Utgiftsområde 27 Avgiften till Europeiska unionen

Herr talman! Jag yrkar bifall till förslaget i finansutskottets betänkande Utgiftsområde 27 Avgiften till Europeiska unionen . 33,494 miljarder är väldigt mycket pengar. När vi i dag talar om Europa och avgiften till den gemensamma unionen talar vi mest om pengar och hur mycket Sverige betalar. Det är ett tecken på att det går väldigt bra för Sverige. Men ibland måste man reflektera lite historiskt. Andra världskriget fascinerar fortfarande människor. De två författare som fick Augustpriset i år är Ingrid Carlberg, som skrev om Raoul Wallenberg, och Göran Rosenberg, som skrev om sin familj, Auschwitz och den vandringen. Vi har lätt att glömma bort detta när vi diskuterar Europa. Det är 23 år sedan muren föll. Jag befann mig själv i Prag då och tittade på CNN. Jag hade ingen susning om att det var på gång. Den som i dag är 23, 25 eller 27 år gammal tänker inte på att det fanns en mur som klöv Europa. Det är tio år sedan den 9 april 2003, när Europaparlamentet valde in tio nya länder, bland annat en hel del länder som funnits bakom järnridån. För den som upplevt detta känns det väldigt nära. Det kan ibland vara nyttigt att tänka tillbaka på detta när vi diskuterar att vi betalar mycket pengar. Vi måste också se till att vi får tillbaka mycket pengar av det vi betalar. Där har vi varit genomgående dåliga. Vi kommer att förbättra det, antar jag.

Herr talman! För Centerpartiet är EU-samarbetet avgörande för hanteringen av gränsöverskridande frågor. Våra bärande idéer om demokratisk delaktighet, öppenhet, tolerans och mänskliga fri- och rättigheter är byggstenar i det europeiska samarbetet. Centerpartiet anser att det behövs ett smalare men vassare EU, att unionen ska prioritera och kraftsamla för att kunna möta stora gränsöverskridande frågor och de utmaningar vi står inför när det gäller miljö, utrikespolitik, handel och brottsbekämpning, för att ta några exempel. Samtidigt vill vi inte att EU lägger sig i frågor som enskilda människor och beslutsfattare på lokal, regional och nationell nivå avgör bättre själva. Några exempel, herr talman, är snus, jakt och naturresurser. Att rätt beslut ska fattas på rätt plats är en naturlig följd av vår syn att samhället byggs underifrån. EU ska bidra till tillväxt, fler jobb och bättre miljö. Vi betalar årligen omkring 30 miljarder i avgift till EU. För närvarande förhandlas om den långsiktiga EU-budgeten för perioden 2014-2020. Det är angeläget att arbetet präglas av budgetrestriktivitet och att kostnaderna för EU-budgeten som helhet därmed hålls nere. Det är viktigt att Sverige får ett bra återflöde, att vi får tillbaka en rimlig andel av de pengar som vi skickar till EU och Bryssel och att vi därmed håller nere nettoavgiften. Det är angeläget att Sverige ses som en aktiv och bra förhandlingspart i det här arbetet. Herr talman! Centerpartiet vill skapa och stärka funktionella regioner med stort självstyre i frågor som rör tillväxtpolitiken. Sammanhållningspolitiken har bidragit till att stora investeringar möjliggjorts runt om i landet, särskilt på landsbygden, och har därmed medverkat till hållbar och långsiktig utveckling. Hela Sverige ska leva! Det är viktigt att gleshetskriterierna får tyngd i fördelningen av medel i kommande EU-budget. Dessa står i dag för nära 40 procent av återflödet när det gäller programmen för regional konkurrenskraft och sysselsättning. Ett annat viktigt område är landsbygdsprogrammen, som vi i Centerpartiet månar om, eftersom det tillförs så mycket pengar även här i investeringar på landsbygden men också till gröna näringar. Med dessa utgångspunkter är det bra att landsbygdsminister Eskil Erlandsson varit tydlig. Låt mig citera vad han sade i förra veckans ATL: "Jag är villig att gå mycket, mycket, mycket långt för att behålla det svenska landsbygdsstödet. Det är jätteviktigt för stora delar av lantbruket, och speciellt för dem som har djur." I de fortsatta förhandlingarna måste fokus ligga på ökad miljönytta, men också på att skapa likvärdiga villkor mellan olika medlemsstater. Jag vill även kommentera jordbrukspolitiken, som jag tycker får för lite utrymme i den politiska debatten här i Sverige. En stor del av EU:s budget går till jordbrukspolitiken, som ofta får oförtjänt kritik för det. Man måste komma ihåg att detta i EU-sammanhang och på EU-nivå är det största gemensamma politikområdet, som ersätter de nationella budgetarna på detta område. Sammantaget för EU och medlemsstaternas budgetar står enligt uppgift jordbruket för mindre än 2 procent av avgifterna. Herr talman! Låt mig vara tydlig. Från Centerpartiets sida vill vi för det första att Sverige får ett fortsatt bra återflöde och att skattebetalarnas pengar hanteras på ett ansvarsfullt sätt. För det andra vill vi att jordbrukspolitiken utvecklas med fokus på lika konkurrensvillkor inom unionen. För det tredje anser vi att jordbrukspolitiken måste stärka svenska bönders företag och bidra till långsiktig utveckling på landsbygden. För det fjärde vill vi att jordbrukspolitikens betydelse sätts in i sitt sammanhang. Lantbruksföretagen är ofta den ekonomiska motorn på landsbygden. För det femte vill vi att böndernas och landsbygdens behov ska ligga till grund för förhandlingarna när regeringscheferna sätter ramarna för jordbrukspolitiken och CAP:en. Herr talman! Jag yrkar bifall till förslaget i utskottets betänkande.

Herr talman! Det kan väl finnas skäl även för oss socialdemokrater att ge till känna vissa principiella uppfattningar om EU-budgeten. Till att börja med kan jag hålla med Peder Wachtmeister och Per Åsling om det allra mesta, till exempel motiven för Europasamarbetet och återblicken på andra världskriget. Vi ska erinra oss att det är ett fredsprojekt. Jag kan också instämma i att unionen inte ska lägga sig i sådant som vi sköter bättre själva. När det gäller budgetprocessen framöver har Socialdemokraterna, vill jag påstå, deltagit på ett konstruktivt sätt för att lägga fast de svenska positionerna. De kan sammanfattas så här: Vi vill se en frysning av budgeten i reala termer. Vi vill inte se att det införs nya egna medel, vilket har aviserats. Det är av det skälet att vi ser det som ett första steg mot att man flyttar över beskattningskompetens till Europanivån. Vi vill framför allt se en modernisering av budgeten där mindre resurser läggs på jordbrukspolitiken och där mer resurser läggs på sådant som har ett europeiskt mervärde och på sådant som skapar jobb och tillväxt och kan hjälpa till att föra Europa ut ur krisen. Den moderniseringen är helt nödvändig. Vi vill se en kraftig reduktion av kostnaderna för jordbrukspolitiken. Samtidigt vill vi att sammanhållningspolitiken ska vara öppen och tillgänglig för alla regioner. Där hade vi inledningsvis lite andra synpunkter än regeringen. Vi har nu hamnar i en sådan position att vi är överens om att alla regioner ska kunna få del av sammanhållningspolitikens olika fonder. Det är viktigt. Det är också viktigt av pedagogiska skäl att det finns ett återflöde även till Sverige för att motivera att vi är med i samarbetet. Det har pågått förhandlingar om långtidsbudgeten, och de ska snart återupptas efter jul. Vi vill samtidigt slå vakt om den svenska rabatten. Avslutningsvis vill jag än en gång säga att vi från Socialdemokraternas sida har deltagit på ett aktivt och konstruktivt sätt för att lägga fast förhandlingspositionerna. Men vi är inte regeringen, och vi förhandlar inte. Så här inför julen önskar vi regeringen lycka till. Vi ska göra vad vi kan på distans för att backa upp processen. Som det ser ut nu är det varje fall så här långt inte en särskilt framgångsrik förhandling. Men det allra mesta återstår fortfarande. Vi säger en gång till: Lycka till! Vi backar upp positionerna. (Applåder)