Utgiftsområde 3 Skatt, tull och exekution

Betänkande 2016/17:SkU1

  1. 1, Förslag, Genomförd
  2. 2, Beredning, Genomförd
  3. 3, Debatt, Genomförd
  4. 4, Beslut, Genomförd

Ärendet är avslutat

Beslutat
7 december 2016

Utskottens betänkanden

Betänkanden innehåller utskottens förslag till hur riksdagen ska besluta i olika ärenden. 

Hela betänkandet

Beslut

Pengar till Skatteverket, Tullverket och Kronofogdemyndigheten (SkU1)

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om fördelningen av pengar inom utgiftsområdet skatt, tull och exekution för 2017. Sammanlagt går cirka 11 miljarder kronor till det här utgiftsområdet. Skatteverket får drygt 7,3 miljarder kronor, Tullverket drygt 1,7 miljarder och Kronofogdemyndigheten knappt 1,9 miljarder kronor.

Utskottets förslag till beslut
Bifall till propositionen. Avslag på motionerna.
Riksdagens beslut
Kammaren biföll utskottets förslag.

Ärendets gång

Förslag, Genomförd

Motioner: 21
Propositioner: 1

Beredning, Genomförd

Senaste beredning i utskottet: 2016-11-17
Justering: 2016-11-24
Trycklov: 2016-11-30
Reservationer: 4
Betänkande 2016/17:SkU1

Alla beredningar i utskottet

2016-11-17

Pengar till Skatteverket, Tullverket och Kronofogdemyndigheten (SkU1)

Skatteutskottet föreslår att riksdagen säger ja till regeringens förslag om fördelningen av pengar inom utgiftsområdet skatt, tull och exekution för 2017. Sammanlagt går cirka 11 miljarder kronor till det här utgiftsområdet. Skatteverket får drygt 7,3 miljarder kronor, Tullverket drygt 1,7 miljarder och Kronofogdemyndigheten knappt 1,9 miljarder kronor.

Beslut är fattat. Se steg 4 för fullständiga förslagspunkter.

Debatt, Genomförd

Bordläggning: 2016-11-30
Debatt i kammaren: 2016-12-01
Stillbild från Debatt om förslag 2016/17:SkU1, Utgiftsområde 3 Skatt, tull och exekution

Debatt om förslag 2016/17:SkU1

Webb-tv: Utgiftsområde 3 Skatt, tull och exekution

Dokument från debatten

Protokoll från debatten

Anf. 164 Per Åsling (C)

Herr talman! Ett fungerande skattesystem och ett fungerande betalningssystem är grunden för att ett ekonomiskt system ska fungera. Det är våra tre fiskala myndigheter Skatteverket, Tullverket och Kronofogdemyndigheten som ska säkerställa funktionen. De skatter vi beslutar om måste uppfattas som rimliga, och syftet med skattesystemet ska inte kunna missförstås. Legitimitet, rättssäkerhet och transparens måste genomsyra alla aspekter av det som vi i denna kammare fattar beslut om och vars effekter i stor utsträckning våra tre myndigheter därefter ska hantera.

För legitimiteten i skattesystemet och för en väl fungerande samhällsekonomi är det av stor vikt att skatteförändringar kan förstås av dem som ska betala skatt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Skatt, tull och exekution

Herr talman! Låt mig få lyfta fram två insatser i skattesystemet som har särskilt stor betydelse.

För det första måste lagstiftningsprocesser inbegripa uttömmande konsekvensbeskrivningar. Det är enbart genom konsekvensanalyser som vi som lagstiftare kan få den övergripande bilden av vilka effekter skatte- och lagförändringar kan antas få.

För det andra ska en företagare eller en entreprenör kunna ägna sig åt sin verksamhet. Gör man rätt ska kontakten med Skatteverket i idealfallet enbart vara en rutinmässig administrativ uppgift som löper smidigt och enkelt. Här vilar en ansvarsfull uppgift på Skatteverket att bland annat ge relevant information och se till att skatteprocesser är tydliga. Därför är det glädjande att förtroendet för just Skatteverket har ökat under ett antal år.

Att på ett rättssäkert och effektivt sätt säkerställa att beslutade skatter inbetalas är en grundförutsättning för finansiering av viktig offentlig verksamhet och av trygghets- och försäkringssystemen. Det är också en fråga om likabehandling och värnande av tilliten till det offentliga.

Herr talman! Skatteutskottet har en allt större internationell koppling. Det är viktigt i och med den ökade rörlighet av människor, varor, företag och kapital som såväl EU som globaliseringen av ekonomin har inneburit och som ställer fler krav på vårt och myndigheternas arbete. Samtidigt pågår stora regel- och lagstiftningsprocesser på såväl internationell nivå som EU-nivå, framför allt på skatteområdet. Det kommer att få stora effekter på svensk lagstiftning framöver.

Herr talman! Tullverket vittnar om att flödet av läkemedel, exempelvis antibiotika, har ökat och att man inte kan beslagta försändelser som kommer från ett annat EU-land. Detta är en lucka som Centerpartiet vill täppa till. Vi ser det som motiverat att ändra regelverket eftersom överanvändning av antibiotika är ett stort hot mot människors hälsa. Vi föreslår att Tullverket får befogenheter att beslagta antibiotika även om det kommer från ett annat EU-land.

Tullverket har bland annat som uppgift att förenkla den legala handeln och förhindra den illegala genom att erbjuda smidiga tullrutiner för utrikeshandel, enkel gränspassage för resande och ett effektivt gränsskydd. I ett Europa som i dag diskuterar fler kontroller mellan länder måste vi stanna upp och se vilka effekter detta får för handel och rörlighet för medborgare. De positiva effekter som vår öppenhet har gett oss får inte pressas tillbaka.

Herr talman! Skatteverket, Tullverket och Kronofogdemyndigheten är centrala för det svenska rättssamhället. Både individer och företag måste känna förtroende för det myndigheterna gör. Förutsägbarhet och tydliga regler är då helt avgörande. Jag vill återknyta till legitimiteten i skatteuttaget. Legitimitet bland befolkningen förutsätter att våra myndigheter finns närvarande i hela landet. Det gäller särskilt de myndigheter som de allra flesta av oss kommer i kontakt med.

Servicen hos våra tre myndigheter Tullverket, Skatteverket och Kronofogdemyndigheten förbättras och ska fortsätta förbättras, vilket för med sig ett alltmer utbrett användande av e-tjänster. Detta ska givetvis också utvecklas som en modern och välfungerande tjänst, men statens närvaro i hela landet är central för samhället i stort. Den är central för myndighetsutövningen, för statsförvaltningens egen effektivitet, för växande företag och för vanliga människor.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Skatt, tull och exekution

Herr talman! Kreativa människor ska se staten som ett stöd och inte som en begränsande kraft utan förankring i verkligheten. Jag vill med detta yrka bifall till reservation 2, som är en centerpartistisk reservation, och reservation 4, som är en alliansreservation.

(Applåder)


Anf. 165 Rasmus Ling (MP)

Herr talman! Jag har egentligen bara en kort till fråga till Centerpartiet och Per Åsling.

Jag noterar att ni i ert budgetförslag drar ned på anslaget till Kronofogdemyndigheten och inte vill finansiera arbetet med skuldsanering, Per Åsling. Det kommer ju en ny skuldsaneringslag som träder i kraft. Jag tycker att det är synd och en aning anmärkningsvärt. Centerpartiet har tidigare drivit på för skuldsanering, inte minst för företagare som har gått i konkurs. Jag skulle därför vilja fråga varför Centerpartiet inte längre vill driva på i detta arbete. Det är någonting som är väldigt viktigt.


Anf. 166 Per Åsling (C)

Herr talman! När det gäller anslagen till myndigheterna har Centerpartiet dragit ned på löne- och kostnadsuppräkningen. Vi gör det därför att vi, som jag också sa i mitt anförande, anser att det är angeläget att myndigheter nyttjar möjligheten att decentralisera verksamhet och vara närvarande över hela landet. Det ska gälla generellt att myndigheter flyttar till billigare ställen när de kan.

Låt mig ta ett exempel. Skatteverket har under senare år flyttat avdelningen Stockholm från Magnus Ladulåsgatan på Söder i Stockholm till Solna strand i Solna. Med det har man gjort en årlig hyresreduktion på 90 miljoner kronor. Ja, Rasmus Ling, du hörde rätt - man sparar årligen 90 miljoner kronor. Vi menar att det finns en stor potential att spara på myndighetsanslagen genom att lokalisera till andra ställen.

Det är också därför jag var mycket aktiv under fjolåret när Skatteverket aviserade nedläggning av ett antal kontor. Det är viktigt att Skatteverket är kvar, och det är med glädje jag kan konstatera att det också blev Skatteverkets ställningstagande. Där spelade även regeringen en viktig roll. Nu ser vi hur det skapas utveckling och tillväxt på ställen som i fjol riskerade att mista kontor. Kontoren finns kvar, och nu ökar anställningarna.


Anf. 167 Rasmus Ling (MP)

Herr talman! Det är jättebra att vi tillsammans har drivit på i arbetet för att olika myndigheter ska ligga på olika ställen runt om i landet, men frågan jag ställde handlade om någonting annat.

Ni skriver i ert budgetalternativ att man inte vill ge extra pengar för arbetet med skuldsanering, Per Åsling. Just för företagare är detta viktigt. Det innebär en stor risk att starta egna företag, och de som har drabbats av detta och blivit satta i skuld är ofta familjeägda företag. Det är cateringfirmor, restauranger, åkerier eller annat. Att minska risken och få fler att våga ta steget är en viktig del i näringslivspolitiken. Jag tycker att det är tråkigt att Centerpartiet har lämnat det som man drev på för under förra perioden, herr talman.

I lokaliseringsfrågan, som Per Åsling tar upp, arbetade man inte på samma sätt strategiskt som den nya regeringen faktiskt har gjort. Regeringen har ett riktat uppdrag till Statskontoret om en ny strategi för detta. Jag tackar dock så mycket för svaret.


Anf. 168 Per Åsling (C)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Skatt, tull och exekution

Herr talman! Jag har egentligen ingenting att tillägga. Jag svarade på din fråga, Rasmus Ling, och jag hoppas att budskapet gick fram: Vi har i vår budget sett till att skuldsanering kan fortsätta ske.

Det ska ske inom ramen för de myndighetsanslag vi har med i vårt budgetalternativ - i det här fallet gäller det anslaget till Kronofogdemyndigheten - och jag beskrev i mitt svar på vilket sätt vi anser att myndigheter kan bli mer kostnadseffektiva. De kan minska på kostnader som de i dag har, bland annat på hyresområdet, och nyttja de pengarna offensivt för att skapa bättre utveckling. I det här fallet handlar det om bättre utveckling för företag genom att bedriva bland annat skuldsanering.


Anf. 169 Maria Malmer Stenergard (M)

Herr talman! I dag debatterar vi den del av budgeten som handlar om resurserna till Skatteverket, Tullverket och Kronofogdemyndigheten. Dessa myndigheter spelar en oerhört viktigt roll i det svenska samhället. Vi har all anledning att vara stolta över dem. Kompetenta och oberoende myndigheter är en av Sveriges styrkor. De är viktiga för tilliten och för att det ska vara lätt att göra rätt. Dessa myndigheter ligger också långt fram jämfört med många kollegor i andra länder, inte minst vad gäller service till medborgarna och användande av it-stöd.

Tilltron till myndigheterna hänger också samman med den politik som förs och med de regelverk som myndigheterna är satta att upprätthålla. För tilltron till vårt skattesystem krävs en rimlig skattepolitik som präglas av att det alltid ska löna sig att arbeta.

När alliansregeringen styrde blev det också mer lönsamt att arbeta, särskilt för dem med låga inkomster. Detta spelade roll. Skatteintäkterna ökade markant, men också skattemoralen.

Herr talman! Det är människor i arbete som bygger Sverige starkt. Det är människor i arbete som skapar förutsättningar för en trygg vård, för en bra skola och för att vi ska känna oss säkra.

Därför är det vår skyldighet som politiker att röja varje väg som kan leda till jobb. Detta gör vi med vår budget för ett starkare Sverige. Helt centralt i denna budget är att det ska löna sig bättre att arbeta. Vi vill se lägre trösklar in till arbetsmarknaden. Vi vill se att det lönar sig bättre att gå från bidrag till arbete och att det lönar sig bättre att starta och att driva företag. Vi vill se att Sverige ligger i framkant i den växande delningsekonomin. Vi vill också se större möjligheter för dem som kommer hit från krig och förtryck att få sitt första jobb här.

I Sverige ska man göra rätt för sig. Ingen som skulle kunna försörja sig får ta sig rätten att leva på andra. Men det är inte bara när människor utnyttjar våra välfärdssystem som de sviker Sverige. Vårt land sviks lika mycket av dem som väljer att inte bidra till samhället genom att inte betala sin skatt.

De som smiter från skatten lägger över bördan att bygga ett starkt och sammanhållet samhälle på andra. Detta kan vi aldrig acceptera. Vi föreslår därför ett antal konkreta åtgärder för att bekämpa skattefusk. En av dem är att Skatteverket bör få ett särskilt uppdrag att stärka arbetet med att bekämpa skattefusk.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Skatt, tull och exekution

Sedan 2006 har över fyrtiotalet internationella skatteavtal passerat riksdagens bord och lett till ett kraftigt ökat inflöde av kapital från länder som Sverige har träffat avtal med. Men skatteflykten riskerar hela tiden att hitta nya vägar. Därför är det viktigt att Skatteverket arbetar för att identifiera eventuella nya länder som kan utnyttjas för skatteflykt. Vi satsar i vår budget 50 miljoner kronor extra på Skatteverkets bekämpning av skattefusk. Jag noterar att detta är 35 miljoner kronor mer än vad regeringen satsar.

Ett annat område där vi ständigt måste vara på tå är inom den snabbt växande delningsekonomin. Delningsekonomin förändrar och utmanar våra traditionella föreställningar om hur framtidens skattesystem ska utformas. Därför menar vi att det bör ingå i Skatteverkets uppdrag att förbättra stödet för köpare och säljare inom delningsekonomin för att förenkla administrationen och se till att skatteinbetalningen verkligen sker på rätt sätt.

Herr talman! Företagare möter ofta onödiga hinder och höga administrativa kostnader för att driva sin verksamhet framåt. Vi vill hela tiden arbeta för att förbättra förutsättningarna för företag och för att nya företag ska startas. Detta måste vi göra om vi ska kunna trygga vår framtida välfärd.

Vi står bakom den nya tullagen, som behandlas i detta betänkande, men tyvärr utgör lagen ännu ett exempel på när regeringen lägger fram förslag utan att göra en ordentlig konsekvensanalys. Vi har gång på gång i skatteutskottet påpekat detta från Alliansens sida, och ibland också från hela utskottets sida.

Företagen och vi som lagstiftare måste kunna få en bild av vad nya regler innebär. Hur mycket mer administration drabbar företagen? Är det värt det? Hur kan vi underlätta för dem - kanske framför allt för de små företagen?

Här brast regeringen i sitt förslag till ny tullag. Utredningen innehöll till exempel inte någon uppskattning av företagens kostnader för att möta de nya kraven på elektronisk tullbehandling, trots att det riskerar att bli betungande för små företag att investera i uppdatering av datasystem eller nya elektroniska system, vilket krävs för att uppfylla de nya kraven i lagen.

En uppföljning av lagens tillämpning bör därför göras, i syfte att utreda hur den har påverkat kostnaderna för små företag. Därför yrkar jag bifall till Alliansens reservation 4.

Moderaternas budgetförslag är en sammanhållen helhet. Eftersom riksdagen i steg ett i rambeslutet har ställt sig bakom regeringens förslag till ekonomiska ramar för statsbudgeten och inriktning på budgetpolitiken deltar vi inte i det nu aktuella beslutet om anslagens fördelning inom utgiftsområde 3.

(Applåder)


Anf. 170 Olle Felten (SD)

Herr talman! Eftersom budgetramen redan är beslutad av riksdagen kommer vi att avstå från att delta i beslutet om skatteutskottets förslag till anslag under punkt 1 i betänkandet. Jag yrkar dock bifall till reservation 1 under punkt 2.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Skatt, tull och exekution

Herr talman! Skatteverket, Tullverket och Kronofogdemyndigheten har tillsammans en central uppgift i vårt samhälle genom att de, var och en med sin del, ansvarar för finansieringen av övriga samhällsfunktioner. Det är därför av avgörande betydelse att dessa myndigheter utför sina respektive uppgifter på ett rättssäkert, effektivt och rationellt sätt.

För att de ska kunna göra detta måste riksdagen se till att de får de förutsättningar som krävs för att det ska vara möjligt att svara upp till de högt ställda kraven. Att skattesystemet har legitimitet är också en nödvändig förutsättning för att uppgiften ska kunna utföras med framgång.

Myndigheterna har många viktiga uppgifter, både var och en på sitt håll och i samverkan med varandra och med många andra aktörer. En grundläggande sådan är att upprätthålla en god skatte- och betalningsmoral i samhället i stort. Myndigheterna ska aktivt förutse, förhindra och beivra brott på skatte- och tullområdena, och de ska dessutom vara aktiva serviceleverantörer till såväl företag som privatpersoner. Allt detta ska vara snabbt, effektivt och säkert.

Myndigheternas verksamhet och budget regleras genom regeringens regleringsbrev. Som underlag för dessa levererar myndigheterna olika slags uppföljningar och budgetäskanden med utgångspunkt i tidigare verksamhet.

Med utgångspunkt i de senaste årens budgetar och verksamhetsbeskrivningar, samt genomgång av ett otal fallstudier och deras konsekvenser, har vi gjort bedömningen att det finns stora differenser mellan å ena sidan myndigheternas uppdrag och å andra sidan de resurser man har att bygga sin verksamhet med.

Tullverkets problem har skapats när såväl socialdemokratiska regeringar som alliansregeringar har urholkat Tullverkets budget genom att ofinansierade arbetsuppgifter har lastats på verket. Detta har tvingat fram tämligen drastiska personalnedskärningar och en väsentligt mycket sämre närvaro vid våra gränspassager, med negativa konsekvenser som följd. Många lokalkontor har avvecklats, vilket har minskat nivån på servicen till företagen.

Det kan vara av intresse att konstatera att i första hand Tullverket har varit kraftigt underfinansierat under flera år, vilket har resulterat i en påtagligt försämrad måluppfyllelse för Tullverket. Resultatet av detta är en kraftigt ökad insmuggling av alltifrån alkohol och tobak till droger, vapen och mycket annat. Det har även resulterat i en påtaglig försämring i klareringsverksamhetens service till företagen.

Dessa neddragningar av den operativa förmågan har, sammanfattningsvis, medfört allvarliga konsekvenser för det svenska samhället. Vi ser stora problem, som måste rättas till, inom Tullverkets verksamhetsområden.

Även Skatteverket står inför omfattande utmaningar i det viktiga arbetet med att hantera de problem som har uppstått inom bolagsskatteområdet genom globaliseringens negativa konsekvenser.

Arbetet med skatteavtal är en annan av de viktiga frågor som kräver ökat fokus. Satsningen där har dock trappats ned under de senaste 20 åren i Sverige, vilket är allvarligt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Skatt, tull och exekution

Herr talman! För att ge våra myndigheter en rimlig chans att återta förlorad mark - framför allt inom områden som rör gränsskydd och brottsbekämpning men även avseende service till företag och privatpersoner - har vi budgeterat 50 miljoner mer än regeringen till Skatteverket. Vi har också budgeterat 275 miljoner mer per år till Tullverket än vad regeringen har gjort.

Inriktningen på de satsningar som vi anser krävs är följande:

Man behöver utveckla och förbättra servicen genom ännu effektivare elektroniska funktioner. Det kan i detta sammanhang vara på sin plats att ge våra myndigheter en stor eloge för att de, trots sina problem med bristande resurser, lyckats mycket väl med att skapa väl fungerande elektroniska system som underlättar och effektiviserar verksamheten. Men det krävs alltså mer.

Vi behöver minska kreditrisken i samhället genom ett proaktivt arbete för att undvika riskbeteenden.

Vi behöver motverka skatteflykt och bekämpa brottslighet. Ökad samverkan mellan myndigheter samt mellan myndigheter och kommuner är en viktig fråga för att lyckas med detta.

Vi behöver ett stärkt fokus på företagsvänlig och rättssäker myndighetsutövning.

Herr talman! De övriga partierna verkar ha svårt att ta till sig verkligheten och alla de signaler som larmar om de problem som våra myndigheter står inför. Det mest förbryllande är dock att Alliansen dels är splittrad i frågan, dels inte reagerar, trots att man i retoriken visar att man ser i vart fall stora delar av problematiken. Såväl regeringspartierna som Alliansen, delvis med undantag av Liberalerna, fortsätter att minska resurserna till våra myndigheter, trots de uppenbara obalanser som bevisligen finns.

Herr talman! Det vore bra om vi i den fortsatta debatten fick svar från de övriga partierna på varför man inte vill att Tullverket ska kunna agera tillräckligt effektivt mot insmuggling av droger, vapen, tobak och allt det andra. Det vore bra om vi fick svar från de andra partierna på varför Skatteverket inte ska få tillräckliga resurser för att kunna fullfölja uppdraget att utveckla sina metoder och öka insatserna på skattekontrollområdet och därmed kunna beivra skattefusk effektivare. Det vore också bra om vi fick svar från de andra partierna på varför de inte vill att myndigheterna ska få de befogenheter som krävs för att ta hand om allvarlig organiserad brottslighet som vi vet förekommer.


Anf. 171 Mathias Sundin (L)

Herr talman! Låt mig börja med att yrka bifall till reservationerna 3 och 4, så har jag det gjort.

Jag ska prata om en lag som vi inte har stiftat i den här kammaren, Moores lag. Förutsägelsen för ungefär 50 år sedan om att processorkapaciteten i våra datorer skulle dubbleras ungefär vartannat år har visat sig stämma mycket väl. Efter ett tag med ett antal sådana dubbleringar börjar det bli väldigt svårt för oss människor att förstå en sådan exponentiell tillväxt. Vi lever i en linjär värld. Vi går upp på morgonen och går och lägger oss på kvällen. Mitt hår retirerade linjärt genom åren tills jag tog tag i det och kapade av det helt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Skatt, tull och exekution

När processorkapaciteten har dubblerats så många gånger som nu är det svårt för oss att hänga med, inte bara för en enkel riksdagsledamot utan även för de världsledande forskarna på området.

För lite drygt tio år sedan tittade de på detta på MIT och Harvard i USA och bedömde inom vilka områden vi skulle komma att kunna se stora förändringar de kommande cirka tio åren, baserat på den tekniska utvecklingen. Det fanns ett område där man sa att det inte skulle hända någonting under överskådlig framtid, att vi kanske skulle få vänta 30-40 år, nämligen självkörande bilar. Man sa: Det är så mycket information att ta in att datorerna inte kommer att kunna processa den, så det kommer vi inte att se på mycket lång tid.

Nu har vi självkörande bilar på våra vägar. Vi har Teslabilarna, och Volvo är på väg ut med sådana bilar i Göteborg. Man testar dem redan nu i Pittsburgh, till exempel. De är inte perfekt fungerande ännu men har kommit en bra bit på väg.

Jag tror att vi politiker måste ta till oss den här utvecklingen för att kunna använda de möjligheter som finns. Vi ser artificiell intelligens inom sjukvården som redan nu är bättre på att identifiera en del cancerformer än vad mänskliga läkare är. Vi måste låta tekniken komma in i skolan. Vi har stora transportmöjligheter i drönare. Och inte minst, mer kopplat till detta område, skatteområdet, har vi ett stort antal framgångsrika företag i Sverige, startup-företag. Namnen är numera rätt välkända: Klarna, Skype, Minecraft, Spotify och flera andra.

Nu kan man fråga sig vad detta har med en skattedebatt att göra. Men vi tror från Liberalernas sida att det är dags att verkligen fundera på en ny bred skattereform. Den senaste som gjordes var 1991. Det var före internet, mobiltelefoner och smartphones. Det var innan världen höll på att kopplas ihop.

En hel del i skattereformen kan naturligtvis hålla under lång tid, medan vi kommer att behöva förändra annat. Delningsekonomin, som håller på att växa fram, är ett sådant område som gör att politiken behöver vara väldigt anpasslig och förändra regleringar. Det finns stora möjligheter att delningsekonomiföretagen växer fram men också att de skapar en hel del enkla jobb som många, exempelvis flyktingar, kan behöva.

Vi har tidigt haft problem med att några av de här företagen inte betalar skatter. Här är det jätteviktigt att Skatteverket öppnar sina system, så att det enkelt går att bygga lösningar så att det ska vara lätt att göra rätt för sig och betala skatterna. Allting finns ju digitalt, så det är inte något svårlöst problem.

En viktig punkt i en stor skattereform är att med ett tilltagande behov av högre utbildning och kunskaper i samhället måste det vara mer lönsamt att utbilda sig. Vi tror också att vi kommer att behöva förskjuta skattebasen från arbetsinkomster till konsumtion, inte för att det är dåligt med konsumtion utan för att det är mindre skadligt för ekonomin att ta ut skatterna där. Om vi gör dessa förändringar är jag helt övertygad om att Sverige har sina bästa dagar framför sig.

Låt mig, herr talman, avsluta med Tullverket som vi lägger drygt 40 miljoner kronor mer till än regeringen i vårt budgetförslag. Vi tror att det är väldigt smart använda pengar att satsa på Tullverket. Vi vet att det smugglas in en hel del i Sverige som sedan leder till kriminalitet, när det ska säljas eller hanteras på olika sätt, som polisen måste hantera när det väl är inne i landet. Om vi kan stoppa detta redan vid gränsen är det smart användning av pengarna. Förutom att vissa inte vill ha in sakerna i landet är det en smart och effektiv användning av pengarna. Polisen är hårt pressad och har varit det särskilt det senaste året.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Skatt, tull och exekution

Vi har på andra utgiftsområden extra satsningar på polisen, men ett stärkt tullverk kan också avlasta polisen.


Anf. 172 Larry Söder (KD)

Herr talman! Vi som medborgare runt om i landet förutsätter att staten tar hand om de uppgifter som de är ålagda att göra, till exempel att ombesörja den nationella säkerheten, se till att skola, barnomsorg och vård fungerar och är av så god kvalitet som möjligt i hela landet. Vi förutsätter även att vi när vi blir äldre får en pension som faktiskt går att leva på.

För att detta ska fungera måste vi ha en ekonomi som andas ordning och reda. En viktig beståndsdel för en ekonomi i balans är att upprätthålla skattemoralen, motarbeta skatteflykt och tillse att illegala varor inte kommer in i landet, eller för den delen motarbeta att smuggling förekommer och försätter hälsan i risk eller sätter marknadsbalansen ur spel.

Enligt Kristdemokraternas mening är syftet med skatterna att finansiera offentliga utgifter, styra den ekonomiska utvecklingen i en social och ekologisk riktning samt mildra inkomstspridningen.

Samtidigt riskerar för höga skatter att försämra ekonomins funktionssätt och leda till ett osunt ekonomiskt beteende. Strävan måste därför vara att skattesystemet är transparent och etiskt legitimt. Det är också viktigt att det utformas så att det stimulerar arbete, hederlighet, sparande och företagande.

Skattesystemet ska vara utformat så att den enskilde i största möjliga utsträckning får behålla sin egen lön eller pension innan kompletterande bidrag betalas ut.

Man kan som oppositionspolitiker fundera på om regeringens nya skatteiver står för att stimulera arbete, företagande och hederlighet.

Kilometerskatt, flygskatt, entreprenörsskatt, höjd skatt för alla med inkomster över ca 37 000 i månaden, höjd arbetsgivaravgift för unga, återinförande av särskild löneskatt för äldre personer över 65 år, halverat RUT, bankskatt och vinstbegränsningar i välfärden - listan kan göras längre. Detta är några av det sextiotal skatter man har ägnat sitt intresse åt.

Min klara uppfattning är att några av dessa skatter givetvis kan vara befogade ur miljöhänsyn eller annan hänsyn. Men som en helhet och i den bild som tonar fram är det en politik som inte främjar företagande, inte främjar arbete och inte främjar ansvarstagande.

Min uppmaning till regeringen är att avstanna skatteivern och göra en större genomlysning av vart vi är på väg och vart ni tar Sverige. Vi måste premiera att människor tar ansvar i form av att driva företag, gå till sina jobb och betala de skatter som staten ålägger dem.

I en globaliserad ekonomi utsätts främst kapitalskattesystemet för konkurrens. Kapitalskatterna måste därför vara konkurrenskraftiga. Beskattning av inkomster, varor, tjänster, fastigheter, förmögenhet eller andra former av beskattning får inte urholka äganderätten och ska utformas enligt skatterättsliga principer som skatt efter bärkraft och likabehandling.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Skatt, tull och exekution

Skattesystemet ska bidra till ett gott klimat för företagsamhet och främja eget ansvarstagande. Det är dessutom viktigt att skattereglerna utformas så enkelt som möjligt för att underlätta för bland annat småföretagsamhet.

Skatternas utformning och förändring är oerhört viktiga för små och medelstora företag utifrån långsiktighet och deras fortlevnad. Vi vet att de nya jobben kommer hos småföretagen, och då bör vi som riksdag underlätta för småföretagarna och inte, som det nu verkar, skjuta in oss på allt för att beskatta det så hårt som möjligt.

Skatteverket, Tullverket och Kronofogdemyndigheten har fundamental betydelse för en väl fungerande ekonomi som präglas av ordning och reda. De tre myndigheternas service till medborgare och företagare bör fortsätta att förbättras. Det är centralt att e-tjänsterna vidareutvecklas. Samtidigt är servicekontoren viktiga för människor som ännu inte är lika bekväma med elektronisk kommunikation som vi andra är. Myndigheterna behöver därför även i fortsättningen ha god fysisk närvaro över hela landet.

Den svenska skattebasen bör skyddas. Samtidigt som det finns ett behov av en europeisk harmonisering är det viktigt att värna svenska intressen i det sammanhanget.

En förutsättning för att trovärdigheten för skattesystemet ska upprätthållas är att den svarta ekonomin motarbetas och minskas. Det är inte förenligt med god etik och ett gott samhällsansvar att undanhålla den skatt som är grunden för den välfärd vi har i Sverige. Skattebeslut som är fattade i god demokratisk ordning måste efterlevas. Annars riskerar välfärdens finansiering att urholkas.

Skatteverket ska fortsätta arbetet med att trycka tillbaka den svarta ekonomin. Det är extra viktigt att myndigheten upprätthåller sina höga förtroendesiffror bland allmänheten. Även dessa hjälper till att hålla uppe skattemoralen.

Vi välkomnar att regeringen vill att Skatteverket ska intensifiera arbetet med att bekämpa skattebrott, skattefusk och skatteundandragande. Vi anslår därför i likhet med regeringen 15 miljoner 2017 och 30 miljoner 2018, 2019 respektive 2020 för ändamålet.

Vi vill öka Kronofogdemyndighetens anslag med 10 miljoner per år 2017-2020 för att förebygga överskuldsättning och för att undvika långa handläggningstider.

Under 2015 ökade antalet barn som berördes av verkställda avhysningar. Vi vill att kronofogden prioriterar barnfamiljer och genom särskilda insatser för att motverka överskuldsättning försöker minska antalet barn som berörs.

Herr talman! Jag yrkar bifall till Alliansens reservation, nr 4.

(Applåder)


Anf. 173 Jörgen Hellman (S)

Herr talman! Jag börjar med att yrka bifall till förslaget i betänkandet om anslagen till de tre myndigheterna Tullverket, Skatteverket och Kronofogdemyndigheten. I betänkandet tillstyrker utskottet regeringens förslag om anslag för utgiftsområde 3 som totalt uppgår till 11 miljarder kronor 2017.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Skatt, tull och exekution

Ett högt förtroende och en stabil utveckling för svensk ekonomi tryggas genom ett tydligt regelverk och en ansvarsfull politik för investeringar i jobb och hållbar tillväxt.

En bred parlamentarisk uppslutning bakom det finanspolitiska ramverket lägger grunden för en ekonomisk politik där ordning och reda i de offentliga finanserna bidrar till en god ekonomisk utveckling och till att värna välfärden.

Dessa tre myndigheter är centrala i vår statsförvaltning för skatteuppbörd, tull och indrivning.

I budgeten föreslås en del satsningar. Arbetet med att genomföra det av regeringen och Vänsterpartiet framförhandlade tiopunktsprogrammet mot skattefusk fortsätter. I budgeten föreslås ökade resurser till Skatteverket för arbetet med att bekämpa skattebrott, skattefusk och skatteundandraganden.

I spåren av både Luxleaks och Panamaleaks har det visat sig att även svenska medborgare deltar i den globala skatteflykten till lågbeskattade paradisöar och bergsfurstendömen som Liechtenstein. Tack och lov håller G20, OECD och EU på att stänga detta skatteflyktsfönster genom olika internationella och europeiska överenskommelser.

Det är oerhört utmanande att se hur stora koncerner och rika eliter betalar mindre skatt än vanliga små och medelstora företag och låg- och medelinkomsttagare. Det behöver skapas en rejäl skämsfaktor kring fuskandet och trixandet.

Kopplingen till kriminella yrkesgrupper och terrorism vad gäller skattefusk och skatteundandragande ska inte heller underskattas. Kriminella och terrorister vill inte redovisa inkomster och tillgångar. Att strypa deras inkomster och beslagta deras tillgångar är effektiva åtgärder mot deras verksamhet.

Vi socialdemokrater har välkomnat OECD:s så kallade BEPS-projekt och den lagstiftning som följt i projektets spår med olika regler och rutiner.

Samarbetet inom EU och beslut i denna kammare om skatteavtal länder emellan är mycket viktiga. Det är också ett sätt att stödja och hjälpa utvecklingsländer. Vi motar korruption, ger länderna möjlighet att öka sina skatteinkomster och främjar verklig demokratisk utveckling.

Myndigheterna ska utifrån sina respektive kompetensområden fortsätta att delta i arbetet mot den organiserade brottsligheten.

Herr talman! För att få riktig fart på arbetet mot skattefusk här hemma ökas Skatteverkets anslag tillfälligt med 15 miljoner 2017 och 30 miljoner 2018, 2019 respektive 2020.

Myndigheterna inom utgiftsområdet ska underlätta för medborgare och företag att göra rätt för sig. De som kommer i kontakt med myndigheterna ska fa° en enhetlig behandling och känna förtroende för ett rättssäkert regelsystem. Kvinnor och män ska ges samma möjligheter och villkor vid kontakter med dessa myndigheter.

De regelverk och rutiner som myndigheterna själva disponerar över ska vara sa° enkla som möjligt. För att stärka legitimiteten ska dessa vara möjliga att förstå och inte leda till onödigt stora administrativa kostnader för dem som ska tillämpa reglerna. Nyttan av förenklingar ska alltid vägas mot behovet av att säkerställa uppbörden och intäkterna samt att motverka fel och fusk.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Skatt, tull och exekution

Herr talman! Kontroller och sanktioner syftar till att förstärka och upprätthålla normer så att regelverk följs.

Fortsatta förändringar och effektiviseringar inom området är nödvändiga för att klara av framtidens krav. Standardisering och automatisering av arbetsflöden liksom utveckling av digitala tjänster för att effektivisera är av stor betydelse. Detta behöver dock inte betyda att man centraliserar verksamheten. Myndigheternas utveckling ska förbättra servicen till medborgare och företag och i lämpliga delar bygga på gemensamma lösningar för vår statsförvaltning.

Vi anser att mer behöver göras för att beivra skattefusk. Vi har redan föreslagit en lång rad åtgärder, och en del är redan beslutade här i kammaren. Det handlar om skatteavtal, som en tidigare talare beskrev, och om personalliggare, månadsrapporter med mera. Detta har naturligtvis betydelse för inkomsterna till staten, men minst lika viktigt är det att få konkurrensneutralitet mellan företag och att villkoren för de anställda i företagen är rimliga.


Anf. 174 Larry Söder (KD)

Herr talman! Jag vill först tacka regeringen och Socialdemokraterna för att vi samfällt jobbar mot skatteundandragande. Vi försöker hjälpas åt på bästa sätt, och jag tycker att samarbetet fungerar ganska bra. Det gör mig glad.

Det som jag skulle vilja ställa lite frågor om rör det som jag i mitt anförande kallade skattegiven, det vill säga att man har alla upptänkliga nya skatter som man vill införa och som skapar en problematik på arbetsmarknaden och för företagare. Jag tänker mest på den så kallade entreprenörsskatten, eller 3:12-regeln.

Det finns ett utredningsförslag där man slår undan benen för många småföretagare, både när det gäller förenklingsregeln, som man försämrar betydligt genom att sänka golvet, och när det gäller huvudregeln, där man ändrar procentsatserna för löneuttaget.

Jag skulle vilja veta om regeringen är beredd att diskutera hur man kan göra det hela på ett betydligt mer smakfullt sätt för småföretagarna och om man är öppen för dialog eller om man tänker köra igenom detta i riksdagen utan att fundera på vad det skapar för problem för småföretagen.


Anf. 175 Jörgen Hellman (S)

Herr talman! Tack för frågan, Larry Söder!

Detta är ett förslag som en utredare har lagt fram, och det ska nu remissbehandlas. Regeringen är öppen för en dialog för att få ett bra förslag. Där finns remiss men även en möjlighet att partier emellan resonera om denna viktiga fråga. Men det är som sagt inte detta vi behandlar i dagens betänkande, utan vi behandlar budgeten för Skattemyndigheten, Tullverket och Kronofogdemyndigheten.

För att svara på frågan har utredningen kommit med ett förslag, som nu är ute på remiss. Nu ska det bli politiska diskussioner, och vi får hoppas att det kommer ett bra förslag till vår kammare när detta sedan ska beslutas i höstbudgeten.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Skatt, tull och exekution

Herr talman! Vi resonerar om utgiftsområdesbudgeten. Det är glädjande att Kristdemokraterna stöder satsningen på 15 miljoner kronor till Skattemyndigheten för 2017. Men jag är lite nyfiken på hur ni får ihop er ekonomi, Larry, med tanke på att ni i ert budgetalternativ minskar ramen med 40 877 000.


Anf. 176 Larry Söder (KD)

Herr talman! Eftersom vi inte har regeringens skattegiv kan vi givetvis inte ösa lika mycket pengar, utan vi tycker att pengarna gör mest nytta hos den enskilda människan eller hos företagen, för att skapa nya jobb. Det är klart att regeringen har mer pengar att sätta sprätt på.

Det är detta som är min farhåga: att vi står här nästa år och diskuterar skatt, tull och exekution och att regeringen fortsätter att få bägaren att rinna över alltför mycket och att en entreprenörsskatt har införts som slår undan benen för småföretagarna.

Jag ska formulera om min fråga om entreprenörsskatten och 3:12-regeln, som jag är mycket orolig över: Har Socialdemokraterna farhågor om att utredningens förslag kommer att slå mot småföretagen på det sätt som jag beskriver, det vill säga att många småföretag kommer att välja att inte anställa en ny person och kanske till och med väljer att göra något helt annat i stället för att ha ett företag, det vill säga gå till en anställning i stället?

Detta tror jag är mycket sämre för Sverige. Då får regeringen inte samma skatteunderlag att sätta sprätt på nästa år. Jag tycker att detta tillhör ämnet, och jag skulle vilja ha ett svar.


Anf. 177 Jörgen Hellman (S)

Herr talman! Detta är en oerhört viktig fråga för företagarna och för Sveriges tillväxt.

Det finns många delar i förslagen som remissinstanserna får fundera på och som vi sedan får utvärdera. Det ena är generationsväxlingen inom ett företag. Det andra är de principer som funnits när det gäller att folk med väldigt höga löner i bolagen har växlat över från löner till utdelningar. Något man kan fundera på är hur man ska stimulera företagandet men inte skattetrixandet. Detta är en viktig del i diskussionerna om 3:12-reglerna.

Vi får se vad remissomgångarna beskriver och vad diskussionerna mellan partierna kan ge för att vi ska få bra spelregler för företagare, så att vi kan få tillväxt.

Jag konstaterar att du inte hade något svar, Larry Söder. Precis som regeringen satsar ni 15 miljoner på Skatteverket - det är väldigt bra för att motverka skatteflykt och skattefusk - men ni minskar anslaget med 40 877 000.


Anf. 178 Rasmus Ling (MP)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Skatt, tull och exekution

Herr talman! Vi debatterar nu här i kväll utgiftsområde 3 och anslagen till Skattemyndigheten, Kronofogdemyndigheten och Tullverket. Det är tre viktiga myndigheter som vi anslår nästan 11 miljarder kronor till, för att upprätthålla skattesystemet, betalningsviljan och kontrollen över varor som kommer in i vårt land.

Den som är satt i skuld är icke fri, brukar man säga emellanåt. Det är alltför många som är överskuldsatta i Sverige i dag. Detta får många olika negativa konsekvenser, för den enskilde ofta i form av ohälsa och ett begränsat liv. Det finns väldigt få, om ens några, incitament till att jobba och tjäna pengar eftersom de försvinner direkt. Det får även konsekvenser för omgivningen - värst är det kanske för eventuella barn - men även för samhället i övrigt när det inte finns några incitament för arbete.

En ny skuldsaneringslag är på väg att börja gälla. Det är väldigt viktigt och kan göra att fler kan ta sig ur en fruktansvärd situation. Kronofogdens arbete med att förbättra skuldsaneringen är prioriterat, och de får särskilda pengar i anslaget för detta.

Kronofogden har en viktig roll också i arbetet mot grov organiserad brottslighet. Förra hösten gavs ett särskilt regeringsuppdrag om samverkan till elva olika myndigheter. När polisen gör tillslag mot mc-gäng eller andra kriminella ligor och dessa har tillgångar på sig kan bättre samverkan göra att kronofogden kan ta tillgångarna vid tillslaget.

Vi måste på alla olika sätt jaga de organiserade kriminella och mota dem när de försöker sätta sig över vårt rättssamhälle. Givetvis har Skatteverket en oerhört viktig roll i denna fråga. De får ytterligare redskap för att kunna bekämpa den svarta ekonomin på olika sätt.

I förslaget gör regeringen också en särskild insats mot skattefusk och skatteundandraganden. Jag har sagt detta förut, men det är värt att upprepa: Arbetet mot grov organiserad brottslighet är inte bara en fråga för polisen utan även i allra högsta grad för andra myndigheter. Vi driver på detta politiskt, och vi måste fortsätta att göra ännu mer.

Skatteverket har ett arbete att göra när det gäller förtroendet. Det är högt i de mätningar som finns, men ledningen har under det gångna året gjort misstag och måste arbeta för att återupprätta sitt förtroende.

Liberalerna och Mathias Sundin talade om flera intressanta saker gällande den tekniska utvecklingen och behovet av digitalisering, som alla våra myndigheter behöver jobba med. Han tog också upp frågan om skattereform. Det är något som vi behöver tala mer om mellan partierna, hur en sådan skulle kunna göras. Det är mycket som har hänt sedan den senaste gjordes, dels den tekniska utvecklingen, digitaliseringen och allt som hänger samman med den, dels andra förändringar som vi måste ta tag i. På miljöområdet måste vi hitta sätt att avstyra den globala uppvärmningen, och skatter är ofta ett bra och kostnadseffektivt sätt att komma till rätta med utsläpp.

Med detta vill jag yrka bifall till utskottets förslag.

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut skulle fattas den 7 december.)

Beslut, Genomförd

Beslut: 2016-12-07
Förslagspunkter: 3, Acklamationer: 1, Voteringar: 2

Protokoll med beslut

Förslagspunkter och beslut i kammaren

  1. Anslag inom utgiftsområde 3 Skatt, tull och exekution

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen anvisar anslagen för 2017 inom utgiftsområde 3 Skatt, tull och exekution enligt utskottets förslag i bilaga 2.Därmed bifaller riksdagen proposition 2016/17:1 utgiftsområde 3 punkt 1 och avslår motionerna

    2016/17:2905 av David Lång m.fl. (SD) yrkandena 1 och 2,

    2016/17:3155 av Maria Malmer Stenergard m.fl. (M) yrkandena 1 och 2,

    2016/17:3353 av Larry Söder m.fl. (KD) yrkandena 1 och 2,

    2016/17:3427 av Mathias Sundin m.fl. (L) och

    2016/17:3467 av Per Åsling och Staffan Danielsson (båda C).
  2. Tullverkets verksamhet

    Kammaren biföll utskottets förslag

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslag

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motionerna

    2016/17:824 av Annie Lööf m.fl. (C) yrkande 50,

    2016/17:982 av Åsa Westlund (S) yrkande 2,

    2016/17:993 av Roza Güclü Hedin m.fl. (S),

    2016/17:1266 av Katarina Brännström (M),

    2016/17:1283 av Erik Andersson m.fl. (M),

    2016/17:1394 av Richard Jomshof (SD),

    2016/17:1509 av Karin Enström (M),

    2016/17:2047 av Jan R Andersson (M),

    2016/17:2076 av Edward Riedl (M),

    2016/17:2142 av Sten Bergheden (M),

    2016/17:2284 av Kent Ekeroth och Adam Marttinen (båda SD) yrkandena 10 och 11,

    2016/17:2540 av Markus Wiechel m.fl. (SD),

    2016/17:2579 av Anders Hansson (M),

    2016/17:2694 av Patrik Engström m.fl. (S) och

    2016/17:3468 av Roger Haddad m.fl. (L) yrkande 9.
    • Reservation 1 (SD)
    • Reservation 2 (C)
    • Reservation 3 (L)
    Omröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 1 (SD)
    PartiJaNejAvståendeFrånvarande
    S1020011
    M76008
    SD04008
    MP23002
    C00193
    V17004
    L00154
    KD13003
    -0001
    Totalt231403444
    Ledamöternas röster
  3. Tillämpningen av den nya tullagen

    Kammaren biföll utskottets förslag

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslag

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motion

    2016/17:3381 av Per Åsling m.fl. (C, M, L, KD).
    • Reservation 4 (M, C, L, KD)
    Omröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 4 (M, C, L, KD)
    PartiJaNejAvståendeFrånvarande
    S1020011
    M07608
    SD40008
    MP23002
    C01903
    V17004
    L01504
    KD01402
    -0001
    Totalt182124043
    Ledamöternas röster