Utgiftsområde 23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel

Fru talman! Precis som talmannen sa är det Utgiftsområde 23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel som vi ska debattera nu.

Fru talman! Det går en tydlig ideologisk skiljelinje i svensk politik. Det syns även i den här budgeten, som vi nu ska debattera och som i dag handlar om de areella näringarna, landsbygden och livsmedlen.

För Moderaterna och allianspartierna är det självklart att hela landets utvecklingskraft, tillväxtpotential och sysselsättningsmöjligheter ska tas till vara. Det ska ske på ett sätt som skapar ekonomisk, social och miljömässig hållbarhet. Vi vill att våra gröna näringar, jordbruk, skogsbruk och animalieproduktion, ska växa och få möjlighet att skapa många nya jobb och tillväxt i hela Sverige. Vi vill ta vara på landsbygdens möjligheter och förutsättningar. Sverige kan producera mycket mer mat, mycket mer skog och många fler jobb över hela Sverige. Det ska vi ta vara på.

Fru talman! Först vill jag lyfta upp det jag tycker är bra. Det är bra att vi har fått en livsmedelsstrategi som tydligt pekar på att vi ska öka svensk mat- och livsmedelsproduktion och stärka den svenska konkurrenskraften. Jag har länge arbetat för en svensk livsmedelsstrategi, så den välkomnar jag.

Jag ställer mig också bakom Moderaternas många förslag och reservationer för att förbättra för lantbruket och de gröna näringarna i Sverige. Men för tids vinnande, fru talman, yrkar jag bifall endast till reservationerna 2 och 3.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Areella näringar, landsbygd och livsmedel

Moderaternas budgetförslag är en sammanhållen helhet. Eftersom riksdagen i steg ett, rambeslutet, har ställt sig bakom regeringens förslag till ekonomiska ramar för statsbudgeten och inriktning på budgetpolitiken deltar vi inte i det nu aktuella beslutet om anslagets fördelning inom Utgiftsområde 23 utan hänvisar i den delen till vårt särskilda yttrande.

Fru talman! Vad är det då som skiljer våra budgetar åt? Utgiftsområde 23 fördelar ca 19 miljarder kronor. Det som skiljer Moderaternas budget från S-budgeten och regeringens budget handlar i stort om att S-regeringen vill öka stöden och skatterna medan vi inte vill öka skatterna utan i stället se till att sänka dem för att öka konkurrenskraften.

Fru talman! Vi moderater vill i stället sänka dieselskatten för de gröna näringarna för att öka konkurrenskraften. Vi vill också göra satsningar på att försöka öka exporten av svensk mat. Sveriges bönder måste ges möjligheter och förutsättningar att vara med och slåss på den internationella matmarknaden.

Sveriges lantbruk och skogsnäring måste ges möjlighet att växa och utvecklas. Därför vill vi stärka förutsättningarna för företagande, handel och konkurrenskraft så att fler jobb kan skapas i hela landet. Sveriges regering måste ge bättre förutsättningar för att detta ska lyckas. Det handlar om lägre skatter, minskad byråkrati, minskad regelbörda och att staten och samhället sköter de åtaganden som man tar på sig för att inte hämma utvecklingen och tillväxten. Möjligheten hämmas annars av onödigt långa handläggningstider, sena EU-utbetalningar och nya skatter. Självklart måste också EU-ersättningarna betalas ut i tid. I dag är situationen helt orimlig för många lantbrukare, som måste vänta flera år på sina pengar från Jordbruksverket. Detta är ju helt oacceptabelt, och regeringen borde ha agerat och löst detta.

Fru talman! Efter livsmedelsstrategin blev verkligheten som många av oss trodde på, att nu skulle regeringen verkligen ta tag i nästa fas och förverkliga strategin, en fråga om hur vi stärker konkurrenskraften och ökar den svenska livsmedelsproduktionen. Det är här som det skiljer sig i svensk politik. I stället tänker regeringen höja skatterna, och nya skatter planeras för landsbygden. Medan vi moderater tror på politikens skyldigheter att undanröja hinder för människan och företagen så att de kan växa och skapa fler jobb tror regeringspartierna i stället på nya politiska stöd och nya detaljregleringar. Livsmedelskedjan i Sverige har en stor tillväxtpotential. Dessutom håller den hög kvalitet med låg andel växtskyddsmedel, högt djurskydd och låg antibiotikaanvändning.

Fru talman! För oss moderater är det självklart att vi behöver både ekologiskt lantbruk och konventionellt lantbruk. Båda ska ha möjlighet att växa i Sverige. Men S-regeringen tror i stället på en politisk styrning genom att tvinga fram att Sveriges areal till 30 procent ska vara ekologiskt certifierad och att 60 procent av den offentliga maten ska vara ekologiskt producerad till 2030.

Fru talman! Politiken, det vill säga S och MP i detta läge, vill alltså styra vad vi ska producera i Sverige och vad vi ska äta. Denna politik hör hemma i det gamla Sovjetunionen och i Östeuropa, inte i Sverige. Vi vill i stället att både ekologisk och konventionell produktion ska växa i Sverige utan politiska pekpinnar och nya detaljregleringar.

Fru talman! Det räcker inte med att bara lyssna på vad människor på landsbygden säger utan det gäller också att höra vad de säger. De gröna näringarna ska växa i Sverige, men då kan man inte belasta dem som ska bo och leva på landsbygden med högre bränsleskatter, vilket regeringen föreslår. Man kan inte införa nya planerade skatter för lastbilstransporter som fördyrar transporterna och sänker konkurrenskraften för Sveriges företag. Vad landsbygden i stället behöver är lägre skatter, långsiktiga regler och mindre byråkrati, en ökad framtidstro, en trygghet i politiken så att människor vågar investera och satsa på en ökad matproduktion.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Areella näringar, landsbygd och livsmedel

Fru talman! Vi moderater sänker i stället dieselskatten med 50 öre per liter för att öka konkurrenskraften för de gröna näringarna. En viktig faktor för att stärka konkurrenskraften är också att stoppa den stränga implementeringen av nya EU-regler. Hur kommer det sig att Sverige alltid ska gå steget före, gå lite längre än våra europeiska kollegor? Detta missgynnar vår konkurrenskraft, våra företag och jobben i Sverige. En svensk regering måste tillvarata Sveriges intressen även på EU-nivå.

Fru talman! Gång på gång ser vi hur regeringen slarvar bort möjligheterna. Glyfosat var en sådan fråga där man sa en sak i Sverige men agerade i motsatt riktning i förhandlingarna. Detta imponerar inte.

Andra exempel är hur Kemikalieinspektionen har förbjudit och stoppat växtskyddsmedel i Sverige som är tillåtna och nödvändiga i Europa, vilket hotar svensk produktion och samtidigt gynnar importen. Det är tvärtemot en ökad livsmedelsproduktion i Sverige. Så kan vi inte jobba, fru talman. Detta håller inte, och det äventyrar våra jobb, våra företag och vår kraft och tillväxt i Sverige. Sveriges regering måste stå upp för svenskt lantbruk och skogsbruk.

Fru talman! Vi vill också satsa på tuffare och tydligare krav i upphandlingarna i de offentliga köken så att fler får möjlighet att äta våra högkvalitativa svenska livsmedel. Här gäller det att offentliga upphandlare verkligen tar sitt ansvar i upphandlingen, med en ordentlig uppföljning och sedan en utvärdering. Detta är nödvändigt om vi ska lyckas - och det ska vi.

Genom de offentliga köken vill vi också öka efterfrågan på viltkött, som är både klimatsmart och miljövänligt. Därför vill vi underlätta för att göra vildsvinskött och övrigt viltkött mer tillgängligt i de offentliga köken. Därför satsar vi i vår budget på ett pilotprojekt där Naturvårdsverket och Livsmedelsverket får i uppdrag att bygga upp en stark infrastruktur för hantering av viltkött.

Fru talman! Regeringens politik att satsa på landsbygden med ena handen och ta tillbaka desto mer med andra handen är varken rimlig eller ärlig. Man påstår att man lägger ut ca 1 miljard mer i sin budget än vi gör i vår. Men vad planerar man att ta med andra handen? Jo, det mångdubbla. Där pratar vi om nya bränsleskatter - 800 miljoner kronor för indexuppräkningen på bensin och diesel. Vi pratar om lastbilsskatter som kan kosta Sveriges företag och landsbygd 4-10 miljarder kronor. Vi pratar om flygskatter som kommer att äventyra våra regionala flygplatser och minska attraktionskraften i att utveckla hela Sverige. Det handlar om minst 1 miljard.

Man planerar nya reservat. Man planerar politisk styrning av produktionen med nya regler som begränsar möjligheterna att producera mer svensk mat. Man ger mindre pengar till våra vägar, som är nödvändiga för att landsbygden ska fungera. Däremot planerar man nya höghastighetståg, som enligt alla uträkningar är olönsamma. Detta tänker man satsa på i stället för att underhålla och sköta om den befintliga järnvägen och bygga ut den - den som vi är beroende av och som måste fungera.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Areella näringar, landsbygd och livsmedel

Att Socialdemokraterna tror att 175 miljoner till beredskapsjobb, att röja sly i igenväxta vandringsleder och i misskötta statliga reservat, skulle vara lösningen på landsbygdens problem är ju bara pinsamt.

Fru talman! Med vår politik tänker vi moderater förbättra förutsättningarna att producera mer svensk mat på våra åkrar, vilket skapar jobb, medan Socialdemokraterna med sin politik planerar att röja sly på de igenlagda åkrarna.

Valet är ert, lyssnare och väljare - vill ni ha en levande landsbygd med ökad matproduktion eller en landsbygd som växer igen och dör av nya skatter och regelverk i den socialdemokratiska politiken?

Det finns fler problem på landsbygden som måste belysas. Vi har i dag en vargpopulation som är betydligt större än riksdagen en gång har fattat beslut om. Det hämmar de tankar vi har med livsmedelsstrategin för att öka matproduktionen i landet. Det hämmar folk som vill skaffa tamboskap, och det hämmar jakten på landsbygden. Självklart måste vi ha en vargstam, men den måste vara rimlig så att landsbygden klarar av den. En fråga till Socialdemokraterna: Hur många vargar anser ni att vi behöver för att få en levande landsbygd?

Fru talman! Vi moderater vill flytta vargfrågan och viltvården till en ny viltmyndighet, men regeringen motarbetar detta. Vargen borde också flyttas från EU:s rödlista till listan på jaktbart vilt. Inte heller här har regeringen levererat någonting.

Regeringen motarbetar den småskaliga vattenkraften på landsbygden. Trots att det strider mot energiöverenskommelsen har regeringen inte underlättat tillståndsgivningen för de små kraftverken. Detta hotar nu de gamla kvarnarna, elverken och sågverken på landsbygden.

Vi moderater vill lätta på strandskyddet så att fler kan bygga och bo vid våra sjöar. Detta skulle skapa jobb och tillväxt i hela landet. Regeringen har inte gjort någonting för underlätta sådan byggnation.

Att Sveriges bönder ska behöva vänta på EU-utbetalningar är helt orimligt.

En annan fråga är Lantmäteriet. Man får i dag vänta i ett och ett halvt års tid för att få en förrättning på en byggnation, vilket är helt orimligt. Detta borde regeringen självklart ha gjort någonting åt.

Vi moderater vill tillåta gårdsförsäljning, vilket Socialdemokraterna och Miljöpartiet säger nej till. Det skulle kunna ge många nya jobb ute på landsbygden.

Vi har stor potential att öka vår matproduktion i Sverige och vår export av livsmedel. Med ökad svensk matproduktion blir vi också självförsörjande om vi skulle råka ut för en avspärrning eller krig. Moderaterna tror på och vill utveckla de gröna näringarna.

Avslutningsvis vill jag upprepa att jag tycker att livsmedelsstrategin var bra. Den pekar på att vi ska öka matproduktionen i Sverige och stärka konkurrenskraften för de gröna näringarna. Men om det ska lyckas i Sverige, fru talman, krävs det en helt ny regering som verkligen vill detta.

(Applåder)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Areella näringar, landsbygd och livsmedel

I detta anförande instämde Gunilla Nordgren (M).

(forts. § 11)

Areella näringar, landsbygd och livsmedel

Fru talman! Eftersom budgetramen redan är beslutad av riksdagen kommer vi i Sverigedemokraterna att avstå från att delta i beslutet om miljö- och jordbruksutskottets förslag till anslag under punkt 2 i betänkandet. Vi väljer i stället att lämna ett särskilt yttrande med våra budgetförslag.

Vi har nu en rödgrön socialistisk regering som är inne på sitt fjärde år - det riksdagsår som föregår valet 2018. Låt oss alla konstatera att en sådan budget i regel brukar kännetecknas av valfläsk och ouppfyllda löften, oavsett politisk färg på regeringen. Denna budget är knappast något undantag.

Fru talman! Det kan konstateras att växtskyddsmedlet glyfosat i vårt nordiska klimat är en absolut nödvändighet för många konventionella jordbrukare. Ett förbud skulle innebära att den svenska produktionen av livsmedel fortsatt skulle sjunka samtidigt som kostnaderna för spannmålsodlingen skulle bli högre än vad de är i dag.

Regeringens hanterande av frågan kring glyfosat men även GMO i EU-kommissionen visar tydligt att regeringens miljöpolitik och en positiv utveckling för jordbruket är direkt oförenliga.

Samtidigt satsas det stora resurser i regeringens budget på att omvandla konventionellt jordbruk till ekologiskt, vilket är ännu ett bevis på en ogenomtänkt miljöpopulism med mindre miljönytta. Vi är av den åsikten att marknaden ska styra hur stor andel av jordbruket som ska vara ekologiskt, inte staten.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Areella näringar, landsbygd och livsmedel

Vi anser att Sverige behöver öka sin livsmedelsproduktion. Det långsiktiga målet måste vara att de livsmedel som konsumeras i Sverige också produceras här i största möjliga utsträckning. Sverigedemokraterna tillför därför ytterligare medel i åtgärder för att förstärka en konkurrenskraftig svensk livsmedelssektor.

Fru talman! Trots en rådande högkonjunktur har Sverige en förhållandevis hög arbetslöshet när det gäller invandrare med låg eller ingen utbildning. I den politiska debatten framförs främst två förslag för att få ordning på detta. Det ena förslaget går ut på att utbilda de nyanlända invandrarna. Det andra förslaget går ut på att på olika sätt sänka trösklarna in till svensk arbetsmarknad genom att sänka krav eller löner.

I sin iver att skyffla över de stora problem som invandringen och den bristande integrationen utgör stoppar regeringen in budgetmedel i verkningslösa arbetsmarknadsprojekt och så kallade enkla jobb. Ett exempel är satsningen på gröna jobb som riktar sig till Skogsvårdsstyrelsen och Naturvårdsverket.

Regeringen har i sin iver att dölja arbetslösheten bland nyanlända gått så långt att man är villig att stå för hela lönekostnaden och ålägger myndigheter att samarbeta med Arbetsförmedlingen för att hitta på arbetsuppgifter. Numera ingår även ett handledararvode för varje person.

Trots alla dessa ekonomiska incitament kvarstår faktum att sysselsättningsgraden bland utrikes födda enligt SCB är 62,1 procent. Sysselsatt innebär enligt SCB två timmars arbete i veckan eller motsvarande studier i sfi, svenska för invandrare.

Det är tyvärr så att nyanlända som grupp inte har en relevant kunskap eller kompetens för att komma in på den svenska arbetsmarknaden. Sverige är en kunskapsnation och ska så förbli, tycker vi. Svenska företag, myndigheter och organisationer har i åratal ägnat sig åt att rationalisera bort enklare arbeten genom bland annat digitaliseringens möjligheter.

Inom anslaget 1:1 Skogsstyrelsen och 1:2 Insatser för skogsbruket avvisar vi därför budgetmedel till regeringens gröna jobb.

Fru talman! Tillkomsten av nyckelbiotopsbegreppet har blivit ett problem för många skogsägare. Det ursprungliga syftet med Skogsstyrelsens uppdrag att inventera nyckelbiotoper var att skaffa sig kunskap om hur skogsområden för officiellt skydd skulle kunna prioriteras. Men nuvarande situation påminner om en smygande variant av en socialistisk kollektivisering.

Dessa skogar och tillhörande miljövärden har inte bara uppstått ur tomma intet. Generationers skogsskötsel, kunnande och brukande har lett till den fantastiska utveckling som den svenska skogen uppvisar.

Nuvarande situation är följande: Industrin kan inte, utifrån certifieringsorganens krav, köpa in virke från skogar som klassas som möjliga nyckelbiotoper. Samtidigt finns det inget system eller ekonomisk kompensation, eftersom en ekonomisk uppgörelse med markägaren kräver att biotopen skyddas i ett formellt avtal.

Även om Skogsstyrelsen beslutar att inte skapa ett formellt skydd för en möjlig nyckelbiotop kvarstår den likafullt i förteckningen över nyckelbiotoper, vilket i praktiken leder till ett avverkningsförbud.

Här kan jag nämna den 60-årige skogsägaren från Örnsköldsvik i Ångermanland, som nyligen dömdes till böter på 40 000 kronor efter att ha avverkat en nyckelbiotop i sin egen skog - en biotop som inte var formellt skyddad i något avtal.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Areella näringar, landsbygd och livsmedel

Att, som regeringen nu vill, tillföra nya medel till biotopinventering är direkt provocerande gentemot svenska skogsägare så länge man inte har löst ersättningsfrågan eller hanteringen av icke längre skyddsvärda biotoper. Sverigedemokraterna säger därför nej till att tillföra ytterligare medel till biotopinventeringen.

Fru talman! Sveriges självförsörjningsgrad, alltså värdet på de livsmedel som vi producerar i relation till konsumtionen, har sjunkit dramatiskt sedan EU-inträdet och ligger i dag på ungefär 50 procent. Vissa undersökningar visar att det är ännu lägre. Det är en oacceptabelt låg nivå.

Sverigedemokraterna budgeterar för en betesersättning för betande kor på 1 000 kronor per mjölkko och år. Detta är ett sätt att kompensera för den konkurrensnackdel som svenska mjölkbönder har gentemot andra länder på den inre marknaden till följd av bättre djurskydd och beteskravet.

Dessutom vill vi stärka finansieringen för Livsmedelsverket och avsätta ytterligare budgetmedel för regeringens satsning på en konkurrenskraftig livsmedelssektor.

Sverigedemokraterna vill även höja återbetalningen av drivmedelsskatt för jordbruk, så att svenska bönder når samma skattenivå som danska bönder. I Danmark gäller att energi som används i jordbruksföretag får en skattereduktion med 98,2 procent av skatterna på olja, kol och gas. Skatten på diesel för danska bönder efter skattereduktion uppgår till ca 7,3 öre per liter.

Vi i Sverigedemokraterna väljer därför att höja återbetalningen av drivmedelsskatt för jord- och skogsbruk till en nivå som motsvarar dansk nivå.

Skatt på bränsle är en viktig inkomstkälla för staten. Men bortfallet av inkomst är hanterbart, medan det är nödvändigt att lantbrukets konkurrenskraft stärks.

Fru talman! Den 9 september 2018 är det val i Sverige. Den reella politiska utvecklingen har försatt blockpolitiken i gungning och därmed hela det politiska landskapet. I ett sådant läge, med frågetecken kring framtida regeringar och den politiska osäkerhet som följer, står svensk livsmedelsproduktion inför stora utmaningar. Det är utmaningar som måste mötas genom bättre villkor och förbättrad konkurrenskraft för de landsbygdsnära näringarna. Det är en politik som vi i Sverigedemokraterna driver.

I detta anförande instämde Heidi Karlsson (SD).

Fru talman! Vi ser i Sverige i dag en allt tydligare regional klyvning. Det handlar om en tudelning mellan såväl människor som orter, mellan dem som känner framtidstro och känner sig delaktiga i vårt samhälle och dem som känner sig bortglömda och bortprioriterade. Samtidigt som vissa orter växer och utvecklas har många mindre orter drabbats av neddragningar i globaliseringens, finanskrisens och lågkonjunkturens spår.

En stor utmaning för Sverige och en viktig uppgift för Centerpartiet är därför att bryta denna regionala klyvning. För att ge hela landet möjlighet att växa krävs en kraftfull jobb- och företagarpolitik. För landsbygden är inte minst förutsättningarna för de gröna näringarna mycket viktiga. De skapar jobb i såväl den egna som i kringliggande branscher, samtidigt som de utgör basen för en klimatsmart omställning av det svenska samhället. Därför är det viktigt att värna om de gröna näringarnas konkurrenskraft och förutsättningar.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Areella näringar, landsbygd och livsmedel

Under 2017 har tre viktiga processer som påverkar landsbygderna och deras företag pågått och i vissa fall också nått viktiga delmål. Det rör sig om livsmedelsstrategin, Landsbygdsutredningen och det nationella skogsprogrammet.

Ett halvår har förflutit sedan Sveriges riksdag behandlade regeringens livsmedelsstrategi och beslutade att svensk livsmedelsproduktion ska öka. Den budget som regeringen presenterat inför 2018 är alltså en viktig indikator på hur regeringen tänker sig att de livsmedelspolitiska målen ska uppnås rent konkret. Det finns vissa bra delar i regeringens budget, till exempel satsningar på växtförädling och export, men tyvärr saknas det även denna gång åtgärder som stärker lönsamheten på gårdsnivå och på kort sikt.

Dieselåterbetalningen äts upp av en indexering av dieselskatten och urholkar konkurrenskraften steg för steg. För att stärka lönsamheten på gårdsnivå vill Centerpartiet öka återbetalningen och indexera den. Vi i Centerpartiet ser samtidigt att det är viktigt att arbeta för visionen om ett fossilfritt lantbruk. Vi vill därför införa en biodrivmedelsbonus för att göra det mer attraktivt med förnybart i traktortanken.

Vi vill också slopa arbetsgivaravgiften för mjölkbönder under tre år, för att ge en för Sverige viktig bransch möjlighet att återhämta sig och bygga sig starkare. För att de svenska mjölkbönderna ska kunna konkurrera med andra europeiska bönder långsiktigt behöver dock produktionsvillkoren ses över, och det blir också viktigt att i de kommande förhandlingarna om jordbrukspolitiken i EU driva möjligheten att ersätta utöver praxis så att Sverige kan införa till exempel en betesersättning.

Regeringen tar i sin budgetproposition återigen upp formuleringar om att införa en kilometerskatt, och sedan tidigare utreds kadmiumskatt och ökad bekämpningsmedelsskatt. Centerpartiet har sedan tidigare krävt ett stopp för ökade punktskatter för lantbruket fram till 2020, och vi menar att regeringen om den menar allvar med att öka livsmedelsproduktionen och stärka konkurrenskraften bör göra detsamma i stället för att flagga för ytterligare kostnadsökningar.

I samband med riksdagens behandling av livsmedelsstrategin gjorde riksdagen även ett tillkännagivande om främjandeuppdrag för myndigheter. Många företagare inom livsmedelskedjan upplever tyvärr att myndighetskontakter ofta snarare hämmar än bidrar till företagens utveckling. Kronfågels skrinlagda planer på ett slakteri i Kristianstad är ett exempel på utebliven investering till följd av att handläggningen av tillståndet drog ut alltför mycket på tiden.

När regeringen nu skriver fram sina regleringsbrev är det alltså av största vikt att regeringen verkligen följer tillkännagivandet och ger ett tydligt uppdrag till relevanta myndigheter att bidra till att uppnå livsmedelsstrategins målsättningar. Ska svensk livsmedelsproduktion verkligen öka krävs nämligen ett tydligt politiskt ledarskap.

Det behövs långsiktigt sänkta kostnader för att anställa i stället för kortsiktiga "satsningar" på gröna jobb. Det behövs riktade miljöstöd för den konkreta miljönytta varje gård gör snarare än generella produktionsstöd till specifikt ekologisk produktion. Det behövs kostnadssänkningar och regelförenklingar som märks på gårdsplanen snarare än utökade myndighetsbudgetar på företagens bekostnad. Målen finns, men nu gäller det för politiken att agera.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Areella näringar, landsbygd och livsmedel

Fru talman! Snart ett år har gått sedan den parlamentariska landsbygdskommittén presenterade sitt slutbetänkande. Det handlar om 75 förslag som lades fram av en enig kommitté och rörde allt från infrastruktur och myndighetsorganisation till kompetensförsörjning. Det finns nu höga förväntningar runt omkring i landet på att den landsbygdsproposition som regeringen pratat om verkligen levereras i mars, som man har utlovat.

Ett av de viktigaste sätten att skapa förutsättningar för jobb, tillväxt och tillgång till välfärdstjänster på landsbygden är att bättre ta vara på den digitala utvecklingen. För att digitaliseringen av hela Sverige ska ta ytterligare fart krävs utbyggnad av fiber och annan modern kommunikationsteknik i hela landet. Inom landsbygdsprogrammet avsatte Alliansregeringen rekordmycket pengar för en ökad utbyggnad av bredband på landsbygden.

För att den pågående digitaliseringen av hela Sverige ska kunna fortsätta har Centerpartiet vid varje budgettillfälle avsatt ytterligare medel för en förbättrad bredbandsinfrastruktur i hela landet, och vi har gjort så även i år. Tyvärr ser vi samtidigt hur långa handläggningstider stoppar fiberutbyggnaden, och det är av största vikt att regeringen agerar så att de avsatta medlen verkligen får effekt.

Fru talman! Den tredje processen som pågått under 2017 är arbetet med det nationella skogsprogrammet. Landsbygdsministern och regeringen har vid ett flertal tillfällen sagt att det arbete som pågår ska utmynna i en proposition. Först var planen att den skulle presenteras under 2017, och nu hoppas vi att den ska kunna komma under 2018. Skogen är nämligen oerhört viktig för svensk ekonomi. Den skapar jobb på landsbygden och har stor betydelse för vår omställning till en hållbar och långsiktig bioekonomi.

Samtidigt är det viktigt att skydda värdefull natur och hotade arter så att vi stärker den biologiska mångfalden i skog och mark. För att naturvården ska vara långsiktigt hållbar behöver den dock bygga på legitimitet och delaktighet från dem som berörs. Med äganderätten kommer ett ansvar och ett intresse av att långsiktigt förvalta den resurs man äger. Engagerade markägare och brukare är det långsiktigt mest hållbara sättet att vårda vår natur.

Värdefull natur kan behöva utökat skydd, men det måste vara självklart att ägare eller brukare faktiskt ersätts för de inskränkningar som görs. Kostnaden för åtgärden måste också stå i proportion till den miljönytta som de naturvårdande åtgärderna leder till, och det är viktigt att markägare och brukare faktiskt involveras i hela processen. Centerpartiet har flera gånger lyft fram behovet av en översyn av artskyddsförordningen för att stärka bland annat rättssäkerheten.

Att ansvariga myndigheter och även domstolsbeslut konstaterat att det finns behov av en förutsebar, rättssäker och effektiv process pekar på brister i dagens utövning. Vi ser också exempel på reservatsbildningar där markägarna inte alls blivit involverade i processen utan helt enkelt körts över. Ibland har det gått så långt att landshövdingen har fått gå in och stoppa reservatsbildningen därför att markägarna varit helt maktlösa i processen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Areella näringar, landsbygd och livsmedel

Centerpartiet anser därför att det behövs ett omtag kring naturskyddet för att vi ska få ett bättre fungerande naturskydd. Vi behöver ett naturskydd som är dynamiskt, inte statiskt, och som tar höjd för att naturen - och därmed även hoten och det skydd som behövs - utvecklas och förändras. Det är också viktigt att tidigare beslut utvärderas och vid behov omprövas eller förändras för att de även fortsatt på ett effektivt sätt ska bidra till att skydda värdefulla miljöer och ekosystem. Att regeringen fortsätter att låtsas som ingenting och till och med växlar upp inventeringen av nyckelbiotoper trots brister i processen anser vi i Centerpartiet är mycket beklagligt.

Fru talman! Eftersom riksdagen har gett budgetpolitiken en helt annan inriktning än den Centerpartiet önskar kommer vi att avstå från att delta i beslutet om anslagens fördelning.

Fru talman! Jag kan väl också börja med att konstatera att det redan har fattats beslut i riksdagen när det gäller ramar och inriktning på politiken. Dessvärre föll Liberalernas förslag, och därför redovisar vi vårt ställningstagande när det gäller budgetförslaget i ett särskilt yttrande. Vi avser inte heller att delta i budgetbeslutet, vilket lär äga rum nästa vecka.

När vi diskuterar budget är det viktigt att ha med sig att Liberalernas totala utgiftsram innehåller drygt 26 miljarder mindre än regeringens. Det betyder naturligtvis att vi måste göra prioriteringar på ett annat sätt. Just när det gäller utgiftsområde 23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel, som vi nu diskuterar, ligger vi nog ca 1 miljard lägre än vad regeringen gör.

Om man ändå tittar på Liberalernas totala budgetförslag ser man att vi gör ett antal övergripande prioriteringar. Det är viktigt att ta upp dem för att kunna sätta in det aktuella utgiftsområdet i sitt sammanhang och i ett helhetstänk. Det handlar om att det ska löna sig att arbeta och om åtgärder för att stärka skolan. Det handlar om att göra det enklare att anställa och om inträdesjobb för nyanlända och unga. Det handlar om stärkt självbestämmande för äldre och om förstärkning av den personliga assistansen, med mera. Detta är några viktiga exempel.

Fru talman! Liberalernas budgetförslag karakteriseras också av en tydlig grön skatteväxling, det vill säga höjda miljöskatter enligt principen att förorenaren betalar och sänkt skatt på arbete. I Liberalernas totala budgetförslag är miljöskatterna ca 5 miljarder högre än regeringens, och beskattning av arbete är 19 miljarder lägre.

När det gäller miljöskatterna kommer de mestadels att lyftas fram under debatten om utgiftsområde 20, Allmän miljö- och naturvård, i nästa vecka, men jag vill ändå lyfta fram de liberala förslag som har mer eller mindre direkt koppling till dagens utgiftsområde.

Det handlar om att vi föreslår en ny läckageskatt riktad mot övergödning och kadmiuminnehållet i handelsgödsel och att vi vill ta upp diskussionen kring dieselsubventionerna. Vi har tidigare hört att det är en fråga som har med konkurrenskraft att göra, men på något sätt måste vi kunna föra en diskussion om att subventioner av fossil diesel inom jordbruket successivt måste avskaffas. Det ligger helt i linje med den diskussion som finns i Parisavtalet, och jag tror nog att man skulle kunna föra samtal med branschen om den typen av växling.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Areella näringar, landsbygd och livsmedel

Fru talman! När det gäller landsbygden i stort bejakar naturligtvis Liberalerna devisen att hela Sverige ska leva och att man ska kunna driva verksamhet i hela landet. Det blir naturligtvis väldigt mycket kring jordbruk och lantbruk, vilket är en viktig del av landsbygden, men det finns mycket annan verksamhet på landsbygden som även den kräver infrastruktur, inte minst bredbandsutbyggnad som Kristina Yngwe lyfte fram. Även Liberalerna har tillfört 100 miljoner i budgeten just för att kunna snabba upp bredbandsutbyggnaden. Detta gynnar naturligtvis livsmedelsproduktionen och lantbruket men även all annan verksamhet på landsbygden.

Det är viktigt att se helheten när det gäller landsbygdspolitik, för mycket handlar om vilken infrastruktur vi har i övrigt och hur det ser ut inom det utgiftsområdet. Inte minst vägarnas standard är en viktig punkt när det gäller landsbygden, för vägtrafiken är ofta den enda transportmöjlighet som finns på landsbygden.

Sten Bergheden tog upp höghastighetstågen, och när det gäller dem har även Liberalerna en känd åsikt. De lågtrafikerade banorna pratar vi väldigt sällan om, men de har naturligtvis också en väldigt viktig roll, inte minst inom landsbygdsområdena.

Även en fungerande postservice är viktigt om man ska driva företag på landsbygden, och där måste vi kunna föra en diskussion om ett avgiftssystem som gör att övernattbefordran trots allt kan fungera.

Detta är områden som Liberalerna arbetar med inom andra utgiftsområden, men det hör ändå ihop med detta.

Fru talman! När det gäller livsmedelsstrategin, som varit uppe här, var vi i Liberalerna egentligen relativt nöjda när vi tog både övergripande mål och de strategiska målen, för vi tyckte, och det tycker vi fortfarande, att där finns den marknads- och konsumentinriktning som vi tycker är viktig. Vi står alltså helt bakom dessa mål.

Sedan kan jag väl säga att vi inte tycker att de åtgärder som sedan har föreslagits riktigt har speglat målsättningarna. Vi pratar om att produktionen ska styras av konsumenternas efterfrågan, vilket har nämnts här tidigare, och då har regeringen svarat med att sätta kvantitativa mål för produktion och konsumtion. Det var inte riktigt det vi läste in i dessa mål.

Om vi nu pratar om marknaden, och det kanske är mindre av en politisk fråga än en ren branschfråga, är vi väldigt måna om att man fokuserar på den potential vi har. Livsmedelsproduktionen i Sverige har en väldigt hög kvalitet, och man måste kunna få betalt för de mervärden som skapas i Sverige. Det handlar om miljöhänsyn generellt, och det handlar om ett starkt djurskydd med låg antibiotikabehandling och många andra saker.

Förutom att vi pratar om konsumenternas efterfrågan som ett självklart styrmedel i sammanhanget är det naturligtvis väldigt viktigt att säkerställa goda företagsvillkor och att regeringen tar sig an de sju tillkännagivanden som trots allt fanns i diskussionen kring livsmedelsstrategin. Det handlar bland annat om våra myndigheters roll - att man går ifrån det rena myndighetsperspektivet till mer av ett brukarperspektiv i sammanhanget och vidtar de åtgärder som samhället kan göra för att konsumenterna ska kunna göra hållbara och medvetna val.

Den offentliga upphandlingen är viktig. Det pratas mycket om svenskt hit och svenskt dit, men från Liberalernas sida har vi varit tydliga: Vi är frihandelsförsvarare. Däremot kan vi tycka att det måste vara enkelt att ställa miljö- och djurskyddskrav i nivå med de svenska vid offentlig upphandling, och då hamnar naturligtvis svensk produktion i en bättre konkurrenssituation. Men att ställa krav på att det ska vara svenskt ser vi naturligtvis inte som en reell möjlighet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Areella näringar, landsbygd och livsmedel

Om vi ska prata lite grann om den svenska skogspolitiken - vi har ju varit inne på skogsprogrammet och så vidare - så tror jag att vi egentligen är väldigt överens om de jämställda målen produktion och miljö. Sedan handlar det om hur vi definierar målen och balansen mellan dem. Ett av de områden som Liberalerna prioriterar, och det kommer vi att ta upp i nästa vecka också, är skogen. Vi kan inte diskutera på anslagsnivå, men man kan ändå diskutera vad man prioriterar, och då är det inte minst att kunna ge våra gammelskogar ett starkare skydd.

Vi ställer oss positiva till skrivningarna i regeringens budgetförslag om att kunna titta på hyggesfria metoder. Jag har i tidigare debatter lyft fram att forskningen på det området har varit väldigt eftersatt. Vi kan liksom inte tro att skogen ska skötas på ett och samma sätt överallt, utan det finns många olika sätt att sköta skog.

Till viss del ställer vi oss positiva även till detta med nyckelbiotoper, som är en viktig del att ta hänsyn till. När det gäller detta kan vi hänvisa till utgiftsområde 20.

Fru talman! Vi pratar mycket jordbruk när det gäller de areella näringarna, men det handlar även om fiske och vattenbruk. Att vattenbruket inte har några indikatorer för själva uppföljningsarbetet är något som jag tycker är väldigt viktigt att lyfta fram. Jag noterar också att regeringen skriver i budgeten att det system för pelagiskt fiske som vi har infört får anses fungera och att man avser att det ska fortsätta.

Det finns även en väldig utmaning kring brexit och hur utträdet ska påverka svenskt fiske, både ur kvotsynpunkt och när vi pratar handelsavtal. Svenskt fiske kommer att bli ett stort diskussionsämne de närmaste åren.

Fru talman! Jag vill säga ett sista ord om uppföljning och att det är väldigt bra att vi sysslar med detta i utskottet. Det är ju väldigt centralt att vi inte bara fokuserar på att anslå ett antal miljarder i en åtgärd och sedan inte ser vad som är resultatet. På något sätt är det ändå kostnadseffektivitet vi söker, och då tycker jag att det som vi gör i miljö- och jordbruksutskottet är väldigt centralt. Jag uppskattar det verkligen och tycker att vi ska fortsätta med det.

Fru talman! Jag står bakom Kristdemokraternas reservationer, men för tids vinnande yrkar jag bifall endast till reservation 4.

Jordbruket är grunden för en nations överlevnad. Därför är det viktigt att vi i denna kammare har antagit livsmedelsstrategin. I många år handlade politiken i denna kammare om att avveckla svenskt jordbruk. Nu säger vi i stället att vi vill utveckla jordbruket och livsmedelsproduktionen. Det tycker vi kristdemokrater är en bra och givetvis viktig signal till hela jordbruket.

Vi talar i strategin om att stärka konkurrenskraften och lönsamheten, öka livsmedelsproduktionen och höja livsmedelsförsörjningen.

Fru talman! Det är i sanning inte en dag för tidigt. Om vi summerar livsmedelsexporten och livsmedelsimporten får vi ett handelsunderskott på ca 48 miljarder kronor. Om vi kunde minska underskottet med 10 procent inom de närmaste åren skulle ca 5 miljarder gå till jordbruksföretagen och landsbygden.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Areella näringar, landsbygd och livsmedel

Den svenska självförsörjningsgraden av livsmedel, eller försörjningsberedskapen, har minskat kraftigt de senaste decennierna och anges i dag till under 50 procent, alltså kommer varannan tugga vi äter inte från Sverige. I kris eller krig kan vi räkna med att importen väsentligt försvåras. Men även i fredstid kan vårt land hotas av allvarlig störning så att tillförselvägarna till Sverige stoppas.

Har vi tänkt på att i vår vackra huvudstad Stockholm kommer hyllorna att stå tomma i mataffärerna efter två tre dygn om varorna inte kommer in så som vi är vana vid? Oj, är det så illa, kanske någon säger. Eller så rycker man på axlarna och säger: Vem bryr sig? Det ordnar sig alltid.

Sedan barnsben har vi blivit vaccinerade med "Det händer aldrig här i vårt land; vi bor ju i Sverige". Jag tror att det är en farlig inställning.

I vårt grannland Finland har man ett helt annat tänk när det gäller försörjningsgraden av livsmedel. Där är den runt 85 procent. Finland har livsmedelsberedskap för ett helt år. Sverige har för tio dygn. Det är stor skillnad.

I Finland kan man sin historia och minns hur det är att i kristider inte ha livsmedel till landets invånare. Här har Sverige en stor hemläxa att göra.

Fru talman! För ett tag sedan fick vi konkurrenskraftsutredarens utredning på bordet. Utredaren tar upp mycket som är viktigt, bland annat regelkrångel och byråkrati.

När jag var på en bonnafrukost i Nässjötrakten sa en mjölkbonde till mig: Hör du, Magnus, varje morgon när jag vaknar funderar jag på vilken regel jag kommer att bryta mot i dag.

Det är inte konstigt att han tänker så, för om vi summerar alla regler som en bonde måste förhålla sig till inom sitt jordbruksföretag så är det ca 605 stycken. Och det är inte nog med det. Det är 22 journaler, och i 36 olika verksamheter måste man söka tillstånd. Man kan ju fråga sig när bonden hinner sköta sina djur.

Så här kan det inte vara. Här behövs regleringsbrev till myndigheterna och ledarskap för att få en förändring.

Fru talman! Utredaren tar också upp att dieselskatten är en tung ryggsäck för Sveriges bönder. De svenska bönderna betalar i dag betydligt mer för varje liter diesel än sina europeiska konkurrenter. Regeringen talar om att höja konkurrenskraften för svenska bönder. Börja då med att sänka dieselskatten - om regeringen menar allvar med livsmedelsstrategin.

Vi kristdemokrater föreslår att skatten på den diesel som används inom lantbruket sänks med 1,34 kronor per liter.

Fru talman! Förra året var det svår torka i vissa delar av Sverige. I år har vi haft det motsatta med mycket blöta på åkrarna. I norra Sverige har det på en del ställen inte gått att tröska spannmålen under hösten på grund av mycket regn och snö.

Sedan ett antal år finns det i Sverige inget offentligt finansierat stöd till lantbrukare som drabbas av skördeskador. Det har visat sig att det inte finns någon möjlighet att erbjuda försäkringar mot skördeskador på rent kommersiell grund. Alla skördeskadeförsäkringar i världen, inklusive i USA, har någon form av offentlig medfinansiering. Avsaknaden av offentlig medfinansiering av skördeskadeförsäkring i Sverige innebär att de svenska bönderna har ytterligare en konkurrensnackdel i förhållande till sina utländska kollegor.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Areella näringar, landsbygd och livsmedel

Inom landsbygdsprogrammet finns möjligheter att subventionera försäkringspremier eller program för inkomststabilisering. Det finns därför anledning att utreda införandet av någon form av fond för katastrofskador inom jordbruket.

Fru talman! Vildsvin är ett stort och kostsamt bekymmer. Det handlar om kostnader på över 1 miljard kronor för lantbruket, och då talar vi ändå inte om kostnader för trafikskador och skadegörelse i trädgårdar. I kampen mot vildsvinen är den enskilde bonden rättslös. Det måste till flera åtgärder i kampen mot vildsvinen. Alla hinder för att minska stammen måste tas bort. Den kampen vill Kristdemokraterna ta för jordbrukets och landsbygdens skull.

(Applåder)

Fru talman! Sverige ska hålla ihop från Kiruna till Trelleborg. Det gemensamma samhällsbygget ska framtidssäkras och gälla alla i hela landet. Det har vi socialdemokrater tagit oss an efter år av nedmontering av landsbygdspolitiken. Det är vi som sitter i regeringsställning och ska vända utvecklingen.

Vi socialdemokrater jobbar i alla politiska delar för detta. Underskott har vänts till överskott för att vi ska ha ekonomiska muskler att genomföra den förändring som krävs.

Jag har lyssnat till oppositionen. Det har osat svavel från Moderaternas Sten Bergheden och Sverigedemokraternas Runar Filper. Jag hör en viss tonartsskillnad hos de övriga borgerliga partierna. Centerpartiet tycker nog egentligen att det nu går att genomföra en förändring. Jag håller med om en hel del av det som Liberalernas Lars Tysklind lyfter fram och som vi måste jobba tillsammans med.

Men i sina budgetförslag är den enda åtgärd man vill vidta än en gång att sänka skatterna. Det har vi ju prövat, och det funkade inte så bra. Det blir inte fler utbildningsplatser, fler lokaliseringar av myndigheter, fler servicekontor ute i landet, fler vägar och järnvägar för att vi sänker skatterna. Vi prövade den politiken i åtta år, och det funkade inte. Det var därför svenska folket valde en annan inriktning, nämligen den vi nu presenterar.

Vi debatterar utgiftsområde 23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel. Jag brukar förklara för vanligt folk att det handlar om det som växer och går att skörda, så att de ska veta vad vi sysslar med.

Regeringen har aviserat att man kommer att fokusera särskilt på en sammanhållen landsbygd, en konkurrenskraftig och hållbar livsmedelskedja samt skogspolitik och ett nationellt skogsprogram.

Den 4 januari i år överlämnade Parlamentariska landsbygdskommittén sitt slutbetänkande till regeringen. Regeringen har också aviserat att man under 2018 kommer att lämna en proposition till Sveriges riksdag. Det ser vi fram emot, fru talman, och landsbygdsminister Sven-Erik Bucht kommer säkert att tala om fler viktiga delar som kommer där.

Låt mig också lyfta fram det civilminister Ardalan Shekarabi lyfte fram på Landsbygdsnätverkets landsbygdsdag. Vi lanserar en ny lokaliseringspolitik där staten både faktiskt och fysiskt ska finnas i och ha ett ansvar för hela landet. Det, fru talman, är mycket viktigt och kommer att göra skillnad.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Areella näringar, landsbygd och livsmedel

Jag kan konstatera att alla län inte var lika framåtsyftande som mitt hemlän Västerbottens län som redan i slutet på 90-talet aviserade och fattade beslut om att man skulle bygga ut svartfiber som vägen framåt. Vi i Västerbotten, tillsammans med storstadsområdena, ligger nu längst fram i landet.

Det kan vi se är bra. Men fortfarande har vi mycket kvar att göra. Vi ser att stora delar av landet och landsbygden ligger efter. Det är därför ett paradigmskifte när vi nu har en regering som har aviserat att alla ska ha snabbt bredband. Den tidigare borgerliga regeringen undantog 1 miljon människor från snabbt bredband.

Det regeringen säger nu är att 2025 ska alla ha snabbt bredband. Med det menar vi 1 000 megabit. Det är ingen liten målsättning. Det är ett stort åtagande och någonting som vi kommer att ta oss an. Det kommer att göra riktigt stor skillnad. Till detta har vi en regering som har aviserat medel för att det ska kunna genomföras.

Vi ska ha en konkurrenskraftig och hållbar livsmedelskedja. Starkt påhejade av livsmedelsbranscherna och jordbrukets företrädare antog vi här i kammaren i juni, med en nära nog samlad riksdag, regeringens förslag till livsmedelsstrategi. Det är en stor förändring. Efter många år av nedgång i livsmedelsproduktionen och avveckling inom jordbruket har det aviserats en förändring.

Sten Bergheden måste ha varit extremt ensam i sitt parti Moderaterna. Han står här i talarstolen och säger att han har jobbat för en livsmedelsstrategi. Men han var tämligen ensam bland Moderaterna, må jag säga. Det är bra att han här säger att de nu är för den och jobbar för det. Jag konstaterar att nära nog det enda han var för i talarstolen var livsmedelsstrategin. Men vi är ändå nöjda med att Moderaterna är nöjda med något litet.

Med hänvisning till Lars Tysklinds inlägg vill jag säga att regeringen redan från början föreslog en upphandlingsmyndighet. Självklart ska kommuner och landsting kunna upphandla det de vill ha, konkurrenskraftiga och goda livsmedel producerade i Sverige. De ska ha stöd i sin upphandling. Myndigheten har aviserats för att kommuner och landsting ska kunna ha den kompetensen och kunna ställa krav på goda djurskyddsvillkor och andra goda villkor. Det är en stor förändring.

Vi kan konstatera att regeringen anslår 163 miljoner för en konkurrenskraftig livsmedelssektor. Det stödet får användas för marknadsföring, deltagande i mässor, stöd till projektverksamhet i syfte att öka kompetensen och utveckla produkter, processer, nya tekniker, med mera, med anknytning till livsmedelsutvecklingen. För att skapa goda förutsättningar måste detta fortgå under flera år. För att få ett effektivt genomförande av livsmedelsstrategin är det väldigt viktigt att det arbetet fortsätter under kommande år.

Fru talman! I sina budgetar föreslår allianspartierna i stort sett unisont en kraftig neddragning på det anslagsområdet. De står här och säger att de vill något, men det blir det motsatta i verkligheten när de sätter siffror på det. De drar ned miljoner efter miljoner.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Areella näringar, landsbygd och livsmedel

Regeringen ökar också anslaget till Jordbruksverket. Alliansen föreslår neddragningar på Statens jordbruksverk med miljoner efter miljoner, några partier med lite mer och några med lite mindre. Men de är helt överens om att neddragningarna behövs och ska göras.

Vi har utmaningar. Biogasproduktionen i Sverige hotas. Därför är det jätteviktigt att vi har ett miljöstöd som fungerar och stöder produktionen av biogas från gödsel, metangasreduceringsersättningen. I dag får vi oroväckande signaler om att biogasproduktionen i Sverige hotas. Därför är det viktigt att vi vidtar åtgärder för att kunna säkra den.

En mycket stor och viktig del i min del av landet är att regeringen har aviserat att man höjer Norrlandsstödet med 100 miljoner för att vi ska kunna ha en konkurrenskraftig livsmedelssektor i hela landet. Det är någonting som vi har slagits för i många år. Jag kan konstatera att de borgerliga partierna här i varje fall inte aviserat någon neddragning, och det kan jag tacka för.

För att vi ska ha en fungerande livsmedelssektor behöver vi också ha ett gott djurskydd. I väntan på en djurskyddsproposition som finns i propositionslistan och förväntas komma under nästa år kan vi konstatera att arbetet vid R3-centret på Jordbruksverket nu kommit i gång och är väldigt viktigt.

Vi var några ledamöter i dag som var på seminariet om en djurförsöksfri forskning. Man konstaterar att det inte bara är oetiskt att forska på djur. Det blir också dåliga resultat. Det blir mycket bättre resultat när man kan forska på stamceller i olika former av provrör eller i olika former av odlingar eftersom människor och djur inte är likadana.

Det är tråkigt att de borgerliga partierna aviserar att de vill dra bort pengarna från denna viktiga verksamhet. Det är här vi ska satsa pengar. Vi behöver bygga ut det. Det behöver snarare satsas pengar på till exempel Vinnova så att det även kommer näringen till del. Det ligger nu på Jordbruksverket, och Jordbruksverkets R3-center bedömer om forskningen kan göras djurförsöksfri. Det är jättebra, och det är en stor skillnad. Jag blir därför konfunderad när de borgerliga partierna vill avslå medel till det.

Sedan blir man lite fundersam. Sverigedemokraterna vill satsa 320 miljoner på ett nytt anslag för djurvälfärd. Det är någonting som vi skattebetalare ska stå för. Det är självklart att alla producenter ska ha ett gott djurskydd. Ska vi gå in och skattemässigt subventionera någonting som ska vara självklart? Det är korkat. Det hänger naturligtvis inte ihop.

Nu är också arbetet med ett vetenskapligt råd på SLU igång. Det är en viktig åtgärd för att stödja utformningen av regel- och föreskriftsarbetet på djurskyddsområdet.

Jag går över till att tala om skogspolitik och ett nationellt skogsprogram. Skogen levererar välfärd, bytesbalans, rekreation och drömmar, lugn och harmoni, spänning och äventyr. Sällan har så mycket skog avverkats som just nu. Sällan har produktionen ökat så mycket som nu och priserna varit så goda. Sällan har de borgerliga partierna klagat så mycket som nu på den förda skogspolitiken. Det är någonting som inte hänger ihop, fru talman.

Ibland kan man få för sig att nyckelbiotoper är ett nytt begrepp, ett påfund, men så är det inte. Den inventering av nyckelbiotoper som diskuterats har pågått sedan 90-talet. Den måste utvecklas säger vi. Det säger Alliansen nej till. Det förstår inte vi.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Areella näringar, landsbygd och livsmedel

Vi föreslår satsningar på 15 miljoner per år för att bidra till att skapa enkla gröna jobb inom naturvård och markvård. Det handlar om att få in en ny grupp människor som kan få ett jobb och göra en viktig satsning för Sverige. Vi vill nödvändigtvis inte ha en massa gästarbetare från Rumänien och Bulgarien. De gör kanske inte ett dåligt jobb, men vi tycker att vi borde nyttja den möjlighet vi har. Det säger Alliansen nej till. Alliansen vill också dra ned anslaget till Skogsstyrelsen, vilket skulle leda till att myndigheten får svårt att utföra sitt arbete.

Jag ska tala lite grann om viltskador. Regeringen har aviserat att arbete ska göras för att minska viltskadorna, och det är bra. Regeringen presenterade i förrförra veckan ett beslut om att öka skyddsjakten på kronhjorts- och dovhjortskalv, vilket är bra. Det kommer att behöva göras mer. Vi har mer vilt än någonsin i våra skogar, och det är på tiden att vi får till en samlad klövviltsförvaltning.

Det nationella skogsprogrammet ska ge jobb och hållbar tillväxt i hela landet. Det ska bidra till en mycket viktig utveckling av den växande bioekonomin. Vår S-ledda regering kommer att presentera ett nationellt skogsprogram baserat på underlag från skogsprogrammets dialogprocess och därefter utarbeta ett handlingsprogram för genomförande. Det är viktigt, och det ser vi fram emot.

Jag ska lite kort säga något också om rennäringen. Det är en viktig satsning som regeringen gör på den, inte minst utifrån den tidigare regeringens rovdjursproposition, som vi till stora delar ställde oss bakom. En del är att det ska vara en toleransnivå på 10 procent för rennäringen. Man säger alltså att just denna näring ska tolerera 10 procent skador. Därför är den satsning som regeringen nu gör för att stärka detta ännu viktigare. Den säger Centerpartiet och KD nej till; det är tråkigt.

Jag håller med Lars Tysklind om att brexitprocessen kommer att ge effekter på fiskepolitiken. Detta kommer att ge upphov till många frågor. Men det ofta blocköverskridande samarbete vi har haft om fiskepolitiken har gett väldigt bra resultat, och jag hoppas att vi kan fortsätta det arbetet, inte minst för att nå hållbara nivåer. Ska vi ha ett kulturellt ålfiske här i Sverige är det ju rätt viktigt att det finns kvar ål. Då måste man ta beslut därefter, så att vi faktiskt i framtiden kan ha ål. Det kan ju var och en ha med sig.

Fru talman! Det vi nu gör och det vi nu sår kan vi skörda i framtiden. Anslaget för en livsmedelssektor, en landsbygd och ett skogsprogram möjliggör därför oerhört viktiga satsningar.

(Applåder)

Fru talman! Tack för anförandet, Isak From! Jag tänkte ge dig möjlighet att ännu mer utveckla vad de satsningar ni nu föreslår för det ni kallar landsbygden kommer att göra för Sveriges lantbrukare. Jag tänkte ställa några frågor så har du möjlighet att på ett pedagogiskt sätt beskriva hur de satsningar ni gör kommer att stärka konkurrenskraften för svenska bönder och skogsägare.

Det var faktiskt det vi var överens om i livsmedelsstrategin: att vi skulle se till att stärka konkurrenskraften och öka produktionen. Där hoppas jag att vi fortfarande är överens. Att ni socialdemokrater och regeringen sedan går åt helt andra hållet och i stället börjar pumpa upp våra myndigheter och statliga verk med pengar innebär en helt annan inriktning än vad som framgick av Konkurrenskraftsutredningen, till exempel.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Areella näringar, landsbygd och livsmedel

Hur kommer de höga skatterna på diesel att öka konkurrenskraften för svenska bönder? Ni behåller ju dessa skatter på samma nivå och tycker alltså att svenska bönder ska betala lite mer dieselskatt än vad man gör i andra länder, trots att Konkurrenskraftsutredningen och livsmedelsstrategin tydligt har pekat på att vi ska stärka denna del. Berätta nu för svenska väljare hur den höga dieselskatten kommer att stärka lantbruket i Sverige!

Fru talman! Sten Bergheden och Moderaterna verkar tro att skattesänkningar är den enda vägen. Vi säger att vi behöver göra både och, och vi behöver definitivt hålla uppe skattetrycket på fossila bränslen. Det vi vill göra är att öka inblandningen av förnybara bränslen. Jag tror att de partier som ställer sig bakom den inriktningen också kan diskutera andra skatteförslag med regeringen, för då är man trovärdig. Men om man konsekvent föreslår sänkta skatter på fossila bränslen kommer man inte att kunna göra upp.

Förnybara bränslen kommer att gynna jordbrukssektorn. Det är faktiskt där dessa bränslen ska produceras. Det är jordbruket och skogsbruket som kan bidra med förnybara bränslen. Det är också deras insatser som kan möjliggöra produktion av biobränslen i Sverige.

Fru talman! Om jag tolkar det hela rätt hade Isak From inte något svar på hur konkurrenskraften faktiskt ska stärkas med den höga dieselskatten. Då måste jag ställa nästa fråga: Hur kommer den svenska infrastrukturen att fungera bättre när man lägger pengar på höghastighetståg och utbyggnad av järnvägssystemet i stället för att satsa på de vägar som landsbygden faktiskt efterfrågar?

Och i nästa steg: Hur kommer konkurrenskraften att stärkas av den kilometer- och lastbilsskatt ni planerar att införa? Ni har nu lagt ut smulor till landsbygden: 1 miljard. I jämförelse med andra budgetar kan man tycka att det är mycket pengar med tanke på att man har en lägre nivå där. Men man ska komma ihåg att vi från den andra sidan, Alliansen och Moderaterna, inte först lägger ut 60 miljarder i skatteökningar och sedan portionerar ut 1 miljard tillbaka till statliga verk och förvaltningar, för röjning av sly som har uppstått på grund av att man inte har skött sina naturreservat och vandringsleder och för problem som har uppstått därför att man lagt ned produktion här i landet till följd av en dålig lantbruks- och livsmedelspolitik.

Detta är åtgärder som är orsakade av att ni inte har sett till att lantbruket och landsbygden har fått fart och inte har följt den konkurrenskraftsutredning och livsmedelsstrategi vi faktiskt var överens om. Det är detta som efterfrågas. Det är bättre att Isak From är ärlig och säger: Vi har vikt ned oss. Det är Miljöpartiet som styr utvecklingen när det gäller lantbruks- och skogspolitik i landet. Det är nog med fasa många lantbrukare och skogsägare här i landet konstaterar detta.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Areella näringar, landsbygd och livsmedel

Men svara gärna på hur vi stärker konkurrenskraften med kilometerskatt, flygskatt och mindre pengar till våra vägar, samtidigt som vi satsar på de statliga verken. Hur stärker detta lantbrukarna i Sverige?

Fru talman! Jag hör att Sten Bergheden är här och tränar, för jag vet att trafikutskottet har sin budgetdebatt i morgon. Det är väl där dessa frågor ska tas.

Det är klart att underhållet i statlig förvaltning och av vägar och järnvägar överlag är bristande. Det är därför vi har aviserat den största satsning på ny infrastruktur vi över huvud taget har sett i Sverige. Det behövs satsningar på både järnvägar och vägar för att industrin och livsmedelsförsörjningen ska fungera och för att vi ska få ut varor i alla delar. Det är detta som gör att landet hänger ihop.

Sten Bergheden har stått här i drygt tre år och sagt att det kommer att bli total katastrof, för regeringen tänker införa en lastbilsskatt, vilket kommer att innebära det här och det här och så här mycket. Detta har inte hänt, men Sten Bergheden kommer att fortsätta att säga att det kommer att hända.

Vi har aviserat att vi vill ha en konkurrensneutral skattepolitik på transportområdet. När ett sådant förslag finns kommer vi att presentera det. Vi kan inte som i dag ha en snedvriden beskattning, där vi skattar ut svenska åkare. De betalar ju en högre skatt. Är det så vi ska ha det? Ja, det kanske är så Sten Bergheden vill ha det, men det är inte så vi socialdemokrater vill ha det.

Vi vill ha ordning och reda i transportsektorn; det är grunden för det hela. Det är därför vi aviserar olika förslag. Men Sten Bergheden talar om skattesänkningar och total katastrof. Jag ser inte denna totala katastrof, utan jag ser att ganska många ute i landet nu är ute och debatterar och vill ha de olika satsningar som varje region nu för fram och som är viktiga för respektive del av landet.

I vår del av landet är det Norrbotniabanan, Inlandsbanan och Malmbanan, Malmporten i Luleå hamn och så vidare - oerhört viktiga satsningar - men även några strategiskt viktiga vägprojekt för att öka tonnaget på vägarna så att vi får fram godset och får hela landet att fungera.

Fru talman! Tidigare i höst nåddes vi av en oroväckande rapport från Tyskland. Där har forskare studerat förekomsten av insekter i några områden. De har kommit fram till att mängden insekter har minskat med 80 procent på knappt 30 år - det är skrämmande siffror. Och insektsdöden är något som nu sker över hela världen. Ett alltmer storskaligt jordbruk med ökad användning av bekämpningsmedel ser de tyska forskarna som en anledning till minskningen.

Ja, men det är väl skönt att bli av med lite insekter, kanske någon tänker - mygg som bits, bin som skräms och irriterande flugor. Men vad man då inte tänker på är insekternas oumbärliga roll i naturen kring oss. Till exempel utför de ett viktigt arbete med pollinering av många grödor, som sedan blir vår mat. De deltar också i skadedjursbekämpningen. Enligt uppgifter från Artdatabanken kan det vara så att 90-95 procent av de skadeinsekter som förstör våra grödor blir bekämpade av andra insekter, helt naturligt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Areella näringar, landsbygd och livsmedel

Jag hoppas att insektsdöden kan bidra till ett skifte i vår syn på naturen och vårt brukande av den och för vår politik för jord- och skogsbruk.

Fru talman! Vi debatterar i dag utgiftsområde 23, Areella näringar, landsbygd och livsmedel. Det är ett utgiftsområde som, vilket redan har sagts, uppgår till 19 miljarder kronor för nästa år. Hälften av de här pengarna kommer från EU:s jordbruksstöd. Det vill säga att det är pengar som vi har betalat in i EU:s gemensamma kassa och sedan fått tillbaka. Vi får fördela dem enligt de regler som finns för jordbruksstödet.

Jag tänker inte uppehålla mig så mycket kring de reglerna utan bara konstatera att EU:s jordbruksstöd måste få ett regelverk som gynnar ett hållbart brukande av jorden och inte som i dag då alltför mycket av pengarna går till att gynna det motsatta - ett storskaligt kemikaliejordbruk.

Vi, de gröna partierna i Europa, har redan börjat arbetet med att omforma EU:s jordbrukspolitik. På vår kongress i Karlstad förra helgen antog vi en gemensam resolution med vår inriktning för jord- och skogsbruket där vi utgår från vår vision om att allt jordbruk ska vara ekologiskt hållbart och ge rättvisa villkor för lantbrukarna.

Fru talman! Miljöpartiet ser med glädje på den utveckling som i dag sker i Sverige. Allt fler fyller kundvagnen med ekologiska produkter. Förra året ökade försäljningen av ekomat med 18 procent, och ekomaten står nu för nästan 10 procent av all mat vi köper. Det råder i dag till och med brist på svenskproducerade ekoprodukter. Det är därför bra att regeringen har satt ett nytt arealmål för ekoproduktion som ett steg för att uppfylla livsmedelsstrategins mål om en ökad matproduktion i Sverige.

Det nya målet är att 30 procent av arealen ska vara ekologisk 2030. Som en åtgärd för att nå dit har regeringen också ökat anslaget för ekoproduktion och konsumtion med 25 miljoner om året.

Regeringen har bland annat ökat stödet till de lantbrukare som vill ställa om till ekologiskt. Det är i dag ofta mer lönsamt att vara ekobonde, men som med all verksamhet finns det kostnader förknippade med omställningen. Det är sorgligt att se att samtliga borgerliga partier i sina budgeter vill stryka ekostödet. Jag tror inte att det är något som välkomnas av de lantbrukare som i dag går i omställningstankar.

Fru talman! En annan orsak till insektsdöden, vid sidan av användning av giftiga bekämpningsmedel, är att kulturlandskapet, alltså marken vi använt för odling och bete, växer igen. Cirka hälften av Sveriges växt- och djurarter är beroende av kulturlandskapet, särskilt av ängar och betesmarker. När dessa växer igen förlorar många arter sin livsmiljö. I Sverige minskar till exempel antalet bin och humlor dramatiskt. 83 av Sveriges 280 arter av bin är rödlistade.

Arternas beroende av människans skötsel av markerna visar hur människan har spelat och fortfarande kan spela en positiv roll för naturen. Miljöpartiet har länge arbetat för att höja ersättningen för lantbrukare och andra som sköter ängar och naturbetesmarker. Nu blir detta verklighet. Regeringen vill höja anslaget för miljöersättningen till detta med 85 miljoner om året. Det gäller slåtterängar med särskilda värden, skogsbete, mosaikbete och bete av andra gräsfattiga marker. Stödet ökas med 1 000 kronor per hektar, samt för alvarbete med 400 kronor per hektar.

Lantbrukarnas riksförbund, LRF, har uttalat sig positivt om satsningarna på betesmarker men vill gärna se ännu större satsningar framöver. I den frågan är LRF och MP överens. Miljöpartiet arbetar för att öka stöden för lantbrukarnas miljötjänster, framför allt inom ramen för landsbygdsprogrammet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Areella näringar, landsbygd och livsmedel

Med regeringens satsning på värdefulla ängar och naturbetesmarker gör vi en insats för att stoppa artutrotningen och stärka den biologiska mångfalden, för bättre villkor för våra lantbrukare och för ett kulturlandskap för alla.

Fru talman! Att ställa om till ett mer hållbart brukande kan som sagt medföra ökade kostnader i ett inledningsskede. Det krävs också kunskap om andra metoder. Det här gäller förstås inte bara jordbruket utan också skogsbruket. Det är därför vår regering har fördubblat det anslag som Skogsstyrelsen har för hyggesfritt skogsbruk från 6 till 12 miljoner att användas både till metodutveckling och information till skogsägare. Det tycker Miljöpartiet är ett bra första steg för att få fler skogsägare att ta steget från kalhyggesbruk till kontinuitetsskogsbruk.

Många av skogens djur och växter har drabbats hårt av det svenska kalhyggesbruket. Många arter är helt enkelt beroende av att det hela tiden finns olika sorters träd i olika åldrar i deras livsmiljö. Hyggesfria metoder är också positivt för friluftslivet, ekoturismen, rennäringen, kulturmiljövärden och jakten.

Fru talman! Det finns också skogar som vi inte ska bruka alls. Jag pratar bland annat om de sista resterna av gammelskogar. Jag pratar också om nyckelbiotoperna.

Nyckelbiotoper, det vill säga skogsområden med mycket höga naturvärden, har en viktig roll för att bevara skogens hotade växter och djur. Det är områden som man inte får avverka om man har valt att miljöcertifiera sina skogar med någon av de två certifieringar som finns, FSC och PEFC.

De här områdena har Skogsstyrelsen inventerat, främst under 1990-talet. Då gjorde man det rikstäckande. Men på grund av brist på pengar har det utvecklats till att Skogsstyrelsen till största delen gör de här inventeringarna i samband med avverkningsanmälningar. Det är självklart inte bra, vare sig för den som äger skogen eller för dem som jobbar med inventeringen på Skogsstyrelsen.

I Miljöpartiets skogspolitiska program, som vi antog på vår kongress i våras, föreslår vi att resurser tillförs för en ny rikstäckande nyckelbiotopsinventering. Vi är därför självklart väldigt glada över att regeringen nu anslår 20 miljoner om året i tio år till just detta. För att kunna erbjuda skogsägare med nyckelbiotopsrika skogar områdesskydd anslår regeringen också 100 miljoner extra till Skogsstyrelsens anslag för biotop- och naturvårdsavtal och 50 miljoner extra för naturvårdande skötsel av skyddande skogar.

Den här satsningen vill allianspartierna och Sverigedemokraterna stryka. Man kan fråga sig varför. Är det fel att privata skogsägare får inventeringshjälp från staten? Varför ska inte skogsägare som har nyckelbiotoprika marker ha rätt till ersättning från staten om de skyddar dem i stället för att avverka dem? Det kan man fråga sig.

I regeringens budget finns också en satsning på 135 miljoner till enkla gröna jobb i bland annat skogen. Det här är en välkommen satsning både för natur- och markvården och för alla de människor som i dag står långt från arbetsmarknaden, bland annat våra nyanlända. Genom den här satsningen kommer många att erbjudas meningsfulla arbeten i kombination med nyttiga och viktiga naturupplevelser. Men även den här satsningen vill allianspartierna och Sverigedemokraterna stryka.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Areella näringar, landsbygd och livsmedel

I budgeten finns även ytterligare satsningar på skydd av nyckelbiotoprika områden med 150 miljoner inom utgiftsområde 20. Men det tänker jag att vi kommer att få tillfälle att återkomma till i den debatt som vi ska ha i nästa vecka.

Fru talman! Snart är det jul. För många har julskinkan en viktig plats på bordet. Men allt fler börjar också tänka på hur grisen haft det innan den blev skinka. Sverige har gått i täten för ett bättre djurskydd och en bättre djuromsorg. Men Jordbruksverkets senaste beslut, som trädde i kraft i förra veckan, är däremot ett steg i helt fel riktning. Det är ett myndighetsbeslut, en ändrad föreskrift, som tillåter grisbonden att ta griskultingarna från suggan tidigare än i dag, redan efter tre veckor i stället för efter fyra veckor.

Jag hoppas att det nya vetenskapliga råd som regeringen instiftat och som ska börja sitt arbete i början av nästa år tar som sin första uppgift att uppmana Jordbruksverket att ändra det här beslutet. Det är viktigt eftersom den tidigare minimiåldern om fyra veckor ger ett bättre liv för våra grisar, friskare griskultingar, minskad antibiotikaanvändning och bättre folkhälsa.

Jag ser också fram emot att regeringens förslag på en ny djurskyddslag som ska presenteras i vår ska leda till bättre liv för våra djur.

Till sist, fru talman, vill jag yrka bifall till förslaget i betänkandet och avslag på samtliga reservationer.

(Applåder)

Fru talman! Det var ett intressant inlägg. Jag skulle vilja ha några klargöranden om Miljöpartiets politik, med tanke på att vi alla står bakom en livsmedelsstrategi och en konkurrenskraftsutredning där vi har pratat om att öka produktionen och stärka konkurrenskraften.

Jag förstår att ni har jobbat hårt med den ekologiska produktionen, Stina Bergström. Vilka förslag har Miljöpartiet och regeringen för att stärka den konventionella lantbruksproduktionen i Sverige? Den utgör ändå den största delen.

En följdfråga på det är om Stina Bergström och Miljöpartiet anser att den ekologiska maten är bättre än den konventionella maten i Sverige, eftersom man vill gynna den. Med tanke på att den ekologiska produktionen inte har förutsättningarna att producera lika mycket per hektar som den konventionella kommer den totala produktionen av mat i Sverige att minska. Och det strider mot livsmedelsstrategin. Hur ser Miljöpartiet på det? Är det okej att vi styr över i så fall?

När man har lyssnat på Miljöpartiet ett antal gånger förstår man hur den politiken hänger ihop. Jag hade svårt att tro det. Men nu förstår jag att ni egentligen vill ha mindre kött i Sverige och färre djur. Det kommer att föra med sig att våra marker växer igen. Det kommer att bli sly och annat. Men då har ni tänkt hela linan ut och kommit på att vi i stället för att ha betande djur och svensk köttproduktion kan införa beredskapsjobb för att röja bort slyn ute på landsbygden. Jag vill ha en kommentar till det. Är det så Miljöpartiet har tänkt i den frågan?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Areella näringar, landsbygd och livsmedel

Fru talman! Det var många frågor. Jag får se om jag hinner svara på de två minuter jag har på mig.

När det gäller ekomaten sa jag precis i mitt anförande att det egentligen inte är vad Miljöpartiet tycker som är viktigt utan vad konsumenterna vill ha. Efterfrågan på ekomat ökar med 16 procent, och 10 procent av våra livsmedel är ekomat. Vi har brist på ekomat i Sverige. Vi importerar till exempel mycket från Danmark. Då är det bra om regeringen kan hjälpa lantbrukare som vill ställa om till eko, i stället för att vi ska köpa maten utifrån. Det är viktigt för att vi ska kunna behålla och öka livsmedelsproduktionen i Sverige.

Det konventionella jordbruket i Sverige är självklart bättre på många sätt än jordbruk utomlands. Och det är viktigt att vi satsar på miljöförbättringar i allt jordbruk. Det gäller även bränslen, som har diskuterats här förut. Vi ska inte sätta fast jordbruket i Sverige i ett beroende av fossila bränslen utan i stället gynna en utveckling av biodrivmedel även i jordbruket. Det blir både billigare och bättre när det gäller självförsörjningsgraden och säkerheten i det svenska jordbruket. Det är viktigt för oss svenska konsumenter.

Bergheden frågade också om köttet. Det är viktigt att vi minskar köttkonsumtionen, inte minst av klimatskäl men också av folkhälsoskäl. Vi har ökat köttkonsumtionen med 40 procent sedan 90-talet. Och hela den ökningen står importerat kött för.

Fru talman! Jag fick inget svar på hur ni har stärkt den konventionella matproduktionen, Stina Bergström. Att ni har stärkt den ekologiska är helt uppenbart, i och med att ni försöker styra åt det hållet.

Moderaterna ställer inte den ekologiska produktionen mot den konventionella. Vi anser att båda måste ha konkurrensvillkor som innebär att den ekologiska produktionen kan konkurrera med ekologisk mat från utlandet och att den konventionella maten kan konkurrera med den utländska konventionella maten. Så resonerar vi.

Ni försöker i stället styra över all produktion. Då minskar den totala matproduktionen i landet. Det kommer bland annat att innebära färre arbetstillfällen.

Jag fick inget tydligt svar på om ni vill ha färre djur och att lösningen är att röja sly med hjälp av beredskapsjobb i stället för att våra djur ska hålla landsbygden öppen samtidigt som man producerar kött och har en levande landsbygd.

Jag hoppas att jag kan få ännu tydligare svar på de frågorna.

En annan sak som jag gärna vill ta upp med Miljöpartiet gäller något som blev lite oklart i min debatt med Isak From tidigare. Socialdemokraterna började då vackla lite i fråga om lastbilsskatten och vägslitageavgiften. Har Miljöpartiet gett upp om att införa en lastbilsskatt i Sverige, som ni har jobbat för? Ni vill minska lastbilstrafiken. Man lägger väl nya skatter på något för att försöka minska den verksamheten.

Har Miljöpartiet också släppt tanken på en kilometerskatt, vilket jag tyckte att Isak From ändå andades lite i sammanhanget? Han försökte åtminstone krypa undan frågan på det sättet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Areella näringar, landsbygd och livsmedel

Fru talman! Ingen är väl överraskad över att Moderaterna och Miljöpartiet har olika visioner när det gäller jordbruk. Vår vision är ett jordbruk som är fritt från kemikalier, bekämpningsmedel och konstgödning. Vår vision är alltså att hela jordbrukssektorn ska vara ekologiskt hållbar. Det är det vi jobbar för.

Bergheden frågade vad vi har gjort för att stödja konventionella odlare. Det finns mycket i livsmedelsstrategin som gör det. En sak är det jag talade om i mitt anförande - stödet till betesmarker. Det riktar sig inte bara till ekologiska lantbrukare. Det finns också mycket annat i den strategin.

När det gäller köttkonsumtionen hann jag inte säga att Miljöpartiet menar att det i första hand är det utländska köttet som ska minska i Sverige. Det diskuterade vi också i Miljömålsberedningen, som många av oss här i kammaren satt med i, och i livsmedelsstrategin. Det kanske till och med finns möjlighet att öka antalet köttdjur i Sverige, för att hålla markerna öppna men också för att det är bättre kött på många sätt.

Jag måste också få prata om kilometerskatten. Den har Bergheden och jag diskuterat och debatterat många gånger förut. Miljöpartiet har verkligen inte lagt ned planerna på att vi ska ha en kilometerskatt eller vägslitageavgift i landet.

Vi har ett gemensamt mål, som även Sten Berghedens parti, Moderaterna, har ställt sig bakom. Vi ska minska trafikens utsläpp med 70 procent till 2030. Det innebär bland annat att vi måste få över transporterna från långtradarna på vägarna till järnvägen och sjön. Där är vägslitageavgiften en viktig pusselbit. I dag har vi bara avgift på järnväg och för sjöfart men inte för dem som kör på väg.

Fru talman! Jag vill ställa några korta frågor om ekologisk produktion. Jag håller helt med Stina Bergström om beskrivningen av vad som händer i samhället. Vi har en kraftigt ökad efterfrågan från konsumenterna och en kraftigt ökad produktion. Det är mer lönsamt. Det är bara att konstatera.

Jag har en fundering utifrån det jag talade om i talarstolen tidigare. I de grundläggande målen för livsmedelsstrategin står det att det är konsumenternas efterfrågan som ska styra produktionen.

När vi ser att efterfrågan verkligen styr produktionen, varför ska man då ge sig in på en sådan marknad med statliga stöd? Det här är ändå någonting som marknaden själv kommer att reglera.

Vi från Liberalerna är tydliga med att om efterfrågan på ekologiskt är 100 procent är det ju det som kommer att levereras. Annars blir det en ganska död marknad. Procentsatserna kan mycket väl överträffas av verkligheten, så vi ser inget behov av detta.

Min fråga är: Varför låser sig Miljöpartiet fast vid att man måste sätta upp den här typen av mål? Vi ser ändå att marknaden växer utifrån konsumenternas efterfrågan.

Även när det gäller köttkonsumtionen är det rimligt att utgå från konsumenternas efterfrågan. Vi från Liberalerna antog vid vårt landsmöte en punkt där vi tycker att obligatorisk klimatmärkning av kött kan vara en väg. Då ger man konsumenten en chans att kunna göra ett medvetet val.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Areella näringar, landsbygd och livsmedel

Fru talman! Jag som politiker tycker nog att detta med mål inom olika områden är väldigt bra. Som jag har sagt ökar den ekologiska konsumtionen i Sverige, men produktionen måste följa med. Miljöpartiet tycker att det är bra om man producerar så mycket som möjligt av den här maten i Sverige.

Även om det i dag är mer lönsamt att vara ekobonde är det kostnader förknippade med den omställningen. Då är det bra om man kan stödja bönder som vill ställa om, så att man inte hamnar i den sitsen att svenska bönder producerar mat som svenska konsumenter inte vill ha. Det skulle vara tvärtemot det som vi ville ha i livsmedelsstrategin.

Jag tycker att det är viktigt och bra att vi har målet på 30 procent av arealen. De gamla målen, både arealmålet och målet i offentlig förvaltning, har betytt mycket för den ökade konsumtionen och produktionen i Sverige.

Vi hade det målet när jag var kommunpolitiker hemma i Kils kommun. Det betydde mycket för de lantbrukare som sålde ekomjölk att vi köpte ekomjölk i stället för vanlig mjölk.

Det beror ju på vad man har för visioner och vilket samhälle man vill se i framtiden. Miljöpartiet vill ha ett samhälle med ett ekologiskt och hållbart jord- och skogsbruk. Det är en viktig del av vår politik.

Fru talman! Det handlar ändå om offentlig konsumtion när man har bevekelsegrunder för att välja ekomjölk. Återigen är det konsumentens efterfrågan som styr, även om det är en offentlig konsument.

Även Isak From tog upp detta med gröna jobb just inom denna sektor. Vi från Liberalerna och Alliansen har lagt fram lite mer generella förslag kring detta med att sänka trösklarna på arbetsmarknaden. Vårt förslag om inträdesjobb är högst applicerbart även inom den här sektorn.

Vi tror mycket mer på generella förslag som kan genomföras inom alla sektorer än att ha specialdestinerade förslag.

Det kan sägas att vi skär ned anslaget för detta. Men vi har andra lösningar på samma problem. Detta är viktigt att få sagt.

Tycker inte Stina Bergström att det ändå ligger någonting i att generella lösningar trots allt är bättre i sammanhanget?

Fru talman! Jag tror att Lars Tysklind har missat en viktig del i det här med gröna jobb. Det har funnits gröna jobb tidigare i länsstyrelsens och Skogsstyrelsens regi där man har samarbetat med kommuner. Då kan de gröna jobben användas för människor som kanske har gått in i väggen. Det är det många av oss som gör i dag med tanke på den arbetsmarknad vi har. Dessa gröna jobb kan vara en övergång för att man ska kunna återgå till arbetsmarknaden. Att vara ute i naturen, röja sly och röja för vandringsleder kan kännas både meningsfullt och nyttigt. Det kan nog också vara väldigt bra jobb för många nyanlända som inte har den kontakt med skogen och naturen som vi har i Sverige. Då kan de få upptäcka hur viktig den kontakten är.

Sedan är inte Miljöpartiet på något sätt emot grön skatteväxling och sänkning av arbetsgivaravgiften. Vi tycker i grund och botten att det är bra att man höjer miljöskatter och sänker skatter på arbete. När jag lyssnade på Lars Tysklind verkade det lite skevt, men det var en mycket mindre höjning av miljöskatterna från Liberalerna jämfört med den sänkning av skatterna som man vill genomföra.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Areella näringar, landsbygd och livsmedel

Fru talman! Du avslutade ditt anförande med att tala om smågrisar och julen som vi längtar efter. När jag lyssnade på det du sa om smågrisarna höll jag på att helt tappa fattningen.

Om jag hörde rätt säger du nu inför publikum här att med de nya regler som Jordbruksverket kommer att införa ser du bara elände framför dig. Du nämnde sjukdomar hos grisarna, mer antibiotikaanvändning och bara elände. Uppfattade jag dig rätt?

Fru talman! Tack så mycket, Magnus Oscarsson, för frågan!

När Jordbruksverket skickade ut förslaget om en sänkning av avvänjningsåldern på smågrisar var en stor majoritet av remissinstanserna negativa till det förslaget bland annat av de anledningar som jag nämnde. De menade att det skulle bli en sämre hälsa hos griskultingarna, en större antibiotikaanvändning, mer diarréer och sådant. Jag tycker att det är väldigt oroande att man fattar ett sådant beslut och att det är väldigt dumt att göra det.

Om det är någonting som är viktigt för den svenska konkurrenskraften och för våra köttdjur och grisar är det att svenska konsumenter - och även konsumenter utomlands - litar på att vi har hårda krav på djurhälsa och djuromsorg. Jag vet att det har varit protester och reaktioner mot detta i andra delar av Europa. Vår landsbygdsminister brukar också säga att det är väldigt dumt att sänka de svenska djurskyddskraven om vi vill konkurrera med våra svenska produkter utomlands och i Sverige.

Fru talman! Tack, Stina Bergström, för ditt svar!

Det är klart att jag tycker att det är lite märkligt att du ogenerat tar upp något som Jordbruksverket har beslutat. Har du mer expertis på din sida? Jordbruksverket har fattat sitt beslut och man har sin expertis. Jag talade med en veterinär i helgen, och han sa att det här funkar bra. Det kommer inte att bli sämre för djurvälfärden och inte heller för smågrisarna.

Det är allvarligt i och med att du talar inför kanske några tusen som lyssnar på den här debatten. Då är det väldigt viktigt att vi talar gott och att vi talar sanning.

Jordbruksverket har ju antagit det här. Man skulle aldrig fatta något beslut som ledde till att det blir sämre för djurvälfärden. Det skulle aldrig funka.

Då är min fråga: Är detta Miljöpartiets eller hela regeringens hållning? Landsbygdsministern är ju här, så jag kan ställa frågan till honom om han står bakom den starka kritik som Stina Bergström framför mot Jordbruksverket. Jag vill fråga landsbygdsministern om det verkligen är så att ni riktar kritik mot Jordbruksverket. I så fall vore det intressant och anmärkningsvärt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Areella näringar, landsbygd och livsmedel

Fru talman! Tack, Magnus Oscarsson! Jag tror att Kristdemokraterna och Miljöpartiet har lite olika krav när det gäller djuromsorg och djurhälsa. Det är ingen hemlighet att vi i Miljöpartiet har varit väldigt kritiska till förslaget att sänka åldern. Där har vi gott stöd hos många av de remissinstanser som sa att det inte är okej att göra det här. Och jag tycker att jag har gott stöd hos vetenskapen och hos forskare och tyckare.

Som biologisk varelse förstår jag dessutom att det är sämre att man diar barn eller ungar kortare tid än längre tid och att det har inverkan på deras hälsa. Det påverkar även suggans hälsa, för hon ska ju kunna ha fler kullar per år.

Man kan jämföra med Kravgrisar. Där får kultingarna vara hos suggan tills de är 47 dagar, tror jag, jämfört med 21 och 28 dagar. Man kan kanske tycka att det här blir bra för Kravgrisarna, som blir ännu mer åtråvärda på marknaden.

Jag och Magnus Oscarsson har diskuterat djurhälsa tidigare, och jag vet att Kristdemokraterna heller inte tycker att det är ett problem att korna står inne och inte får vara ute och beta. Miljöpartiet tycker dock att det är väldigt viktigt att värna djuren och ge dem ett bra liv, både för att det är etiskt viktigt och för att det faktiskt ger den svenska maten ett stort värde. Om vi börjar nalla på det här tror jag att de svenska konsumenterna inte tycker att de behöver satsa på svenskt kött utan lika gärna kan köpa kött utifrån.

Fru talman! Vi debatterar nu statsbudgetens utgiftsområde 23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel. En viktig del i det här området är skogen. Vi i Vänsterpartiet står bakom förslaget i både utgiftsområdet och hela budgeten.

Vi är glada över att mer pengar satsas på skogen i och med den här budgeten än på mycket länge. Drygt 1 miljard har aviserats som ska gå till direkta insatser för ett mer hållbart skogsbruk och till Skogsstyrelsen för att den ska kunna verkställa de mål som vi sätter upp. En del av dessa satsningar kommer att gå till ökat skydd av skogen i form av biotopskydd, naturvårdsavtal och rena naturreservat.

Vi avsätter också särskilda pengar till hyggesfritt skogsbruk, vilket är en både ny och gammal skogsbruksmetod. Egentligen är det så här man väldigt långt tillbaka har brukat skogen. Man har tagit de träd som har varit mogna för att man ska bygga hus eller en båt eller göra något annat. Det är alltså en annan metod än det trakthyggesbruk som finns i dag och som bygger på avverkningar. Där tar man ned hela skogen. Vi ser det hyggesfria skogsbruket som en metod med extremt stor potential. Vi vill kunna fortsätta dra nytta av det som skogen producerar men också bibehålla mer biologisk mångfald.

Jag är också glad över att vi avsätter mer pengar till så kallade nyckelbiotopsinventeringar. Det handlar om inventeringar av helt unika naturområden som vi helt enkelt behöver känna till. Om vi inte känner till vilka arter och växter etcetera som finns i ett område är det svårt att besluta att vissa skogsområden behöver skyddas.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Areella näringar, landsbygd och livsmedel

Jag vill understryka att det är bra att nyckelbiotopsinventeringen ska återupptas, för den har så att säga legat för fäfot. Skogsstyrelsen tog en paus ett tag i norra delen av Sverige. Det är inte bara viktigt att inventera, utan man måste självklart samla alla nyckelbiotoper och registrera dem.

Det här är ett bra steg framåt anser vi i Vänsterpartiet, men i grunden behöver vi en annan skogspolitik i Sverige. I dag handlar det om kortsiktiga vinstintressen. Produktionsintresset är överordnat den långsiktiga miljöhänsynen. Det är inte hållbart att stora delar av våra skogar förvandlas till virkesåkrar utan biologisk mångfald.

Det brukar sägas att vi aldrig har haft så mycket skog som i dag. Samtidigt har mångfalden i skogen aldrig varit så liten som den är i dag. Väldigt mycket finns kvar att göra för att vi ska få ett mycket mer hållbart skogsbruk i Sverige.

En annan viktig satsning i utgiftsområdet är de gröna jobben inom skogen. Vi avsätter drygt 100 miljoner kronor till detta. Man kan säga att det handlar om relativt enkla manuella jobb som ska göras, men det är extremt viktiga jobb. Det kan handla om att röja, sköta om naturreservat, göra skogen mer tillgänglig att komma ut i och så vidare.

Vi tror att människor som har varit arbetslösa länge har en möjlighet att få ett jobb här. Vi slår helt enkelt två flugor i en smäll. Vi både värnar mer natur och skapar nya viktiga jobb.

I budgeten finns också pengar avsatta till ett kompetenscenter, ett så kallat 3R-center, för att ersätta, förfina och minska djurförsök. Isak From talade om det här tidigare. Att vi nu har pengar till ett 3R-center för att minska antalet djurförsök i Sverige är faktiskt ett resultat av Vänsterpartiets förhandlingar med regeringen.

Många djur utnyttjas i djurförsök i Sverige. Det handlar om drygt 5 miljoner. Alla dessa djur skulle inte behöva utsättas för det lidande som de gör i djurförsök. Det finns många moderna metoder som kan ersätta djurförsök. Det är just sådana metoder som vi tycker att man ska satsa mer på. Därför är ett 3R-center viktigt.

Vi i Vänsterpartiet ser också den livsmedelsstrategi som klubbades igenom tidigare i år som en väldigt stor och positiv möjlighet. Det är nu dags att fylla livsmedelsstrategin med innehåll. Vänsterpartiet ser främst och hoppas på att den hållbara maten ska kunna få ett ökat stöd i och med livsmedelsstrategin. Det handlar om mat som bidrar till en ökad biologisk mångfald till exempel genom mer produktion av ekologisk mat, minskade utsläpp och bättre folkhälsa genom mer växtbaserad, vegetarisk, mat. Livsmedelsstrategin tar ju tydligt upp det här med hållbar mat.

I livsmedelsstrategin finns också formuleringar som konstaterar att exempelvis animalier påverkar miljön och klimatet mest. Det står också att vi behöver förändrade kostvanor med mer vegetabilier och mindre kött.

Den växtbaserade maten är det livsmedelssegment som det finns störst intresse för. Det vittnar marknaden om, kort och gott. Det är detta människor efterfrågar mest, och det är detta som ökar snabbast ute i handeln. Vad kan då vara bättre än att vi understöder den växtbaserade maten? Då kan fler livsmedel tas fram som är gjorda av baljväxter, såsom ärter, bönor och linser. Växtbaserad mjölk är också något som efterfrågas mycket. Den har väldigt låga utsläpp och är också väldigt hälsosam. Livsmedelsstrategin och den "hållbara" maten är någonting som vi ser stora möjligheter med.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Areella näringar, landsbygd och livsmedel

Det var diskussion här tidigare om huruvida vi ska konsumera mindre kött eller inte. Vi i Vänsterpartiet vill absolut ha en minskad köttkonsumtion. Men vi tänker oss också att det kött som ändå kommer att konsumeras ska vara bättre kött. Det ska vara bättre såväl för djuren som för miljön och folkhälsan. I den här budgeten finns det särskilda pengar avsatta för mer naturbeteskött, för att vi ska kunna bibehålla och kanske öka områden som ängs- och hagmarker och slåtterängar. Det kan också vara fråga om skogsbete, mosaikmarker och liknande. Detta är långt ifrån de djurfabriker som vi tyvärr i väldigt stor utsträckning har i dag, där djur över huvud taget inte går utomhus och betar, bökar eller pickar i marken. Vi i Vänsterpartiet ser också en stor potential i den ekologiska maten och är glada över att vi nu har målsättningar för hur ekologisk mat ska kunna öka.

I likhet med vad Stina Bergström från Miljöpartiet tidigare anförde ser vi i Vänsterpartiet med mycket stor oro på Jordbruksverkets nya regler för grisuppfödning, där griskultingar kan tas ifrån suggan tidigare än vad som sker i dag. Det här står, precis som anfördes, helt i strid med det som sägs av vad jag skulle säga är en i princip enad forskarkår: Det här är inte bra för djurvälfärden. Det kommer att driva på ökad antibiotikaanvändning och så vidare. Jag hoppas helt enkelt att det nyinrättade vetenskapliga rådet kommer att ta sig an frågan, så att de här reglerna snarast möjligt ändras. Det är väldigt olyckligt, tycker jag, att regeringen och landsbygdsministern inte har agerat i den här frågan, något man absolut hade kunnat göra.

Fru talman! Jag ser att tiden löper ut, men jag skulle vilja kommentera två saker till. När man tittar på de budgetalternativ som finns här i form av budgetarna från de fyra borgerliga partierna och Sverigedemokraterna kan man säga att det är fem nyanser av nedskärningar. Liberalerna vill skära ned mest i den här budgeten, med 1 miljard kronor. Moderaterna och Kristdemokraterna vill skära ned med 800 miljoner, Centerpartiet med 40 miljoner. Vad gäller Sverigedemokraterna vet jag inte hur de ska få ihop det. De lägger fram en egen budget, men sedan röstar de ändå på Moderaternas budget. Sverigedemokraterna är lika goda eller lika dåliga nedskärare de också.

Det som oroar mig mest, fru talman, är att man attackerar just miljösatsningarna i den här budgeten, såsom satsningarna på ett hållbarare skogsbruk, mer hållbarhet i jordbruket och ekologiska livsmedel. Och varför dra ned 25 miljoner kronor på SLU, Sveriges lantbruksuniversitet? Jag förstår bara inte varför man gör det.

Sist men inte minst finns det i det här betänkandet en bilaga där utskottets uppföljnings- och utvärderingsgrupp har utvärderat regeringens redovisning av hur väl regeringens målsättningar uppfylls i budgeten. I den här utvärderingsgruppen har alla partier haft en företrädare. Jag har varit ordförande. Vi har också haft hjälp av utvärderaren Joakim Skotheim, och miljö- och jordbruksutskottets sekreterare Helena Rudin har hjälpt oss att författa den här väldigt viktiga rapporten. Vi konstaterar i rapporten att det sker vissa framsteg vad gäller regeringens redovisning men att den fortfarande lämnar en del övrigt att önska, till exempel att det inte alltid går att spåra hur väl insatserna bidrar till att målen uppfylls. Vi konstaterar även att det är bra att livsmedelsstrategin ska följas upp varje år, men vi vill se en samlad redovisning av alla insatserna kring livsmedelsstrategin.

Jag ber om ursäkt för att jag drog över tiden.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Areella näringar, landsbygd och livsmedel

Fru talman! Människors förväntningar är politikerns största fiende, sa Tage Erlander. Vi lever i ett annat samhälle, med andra förutsättningar än när Erlander var statsminister. Men de höga förväntningarna på oss politiker är starka precis då som nu. Och om det är några människor i Sverige som just känner stora förväntningar på politiken är det de som bor, lever och verkar på svensk landsbygd.

Fru talman! Den svenska landsbygden har under lång tid försakats av politiken - av olika regeringar av olika kulör. Men nu händer det saker, och faktiskt positiva saker. Flera politiska partier har vaknat och engagerar sig i landsbygden och de gröna näringarna, detta på ett sätt som jag som landsbygdsbo och landsbygdsminister aldrig vågat drömma om. Men det innebär att man kommer att tillmötesgå människors förväntningar.

Fru talman! Låt oss börja med det livsviktiga - den mat som vi producerar, förädlar och konsumerar i hela vårt avlånga land. Här har utvecklingen gått åt fel håll under alltför många år. Produktionen har minskats inom många viktiga områden. Självförsörjningsgraden har gått ned samtidigt som politiken inte varit förmögen att göra något för att vända utvecklingen. Alla partier som har varit med och styrt Sverige de senaste 20 åren bör nog med självkritik se tillbaka på vad vi har gjort och vad vi inte har gjort.

Men just i år kom äntligen beslutet som Livsmedelssverige så länge längtat efter. En historisk blocköverskridande uppgörelse klubbades i riksdagen genom livsmedelsstrategin. Vi har nu genom detta beslut helt nya förutsättningar att vända utvecklingen för Livsmedelssverige. Regeringen har redan under detta år beslutat om över 35 åtgärder. De stärker på olika sätt en hållbar tillväxt och konkurrenskraft inom livsmedelskedjan. Kanske börjar regeringens handlingskraft tillsammans med riksdagspartiernas gemensamma ansvarstagande att få effekt.

Nu i höstas fick vi veta att det index som redovisas i LRF Konsults lantbruksbarometer för första gången på tio år är positivt. Enligt undersökningen upplever nu mer än hälften av Sveriges lantbrukare att lönsamheten är mycket eller ganska god. Utvecklingen går med andra ord åt rätt håll. Men, fru talman, varken företagarna eller politikerna kan någonsin slå sig till ro. Produktiviteten och konkurrenskraften behöver hela tiden utvecklas, så att företagen kan utveckla sin lönsamhet. Därför måste också arbetet med livsmedelsstrategin fortsätta med full kraft även nästa mandatperiod.

Det område som jag tror att vi måste kraftsamla särskilt mycket kring är förenklingsarbetet. Vi måste verkligen se till att det blir enklare för företagen att göra rätt. Det handlar inte nödvändigtvis om att sänka kraven, men vi ska se till att göra det lättare för företagen att följa dem. Samtidigt ska vi också vara ärliga med den svårighet som funnits i förenklingsarbetet. Just förenklingar är något som olika regeringar jobbat med i många år utan att resultaten alltid blivit så mycket bättre.

Våra myndigheter har påbörjat förenklingsresor i vissa delar, med framgång, men vi har en lång bit kvar. Jag är övertygad om att det kommer att behövas ett nytt och samlat grepp för att bli kvitt det krångel som företagarna upplever. Detta är ingen quickfix utan ett långsiktigt, gediget arbete där vi tar vara på alla års erfarenheter av förenklingsarbete och därmed tar detta många steg vidare. Det måste bli lätt att göra rätt för livsmedelsföretagen. Denna förväntan och detta krav är något som vi politiker måste ta på största allvar.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Areella näringar, landsbygd och livsmedel

Fru talman! Skogen - det gröna guldet - är framtiden. Det är en grundläggande byggsten i vår exportberoende ekonomi. Skogen utgör också grunden i en växande bioekonomi som tar oss bort från det fossila beroendet. Vi lever i en skogbeklädd del av världen, med mycket bra förutsättningar för god och hållbar skogsproduktion.

Skogen har sedan urminnes tider varit en del av den svenska folksjälen. Den har format vårt land, vår kultur och vår gemenskap. Den har burit upp vår välfärd från ett av Europas fattigaste länder till ett av Europas rikaste. När jag är på väg till Stockholm, 15 mil med bil till Luleå flygfält, ser jag timmerbilarna svischa förbi. Jag ser vår barnomsorg, sjukvård och äldreomsorg. Mycket av detta har skogen burit upp, och det ska vi vara mycket rädda om.

Alla som jobbar inom skogsnäringen, skogsägare och miljörörelsen förväntar sig ordning och reda inom skogspolitiken, där de olika intressen som finns måste avvägas noga. I budgeten för 2018 investerar regeringen i skydd av skog, naturvårdsskötsel, hyggesfritt skogsbruk och nationell inventering av nyckelbiotoper. Vi gör också viktiga satsningar på laserskanning av svensk skog och på gröna jobb. Regeringen kommer även att presentera ett nationellt skogsprogram baserat på underlagen från skogsprogrammets dialogprocess.

Fru talman! Jakten i Sverige är en folkrörelse. Den engagerar många människor i vårt land. Jakten är också en viktig del av livsmedelsförsörjningen, med stor potential för både export och ökad turism. På jaktområdet har vi haft flera framgångar denna mandatperiod. För fjälljakten har vi hittat en lösning som garanterar långsiktig hållbarhet och värnar den unika fjällmiljön. Jag är väldigt glad för det. Vi har också beslutat om en generös skyddsjakt på årskalv av kron- och dovhjort. Det kan hjälpa de jord- och skogsbrukare som har problem med skador på grödor och barrträd.

Det fanns en möjlighet att komma till rätta med frågan om viltutfodring, som leder till problem, inte minst för många av våra lantbrukare, som tidigare talare här nämnde. Det fanns en förväntan på att politiken skulle hitta en lösning på frågan, men dessvärre saknades det politiska ansvarstagande som krävs i Sveriges riksdag. Men regeringen släpper inte denna fråga. Regeringen ser positivt på det ansvarsfulla initiativ som enskilda och berörda organisationer har visat.

När det gäller rennäringen står den inför flera stora utmaningar. Det handlar om klimatförändringar, möjligheten till deltagande i processer kring markutnyttjande och samexistens med rovdjuren. Den förstärkning som regeringen föreslår i budgeten för rennäringen är därför mycket viktig.

Fru talman! En annan viktig fråga för vårt land är fisket. Jag blev glad när Lars Tysklind som enda ledamot från Alliansen berörde det. Det är viktigt både som näring och som fritidsintresse. Fritidsfisket samlar över 1 miljon svenskar och är en viktig folkrörelse som också bidrar till turism och besöksnäringen på landsbygden.

Regeringen har jobbat intensivt för att stärka ett hållbart fiske där näringen får långsiktiga och konkurrenskraftiga spelregler. Det gynnar fiskenäringen och våra kustsamhällen och förser både oss och framtida generationer med hälsosamma livsmedel. Under 2016 ökade värdet av den totala fångsten från det marina fisket med drygt 9 procent jämfört med föregående år. Det är glädjande.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Areella näringar, landsbygd och livsmedel

Fru talman! Svenska folket vill ha ett land som håller ihop och där alla delar av Sverige ges goda förutsättningar att utvecklas och nå sin fulla potential. De senaste åren har diskussionens vågor gått höga. Stad och land har ofta ställts mot varandra, och klyftor dem emellan skapar misstroende. Detta har gett grogrund för populism och ett skadligt vi-och-de-tänkande.

I början av mandatperioden tillsatte vi en parlamentarisk kommitté som fick i uppgift att lämna ett förslag för en sammanhållen landsbygdspolitik. I början av året lämnade de sitt slutbetänkande med 75 förslag, som en i det närmaste totalt enig kommitté stod bakom. Inom två veckor efter slutbetänkandets överlämnande hade regeringen redan beslutat om ett av förslagen, och flera förslag har sedan dess blivit verklighet under året.

I årets budget aviseras stora historiska satsningar på insatser för att hålla samman vårt land. Samtidigt har arbetet med propositionen pågått intensivt hela året, och den kommer att överlämnas till riksdagen på det nya året. Den handlar om jobb, utbildning, välfärd, trygghet och mycket mer. Vi vill ge förutsättningar för ett gott liv i hela landet.

Fru talman! Det finns en förväntan på att vi politiker ska se till att vi håller ihop vårt land. När landsbygdspropositionen landar på riksdagens bord har vi tillsammans möjligheten att se till att så blir fallet.

Avslutningsvis, fru talman, vet jag att de flesta politiker jobbar för att göra något bra för Sverige. Verktygen finns på plats, och människor förväntar sig och vill ha förändring. Men det ligger nog något i det som Tage Erlander sa, att människors förväntningar är politikernas största fiende.

Det är viktigt att vi politiker tar ansvar, att vi söker samarbete i de frågor där det är möjligt och nödvändigt och att vi väljer bort partitaktik och blockpolitik. Så, fru talman och bästa ledamöter, låt oss diskutera, och låt olikheterna komma till tals. Det är när olikheterna möts som det skapas nytt. Låt oss söka samarbete när vi kan. Det är detta som människor förväntar sig, och det är detta som behövs för att vi tillsammans ska vända utvecklingen på svensk landsbygd.

(Applåder)

Fru talman! Tack, landsbygdsministern, för anförandet!

Vi hade en debatt här tidigare angående smågrisar och förslaget från Jordbruksverket. Jag tycker att det är intressant att lyfta fram detta. På något sätt blir det lätt till att det nu är illa ute med smågrisarna och bekymmersamt, och man ser bara elände framför sig. Man pratar till och med om att det blir ännu mer antibiotikaanvändning, men det är ju inte sant. Jag tycker att vi måste klara ut detta tillsammans nu.

Om jag förstår detta rätt är det ett program med utökade hälsokontroller och 32 stycken kontrollpunkter, och veterinären finns där varje kvartal för att se till att allt funkar perfekt. Anledningen är också att smågrisarna är så stora - 10 kilo. Det kan vara 150 kilo som ligger och ammar på mamman, som inte får något hull. Man tänker alltså på grisarna, inte tvärtom.

Då måste naturligtvis frågan till landsbygdsministern bli: Står du bakom den kritik som Stina Bergström har mot Jordbruksverket? Det vore intressant att höra vad du tycker om det.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Areella näringar, landsbygd och livsmedel

Fru talman! Jag tror att Magnus Oscarsson är väl medveten om att jag som statsråd inte kan kommentera en förordningsförändring som myndigheten ansvarar för. Jordbruksverket har gjort denna förändring och gjort dessa bedömningar, och jag har fullt förtroende för att det som de har gjort är korrekt. Jag har också stått här i riksdagen för inte så länge sedan och besvarat en interpellation om denna fråga, och jag har ingen anledning att gå in på detaljerna i dag.

Men jag måste också säga att jag är imponerad av Magnus Oscarssons engagemang och fokus på lantbruket när vi diskuterar detta ärende i kväll. Vi diskuterar areella näringar, landsbygd och livsmedel. Det handlar inte bara om lantbruket, Magnus. Det finns så mycket annat i detta.

Livsmedelsstrategin hanterar givetvis lantbruket men också växthusnäringen, det kustnära fisket, livsmedelsindustrin, det småskaliga, exporten och forskningen. Den hanterar också så många andra saker, och det är mycket positivt.

De flesta bönder - en majoritet - säger att det är mycket bra i dag och att de har en god lönsamhet.

Det handlar också om landsbygdsutveckling. Vi ser i dag att butiksdöden på svensk landsbygd har stoppats på grund av att denna regering gjorde stora insatser för ett par år sedan och nu gör ännu större insatser.

Vi ser också det positiva när bredbandet kommer ut på svensk landsbygd. Det är precis lika viktigt som när vi en gång i tiden elektrifierade Sverige. Men det är också lika viktigt för bönderna, ledamot Oscarsson. Det är viktigt att vi får allt detta på plats.

Fru talman! Jag tackar ministern för detta. Jag håller verkligen med ministern om att det finns mycket mer att göra på landsbygden. Det som du säger, Sven-Erik Bucht, låter otroligt bra. Men det är inte riktigt sanningen när vi börjar skrapa lite grann på ytan. Det finns mycket att göra, och det vet jag också.

Jag har ytterligare en fråga. Vi talar om livsmedelsstrategin, och vi är glada för att riksdagen har fattat beslut om den här i kammaren.

När man talar med många lantbrukare säger de att det är bra att vi har fattat beslut om den. Men de säger också en annan sak. Hur kan det komma sig att när jag som jordbrukare ringer till kommunen eller länsstyrelsen säger de: Jaså, du är jordbrukare och håller på med miljöfarlig verksamhet.

Det står nämligen i miljöbalken att det är miljöfarlig verksamhet som de håller på med.

Var och en som lyssnar på detta måste undra hur detta rimmar, alltså att en bonde som står och mjölkar någonstans ska tänka att det är fråga om miljöfarlig verksamhet. Det rimmar jätteilla.

Man kan titta på skillnaden i hur vi ser på olika saker bara i Norden. I Finland handlar livsmedelsproduktion om försörjningsberedskap. I Danmark handlar livsmedelsproduktion om att det är en självklar affärsmöjlighet. I Sverige är det en miljöfarlig verksamhet. Vad säger ministern om detta?

Jag hoppas att vi med livsmedelsstrategin som grund ska få något nytt i miljöbalken. Nu har ministern en jättechans att berätta hur han tänker göra.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Areella näringar, landsbygd och livsmedel

Fru talman! Det står att det ska prövas som miljöfarlig verksamhet. Uppnås de krav som finns är det inte miljöfarlig verksamhet.

Låt oss ändå tala om det som skapar förändring för svenskt lantbruk, om det är det som ledamoten ville tala specifikt om. Vi ger ett ökat stöd till bönderna i norra Sverige. Detta anslag har inte ökat sedan 1995. Anslaget ökar med 100 miljoner. Det skapar konkurrenskraft och möjlighet att upprätthålla ett jordbruk också i norra Sverige.

Vi går in med stora belopp för att kompetensutveckla växtförädlingen - 90 miljoner. Vi moderniserar köttkontrollen. Vi ger ett stöd till ekologisk produktion och konsumtion, som ledamoten Oscarsson kanske inte riktigt gillar. Vi går in med ett stöd till slåtterängar och betesmarker. Vi går in med miljöåtgärder i landsbygdsprogrammet. Det är en rad åtgärder för att stimulera landets lantbruk. Det handlar om 1 miljard och 35 åtgärder hittills för att understödja och skapa verkstad för Sveriges livsmedelsstrategi.

Fru talman! Det var mycket som landsbygdsministern tog upp i sitt anförande. Sedan får vi ser hur långt det är mellan ord och handling.

Likvärdiga villkor, kanske inte nödvändigtvis samma, med våra konkurrentländer, främst Tyskland, Danmark och Finland, när det gäller konkurrenskraft kan handla om regler kring jordbruk och miljö, skatt på bränsle, lönekostnader, myndigheters uppträdande gentemot enskilda företagare och så vidare. Vi i Sverigedemokraterna vill stärka svenska mjölkbönders konkurrenskraft genom en betesersättning på 1 000 kronor per mjölkko och år - 320 miljoner för att stärka konkurrenskraften för svenska mjölkbönder.

Varför tycker Socialdemokraterna att det är ett korkat förslag, som Isak From sa här, att stärka böndernas konkurrenskraft? Vi vill inte att det ska finnas några konkurrensnackdelar. Varför vill Socialdemokraterna det? Vad avser landsbygdsministern att göra i en eventuell regeringsställning 2019 avseende återbetalning av dieselskatt för jord- och skogsbruksmaskiner? Den sänks från 1,70 till 1,43 i regeringens budget.

Det skulle vara intressant att få svar på dessa frågor, speciellt när man planerar att lägga fram en djurskyddsproposition med beteskrav och djurvälfärdsersättning. Hur ser ministern på detta?

Fru talman! Jag tackar för uppskattningen av mitt anförande. Jag tolkar det ändå som att det var en uppskattning.

Från ord till handling ska det inte vara långt, och det är det inte heller. När beslutet om en nationell livsmedelsstrategi klubbades igenom i stor enighet här i riksdagen satte vi direkt in 1 miljard för åtgärder och verkstad för att uppfylla livsmedelsstrategin.

En betesersättning, som ledamoten här tar upp, kanske vi kan få i framtiden med en förändrad CAP. I dag finns inte denna möjlighet. Man försöker ge en bild som inte riktigt stämmer med verkligheten. Det var väl verkstad som ledamoten ville ha? Jag tror att det är viktigt att vi lyfter fram de svenska mervärdena i livsmedelsproduktionen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Areella näringar, landsbygd och livsmedel

När jag inledde detta värv som statsråd fanns inte märket Från Sverige på livsmedel. Jag tog upp denna diskussion med branschen och sa att det är möjligt att vi måste lagstifta men att jag tyckte att en frivillig märkning vore mycket bra. Vi har i dag en frivillig märkning på plats.

Det går mycket bra för svenska livsmedel. Vi har ungefär 7 000 produkter i dag som är märkta med Från Sverige.

Vad står dessa svenska livsmedel för? Jo, de står för världens bästa djurvälfärd. De står för en primärproduktion som är världsmästare på miljötänk. De står för Europas och EU:s lägsta antibiotikaanvändning.

När jag åker till Kina på främjarresor vill man där köpa svenska produkter, inte för att vi slarvar utan för att vi har världens bästa livsmedelssäkerhet och världens bästa livsmedel, och man är beredd att betala för det.

Fru talman och landsbygdsminister Bucht! Sverige är det enda landet i EU som har ett lagstadgat beteskrav som innebär att korna ska vara ute mellan två och fyra månader beroende på var i landet man befinner sig. Bete ger bättre hälsa och möjlighet till naturligt beteende för korna, ett öppet landskap och biologisk mångfald. Men det är ändå en jättestor konkurrensnackdel för våra svenska mjölkbönder gentemot våra grannländer.

För att stärka konkurrenskraften vill vi anslå dessa 1 000 kronor per mjölkko, då mycket arbete och omkostnader tillkommer. Detta handlar även om den goda viljan, Sven-Erik Bucht; det är inte så att det är omöjligt att införa detta. Det kan du inte påstå. Vi värdesätter den svenska mjölkproduktionen och vill ha in den här djurvälfärdsersättningen. Vi sänker också dieselskatten till dansk nivå, det vill säga 7 öre per liter. Det är en minskning med 4,17 jämfört med regeringens budget.

Vi värdesätter svenska mjölkbönders och svenskt lantbruks konkurrenskraft, och vi vet - som många andra här - att Socialdemokraterna inte är böndernas bästa vänner. Det har vi lärt oss genom åren.

Fru talman! Vi har en lag om betesdrift, ja. I och med att den är utformad som en lag kan vi med det system som finns för den gemensamma jordbrukspolitiken i dag inte utge någon ersättning. Det kan förändras i en ny jordbrukspolitik, som just nu diskuteras.

Det man har gjort under den här mandatperioden är dock att skapa lite mer flexibilitet i regelverket. Jag träffar väldigt många bönder och lantbrukare, och det är väldigt, väldigt sällan de tar upp detta som ett problem. Men i den här salen kommer det då och då sådana som spelar upp detta som det sämsta som finns i världen. Så är det inte, fru talman. Till och med representanten för hela Icarörelsen säger tydligt i medierna: Ta inte bort betesdriften! Se till att den finns kvar!

Sedan hör vi ledamoten för Sverigedemokraterna rada upp förslag efter förslag här, fru talman. Men när det röstas i kammaren röstar man på Moderaternas budget och röstar emot alla förslag man har talat om. Jag tycker att det blir - jag vet inte om jag ska använda det starka ordet - vilseledande, fru talman.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Areella näringar, landsbygd och livsmedel

Fru talman! Ett stort tack till landsbygdsministern för att han är närvarande i debatten! Vi uppskattar väldigt mycket att vi får möjlighet att debattera budgeten och ställa frågor till ministern.

Jag måste dock säga att jag tycker att det är ganska magstarkt av ministern att stå och tala om lönsamheten som har stärkts som om det vore en följd av regeringens arbete. Tittar man på utvecklingen har lönsamheten stärkts för framför allt gris och nöt, och det har varit en pågående utveckling sedan 2014, då vi hade en debatt om antibiotikaanvändning. Det är kanske inte direkt kopplat till att regeringen har gjort några insatser.

Mjölken har också stärkts, och det är inte så konstigt med tanke på hur tuff situationen har varit de senaste åren. Växtodlingen har nu ett väldigt tufft läge och faktiskt en ganska svag lönsamhet, så den bild som målas upp är kanske inte helt med verkligheten överensstämmande.

Jag tycker också att det kan vara lite magstarkt av ministern att stå här och låta påskina att det faktum att det just nu finns frivilligmärkning är någonting som i stort sett beror på att ministern har fört en diskussion med livsmedelsbranschen. Redan 2011 började man ju med märkningen av svenskt kött, och frivilligmärkning är någonting som faktiskt har utvecklats sedan dess.

Det jag tycker efterfrågas när man pratar om livsmedelsstrategin är dock just åtgärder här och nu - konkurrensstärkande åtgärder här och nu. Isak From gjorde en genomgång här tidigare, och han talade om åtgärder kopplade till mässor och marknadsföring. Jag tycker att det är bra åtgärder, förvisso, men det är sådant som faktiskt inte kommer att märkas ute på gårdsnivå.

Vi har trots allt kommit överens om att vi ska stärka konkurrenskraften. Min fråga är helt enkelt vad regeringen kommer att göra för att faktiskt stärka konkurrenskraften och lönsamheten på gårdsnivå här och nu.

Fru talman! När det gäller växtodlingens lönsamhetsproblematik, som jag känner mycket väl till och som har kommit i år, har den att göra med världsmarknadspriserna på detta område. Det finns en tydlig koppling till det. Det fanns en väldigt tydlig koppling till detta också i den mjölkkris vi hade för ett par år sedan. Dessa produktpriser styrs numera på en världsmarknad.

Vi kan rada upp en lång rad insatser som regeringen satte in under mjölkkrisen. Det var metangasreducering, det var ett särskilt stöd till mjölkbönderna och det var klövvårdsinsatser. För första gången på mycket länge förbättrade man dieselskattereduktionen. Det var ju så, fru talman, att ledamoten Yngwes regering försämrade dieselskattereduktionen fyra gånger under åtta år. Man höjde dieselskatten två gånger. Det är klart att dessa insatser hade betydelse vid den tiden, när lantbruket var väldigt pressat.

Jag tycker också att man måste tala om annat än lantbruk när man har den här debatten, fru talman, för den berör så många andra områden. Jag försökte göra det och beskriva detta i diskussionen med ledamoten Oscarsson nyss. Vi gör i budgeten för 2018 en Hela Sverige-satsning på 1,2 miljarder - 1,2 miljarder! Vi aviserar också 750 miljoner i en satsning i landsbygdspropositionen för 2019 och 750 miljoner för 2020. Därefter är det 400 miljoner. Detta är en historisk satsning på svensk landsbygd som aldrig tidigare har gjorts.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Areella näringar, landsbygd och livsmedel

Fru talman! Jag kan konstatera att vi nog har att se fram emot de kommande förslagen för att stärka lantbrukets konkurrenskraft på gårdsnivå, eftersom ministern inte talar så mycket om vad som kommer framöver.

Jag är däremot glad att ministern talar om satsningar på landsbygden, för det var nästa fråga jag var nyfiken på. Ministern har talat om Hela landet-satsningen, som för 2018 handlar om 1,2 miljarder. För att sätta det lite grann i perspektiv och jämföra det med andra satsningar är det mindre pengar än det avdrag för fackavgiften som regeringen inför under 2018. Det är alltså den landsbygdssatsning vi talar om.

Det har dock satsats pengar, som sagt, och ministern talar om den landsbygdsproposition som ska komma. Jag ser väldigt mycket fram emot en landsbygdsproposition. Det jag önskar är såklart att ministern tar kontakt på andra sidan och att det blir en bred diskussion med oppositionen för att faktiskt förankra. Att det redan pågår ett arbete som utredningens ledamöter inte finns med i hoppas jag att man säkerställer. Det är alltså en fråga: Kommer ministern att se till att det verkligen blir en bred parlamentarisk diskussion inför den proposition som kommer?

Jag är också nyfiken på de satsningar som är kopplade till propositionen. Eftersom propositionen inte är framme än men det görs satsningar är jag lite nyfiken på vad satsningarna kommer att innebära. Det är alltså 197 miljoner för nästa år och sedan 750 miljoner år 2019 och 2020. Jag undrar om ministern skulle kunna specificera lite mer vad pengarna kommer att gå till, för det skulle vara intressant att veta.

Fru talman! Jag ser fram emot mer samarbete på många olika politikområden. Jag tror att vi måste samarbeta mer i det lilla landet Sverige för att vi ska få en bra framtid. En politisk samverkan är viktig på många olika områden.

Den här regeringen har vid ett flertal tillfällen visat att det finns en möjlighet att skapa samarbeten över blockgränserna. Det ska vi fortsätta med. När det gäller politiken på just det här området spretar det ju väldigt mycket mellan allianspartierna i många stycken. Men jag ser att Centerpartiet har många förslag som tilltalar oss i många olika stycken, så varför inte lite mer samarbete?

När det gäller propositionen kan jag inte avslöja någonting i dag.

Fru talman! Tack för inviten till ett ökat samarbete! Det var precis det jag tyckte att vi hade när vi tog fram den här livsmedelsstrategin.

Konkurrenskraftsutredningen pekade tydligt på att vi behövde avbyråkratisera delar av näringen och att vi borde stärka konkurrenskraften. Det enades vi om över alla partier, och sedan gick ministern hem och gjorde upp med Miljöpartiet och gick åt andra hållet. Det är det som är problemet. Där bröt ministern samarbetet.

I stället gav man sig in på spåret att höja skatter med 60 miljarder. Man påstår att man lämnar tillbaka 1 miljard till landsbygden och det andra, men det går i runda slängar mest till de statliga myndigheterna för att kontrollera skogsägarna i landet så att de verkligen avsätter biotoper och sköter de olika delarna.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Areella näringar, landsbygd och livsmedel

Det går alltså inte ut till skogsproduktionen utan till myndigheter. Det är uppenbart att ni inte litar på att svenska skogsägare kan sköta om detta. Jag tror ändå att ministern med lite ärlighet kan erkänna att vi inte hade haft den biologiska mångfalden här i landet om inte just de små skogsägarna hade skött sina skogar på olika sätt under årtionden och århundraden. Det är det som har skapat den biologiska mångfalden. Det är inte Skogsstyrelsen som har skapat den, utan det är faktiskt bönderna och lantbrukarna där ute, och det tycker jag att vi borde ha större respekt för.

Jag vill ställa några frågor. Ministern har inte tagit upp någonting om att se till att lösa de frågor där det finns bekymmer. De sena EU-utbetalningarna stärker inte direkt konkurrenskraften. Och varför är ni emot att sänka dieselskatten? Det hade väl varit att ta oppositionens utsträckta hand i stället för att höja skatten med nya indexuppräkningar.

Fru talman! När ledamoten Berghedens parti regerade höjde ni dieselskatten vid sex olika tillfällen. Ni tog bort det särskilda reseavdraget som fanns för landsbygden, vilket drabbade landsbygden väldigt hårt. Ni sänkte skatterna väldigt kraftigt för dem som redan hade det bra. Det gjorde också att det blev minus 60 miljarder i börsen. Det är klart att det inte blev så mycket att omfördela till svensk landsbygd. Det räckte kanske inte till någonting.

När nu börsen är full och vi har fått ordning på ekonomin med 80 miljarder i överskott, där vi amorterar 40 miljarder och vill ha 40 miljarder till investeringar, då kommer också ledamoten Bergheden och Moderaterna och vill spendera. Men det gäller ju att själv se till att man har pengar i börsen och inte bara spendera det som andra har skapat.

Den gemensamma jordbrukspolitiken, CAP, kom väldigt sent på plats. Detta fördröjde också datasystemen för utbetalning av EU-stödet. Här har regeringen gjort insatser och sett till att Jordbruksverket får mer resurser. Vi har anslagit pengar för det, men där har de borgerliga partierna hela tiden varit emot. Skulle de ha fått råda hade det blivit ännu senare utbetalningar av stöden.

När det gäller livsmedelsstrategin och det ekologiska får jag komma tillbaka i nästa runda, för nu börjar tiden ta slut.

Fru talman! Det är intressant att ministern slår sig så för bröstet för högkonjunkturen i världen, Europa och Sverige och tror att det är socialdemokratisk politik som har skapat den. Jag kan upplysa ministern om att så är faktiskt inte fallet. Det är människorna och företagen därute som har skapat tillväxten och även de 60 miljarder kronor som ministern har samlat in. Dem har regeringen tagit från tillväxten och delar ut till annat. Detta är andras pengar som regeringen så frikostigt delar ut i övriga landet.

Vi måste börja fundera på en sak. Det är högkonjunktur, och för tillfället snurrar näringen på hyggligt bra. När lågkonjunkturen kommer är det den med starkast konkurrenskraft som kommer att överleva. Det är då det kommer att prövas om den politik som Socialdemokraterna och Miljöpartiet har fört på den svenska landsbygden - att sänka konkurrenskraften genom att höja skatterna och lägga på nya pålagor, nya reservat, nya regler, styrningar och annat - gör att svenskt lantbruk klarar sig.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Areella näringar, landsbygd och livsmedel

Det är nu vi ska stärka dem. Det är nu vi ska dra ned och stärka konkurrenskraften så att de är redo för att klara den tuffaste biten, som kommer efter högkonjunktur. I högkonjunktur är det lätt att sitta som regering och fördela pengarna. Alliansregeringen lyckades spara i ladorna för att klara den lågkonjunktur som var då, och det fick vi beröm för från många ekonomer i hela Europa.

Under den tiden vi sänkte skatterna, som ministern ofta pratar om, fick vi faktiskt in mer skatteintäkter just tack vare att vi sänkte skatterna. Det var fler människor som jobbade i landet, och det var fler företag som skapades under den här tiden. Det var det som skapade tillväxt, och det är det som regeringen nu spelar bort.

Det är lätt att dela ut andras pengar, men hur har det stärkt svenskt lantbruk? Inte alls!

Fru talman! Ledamoten Berghedens resonemang om att det är högkonjunktur och att vi har haft tur har jag hört väldigt många gånger. Jag har kommit högt upp i åldern och har varit med ganska länge i politiken. Jag har hört det här varenda gång som en borgerlig regering har lämnat stora underskott efter sig, för varje gång har det blivit stora underskott. Då säger de: Ni har tur! Det var ju högkonjunktur. Vi har otur.

Jag brukar ta fasta på att det kanske är så att vi har tur och ni har otur och säga till människor att de ska rösta på dem som har tur och inte på dem som har otur. Det är ju en hög risk.

När det gäller det ekologiska finns det ett tänk också kring att lyfta upp det högre i förädlingsledet. Den ekologiska produktionen och de ekologiska produkterna betingar ett betydligt högre pris. Så här jobbar man inom många företag oavsett bransch, det vill säga man lyfter sina produkter i förädlingsledet för att kunna få ett högre pris.

Vi ser att de ekologiska lantbrukare som bedriver en sådan produktion generellt har en bättre lönsamhet. Så är det. Men vi ser också att det finns länder alldeles intill oss, inte minst Danmark, som satsar jättemycket för att ta ekologiska andelar i Sverige, eftersom vi har ett underskott.

Därför är det självklart att vi ska se till att vi också kan producera ekologiskt, till och med mer än vad vi förbrukar, för vi ska även kunna exportera ekologiskt. Det är det som det handlar om - ingenting annat.

Fru talman! Jag tänkte inte diskutera tur eller otur, men jag kan deklarera att jag åtminstone är optimist på de flesta områden.

Jag satt just och lyssnade på ministern och undrade när han skulle komma till fisket, och han kom faktiskt till fisket till slut. Det var väl bra så långt att han prisade värdet av fisket och så.

Jag kan väl konstatera, vilket jag också nämnde i mitt anförande, att man gör bedömningen att det pelagiska systemet med de överförbara fiskerättigheter som infördes 2009 blivit som det var tänkt och uppfyller sitt syfte. Jag minns när vi skulle göra detta. Då hade vi en helt annan politisk debatt, och det kändes inte som om de socialdemokrater som jag diskuterade med då prisade införandet. Men det är ju bra att vi har kommit till den punkten att vi kan säga att det här ska fortsätta, för långsiktighet inom fisket och egentligen inom alla företag är otroligt viktigt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Areella näringar, landsbygd och livsmedel

Ministern nämnde förenklingsarbetet i sitt anförande; jag vet inte om det handlade specifikt om fisket, men det var i alla fall väldigt viktigt. Vi får väl erkänna att vad det än har varit för regering är just fisket det område som vi kanske har misslyckats mest kring. Det visar väl de uppföljningar som har gjorts, och det får den regering som jag stod bakom och även den nuvarande regeringen ta på sig: Vi har misslyckats där.

Är det några konkreta förslag som ministern jobbar på just nu eller som regeringen tänker lägga fram när det gäller regelförenklingar för fisket?

Fru talman! Det är bra att vi får diskutera fisket, som är en viktig näring och en viktig del i livsmedelsstrategin.

Havets resurser är begränsade, och det gäller att vi hanterar de bestånd vi har på ett klokt och bra sätt så att vi har fiske också i framtiden. Ålen nämndes tidigare i debatten. Hanterar vi inte det på ett klokt och bra sätt kommer vi inte att kunna fiska ål, och då kommer vi inte att kunna ha ål på julbordet i framtiden.

Vi bör äta mer fisk, skaldjur och alger. Det gäller att utveckla vattenbruket, som är eftersatt i Sverige om vi jämför med vårt grannland Norge. Där har de hundra gånger så mycket vattenbruk som vi. Regeringen går in med flera åtgärdspaket för att stimulera vattenbruket och fisket. Det är en viktig åtgärd.

Jag har en fråga till Lars Tysklind. Jag lyssnade noga på alla allianspartiernas inlägg. Tysklind talade om att vilja ha höjda miljöskatter och ny läckageskatt. Han var tveksam till dieselskatt och dieselsubventioner. Gammelskogen skulle ha starkare skydd, och man skulle ha hyggesfria metoder. Vilken partner tänker Liberalerna välja med tanke på det inlägget?

Fru talman! Jag tänker inte föra någon partnerskapsdiskussion här i kväll.

Ministern lämnade regelverket och fisket ganska snabbt och började tala om vattenbruket i stället.

Det handlar om framtidstro, inte minst för att få en nyrekrytering till fisket, och då måste det finnas förutsägbara regler. Jag tror att ministern är ganska medveten om att det, om vi bortser från det pelagiska fisket, pågår en massa andra saker inom fisket som man behöver ta tag i så att man får de framtida förutsättningarna på plats både vad gäller kvotfördelningar och lönsamhet. Det pågår till exempel handel med kvoter utanför systemet även inom det demersala fisket. Vi måste landa i detta så att vi får ett långsiktigt system, för det är mycket viktigt för nyrekryteringen till fisket.

Jag hörde nog inte något exempel på en regelförenkling som regeringen konkret jobbar med.

Areella näringar, landsbygd och livsmedel

Fru talman! Vi jobbar med regelförenklingar för fisket, för det behövs.

Vi vill förlänga systemet för det pelagiska fisket. Det är tioårigt. När det gäller det demersala fisket är handeln ettårig, och det har fungerat bra. Det är inte aktuellt att i dag införa något annat än det system vi har i dag.

En annan fråga runt fisket som upptar oss mycket är givetvis brexit och de förhandlingar som nu pågår mellan kommissionen och Storbritannien. Sedan länge hör 17 procent av det vatten som svenskt fiske nyttjar till Storbritannien. Därför är det mycket viktigt att vi kan få en bra överenskommelse.

Vi har också tillsatt en grupp med näringen och tjänstemän som hanterar detta för att ge bra underlag till kommissionen inför dessa förhandlingar.

Denna fråga måste vi lyckas lösa på ett bra sätt för att säkerställa det viktiga svenska havsfiskets framtid. Som jag nämnde i mitt anförande har lönsamheten ökat rejält, så detta fiske ska vi vara rädda om.

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut skulle fattas den 12 december)