verksamhet. Utskottet noterar därför med tillfredsställelse att myndigheten arbetar aktivt med barnperspektivet, t.ex. genom den särskilt barnanpassade informationen på hemsidan och genom att ta fram en handbok om barnrättsfrågor. Det är också positivt att det pågår ett internationellt forskningsprojekt för att öka kunskaperna om den psykiska hälsan hos barn till frihetsberövade föräldrar. Utskottet finner inte skäl för riksdagen att göra något tillkännagivande om barn- och föräldraperspektivet i Kriminalvården, och motion 2013/14:So251 (KD) yrkandena 3 och 4 bör därför avslås.

Utskottet, som noterar att det finns planer på att inrätta ett permanent häkte i Östersund, vidhåller att frågor om var kriminalvårdsverksamhet bör lokaliseras är angelägenheter som Kriminalvården bör avgöra utifrån de krav som ställs på verksamheten. Riksdagen bör således inte göra något tillkännagivande om häkte i vare sig Östersund eller Halmstad. Utskottet avstyrker motion 2013/14:Ju210 (S) och motion 2013/14:Ju353 (S).

Brottsförebyggande rådet

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen avslår åtta motioner som berör Brottsförebyggande rådets verksamhet.

Jämför reservationerna 29 (S, V), 30 (S), 31 (MP), 32 (MP, V), 33 (MP, SD, V), 34 (SD) och 35 (SD).

Propositionen

För att effektivisera rättsväsendet anser regeringen att det kunskapsbaserade stödet behöver stärkas. Syftet med en sådan förstärkning är att möta det ökade behovet av såväl uppföljning och utvärdering som stöd till olika former av verksamhetsutveckling. Brottsförebyggande rådet (Brå), som har i uppdrag att vara ett centrum för forsknings- och utvecklingsverksamhet inom rättsväsendet, har en nyckelroll när det gäller arbetet för att utveckla relevant och aktuell kunskap om effektiva metoder och arbetssätt.

Motionerna

I kommittémotion 2013/14:Ju412 av Morgan Johansson m.fl. (S) yrkande 9 anförs att Brå bör ges i uppdrag att samla kunskap om brottsförebyggande arbete. Enligt motionärerna bör Brå ges ett särskilt uppdrag att samla den kunskap som finns om internationellt och nationellt brottsförebyggande arbete som fungerar och anpassa dessa metoder till praktiskt polisarbete i samverkan med kommuner och andra myndigheter. I yrkande 13 föreslås att Brå ska ges i uppdrag att följa och utvärdera arbetet med sociala insatsgrupper. I motionens yrkande 92 tar motionärerna upp behovet av mer forskning om hedersrelaterat våld. Motionärerna pekar på att det saknas statistik över hur stor omfattningen av hedersrelaterat våld och förtryck är. Detta beror på att brott som begås i hederns namn inte har någon egen brottsrubricering och att det därför inte går att mäta omfattningen av sådana brott genom antalet anmälda brott.

I partimotion 2013/14:C419 av Åsa Romson m.fl. (MP) yrkande 37 efterfrågas tillgång till statistik för boende i miljonprogramsområden. Motionärerna anför att det finns uppfattningar om att vissa områden eller delar av områden är mer brottsutsatta än de är, samtidigt som det finns felaktiga uppfattningar om att områden är tryggare än de är.

I kommittémotion 2013/14:Ju399 av Maria Ferm m.fl. (MP) yrkande 7 föreslås det att det ska utredas i vilken mån islamofobi och antimuslimism har lett till systemhotande brottslighet i Sverige.

I motion 2012/13:Sf231 av Maria Ferm och Bodil Ceballos (båda MP) efterfrågas statistik över olika händelser vid flyktingförläggningar och asylboenden. Motionärerna anför att brott mot flyktingförläggningar visserligen ingår i Brås hatbrottsstatistik, men de särredovisas inte. Motionärerna vill åtgärda bristen på statistik och föreslår att statistik samlas in om händelser kring och mot Migrationsverkets boenden.

I motion 2013/14:Ju313 av Josef Fransson och Mikael Jansson (båda SD) yrkande 3 efterfrågas en särskild brottskod för anmälningar som kan relateras till eko- och djurrättsaktivism.

I motion 2013/14:Ju324 av Thoralf Alfsson (SD) begärs att Brå ska få i uppdrag att genomföra en ny studie om hur brottsligheten bland personer födda i Sverige och i utlandet har utvecklats sedan den senaste studien från Brå.

Bakgrund

Brottsförebyggande rådet (Brå) ansvarar för den officiella kriminalstatistiken i Sverige. Utöver detta ansvarar Brå dessutom för statistiken över anmälda hatbrott och för den nationella trygghetsundersökningen (NTU).

Kriminalstatistiken indelas i statistikområdena anmälda brott, uppklarade brott, personer misstänkta för brott, personer lagförda för brott, kriminalvård och återfall i brott.

Kriminalstatistiken redovisas förutom för hela riket, länsvis, kommunvis och vad gäller de tre storstäderna även uppdelat på stadsdelar. Dessutom redovisar Brå statistik över anmälda brott i stadsdelar med lokala utvecklingsavtal, så kallade LUA-områden. Grunden för detta är att regeringen 2009 gav Brå 2009 i uppdrag att stödja de 21 kommuner som tecknat lokala utvecklingsavtal med staten enligt förordningen (2008:348) om urbant utvecklingsarbete. Genom att ta fram brottsstatistik på stadsdelsnivå skulle Brå stödja kommunerna i uppföljningen av trygghet. År 2011 presenterade Brå för första gången statistik över anmälda brott för LUA-områden, för åren 2008–2010. Brå har därefter i regleringsbrevet för 2013 fått detta uppdrag förnyat och ska därmed ta fram anmälda brott och uppgifter om upplevd trygghet på kommun- och stadsdelsnivå i de kommuner som omfattas av det urbana utvecklingsarbetet.

Någon särredovisning av vad de dömda och misstänkta har för ursprung förekommer inte i kriminalstatistiken. Brå presenterade däremot 2005 rapporten Brottslighet bland personer födda i Sverige och i utlandet (2005:17). Rapporten var en uppföljning av rapporten Invandrare och invandrares barns brottslighet – en statistisk analys som Brå publicerat (Brå-rapport 1996:2).

Brå har i rapporten Polisens utredningar av hedersrelaterat våld (2012:1) studerat hur polisen arbetar med hedersrelaterade ärenden och vad i polisens arbete som skulle kunna förbättras.

Brå ska enligt sin instruktion (2007:1170) bl.a. medverka till att rättsväsendet och andra brottsförebyggande aktörer får kunskap och information om såväl nationella som internationella forsknings- och utvecklingsprojekt på det kriminalpolitiska området.

Regeringen gav i ett beslut den 21 februari 2013 Rikspolisstyrelsen i uppdrag att aktivt stödja arbetet med sociala insatsgrupper. I skälen för beslutet anförs att det är viktigt att erfarenheter och lärdomar från pilotverksamheten tas till vara i utvecklingsarbetet.

Enligt information från Brå tar rådet genom omvärldsbevakning del av olika metoder för brottsförebyggande arbete som man sedan sprider. Det rör sig om arbete på olika internationella nivåer, t.ex. på den nordiska nivån och på EU-nivå inom ramen för EUCPN (European Crime Prevention Network).

Brå gör årligen eller vid behov, i samråd med Rikspolisstyrelsen, Åklagarmyndigheten, Ekobrottsmyndigheten och Tullverket, översyner av brottskoderna. Enligt information från Brå har man inte några planer på att införa någon särskild brottskod för eko- och djurrättsbrott.

Regeringen lämnade i december 2011 i en skrivelse till riksdagen (2011/12:44) ett förslag till handlingsplan för att värna demokratin mot våldsbejakande extremism. I handlingsplanen redovisas åtgärder som regeringen har vidtagit och avser att vidta för att stärka medvetenheten om demokratin och värna demokratin mot våldsbejakande extremism. Handlingsplanen innehåller bl.a. åtgärder för att öka kunskapen om våldsbejakande extremism, för att förebygga att individer ansluter sig till våldsbejakande extremistgrupper och för att underlätta avhopp för dem som redan har anslutit sig till sådana grupper. Vidare innehåller handlingsplanen åtgärder för att stärka strukturer för samverkan och åtgärder för att motverka grogrunderna för det ideologiskt motiverade våldet. Handlingsplanen behandlades av konstitutionsutskottet (se bet. 2011/12:KU18), som föreslog att skrivelsen skulle läggas till handlingarna. Riksdagen följde utskottets förslag (rskr. 2011/12:199).

Arbetet för att förebygga våldsbejakande extremism måste enligt regeringen bli effektivare. En särskild utredare fick därför den 31 maj 2012 i uppdrag (dir. 2012:57) att

·.    ta fram utbildningsmaterial om förebyggande metoder mot våldsbejakande extremism

·.    främja samverkan och kunskapsutbyte inom det förebyggande arbetet mellan kommuner, myndigheter och organisationer inom det civila samhället

·.    verka för att det förebyggande arbetet breddas för att kunna bemöta olika former av extremism

·.    lämna förslag till hur ett fortsatt förebyggande arbete kan utvecklas och organiseras på lokal nivå.

Uppdraget ska slutredovisas senast den 13 december 2013.

Utskottets ställningstagande

Brå har en nyckelroll när det gäller arbetet för att utveckla relevant och aktuell kunskap om effektiva metoder och arbetssätt. Av rådets instruktion följer att det ska medverka till att rättsväsendet och andra brottsförebyggande aktörer får kunskap och information om såväl nationella som internationella forsknings- och utvecklingsprojekt på det kriminalpolitiska området. Utskottet anser därför inte att det är nödvändigt med ett tillkännagivande till regeringen om att Brå bör ges i uppdrag att samla kunskap om brottsförebyggande arbete. Motion 2013/14:Ju412 (S) yrkande 9 bör därför avslås.

Utskottet anser att det är positivt om arbetet med sociala insatsgrupper följs upp och utvärderas. Utskottet, som noterar att Rikspolisstyrelsen fått i uppdrag att aktivt stödja arbetet, anser dock inte att något tillkännagivande om detta från riksdagens sida är nödvändigt. Motion 2013/14:Ju412 (S) yrkande 13 bör därför avslås.

Utskottet anser att forskning om hedersrelaterat våld är viktig och nödvändig för att rättsväsendet ska klara sin uppgift på ett bra sätt. Något initiativ från riksdagens sida med anledning av motion 2013/14:Ju412 (S) yrkande 92 är dock inte nödvändigt. Motionsyrkandet bör avslås.

Utskottet behandlade i förra årets budgetbetänkande (bet. 2012/13:JuU1 s. 72) ett yrkande om förbättrad kriminalstatistik. Utskottet avstyrkte motionsyrkandet med hänvisning till att den nuvarande statistikredovisningen som sker för hela riket, länsvis, kommunvis och vad gäller de tre storstäderna även uppdelat på stadsdelar var tillräckligt detaljerad. Utskottet, som konstaterar att brottsstatistik dessutom tas fram för stadsdelar i kommuner som tecknat lokala utvecklingsavtal med staten enligt förordningen (2008:348) om urbant utvecklingsarbete, har inte ändrat uppfattning i denna fråga. Motion 2013/14:C419 (MP) yrkande 37 bör därför avslås.

Utskottet har förståelse för synpunkterna i motion 2012/13:Sf231 (MP) om att det kan vara värdefullt med statistik över olika händelser vid flyktingförläggningar och asylboenden. Något tillkännagivande behövs dock inte. Motionen bör därför avslås.

En motion med likalydande innehåll som motion 2013/14:Ju399 (MP) yrkande 7, om i vilken mån islamofobi och antimuslimism har lett till systemhotande brottslighet i Sverige, behandlades i fjolårets budgetbetänkande. Utskottet anförde då att det saknades skäl till ett tillkännagivande till regeringen i frågan, mot bakgrund av att en handlingsplan för att värna demokratin mot våldsbejakande extremism hade antagits och att en särskild utredare fått i uppdrag att bl.a. ta fram utredningsmaterial om förebyggande metoder mot våldsbejakande extremism. Utskottet vidhåller denna uppfattning, varför motionsyrkandet bör avslås.

Utskottet ser allvarligt på brottslighet som är kopplad till s.k. eko- och djurrättsaktivism men anser det inte nödvändigt med något initiativ från riksdagens sida för att brottet ska få en egen brottskod. Motion 2013/14:Ju313 (SD) yrkande 3 bör därför avslås.

Utskottet ställer sig inte bakom förslaget i motion 2013/14:Ju324 (SD) om att Brå bör ges i uppdrag att genomföra en ny studie om hur brottsligheten bland personer födda i Sverige och i utlandet har utvecklats sedan den senaste studien genomfördes. Motionen bör avslås.

Prioritering av olika slags brott

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen avslår ett flertal motionsyrkanden om prioritering av olika slags brott.

Jämför reservationerna 36 (S, V), 37 (MP, V), 38 (S, MP, V), 39 (S, V), 40 (S), 41 (S), 42 (SD), 43 (S), 44 (S) och 45 (SD).

Propositionen

Regeringen anför i budgetpropositionen (prop. 2013/14:1 utg.omr. 4 s. 13) att utvecklingen av rättsväsendet fortsätter. För att minska brottsligheten och öka människors trygghet har regeringen sedan tillträdet 2006 genomfört en omfattande satsning på rättsväsendet. Hela rättskedjan, från polis till kriminalvård, har förstärkts kraftigt. Rättsväsendet är i dag betydligt starkare än 2006. Det förstärkta resursläget innebär att rättsväsendets förutsättningar att bekämpa brottsligheten och öka tryggheten har förbättrats väsentligt. Vidare anför regeringen (s. 14) att uppklarning av brott och lagförande av gärningspersoner hör till de brottsbekämpande myndigheternas kärnuppgifter. Antalet uppklarade och lagförda brott har också ökat tydligt sedan 2006. De senaste åren har den positiva utvecklingen i brottsuppklaringen dock avmattats. Regeringen anser att arbetet med utredning och lagföring behöver vidareutvecklas och effektiviseras framöver. Ett kontinuerligt utvecklingsarbete i syfte att effektivisera och höja kvaliteten i arbetet ska genomgående vara en integrerad del av rättsväsendets verksamhet.

I propositionen framhåller regeringen arbetet mot vissa brottstyper som särskilt angeläget.

Enligt regeringen (s. 14) har samhället allt att vinna på att förebygga brott bland unga. En trygg uppväxt är en av de mest effektiva brottsförebyggande insatserna. Att förmå unga personer vars liv är på väg att utvecklas i negativ riktning att välja en annan väg i livet är en av de största utmaningarna i brottsbekämpningen. Tidiga och samlade insatser mot bl.a. missbruk av alkohol och narkotika, åtgärder inom skolan och socialtjänsten och åtgärder inom bostads- och arbetsmarknadspolitikens område behövs för att minska brottsligheten och öka tryggheten. I områden och miljöer där många människor saknar arbete och där sociala problem hör till vardagen är problem med kriminalitet, otrygghet och missbruk särskilt utbredda. Insatser för att motverka segregation och integrera människor i samhället, exempelvis genom arbetslinjen, är därför centrala även på det kriminalpolitiska området. Enligt regeringen (s. 22) är det viktigt att kopplingen mellan brottet och samhällets reaktion är tydlig. Det kräver en snabb handläggning av ungdomsärenden. Med en snabb handläggning ökar även möjligheterna att klara upp brotten. Under senare år har regeringen ställt allt högre krav på att handläggningen av ungdomsmål ska gå snabbare. Genomströmningstiderna har också blivit kortare de senaste åren, men det finns fortfarande utrymme för ytterligare förbättringar. På uppdrag av regeringen har en utredare sett över de lagstadgade tidsfrister som gäller när barn och unga är misstänkta eller målsägande. Utredarens förslag bereds nu vidare inom Regeringskansliet.

För ungdomar vars negativa utveckling har gått så långt att de bedöms ha en risk för långvarig och allvarlig kriminalitet behöver enligt regeringen (s. 23) samhället agera med särskild kraft. Det är också bland dessa ungdomar som den organiserade brottsligheten har sin rekryteringsbas. I syfte att förstärka insatserna för denna grupp tog regeringen för ett par år sedan initiativ till en pilotverksamhet med sociala insatsgrupper. Inom ramen för dessa har polisen, socialtjänsten och andra aktörer som kan stödja och vidta åtgärder kring unga med allvarlig problematik samlats runt varje enskilt fall och samordnat sina insatser. Arbetet har gått ut på att stärka hela det sociala skyddsnätet kring den unga personen i skolan eller på arbetet och under fritiden. Tillsammans med den unge har aktörerna gemensamt avgjort hur situationen bäst kan hanteras. Arbetssättet har varit framgångsrikt. Flera av de ungdomar som har haft stöd från en social insatsgrupp har minskat eller totalt upphört med sina kriminella aktiviteter. För att stimulera till fortsatt spridning och utveckling av detta arbetssätt har regeringen gett Rikspolisstyrelsen i uppdrag att aktivt stödja arbetet med sociala insatsgrupper.

Polisens satsning mot mängd- och seriebrott har enligt regeringen (s. 35) under 2012 fortsatt att utvecklas på ett positivt sätt. Satsningen har medfört att polisen fått en betydligt bättre bild av seriebrottsligheten. I norra samverkansområdet (Norrbotten, Västerbotten, Jämtland och Västernorrland) har polismyndigheterna varit särskilt framgångsrika med att snabbt sprida underrättelser till varandra och tillvarata dem, och därmed kunna göra ingripanden mot kringresande seriebrottsligor. Inom samverkansområdet ligger inbrott i villor under 2012 på en betydligt lägre nivå än tidigare år. För att uppnå en enhetligare och effektivare mängdbrottshantering inom Åklagarmyndigheten inleddes två försöksverksamheter under 2012. Hanteringen av trafikbrott har koncentrerats till två orter, Karlskrona och Östersund, och inom Stockholms län hanteras en majoritet av mängdbrottsärendena på en av länets fem kammare. Regeringen anför vidare (s. 35 f.) att Ekobrottsmyndigheten som en förberedelse för det nationella ansvar myndigheten kommer att få för de ärenden som den handlägger under 2012 gjorde en översyn av utformningen av organisation och lokalisering av mängdbrottshanteringen. Syftet med granskningen är att säkerställa en mängdbrottshantering som är effektiv och håller hög kvalitet vid övergången till ett nationellt ansvar.

Regeringen har också (s. 18) gett en särskild utredare i uppdrag att vid behov lämna förslag som stärker det straffrättsliga skyddet vid förmögenhetsbrott, en typ av brottslighet som ofta drabbar människor i deras vardag. Utredaren ska bl.a. ta ställning till om sådana omständigheter som att brottsligheten har haft systematiska inslag, som t.ex. vid bluffakturor, bör få större betydelse vid bedömningen av hur allvarligt brottet är. Uppdraget ska redovisas senast den 20 december 2013.

När det gäller den grova organiserade brottsligheten anför regeringen (s. 19) att den i arbetet för att skapa ett tryggt samhälle för alla lägger stor vikt vid kraftfulla åtgärder mot den grova organiserade brottsligheten och ett strategiskt arbete mot terrorism. För att ytterligare stärka brottsbekämpningen på detta område har regeringen gett en särskild utredare i uppdrag (dir. 2013:19) att se över om de straffrättsliga åtgärderna mot organiserad brottslighet behöver skärpas. Utredaren ska bl.a. överväga om kriminaliseringen av brott på försöks-, förberedelse- och stämplingsstadiet bör utvidgas och om straffskalan för förberedelse och stämpling bör ändras. För några brottstyper som är vanliga i sammanhanget ska man också ta ställning till om det finns skäl att se över de omständigheter som särskilt ska beaktas vid bedömningen av om ett brott är grovt. Uppdraget ska redovisas senast den 31 mars 2014. Enligt regeringen kräver en framgångsrik bekämpning av den grova brottsligheten även att de brottsbekämpande myndigheterna har tillgång till effektiva tvångsmedel. Utredningen om vissa hemliga tvångsmedel har föreslagit att de tidsbegränsade lagarna om hemlig tvångsmedelsanvändning, bl.a. regleringen i lagen om hemlig rumsavlyssning, ska permanentas. Utredningens förslag bereds för närvarande i Regeringskansliet. Enligt regeringen kräver ett förstärkt arbete mot den grova organiserade brottsligheten även åtgärder på vapenområdet. Tillgång till skjutvapen utgör inte sällan en förutsättning för att grova brott ska komma till stånd. Förekomsten av skjutvapen kan också medföra att en uppkommen våldssituation får betydligt svårare följder än vad den annars skulle ha fått. Lagstiftningen bör därför vara utformad så att den i möjligaste mån motverkar förekomsten av illegala skjutvapen och att vapen kommer till brottslig användning. Vid halvårsskiftet 2012 genomfördes därför vissa skärpningar i vapenlagstiftningen. Regeringen överväger ytterligare skärpningar. För närvarande bereds ett betänkande som bl.a. innehåller förslag om skärpta straff för grova vapenbrott.

Regeringen anför (s. 19) att den, för att minska antalet illegala vapen i Sverige, under våren 2013 genomförde en tidsbegränsad vapenamnesti. Resultatet får anses som mycket gott. Under amnestin, som pågick från mars till maj, lämnades över 15 000 skjutvapen och cirka 36 ton ammunition in till polisen. Därutöver har Rikspolisstyrelsen och Tullverket fått ett gemensamt uppdrag av regeringen att verka för att minska införseln av illegala skjutvapen till Sverige.

Regeringen framhåller vidare (s. 18) att den har tagit initiativ till en skärpt sexualbrottslagstiftning. Skärpningarna, som trädde i kraft vid halvårsskiftet 2013, innebär bl.a. att skyddet för barn har stärkts genom att tillämpningsområdet för grovt sexuellt övergrepp mot barn har utvidgats och straffminimum för brottet har höjts från fängelse i sex månader till fängelse i ett år. Vidare har skyddet mot sexuell exploatering och sexuella övergrepp mot barn i andra länder stärkts genom att kravet på att gärningen inte bara ska vara straffbar i Sverige utan även i det land gärningen begicks har avskaffats. Samtidigt har preskriptionstiden för utnyttjande av barn för sexuell posering förlängts.

Motionerna

Frågor om prioritering av olika slags brottslighet behandlas i ett flertal motioner.

I motion 2013/14:Ju404 av Meeri Wasberg (S) yrkande 1 efterfrågas lämpliga åtgärder för att kartlägga förekomsten av barnsexturism och förbättra informationsinsatserna gentemot svenska turister. I yrkande 2 anförs att Europol skulle kunna vara en viktig och verksam aktör när det gäller arbetet med att stävja såväl människohandeln för sexuella ändamål som barnsexturismen. I yrkande 3 efterfrågas en uppföljning av de insatser som redan gjorts.

I motion 2013/14:Ju222 av Irene Oskarsson (KD) yrkande 1 begärs att bekämpningen av barnsexhandel ska ske på nationell nivå. I motion 2013/14:Ju296 av Désirée Pethrus (KD) yrkande 1 efterfrågas utökade resurser för polisen för att kunna spåra såväl barn som är utsatta för sexhandel som gärningsmän. I motion 2013/14:Ju238 av Agneta Luttropp (MP) yrkande 4 efterfrågas ökade insatser för att prioritera problemet med barn som försvinner under asylprocessen. Ett yrkande av denna innebörd framförs även i motion 2013/14:Ju442 av Maria Lundqvist-Brömster (FP).

I kommittémotion 2013/14:K394 av Maria Ferm m.fl. (MP) yrkande 8 anförs att hatbrott åter bör bli ett prioriterat område för Rikspolisstyrelsen och Åklagarmyndigheten.

I motion 2013/14:Ju295 av Carina Ohlsson (S) yrkande 1 efterfrågas ett nationellt centrum för barnfrid. Motionären anför att det behövs ökade resurser i kombination med en ny organisation med ett nationellt helhetsansvar för sexuella övergrepp och andra brott mot barn.

I kommittémotion 2013/14:Ju412 av Morgan Johansson m.fl. (S) yrkande 38 efterfrågas en handlingsplan mot grov organiserad brottslighet och ekonomisk brottslighet. I motion 2013/14:Ju236 av Billy Gustafsson (S) efterfrågas ett starkt åtgärdsprogram mot organiserad brottslighet samt att möjligheten till förbud av kriminella gäng prövas.

I motion 2013/14:Ju401 av Börje Vestlund och Meeri Wasberg (båda S) yrkandena 2 och 3 framhålls kampen mot ungdomsbrottsligheten. Enligt motionärerna måste bl.a. nyrekryteringen till ungdomsgäng vara en prioriterad fråga.

I kommittémotion 2013/14:Ju412 av Morgan Johansson m.fl. (S) yrkande 20 anförs att polisen måste bli effektivare när det gäller att klara upp vardagsbrott. Enligt motionärerna skrivs många anmälningar av direkt utan åtgärd eller blir liggande. Vidare är handläggningstiderna orimligt långa.

I motion 2013/13:Ju268 av Lars-Arne Staxäng och Sten Bergheden (båda M) yrkande 2 efterfrågas att polisen ska prioritera arbetet med mängdbrott.

Flera motioner rör aktiviteter av s.k. djurrättsaktivister. I motionerna 2013/14:Ju225 av Cecilia Widegren och Gustav Nilsson (båda M) yrkandena 2 och 3 samt 2013/14:Ju219 av Lars-Arne Staxäng (M) begär motionärerna att bekämpandet av brott som begåtts av djurrättsaktivister ska prioriteras. I motion 2013/14:Ju313 av Josef Fransson och Mikael Jansson (båda SD) yrkande 1 anförs att organisationer och individer som systematiskt bedriver terror och annan brottslighet mot näringsidkare och forskningsanläggningar ska kartläggas, bekämpas och lagföras. I yrkande 2 efterfrågas en särskild nationell enhet för att stävja djurrättsterrorism och ekologiskt motiverad brottslighet.

I motion 2013/14:Ju347 av Isak From och Gunnar Sandberg (båda S) pekas på behovet av tillräckliga resurser till bl.a. polisen för att motverka införseln och förekomsten av illegala vapen.

I motion 2013/14:Sk268 av Anita Brodén och Christer Winbäck (båda FP) yrkande 4 påtalas vikten av tillräckliga resurser till bl.a. polisen för att den illegala försäljningen av alkohol ska kunna stoppas. I motion 2011/12:So650 av Kerstin Engle m.fl. (S) efterfrågas krafttag mot den illegala spritinförseln.

När det gäller trafikbrott begärs i motion 2013/14:Ju382 av Lars Beckman (M) fler kontroller med synliga poliser efter vägarna samt fler kontroller av körkort och trafikbeteende. I motion 2013/14:Ju267 av Sten Bergheden (M) yrkande 2 begärs att polisen ska arbeta mot trafikbrott som, särskilt inom yrkestrafiken, sätts i system.

I kommittémotion 2013/14:Ju412 av Morgan Johansson m.fl. (S) yrkande 61 anförs att polisen ska prioritera de brott som kan betecknas som näthat. I motion 2013/14:Ju389 av Irene Oskarsson (KD) yrkande 2 begärs att polisen ska prioritera arbetet med näthat mot unga.

I motion 2013/14:Kr204 av Björn Söder (SD) yrkande 3 efterfrågas en nationell enhet som ansvarar för utredningar om kulturarvsbrott. Enligt motionären bör man bygga upp en bredare erfarenhet av denna speciella brottstyp hos ett mindre antal åklagare.

I motion 2013/14:N288 av Andreas Norlén m.fl. (M) yrkande 3 anförs att polisen och åklagaren bör avsätta särskilda resurser för att utreda patentintrång.

I motion 2013/14:Ju408 av Lars-Arne Staxäng m.fl. (M) begärs att arbetet med att motverka bluffakturor ska prioriteras.

Utskottets ställningstagande

Utskottet har inte någon invändning mot det som regeringen anför i propositionen om olika brottstyper och betydelsen av att de nämnda brotten på olika sätt uppmärksammas särskilt. Regeringen avser bl.a. att förstärka arbetet mot den grova organiserade brottsligheten och betonar även vikten av tidiga och tydliga insatser mot ungas brottslighet. Regeringen framhåller vidare att olika insatser görs för att förbättra hanteringen av mängd- och seriebrott liksom för att minska förekomsten och införseln av illegala vapen. Detta är brottstyper som förs fram i flera motioner.

I likhet med motionärerna i 2013/14:Ju404 (MP), 2013/14:Ju222 (KD) yrkande 1, 2013/14:Ju296 (KD) yrkande 1, 2013/14:Ju238 (MP) yrkande 4 och 2013/14:Ju442 (FP) anser utskottet att kampen mot sexuell exploatering av barn över huvud taget och i samband med resor och turism är ytterst angelägen. Den 1 juli trädde en ny lagstiftning i kraft med anledning av Sveriges åtaganden enligt Europarådets konvention om skydd för barn mot sexuell exploatering och sexuella övergrepp. Förslagen innebar dels att kravet på dubbel straffbarhet avskaffades för utnyttjande av barn för sexuell posering och köp av sexuell handling av barn, dels att preskriptionstiden för utnyttjande av barn för sexuell posering förlängdes genom att den börjar löpa först den dag barnet fyller eller skulle ha fyllt 18 år. Vidare har riksdagen helt nyligen behandlat ett förslag till lagändringar som är ett led i genomförandet av Europaparlamentets och rådets direktiv 2011/93/EU av den 13 december 2011 om bekämpande av sexuella övergrepp mot barn, sexuell exploatering av barn och barnpornografibrott (prop. 2012/13:194, bet. 2013/14:JuU8, rskr. 2013/14:36). I propositionen föreslås att en ny lag om registerkontroll av personer som ska arbeta med barn införs. Dessutom föreslås att preskriptionstiden för köp av sexuell handling av barn och sexuellt ofredande som begåtts mot barn förlängs på så sätt att den börjar löpa först den dag målsäganden fyller eller skulle ha fyllt 18 år.

Utskottet har förståelse för önskemålen i motionerna 2013/14:Ju225 (M) yrkandena 2 och 3, 2013/14:Ju219 (M) samt 2013/14:Ju313 (SD) yrkandena 1 och 2 om bättre skydd för näringsidkare som arbetar med djurhållning och som utsätts för hot och annan brottslighet av s.k. djurrättsaktivister. Det är en organiserad brottslighet som hotar en hel näringsgren och därför måste tas på största allvar.

Att vissa brottstyper ska ägnas särskild uppmärksamhet innebär inte att arbetet mot annan brottslighet ska läggas åt sidan. Vilken sorts insatser som ska göras mot olika typer av brottslighet bör enligt utskottet avgöras lokalt vid polismyndigheterna och vid Åklagarmyndigheten inom ramen för statsmaktens prioriteringar. Utskottet vill i sammanhanget erinra om att polisstyrelserna enligt 3 kap. 1 § polisförordningen (1998:1558) ska se till att polisarbetet bedrivs i enlighet med de prioriteringar och riktlinjer som riksdagen och regeringen har lagt fast för polisverksamheten. Utskottet föreslår sammanfattningsvis att riksdagen avslår samtliga motionsyrkanden som behandlas i detta avsnitt.

Kompetens och bemötande

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen avslår ett antal motionsyrkanden om bemötandefrågor och olika kompetenshöjande insatser inom rättsväsendets myndigheter.

Jämför reservationerna 46 (S), 47 (S), 48 (V), 49 (MP), 50 (MP), 51 (S, V), 52 (S, MP, V), 53 (MP, V), 54 (S, MP, V), 55 (S, V), 56 (MP, V), 57 (SD), 58 (S, V), 59 (MP), 60 (MP, V), 61 (S, V), 62 (MP), 63 (SD), 64 (S, SD) och 65 (MP, V).

Propositionen

Regeringen anför (prop. 2013/14:1 utg.omr. 4 s. 15) att myndigheterna inom rättsväsendet i många avseenden är beroende av varandra för att nå framgång i brottsbekämpningen. Det ställer stora krav på en väl utvecklad samordning och på att myndigheterna tillsammans strävar mot gemensamma mål. För att resultaten ska bli så goda som möjligt är det viktigt att var och en av myndigheterna ser sin roll i rättskedjan och på olika sätt underlättar övriga myndigheters insatser. Exempelvis är ansvarsfördelningen och samarbetet mellan polisen och åklagarna av stor betydelse för att resurserna och kompetensen ska användas på bästa sätt i den brottsutredande verksamheten. För att uppnå effektivitets- och kvalitetsvinster finns det fortfarande behov av att stärka samverkan mellan myndigheterna i rättskedjan. Myndigheterna behöver försäkra sig om att genomgående ha utvecklade strukturer och rutiner som säkerställer samverkan och samtidigt tydligt klargör ansvarsfördelningen mellan olika funktioner.

Regeringen anför vidare att rättsväsendets myndigheter även behöver stärka samverkan med myndigheter och aktörer utanför rättsväsendet, däribland med kommuner och landsting. Det gäller inte minst i det brottsförebyggande arbetet och i arbetet med att stödja brottsdrabbade. För att insatserna på dessa områden ska bli heltäckande och konsekventa ställs det stora krav på samordning mellan olika aktörer.

Regeringen pekar vidare på (s. 16) att det krävs att myndigheterna kontinuerligt följer upp och analyserar sina verksamheter och resultat för att kunna identifiera relevanta förbättringsområden och få vägledning i var ansvaret för olika åtgärder bör ligga. En väl utvecklad verksamhets- och resultatuppföljning förbättrar möjligheten till en aktiv styrning av verksamheterna och bidrar till att uppmärksamma framgångsrika metoder och arbetssätt som kan spridas runt om i landet.

Regeringen framhåller (s. 24) att rättssystemet i stor utsträckning är beroende av att de som drabbas av brott har förtroende för rättsväsendet så att de anmäler brotten och medverkar i utredningarna. Rättsprocessen upplevs av många brottsdrabbade som påfrestande. För att de drabbade ska kunna känna sig trygga att berätta vad de har varit med om och orka fullfölja rättsprocessen måste rättsväsendets myndigheter bemöta de drabbade med professionalism och medkännande. Det kräver medvetenhet om brottsdrabbades behov och reaktioner. Ett sådant förhållningssätt är lika angeläget vid bemötande av vittnen till brott. Utan målsägandes och vittnens utsagor är det ofta mycket svårt att nå framgång i rättsprocesserna.

Vidare anför regeringen att polisen och åklagarna har en viktig roll i att uppmärksamma barn som har bevittnat våld och andra övergrepp i nära relationer. För att dessa barn i högre grad ska synliggöras i förundersökningar har Brottsoffermyndigheten i uppdrag att genomföra utbildningsinsatser riktade till de berörda yrkesgrupperna. Genom utbildningsinsatserna kan dessa barns möjligheter att få brottsskadeersättning samt annat stöd och skydd förbättras.

Regeringen framhåller i propositionen (s. 48) att det pågår ett omfattande arbete för att förbättra rättsväsendets bemötande av och stöd till brottsoffer. Regeringen anför vidare att den särskilt har följt utvecklingen inom det område som avser arbetet för att förbättra polisens information till brottsoffer och även har gett Rikspolisstyrelsen i uppdrag att redovisa vidtagna åtgärder på detta område. Redovisningen kommer att ske under hösten 2013 och regeringen avser att återkomma till riksdagen i frågan.

Regeringen anför dessutom (s. 48) att vittnesstödsverksamheten, som bedrivs vid samtliga tingsrätter och hovrätter, årligen når ett stort antal brottsdrabbade och vittnen. Vittnesstödsverksamheten fyller en viktig funktion genom att bidra till ökad trygghet och förståelse för rättsprocessen och därmed till ökad rättssäkerhet. I syfte att utveckla verksamheten ytterligare avser regeringen att ge Brottsoffermyndigheten och Domstolsverket i uppdrag att överväga alternativ för att säkerställa en långsiktigt hållbar vittnesstödsverksamhet.

Regeringen betonar (s. 49 f.) vikten av att myndigheternas arbete för att främja jämställdhet och mångfald samt för att motverka diskriminering fortgår. Synen på myndigheterna som attraktiva arbetsgivare är beroende av att detta arbete fortsätter. Ett korrekt bemötande utifrån olika yrkesroller bidrar också till att de anställda representerar myndigheterna på ett förtroendeingivande sätt.

Motionerna

Frågor om åtgärder för att öka kompetensen på olika områden inom rättsväsendets myndigheter och för att myndigheternas företrädare bättre ska kunna bemöta och lämna information till dem som i olika sammanhang kommer i kontakt med myndigheterna lyfts fram i ett antal motioner.

När det gäller sexualbrott mot barn framhålls i motion 2013/14:Ju212 av Hans Hoff (S) vikten av en samlad strategi för att öka kompetensen i rättsväsendet och förstärka prioriteringarna. I motion 2013/14:Ju248 av Åsa Lindestam och Thomas Strand (båda S) efterfrågas en handlingsplan för att höja statusen för poliser och domare som arbetar med brott som berör barn. I kommittémotion 2013/14:C202 av Marianne Berg m.fl. (V) yrkande 3 anförs att det bör finnas specialdomare (familjedomare) med erfarenhet av och särskild kompetens för familjemål vid varje domstol. I motion 2013/14:Ju238 av Agneta Luttropp (MP) yrkande 3 efterfrågas barndomstolar och/eller specialutbildade domare. Enligt motionären behövs det specialiserade domstolar där domare har specialkunskap på området sexuella övergrepp mot barn och våld mot barn. I motion 2013/14:So339 av Agneta Luttrop och Mats Pertoft (båda MP) yrkande 5 efterfrågas en kompetenshöjning inom rättsväsendet när det gäller kunskapen om neuropsykiatriska funktionshinder.

I motion 2013/14:Ju363 av Staffan Danielsson och Erik A Eriksson (båda C) anförs att förvaltningsrätterna i djurskyddsärenden bör kunna kompletteras med tekniska råd och särskilda ledamöter med sakkunskap för att öka rättssäkerheten.

I kommittémotion 2013/14:Ju412 av Morgan Johansson m.fl. (S) yrkande 54 anförs att rättsväsendet måste förbättra sitt arbete med bemötandefrågor gentemot brottsoffer.

I kommittémotion 2012/13:K394 av Maria Ferm m.fl. (MP) yrkande 5 begärs att en lämplig myndighet ska ges i uppdrag att genomföra aktiva insatser inom rättsväsendet för att upptäcka och förebygga diskriminering. I yrkande 6 i motionen anförs att samtliga myndigheter inom rättsväsendet ska arbeta med frågor om antidiskriminering och allas lika rätt som en del i sitt värdegrundsarbete.

I kommittémotion 2013/14:Ju214 av Maria Ferm m.fl. (MP) yrkande 3 anförs att rättsväsendets statliga företrädare såsom polis, åklagare och domare bör genomgå obligatoriska utbildningar i mångfalds- och diskrimineringsfrågor och att det bör genomföras en utbildningssatsning för rättsväsendets aktörer med fokus på att upptäcka och åtgärda diskriminerande strukturer och praktiker inom rättssystemet. I motionens yrkande 7 anförs att regeringen omedelbart bör tillsätta en kommission för lika rättigheter inom rättsväsendet med uppdrag att komma med förslag till regeringen om hur rättsväsendets strukturer och aktörer kan respektera alla människors lika värde.

Frågan om utbildning för nämndemän behandlas i kommittémotion 2013/14:Ju412 av Morgan Johansson m.fl. (S) yrkande 63. Motionärerna efterfrågar en obligatorisk och likartad utbildning för hela landet. Frågan om utbildning av nämndemän behandlas även i kommittémotion 2013/14:Ju427 av Maria Ferm m.fl. (MP) yrkande 7 och i motion 2013/14:Ju320 av Tina Acketoft (FP).

Enligt partimotion 2013/14:Ju316 av Jonas Sjöstedt m.fl. (V) yrkande 2 bör det finnas kompetens för att utreda arbetsmiljörelaterade brott i hela landet. I yrkande 6 framförs att det vid samtliga polismyndigheter, endera lokalt eller genom samverkan mellan distrikt, bör finnas poliser som är särskilt utbildade för att arbeta med djurskyddsrelaterade ärenden. I kommittémotion 2013/14:Ju399 av Maria Ferm m.fl. (MP) yrkande 5 anförs att polis- och åklagarmyndigheterna ska ges i uppdrag att förstärka djurskyddskompetensen. I kommittémotion 2013/14:MJ518 av Helena Leander m.fl. (MP) yrkande 12 framförs önskemål om djurpoliser i hela landet. I motionerna 2013/14:Ju431 av Richard Jomshof m.fl. (SD) och 2013/14:MJ501 av Markus Wiechel (SD) yrkande 2 anförs att det bör inrättas en nationell djurskyddspolis. I den sistnämnda motionen yrkande 3 anförs vidare att djurskyddspolisen bör samordnas centralt för att effektivisera arbetet och även ansvara för utbildning på djurskyddsområdet.

I motion 2013/14:Ju230 av Pia Nilsson (S) framhålls behovet av en samordnad utbildning i Sala för kriminalvårdare och skötare inom rättspsykiatrin.

I kommittémotion 2013/14:Ju412 av Morgan Johansson m.fl. (S) yrkande 12 påtalas behovet av samverkan mellan flera aktörer i det brottsförebyggande arbetet. Således föreslås ett införande av obligatoriska samverkansavtal mellan polisen, kommuner och hälso- och sjukvården. I motion 2013/14:Ju398 av Robert Halef (KD) yrkande 1 anförs att bostadsinbrott bör förebyggas genom ett förbättrat samarbete mellan polis, Brå och kommuner.

I kommittémotion 2013/14:Ju213 av Maria Ferm m.fl. (MP) yrkande 2 efterfrågas en översyn av vem som har det heltäckande ansvaret för det brottsbekämpande och brottsförebyggande arbetet.

I kommittémotion 2013/14:Ju214 av Maria Ferm m.fl. (MP) yrkande 1 efterfrågas stöd för projekt som syftar till att öka förståelsen mellan polisen och invånare. Motionärerna pekar på Polisförbundet och Fryshusets gemensamma dialogprojekt som syftar till att skapa ökad förståelse mellan polisen och ungdomar som ett mycket positivt exempel. I yrkande 6 anförs att arbetet med att stärka förtroendet för polisen bör göras till en prioriterad fråga både från politiskt håll och från polisledningens håll.

Behovet av ett förbättrat vittnesskyddsprogram framhålls i kommittémotion 2013/14:Ju412 av Morgan Johansson m.fl. (S) yrkande 30. I partimotion 2013/14:Ju379 av Jimmie Åkesson m.fl. (SD) yrkande 3 efterfrågas ett utökat stöd för att skydda vittnen. I motion 2013/14:Ju344 av Kent Ekeroth och Richard Jomshof (båda SD) yrkande 12 efterfrågas ett förbättrat vittnes- och brottsofferskydd. Även i motionerna 2013/14:Ju234 av Billy Gustafsson (S), 2013/14:Ju309 av Mats Pertoft (MP), 2013/14:Ju367 av Metin Ataseven (M) och 2013/14:Ju370 av Robert Halef (KD) yrkande 1 efterfrågas ett bättre vittnesskydd. I den sistnämnda motionen anförs även, i yrkande 2, att regeringen bör se över hur samarbetet fungerar mellan polisen och kommunerna för att säkerställa att personskyddet efterlevs. I kommittémotion 2013/14:Ju412 (S) yrkande 31 påtalas att inriktningen i säkerhetsarbetet vid domstolarna bör vara att införa permanenta säkerhetskontroller.

I kommittémotion 2013/14:K394 av Maria Ferm m.fl. (MP) yrkande 13 efterfrågas en förbättring av tolkarnas villkor och organisering. Enligt motionärerna bör resurserna i första hand satsas på att skapa en bättre balans mellan utbud och efterfrågan när det gäller de vanligaste språken. Tolkarbetet behöver vidare integreras på ett bättre sätt och utvärderas inom ramen för rättsväsendets verksamhet.

I motion 2013/14:Ju413 av Finn Bengtsson (M) efterfrågas förbättrad kompetens inom rättsväsendet när det gäller hur ekonomiska tillgångar hänförliga till organiserad brottslighet ska hittas och säkras.

I motion 2013/14:Ju269 av Eliza Roszkowska Öberg (M) anförs att polisens kompetens när det gäller it-brottslighet bör förbättras genom inhämtande av expertis från den privata sektorn.

I motion 2013/14:Ju244 av Gustav Nilsson (M) anförs att möjligheterna att förkorta väntetiderna vid icke akuta larm till polisen via telefon ska ses över. Enligt motionären kan tidsfaktorn ha stor betydelse även vid icke akuta fall och kan exempelvis innebära att allvarliga händelser förebyggs och undanröjs.

Bakgrund

Inom rättsväsendets myndigheter har det under de senaste åren vidtagits ett flertal åtgärder för att bl.a. höja kompetensen inom olika områden och förbättra bemötandet av brottsoffer och andra som kommer i kontakt med myndigheterna.

Målutredningen har i sitt betänkande Mål och medel – särskilda åtgärder för vissa måltyper i domstol (SOU 2010:44) ställt upp ett antal principer för när det kan finnas behov av att vidta åtgärder för att uppnå särskild skyndsamhet eller särskild kompetens samt redovisat de verktyg och metoder som bedöms vara ändamålsenliga för att uppnå sådan skyndsamhet eller kompetens. Enligt Målutredningen bör särskilda åtgärder användas restriktivt, och den minst ingripande åtgärd som kan uppfylla behovet bör väljas. Betänkandet har remitterats. Betänkandet bereds vidare inom Regeringskansliet.

Av kursprogrammet för Domstolsakademin inom Sveriges Domstolar framgår att akademin erbjuder specialiseringskurser i olika ämnen, t.ex. familjerätt och ungdomsmål. Domstolsakademin har huvudansvaret för all kompetensutveckling som riktar sig till ordinarie domare och som avser domarens juridiska kompetens. Domstolsakademin har också ansvaret för de centrala fiskalsutbildningarna samt för utbildningarna för föredragande och beredningsjurister. Utbildningens syfte är att ge varje medarbetare de bästa förutsättningarna att möta de höga kvalitativa krav som ställs i den dömande verksamheten.

Brottsoffermyndigheten och Domstolsverket har sedan 2006 regeringens uppdrag att verka för att vittnesstödverksamhet bedrivs vid landets samtliga tingsrätter och hovrätter. Av regleringsbrevet för Sveriges Domstolar för 2013 framgår vidare att regeringen med anledning av ett tillkännagivande från riksdagen (bet. 2011/12:JuU24, rskr. 2011/12:234) gett Domstolsverket i uppdrag att genomföra en utvärdering av säkerheten i domstol för målsägande och vittnen. Vid uppdragets genomförande ska Domstolsverket samråda med Brottsoffermyndigheten, Åklagarmyndigheten och Rikspolisstyrelsen. Uppdraget ska redovisas senast den 31 december 2013.

Av regleringsbrevet för Brottsoffermyndigheten för 2013 framgår att myndigheten har i uppdrag att vidareutveckla och genomföra ett utbildningsprogram för bättre bemötande av sexualbrottsoffer i samband med polisanmälan, förundersökning och rättegång. Utbildningsprogrammet ska riktas till personal inom länspolismyndigheterna, Åklagarmyndigheten och Sveriges Domstolar samt till advokater. Uppdraget ska vara slutfört och redovisat senast den 15 juni 2014.

Av regleringsbrevet för Rikspolisstyrelsen och övriga myndigheter inom polisorganisationen för 2013 framgår att Rikspolisstyrelsen ska följa upp och redovisa resultatet av de åtgärder som vidtas under 2012 och 2013 gällande bemötandet av brottsoffer. Redovisningen ska särskilt fokusera på åtgärder som vidtas i syfte att förbättra informationen till brottsoffer och öka deras möjlighet att få sina skadeståndskrav tillgodosedda. Redovisningen ska lämnas senast den 31 oktober 2013. Av regleringsbrevet framgår även att Rikspolisstyrelsen ska redovisa de åtgärder som polisen har vidtagit för att vidareutveckla arbetet med brottsutbytesfrågor på såväl strategisk som operativ nivå. Rikspolisstyrelsen ska också redovisa och kommentera det kvantitativa resultatet av polisens arbete för att spåra, säkra, förverka och återföra vinster av brott. Av regleringsbrevet framgår dessutom att polisens brottsförebyggande arbete ska vara planlagt, proaktivt och problemorienterat. De brottsförebyggande metoder som används ska om möjligt utgå från beprövad erfarenhet eller vara utvärderade. Arbetet ska utföras på eget initiativ och i samverkan med andra samhällsaktörer.

Nämndemannautredningen har haft i uppdrag att genomföra en översyn av nämndemannasystemet och överväga åtgärder för att skapa ett modernt nämndemannasystem som även i framtiden kan bidra till att upprätthålla allmänhetens förtroende för domstolarna. I sitt betänkande Nämndemannauppdraget – breddad rekrytering och kvalificerad medverkan (SOU 2013:49) har utredningen bl.a. övervägt hur informationen till och grundutbildningen av nämndemän kan förbättras. I betänkandet anför utredningen att en omfattande utbildning av nämndemän inte är förenlig med nämndemännens roll som lekmän. Det är däremot viktigt att nämndemännen är väl införstådda med sin roll i domstolen och har kunskap om frågor som har betydelse för tjänstgöringen. Betänkandet har remitterats och bereds för närvarande inom Regeringskansliet.

Brå publicerade i juni 2013 rapporten Bemötande i domstol (2013:11). Syftet med studien har varit att få en djupare och mer systematisk kunskap om hur domstolarna uppfattas av olika brukare: vittnen, målsägande och tilltalade samt förvaltningsdomstolarnas parter. Även professionella brukares erfarenheter, advokater, åklagare och domare ingår i analysen. Ett övergripande syfte är att utifrån de empiriska materialen föreslå konkreta förbättrings- och åtgärdsförslag för att domstolarna genom ett fortsatt utvecklat bemötandearbete ska uppnå såväl en högre grad av rättssäkerhet som en ökad effektivitet.

Riksdagen har gjort två tillkännagivanden till regeringen med anledning av motioner som rör frågan om bemötande av brottsoffer. Det ena tillkännagivandet (bet. 2010/11:JuU1, rskr. 2010/11:101–102) avser att regeringen bör återkomma till riksdagen med en redovisning av de åtgärder som genomförs med anledning av det arbete som pågår för att förbättra polisens information till brottsoffer. Det andra tillkännagivandet (bet. 2012/13:JuU1, rskr. 2012/13:124) avser att regeringen bör återkomma med en redovisning av de förbättringsåtgärder som vidtas inom rättsväsendet när det gäller bemötande av och stöd till brottsoffer.

Riksdagen behandlade och biföll under våren 2013 proposition 2012/13:132 Tolkning och översättning i brottmål (bet. 2012/13:JuU23, rskr. 2012/13:286). Propositionens lagförslag, som syftade till att genomföra EU:s tolknings och översättningsdirektiv, har bl.a. inneburit att kompetenskraven skärpts när det gäller tolkar och översättare som anlitas av domstolar och brottsutredande myndigheter. Den nya lagstiftningen trädde i kraft den 1 oktober 2013.

Utskottets ställningstagande

Utskottet har flera gånger tidigare uttalat sig om liknande motionsyrkanden om kompetens och bemötande inom rättsväsendets myndigheter, senast i förra årets budgetbetänkande (2012/13:JuU1 s. 83 f.). Utskottet underströk då vikten av att myndigheterna kontinuerligt arbetar med bemötandefrågor gentemot brottsoffer. Vidare såg utskottet det som självklart att de människor som kommer i kontakt med myndigheterna, t.ex. brottsoffer och vittnen, får ett professionellt bemötande från myndighetsföreträdare. Utskottet såg vidare mycket positivt på en stärkt samverkan såväl mellan rättsväsendets myndigheter som mellan dessa myndigheter och andra aktörer. Utskottet pekade dessutom på vikten av en regelbunden uppföljning och utvärdering av myndigheternas verksamheter och resultat. I fråga om rättsväsendets bemötande av och stöd till brottsoffer föreslog utskottet, som framgått ovan, ett tillkännagivande till regeringen. När det gällde de övriga motionsyrkandena i avsnittet föreslog utskottet att riksdagen skulle avslå dessa.

I många av de nu aktuella motionerna om kompetens och bemötande framhålls vikten av att anställda inom rättsväsendets olika myndigheter har hög kompetens inom olika områden. Utskottet instämmer i detta och konstaterar också att det inom rättsväsendets myndigheter kontinuerligt vidtas åtgärder för att öka kompetensen inom många olika områden. Utskottet ser det alltjämt som självklart att de människor som kommer i kontakt med myndigheterna får ett professionellt bemötande från myndighetsföreträdare.

Utskottet ser vidare mycket positivt på en utvecklad samordning mellan rättsväsendets myndigheter och anser dessutom att det är viktigt att rättsväsendets samverkan med myndigheter och aktörer utanför rättsväsendet stärks. Därigenom kan viktig erfarenhet och kunskap tas till vara vilket är av stor betydelse för såväl det brottsförebyggande som det brottsutredande arbetet. Vidare vill utskottet peka på att det är viktigt med uppföljning och utvärdering av verksamheterna för att myndigheterna ska kunna veta vad som behöver förbättras. Utskottet konstaterar att ett omfattande arbete pågår för att öka kompetensen inom rättsväsendets myndigheter. Utskottet noterar vidare att det pågår ett omfattande arbete på flera plan för att förbättra bemötandet av brottsoffer och vittnen och för att se till att de som kommer i kontakt med myndigheterna bemöts professionellt och kan känna sig trygga och säkra.

Utskottet finner mot denna bakgrund inte att riksdagen har anledning att göra något tillkännagivande när det gäller kompetens- och bemötandefrågor. Utskottet föreslår att riksdagen avslår samtliga motionsyrkanden i detta avsnitt.

Reservationer

Utskottets förslag till riksdagsbeslut och ställningstaganden har föranlett följande reservationer. I rubriken anges vilken punkt i utskottets förslag till riksdagsbeslut som behandlas i avsnittet.

1.

Polisens arbete mot organiserad brottslighet, punkt 4 (SD)

 

av Richard Jomshof (SD).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 4 borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i reservationen. Därmed bifaller riksdagen motion

2013/14:Ju344 av Kent Ekeroth och Richard Jomshof (båda SD) yrkandena 3 och 4.

Ställningstagande

Jag anser att Rikskriminalpolisen bör få ett nationellt ansvar och resurser för att bekämpa den organiserade brottsligheten i hela landet. För att tydliggöra denna särställning bör Rikskriminalpolisen även få ett eget anslag inom utgiftsområdet. I kampen mot den organiserade brottsligheten bör Rikskriminalpolisen vidare få utökade befogenheter som sedan ska kunna delegeras till lokala polismyndigheter. Den sekretess som kan finnas mellan myndigheter ska inte gälla när Rikskriminalpolisen begär information i ärenden som har samband med organiserad brottslighet.

2.

Skydd för barn mot sexuell exploatering, punkt 5 (SD)

 

av Richard Jomshof (SD).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 5 borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i reservationen. Därmed bifaller riksdagen motion

2013/14:Ju419 av Mattias Karlsson och Kent Ekeroth (båda SD) yrkandena 1 och 2.

Ställningstagande

Det är viktigt att kontinuerligt arbeta för att förbättra metoderna för att skydda barn mot sexuell exploatering. Inom ramen för polisen i Storbritannien inrättades 2006 myndigheten Child Exploitation and Online Protection Centre (CEOP). Myndigheten arbetar med att förebygga och beivra sexualbrott mot barn som begås över internet. Vid myndigheten finns både experter från olika sektorer och poliser med erfarenhet av sexualbrottsutredningar. Verksamheten vid CEOP har sedan starten 2006 resulterat i drygt 1 000 gripanden, och fler än 250 sexualförbrytarnätverk har brutits upp. Fler än 600 barn och ungdomar bedöms ha räddats från att utsättas för sexualbrott. I likhet med t.ex. svenska Ecpat anser vi att regeringen snarast borde låta utreda möjligheten att inrätta en svensk motsvarighet till CEOP.

Ett av CEOP:s viktigaste verktyg är en s.k. larmknapp på internet. I Storbritannien har stora sajter som t.ex. Facebook och MSN infört en sådan larmknapp som är direkt kopplad till både CEOP och polisen. Tröskeln för barn och unga att larma på det sättet är betydligt lägre än att ta upp telefonen och ringa till larmcentralen. Ett liknande system skulle snabbt kunna införas i Sverige och frågan borde därför snabbutredas vid sidan av utredningen om att införa en svensk motsvarighet till CEOP.

3.

Nationell resurs för hedersrelaterade brott, punkt 6 (S)

 

av Morgan Johansson (S), Kerstin Haglö (S), Elin Lundgren (S), Anna Wallén (S), Arhe Hamednaca (S) och Mattias Jonsson (S).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 6 borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i reservationen. Därmed bifaller riksdagen motion

2013/14:Ju412 av Morgan Johansson m.fl. (S) yrkande 98.

Ställningstagande

När en person känner sig hotad och det samtidigt finns en bakomliggande hedersproblematik är det viktigt med bra hot- och riskanalyser. Sådana analyser görs av både socialtjänsten och polisen. Det förekommer att analyserna skiljer sig åt, vilket kan leda till att fel insatser görs. I värsta fall råkar den hotade personen illa ut. Vi menar att det behövs en bättre samordning mellan myndigheterna när det gäller både hot- och riskanalyserna och de efterföljande insatserna. I likhet med Brottsförebyggande rådet anser vi att det hos polisen bör inrättas en nationell resurs för hedersrelaterad brottslighet.

4.

Överföring av vissa polisuppgifter till andra aktörer, punkt 7 (SD)

 

av Richard Jomshof (SD).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 7 borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i reservationen. Därmed bifaller riksdagen motion

2013/14:Ju329 av Kent Ekeroth (SD).

Ställningstagande

Vissa av polisens uppgifter borde ligga inom andra samhällsaktörers ansvarsområden. Detta har uppmärksammats av rikspolischefen. Han menar att många av de uppgifter som i dag utförs av polisen hindrar organisationen från att uppfylla de mål som är uppsatta för kärnverksamheten. Uppgifterna skulle ofta kunna skötas bättre av aktörer som har en annan kompetens än polisen. Rikspolischefen har som exempel anfört att pass bör utfärdas av länsstyrelserna, att omhändertagande av berusade personer bör skötas av landstingen, att tillståndsgivning för t.ex. fyrverkerier och cirkustält bör skötas av kommunerna, att inspektion av farliga istappar bör skötas av snöröjare och att inspektion av utrymningsvägar och eltillförsel på hotell och pensionat bör skötas av kommunerna. Han menar också att omhändertagande av hittegods, transporter av vissa personer och omhändertagande av vanvårdade djur är verksamheter som kan skötas av andra än polisen. Jag instämmer i rikspolischefens synpunkter och anser därför att regeringen skyndsamt bör återkomma till riksdagen med förslag som innebär att arbetsuppgifter överförs från polisen till andra bättre lämpade samhällsaktörer.

5.

Indikatorer för måluppfyllelse och kvalitet, punkt 8 (S, MP, V)

 

av Morgan Johansson (S), Kerstin Haglö (S), Elin Lundgren (S), Anna Wallén (S), Arhe Hamednaca (S), Lena Olsson (V), Mattias Jonsson (S) och Agneta Börjesson (MP).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 8 borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i reservationen. Därmed bifaller riksdagen motion

2013/14:Ju213 av Maria Ferm m.fl. (MP) yrkande 3.

Ställningstagande

Riksdagens utredningstjänst har gjort en sammanställning över kunskapsläget när det gäller effektiviteten i den polisiära verksamheten. Översikten visar att de metoder som fokuserar på riskfaktorer, dvs. olika former av problemorienterat arbete, verkar ha bäst resultat. Platsbaserade metoder, dvs. att de polisiära insatserna riktas mot brottsintensiva platser, har det starkaste vetenskapliga stödet. Självfallet har antalet poliser betydelse för brottsbekämpningen, men resultatet beror också på hur poliserna arbetar. Till detta kommer att tendenserna i brottsutvecklingen till stor del beror på samhällsutvecklingen i övrigt. Det råder enighet om att styrningen av polisens organisation och personalstruktur ska grundas på uppföljningar och utvärderingar av tidigare genomförda åtgärder. Vi menar att det behövs ytterligare måttstockar för kvaliteten inom polisen utöver den s.k. pinnjakten. Det kan handla om polisens bemötande, medborgarnas förtroende för polisen eller hur tillgänglig polisen är. För att möjliggöra detta måste relevanta indikatorer för måluppfyllelse och kvalitet utvecklas.

6.

Tydliga och mätbara mål för polisens brottsförebyggande arbete, punkt 9 (S, MP, V)

 

av Morgan Johansson (S), Kerstin Haglö (S), Elin Lundgren (S), Anna Wallén (S), Arhe Hamednaca (S), Lena Olsson (V), Mattias Jonsson (S) och Agneta Börjesson (MP).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 9 borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i reservationen. Därmed bifaller riksdagen motion

2013/14:Ju412 av Morgan Johansson m.fl. (S) yrkande 10.

Ställningstagande

Minskad kriminalitet innebär inte bara ett minskat lidande, utan även minskade kostnader för samhället. Ett systematiskt och väl utvecklat brottsförebyggande arbete kan därför göra stor skillnad. Riksrevisionen har framfört kritik mot polisens och regeringens hantering av det brottsförebyggande arbetet. Till att börja med genomför polisen endast hälften av den planerade brottsförebyggande verksamheten. Dessutom är effekterna av de åtgärder som faktiskt genomförs oklara. Enligt Riksrevisionen har regeringen inte gett polisen rätt förutsättningar i form av specifika, mätbara, relevanta och tidsatta mål för en längre period. Vi menar att detta är av avgörande betydelse för att det brottsförebyggande arbetet ska fungera, och polisen måste alltså få tydliga och mätbara mål för sin brottsförebyggande verksamhet.

7.

Rekrytering av utrikes födda personer, punkt 13 (MP, V)

 

av Lena Olsson (V) och Agneta Börjesson (MP).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 13 borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i reservationen. Därmed bifaller riksdagen motion

2013/14:Ju214 av Maria Ferm m.fl. (MP) yrkande 5.

Ställningstagande

Rekryteringen till polisväsendet bör breddas så att poliskåren i större utsträckning speglar befolkningens sammansättning. En mångfald inom poliskåren skulle bidra till ökad kvalitet och förhoppningsvis även stärka förtroendet för polisen. Detta är också den enskilt viktigaste åtgärden för att motverka diskriminering.

8.

Förbud mot riktade rekryteringskampanjer, punkt 14 (SD)

 

av Richard Jomshof (SD).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 14 borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i reservationen. Därmed bifaller riksdagen motion

2013/14:Ju441 av Kent Ekeroth (SD) yrkande 7.

Ställningstagande

Rekryteringen till polisen ska vara både rättvis och kvalitetssäkrande. Polisen borde därför inte tillåtas att bedriva positiv särbehandling genom att anta personer till polisutbildningen som är mindre kvalificerade än andra sökande, men som är av ett visst kön eller har en viss etnisk bakgrund. I konsekvens med detta borde polisen inte heller tillåtas att bedriva rekryteringskampanjer som vänder sig särskilt till minoriteter eller personer av ett visst kön.

9.

Obligatorisk personalhandledning, punkt 15 (S, MP, V)

 

av Morgan Johansson (S), Kerstin Haglö (S), Elin Lundgren (S), Anna Wallén (S), Arhe Hamednaca (S), Lena Olsson (V), Mattias Jonsson (S) och Agneta Börjesson (MP).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 15 borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i reservationen. Därmed bifaller riksdagen motionerna

2013/14:Ju213 av Maria Ferm m.fl. (MP) yrkande 5 och

2013/14:Ju412 av Morgan Johansson m.fl. (S) yrkande 22.

Ställningstagande

Polisyrket är komplext, och Sveriges poliser har en varierande och stressande arbetssituation. De möter ofta människor i kris. De kan också själva hamna i våldsamma situationer eller i situationer med starka upplevelser, t.ex. i utredningar om barnpornografibrott och grova våldsbrott. Utan ett system för att hantera stress och traumatiska situationer finns det en stor risk för psykisk ohälsa och cynism. Frågan om personalhandledning för poliser är därför viktig, inte minst ur ett arbetsmiljöperspektiv. Personalhandledning bör snarast bli en obligatorisk del av polisens verksamhet.

10.

Internationellt polisiärt samarbete, punkt 16 (S)

 

av Morgan Johansson (S), Kerstin Haglö (S), Elin Lundgren (S), Anna Wallén (S), Arhe Hamednaca (S) och Mattias Jonsson (S).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 16 borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i reservationen. Därmed bifaller riksdagen motion

2013/14:Ju412 av Morgan Johansson m.fl. (S) yrkande 23.

Ställningstagande

Myndighetssamverkan för att bekämpa brott finns sedan länge i Sverige. Eftersom brottsligheten blir alltmer gränsöverskridande måste också det internationella samarbetet mellan länderna fortsätta att öka. Vi ser EU som en viktig aktör för att driva på ett ökat polisiärt samarbete mellan länderna i Europa.

11.

Exitverksamhet, punkt 17 (S)

 

av Morgan Johansson (S), Kerstin Haglö (S), Elin Lundgren (S), Anna Wallén (S), Arhe Hamednaca (S) och Mattias Jonsson (S).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 17 borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i reservationen. Därmed bifaller riksdagen motion

2013/14:Ju412 av Morgan Johansson m.fl. (S) yrkande 24.

Ställningstagande

Personer som befinner sig i kriminella miljöer kan behöva ett omfattande stöd från samhället för att lyckas bryta med kriminaliteten. Det kan handla om förändrade levnadsförhållanden för hela familjen eller en geografisk flytt. Vi tror att detta skulle underlättas om det fanns en nationell exitverksamhet som kunde erbjuda sådant stöd.

12.

Samverkan med den ideella sektorn, punkt 19 (MP)

 

av Agneta Börjesson (MP).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 19 borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i reservationen. Därmed bifaller riksdagen motion

2013/14:Ju399 av Maria Ferm m.fl. (MP) yrkande 2.

Ställningstagande

I Sveriges kommuner finns ett väl utvecklat samarbete med lokala ideella brottsofferjourer. Detta är bra och ska uppmuntras, men samarbetet vilar ofta på en sårbar finansiell grund och har bristande rättsligt stöd i och med att sekretessbelagda uppgifter inte lämnas ut till jourerna. Det finns därför en risk att den som har utsatts för brott inte får det professionella stöd som han eller hon behöver.

Jag menar att det måste utredas hur samarbetet med den ideella sektorn kan utvecklas och bättre tas till vara inom rättsväsendet.

13.

Tillgänglig polis i hela landet, punkt 21 (S, V)

 

av Morgan Johansson (S), Kerstin Haglö (S), Elin Lundgren (S), Anna Wallén (S), Arhe Hamednaca (S), Lena Olsson (V) och Mattias Jonsson (S).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 21 borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i reservationen. Därmed bifaller riksdagen motionerna

2013/14:Ju316 av Jonas Sjöstedt m.fl. (V) yrkande 8 och

2013/14:Ju412 av Morgan Johansson m.fl. (S) yrkande 18 och

bifaller delvis motionerna

2013/14:Ju267 av Sten Bergheden (M) yrkande 1,

2013/14:Ju350 av Ulf Berg m.fl. (M) och

2013/14:Ju381 av Göran Lindell och Helena Lindahl (båda C).

Ställningstagande

Polisen är en del av den grundläggande samhällsservice som var och en kan kräva av ett civiliserat samhälle. Polisen måste därför vara tillgänglig även i mindre orter och i glesbygden. Det handlar inte bara om att förebygga och utreda brott, utan också om den service som polisen ska ge. Polisen handlägger t.ex. passansökningar och ansökningar om olika tillstånd.

Trots det ökade antalet poliser är polisens tillgänglighet fortfarande dålig på många ställen. Det är anmärkningsvärt att det går att ordna mobila poliskontor i Stockholm men att samma service inte kan tillhandahållas utanför storstäderna. Utredningen Se medborgarna (SOU 2009:92) innehåller många exempel på hur man kan utveckla och förbättra servicen för människor på landsbygden.

Att polisen inte finns tillgänglig på en viss plats innebär att polisen får en sämre lokalkännedom, vilket hämmar effektiviteten. Detta gör i sin tur att förtroendet för polisen minskar. Regeringen måste omgående vidta åtgärder som gör att även personer på landsbygden känner att de har tillgång till polisen. Vi vill dessutom underlätta för gränsöverskridande samverkan mellan polisen i de nordiska länderna.

14.

Närvarande polis i vardagen, punkt 22 (MP)

 

av Agneta Börjesson (MP).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 22 borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i reservationen. Därmed bifaller riksdagen motion

2013/14:Ju399 av Maria Ferm m.fl. (MP) yrkande 3.

Ställningstagande

Polisens närvaro i människors vardag behöver öka. Genom ett långsiktigt brottsförebyggande lokalt arbete måste polisen visa att den finns där för medborgarna, oavsett när brotten anmäls eller av vem. Vissa polismyndigheter har genomfört satsningar med närpoliser, skolpoliser och särskilda poliskontor i de mest brottsutsatta områdena. Det har visat sig att brott utreds enklare och snabbare i de delar av landet som har en starkt lokalt förankrad polis. Där finns också en ökad tilltro till polisen. Den lokala polisnärvaron är särskilt viktig i miljonprogramsområdena.

15.

Förtroendet för polisen, punkt 25 (MP)

 

av Agneta Börjesson (MP).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 25 borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i reservationen. Därmed bifaller riksdagen motion

2013/14:C419 av Åsa Romson m.fl. (MP) yrkande 25.

Ställningstagande

Polishatet måste tas på allvar och motverkas. Det är oacceptabelt att det sprids nidbilder av och desinformation om polisen för att öka motsättningarna och locka till upplopp.

För att öka förtroendet och förståelsen för polisen är det avgörande med en aktiv medverkan från dem som bor i miljonprogramsområdena. Polisförbundets och Fryshusets gemensamma dialogprojekt för att öka förståelsen mellan polisen och ungdomarna är ett mycket positivt exempel. Jag anser att det behövs fler liknande projekt och verksamheter för att öka förståelsen mellan polisen och invånarna i miljonprogramsområdena.

16.

Polisombudsman, punkt 26 (MP)

 

av Agneta Börjesson (MP).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 26 borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i reservationen. Därmed bifaller riksdagen motion

2013/14:Ju213 av Maria Ferm m.fl. (MP) yrkande 4.

Ställningstagande

Det finns i dag ingen särskild instans dit allmänheten kan vända sig med klagomål på polisen. Många som gör en polisanmälan mot en polis märker att det inte leder någonstans. Även om den anmälda polisen inte har begått något brott kan det handla om brister i bemötandet eller liknande, och en ursäkt eller en förklaring kan då behövas.

Jag anser att det bör inrättas en polisombudsman dit allmänheten kan vända sig med klagomål och synpunkter på polisens arbete.

17.

Antagningen till polisutbildningen, punkt 27 (SD)

 

av Richard Jomshof (SD).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 27 borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i reservationen. Därmed bifaller riksdagen motion

2013/14:Ju441 av Kent Ekeroth (SD) yrkandena 1 och 3–5.

Ställningstagande

Rikspolisstyrelsen har gång på gång vidtagit åtgärder för att göra poliskårens sammansättning mer ”politiskt korrekt”. Man har bl.a. förändrat antagningskraven till polisutbildningen till det sämre. De fysiska kraven har sänkts för båda könen till kvinnornas nivå. Vidare har man tagit bort både språkprovet i svenska och kravet på att ha skrivit högskoleprov.

Den svenska polisutbildningen har nu de lägsta antagningskraven i Norden. Dagens högkvalificerade poliskår sänks därför till en lägre nivå. Ytterst är detta ett självmål i spelet mot de grova brottslingarna. Det är också ett slag i ansiktet på alla duktiga poliser, vilkas yrke nu får sänkt status.

Kampen mot brottsligheten och arbetet för samhällstryggheten måste vara det främsta målet vid rekryteringen av nya poliser. Det är därför viktigt att inte tumma på fysiska och språkliga kvalifikationer. Även kvinnor och personer med invandrarbakgrund kan komma in på en polisutbildning med kvalitetssäkrande krav om de verkligen är lämpade för yrket. Jag vill därför att de fysiska kraven för båda könen ska höjas till den nivå som tidigare gällde för manliga sökande. Jag anser också att språkprovet i svenska och kravet på att ha skrivit högskoleprovet ska återinföras. Polisen ska inte heller få bedriva positiv särbehandling eller kvotering genom att anta personer till utbildningen som är mindre kvalificerade än andra sökande, men som är av ett visst kön eller har invandrarbakgrund.

18.

Polisutbildning på högskola eller universitet, punkt 28 (S, MP, V)

 

av Morgan Johansson (S), Kerstin Haglö (S), Elin Lundgren (S), Anna Wallén (S), Arhe Hamednaca (S), Lena Olsson (V), Mattias Jonsson (S) och Agneta Börjesson (MP).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 28 borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i reservationen. Därmed bifaller riksdagen motionerna

2013/14:Ju213 av Maria Ferm m.fl. (MP) yrkande 6,

2013/14:Ju316 av Jonas Sjöstedt m.fl. (V) yrkande 1 och

2013/14:Ju412 av Morgan Johansson m.fl. (S) yrkande 19.

Ställningstagande

Polisen har en avgörande roll i brottsbekämpningen. Dessutom blir polisens arbete alltmer internationaliserat, och samarbetet inom rättskedjan blir alltmer komplext. Därför är det viktigt med en modern, attraktiv och adekvat polisutbildning. Vi anser att en polisutbildning på akademisk nivå är ett måste.

Redan 2008 föreslog en statlig utredning att grundutbildningen till polis skulle ersättas med en högskoleutbildning på universitet/högskola och leda till en högskoleexamen, polisexamen (SOU 2008:39). Regeringen har därefter förhalat frågan om polisutbildningen under flera år. Under 2012 beslutade regeringen att polisutbildningen ska göras om, men det blir inte några stora förändringar, och utbildningen blir inte fullt ut en högskolebaserad utbildning. Det är olyckligt. Det är ett bakslag både för studenterna och för polisens framtida utveckling att utredningens förslag inte kommer att förverkligas. Att ersätta Polishögskolan i Sörentorp med en uppdragsutbildning är en halvmesyr som inte alls motsvarar behovet av en modern och effektiv polisverksamhet som vilar på en stabil grund av vetenskap och beprövad erfarenhet.

Problemet med regeringens beslut är att det inte skapas någon möjlighet att utveckla polisiärt arbete som ett eget ämne. Visserligen får poliserna högskolepoäng i valda delar, men de får ingen akademisk examen. Vidare finns det ingen möjlighet till forskning och utveckling om själva kärnan i polisarbetet, vilket skulle kunna benämnas polisvetenskap. De poliser som vill forska om polisarbetet tvingas att ta ytterligare en akademisk examen och ”lirka in” det polisiära perspektivet i det ämnet.

Polisen har under de senaste åren utsatts för en omfattande kritik. Trots kraftiga resurstillskott har polisens resultat på avgörande områden inte förbättrats utan tvärtom försämrats. Och vad värre är, man kan inte riktigt förklara varför. I det perspektivet är det märkligt att regeringen inte ser behovet av ökad kompetens.

Vi vill se en riktig högskoleutbildning som ger förutsättningar för att ta en polisexamen och bedriva vidare forskning. Personer som vill utbilda sig till polis, men som har en annan akademisk utbildning, bör kunna tillgodoräkna sig de ämnen som är relevanta för polisutbildningen. På så sätt kan tiden för polisutbildningen förkortas och en breddad rekrytering uppmuntras. Den nya högskoleutbildningen bör ha starka band till polisverksamheten redan under utbildningstiden.

En högskoleutbildning skulle förbättra möjligheterna till ett arbetslivslångt lärande hos de anställda i polisorganisationen. Det skulle vidare främja polisernas möjligheter att specialisera sig. Polisstudenterna skulle få samma rätt till insyn och inflytande över sin utbildning som andra studerande på högskolenivå. En högskoleutbildning skulle vidare bredda rekryteringen och underlätta såväl forskningen inom området som samverkan med andra discipliner. Mer forskning ger i sin tur bättre förutsättningar för en effektivare polis. Dessutom skulle en fördjupad forskning och metodutveckling kunna bidra till ett mer kritiskt förhållningssätt till det egna polisarbetet, vilket är oerhört viktigt eftersom det är nödvändigt för att polisen ska utvecklas i positiv riktning.

Kravet på en akademiserad polisutbildning handlar alltså i grunden om att skapa förutsättningar för polisverksamheten att utvecklas och effektiviseras på alla nivåer.

19.

Ansvaret för polisutbildningen inom Regeringskansliet, punkt 29 (MP)

 

av Agneta Börjesson (MP).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 29 borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i reservationen. Därmed bifaller riksdagen motion

2013/14:Ub430 av Jabar Amin m.fl. (MP) yrkande 7.

Ställningstagande

Som framgår ovan anser jag att utbildningen till polis ska bli en högskoleutbildning. Praktiska inslag ska självklart ingå i utbildningen på liknande sätt som i vissa andra utbildningar. Det är enligt min mening inte Justitiedepartementet och Rikspolisstyrelsen som är bäst lämpade att avgöra hur en forsknings- och kunskapsbaserad högre utbildning ska vara uppbyggd. Den rätta kunskapen om detta finns i stället hos Utbildningsdepartementet och dess myndigheter. Ansvaret för polisutbildningen borde därför flyttas från Justitiedepartementet till Utbildningsdepartementet.

20.

Utredare för miljöbrott, punkt 33 (V)

 

av Lena Olsson (V).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 33 borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i reservationen. Därmed bifaller riksdagen motion

2013/14:Ju316 av Jonas Sjöstedt m.fl. (V) yrkande 3.

Ställningstagande

I dag arbetar miljöbrottsutredarna under två chefer. De har dels en chef inom polisorganisationen som fördelar deras arbetsuppgifter, dels en åklagare som leder utredningsarbetet. Inte sällan får miljöbrottsutredarna arbeta med annat än miljöbrott, vilket leder till att miljöbrottsutredningarna blir försenade. Miljöbrottsutredarna bör därför inte vara anställda av polisen utan direkt av Riksenheten för miljö- och arbetsmiljömål inom Åklagarmyndigheten.

21.

Utredare för arbetsmiljöbrott, punkt 34 (S, V)

 

av Morgan Johansson (S), Kerstin Haglö (S), Elin Lundgren (S), Anna Wallén (S), Arhe Hamednaca (S), Lena Olsson (V) och Mattias Jonsson (S).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 34 borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i reservationen. Därmed bifaller riksdagen motion

2013/14:A409 av Ylva Johansson m.fl. (S) yrkande 32.

Ställningstagande

Antalet anmälningar och lagförda brottsmisstankar på arbetsmiljöområdet har ökat. En anledning kan vara att den operativa Riksenheten för miljö- och arbetsmiljömål har inrättats inom Åklagarmyndigheten. För att ännu fler arbetsmiljöbrott ska kunna utredas måste det finnas tillräckliga utredarresurser. Vi anser därför att Riksenheten för miljö- och arbetsmiljömål ska ha ett antal egna utredare på arbetsmiljöområdet. På så sätt blir det möjligt att samla och stärka kompetensen på detta område.

22.

Samverkan mellan åklagarna och polisen, punkt 36 (S)

 

av Morgan Johansson (S), Kerstin Haglö (S), Elin Lundgren (S), Anna Wallén (S), Arhe Hamednaca (S) och Mattias Jonsson (S).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 36 borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i reservationen. Därmed bifaller riksdagen motion

2013/14:Ju402 av Hillevi Larsson m.fl. (S).

Ställningstagande

Antalet uppklarade brott är ett mått på de brottsutredande myndigheternas arbete med att ”åtgärda och klarlägga” de anmälda brotten. Under 2012 minskade antalet personuppklarade brott jämfört med tidigare år. Vi menar att det finns skäl att analysera på djupet hur arbetet med brottsutredningar och förundersökningar är organiserat.

Riksdagens ombudsmän (JO) har ifrågasatt uppdelningen mellan åklagarna och polisen i brottsutredningsarbetet. Enligt JO leder uppdelningen till bristande effektivitet och svårigheter att avgöra vem som ska hållas ansvarig för fel och brister. JO har riktat skarp kritik i flera fall där svåra brott inte har kunnat lösas på grund av brister i samarbetet mellan åklagare och polis.

Om fler brott ska bli uppklarade krävs alltså en fungerande samverkan mellan polisen och åklagarna. Att polisen nu blir en sammanhållen myndighet är ett viktigt steg mot högre kvalitet och ökad effektivitet i polisens verksamhet. Dagens organisation gör polisen svårstyrd och skapar onödiga gränser mellan myndigheterna. Den stora omorganisationen av polisen kan dock innebära att även Åklagarmyndigheten bör omorganiseras, så att samarbetet och samverkan med den nya polisorganisationen stärks på bästa sätt.

23.

Miljöbrotten till mark- och miljödomstolarna, punkt 37 (V)

 

av Lena Olsson (V).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 37 borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i reservationen. Därmed bifaller riksdagen motion

2013/14:Ju316 av Jonas Sjöstedt m.fl. (V) yrkande 4.

Ställningstagande

Miljöbrotten avgörs i dag av tingsrätterna. Sannolikheten för att en tingsrättsdomare ska ha någon erfarenhet av miljöbrott är emellertid mycket liten och tingsrätterna är således nybörjare i de flesta miljöbrottmål. Jag anser att mark- och miljödomstolarna bör få ta över ansvaret för miljöbrotten. Regeringen bör se över detta och återkomma med ett förslag.

24.

Centralisering av gruvärenden till förstärkta mark- och miljödomstolar, punkt 38 (V)

 

av Lena Olsson (V).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 38 borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i reservationen. Därmed bifaller riksdagen motion

2013/14:N226 av Kent Persson m.fl. (V) yrkande 13.

Ställningstagande

Gruvindustrin är strategiskt viktig för Sverige. Tack vare den globala efterfrågan på svenska mineraler och metaller är gruvnäringen på väg att återta en betydelsefull roll i den svenska ekonomin.

För att skydda människor och natur mot rovdrift och exploatering behöver gruvnäringen tydliga lagar. Det är viktigt ur både ett globalt och ett nationellt perspektiv att myndigheterna är effektiva och hanterar företagens olika ärenden på ett rättssäkert sätt. Myndigheterna bör också samarbeta så att inte ett enskilt företag måste lämna samma uppgifter till flera olika myndigheter. Hanteringen av gruvärendena bör därför centraliseras till mark- och miljödomstolarna. Vidare bör dessa domstolar förstärkas för detta ändamål.

25.

Domstolsorganisationen, punkt 39 (S, MP, V)

 

av Morgan Johansson (S), Kerstin Haglö (S), Elin Lundgren (S), Anna Wallén (S), Arhe Hamednaca (S), Lena Olsson (V), Mattias Jonsson (S) och Agneta Börjesson (MP).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 39 borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i reservationen. Därmed bifaller riksdagen motionerna

2013/14:Ju412 av Morgan Johansson m.fl. (S) yrkande 69 och

2013/14:Ju427 av Maria Ferm m.fl. (MP) yrkande 6.

Ställningstagande

Under senare år har antalet domstolar i Sveriges minskat kraftigt. Nedläggningarna och sammanslagningarna har inte bara inneburit att många medborgare har fått ett längre avstånd till domstolarna. Centraliseringen av den dömande verksamheten har även fått negativa konsekvenser i form av fler inställda mål och längre resor för nämndemännen. Vidare har nämndemännens funktion att säkerställa lokalförankringen i dömandet försämrats.

Domstolarnas lokala och regionala förankring är viktig och ska värnas. Om fler domstolar läggs ned eller slås ihop försämras tillgängligheten och servicen för medborgarna ytterligare. Det skulle även innebära ett hot mot rättssäkerheten med tanke på det redan hårda trycket på domstolarna. Det är viktigt att medborgarna har förtroende för domstolarna. Vi motsätter oss därför ytterligare nedläggningar eller sammanslagningar av domstolar såväl inom tingsrättsorganisationen som inom förvaltningsrättsorganisationen.

26.

Statistik i vårdnadsmål, punkt 41 (SD)

 

av Richard Jomshof (SD).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 41 borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i reservationen. Därmed bifaller riksdagen motion

2013/14:Ju385 av Margareta Larsson (SD).

Ställningstagande

I dag finns ingen jämställdhetsstatistik när det gäller vårdnadstvister. Det argumenteras för att gemensam vårdnad är bäst för barnet. Både män och kvinnor sägs vara väl lämpade som vårdnadshavare. Rimligen borde detta resultera i att de flesta vårdnadstvister utmynnar i gemensam vårdnad. I de mål där en förälder anförtros ensam vårdnad borde fördelningen mellan män och kvinnor vara lika. Jag anser att regeringen borde ge Domstolsverket i uppdrag att sammanställa statistik över vilken part som tillerkänns vårdnaden i vårdnadstvister. Statistiken borde redovisas län för län och finnas tillgänglig på Domstolsverkets hemsida. Beroende på utfallet av en sådan statistik kan den antingen fungera som en varningsklocka eller visa att domstolarna inte har förutfattade meningar om mäns och kvinnors förmåga som vårdnadshavare.

27.

Kriminalvårdens resurser, punkt 42 (S, V)

 

av Morgan Johansson (S), Kerstin Haglö (S), Elin Lundgren (S), Anna Wallén (S), Arhe Hamednaca (S), Lena Olsson (V) och Mattias Jonsson (S).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 42 borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i reservationen. Därmed bifaller riksdagen motion

2013/14:Ju412 av Morgan Johansson m.fl. (S) yrkande 72.

Ställningstagande

Kriminalvården har gått från att ha en budget i obalans till en förbättrad ekonomisk situation, vilket delvis beror på en minskad klienttillströmning. Prognosen för den kommande klienttillströmningen är dock mycket osäker, särskilt på lång sikt. Osäkerheten beror bl.a. på att det är oklart hur lagstiftningen och praxis kommer att förändras i framtiden. Det måste därför finnas en flexibilitet i kriminalvårdens kapacitet.

Antalet häktade som transporteras runt är fortfarande stort. Detta är både ineffektivt och resursslukande. Kriminalvården bör därför arbeta för att minska antalet sådana transporter. Det är vidare viktigt att man behovsanpassar personalstyrkan och lokalerna.

Regeringen bör återkomma till riksdagen med en redogörelse för om kriminalvårdens resurser används effektivt och är tillräckliga för att bedriva en fungerande verksamhet.

28.

Bemanningen på anstalter och häkten, punkt 44 (S, V)

 

av Morgan Johansson (S), Kerstin Haglö (S), Elin Lundgren (S), Anna Wallén (S), Arhe Hamednaca (S), Lena Olsson (V) och Mattias Jonsson (S).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 44 borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i reservationen. Därmed bifaller riksdagen motion

2013/14:Ju412 av Morgan Johansson m.fl. (S) yrkande 74.

Ställningstagande

Kriminalvården har under flera år utvecklats radikalt på säkerhetssidan. Anstalterna med högst säkerhetsnivå har byggts ut, och säkerheten har höjts över lag. Detta har varit nödvändigt. Men en ökad säkerhet kan också skapa frustration hos de intagna. Det är därför viktigt att bemanningen på anstalter och häkten är så pass god att det finns möjlighet till en personlig kontakt med de intagna.

29.

Uppdrag till Brottsförebyggande rådet, punkt 47 (S, V)

 

av Morgan Johansson (S), Kerstin Haglö (S), Elin Lundgren (S), Anna Wallén (S), Arhe Hamednaca (S), Lena Olsson (V) och Mattias Jonsson (S).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 47 borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i reservationen. Därmed bifaller riksdagen motion

2013/14:Ju412 av Morgan Johansson m.fl. (S) yrkandena 9 och 13.

Ställningstagande

Ett systematiskt och väl utvecklat brottsförebyggande arbete gör stor skillnad då det leder till minskad kriminalitet, vilket i sin tur medför minskat lidande för brottsoffer och minskade kostnader för samhället. Riksrevisionen, som har granskat polisens brottsförebyggande arbete, har varit kritisk mot polisens och regeringens sätt att hantera det brottsförebyggande arbetet (RiR 2010:23). Enligt Riksrevisionen genomför polisen inte mer än hälften av den brottsförebyggande verksamhet som de planerat för. Riksrevisionen anser att regeringen inte har gett polisen tillräckligt goda förutsättningar i form av mål som är fastställda för en längre period och som är specifika, mätbara, relevanta och tidsatta. Vi menar att det är av avgörande betydelse att det brottsförebyggande arbetet fungerar. Brottsförebyggande rådet bör därför få ett särskilt uppdrag att samla den kunskap som finns om fungerande internationellt och nationellt brottsförebyggande arbete och anpassa dessa metoder till praktiskt polisarbete i samverkan med kommuner och andra myndigheter.

Projektet med sociala insatsgrupper har utvärderats av polisen och Ersta Sköndal högskola. Projektet har även granskats av radioprogrammet Kaliber. Huruvida de sociala insatsgrupperna var lyckade skiljer sig åt beroende på granskare. Polisen var mest positiv, även om de också har pekat på en rad problem som projektet synliggjort. Trots kraftig kritik mot projektet valde regeringen i februari 2013 att ge Rikspolisstyrelsen i uppdrag att fortsätta att stödja arbetet med sociala insatsgrupper. Arbetet är dock frivilligt, det bygger på att kommuner och andra aktörer vill och kan fortsätta eller inrätta sociala insatsgrupper. Därmed föreligger det enligt vår uppfattning en stor risk att arbetet kommer att fortsätta att se mycket olika ut i landet samt att de brister som uppdagats kommer att finnas kvar. Idén med sociala insatsgrupper kan vara god men vi anser att det krävs en riktig utvärdering och analys av arbetet. Det är viktigt att de slutsatser som dragits leder till förändring och förbättring. Brottsförebyggande rådet bör därför knytas till det fortsatta arbetet med sociala insatsgrupper och få i uppdrag att följa och utvärdera arbetet.

30.

Forskning om hedersrelaterat våld, punkt 48 (S)

 

av Morgan Johansson (S), Kerstin Haglö (S), Elin Lundgren (S), Anna Wallén (S), Arhe Hamednaca (S) och Mattias Jonsson (S).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 48 borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i reservationen. Därmed bifaller riksdagen motion

2013/14:Ju412 av Morgan Johansson m.fl. (S) yrkande 92.

Ställningstagande

Det saknas statistik över hur stor omfattning hedersrelaterat våld och förtryck har. Detta eftersom brott som begås i hederns namn inte har någon egen brottsrubricering och det följaktligen inte går att mäta omfattningen genom antalet anmälda brott. Att mörkertalet när det gäller våld i nära relationer är stort finns väl dokumenterat. Mycket talar för att de speciella omständigheter som råder kring hedersproblematiken gör att mörkertalet t.o.m. är större för våld eller hot som har koppling till heder. Vi anser att det krävs mer forskning på området för att få en mer heltäckande bild av vidden av hedersproblematiken.

31.

Ökad information om var brott begås, punkt 49 (MP)

 

av Agneta Börjesson (MP).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 49 borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i reservationen. Därmed bifaller riksdagen motion

2013/14:C419 av Åsa Romson m.fl. (MP) yrkande 37.

Ställningstagande

Det finns uppfattningar om att vissa områden eller delar av områden är mer brottsutsatta än de är, samtidigt som det finns felaktiga uppfattningar om att vissa områden är tryggare än de är. Detta riskerar att leda till att enskilda individer, men även olika beslutsfattare, fattar felaktiga beslut. Jag anser att ett sätt för såväl den enskilde som offentliga beslutsfattare att kunna fatta rationella beslut om hur han eller hon ska utforma sitt liv är att ha tillgång till statistik om var brotten begås. Jag anser att uppdraget att samla in en sådan mer detaljerad statistik över var brott begås lämpligen kan ges till Brottsförebyggande rådet.

32.

Utredning om systemhotande verksamhet, punkt 50 (MP, V)

 

av Lena Olsson (V) och Agneta Börjesson (MP).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 50 borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i reservationen. Därmed bifaller riksdagen motion

2013/14:Ju399 av Maria Ferm m.fl. (MP) yrkande 7.

Ställningstagande

Brottsförebyggande rådet har i sin årliga statistik över utvecklingen av hatbrotten i Sverige för 2010 (rapport 2011:8) redovisat att ungefär 270 anmälda brott baserades på islamofobi, vilket var en ökning jämfört med 2009 och följer en uppåtgående trend sedan mätningarna startade 2006. Det är inte klart i vilken grad islamofobi och antimuslimska åsikter har funnits med som skäl för personer att begå terrorhandlingar. Det är vidare inte klarlagt på vilket sätt och i vilken omfattning islamofobi och antimuslimism leder till systemhotande brottslighet i Sverige. Vi anser att detta bör klarläggas. Vidare bör förslag på åtgärder för att minska förekomsten av islamofobi och antimuslimism i Sverige redovisas.

33.

Statistik över händelser vid flyktingförläggningar m.m., punkt 51 (MP, SD, V)

 

av Richard Jomshof (SD), Lena Olsson (V) och Agneta Börjesson (MP).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 51 borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i reservationen. Därmed bifaller riksdagen motion

2012/13:Sf231 av Maria Ferm och Bodil Ceballos (båda MP).

Ställningstagande

Statens invandrarverk förde på 1990-talet statistik över olika händelser vid och mot flyktingförläggningar. Dessa uppgifter sammanställdes och redovisades senare i bl.a. boken Extremhögern av Stieg Larsson och Anna-Lena Lodenius. Numera har Migrationsverket ansvaret för uppgifter om mottagande av asylsökande. Det förs dock ingen statistik kring händelser vid eller mot flyktingförläggningar eller asylboenden så som det gjordes på 1990-talet.

Visserligen ingår brott mot flyktingförläggningar i Brottsförebyggande rådets hatbrottsstatistik, men de särredovisas inte. Vi vill åtgärda bristen på statistik och föreslår att sådan samlas in kring händelser vid eller mot Migrationsverkets boenden.

34.

Egen brottskod för djurrätts- och ekoterrorism, punkt 52 (SD)

 

av Richard Jomshof (SD).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 52 borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i reservationen. Därmed bifaller riksdagen motion

2013/14:Ju313 av Josef Fransson och Mikael Jansson (båda SD) yrkande 3.

Ställningstagande

Under 2013 har ett antal tidningar, bl.a. Life Science Sweden, rapporterat om att såväl anläggningar och laboratorier som forskare drabbats av hot och skadegörelse. Forskning på primater för att bl.a. hitta vaccin mot hiv och sjukdomar i hjärnan har drabbats och forskare har varnat för att man upplever att myndigheterna tar så lätt på hoten att hela forskningen riskerar att flyttas utanför EU. Både arbetstillfällen och spetskompetens riskerar på detta sätt att försvinna. Enskilda forskare har ständigt kontakt med företagens och laboratoriers säkerhetsavdelningar och drabbas regelbundet av hot och förstörelse i sina egna hem. Under den tid Säpo hade ansvar för denna brottstyp låg statistiken på cirka 300 anmälda brott per år. På grund av att brottstypen inte längre har en egen kod finns det i dag ingen statistik över antalet anmälda brott. Jag anser därför att man bör upprätta en särskild brottskod för anmälningar som kan relateras till eko- och djurrättsaktivism.

35.

Brottsligheten bland personer födda i Sverige och i utlandet, punkt 53 (SD)

 

av Richard Jomshof (SD).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 53 borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i reservationen. Därmed bifaller riksdagen motion

2013/14:Ju324 av Thoralf Alfsson (SD).

Ställningstagande

Brottsförebyggande rådet har vid två tillfällen tagit fram statistik över brottslighet bland svenskar och invandrare som sedan utmynnat i två rapporter. Den första rapporten publicerades 1996 och hade rubriken ”Invandrare och invandrares barns brottslighet – en statistisk analys”. Den andra rapporten publicerades 2005 med rubriken ”Brottslighet bland personer födda i Sverige och i utlandet”. Då rapporten från 2005 har varit mycket omdiskuterad och då man i denna inte, som man gjorde i rapporten från 1996, gör någon uppdelning i nationell tillhörighet eller regiontillhörighet har en rad ifrågasättanden av tillförlitligheten av rapporten kommit i dagen.

Som motiv för studien 2005 angav Brå följande motivering. ”De senaste tillgängliga uppgifterna om personer som är misstänkta för brott med svensk respektive utländsk bakgrund och sträcker sig fram till och med år 1989. Sedan dess har närmare 300 000 flyktingar kommit till Sverige. Även antalet personer födda i Sverige med en eller två utrikes födda har ökat. Samtidigt har 1990-talets lågkonjunktur inneburit ökade svårigheter för dessa grupper. Andelen av dem som var arbetslösa och beroende av socialbidrag ökade liksom boendesegregationen.”

Med tanke på ovanstående formulering anser jag att det i dag är av än större vikt och mer motiverat att genomföra en ny studie då antalet personer med utländsk bakgrund som fått uppehållstillstånd i Sverige sedan 2001 är mycket stort. Detsamma gäller även antalet personer födda i Sverige med en eller två utrikes födda föräldrar.

36.

Åtgärder mot barnsexturism, punkt 54 (S, V)

 

av Morgan Johansson (S), Kerstin Haglö (S), Elin Lundgren (S), Anna Wallén (S), Arhe Hamednaca (S), Lena Olsson (V) och Mattias Jonsson (S).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 54 borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i reservationen. Därmed bifaller riksdagen motion

2013/14:Ju404 av Meeri Wasberg (S) yrkandena 1–3.

Ställningstagande

När personer åker till ett annat land för att begå övergrepp på barn kallas det ibland för ”barnsexturism”. Den här fruktansvärda typen av övergrepp förekommer i hela världen, men företeelsen flyttar på sig i och med att förövarna flyttar runt till de länder där det är lättast att utnyttja barn och där rättsväsendet är svagast. Barnsexturismen är omfattande men samtidigt finns det en stor osäkerhet kring hur stor den är, vilka som är förövare, hur återfallsfrekvensen i brott ser ut, destinationsorter, om förövarna kan kopplas till andra sexualbrott, hur internet och ny teknologi påverkar exploateringen m.m. Vi anser att det behövs initiativ både nationellt och i EU för att bekämpa förekomsten av s.k. barnsexturism i världen. En viktig början är då att också noggrant kartlägga detta problem.

Trots att barnsexturismen har uppmärksammats mycket under senare år är antalet lagförda som begått brott utanför Sveriges gränser relativt litet. Ytterligare informationsinsatser, inte minst mot svenska turister, om problemet och vilka insatser man kan bistå med är nödvändigt.

Mot bakgrund av ovanstående bör riksdagen ge regeringen till känna att skyndsamt vidta lämpliga åtgärder för att dels kartlägga förekomsten av barnsexturism, dels förbättra informationsinsatserna gentemot svenska turister. Riksdagen bör också ge regeringen till känna att Europol skulle kunna vara en viktig och verksam aktör när det gäller arbetet med att stävja såväl människohandel för sexuella ändamål som barnsexturismen. Därutöver bör de insatser som redan gjorts följas upp vilket riksdagen bör ge regeringen till känna.

37.

Barnsexhandel m.m., punkt 55 (MP, V)

 

av Lena Olsson (V) och Agneta Börjesson (MP).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 55 borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i reservationen. Därmed bifaller riksdagen motion

2013/14:Ju238 av Agneta Luttropp (MP) yrkande 4 och

bifaller delvis motionerna

2013/14:Ju222 av Irene Oskarsson (KD) yrkande 1,

2013/14:Ju296 av Désirée Pethrus (KD) yrkande 1 och

2013/14:Ju442 av Maria Lundqvist-Brömster (FP).

Ställningstagande

De ensamkommande asylsökande barnen har uppmärksammats relativt mycket i den offentliga debatten och varit föremål för en rad förändringar som vidtagits i fråga om rutiner i asylprocessen och lagstiftning för att öka barnets skydd mot exploatering och försvinnanden. Det finns emellertid andra kategorier av utländska barn som kommer till Sverige och som löper en hög risk att exploateras av människohandlare och/eller försvinna. I och med att denna grupp barn inte uppmärksammas tillräckligt löper de en ännu större risk att exploateras. Dessa kategorier av utländska barn utgörs av barn med falska identitetshandlingar, barn som kommer efter det att familjen redan anlänt till Sverige, samt barn i ”eget boende”. För att uppmärksamma denna grupp av barn bör framtagandet av statistik förbättras avsevärt. Det finns också ett stort behov av bättre samordning mellan myndigheter när det finns misstankar om människohandel. Barn i migration som försvinner eftersöks inte på samma villkor som svenska barn och alltför många barn faller mellan stolarna i myndigheternas hantering av ärenden. För att förhindra att barn smugglas in bör tull, gränspolis samt passkontrollanter få en bredare utbildning samt utökade resurser och möjligheter att utarbeta metoder för en utökad och förbättrad kontroll.

38.

Hatbrott, punkt 56 (S, MP, V)

 

av Morgan Johansson (S), Kerstin Haglö (S), Elin Lundgren (S), Anna Wallén (S), Arhe Hamednaca (S), Lena Olsson (V), Mattias Jonsson (S) och Agneta Börjesson (MP).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 56 borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i reservationen. Därmed bifaller riksdagen motion

2013/14:K394 av Maria Ferm m.fl. (MP) yrkande 8.

Ställningstagande

I 2008 års regleringsbrev tog regeringen bort hatbrott som ett särskilt prioriterat område för Rikspolisstyrelsen och Åklagarmyndigheten. År 2008 polisanmäldes 5 900 hatbrott, en ökning med 2 350 anmälningar jämfört med året innan. Ökningen beror till stor del på den utvidgade definitionen av hatbrott. Enligt Brottsförebyggande rådet hade en femtedel av de anmälda hatbrotten homofobiska motiv. Under 2000-talet har en drastisk ökning av anmälda hatbrott skett, något som delvis förklaras genom en faktisk ökning av hatbrotten med homofobiska motiv. Hatbrotten innebär en särskild otrygghet för alla i de utsatta grupperna och drabbar således indirekt många fler än de direkta brottsoffren. I 2014 års regleringsbrev bör prioriteringen vara återinförd i regleringsbreven för Rikspolisstyrelsen och Åklagarmyndigheten. Rikspolisstyrelsen bör dessutom få i uppdrag att öka samtliga polisers kompetens kring hatbrott.

39.

Nationellt centrum för barnfrid, punkt 57 (S, V)

 

av Morgan Johansson (S), Kerstin Haglö (S), Elin Lundgren (S), Anna Wallén (S), Arhe Hamednaca (S), Lena Olsson (V) och Mattias Jonsson (S).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 57 borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i reservationen. Därmed bifaller riksdagen motion

2013/14:Ju295 av Carina Ohlsson (S) yrkande 1.

Ställningstagande

Vuxenvärldens oförmåga att förebygga, upptäcka och stoppa sexuella övergrepp och andra brott mot barn är allvarlig med tanke på att varje övergrepp och brott är en medveten handling som riktar sig direkt mot barnet och därför riskerar att skada barnet på en djup existentiell nivå

Det finns således mycket att vinna på att öka vår förmåga att förebygga, upptäcka och hjälpa utsatta barn, både för individen och för samhället. Anledningen till vår oförmåga att hjälpa utsatta barn beror bl.a. på kunskapsbrist kring barn som utsätts för brott. Det finns även organisatoriska brister då våra befintliga system inte är anpassade för de multiprofessionella samordnade helhetsinsatser som barn som har utsatts för sexuella övergrepp och andra brott ofta är i behov av. Vidare föreligger det en resursbrist då den specialiserade verksamhet som trots allt bedrivs på området är kraftigt underdimensionerad. Vi anser därför att det behövs ökade resurser i kombination med en ny organisation med ett nationellt helhetsansvar för sexuella övergrepp och andra brott mot barn. Inom ramen för en sådan samordnande organisation skulle det kunna bedrivas ett tvärvetenskapligt rationellt utvecklingsarbete där man skulle kunna samordna och sprida befintlig kunskap. Möjligheten att skapa ett nationellt centrum för barnfrid bör ses över.

40.

Handlingsplan mot grov organiserad brottslighet m.m., punkt 58 (S)

 

av Morgan Johansson (S), Kerstin Haglö (S), Elin Lundgren (S), Anna Wallén (S), Arhe Hamednaca (S) och Mattias Jonsson (S).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 58 borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i reservationen. Därmed bifaller riksdagen motion

2013/14:Ju412 av Morgan Johansson m.fl. (S) yrkande 38 och

bifaller delvis motion

2013/14:Ju236 av Billy Gustafsson (S).

Ställningstagande

Den socialdemokratiska regeringen presenterade en handlingsplan mot den ekonomiska brottsligheten 2004. Det arbetet har den borgerliga regeringen dessvärre valt att inte fullfölja. Vi menar att det är dags att presentera en ny handlingsplan med ett bredare grepp där både grov organiserad brottslighet och ekonomisk brottslighet ingår.

41.

Vardagsbrott och mängdbrott, punkt 60 (S)

 

av Morgan Johansson (S), Kerstin Haglö (S), Elin Lundgren (S), Anna Wallén (S), Arhe Hamednaca (S) och Mattias Jonsson (S).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 60 borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i reservationen. Därmed bifaller riksdagen motion

2013/14:Ju412 av Morgan Johansson m.fl. (S) yrkande 20 och

bifaller delvis motion

2013/14:Ju268 av Lars-Arne Staxäng och Sten Bergheden (båda M) yrkande 2.

Ställningstagande

Vi anser att alla ska kunna känna sig trygga i vardagen. Men så är det inte alltid – inte i alla miljöer och situationer. Inbrottet i lägenheten eller i sommarstugan, misshandeln i krogkön, den stulna plånboken i gymmet, bilstölden på parkeringsplatsen eller cykelstölden vid jobbet är alla exempel på vardagsbrott som påverkar vår syn på samhället.

Polisen är över lag ganska bra på att klara upp grova brott, t.ex. mord. Men när det gäller vardagsbrottsligheten är det betydligt färre brott som klaras upp, endast några procent. Här måste polisen bli effektivare. Många blir upprörda över att de inte får den hjälp de förväntar sig, anmälningar avskrivs direkt utan åtgärd eller blir liggande. Dessutom är ofta handläggningstiderna orimligt långa. Polisen måste bli bättre på att lösa dessa brott och återkoppla vad som händer till dem som drabbas.

Många brott sker på helger, kvällar och nätter. En modern poliskår måste organisera sig på ett sätt som både främjar brottsförebyggande arbete och brottsbekämpande arbete genom att arbeta på de tider där de behövs som bäst. Vidare bör modern teknik användas så att fler poliser befinner sig i yttre tjänst. Det behövs även en bättre samverkan inom polisen så att ärenden inte faller mellan stolarna. Det är inte ovanligt att vardagsbrott är s.k. seriebrott, där de kriminella rör sig över stora landsdelar för att begå t.ex. inbrott.

Vi anser dessutom att poliskåren måste gå mot en ökad professionalisering om den framgångsrikt ska kunna förebygga och klara upp dagens och framtidens brottslighet. Det innebär bl.a. att polisens arbete ska bygga på beprövad erfarenhet och vetenskaplig grund. Det behövs även större användning av moderna utredningsmetoder även när det gäller vardagsbrott, t.ex. användning av dna-tester i samband med bostadsinbrott.

42.

Brott som begåtts av djurrättsaktivister, punkt 61 (SD)

 

av Richard Jomshof (SD).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 61 borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i reservationen. Därmed bifaller riksdagen motion

2013/14:Ju313 av Josef Fransson och Mikael Jansson (båda SD) yrkandena 1 och 2 samt

bifaller delvis motionerna

2013/14:Ju219 av Lars-Arne Staxäng (M) och

2013/14:Ju225 av Cecilia Widegren och Gustav Nilsson (båda M) yrkandena 2 och 3.

Ställningstagande

Förövare inom djurrättsterrorism och ekologiskt motiverad brottslighet ingår inte sällan i välorganiserade rörelser med förgreningar både inom och utanför landet, vilket gör det nödvändigt med nationell samordning och en nationell enhet. Under 2013 har frågan om polisens arbete i fråga om djurrättsextremister aktualiserats och polismyndigheterna har på eget initiativ börjat se över sina rutiner. Från Rikskriminalpolisen har man gått ut med att en kraftsamling är på gång just genom en nationell samordning. Några planer på en nationell enhet, vilket jag anser krävs, är dock inte aktuella.

I våra nordiska grannländer har man visat att man med relativt små resurser kan stävja dessa kriminella organisationer genom nationell samordning och en tydlig markering från samhället. En nationell enhet som jobbar med fokus på ekologiskt motiverad brottslighet bör därför tillsättas, förslagsvis i Rikskriminalpolisens regi.

Ett av rekvisiten för att uppfylla definitionen av organiserad brottslighet är att gärningarna ska ha begåtts för att uppnå vinning eller makt, vilket kan vara svårt att härleda till när det gäller brottslig eko- och djurrättsaktivism. I begreppet terrorism ingår däremot att systematiskt använda våld och/eller förstörelse för att med hjälp av rädsla tvinga fram politiska eller andra typer av förändringar. Den här typen av brottslighet har inslag av organiserad brottslighet och verkar genom våld och hot om våld, varför begreppet terrorism är väl valt för att beskriva fenomenet. Jag anser att individer som systematiskt bedriver terror och annan brottslighet mot näringsidkare och forskningsanläggningar ska kartläggas, bekämpas och lagföras.

43.

Illegala vapen, punkt 62 (S)

 

av Morgan Johansson (S), Kerstin Haglö (S), Elin Lundgren (S), Anna Wallén (S), Arhe Hamednaca (S) och Mattias Jonsson (S).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 62 borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i reservationen. Därmed bifaller riksdagen motion

2013/14:Ju347 av Isak From och Gunnar Sandberg (båda S).

Ställningstagande

Problemen kring vapenrelaterad kriminalitet har berörts i ett flertal statliga utredningar som har syftat till att minska kriminell vapenanvändning. I stort sett alla åtgärder som har förordats och vidtagits baserat på vad utredningarna kommit fram till har riktat sig mot legala vapeninnehavare. Detta trots att svensk och internationell forskning tydligt visar att denna typ av åtgärder har liten betydelse och effekt på vapenrelaterad brottslighet då legala vapen ytterst sällan används i kriminella syften. Det har inte heller gjorts någon utvärdering av vilken effekt åtgärderna med inriktning mot legala vapen har haft i praktiken.

Av den senaste vapenutredningen framgår det dock tydligt att mängden beslagtagna vapen inte motsvarar de prioriteringar och de resurser som tillförts polis- och tullväsen för att motverka införsel av illegala vapen och för att hitta och konfiskera illegala vapen. Vi anser att det är uppenbart att en riktad tillförsel av resurser till tull och polis för att motverka införsel och användning av illegala vapen till Sverige bör få bra effekt.

Vi ser det därför som oerhört viktigt att fokus inte riktas på de legala vapnen utan i stället på de illegala vapnen. Genom att tillföra polis och tull tillräckliga resurser förbättras dessa myndigheters möjligheter att motverka att illegala vapen förs in i landet. Vidare ökar då möjligheten att återfinna och beslagta de illegala vapen som redan har förts in landet. Dessutom ökar detta möjligheten att lagföra de skyldiga.

44.

Näthat m.m., punkt 65 (S)

 

av Morgan Johansson (S), Kerstin Haglö (S), Elin Lundgren (S), Anna Wallén (S), Arhe Hamednaca (S) och Mattias Jonsson (S).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 65 borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i reservationen. Därmed bifaller riksdagen motion

2013/14:Ju412 av Morgan Johansson m.fl. (S) yrkande 61 och

bifaller delvis motion

2013/14:Ju389 av Irene Oskarsson (KD) yrkande 2.

Ställningstagande

Utvecklingen på internet och sociala medier är oroande. Olika typer av förtal, kränkningar, hot och ryktesspridningar mellan enskilda användare på internet har blivit allt vanligare. Denna typ av uppgifter får lätt stor spridning och är svår att få bort från nätet. För att komma åt detta problem krävs både attitydpåverkan och lagstiftning. Polisen har fått utökade möjligheter att utreda de brott som det kan röra sig om och spåra förövarna, men vi menar att det behövs mer insatser. Polisen måste få i uppdrag att prioritera de brott som kan betecknas som ”näthat” bättre. Det är ofta fråga om olaga hot, vilket är ett brott som faller under allmänt åtal. Dessutom måste det finnas en beredskap från skola, socialtjänst och polis att agera snabbt. Samtidigt är det viktigt att etiska frågeställningar om internetanvändande tas upp tidigt i skolan.

45.

Kulturarvsbrott, punkt 66 (SD)

 

av Richard Jomshof (SD).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 66 borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i reservationen. Därmed bifaller riksdagen motion

2013/14:Kr204 av Björn Söder (SD) yrkande 3.

Ställningstagande

Att värna om vår gemensamma historia är mycket viktigt. Vårt rika svenska kulturarv ger oss möjligheter att förstå det förflutna och därmed också vår samtid. Tyvärr sker många brott mot vårt kulturarv. Förutom de rent materiella och ekonomiska förluster som denna typ av brottslighet orsakar, berövar den också kommande generationer en del av den egna historien.

Riksantikvarieämbetet har genomfört en utvärdering av länsstyrelsernas, polisens och åklagares hantering av misstänkta fornminnesbrott. Under perioden 2000–2010 gjordes 176 anmälningar om misstänkta fornminnesbrott. I 10 fall inleddes aldrig någon förundersökning, i 51 fall lades förundersökningen ned. Endast i 16 fall har fällande domar meddelats, och strafföreläggande endast i 6 fall.

För att komma till rätta med problemen föreslår Riksantikvarieämbetet bl.a. att man bör bygga upp en bredare erfarenhet av denna speciella brottstyp hos ett mindre antal åklagare. Jag delar denna uppfattning och anser att det bör byggas upp en nationell enhet som ansvarar för kulturarvsbrott.

46.

Ökad kompetens gällande sexuella övergrepp mot barn, punkt 68 (S)

 

av Morgan Johansson (S), Kerstin Haglö (S), Elin Lundgren (S), Anna Wallén (S), Arhe Hamednaca (S) och Mattias Jonsson (S).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 68 borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i reservationen. Därmed bifaller riksdagen motion

2013/14:Ju212 av Hans Hoff (S).

Ställningstagande

Antalet polisanmälningar om sexuella övergrepp mot barn har ökat sedan lagstiftningen om sexuellt våld mot barn förstärktes 2005. Ett problem som blir ännu mer påtagligt när antalet anmälningar ökar är att det inom rättsväsendet inte finns tillräcklig kompetens för att ta emot och hantera anmälningarna. Även om kompetensen har ökat inom rättsväsendet, bl.a. genom utbildningsinsatser från Brottsoffermyndigheten och utvecklingen av s.k. barnahus, så finns det fortfarande brister. Barnombudsmannen (BO) har exempelvis påpekat att försvarsadvokater inte ingick i den utbildningssatsning som Brottsoffermyndigheten har genomfört.

Brister i polisens och åklagarnas hantering av utredningar gör att många förövare sannolikt går fria och att barnen aldrig får upprättelse för de kränkningar som de utsatts för. Såväl socialtjänsten, barnpsykiatrin som rättsväsendet måste bli mycket bättre på att möta barnens speciella behov. Utbildning i att bemöta barn som har utsatts för sexuella övergrepp bör därför bli obligatorisk för alla som har att göra med barnet genom den juridiska processen. Särskild utbildning behövs om ärendet gäller barn med funktionsnedsättning och kommunikationssvårigheter. Rättsprocessen måste ”barnanpassas” så att hänsyn tas till barns speciella sätt att hantera och vittna om sexuella övergrepp. Utbildningsinsatser om övergrepp mot barn bör genomföras redan på polishögskolan, speciellt om barns utsatthet på internet.

Vi anser att regeringen snarast bör ta ett samlat grepp kring barns rättssäkerhet i samhället.

47.

Barnkompetens inom rättsväsendet, punkt 69 (S)

 

av Morgan Johansson (S), Kerstin Haglö (S), Elin Lundgren (S), Anna Wallén (S), Arhe Hamednaca (S) och Mattias Jonsson (S).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 69 borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i reservationen. Därmed bifaller riksdagen motion

2013/14:Ju248 av Åsa Lindestam och Thomas Strand (båda S).

Ställningstagande

Polis och domare som engagerar sig i brottmål och vårdnadsutredningar där barn förekommer bör få möjlighet till högskoleutbildning så att de får ytterligare kompetens. Alla frågor rörande vårdnad, boende och umgänge måste huvudsakligen fokusera på barnen och att de, om de önskar det, har en nära kontakt med båda föräldrarna. Större fokus måste vidare riktas mot det enskilda barnets vilja i förhållande till ålder och mognad. Föräldrarnas rätt bör här komma i andra hand.

Barnahus växer fram i våra län, vilket är mycket lovvärt då barn slipper slussas genom många olika myndigheter under utredningsprocessen. Här kan en lugn och trygg miljö skapas i en för barnet annars kaotisk värld. Tidigare har familjevåldsroteln höjt statusen för yrkeskategorier som arbetar med barn genom bl.a. utbildning. Vi anser att en handlingsplan bör upprättas med syfte att höja statusen för poliser och domare som arbetar med brott som rör barn.

48.

Kompetens inom familjerätt , punkt 70 (V)

 

av Lena Olsson (V).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 70 borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i reservationen. Därmed bifaller riksdagen motion

2013/14:C202 av Marianne Berg m.fl. (V) yrkande 3.

Ställningstagande

I flera domstolar har man börjat handlägga vissa vårdnads- och umgängestvister efter en modell kallad Konflikt och försoning. Modellen kommer från Norge. När det gäller mål om vårdnad och umgänge anser jag att det på sikt är önskvärt att det finns specialdomare (familjedomare) med erfarenhet och kompetens vid varje domstol.

49.

Barndomstolar, punkt 71 (MP)

 

av Agneta Börjesson (MP).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 71 borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i reservationen. Därmed bifaller riksdagen motion

2013/14:Ju238 av Agneta Luttropp (MP) yrkande 3.

Ställningstagande

För att ytterligare tillgodose barns rättigheter och skydd i rättssystemet anser jag att specialiserade domstolar, där domare har specialkunskap på området sexuella övergrepp på barn och våld, bör inrättas. Alternativt bör specialkunskap om barns rättigheter, barnpsykologi etc. fordras för att få döma i barnmål.

50.

Övergripande kompetenshöjning inom domstolsväsendet, punkt 72 (MP)

 

av Agneta Börjesson (MP).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 72 borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i reservationen. Därmed bifaller riksdagen motion

2013/14:So339 av Agneta Luttropp och Mats Pertoft (båda MP) yrkande 5.

Ställningstagande

Inom gruppen neuropsykiatriska funktionsnedsättningar finns förutom adhd också Aspergers syndrom, Tourettes syndrom och tvångssyndrom. Jag anser att det behövs en övergripande kompetenshöjning inom bl.a. domstolsväsendet för att ge rätt stöd och omhändertagande. Målet för kompetenshöjningen är att förhindra t.ex. olyckliga polisanmälningar och straffpåföljder.

51.

Bemötande av brottsoffer, punkt 74 (S, V)

 

av Morgan Johansson (S), Kerstin Haglö (S), Elin Lundgren (S), Anna Wallén (S), Arhe Hamednaca (S), Lena Olsson (V) och Mattias Jonsson (S).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 74 borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i reservationen. Därmed bifaller riksdagen motion

2013/14:Ju412 av Morgan Johansson m.fl. (S) yrkande 54.

Ställningstagande

Rättsväsendet måste arbeta med bemötandefrågor gentemot brottsoffer. Det handlar om hur polis, åklagare och socialtjänst uppträder mot och ger stöd till brottsutsatta. En viktig del i att stärka stödet för den som har utsatts för ett brott är att ge information om vad som händer efter anmälan.

52.

Diskriminering inom rättsväsendet, punkt 75 (S, MP, V)

 

av Morgan Johansson (S), Kerstin Haglö (S), Elin Lundgren (S), Anna Wallén (S), Arhe Hamednaca (S), Lena Olsson (V), Mattias Jonsson (S) och Agneta Börjesson (MP).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 75 borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i reservationen. Därmed bifaller riksdagen motionerna

2013/14:K394 av Maria Ferm m.fl. (MP) yrkandena 5 och 6 samt

2013/14:Ju214 av Maria Ferm m.fl. (MP) yrkande 3.

Ställningstagande

I Brottsförebyggande rådets (Brå) rapport om diskriminering i rättsprocessen (2008:4) konstateras att diskriminering inom rättsväsendet i hög grad existerar. Resultaten pekar på att det finns föreställningar inom rättsväsendet om att vissa minoritetsgrupper och vissa brottstyper hör ihop. Det finns också föreställningar om att personer med vissa typer av minoritetsbakgrund alltid förnekar brott och de tas därför inte på allvar i rättsliga sammanhang. Andra exempel handlar om att personer med utländsk bakgrund betraktas som mindre trovärdiga än etniska svenskar – på brottsplatsen, under brottsutredningen och i domstolsförhandlingen.

Att det förekommer diskriminering från företrädare för rättsväsendets myndigheter i förhållande till enskilda är väl utrett, dock inte exakt i vilken omfattning eller vilka följder detta får här i Sverige. Den forskning som finns baseras i huvudsak på förhållanden i USA. Om personer som har utsatts för brott eller själva har utsatt någon för brott upplever att de diskrimineras av polis, åklagare eller domstol minskar sannolikheten att de ska vittna eller tro sig få en korrekt behandling i övrigt. Vi anser att en lämplig myndighet bör ges i uppdrag att genomföra aktiva insatser inom rättsväsendet för att upptäcka och förebygga diskriminering.

Vi anser vidare att rättsväsendets anställda inte bara ska utbildas i ett korrekt bemötande och ett icke-diskriminerande förhållningssätt. Myndigheterna själva ska också aktivt informera enskilda om deras rätt att anmäla eventuella felaktigheter i bemötandet och upprätta handlingsplaner för anmälningar som bedöms ha grund för sig. Såväl Diskrimineringsombudsmannen som olika ideella organisationer kan spela en stor roll i att bidra till myndigheternas ökade kunskap om förekomsten av diskriminering och vilka åtgärder som behöver vidtas för att bekämpa diskriminering. Vi anser att samtliga myndigheter inom rättsväsendet som en del i sitt värdegrundsarbete ska arbeta med frågor om antidiskriminering och allas lika rätt. En utbildningssatsning för rättsväsendets aktörer som fokuserar på att upptäcka och åtgärda diskriminerande strukturer och praktiker inom rättssystemet bör genomföras. Närpolisen och civilsamhället, ”de goda krafterna”, bör samverka för att öka förtroendet för polisen och skapa nya kontaktytor. Vidare bör enligt vår mening polisens piketstyrkor ha genomgått en värdegrundsutbildning före sommaren 2014.

53.

Kommission för lika rättigheter, punkt 76 (MP, V)

 

av Lena Olsson (V) och Agneta Börjesson (MP).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 76 borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i reservationen. Därmed bifaller riksdagen motion

2013/14:Ju214 av Maria Ferm m.fl. (MP) yrkande 7.

Ställningstagande

Vi anser att regeringen omedelbart bör tillsätta en kommission för lika rättigheter inom rättsväsendet med uppdrag att komma med förslag till regeringen om hur rättsväsendets strukturer och aktörer kan respektera alla människors lika värde.

54.

Utbildning för nämndemän, punkt 77 (S, MP, V)

 

av Morgan Johansson (S), Kerstin Haglö (S), Elin Lundgren (S), Anna Wallén (S), Arhe Hamednaca (S), Lena Olsson (V), Mattias Jonsson (S) och Agneta Börjesson (MP).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 77 borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i reservationen. Därmed bifaller riksdagen motionerna

2013/14:Ju412 av Morgan Johansson m.fl. (S) yrkande 63 och

2013/14:Ju427 av Maria Ferm m.fl. (MP) yrkande 7 och

bifaller delvis motion

2013/14:Ju320 av Tina Acketoft (FP).

Ställningstagande

Nämndemännen företräder befolkningen i stort och ska inte vara jurister. Det är till och med olämpligt att de är jurister eller har juristutbildning. Om så vore fallet skulle de varken vara representativa för befolkningen i stort eller kunna komplettera juristdomarna på avsett sätt. Det är däremot viktigt att de har kunskap om vad uppdraget innebär och de regler som gäller för uppdraget, liksom om domstolarnas verksamhet och viss grundläggande kunskap om de måltyper de är satta att döma i.

Nämndemän måste ha vetskap om när de kan misstänkas vara jäviga, vad som är en partipolitisk åsikt och inte och hur dessa åsikter hanteras, liksom vilka rättigheter och skyldigheter de har. Den som tjänstgör som nämndeman ska vara lika säker på sina rättigheter och skyldigheter som juristdomaren. De ska t.ex. veta när de kan begära kompletterande utredningar och inte och hur det går till att ställa frågor till vittnen samt hur de kan ingripa om parter i domstolen agerar på ett otillåtet sätt. Tyvärr finns här stora brister i dag, och såväl omfånget som kvaliteten i utbildningarna varierar i dag från domstol till domstol, kanske från lagman till lagman. Detta är inte bra, och därför anser vi att alla nämndemän ska få en grundläggande utbildning som man ska ha genomgått innan man förordnas till nämndeman. Sveriges Domstolar ska ansvara för utbildningen som ska vara likvärdig över hela landet.

Vi konstaterar att Nämndemannautredningen i sitt betänkande Nämndemannauppdraget, breddad rekrytering och kvalificerad medverkan (SOU 2013:49) bl.a. föreslår att genomgången introduktionsutbildning ska vara en förutsättning för att en ny nämndeman ska kunna påbörja sin tjänstgöring i domstolen. Detta anser vi vara positivt, och regeringen bör återkomma med förslag till en utbildning med beaktande av vad som anförts ovan och i linje med vad som föreslås i betänkandet.

55.

Ökad kunskap inom polisen om arbetsmiljörelaterade brott, punkt 78 (S, V)

 

av Morgan Johansson (S), Kerstin Haglö (S), Elin Lundgren (S), Anna Wallén (S), Arhe Hamednaca (S), Lena Olsson (V) och Mattias Jonsson (S).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 78 borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i reservationen. Därmed bifaller riksdagen motion

2013/14:Ju316 av Jonas Sjöstedt m.fl. (V) yrkande 2.

Ställningstagande

Vi anser att regeringen under flera år har nedmonterat arbetsmiljötillsynen samtidigt som arbetsmarknadens villkor har försämrats och antalet olyckor ökat. Vi vill se en upprustning av arbetsmiljötillsynen. För att förebygga olyckor är det också oerhört viktigt att misstankar om att brott har begåtts på arbetsplatser utreds på ett adekvat sätt. Polisen måste även på detta område ha specialkompetens. Polisens lokala myndigheter bör ges i uppdrag att se till att denna kompetens finns i hela landet.

56.

Tillgång till djurskyddspolis i hela landet m.m., punkt 79 (MP, V)

 

av Lena Olsson (V) och Agneta Börjesson (MP).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 79 borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i reservationen. Därmed bifaller riksdagen motionerna

2013/14:Ju316 av Jonas Sjöstedt m.fl. (V) yrkande 6,

2013/14:Ju399 av Maria Ferm m.fl. (MP) yrkande 5 och

2013/14:MJ518 av Helena Leander m.fl. (MP) yrkande 12.

Ställningstagande

Djurskydd är viktigt i sig, bl.a. för att djur inte kan föra sin egen talan. Brott mot djur kan också vara del av annan brottslighet. Det kan t.ex. handla om smuggling eller om brott mot artskyddsförordningen. I bl.a. Stockholm har man i dag särskilda djurskyddspoliser som arbetar enbart med brott mot djur i nära samarbete med länsstyrelsen som är tillsynsmyndighet. Djurskyddspoliser har en mycket viktig roll och bör finnas att tillgå över hela landet, antingen lokalt eller genom regional samverkan.

Djurskyddsbrott kräver vidare en särskild kompetens som inte alltid är självklar bland polis och åklagare. Vi vill därför ge polis- och åklagarmyndigheten i uppdrag att förstärka djurskyddskompetensen.

57.

Nationell djurskyddspolis m.m., punkt 80 (SD)

 

av Richard Jomshof (SD).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 80 borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i reservationen. Därmed bifaller riksdagen motionerna

2013/14:Ju431 av Richard Jomshof m.fl. (SD) och

2013/14:MJ501 av Markus Wiechel (SD) yrkandena 2 och 3.

Ställningstagande

Djur som far illa väcker starka känslor, och attacker mot djur kan med fog tolkas som ett tecken på ett alltmer avhumaniserat samhälle. Det finns forskning som visar på starka samband mellan våld mot djur och annat våld i samhället. Mot denna bakgrund är det viktigt att arbete med djur och hanterande av brott mot djurskyddslagen sköts på ett korrekt och effektivt sätt. Att arbeta med djur och hantera brott mot djurskyddslagen kräver ofta både resurser och en särskild kompetens som dessvärre ofta saknas inom den ordinarie polisorganisationen i dag. För att effektivisera arbetet med denna typ av brottslighet anser jag att en nationell djurskyddspolis bör inrättas. Den nationella djurskyddspolisen bör också ges ett samordnande ansvar för metodutveckling och utbildning på djurskyddsområdet.

58.

Samverkan, punkt 82 (S, V)

 

av Morgan Johansson (S), Kerstin Haglö (S), Elin Lundgren (S), Anna Wallén (S), Arhe Hamednaca (S), Lena Olsson (V) och Mattias Jonsson (S).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 82 borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i reservationen. Därmed bifaller riksdagen motion

2013/14:Ju412 av Morgan Johansson m.fl. (S) yrkande 12 och

bifaller delvis motion

2013/14:Ju398 av Robert Halef (KD) yrkande 1.

Ställningstagande

För att arbeta effektivt med brottsförebyggande arbete krävs det samverkan mellan flera aktörer. De flesta kommuner har i dag tecknat samverkansavtal med polisen, men inte alla. Vi anser att det är viktigt att alla kommuner arbetar med samverkan som grund. För att garantera detta föreslår vi att obligatoriska samverkansavtal införs. Alla parter ska veta vad som förväntas av dem. Samtidigt menar vi att också landstingen borde ingå i samverkan, då det inte sällan krävs insatser från hälso- och sjukvården. Det är även viktigt att använda sig av den verksamhet och beprövade kunskap som finns i föreningar och hos organisationer i det brottsförebyggande arbetet.

59.

Samordning av det brottsförebyggande arbetet, punkt 83 (MP)

 

av Agneta Börjesson (MP).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 83 borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i reservationen. Därmed bifaller riksdagen motion

2013/14:Ju213 av Maria Ferm m.fl. (MP) yrkande 2.

Ställningstagande

Jag anser att det behövs en nationell samordnare för det brottsförebyggande arbetet. Dessutom anser jag att det bör göras en översyn av vem som har det heltäckande ansvaret för både det brottsbekämpande och brottsförebyggande arbetet och för att föreslå förbättringsåtgärder.

60.

Ökad förståelse mellan polis och invånare, punkt 84 (MP, V)

 

av Lena Olsson (V) och Agneta Börjesson (MP).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 84 borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i reservationen. Därmed bifaller riksdagen motion

2013/14:Ju214 av Maria Ferm m.fl. (MP) yrkandena 1 och 6.

Ställningstagande

Vi anser att polishatet måste tas på allvar och motverkas. Att det sprids nidbilder av poliser och desinformation som syftar till att öka motsättningar och locka människor till upplopp är oacceptabelt. För att öka förtroendet och förståelsen för polisen är det också avgörande med en aktiv medverkan från miljonprogramsbor såsom t.ex. skedde under upploppen i Husby där många nattvandrade för att säkra en trygg vuxennärvaro.

Polisförbundet och Fryshusets gemensamma dialogprojekt som syftar till att skapa ökad förståelse mellan polisen och ungdomar är ett mycket positivt exempel. Liknande projekt och verksamheter är viktiga pusselbitar för att öka förtroendet och förståelsen mellan polisen och invånare. Vi vill därför stödja projekt som syftar till att öka förståelsen mellan polis och invånare. Dessutom bör arbetet med att stärka polisens förtroende göras till en prioriterad fråga från såväl politiskt håll som polisledningens håll.

61.

Vittnesskydd, punkt 85 (S, V)

 

av Morgan Johansson (S), Kerstin Haglö (S), Elin Lundgren (S), Anna Wallén (S), Arhe Hamednaca (S), Lena Olsson (V) och Mattias Jonsson (S).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 85 borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i reservationen. Därmed bifaller riksdagen motionerna

2013/14:Ju234 av Billy Gustafsson (S) och

2013/14:Ju412 av Morgan Johansson m.fl. (S) yrkande 30 och

bifaller delvis motionerna

2013/14:Ju309 av Mats Pertoft (MP),

2013/14:Ju344 av Kent Ekeroth och Richard Jomshof (båda SD) yrkande 12,

2013/14:Ju367 av Metin Ataseven (M),

2013/14:Ju370 av Robert Halef (KD) yrkandena 1 och 2 samt

2013/14:Ju379 av Jimmie Åkesson m.fl. (SD) yrkande 3.

Ställningstagande

Utvecklingen med fler våldsbrott och ett ökat inslag av grov organiserad brottslighet i samhället innebär ett betydligt hårdare samhällsklimat än tidigare. Att det finns en rättstrygghet är grundläggande för att rättssystemet ska fungera. Under ett antal år har vi kunnat se att antalet anmälda övergrepp i rättssak ökat kraftigt. Många av dem som arbetar inom rättsväsendet drabbas av hot och trakasserier och allt fler känner otrygghet och osäkerhet vid domstolsförhandlingar. Varje år förekommer det incidenter vid domstolar, och farliga föremål tas kontinuerligt i beslag. Polisen vittnar om att det är svårt att få vittnen att vittna. För att öka skyddet för dem som vittnar behövs bl.a. ett förbättrat vittnesskyddsprogram. Här skulle ett ökat nordiskt samarbete kunna hjälpa till.

62.

Vittnesskydd, punkt 85 (MP)

 

av Agneta Börjesson (MP).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 85 borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i reservationen. Därmed bifaller riksdagen motion

2013/14:Ju309 av Mats Pertoft (MP) och

bifaller delvis motionerna

2013/14:Ju234 av Billy Gustafsson (S),

2013/14:Ju344 av Kent Ekeroth och Richard Jomshof (båda SD) yrkande 12,

2013/14:Ju367 av Metin Ataseven (M),

2013/14:Ju370 av Robert Halef (KD) yrkandena 1 och 2,

2013/14:Ju379 av Jimmie Åkesson m.fl. (SD) yrkande 3 och

2013/14:Ju412 av Morgan Johansson m.fl. (S) yrkande 30.

Ställningstagande

Enligt polisen är det i dag svårt att få kommuner att ställa upp och ta emot personer som får vittnesskydd. Problemet är att polisen ska stå för skyddet och kommunerna för kostnaden. Det kan också vara skillnad vilka skyddspersoner det handlar om. Det är lättare att få personskydd för kvinnor och barn än män. För att skapa tydliga riktlinjer i frågan anser jag att det behövs rekommendationer från Socialstyrelsen.

63.

Vittnesskydd, punkt 85 (SD)

 

av Richard Jomshof (SD).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 85 borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i reservationen. Därmed bifaller riksdagen motionerna

2013/14:Ju344 av Kent Ekeroth och Richard Jomshof (båda SD) yrkande 12 och

2013/14:Ju379 av Jimmie Åkesson m.fl. (SD) yrkande 3 och

bifaller delvis motionerna

2013/14:Ju234 av Billy Gustafsson (S),

2013/14:Ju309 av Mats Pertoft (MP),

2013/14:Ju367 av Metin Ataseven (M),

2013/14:Ju370 av Robert Halef (KD) yrkandena 1 och 2 samt

2013/14:Ju412 av Morgan Johansson m.fl. (S) yrkande 30.

Ställningstagande

Även goda medborgare som sätter sig i vittnesbåset, med fara för eget liv, är i dag extra utsatta. Rättsväsendet har inte förmått hantera den organiserade brottsligheten, och vittnestrakasserier blir allt vanligare, ibland med våldsam utgång. Övergrepp i rättssak är ett mycket allvarligt brott då det inte bara riktar in sig mot individer utan utgör ett hot mot rättsstaten, och i slutändan det demokratiska statsskicket. Jag vill därför se ett kraftigt utökat stöd till vittnesskyddet. Det handlar om polisskydd, hjälp med bostadsbyte och andra säkerhetsåtgärder. Även de juridiska ombuden har på senare år fått utstå både hot, trakasserier och rena våldsdåd från kriminella nätverk. Även här bör ökat skydd prioriteras. Jag anser inte heller att vittnen ska behöva sitta i samma väntrum som de som de vittnar emot, vilket förekommer i dag.

För att bättre komma till rätta med de brister som bl.a. Advokatsamfundet gett uttryck för bör Rikskriminalpolisen få ansvar för uppgiften att hantera hela vittnesprocessen när det gäller brott som faller inom DIKO – den nya lag som Sverigedemokraterna föreslår och som kriminaliserar delaktighet i organiserad brottslighet, kriminellt nätverk eller kriminell organisation: lagen om deltagande i kriminell organisation (DIKO). Detta ansvar bör innefatta personskydd, transport till och från rättegång, vittnesskyddsprogram och bemötande i allmänhet. Det bör då bli Rikskriminalpolisens uppgift att ta hand om vittnet under hela processen och också, i de fall det behövs, efter avslutad rättegång.

64.

Permanenta säkerhetskontroller, punkt 86 (S, SD)

 

av Morgan Johansson (S), Kerstin Haglö (S), Elin Lundgren (S), Anna Wallén (S), Arhe Hamednaca (S), Richard Jomshof (SD) och Mattias Jonsson (S).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 86 borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i reservationen. Därmed bifaller riksdagen motion

2013/14:Ju412 av Morgan Johansson m.fl. (S) yrkande 31.

Ställningstagande

Förutom ett förbättrat vittnesskydd anser vi att det finns ett starkt behov av att förbättra säkerheten vid domstolarna. Inriktningen i säkerhetsarbetet på domstolarna bör vara att gå mot permanenta säkerhetskontroller.

65.

Tolkars villkor och organisering, punkt 87 (MP, V)

 

av Lena Olsson (V) och Agneta Börjesson (MP).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 87 borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i reservationen. Därmed bifaller riksdagen motion

2013/14:K394 av Maria Ferm m.fl. (MP) yrkande 13.

Ställningstagande

Mångfalden av språk som används i Sverige i dag har inneburit att tolkuppdraget försummats i fråga om resursanvändning och villkor när det borde vara tvärtom, nämligen att tolkarnas status behöver höjas i ett mångkulturellt samhälle. Självklart ska tolkar arbeta under goda arbetsvillkor och till en skälig lön. Vi delar den bedömning som har gjorts av Statskontoret, som har utrett frågan om auktorisation och åtgärder för fler tolkar, nämligen att den enskilda åtgärd som på kort sikt kan öka antalet formellt kompetenta tolkar mest är bättre möjligheter att ge tolkar utan formell utbildning möjlighet att validera och få ett intyg på sin kompetens. Ett hinder mot att fler auktoriserar sig är att det i många fall saknas möjligheter, och att det är glest mellan proven. Tolkutbildningen behöver bli bättre så att fler fullföljer den. Resurserna bör i första hand satsas på att skapa en bättre balans mellan utbud och efterfrågan när det gäller de vanligaste språken. Tolkarbetet behöver vidare integreras på ett bättre sätt och utvärderas inom ramen för rättsväsendets verksamhet.

Särskilda yttranden

1.

Anslagen för 2014 inom utgiftsområde 4, punkt 1 (S)

 

Morgan Johansson (S), Kerstin Haglö (S), Elin Lundgren (S), Anna Wallén (S), Arhe Hamednaca (S) och Mattias Jonsson (S) anför:

Riksdagen beslutade den 20 november 2014 om ramar för statsbudgetens utgiftsområden och om en beräkning av statens inkomster. I motion 2013/14:Fi308 presenteras Socialdemokraternas budgetförslag och riktlinjer för den ekonomiska politiken.

Sverige är ett av världens bästa länder att leva i. Svensk ekonomi är underliggande stark, och hittills har vi klarat oss jämförelsevis lindrigt undan krisen i Europa. Men nu syns allt fler tecken på att Sverige är på väg åt fel håll. Oron för framtiden växer när det gäller jobben, välfärden och klimatutmaningen. En viktig anledning till de växande problemen är att Sverige i dag inte investerar i framtiden på det sätt som vi tidigare gjort. Regeringen lånar till skattesänkningar, och den politiken är inte förenlig med det finanspolitiska ramverket. Överskottsmålet nås inte.

Vi socialdemokrater menar att det är dags att tänka om. Vår övergripande politiska prioritering är full sysselsättning.

Riksdagsmajoriteten har ställt sig bakom regeringens budgetproposition och de utgiftsramar och beräkningar av statens inkomster som föreslås där. Socialdemokraternas budgetförslag ska ses som en sammanhållen helhet där inte någon del kan brytas ut och behandlas isolerat. Eftersom riksdagsmajoriteten i det första steget av budgetprocessen har gett budgetpolitiken en helt annan inriktning än den vi önskat avstår vi från att delta i beslutet om anslag inom utgiftsområde 4. I stället redovisar vi i detta yttrande den anslagsfördelning och de förslag som Socialdemokraterna föreslår i motion 2013/14:Ju412 samt det förslag som lämnas i motion 2013/14:Ju405 av Meeri Wasberg (S).

Den grova organiserade brottsligheten har fått fäste i Sverige, och den utvecklingen skapar en otrygghet i samhället som vi inte tidigare haft. Regeringens satsning mot den organiserade brottsligheten har inte fått förväntat resultat. Därför måste kampen mot denna typ av brottslighet prioriteras. Vi anser att arbetet mot den grova organiserade brottsligheten behöver förstärkas centralt i form av en nationell spjutspetsorganisation. För detta ändamål anslår vi 50 miljoner kronor mer än regeringen till polisen. Tillskottet ska användas för att skapa fler tjänster vid Rikskriminalpolisen med specialistkompetens om den grova organiserade brottsligheten.

Trots att polisen har fått kraftigt ökade resurser under många år finns en bristande effektivitet när det gäller styrning, ledning och resultat. Problemen har funnits under lång tid och har uppmärksammats av bl.a. Riksrevisionen och Statskontoret. I en ESO-rapport (2010:3) framgår att svensk polis kännetecknas av en anmärkningsvärd brist på systematiska utvärderingar av verksamhetens effektivitet, och enligt Brottsförebyggande rådet är polisen inte tillräckligt bra på att utvärdera brottsförebyggande insatser (Brå-rapport 2013:12). Regeringen har inte lyckats åtgärda bristerna. Det är tydligt att polisen borde bygga sin verksamhet på vetenskap och beprövad erfarenhet i betydligt större utsträckning än i dag. Den nuvarande kunskapen om polisverksamheten och dess effektivitet räcker inte för att verksamheten ska gå att styra på ett bra sätt. Vi vill därför att det skapas en utvecklings- och analysfunktion inom polisen. Funktionen ska vara central och ha i uppgift att både leda och styra verksamhetsutvecklingen inom polisen och utvärdera polisverksamheten. Detta skulle förbättra kvalitetsgranskningen och bidra till en effektivare polis. För detta ändamål anslår vi 10 miljoner kronor mer än regeringen till polisorganisationen. Det kan tilläggas att vårt förslag i denna del hänger ihop med vårt krav i reservation 18 (s. 99 f.) på att göra polisutbildningen till en högskoleutbildning. Det skulle gynna forskningen och metodutvecklingen.

Ett av problemen inom polisen är att det saknas civilanställda. Alltför få av de poliser som har tillkommit under de senaste åren ägnar sig åt utryckningsverksamhet. I stället tvingas de utföra uppgifter som tidigare sköttes av civilanställd personal, t.ex. att svara i telefon eller sitta i en reception. Vi vill öronmärka 30 miljoner kronor av polisorganisationens anslag för att anställa fler civilanställda så att poliserna kan arbeta ute där de behövs.

Den ekonomiska brottsligheten kostar samhället långt mer pengar än den traditionella brottsligheten. Ekonomisk brottslighet skadar konkurrensen i de branscher där den uppträder, göder svartjobb och drabbar hederliga företagare hårt. För några år sedan uppskattade Skatteverket summan av uteblivna skatter på grund av fel och brott till 130 miljarder kronor. Vi menar att ansträngningarna för att bekämpa ekonomisk brottslighet måste stärkas. Vi ökar därför resurserna till Ekobrottsmyndigheten med 20 miljoner kronor utöver regeringens anslag för 2014. Dessa resurser kan bidra till att förbättra möjligheten att återföra brottsvinster samt förstärka it-stödet och arbetet mot omfattande och komplicerad brottslighet.

Det är viktigt att kommunerna har en god beredskap att erbjuda bostad, utbildning, stöd och vård till dem som har frigetts från anstalt. För att underlätta detta anser vi att resurserna inom missbrukarvården, socialtjänsten, Arbetsförmedlingen osv. borde samordnas på ett bättre sätt. Vi vill starta ett pilotprojekt för en sådan samverkan vid utslussning, s.k. utslussningsavtal. Projektet ska främst inriktas mot yngre intagna i ålderskategorin 20–30 år. Stödet i ett utslussningsavtal ska vara individuellt, och insatserna ska vara riktade mot t.ex. fortsatt missbruksvård, arbetspraktik, utbildning och boende. Insatserna ska dokumenteras i en handlingsplan som skrivs under av den enskilde, Kriminalvården och kommunen. Kriminalvården ska vara huvudansvarig för att en handlingsplan upprättas och även vara den myndighet som ansvarar för utbetalning av de ekonomiska medlen. I vårt budgetförslag öronmärks 20 miljoner kronor av Kriminalvårdens anslag för detta ändamål.

Brottsofferjourernas verksamhet har i princip inte fått någon resursförstärkning under de senaste åren, trots att allt fler människor söker stöd där. Jourerna är därför i starkt behov av utökade resurser, inte minst när det gäller arbetet med våld i nära relationer. Utan ytterligare resurser får jourerna på sikt svårt att arbeta vidare med våld i nära relationer, vilket skulle vara förödande för brottsoffren. Vi anslår 10 miljoner kronor utöver regeringens anslag till Brottsoffermyndigheten. Syftet är att myndigheten ska dela ut detta tillskott till brottsofferjourerna.

Samordningen av det brottsförebyggande arbetet behöver förbättras, och för det ändamålet vill vi inrätta en nationell samordnare. Samordnaren ska bl.a. få i uppdrag att driva på och koordinera det brottsförebyggande arbetet lokalt, regionalt och nationellt. I många kommuner och myndigheter, inte minst hos Brottsförebyggande rådet, finns det en stor kunskap om vilka insatser som krävs för det brottsförebyggande arbetet. Det behövs emellertid någon som kan se över myndighetsgränserna, utvärdera och föreslå förbättringar i detta arbete. Vi anslår i vårt budgetförslag 10 miljoner kronor för att inrätta en nationell samordnare för det brottsförebyggande arbetet.

2.

Anslagen för 2014 inom utgiftsområde 4, punkt 1 (MP)

 

Agneta Börjesson (MP) anför:

Riksdagen beslutade den 20 november 2014 om ramar för statsbudgetens utgiftsområden och om en beräkning av statens inkomster. I motion 2013/14:Fi319 presenteras Miljöpartiet de grönas budgetförslag och riktlinjer för den ekonomiska politiken.

Sverige står inför stora utmaningar där vi samtidigt måste möta problem med hög arbetslöshet, ett förändrat klimat och en ekonomiskt orolig omvärld. Miljöpartiet menar därför att Sverige behöver satsningar på nya jobb och en ekonomisk politik som gynnar en långsiktigt hållbar grön omställning. Företagens villkor behöver förbättras genom sänkta kostnader för att anställa personal och minskat krångel med sjuklöneansvar. Unga människors möjligheter att få jobb och utbildning behöver underlättas så att deras chanser på arbetsmarknaden stärks.

Riksdagsmajoriteten har ställt sig bakom regeringens budgetproposition och de utgiftsramar och beräkningar av statens inkomster som föreslås där. Miljöpartiets budgetförslag ska ses som en sammanhållen helhet där inte någon del kan brytas ut och behandlas isolerat. Eftersom riksdagsmajoriteten i det första steget av budgetprocessen har gett budgetpolitiken en helt annan inriktning än den jag önskat avstår jag från att delta i beslutet om anslag inom utgiftsområde 4. I stället redovisar jag i detta yttrande den anslagsfördelning som Miljöpartiet föreslår i motion 2013/14:Ju399 och de förslag som lämnas i kommittémotion 2013/14:Ju213 av Maria Ferm m.fl. (MP) yrkande 1, kommittémotion 2013/14:Ju214 av Maria Ferm m.fl. (MP) yrkande 4, kommittémotion 2013/14:Ju429 av Agneta Börjesson m.fl. (MP) yrkande 11, partimotion 2013/14:C419 av Åsa Romson m.fl. (MP) yrkande 26 och kommittémotion 2013/14:Fö256 av Maria Ferm m.fl. (MP) yrkande 4.

Utgifterna för den polisiära verksamheten har ökat med över 34 procent på sex år. Miljöpartiet har återkommande kritiserat regeringen för dålig styrning av polisorganisationen mot ökad effektivitet. Det visar sig nu att fler poliser inte leder till en högre andel personuppklarade brott. Sett i antalet ärenden per anställd har polisens effektivitet tvärtom minskat. Brottsförebyggande rådet har utvärderat satsningen på fler poliser, och rådets slutsats är att de prioriteringar som gjorts inte har förbättrat polisens förutsättningar att öka andelen uppklarade brott (Brå-rapport 2013:12).

Alla människor i Sverige har rätt till en trygg och säker vardag. För att förverkliga detta krävs en effektiv polisorganisation som bygger sitt arbete på vetenskapligt beprövade metoder och kriminalunderrättelseverksamhet. Miljöpartiet ställer sig alltjämt bakom de förslag för en effektivisering av polisorganisationen som föreslogs i betänkandet Polisverksamhet i förändring (SOU 2002:70). Dessa effektiviseringar skulle kunna frigöra upp till 500 årsarbetskrafter inom polisorganisationen. Vidare skulle stora resurser kunna frigöras bl.a. genom en renodling av polisverksamheten. De resurser som sparas på detta sätt överförs i Miljöpartiets budget till Kriminalvården och Brottsoffermyndigheten.

I miljonprogramsområdena upplever många, såväl boende som brottsoffer och förövare, oro och otrygghet. Förtroendet för polisen och dess förmåga att klara upp brott är lågt. Detta är otillfredsställande eftersom det kan leda till att brott inte anmäls eller att personer inte ställer upp och vittnar. Ett polishat växer fram och man sprider nidbilder och desinformation. Miljöpartiet anser att kommunikationen mellan polisen och medborgarna på dessa platser måste förbättras, och Miljöpartiet avsätter därför 10 miljoner kronor till särskilda dialogprojekt.

Det är viktigt att polisen inser att det finns diskrimineringsproblem inom polisväsendet och inleder ett aktivt arbete mot detta. Miljöpartiet vill genomföra en utbildningssatsning för rättsväsendets aktörer med fokus på att upptäcka och åtgärda diskriminerande strukturer inom rättssystemet. Enligt förslaget ska polisens piketstyrkor ha genomgått en värdegrundsutbildning före sommaren 2014. För detta ändamål avsätter Miljöpartiet 10 miljoner kronor. Vidare avsätter vi 50 miljoner kronor för en särskild it-satsning inom polisen. Miljöpartiet anser att polisen ska satsa på nya, moderna it-stöd i samband med den kommande omorganisationen.

Polisyrket är komplext, och Sveriges poliser har en varierande och stressande arbetssituation. De kan hamna i våldsamma situationer och möter offer för brott och olyckor. Miljöpartiet anser att frågor om handledning måste prioriteras inom organisationen och avsätter därför 10 miljoner kronor till detta.

Åklagarmyndighetens och polismyndigheternas arbete för att bekämpa bl.a. miljöbrott har under en längre tid fungerat mindre väl. Riksenheten för miljö- och arbetsmiljömål inrättades 2009, och sedan bildandet har antalet lagförda ärenden ökat kraftigt. Enligt uppgift utreds dock många ärenden inte. Miljöpartiet anser att det behövs fler miljöåklagare, och vi anslår därför 10 miljoner kronor utöver regeringens förslag till Åklagarmyndigheten. Därutöver får Åklagarmyndigheten ett tillskott på 10 miljoner kronor för att förstärka kunskaperna om hatbrott och mäns våld mot kvinnor.

Miljöpartiet vill öka anslaget till Sveriges Domstolar med 60 miljoner kronor. Av dessa medel ska 50 miljoner kronor finansiera en utökning av antalet nämndemän. Genom att öka antalet nämndemän ökar sannolikheten för att nämndemannakåren får en mer representativ sammansättning. Resterande del av förstärkningen till Sveriges Domstolar ska finansiera särskilda utbildningsinsatser för att stärka domarnas kompetens när det gäller hatbrott och mäns våld mot kvinnor.

Miljöpartiet anser att ett barn ska ha rätt till ett eget offentligt biträde i mål om vårdnad, boende och umgänge. Biträdet ska säkerställa att barnet kommer till tals i tvisten och ta till vara barnets intressen. För att finansiera detta ökar Miljöpartiet anslaget till rättsliga biträden m.m. med 70 miljoner kronor mer än i regeringens förslag.

Det kommunala stödet till brottsoffer måste professionaliseras och bli tydligare. Detta skulle kunna ske på ett liknande sätt som dagens system med gode män. Till en början bör detta ske på försök i vissa kommuner. För detta ändamål förstärker Miljöpartiet anslaget till Brottsoffermyndigheten med 50 miljoner kronor. Dessa medel får Brottsoffermyndigheten dela ut till kommuner efter ansökan.

I Integritetsskyddskommitténs betänkande Skyddet för den personliga integriteten – kartläggning och analys (SOU 2007:22) konstaterades bl.a. att det saknas ett systemtänkande och en helhetssyn, vilket leder till ett svåröverskådligt regelverk. Delvis samma slutsatser redovisades i betänkandet En ny kameraövervakningslag (SOU 2008:87). Därefter har Säkerhets- och integritetsskyddsnämndens tillsynsuppgifter utvidgats och det finns förslag om ytterligare utvidgningar. Miljöpartiet föreslår att en ny integritetsskyddsmyndighet inrättas, med ett samlat ansvar för skyddet av enskildas integritet. I Miljöpartiets budgetförslag anslås det 75 miljoner kronor för en sådan myndighet.

Miljöpartiet anser vidare att Sverige bör införa en fristående myndighet för utredning av brottsmisstankar mot polis och åklagare. Den nuvarande internutredningsverksamheten hos polis- och åklagarväsendet bör alltså brytas ut till en självständig särskild utredningsmyndighet. Enligt Miljöpartiet väger allmänhetens förtroende för rättsväsendet tyngre än de nackdelar som kan tänkas uppstå med en sådan myndighet. I Miljöpartiets budgetförslag avsätts 50 miljoner kronor för detta ändamål.

Kriminalvårdens verksamhet har enligt Miljöpartiet en förbättringspotential som måste tas till vara. Myndigheten har bl.a. brustit i den viktiga uppgiften att utforma individuella utslussningsplaner med reellt innehåll för de intagna. Kriminalvården måste, i samverkan med bl.a. polisen och åklagarna, inleda ett förändringsarbete för att förbättra den verksamheten. Sammantaget satsar Miljöpartiet nästan 200 miljoner kronor mer än regeringen på Kriminalvården. Denna förstärkning ska finansiera arbetet med vård och behandling samt individuella handlingsplaner m.m., kunskapsförstärkningar inom myndigheten och ett utökat stöd till Kriminalvårdens olika frivilligorganisationer. Av Kriminalvårdens anslag ska vidare 50 miljoner kronor avsättas för särskilda insatser för unga personer som har begått brott och är i riskzonen när det gäller att hamna i grövre brottslighet.

Utöver de föreslagna reformerna och satsningarna vill Miljöpartiet även att det ska inrättas en nationell samordnare för det brottsförebyggande arbetet och en fångombudsman som kan stärka dialogen mellan internerna och Kriminalvården.

3.

Anslagen för 2014 inom utgiftsområde 4, punkt 1 (SD)

 

Richard Jomshof (SD) anför:

Riksdagen beslutade den 20 november 2014 om ramar för statsbudgetens utgiftsområden och om en beräkning av statens inkomster. I motion 2013/14:Fi282 presenteras Sverigedemokraternas budgetförslag och riktlinjer för den ekonomiska politiken.

Sverigedemokraterna är ett trygghetsparti. Man ska kunna känna sig trygg i arbetslivet, trygg i skolan och trygg när man blir gammal. Sverige behöver även nationell trygghet – en visshet om att vi svenskar är ett självständigt folk, fria att forma vårt rike och tillsammans utmejsla vår framtid. Men det kanske allra viktigaste är den fysiska tryggheten. Man ska inte behöva vara rädd för att bli utsatt för brottslighet vare sig hemma eller i offentliga miljöer.

Riksdagsmajoriteten har ställt sig bakom regeringens budgetproposition och de utgiftsramar och beräkningar av statens inkomster som föreslås där. Sverigedemokraternas budgetförslag ska ses som en sammanhållen helhet där inte någon del kan brytas ut och behandlas isolerat. Eftersom riksdagsmajoriteten i det första steget av budgetprocessen har gett budgetpolitiken en helt annan inriktning än den jag önskat avstår jag från att delta i beslutet om anslag inom utgiftsområde 4. I stället redovisar jag i detta yttrande den anslagsfördelning som Sverigedemokraterna föreslår i motionerna 2013/14:Ju393 och 2013/14:Fi319, samt de olika förslag som lämnas i partimotion 2013/14:Ju379 av Jimmie Åkesson m.fl. (SD) och motion 2013/14:Ju351 av Kent Ekeroth och Richard Jomshof (båda SD) yrkandena 1 och 2.

Det är statens kärnuppgift att garantera medborgarnas trygghet och säkerhet. För att stärka medborgarnas fysiska trygghet innehåller Sverigedemokraternas budget kraftiga satsningar på rättsväsendet, med fokus på polisen och Kriminalvården. Polisens anslag höjs med 860 miljoner kronor mer än i regeringens förslag, och Säkerhetspolisens anslag höjs med 100 miljoner kronor. Åklagarmyndighetens anslag höjs med 280 miljoner kronor, och Ekobrottsmyndighetens anslag höjs med 25 miljoner kronor.

I dag ägnar polisen väldigt lite av sin arbetstid åt synligt polisarbete på gator och torg. Sverigedemokraterna inser att den dåliga effektiviteten inom rättskedjan i allmänhet och inom polisen i synnerhet beror på strukturella problem snarare än på resursbrist. Det finns även en bred politisk enighet om att polisen behöver omorganiseras. Detta kommer dock att ta lång tid, och Sverigedemokraterna vill därför redan nu sjösätta en riktad satsning för att få ut fler synliga poliser på gator och torg.

Sverigedemokraterna vill att Kriminalvården får ett större ansvar för förvar av bl.a. av- och utvisade invandrare samt invandrare som uppehåller sig illegalt här. Vi förstärker Kriminalvården kraftigt och höjer anslaget med knappt 874 miljoner mer än i regeringens förslag. Kriminalvårdens höjda anslag ska även tillgodose den ökade belastning som följer av de straffskärpningar Sverigedemokraterna förespråkar.

Samhället ska sätta laglydiga medborgares intressen i första rummet, och straffen ska självklart stå i samklang med den allmänna rättsuppfattningen. Sverigedemokraterna vill se kraftiga straffskärpningar för våldsbrott, och vi vill även införa riktiga livstidsstraff utan möjlighet till benådning för de allra grövsta brotten. Vi föreslår även ett totalt avskaffande av s.k. straffrabatt när det gäller grov upprepad våldsbrottslighet. Även när det gäller övriga brott menar vi att upprepad brottslighet bör straffas hårdare än i dag. För vissa allvarliga brott föreslår Sverigedemokraterna vidare en princip om ”tredje gången gillt” och att två-tredjedels-frigivningen avskaffas. Vi anser också att det ska bli obligatoriskt att pröva frågan om utvisning när en utlänning begår ett brott i Sverige.

Brottsoffrens intressen måste sättas före gärningsmännens. I dagens samhälle har dock vård- och rehabiliteringstanken fått en alltför dominerande ställning i den kriminalpolitiska debatten. Sverigedemokraterna anser att detta är fel angreppssätt. För att värna brottsoffren föreslår Sverigedemokraterna en kraftig förstärkning av anslaget för ersättning för skador på grund av brott. Sverigedemokraterna menar att det borde vara självklart i en rättsstat att staten betalar ut utdömda skadestånd till brottsoffren och därefter kräver in pengarna från gärningsmännen, och vi höjer därför anslaget med knappt 115 miljoner kronor mer än i regeringens förslag.

Ett fungerande rättsväsende är själva fundamentet för ett fungerande rättssamhälle, och en grundläggande förutsättning för detta är att vittnen och målsägande inte tvekar att vittna. De senaste åren har hotbilden mot Sveriges domstolsväsende förvärrats. Rättsväsendet har inte förmått hantera den organiserade brottslighetens grenar som spridit sig ända in i rättssalen. Vittnestrakasserier blir allt vanligare, och antalet vapen som smugglas in i svenska domstolar är alarmerande. Antalet anmälningar om övergrepp i rättssak har ökat markant. Enligt Åklagarmyndigheten tvekar många vittnen och målsägande att vittna inför domstolen, och antalet rapporterade incidenter i domstolarna har ökat. Sverigedemokraterna vill därför införa permanenta säkerhetskontroller med larmbågar i Sveriges domstolar. Detta innebär att domstolsentréerna måste byggas om och att viss teknisk utrustning måste införskaffas. I kombination med denna satsning vill Sverigedemokraterna se en ökad närvaro av säkerhetspersonal i form av uniformerade ordningsvakter på domstolarna. Sverigedemokraterna förstärker därför Sveriges Domstolar med 218 miljoner kronor utöver regeringens anslag.

4.

Anslagen för 2014 inom utgiftsområde 4, punkt 1 (V)

 

Lena Olsson (V) anför:

Riksdagen beslutade den 20 november 2014 om ramar för statsbudgetens utgiftsområden och om en beräkning av statens inkomster. I motion 2013/14:Fi254 presenteras Vänsterpartiets budgetförslag och riktlinjer för den ekonomiska politiken.

Det är dags för en ny färdriktning. Vänsterpartiet vill se ett tryggt och värdigt samhälle byggt på omtanke, medmänsklighet och solidaritet. Vi sätter kampen mot arbetslösheten främst och föreslår kraftiga resursförstärkningar till välfärden samt investeringar i infrastruktur och bostäder. Satsningarna finansieras fullt ut genom att vi avskaffar ett antal av regeringens skattesänkningar och subventioner till arbetsgivare. För att trygga välfärden, få fler människor i arbete, öka jämlikheten och jämställdheten och skapa förutsättningar för en hållbar utveckling krävs det större skatteintäkter än i dag. I motsättning till regeringens ensidiga skattesänkarpolitik går Vänsterpartiets budgetförslag mot ett skattesystem byggt på principen skatt efter bärkraft och likformighet.

Riksdagsmajoriteten har ställt sig bakom regeringens budgetproposition och de utgiftsramar och beräkningar av statens inkomster som föreslås där. Vänsterpartiets budgetförslag ska ses som en sammanhållen helhet där inte någon del kan brytas ut och behandlas isolerat. Eftersom riksdagsmajoriteten i det första steget av budgetprocessen har gett budgetpolitiken en helt annan inriktning än den jag önskat avstår jag från att delta i beslutet om anslag inom utgiftsområde 4. I stället redovisar jag i detta yttrande den anslagsfördelning som Vänsterpartiet föreslår i motion 2013/14:Ju362 av Jonas Sjöstedt m.fl. samt de olika förslag som lämnas i kommittémotion 2013/14:Ju254 av Lena Olsson m.fl. (V) yrkandena 3 och 4 och partimotion 2013/14:Ju316 av Jonas Sjöstedt m.fl. (V) yrkande 7.

Polisorganisationskommittén utredde inte frågan om att skapa en fristående myndighet som utreder brott när den misstänkte är polis eller åklagare. Detta var en brist. Brottsanklagelser mot poliser och åklagare bör inte utredas av dem själva. Polisen har våldsmonopol och är därför mer beroende av allmänhetens förtroende än någon annan statlig verksamhet. Blotta misstanken om att polisens utredningar av kolleger inom rättsväsendet påverkas av kåranda räcker för att motivera en nyordning. Det måste därför inrättas en fristående myndighet för att hantera den typ av anmälningar som i dag handläggs av riksenheten för polismål. I Vänsterpartiets budgetförslag anslås det 10 miljoner kronor för en sådan myndighet.

Vänsterpartiet avvisar den höjning av Säkerhetspolisens anslag som regeringen föreslår. Säkerhetspolisens behov kan tillgodoses med 10 miljoner kronor mindre än vad regeringen föreslår.

Nämndemännens funktion behöver stärkas. Av den anledningen, och för att nämndemännen ska kunna fullgöra sitt uppdrag på bästa sätt, föreslår Vänsterpartiet en anslagsökning på 10 miljoner kronor till Sveriges Domstolar. Detta tillskott ska användas till en särskild utbildningssatsning för nämndemän.

Vänsterpartiet föreslår att villkorad halvtidsfrigivning återinförs för förstagångsdömda. Enligt riksdagens utredningstjänst skulle en sådan reform minska Kriminalvårdens kostnader med 580 miljoner per helår. Vänsterpartiets budget för Kriminalvården bygger på en kostnadsminskning med 290 miljoner kronor för halva året 2014. Av de minskade utgifterna anslår vi för 2014 års budget 100 miljoner kronor för att bl.a. förbättra utbildningen och återanpassningsverksamheten inom Kriminalvården.

Vidare anslår vi 100 miljoner kronor per helår och 50 miljoner kronor för 2014 till en försöksverksamhet för förbättrad samverkan kring de intagna vid frigivningen, s.k. inslussningspeng. Den moderna kriminalvården bygger på den s.k. normaliseringsprincipen, och verkställigheten ska organiseras för att underlätta en anpassning till livet utanför anstalten. En förutsättning för detta är att Kriminalvården samverkar med andra samhällsaktörer, men så fungerar det inte i dag. Tvärtom står ofta den intagne längre från samhället än någonsin när han eller hon ska lämna anstalten. Det är därför viktigt att det övriga samhället tar vid direkt när strafftiden är slut, dvs. inte efter några veckor. Alla de resurser som faktiskt finns ska samordnas på ett bättre sätt för att ge varje individ ett relevant stöd i samband med frigivningen. Stödet ska vara individuellt och insatserna ska riktas mot fortsatt missbruksvård, arbetspraktik, utbildning och boende.

Vänsterpartiet avvisar regeringens förslag att minska Kriminalvårdens anslag med 20 miljoner kronor för att finansiera avskaffandet av ersättningsskyldigheten för polisens ordningshållning. Det finns sammantaget utrymme att minska Kriminalvårdens anslag för 2014 med 120 miljoner kronor mer än i regeringens förslag.

Arbetet för att främja brottsoffers rättigheter, intressen och behov behöver stärkas, och Vänsterpartiet anslår därför 5 miljoner kronor till Brottsoffermyndigheten utöver regeringens anslag. Dessa medel får myndigheten dela ut till brottsofferjourer m.fl. efter ansökan.

Vänsterpartiet vill öka förutsättningarna för ett bra lokalt brottsförebyggande arbete och därigenom bl.a. förebygga rekryteringen av unga till kriminella nätverk och organisationer. Vänsterpartiet föreslår därför en ökning av anslaget med 10 miljoner kronor mer än i regeringens förslag.

En icke offentlig fångombudsman har nyligen inrättats efter ett initiativ av Riksförbundet för rättigheter, frigörelse, hälsa och likabehandling (RFHL). Fångombudsmannen ska bevaka och ta till vara människors rättigheter när de är frihetsberövade i en anstalt eller på någon institution. Det finns en mängd internationella konventioner som reglerar skyddet för de intagnas mänskliga rättigheter samt förhållandena på fängelser och häkten. Många gånger är det svårt att avgöra om det finns skäl att inskränka de intagnas rättigheter med hänsyn till säkerheten. Vänsterpartiet anser därför att det borde finnas en kontinuerlig tillsyn över dessa frågor. Det är inte rimligt att enbart förlita sig på Riksdagens ombudsmäns (JO) tillsyn och frivilligorganisationernas arbete. JO:s resurser räcker inte till för alla stora och små frågor som behöver hanteras. Vänsterpartiet anser att det måste vara samhällets ansvar att inrätta en fångombudsman som fristående och oberoende verkar för att ta till vara de intagnas rättigheter. I Vänsterpartiets budgetförslag anslås det därför 5 miljoner kronor för en sådan ombudsman.

Vänsterpartiet föreslår vidare att det ska inrättas en ny Integritetsskyddsmyndighet. Det innebär att Datainspektionen, Säkerhets- och integritetsskyddsnämnden, delar av Justitiekanslerns och andra myndigheters tillsynsverksamhet slås samman för att bättre kunna samordna dessa frågor. I Vänsterpartiets budgetförslag anslås det 20 miljoner kronor för en sådan myndighet.

Bilaga 1

Förteckning över behandlade förslag

Propositionen

Proposition 2013/14:1 Budgetpropositionen för 2014 utgiftsområde 4:

1.

Riksdagen godkänner att Statens kriminaltekniska laboratorium ingår i den nya Polismyndigheten, som påbörjar sin verksamhet den 1 januari 2015 (avsnitt 2.6.1).

2.

Riksdagen godkänner att Säkerhetspolisen ombildas till en fristående myndighet den 1 januari 2015 (avsnitt 2.6.2).

3.

Riksdagen anvisar för budgetåret 2014 ramanslagen under utgiftsområde 4 Rättsväsendet enligt uppställning.

Motion från allmänna motionstiden hösten 2011

2011/12:So650 av Kerstin Engle m.fl. (S):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om krafttag mot den illegala spritinförseln.

Motion från allmänna motionstiden hösten 2012

2012/13:Sf231 av Maria Ferm och Bodil Ceballos (båda MP):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om statistik över olika händelser vid flyktingförläggningar och asylboenden.

Motioner från allmänna motionstiden hösten 2013

2013/14:K394 av Maria Ferm m.fl. (MP):

5.

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att ge lämplig myndighet i uppdrag att genomföra aktiva insatser inom rättsväsendet för att upptäcka och förebygga diskriminering.

6.

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att samtliga myndigheter inom rättsväsendet som en del i sitt värdegrundsarbete ska arbeta med frågor om antidiskriminering och allas lika rätt.

8.

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att hatbrott åter bör bli ett prioriterat område för Rikspolisstyrelsen och Åklagarmyndigheten.

13.

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att förbättra tolkars villkor och organisering.

2013/14:Sk268 av Christer Winbäck och Anita Brodén (båda FP):

4.

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om vikten av att tullen och polisen har tillräckliga resurser för att kunna stoppa den illegala försäljningen av alkohol.

2013/14:Ju208 av Christer Winbäck och Anita Brodén (båda FP):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om stöd till brottsofferjourerna.

2013/14:Ju210 av Hans Hoff (S):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om häktet i Halmstad.

2013/14:Ju212 av Hans Hoff (S):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om en samlad strategi för att öka kompetensen i rättsväsendet och förstärka prioriteringarna när det gäller sexualbrott mot barn.

2013/14:Ju213 av Maria Ferm m.fl. (MP):

1.

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att inrätta en nationell samordnare för det brottsförebyggande arbetet.

2.

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om en översyn över vem som har det heltäckande ansvaret för det brottsbekämpande och brottsförebyggande arbetet.

3.

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att utveckla relevanta indikatorer för måluppfyllelse och kvalitet.

4.

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att inrätta en polisombudsman dit allmänheten kan vända sig.

5.

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att satsa på ökad handledning för poliser.

6.

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om en högskolebaserad polisutbildning med forskningsmöjligheter.

2013/14:Ju214 av Maria Ferm m.fl. (MP):

1.

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att stödja projekt som syftar till att öka förståelsen mellan polis och invånare.

3.

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att rättsväsendets statliga företrädare såsom polis, åklagare och domare bör genomgå obligatoriska utbildningar i mångfalds- och diskrimineringsfrågor och att det bör genomföras en utbildningssatsning för rättsväsendets aktörer med fokus på att upptäcka och åtgärda diskriminerande strukturer och praktiker inom rättssystemet.

4.

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att polisens värdegrundsarbete bör vara inriktat på att främja alla människors lika värde och om att polisens piketstyrkor ska ha genomgått en värdegrundsutbildning till sommaren 2014.

5.

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att arbeta för en aktiv rekrytering av utrikes födda samt miljonprogramsbor till rättsväsendet.

6.

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att arbetet med att stärka förtroendet för polisen nu bör göras till en prioriterad fråga från politiskt håll och polisledningens håll.

7.

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att regeringen omedelbart bör tillsätta en kommission för lika rättigheter.

2013/14:Ju219 av Lars-Arne Staxäng (M):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om behovet av att bekämpa s.k. djurrättsaktivism.

2013/14:Ju222 av Irene Oskarsson (KD):

1.

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om nationell bekämpning av barnsexhandel.

2013/14:Ju223 av Cecilia Widegren (M):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om Skaraborg som en lämplig plats för en ny polisutbildning.

2013/14:Ju225 av Cecilia Widegren och Gustav Nilsson (båda M):

2.

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att se över möjligheterna att utveckla samhällets skydd för näringsidkare som arbetar med djurhållning.

3.

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att se över möjligheterna att utveckla samhällets skydd för forskare som arbetar med djurförsök och deras forskningsresultat.

2013/14:Ju230 av Pia Nilsson (S):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om samordnad utbildning för kriminalvårdare och skötare inom rättspsykiatrin i Sala.

2013/14:Ju234 av Billy Gustafsson (S):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om behovet av ett förstärkt skydd för vittnen i en rättegång.

2013/14:Ju236 av Billy Gustafsson (S):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om organiserad brottslighet och kriminella gäng.

2013/14:Ju238 av Agneta Luttropp (MP):

3.

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att införa barndomstolar och/eller specialutbildade domare.

4.

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om ökade insatser för prioritering av barn som försvinner under asylprocessen.

2013/14:Ju244 av Gustav Nilsson (M):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att se över möjligheterna att förkorta väntetiderna vid icke akut larm till polisen via telefon.

2013/14:Ju248 av Åsa Lindestam och Thomas Strand (båda S):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om en handlingsplan för att höja statusen för polis och domare som arbetar med barn.

2013/14:Ju252 av Christer Winbäck (FP):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om Skaraborg som en lämplig region för en ny polisutbildning.

2013/14:Ju254 av Lena Olsson m.fl. (V):

3.

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att regeringen bör återkomma med ett förslag om att införa en s.k. inslussningspeng.

4.

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att införa en fångombudsman.

2013/14:Ju264 av Annika Eclund (KD):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om Skaraborg som en lämplig region för en ny polisutbildning.

2013/14:Ju267 av Sten Bergheden (M):

1.

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om möjligheten till fler lokala poliser.

2.

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att polisen bör arbeta emot trafikbrott som sätts i system.

3.

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att polisen bör skapa en tydlig organisation för trafikpolisen.

2013/14:Ju268 av Lars-Arne Staxäng och Sten Bergheden (båda M):

1.

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att se över möjligheten till en effektivare polis och poliser med lokalkännedom.

2.

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att se över möjligheten för polisen att motverka mängdbrott och arbeta med förebyggande brottsbekämpning och om att göra en översyn av straffskalorna för mängdbrotten.

2013/14:Ju269 av Eliza Roszkowska Öberg (M):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om en översyn av hur polisen bättre kan samordna verksamheten med expertis inom den privata sektorn.

2013/14:Ju273 av Anders Hansson m.fl. (M):

1.

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om en gemensam grundutbildning för polisens, Tullverkets och Kustbevakningens brottsbekämpande personal.

2.

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att i det fallet att polisutbildningen blir högskoleutbildning bör vi överväga möjligheten att även tull- och kustbevakningsutbildningen jämställs med högskoleutbildning.

2013/14:Ju288 av Andreas Norlén och Finn Bengtsson (båda M):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om en översyn av statliga myndigheters uppbackning av kommuner som bygger upp och utvecklar avhopparverksamhet för vuxna kriminella.

2013/14:Ju294 av Katarina Köhler (S):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om åtgärder för ökad effektivitet hos åklagarväsendet.

2013/14:Ju295 av Carina Ohlsson (S):

1.

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att se över möjligheten att skapa ett nationellt centrum för barnfrid.

2013/14:Ju296 av Désirée Pethrus (KD):

1.

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att det behövs utökade resurser för att polisen ska kunna spåra barn som är utsatta för sexhandel samt gärningsmän i hela det svenska samhället.

2013/14:Ju309 av Mats Pertoft (MP):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att utreda en översyn av vittnesskyddet.

2013/14:Ju311 av Josef Fransson och David Lång (båda SD):

1.

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att varje kommun ska ha rätt till en lagstadgad minimibemanning av poliser.

2.

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att en parlamentarisk utredning bör tillsättas för att utreda om polismyndighetens samlade byråkrati kan minskas och organisationen göras effektivare.

2013/14:Ju313 av Josef Fransson och Mikael Jansson (båda SD):

1.

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att organisationer och individer som systematiskt bedriver terror och annan brottslighet mot näringsidkare och forskningsanläggningar ska kartläggas, bekämpas och lagföras.

2.

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att tillsätta en särskild nationell enhet för att stävja djurrättsterrorism och ekologiskt motiverad brottslighet.

3.

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att upprätta en särskild brottskod för anmälningar som kan relateras till eko- och djurrättsaktivism.

2013/14:Ju314 av Eliza Roszkowska Öberg och Staffan Anger (båda M):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om möjligheterna att se över polisens och rättsväsendets förutsättningar på it-området.

2013/14:Ju316 av Jonas Sjöstedt m.fl. (V):

1.

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att regeringen snarast bör återkomma till riksdagen med förslag som innebär att polisutbildningen förlängs till att omfatta minst tre år och införlivas i den ordinarie högskoleutbildningen.

2.

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att det bör finnas kompetens för att utreda arbetsmiljörelaterade brott i hela landet.

3.

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att miljöbrottsutredare bör anställas direkt inom Riksenheten för miljö- och arbetsmiljömål (Rema).

4.

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att se över och återkomma med förslag som innebär att mark- och miljödomstolarna får ansvar för alla miljöbrott.

6.

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att polismyndigheter i hela landet bör ha tillgång till djurskyddspoliser.

7.

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att en fristående myndighet för utredning av poliser som misstänks för brott bör inrättas.

8.

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att polisens tillgänglighet och service till personer som bor på landsbygden måste förbättras.

2013/14:Ju320 av Tina Acketoft (FP):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om en förstärkt statlig utbildning för nämndemän.

2013/14:Ju324 av Thoralf Alfsson (SD):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att ge Brottsförebyggande rådet i uppdrag att genomföra en ny studie om hur brottsligheten bland personer födda i Sverige och i utlandet har utvecklats sedan den senaste studien från Brå.

2013/14:Ju326 av Margareta B Kjellin (M):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att se över möjligheten att återinrätta en polisutbildning på distans i Söderhamn.

2013/14:Ju329 av Kent Ekeroth (SD):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att regeringen skyndsamt ska återkomma med underlag för vilka av polisens arbetsuppgifter som bättre kan utföras av andra samhällsaktörer samt förslag på en omorganisation för detta ändamål.

2013/14:Ju344 av Kent Ekeroth och Richard Jomshof (båda SD):

3.

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att Rikskriminalpolisen bör få huvudansvaret för att bekämpa organiserad brottslighet nationellt sett och att de även bör få möjlighet att delegera sina befogenheter till lokala polismyndigheter eller motsvarande.

4.

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att Rikskriminalpolisen bör få ett eget anslag under utgiftsområde 4 i statsbudgeten.

12.

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om förbättrat vittnes- och brottsofferskydd.

2013/14:Ju347 av Isak From och Gunnar Sandberg (båda S):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om behovet av tillräkneliga resurser till polisen och tullen för att motverka illegala vapen.

2013/14:Ju350 av Ulf Berg m.fl. (M):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att den polisiära närvaron och andra relevanta samhällsinstitutioners närvaro kopplad till landsbygden är viktig.

2013/14:Ju351 av Kent Ekeroth och Richard Jomshof (båda SD):

1.

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att fasta och tidsmässigt permanenta inpasseringskontroller med larmbågar, såsom dem som används på flygplatser, bör inrättas vid Sveriges domstolar.

2.

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att utvidga antalet säkerhetspersonal, i form av synliga uniformerade vakter, för att ge ökad upplevd och faktiskt trygghet i Sveriges domstolar.

2013/14:Ju353 av Marie Nordén och Gunnar Sandberg (båda S):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om ett häkte i Östersund.

2013/14:Ju360 av Mikael Oscarsson (KD):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om arbetet mot människohandel i den nya nationella polismyndigheten.

2013/14:Ju361 av Ulrika Carlsson i Skövde (C):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om Skaraborg som en lämplig region för en ny polisutbildning.

2013/14:Ju362 av Jonas Sjöstedt m.fl. (V):

Riksdagen anvisar anslagen för 2014 inom utgiftsområde 4 Rättsväsendet enligt förslaget i tabell 1 i motionen.

2013/14:Ju363 av Staffan Danielsson och Erik A Eriksson (båda C):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att öka rättssäkerheten vid myndigheters och domstolars behandling av djurskyddsärenden.

2013/14:Ju367 av Metin Ataseven (M):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om vittnesskydd.

2013/14:Ju370 av Robert Halef (KD):

1.

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att personskyddet av vittnen som riskerar repressalier av kriminella bör stärkas.

2.

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att regeringen bör se över hur samarbetet fungerar mellan polisen och kommunerna för att säkerställa att personskyddet efterlevs.

2013/14:Ju379 av Jimmie Åkesson m.fl. (SD):

3.

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att utöka stödet för vittnesskydd.

4.

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att utöka säkerhetsrutiner vid Sveriges Domstolar.

2013/14:Ju381 av Göran Lindell och Helena Lindahl (båda C):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om en polisverksamhet med tydlig lokal närvaro.

2013/14:Ju382 av Lars Beckman (M):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om fler hastighetskontroller med synliga poliser.

2013/14:Ju385 av Margareta Larsson (SD):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om skyldighet för den myndighet som regeringen bestämmer att föra statistik över vårdnadsmål.

2013/14:Ju388 av Mats Odell (KD):

3.

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att utreda ett införande av domstolar specialinriktade på att hantera brott mot barn och/eller specialutbildade domare.

2013/14:Ju389 av Irene Oskarsson (KD):

2.

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att polisen bör få ytterligare resurser för att utreda brott mot unga på nätet.

2013/14:Ju393 av Richard Jomshof m.fl. (SD):

Riksdagen anvisar anslagen för 2014 inom utgiftsområde 4 Rättsväsendet enligt förslaget i tabell 1 i motionen.

2013/14:Ju398 av Robert Halef (KD):

1.

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att polis, Brottsförebyggande rådet (Brå) och kommuner bör förbättra samarbetet för att förebygga bostadsinbrott.

2013/14:Ju399 av Maria Ferm m.fl. (MP):

1.

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att av anslaget till samtliga myndigheter inom rättsväsendet avsätta minst 2 procent för samarbete med den ideella sektorns aktörer.

2.

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att utreda hur den ideella sektorns kraft i ökad grad kan tas till vara inom rättsväsendet.

3.

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om ökad polisiär närvaro i människors vardag.

4.

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att inrätta en ny integritetsskyddsmyndighet.

5.

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att ge polis- och åklagarmyndigheterna i uppdrag att förstärka djurskyddskompetensen.

6.

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att inrätta en ny myndighet som ska utreda brottsmisstankar mot poliser och åklagare i tjänsten.

7.

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om en utredning om viss systemhotande brottslighet.

8.

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om barns rätt till eget biträde i vissa familjerättsliga mål.

9.

Riksdagen anvisar anslagen för 2014 inom utgiftsområdet 4 Rättsväsendet med de ändringar i förhållande till regeringens förslag som framgår av tabellen under avsnitt 4.

2013/14:Ju401 av Börje Vestlund och Meeri Wasberg (båda S):

1.

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om fler synliga poliser och lokala poliskontor.

2.

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om insatser mot ungdomsbrottsligheten.

3.

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att stimulera kommuners och föreningars engagemang för att öka tryggheten i lokalsamhället.

2013/14:Ju402 av Hillevi Larsson m.fl. (S):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om en effektiv rättskedja, där regeringen ska verka för att samarbetet mellan den nya polisorganisationen och åklagarmyndigheten ska bli effektiv.

2013/14:Ju404 av Meeri Wasberg (S):

1.

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att regeringen skyndsamt bör vidta lämpliga åtgärder för att dels kartlägga förekomsten av barnsexturism, dels förbättra informationsinsatserna gentemot svenska turister.

2.

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att Europol skulle kunna vara en viktig och verksam aktör när det gäller såväl arbetet med att stävja människohandel för sexuella ändamål som barnsexturismen.

3.

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att de insatser som redan gjorts bör följas upp.

2013/14:Ju405 av Meeri Wasberg (S):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att det är angeläget att finna mer långsiktiga förutsättningar för brottsofferjourernas viktiga verksamhet.

2013/14:Ju406 av Finn Bengtsson och Mikael Cederbratt (båda M):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om vidareutbildning av poliser i beteendevetenskap och psykiatri.

2013/14:Ju408 av Lars-Arne Staxäng m.fl. (M):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att motverka bluffakturor till privatpersoner och företag.

2013/14:Ju412 av Morgan Johansson m.fl. (S):

1.

Riksdagen anvisar med följande ändringar i förhållande till regeringens förslag anslagen för 2014 inom utgiftsområde 4 Rättsväsendet enligt tabell 1 i motionen.

2.

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om ökade anslag till polisen för att skapa en spjutspetsorganisation mot den organiserade brottsligheten.

3.

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om ökade anslag till polisen för att skapa en utvecklings- och analysfunktion inom Rikspolisstyrelsen.

4.

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om ökade anslag till Ekobrottsmyndigheten.

5.

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om ett nytt anslag för att tillsätta en nationell samordnare i det brottsförebyggande arbetet.

6.

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om ökade anslag till Brottsoffermyndigheten för att förstärka brottsofferjourerna.

7.

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att öronmärka särskilda medel för att anställa civilanställda inom polisen.

8.

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om öronmärkning av resurser till ett pilotprojekt för att förbättra samverkan vid utslussning genom utslussningsavtal.

9.

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att ge Brottsförebyggande rådet i uppdrag att samla kunskap om brottsförebyggande arbete.

10.

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att utveckla tydliga och mätbara mål för polisens brottsförebyggande arbete.

12.

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om obligatoriska samverkansavtal.

13.

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att ge Brottsförebyggande rådet i uppdrag att följa och utvärdera arbetet med sociala insatsgrupper.

18.

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att säkerställa polisnärvaro i hela landet.

19.

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att göra om polisutbildningen till en högskoleutbildning.

20.

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att öka uppklaringen av s.k. vardagsbrott.

22.

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om polisens handledning.

23.

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att fortsätta förbättra det internationella polisiära samarbetet.

24.

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om en nationell exitverksamhet.

30.

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om vittnesskydd.

31.

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om permanenta säkerhetskontroller vid domstolar.

38.

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om behovet av en handlingsplan mot grov organiserad brottslighet och ekonomisk brottslighet.

54.

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att förbättra rättsväsendets arbete med bemötandefrågor gentemot brottsoffer.

61.

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om ”näthat”.

63.

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om utbildning för nämndemän.

69.

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om vikten av att inte minska antalet domstolar ytterligare.

72.

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att regeringen bör återkomma till riksdagen med en redogörelse för om kriminalvårdens resurser används effektivt och är tillräckliga för att bedriva en fungerande verksamhet.

73.

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att utreda en oberoende tillsyn av kriminalvården.

74.

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om bemanning på anstalter och häkten.

92.

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om behovet av mera forskning om hedersrelaterat våld.

98.

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om behovet av en nationell resurs vid polisen som arbetar med hedersrelaterade brott.

2013/14:Ju413 av Finn Bengtsson (M):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om möjligheten att se över de lagar som reglerar möjligheten för rättsväsendet att hitta och säkra kriminellas ekonomiska tillgångar.

2013/14:Ju419 av Mattias Karlsson och Kent Ekeroth (båda SD):

1.

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att utreda möjligheten att inrätta en svensk version av den brittiska myndigheten CEOP.

2.

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att skyndsamt utreda möjligheten att införa ett system med larmknapp på nätet.

2013/14:Ju427 av Maria Ferm m.fl. (MP):

6.

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att inte lägga ned tingsrätter eller förvaltningsdomstolar.

7.

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om utbildning i och om uppdraget som nämndeman.

2013/14:Ju429 av Agneta Börjesson m.fl. (MP):

11.

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om inrättandet av en fångombudsman.

2013/14:Ju431 av Richard Jomshof m.fl. (SD):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att inrätta en nationell djurskyddspolis.

2013/14:Ju439 av Per Lodenius och Kerstin Lundgren (båda C):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att finna metoder för att öka antalet avhopparverksamheter i syfte att erbjuda kriminella personer en chans till nystart i livet.

2013/14:Ju441 av Kent Ekeroth (SD):

1.

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att de fysiska kraven vid polisantagningen ska höjas för båda könen till männens tidigare nivå.

3.

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att det tidigare provet i svenska vid polisutbildningsantagningen ska återinföras.

4.

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att det tidigare kravet på skrivet högskoleprov vid polisutbildningsantagningen ska återinföras.

5.

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att inte polisen ska tillåtas bedriva s.k. positiv särbehandling eller kvotering genom att anta mindre kvalificerade till respektive utbildning endast för att de är av ett visst kön eller av invandrarbakgrund, och inte heller ska sådan praxis få ske i val mellan två med lika kvalifikationer.

7.

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att polisen inte ska tillåtas bedriva riktade kampanjer i syfte att rekrytera personer från minoritetsgrupper eller ett visst kön.

2013/14:Ju442 av Maria Lundqvist-Brömster (FP):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om åtgärder mot sexhandel med barn.

2013/14:C202 av Marianne Berg m.fl. (V):

3.

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att det bör finnas specialdomare (familjedomare) med erfarenhet av och särskild kompetens om familjemål vid varje domstol.

2013/14:C301 av Annelie Enochson (KD):

4.

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om ett inrättande av specialdomstolar för handläggning av egenmäktighet med barn.

2013/14:C419 av Åsa Romson m.fl. (MP):

25.

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om åtgärder för att stärka förtroendet för polisen.

26.

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att motverka diskriminering i rättsväsendet.

37.

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om tillgång till statistik för boende i miljonprogramsområden.

2013/14:Fö256 av Maria Ferm m.fl. (MP):

4.

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att inrätta en ny myndighet med ett samlat ansvar för skyddet av enskildas integritet.

2013/14:So251 av Annika Eclund och Emma Henriksson (båda KD):

3.

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om föräldraperspektivet som ett uppdrag för kriminalvården.

4.

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om behovet av nationella riktlinjer för hur kriminalvården ska tillgodose barns rättigheter.

2013/14:So339 av Agneta Luttropp och Mats Pertoft (båda MP):

5.

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om en övergripande kompetenshöjning inom domstolsväsendet.

2013/14:Kr204 av Björn Söder (SD):

3.

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att inrätta en nationell enhet som ansvarar för utredningar av kulturarvsbrott.

2013/14:Ub430 av Jabar Amin m.fl. (MP):

7.

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionens avsnitt 5.11.9 om att flytta ansvaret för polisutbildningen från Justitiedepartementet och Rikspolisstyrelsen till Utbildningsdepartementet.

2013/14:MJ501 av Markus Wiechel (SD):

2.

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att införa en nationell djurskyddspolis.

3.

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att djurskyddspolisen samordnas centralt för att effektivisera arbetet och ansvarar för vidare utbildning inom djurskyddsområdet.

2013/14:MJ518 av Helena Leander m.fl. (MP):

12.

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om djurpoliser i hela landet.

2013/14:N226 av Kent Persson m.fl. (V):

13.

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om en centralisering av handläggningen av gruvärenden till en förstärkt mark- och miljödomstol.

2013/14:N288 av Andreas Norlén m.fl. (M):

3.

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om polisens och åklagarväsendets arbete med patentintrång.

2013/14:A409 av Ylva Johansson m.fl. (S):

32.

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om Riksenheten för miljö- och arbetsmiljömål.

Bilaga 2

Regeringens och oppositionens anslagsförslag

Utgiftsområde 4 Rättsväsendet

Tusental kronor

Ramanslag

Regeringens

förslag

Avvikelse från regeringen

S

MP

SD

V

1:1

Polisorganisationen

21 080 109

+60 000

−215 000

+860 000

−10 000

1:2

Säkerhetspolisen

1 104 428

 

 

+100 000

−10 000

1:3

Åklagarmyndigheten

1 305 963

 

+20 000

+280 000

 

1:4

Ekobrottsmyndigheten

589 439

+20 000

 

+25 000

 

1:5

Sveriges Domstolar

5 345 989

 

+60 000

+218 000

+10 000

1:6

Kriminalvården

7 834 989

 

+199 500

+873 800

−120 000

1:7

Brottsförebyggande rådet

89 700

 

 

+30 000

 

1:8

Rättsmedicinalverket

378 733

 

 

 

 

1:9

Gentekniknämnden

5 217

 

 

 

 

1:10

Brottsoffermyndigheten

37 144

+10 000

+50 000

 

+5 000

1:11

Ersättning för skador på grund av brott

122 349

 

 

+114 800

 

1:12

Rättsliga biträden m.m.

2 305 657

 

+70 000

−4 900

 

1:13

Kostnader för vissa skaderegleringar m.m.

40 117

 

 

−100

 

1:14

Avgifter till vissa internationella sammanslutningar

18 674

 

 

 

 

1:15

Bidrag till lokalt brottsförebyggande arbete

7 157

 

 

 

+10 000

1:16

Säkerhets- och integritetsskyddsnämnden

18 272

 

−18 272

 

 

1:17

Domarnämnden

7 710

 

 

 

 

Nya anslag

 

 

 

 

 

99:1

Nationell brottsförebyggande samordnare

 

+10 000

 

 

 

99:2

Integritetsskyddsmyndighet

 

 

+75 000

 

+20 000

99:3

Särskild utredningsmyndighet för misstänkta polisbrott

 

 

+50 000

 

+10 000

99:4

Fångombudsman

 

 

 

 

+5 000

Summa för utgiftsområdet

40 291 647

+100 000

+291 228

+2 496 600

−80 000

Bilaga 3

Utskottets anslagsförslag

Förslag till beslut om anslag för 2014 inom utgiftsområde 4 Rättsväsendet

Tusental kronor

Ramanslag

Avvikelse från

regeringen

Utskottets

förslag

1:1

Polisorganisationen

±0

21 080 109

1:2

Säkerhetspolisen

±0

1 104 428

1:3

Åklagarmyndigheten

±0

1 305 963

1:4

Ekobrottsmyndigheten

±0

589 439

1:5

Sveriges Domstolar

±0

5 345 989

1:6

Kriminalvården

±0

7 834 989

1:7

Brottsförebyggande rådet

±0

89 700

1:8

Rättsmedicinalverket

±0

378 733

1:9

Gentekniknämnden

±0

5 217

1:10

Brottsoffermyndigheten

±0

37 144

1:11

Ersättning för skador på grund av brott

±0

122 349

1:12

Rättsliga biträden m.m.

±0

2 305 657

1:13

Kostnader för vissa skaderegleringar m.m.

±0

40 117

1:14

Avgifter till vissa internationella sammanslutningar

±0

18 674

1:15

Bidrag till lokalt brottsförebyggande arbete

±0

7 157

1:16

Säkerhets- och integritetsskyddsnämnden

±0

18 272

1:17

Domarnämnden

±0

7 710

Summa för utgiftsområdet

±0

40 291 647

Tillbaka till dokumentetTill toppen