Utgiftsområde 22 Kommunikationer

Betänkande 2015/16:TU1

  1. 1, Förslag, Genomförd
  2. 2, Beredning, Genomförd
  3. 3, Debatt, Genomförd
  4. 4, Beslut, Genomförd

Ärendet är avslutat

Beslutat
15 december 2015

Utskottens betänkanden

Betänkanden innehåller utskottens förslag till hur riksdagen ska besluta i olika ärenden. 

Hela betänkandet

Beslut

Pengar till vägar och järnvägar (TU1)

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om fördelning av pengar inom utgiftsområdet kommunikationer för 2016. Sammanlagt går 54 miljarder kronor till detta område. Mest pengar går till att bygga och underhålla vägar och järnvägar.

Riksdagen riktade också ett tillkännagivande till regeringen om att genomföra en generell översyn av Transportstyrelsens tillsynsavgifter. Syftet är att öka effektiviteten i avgiftssystemet.

Utskottets förslag till beslut
Bifall till propositionen punkterna 1-17. Tillkännagivande om att regeringen bör genomföra en generell översyn av Transportstyrelsens tillsynsavgifter med incitament för att nå ökad effektivitet. Bifall till motion 2015/16:3059. Avslag på övriga motioner.
Riksdagens beslut
Kammaren biföll utskottets förslag.

Ärendets gång

Beredning, Genomförd

Senaste beredning i utskottet: 2015-11-19
Justering: 2015-12-01
Trycklov: 2015-12-07
Reservationer: 5
Betänkande 2015/16:TU1

Alla beredningar i utskottet

2015-11-03, 2015-11-19

Pengar till vägar och järnvägar (TU1)

Trafikutskottet föreslår att riksdagen säger ja till regeringens förslag om fördelning av pengar inom utgiftsområdet kommunikationer för 2016. Sammanlagt går 54 miljarder kronor till detta område. Mest pengar går till att bygga och underhålla vägar och järnvägar.

Utskottet föreslår också att riksdagen riktar ett tillkännagivande till regeringen om att genomföra en generell översyn av Transportstyrelsens tillsynsavgifter. Syftet är att öka effektiviteten i avgiftssystemet.

Beslut är fattat. Se steg 4 för fullständiga förslagspunkter.

Debatt, Genomförd

Bordläggning: 2015-12-09
Debatt i kammaren: 2015-12-10
Stillbild från Debatt om förslag 2015/16:TU1, Utgiftsområde 22 Kommunikationer

Debatt om förslag 2015/16:TU1

Webb-tv: Utgiftsområde 22 Kommunikationer

Dokument från debatten

Protokoll från debatten

Anf. 143 Karin Svensson Smith (MP)

Herr talman! Vi har årets budgetdebatt, och vi ska debattera ett betänkande som rör 54 miljarder kronor. Frågan är hur vi har hanterat det.

Vi kan först titta på det lite långsiktigt. Sedan lång tid tillbaka finns det en uppföljningsgrupp i trafikutskottet. Vi tycker att politiken inte bara ska fatta beslut utan också se vilket resultatet blir av det man gör. Når vi de mål vi har varit överens om att sätta upp?

Jag vill passa på att uppmärksamma några saker som vi har med i vårt betänkande. Vi har en bilaga där vi har en redovisning av detta. Det återspeglar ett arbete vi gjorde som fick rubriken Hållbara analyser? när det var färdigt. Vi tittade på om den nuvarande utvecklingen av transporterna leder till långsiktigt hållbar utveckling eller ej och konstaterade att det med de samhällsekonomiska kalkylmodeller vi nu har är svårt att nå målen. Vi är överens i utskottet om att man måste förändra kalkylmodellerna, så att man når de mål man har satt upp.

Det vi också har varit överens om i utskottet är att man ska titta på hela transportsektorns klimatpåverkan och inte bara på inrikestransporterna. Nu under de sista skälvande dagarna av Parisförhandlingarna är det viktigt att även uppmärksamma utrikestransporterna för att kunna vidta rätt åtgärder. Hela transportsektorns klimatpåverkan är med.

Som representant för samarbetsregeringen är jag glad att vi har ett stort antal reformer framför oss som vi förhoppningsvis tillsammans ska kunna fatta beslut om och genomföra via Sveriges riksdag.

Sverigeförhandlingen är ett initiativ som togs av alliansregeringen och som ska fullföljas. Förhoppningsvis blir det ett beslut under den här mandatperioden. Det är egentligen fråga om ett paradigmskifte i hela Järnvägssverige.

Vi har under lång tid när järnvägen legat för fäfot kunnat konstatera att många människor vill åka tåg. Det har investerats i olika delar. En del, Hallandsåstunneln, invigdes i veckan som gick. På lördag ska jag ha nöjet att vara med och åka pågatåg till Trelleborg. Det är en satsning som jag har arbetat för sedan 1998, så jag kommer att glädja mig väldigt mycket åt det.

Sverigeförhandlingen är ett nytt grepp. Man vill göra samma satsning som Sverige gjorde på 1800-talet och som aktivt bidrog till att lyfta Sverige från ett fattigt jordbruksland till ett modernt industriland. Tiden är inne för att vi minskar vårt beroende av olja och har moderna transporter som gör att människor kan förflytta sig bekvämt och träffa andra för arbetsändamål och annat. Då bygger man järnvägen en hel sträcka i stället för att ta små delar var för sig. Man har en förutsägbarhet. Det behövs för att fördubbla kollektivtrafiken, vilket vi har ett tillkännagivande om här i riksdagen, men det behövs också för att få ordning på den tågtrafik som sker nu, eftersom tågen i princip kolliderar med varandra när väldigt många tåg med olika hastigheter trängs på samma bana.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Kommunikationer

Det här är en del av ett kanske bredare grepp som handlar om fossilbränsleoberoende. Det begreppet myntades också under alliansregeringens tid, men det var lite oklart vad alliansregeringen ville göra med det begrepp man själv tog om hand och lyfte fram. Sedan blev det en statlig utredning, Fossilfrihet på väg.

Nu är det kanske dags att gå från ord till handling. Jag är väldigt stolt och glad över att samarbetsregeringens senaste regeringsförklaring hade ambitionen att Sverige ska bli ett av de första fossilfria välfärdsländerna i världen. Det är också Sveriges åtagande inför de pågående Parisförhandlingarna. Då gäller det att investeringarna i den kommande infrastrukturpropositionen, som Trafikverket nu har tagit fram underlag för och som vi ska planera för och återkomma till riksdagen med nästa år, bidrar till att minska Sveriges oljeberoende.

Varför är då detta så viktigt? De pågående klimatförhandlingarna är självklart den överordnade anledningen till att vi måste hitta ett transportsystem som inte påverkar klimatet negativt. Det finns också en mycket stark säkerhetspolitisk aspekt i själva drivkraften att inte vara beroende av importerad olja. 78 procent av den oljeimport Sverige har går till transportsektorn. Det betyder att vi lever ganska farligt och är beroende av de länder - numera företrädesvis Ryssland - som exporterar olja.

Vi behöver en regional utveckling, kretslopp och en miljöanpassad utveckling där vi i mycket större utsträckning är beroende av den energi vi själva kan få fram, antingen via biogas eller via eldrift eller annan modern teknik. Det förutsätter också att vi har ett byte av transportslag. Det räcker inte att ersätta bensin och diesel med förnybara drivmedel, utan vi behöver också en pålitlig infrastruktur för spår, och vi behöver också hitta mer transportsnåla samhällsplaneringssätt. Den budget som samarbetsregeringen står för kan vara ett bidrag till detta.


Anf. 144 Jessica Rosencrantz (M)

Herr talman! Jag vill tacka trafikutskottets ordförande för ett bra samarbete i utskottet i många frågor. Jag tror att det är bra att vi kan kroka arm när vi har gemensamma åsikter, och vi är överens om mycket. Sedan finns det en del frågor där vi kanske landar i lite olika slutsatser. Jag tänkte ägna min uppmärksamhet åt en av de frågorna. Det gäller våra tyngre transporter på vägarna.

Utskottets ordförande känner igen detta. Om man på allvar tror att det svenska näringslivet behöver alla typer av transporter och att vi inte kan avskaffa lastbilen i morgon utan att den också behövs för våra svenska företag kan det, menar jag, vara klokt att fundera på hur vi kan effektivisera transporterna.

Häromveckan kom Trafikverkets utredning om att tillåta 74-tonslastbilar. Det innebär att man kan transportera mer gods på en och samma lastbil, till gagn för effektiviteten i våra företag och för miljön, när det blir färre fordon på våra vägar.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Kommunikationer

Men regeringspartierna har varit tysta sedan Trafikverket lämnade sin utredning, trots att det finns ett tillkännagivande från riksdagen om att vi ska införa tyngre lastbilar på våra vägar. Jag vill därför fråga Karin Svensson Smith hur hon ser på Trafikverkets nya utredning. Finns det anledning att gå vidare med förslaget i och med att Trafikverket konstaterar att det är samhällsekonomiskt lönsamt att tillåta lastbilar upp till 74 ton?


Anf. 145 Karin Svensson Smith (MP)

Herr talman! Jag skulle vilja redovisa resultat från utredningen Fossilfrihet på väg, för den visar mycket tydligt att vi behöver både en effektivisering inom respektive transportslag och en bättre kombination av transportslag. EU:s vitbok och EU:s transportpolitik har sedan lång tid tillbaka sagt att den fördelning som finns i dag mellan väg, järnväg och sjöfart är ohållbar ur klimatsynpunkt. Vi måste hitta styrmedel så att sjöfarten och järnvägen används mer och lastbilen mindre. Men självklart bör varje transportsektor vara så energieffektiv som möjligt.

Hur det ska ske beror delvis på var i landet det sker. Den landsända jag kommer ifrån har inte särskilt mycket skogsavverkning, och där är järnvägen och sjöfarten bra alternativ. Detta kan man jämföra med de landskap där merparten av Sveriges skogsbruk ligger. Där har man kanske inte något alternativ till lastbil. Då är det självklart en fördel att det är färre lastbilar som transporterar i stället för att man delar upp det på mindre lastbilar, förutsatt att vägbanan håller till det.

De förslag som har kommit från Trafikverket är ute på remiss under regeringens beredning. När den är färdig får vi ta ställning till resultatet.


Anf. 146 Jessica Rosencrantz (M)

Herr talman! Jag ställde frågan därför att både Karin Svensson Smith och hennes partikollegor tidigare i många sammanhang har uttryckt sig väldigt negativt om tanken på att tillåta tyngre lastbilar. "Monsterlastbilar" är ett begrepp som har förekommit i debatten. Ibland har det verkat som om motståndet mot gummihjul har blivit en förblindande ideologi.

Det gläder mig om Miljöpartiet börjar ändra uppfattning i den här frågan. Sedan tycker jag att det är fullt rimligt - eller rättare sagt: jag förutsätter - att regeringen följer riksdagens tillkännagivanden i det här avseendet. Jag tror att svenskt näringsliv och våra svenska företag behöver effektivare lastbilstransporter.

Om inte heller Karin Svensson Smith tror att vi kan avvara lastbilen i morgon hoppas jag att vi kan vara överens om att det är bättre att effektivisera våra lastbilstransporter. Trafikverket kom också fram till att risken för överflyttning från järnväg till väg är ganska marginell. Det har också VTI tidigare kommit fram till.

Jag ställer min fråga igen: Kan vi förvänta oss att regeringen följer riksdagens tillkännagivande och snarast återkommer med förslag om hur vi kan få tyngre lastbilar på våra vägar? Jag tror att det behövs för miljön, för jobben och för svensk konkurrenskraft.


Anf. 147 Karin Svensson Smith (MP)

Herr talman! Jag tror att man måste göra en samlad bedömning av vilka åtgärder inom väg, järnväg och sjöfart som behövs för att man ska nå målet om minskat oljeberoende i transportsektorn. Då är det onekligen ett faktum att rullmotståndet mellan gummihjul och väg är större än rullmotståndet mellan stålhjul och räl, för att inte tala om friktionen mellan fartygsskrov och vatten. Ska man då ha så liten energimängd som möjligt för att utföra transporter är det en annan kombination som behövs, generellt sett.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Kommunikationer

Det betyder inte att det inte på vissa ställen, som jag sa tidigare, är en fördel om man kan ha färre och längre fordon, oavsett om det handlar om väg, järnväg eller sjöfart. Trenden tycks gå åt det hållet.

Vilken samlad bedömning som görs av hur vi ska få ett godstransportsystem som minskar oljeberoendet har jag inte svar på än. Det tror jag att regeringen kommer att återkomma till.


Anf. 148 Pia Nilsson (S)

Herr talman! Tro inte för en sekund att vi tänker stå och se på när järnvägssystemets brister blir allt större och resenärernas förtroende allt mindre. Vi agerar.

Tro inte för en sekund att vi står och ser på när behovet av utbyggd kollektivtrafik blir allt större. Vi agerar.

Tro heller inte för en sekund att vi står och ser på när svensk åkerinäring riskerar att konkurreras ut med osjysta villkor eller när allt fler rederier väljer att flagga ut svenska fartyg. Vi agerar, och vi gör det ansvarsfullt - för jobben, för välfärden och för en hållbar framtid.

Nu vänder vi utvecklingen för Sverige och investerar våra gemensamma skattepengar i jobb och framtidstro i stället för i fler jobbskatteavdrag. I det arbetet spelar transportsystemet en viktig roll.

Herr talman! Låt mig kort utveckla vad jag menar.

För att åtgärda järnvägens brister satsar vi ytterligare 1,24 miljarder per år på att förstärka järnvägsunderhållet. Vi gör även en separat satsning på järnväg i landsbygd med 100 miljoner kronor. Trasiga kontaktledningar, uttjänta spårväxlar och signalställverk hör till resenärernas vardagsmat, så resursförstärkningen är nödvändig för att inte förvärra läget ytterligare.

Men vi måste anstränga oss ännu mer för att höja kvaliteten på den infrastruktur vi har. Det finns i dag utbredda problem utan ett samlat grepp. Regeringen är därför beredd att föreslå åtgärder för en vassare och effektivare styrning av underhållet för att öka punktligheten, så att resenärer och godsköpare vågar lita på leverans.

Kollektivtrafikbehovet ökar, och regeringen bidrar med 500 miljoner kronor per år i ett stadsmiljöavtal som innebär att staten går in och medfinansierar klimatsmart kollektivtrafik, vilket i sin tur skapar förutsättningar för ökat bostadsbyggande. Genom bättre samverkan mellan utbyggd kollektivtrafik och bostadsbyggande kan vi bygga mer till fler.

Men, herr talman, det är inte bara i städerna som kollektivtrafiken behöver byggas ut. Behovet finns även i andra delar av landet. Det möter vi genom en satsning på drygt 200 miljoner kronor per år till kollektivtrafikhöjande åtgärder i landsbygdskommunerna. Även vägunderhållet förstärks, med 100 miljoner. Och vi gör en rejäl satsning på cykelfrämjande åtgärder med en lika stor summa.

För att få bukt med åkerinäringens osunda konkurrensvillkor har beslutet om 64-tonslastbilar och åtgärderna i fråga om klampning och hög sanktionsavgift för cabotagebrott sammantagna gjort att regeringens arbete för sjysta villkor och fler jobb tagit ett bra kliv på väg. Och vad beträffar den mångåriga utflaggningen av svenska fartyg har regeringen fattat beslut om att införa en tonnageskatt från och med halvårsskiftet nästa år, till sjöfartsbranschens stora glädje.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Kommunikationer

Herr talman! År 1853 fattades kanske ett av de viktigaste besluten i Sveriges riksdag: att staten skulle anlägga stamlinjer för järnvägstrafik. Beslutet fattades trots att det inte fanns någon tillverkning av vare sig lok, vagnar eller järnvägsräls. Det mesta skulle behöva köpas in från utlandet, och det skulle bli mycket resurskrävande. Regeringen och riksdagen tvekade länge men såg att utvecklingen i andra västeuropeiska länder gynnats av just järnvägsinvesteringar. Beslut fattades, och industrialiseringen och framtidstron tog rejäl fart i vårt land. De stamlinjer som då anlades är till stor del samma stambanor som vi färdas på i dag. Det är det perspektivet vi måste ha. De infrastruktursatsningar vi planerar för i dag kommer att skapa framtidstro och användas även om 100 år.

Efter flera års motsträvighet, då dåvarande finansminister Anders Borg talade om att Sverige hade överinvesterat i järnväg, bytte den borgerliga regeringen plötsligt fot och började på allvar planera för en utbyggnad av järnvägen och nya höghastighetsbanor. Det är ett arbete som vår regering fortsätter. Jag välkomnar verkligen att det nu finns en bred enighet i kammaren om en satsning på moderna höghastighetståg. Med Sverigeförhandlingen läggs nu grunden för den största infrastrukturbyggnad Sverige sett på många år samtidigt som möjligheter ges till många nya bostäder.

Herr talman! Vi har slagit fast att vi ska ha EU:s lägsta arbetslöshet år 2020. I det arbetet är transportpolitiken central. Det är egentligen ganska enkelt. Med ny infrastruktur och förbättrad standard på den gamla kan fler människor pendla till ett arbete. De kommer att ha möjlighet att ta arbeten som ligger lite längre från hemmet. På det sättet förbättras matchningen på arbetsmarknaden, och arbetslösheten minskar.

Vi har också satt upp målet att Sverige ska vara fritt från fossila bränslen år 2050. Även här spelar transportpolitiken en betydelsefull roll. Så mycket som en tredjedel av Sveriges klimatutsläpp kommer från just transportsektorn. Kollektivtrafiken är ett föredöme, har det visat sig. Två tredjedelar av alla drivmedel där är nu förnybara. Men det återstår mycket arbete i övrigt att göra.

Herr talman! Tro inte för en sekund att vi tänker slå oss till ro med de åtgärder vi redan har vidtagit på område efter område. Regeringen fortsätter att agera med oförminskad kraft. Men om de stora framtidsinvesteringarna ska bli verklighet behöver vi breda överenskommelser. Vår hand är utsträckt.

I detta anförande instämde Johan Andersson, Lars Mejern Larsson, Rikard Larsson, Teres Lindberg, Jasenko Omanovic och Suzanne Svensson (alla S).


Anf. 149 Anders Åkesson (C)

Herr talman! Tack, kollegan Pia Nilsson, för ett mycket engagerat anförande! Det innehöll till och med en liten budgetbomb. Ja, här ska ju ske rejäla satsningar på transportinfrastruktur i stället för jobbskatteavdrag. Ska det fjärde eller det tredje tas bort? Det får vi säkert reda på, för resurserna måste fram.

Jag har dock en annan fråga som jag vill passa på att få svar på från Pia Nilsson och Socialdemokraterna. Pia är gruppledare för socialdemokratiska partiet i riksdagens trafikutskott - Socialdemokraterna är ett av de två regeringspartierna i Sveriges riksdag.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Kommunikationer

I dag har Sveriges regionala flygplatser varit samlade till konferens här i Stockholm. Det var väldigt många frågor från dem kring en kommande nationell flygstrategi och dess innehåll. Det kanske inte var så många svar. Men Pia Nilsson kan säkert bena ut det här och nu. Jag tror att det är viktigt att de som driver regionala flygplatser, de mindre, det vill säga icke statliga, får besked om vad som gäller.

Det var också många frågor om den aviserade flygskatten. Den vållar oro, herr talman, ute i landet. Skatt på avstånd i form av en vägslitageavgift och skatt på avstånd i form av en flygskatt ses som en märklig idé.

Jag vill därför passa på att fråga ledamoten Pia Nilsson: Vad är orsaken till att man lägger fram en utredning och därmed får anses vilja införa en nationell flygskatt? Det är skatt på resor och skatt på avstånd. Och vad finns det för fundamentala och grundläggande idéer i den nationella flygstrategi som är aviserad?


Anf. 150 Pia Nilsson (S)

Herr talman! Jag vill bara tydliggöra vad jag sa i mitt anförande om jobbskatteavdrag. Några nya jobbskatteavdrag ser jag inte i någon närtid eller framtid. Det var det jag menade.

När det gäller regionala flygplatser hade jag inte möjlighet att vara med på den sittning som Anders Åkesson med flera var på. Mina kollegor Rikard Larsson och Suzanne Svensson var med. Jag kan inte referera till vad som sas där. Jag får be Anna Johansson, vårt statsråd, att återkomma och svara på de frågor som Anders Åkesson vill ha svar på, eftersom jag inte har de detaljer som jag tror att Anders Åkesson är ute efter.

Däremot kommer det naturligtvis en flygstrategi. Det har vi aviserat, och det känner Anders Åkesson mycket väl till.

Flygskatten är på utredningsstadiet - ja. Det är inte bara så att vi ska utreda att den ska införas. Vi ska också belysa vilka konsekvenser den faktiskt kan få och hur man har hanterat den frågan i övriga länder. I andra länder har man infört den men också avskaffat den. Varför har man gjort det? Det är väldigt intressant att veta.

Det är inte så ensidigt: att den bara ska införas. Vi tänker belysa frågan utifrån flera olika perspektiv. Det förtjänar den verkligen, inte minst med tanke på att skatten infördes 2006. Den hann knappt införas innan den drogs bort. Det finns verkligen anledning att titta noga på den frågan.

När det gäller vägslitageskatten, som Anders Åkesson åtminstone var inne på lite grann i sin fråga, är jag mer förvånad över att Centerpartiet kategoriskt säger nej till att över huvud taget diskutera den. Väldigt många andra länder i Europa bejakar detta. Fler länder inför en avståndsbaserad vägslitageskatt. Låt oss, Anders Åkesson, titta på vilka möjligheter det kan ge innan du säger blankt nej till att över huvud taget utreda frågan!


Anf. 151 Anders Åkesson (C)

Herr talman! Då har vi benat ut frågan om budgetbomben, som inte var någon bomb. Det var tur det.

I min meritlista - den kommer jag nog att offentliggöra någon gång - kommer det att stå att jag var med och röstade bort flygskatten. Det var en ytterst kontraproduktiv skatt - skatt på avstånd - som ledde till irrationella flygrörelser. Människor i Sydsverige flög till Kastrup i stället för till Sturup. Man flög över en landgräns. Man fick därmed längre landtransporter, med större klimatpåverkan.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Kommunikationer

Människor behöver röra sig över stora avstånd. Då är flyget rationellt. Det är klart, herr talman, att jag har en förståelse för de frågor Pia Nilsson ställer kring flygskatten. Länder har infört och tagit bort den. Man har analyserat den. Men om regeringen tar initiativ till en statlig offentlig utredning som har som syfte att utreda flygskattens införande i vårt land tolkar man nog det, herr talman, i folkdjupet som att regeringen avser att införa en skatt på flygresor. Det är väldigt svårt att tolka det på något annat sätt.

Jag återkommer till min fråga. Det måste ha förts något resonemang, lite i förbigående, i den socialdemokratiska trafikutskottsgruppen: Till vilken nytta inför vi en skatt på flygresor? Jag har svårt att tro att det liksom smögs igenom.


Anf. 152 Pia Nilsson (S)

Herr talman! Flygskattefrågan är egentligen inte en fråga för trafikutskottet explicit, utan den ligger på finansutskottet. Men det är klart att det är vår verksamhet som berörs, så Anders Åkesson har en poäng i det.

Jag tycker inte att det är speciellt förvånande, utan den förvåningen får nog Anders Åkesson och Centerpartiet stå för. Jag tror att omvärlden, om vi nu ska använda Åkessons uttryck, tycker att det är ärligt att göra en mer omfattande utredning som innehåller flera olika perspektiv på vad en flygskatt kan leda till. Det tycker jag är en styrka med den här utredningen, kanske till skillnad från tidigare utredningar som har varit väldigt ensidiga.

Jag ser därför fram emot att ta del av den utredningen. Nu är jag lite osäker på när den kommer att presenteras. Det blir säkert någon gång nästa år, kanske rent av om ett år.

Vi avvaktar och ser vad som händer, så det finns säkert anledning att få återkomma till den diskussionen, Anders Åkesson.


Anf. 153 Jessica Rosencrantz (M)

Herr talman! Min fråga är densamma som till trafikutskottets ordförande här tidigare. Återigen, om vi nu tror att vårt näringsliv och våra företag behöver alla former av transporter, kan vi då vara överens om att vi också vill effektivisera dem för att gynna både miljö och konkurrenskraft?

Pia Nilsson slog sig för bröstet kring att regeringen minsann hade ökat den tillåtna vikten till 64 ton. Det är bara det att stora delar av näringen uppfattar detta som en skymf, för vad man sitter och väntar på är ju att Sverige ska komma i kapp till exempel Finland, som redan 2013 införde och tillät 76 ton, till stor fördel för deras näring, som den svenska skogsnäringen måste konkurrera med.

Då vill jag ställa samma fråga till Pia Nilsson: Kan vi förvänta oss att regeringen kommer tillbaka till riksdagen med ett förslag om att tillåta lastbilar på 74 ton, eller kommer Miljöpartiet att få styra även den här transportfrågan? Kommer det att gälla alla transportfrågor framöver?

Vi har bråkat här i kammaren om Förbifart Stockholm, som minsann skulle byggas, enligt Socialdemokraterna i valrörelsen. Sedan stoppade man och frös det bygget till en kostnad av 170 miljoner kronor - en marginell fördyring, för att citera statsrådet. Man utreder en avveckling av Bromma flygplats fastän man lovade motsatsen, och i valrörelsen drev Socialdemokraterna på väldigt hårt om att det borde gå fortare att införa dessa tyngre lastbilar. Men nu när man sitter med ett gediget underlag - egentligen hade man tack vare alliansregeringen redan när man tillträdde ett bra underlag - som visar att det är samhällsekonomiskt lönsamt är det tyst från regeringspartierna.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Kommunikationer

Därför vill jag ställa frågan även till Pia Nilsson: Kan vi förvänta oss att regeringen återkommer med ett konkret förslag om 74 ton och att man gör det skyndsamt i enlighet med riksdagens tillkännagivande?


Anf. 154 Pia Nilsson (S)

Herr talman! Ja, jag slår mig för bröstet och är väldigt stolt över att vi har infört möjligheten till 64 ton. Det är ju mer än vad Jessica Rosencrantz regering mäktade med under sina åtta år i regeringsställning, så jag är väldigt stolt även om jag inte är helt nöjd.

Jag är däremot jättenöjd med att vi har gått vidare med en utredning om 74 ton. Den utredningen landar i väldigt intressanta slutsatser, precis dem som Jessica Rosencrantz lyfter upp. Inte minst ur ett miljöperspektiv finns det onekligen fördelar med 74 ton.

Det ska därför bli intressant att se, och jag ser med spänning fram emot, det fortsatta arbete för regeringen som kommer att vidta efter remissförfarandet. Det är ju inte så busenkelt att införa 74 ton som det låter från det moderata hållet. Det är en kostnadsbit som inte är helt oväsentlig. Man uppger siffran 12 miljarder för att förstärka brofästen och vissa vägar. Det finns å andra sidan stora möjligheter att redan med befintligt vägnät trafikera med 74 ton.

Det finns enligt utredningen stora möjligheter att i ett slags närtid göra någonting i den här frågan. Men det finns också stora åtaganden som behöver analyseras ännu mer, och jag vet att regeringen naturligtvis kommer att ta det här på största allvar.

Jag är också fullt medveten om att det finns ett tillkännagivande. Tillkännagivanden ska man ta på största allvar. Det gör vår regering.

Sedan vill jag bara säga till Jessica Rosencrantz att Förbifarten byggs, och avvecklar Bromma, det gör vi inte.


Anf. 155 Jessica Rosencrantz (M)

Herr talman! Jag kan bara konstatera att det var ett väldigt högt tonläge från Socialdemokraterna i opposition. Det var så otroligt viktigt att tillåta 74 ton här och nu.

64 ton är ett steg i rätt riktning, men om man är ute och träffar åkare kan man konstatera att de nästan skrattar åt den här reformen. Det är ju ingen som investerar i nya fordon för att det plötsligt går att lasta något ton mer.

Jag tror att alla inser att när vi pratar om 74 ton, vilket den stora debatten handlar om, är det detta som de sitter och väntar på där ute. De flesta uppfattar det nog som en form av eftergift till Miljöpartiet att ni inte vågade gå hela vägen.

Pia Nilsson måste förstå min oro, för mycket som sas av Socialdemokraterna i opposition i valrörelsen har de sedan inte lyckats leverera. Jag är tacksam för att Förbifart Stockholm har återupptagits, men det var ju tack vare att den här kammaren drev på i frågan och inte accepterade frysningen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Kommunikationer

Man avvecklar inte Bromma, säger Pia Nilsson. Nej, inte än. Men man utreder en avveckling. Jag vet inte riktigt hur ni motiverar era utredningar, men de brukar ju signalera någon form av viljeinriktning. Onekligen har man skrämt upp väldigt många företag och människor runt om i landet med den avvecklingsutredning som pågår.

Jag är jätteglad om regeringen går vidare med 74 ton. Jag förväntar mig att ni gör det. Moderaterna har anslagit 300 miljoner kronor nästa år för förstärkningar i vägnätet och avser att göra det de kommande åtta åren. Det hade också varit klädsamt om regeringens ambition hade varit att satsa de medel som behövs för att förstärka broar och vägar.

Herr talman! Jag ser fram emot att regeringen lever upp till det tillkännagivande som riksdagen riktade om att snarast möjligt återkomma till riksdagen med konkreta regelförslag så att vi kan få tyngre lastbilar, till gagn för både klimat och konkurrenskraft.


Anf. 156 Pia Nilsson (S)

Herr talman! Det var uppenbart, Jessica Rosencrantz, att under de åtta år som ni styrde kom det inte fram något förslag, varken på 64 ton eller på 74 ton. Det måste vi väl ändå vara överens om.

Däremot kom det ett förslag om 64 ton efter tio månaders styre av vår samarbetsregering. Det kallar jag leverans! Det kallar jag att vi agerar. Det är det jag menar, och det märker åkerinäringen och svenska folket också.

Jag vet att den förra infrastrukturministern trodde att det här skulle vara busenkelt att införa, om jag nu får vara lite slarvig. Det var bara en förordning som behövde ändras. Det skulle ha gjorts långt före valet.

Så blev det inte. Varför inte? Jo, därför att frågan är mer komplex än att det bara är att säga att nu gör vi det. Vi måste naturligtvis se till att det finns ekonomi för det. Vi måste stärka en stor del av det vägnät där vi har tänkt oss att de här transporterna ska gå. Det finns alltså en del att göra.

Den oro som Jessica Rosencrantz försöker göra sig till tolk för kring Bromma och allt vad det nu är kommer till stor del från de moderata leden, skulle jag vilja påstå. Vi nås inte av de signalerna mer än här i kammaren. Vi har konstruktiva diskussioner med företag och med andra som berörs i stora delar av näringslivet. Men någon oro är det inte, för det finns inget beslut om att lägga ned Bromma.


Anf. 157 Jessica Rosencrantz (M)

Herr talman! Jag vill börja med att hänvisa till det särskilda yttrande som Moderaterna har lämnat samt yrka bifall till reservationerna 2 och 4.

Herr talman! Sverige är EU:s till ytan tredje största land, avlångt och glest befolkat. En väl fungerande infrastruktur är en förutsättning för att människor ska kunna ta sig till och från arbetet, och det lägger grunden för jobb och tillväxt i vårt land.

Regeringen föreslår skatt på allt som rör sig. Det är lastbilsskatt, flygskatt, höjd skatt på bensin och diesel. Man planerar också för en nedläggning av Bromma flygplats. Moderaterna ser tvärtom att vi behöver utveckla och inte försvåra för våra transporter om hela Sverige ska kunna leva.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Kommunikationer

Företagen och industrin är beroende av konkurrenskraftiga transporter. Det behövs både en fungerande järnväg och fungerande vägar. Järnvägen kommer aldrig att gå överallt, och inte minst svensk skogsnäring behöver lastbilen. Med tyngre lastbilar upp till 74 ton går det att transportera mer gods, minska antalet lastbilar på våra vägar och sänka utsläppen.

Herr talman! Riksdagen har krävt ett snabbt införande av tyngre lastbilar, och Moderaterna vill investera 300 miljoner kronor årligen under åtta år för att förstärka broar och vägar.

Finland tillät tyngre lastbilar redan 2013. Märkligt nog gick det att göra där. Onekligen borde det gå att göra även i Sverige. Jag minns att åtminstone ett av regeringspartierna tydligt anförde detta under sin oppositionstid.

Jag håller med. Jag tror att om vi vill värna svensk konkurrenskraft har vi inte råd att vänta längre medan vår skogsnäring konkurreras ut av den finländska.

En annan fråga jag gärna vill beröra och som är otroligt viktig är sjöfarten. Sverige är så nära det går att komma en ö utan att vara det med en mycket lång kustremsa. Sverige har också en stolt historia av att ha en stark sjöfartsnäring. Alliansregeringen förde en aktiv sjöfartspolitik som jag är otroligt stolt över. Utöver en handlingsplan för stärkt konkurrenskraft för sjöfartsnäringen och en maritim strategi utreddes frågan om tonnageskatt för att bena ut de sista frågetecknen. De var trots allt många eftersom det är komplicerad materia.

Skatter är något som sällan efterfrågas av aktörerna, men just tonnageskatt har efterfrågats länge av branschen som ett sätt att förenkla vardagen och få en större förutsägbarhet i verksamheten. Jag är stolt och glad över att både regeringen och Moderaterna föreslår att en tonnageskatt ska införas.

En tredje fråga jag vill lyfta fram är järnvägen. Det är helt uppenbart att vi vill att fler transporter ska gå på järnväg. Det är klimatsmart, och det är effektivt. Men vi kan alla vara överens om att vi har underinvesterat i järnvägen. Vi har inte tagit hand om det system som vi har byggt. Det ligger möjligen någonting i att många politiker tycker att det är roligare att klippa band än att ägna sig åt underhållsfrågan. Men det är viktigt. Framöver måste vi hitta bättre system för att bygga in underhållsaspekten redan när vi bygger och gör våra investeringar.

När alliansregeringen tillträdde kunde man konstatera att det hade varit kraftiga underinvesteringar på underhållssidan. Alliansregeringen fördubblade anslaget, herr talman, till drift och underhåll av järnvägen för att få upp standarden. Alliansen tog också initiativ till Sverigebygget, en idé om att koppla ihop våra tre större städer med höghastighetståg.

Men det finns mer att göra för att järnvägen ska få den standard vi önskar. Moderaterna vill därför satsa 1,4 miljarder extra i järnvägsunderhåll så att människor och företag kan känna sig trygga med att använda tåget.

Men jag menar, herr talman, att det inte räcker att prata kronor och ören. Det är helt uppenbart att de som kan verksamheten ser att pengarna inte kommer ut i spåren på ett adekvat sätt. Då räknar jag med att regeringen framöver stärker styrningen av Trafikverket. Det är otroligt viktigt för att säkerställa att vi får ut så mycket järnväg av varje krona som möjligt. Inte minst Gunnar Alexanderssons utredning har visat att det finns stora problem med styrningen och vilken kunskap Trafikverket har om den anläggning som finns.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Kommunikationer

Herr talman! Regeringen höjer skatten med 34 miljarder under 2016. 80 procent slår direkt mot jobb och företagande. Totalt sett är skattehöjningarna 40 gånger högre än regeringens så kallade satsningar på näringspolitik. Man utreder en flygskatt som skulle slå direkt mot tillgängligheten i vårt avlånga land. Utan att fördjupa mig i den här debatten kan jag konstatera att det har prövats i andra länder. Vi skulle kunna blicka utåt, till exempel mot Holland. Då skulle vi enkelt kunna konstatera att en flygskatt leder till färre jobb och lägre tillväxt.

Herr talman! Att samtidigt utreda en avveckling av Bromma - jo, det är precis det man utreder - slår sönder förutsättningarna för att flyga i det här avlånga landet.

Regeringens ambition om att införa en kilometerskatt för lastbilar och att kraftigt höja skatten på bensin och diesel slår också direkt mot dem som bor och verkar utanför våra större städer, där det ofta saknas alternativ till bilen. Det försämrar också konkurrenskraften för våra företag och för industrin.

Jag är den första, herr talman, att vilja arbeta för en bättre miljö och lägre utsläpp, men då ska vi arbeta med smarta styrmetoder. Då ska vi använda oss av supermiljöbilspremier, elektrifiering av våra vägar, bonus-malus-system, tyngre och längre lastbilar och tåg. Men att rakt av straffbeskatta avstånd och dem som saknar alternativ är att hemfalla åt enkla men direkt skadliga lösningar.

Herr talman! Trafikutskottet riktar också ett tillkännagivande till regeringen om en översyn av Transportstyrelsens tillsynsavgifter. Det är märkligt att regeringspartierna har reserverat sig. Dagens avgiftssystem slår hårt, inte minst mot våra mindre företag. Här behövs en översyn för ökad effektivitet.

Alliansen har två reservationer. Jag hinner inte fördjupa mig i dem, men en handlar om att se över avgiftsuttaget från flyget och en handlar om att bättre samråda med intresseorganisationer. Jag kan bara konstatera att det är beklagligt att regeringen har lagt ned Logistikforum, som var ett utmärkt sätt att samråda trafikslagsövergripande och med hela branschen.

Herr talman! Sverige behöver en politik som ser att vårt land är stort, glesbefolkat och i behov av pålitliga transporter så att människor kan ta sig till jobbet och företag få sina varor levererade. De straffskatter på allt som rör sig som regeringen nu inför är helt fel väg att gå. Moderaternas svar är att utveckla alla trafikslag så att människor och företag kan använda sig av såväl järnväg som väg, flyg och sjöfart för att få sin tillvaro att gå ihop. Vi behöver, herr talman, ett transportsystem som gör det möjligt att leva och verka i hela Sverige.

(Applåder)

I detta anförande instämde Sten Bergheden, Erik Ottoson och Boriana Åberg (alla M), Anders Åkesson (C), Said Abdu (L) och Robert Halef (KD).


Anf. 158 Pia Nilsson (S)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Kommunikationer

Herr talman! Det är intressant att höra Jessica Rosencrantz ett år efter den debatt vi hade om järnvägsunderhållet. Då var det plötsligt inte alls intressant att lägga till en enda krona. Vi lade fram ett förslag om 1,24 miljarder redan för 2015. Majoriteten i riksdagen sa nej till det. Tillsammans gjorde Alliansen och Sverigedemokraterna upp. Den budget som vann riksdagens gehör innehöll inte en krona till i järnvägsunderhåll.

Nu plötsligt har det hänt någonting. Nu lägger man fram förslag om 1,4 miljarder, det vill säga 186 miljoner mer än regeringen. Det har man inte gjort på 16 år. Så länge det har förts statistik har Alliansen inte lagt fram en enda krona mer än vad vi har gjort. Nu gör man det plötsligt. Det kan vara eftertankens kranka blekhet som kommer i fatt även Alliansen.

Hur tänker Moderaterna med finansieringen? Det står kryptiskt i de dokument som finns att ni tänker ta bort 209 miljoner kronor från anslaget 1:1. De som sitter och lyssnar blir inte speciellt kloka av det, men det handlar om utveckling av och investeringar i järnväg. Där vill Jessica Rosencrantz ta bort 209 miljoner. Vad är det som ska bort? Är det Inlandsbanan, bidraget till Sälens flygplats eller vad tänker sig Jessica Rosencrantz?

Ja, vi höjer skatten. Vi höjer skatten för att kunna investera i jobb, i framtidstro, i ett hållbart samhälle. Vi har sett vad åtta års skattesänkningar har lett till. Arbetslösheten har ökat.


Anf. 159 Jessica Rosencrantz (M)

Herr talman! Det blir lite fånigt att debattera enskilda år när man kan konstatera att under 1900-talet har ett parti dominerat i styret av landet. Det har konsekvent valt att inte satsa adekvata medel på underhåll.

Det är glädjande att när alliansregeringen tillträdde och bestämde sig för att fördubbla anslaget till drift och underhåll av järnvägen följde Socialdemokraterna efter. Men det krävdes en alliansregering för att visa att det behövdes en dubblering av anslaget i den nationella planen. Det är bara att jämföra Göran Perssons sista plan med alliansregeringens under den gångna mandatperioden för att se att det var vi som gjorde den prioriteringen.

Jag kan bara konstatera att om man inför straffskatter på allt som rör sig får man också in en del pengar. Det kan hända att Moderaterna inte alla gånger har exakt de medlen att investera.

Problemet är att den här regeringen ger med den ena handen och tar med den andra. Oftast tar man miljarder och ger miljoner och kallar det för satsningar. Den synen på politik tycker jag är ohederlig, herr talman, och den skriver jag inte under på.

Jag är stolt över att alliansregeringen dubblerade anslagen. Vi kommer att fortsätta att successivt utvärdera hur mycket järnvägen behöver.

Det som bekymrar mig nu är att Trafikverket och andra inte lyckas få ut medlen. Där hoppas jag att den nya regeringen, den rödgröna regeringen, tar ett krafttag för att se till att man inte längre knappt hinner få tid i spåren för att komma ut och göra de här satsningarna.

Och nej, det är inte några särskilda satsningar vi vill slopa eller dra ned på. Man får se de här två budgetposterna som en helhet. Både jag och Pia Nilsson vet ju att alla de här kronorna inte är direkt specificerade till exakta investeringar utan ingår i en pott som det är upp till Trafikverket att fördela.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Kommunikationer

I detta anförande instämde Erik Ottoson (M) och Said Abdu (L).


Anf. 160 Pia Nilsson (S)

Herr talman! Så kan det vara, men det är så specificerat att det står 209 miljoner, inte 200 eller 210, så jag blev nyfiken och tänkte att här finns det säkert något som inte står i skrift.

Det är märkligt, tycker jag, att höra Jessica Rosencrantz tala om att alliansregeringen har fördubblat anslagen. Ja, men vad hände då med de här fördubblade anslagen under åtta år?

Fick vi färre nedrivna kontaktledningar? Var det en minskning av trasig räls och trasiga spår? Var det fler ställverk som renoverades, som det reinvesterades i? Vad hände? Ökade punktligheten, Jessica? Ökade förtroendet hos resenärer, godstransportörer och godsköpare? Skedde det under de åtta åren ni satt och styrde?

Du vet svaret, jag vet svaret, alla vet svaret: nej. Ni har inte förvaltat ert pund på ett klokt sätt. Det är helt uppenbart, för facit är inte speciellt imponerande. Det måste också du medge, Jessica Rosencrantz.

M har inte pengarna. Nej, ni är vana att låna. Ni har lånat ganska mycket pengar till era skattesänkningar; det har vi ju sett. 72 miljarder stod det i början av 2015.

Nu har den här regeringen lyckats halvera det underskottet. Nu är det krona för krona som gäller för reformutbyggnaden, som vi talar mycket om. Satsningar måste finansieras; så är det.

Det märker vi även i den här budgeten. Jessica talar om att anslagskrediterna ska höjas, det vill säga att vi ska låna på kommande anslag även när det gäller infrastrukturen. Jag tycker inte att det känns speciellt hederligt. Det är inte en politik som samarbetsregeringen ställer sig bakom.


Anf. 161 Jessica Rosencrantz (M)

Herr talman! Egentligen är det väl inte konstruktivt att kasta saker på varandra så här. Men vi har ju olika uppfattningar, så låt oss trots allt göra det.

Jag tror att vi båda vill järnvägen väl. Men jag kan konstatera att har man låtit den svenska järnvägens standard sjunka så lågt som tidigare regeringar gjorde tar det tid att komma i kapp. Det blir liksom inte enklare för varje år man låter bli att investera.

Tro mig; jag önskar verkligen att vi hade färre problem med kontaktledningar och annat, både under vår tid och er tid. Det är någonting som vi nu måste komma i kapp med eftersom det är bedrövligt där ute på många sträckor. Det kan vi vara överens om.

Jag för gärna en budgetdebatt, och jag tror att det är riktigt och bra att vi nu satsar mer på infrastrukturen. Men jag tror att det är precis lika viktigt att vi framöver, som jag var inne på, ser till att vi gör rätt insatser när det gäller styrning av Trafikverket och de konkreta underhållsinsatserna. Som sagt: Vi kan ösa kronor över järnvägssystemet, men om de inte kommer ut i spåren får de ju inte effekt. Låt oss åtminstone i det avseendet vara överens om att där behöver vi kroka arm.

Framför allt förväntar jag mig, eftersom regeringen är den som styr myndigheterna, att man tar till sig de slutsatser som Gunnar Alexandersson kommer med i december men också de som han kom med tidigare, till exempel om det som Stefan Löfven talade om i valrörelsen - att det skulle vara lösningen att återförstatliga all drift och allt underhåll på järnvägssidan. Gunnar Alexandersson är väldigt tydlig med att ett återförstatligande inte är lösningen, så jag hoppas att man inte går vidare med de förslagen från Socialdemokraternas sida.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Kommunikationer

Nej, vi behöver bra med anslag till underhållssidan och en bra styrning av Trafikverket, och sedan ska vi aldrig låta standarden sjunka så lågt igen.


Anf. 162 Jimmy Ståhl (SD)

Herr talman! Vi står naturligtvis bakom vår budgetmotion, men eftersom SD är det parti som satsar mest på infrastrukturen är våra satsningar högre än de satta ramarna. Vi kan därför inte yrka bifall till vår budget på området.

Vårt land är ett vackert, avlångt land med stora avstånd. För att belysa de stora avstånden ska jag ge er ett exempel.

Från Smygehuk i söder till Riksgränsen i norr är det hela 202 mil - ett avstånd som tar nästan 22 timmar att köra om man väljer bil, med en snitthastighet på 92 kilometer i timmen. Väljer man att flyga samma sträcka tar det ungefär 1 timme och 45 minuter. Det skiljer sig mycket i tid att ta sig genom Sverige med olika transportsätt.

Det faktum att Sverige är ett stort och förhållandevis glesbefolkat land innebär stora utmaningar för det offentliga samhället. Transportinfrastrukturen måste kunna möjliggöra transporter av såväl gods som arbetskraft. Men vi får inte glömma bort den underbara natur vi har runt oss, som även leder till att en hel del turister kommer på besök.

Sverige tog emot 19,9 miljoner besök från utlandet 2014. 16 procent av alla besök hade huvudsyftet affärsresa och 84 procent privatresa. Den genomsnittliga konsumtionen under vistelsen i Sverige uppgick till 1 085 kronor per person och dag. Turismens totala omsättning ökade med ca 5 procent, och de utländska besökarnas konsumtion i Sverige ökade med närmare 13 procent under 2014. Turismen har ett enormt sug att se svensk natur, och en god infrastruktur är en förutsättning.

Alla transportslag behövs. Vi ska inte slå ut ett transportslag för att gynna ett annat. Vi måste se till att de kompletterar varandra.

En container som anlöper en hamn med ett oceangående fartyg kan fortsätta sin färd med lastbil, fartyg eller tåg beroende på slutdestination. Ett bra exempel är en container som kommer till Sverige med fartyg, lastas på järnväg och transporteras till en kombiterminal, där den senare lastas på lastbil och körs den sista biten till butik eller slutkund. I denna transport används fartyg, tåg och lastbil.

Herr talman! Sverigedemokraterna ser miljönyttor i att låta godset få en kombinerad transport mellan de olika transportslagen. Att också tillåta de längre och tyngre transporterna, där man kan lasta upp till 74 ton på lastbilarna, ser vi som en stor fördel. Då kan man lasta mer gods på varje transport, vilket förutom snabbare transporter ger bättre ekonomi och bättre miljö.

Det är i dag en osund konkurrens i transportbranschen på åkerisidan med cabotagebrott. Sverigedemokraterna har medverkat till att genomföra kraftiga sanktionsavgifter på cabotagebrott, där avgiften ska betalas på plats, samt till att tull och polis har rätt att klampa fordonet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Kommunikationer

För att få ytterligare kontroll vill vi att man inför Maut-system, som finns i Tyskland, så att man lättare kan stävja fusket i åkeribranschen.

Sjöfarten är en viktig transportbärare, och Sverige har en lång kust med många hamnar. Tyvärr används inte havet i den utsträckning man kan önska.

För att främja transporter till sjöss måste även infrastrukturen på land fungera för vidare transport. Samspelet mellan sjö och land är viktigt. Det är även säkra transporter. Alkobommar i hamnarna är en viktig del i en högre säkerhet samt ett enkelt sätt att främja nollvisionen på våra vägar.

Svaveldirektivet, som gäller i Östersjön, ser vi gärna utökat till hela EU för både miljöns och konkurrensens skull. Det är viktigt att ge Sjöfartsverket rätt verktyg att kunna genomföra kontroller så att de kan efterfölja direktivet och sanktionera överträdelser.

För att få bättre miljö i Östersjön har vi i väntan på en internationell överenskommelse om latrintömning för alla fartyg avsatt närmare 27 miljoner per år i form av avskaffad farledsavgift för de kryssningsfartyg som lämnar sitt grå- och svartvatten i hamnarna i stället för att dumpa det i havet.

Vi sverigedemokrater är glada att regeringen skriver på Kapstadskonventionen, vilket vi tidigare haft i våra budgetar. Det ger minskade leasingkostnader för flygbolagen, och förhoppningsvis flaggas flygplanen därmed inte ut i samma utsträckning som fartygen.

Bromma flygplats är en fråga som hårt debatterats, och tillsammans med Alliansen har Sverigedemokraterna gjort ett tillkännagivande om att vi inte vill lägga ned Bromma flygplats. Bromma flygplats är en av landets mest trafikerade och behövs för transporter till och från Stockholm, som är landets starkaste tillväxtmotor. Arlanda är nära sitt kapacitetsmaximum och klarar inte av att ta över de flygplan som trafikerar Bromma.

I detta anförande instämde Sara-Lena Bjälkö och Per Klarberg (båda SD).


Anf. 163 Anders Åkesson (C)

Herr talman! Kloka regeringar och deras infrastrukturministrar bygger broar och vägar för att underlätta för människor och varor att färdas och mötas i ett alltmer öppet samhälle. Öppenhet skapar tillväxt och välstånd. Det är min och Centerpartiets bestämda uppfattning.

Den vecka vi nu är i, strax före jul och årsskiftet 2015/16, har regeringen Romson-Löfven och dess infrastrukturminister Anna Johansson lagt fram, tagit tillbaka och på nytt lagt fram lagförslag som för oss till det tillstånd som rådde i vårt land strax efter andra världskriget. Det var id-krav, fast då i form av passkontroller, för alla resande mellan Sverige och dess grannländer.

Statliga SJ och andra tågoperatörer samt andra kollektivoperatörer som transporterar oss över landgränsen mellan Sverige och Danmark, och även till och från andra grannländer, reagerar på detta genom att överväga att upphöra med sin trafik. Det sker år 2015.

Kloka regeringar underlättar för människor och varor att färdas och mötas i ett öppet samhälle. Det är det som ger oss resurser till vårt gemensamma välståndsbygge, till exempel resurser till att bygga viktig transportinfrastruktur.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Kommunikationer

Herr talman! Det är i skuggan av detta vi i dag har att debattera innehållet i statsbudgeten med koppling till transportinfrastruktur. Centerpartiets vision är att Sverige, ett av världens mest handelsberoende länder, också ska bli ett av världens mest framgångsrika länder ekonomiskt, med möjligheter för alla att arbeta och utvecklas.

Jag och Centerpartiet vill att Sverige ska vara ett föredöme på miljöområdet och genom konkreta styrmedel visa att ekonomisk tillväxt, människors mobilitet, handel med varor, innovation och entreprenörskap går hand i hand med minskade utsläpp av växthusgaser och gifter och med ökande ekologisk balans.

Centerpartiet har därför i sin budgetmotion för i år föreslagit ett alternativ till regeringens budgetproposition. I motionen föreslås stora och viktiga strukturreformer på arbetsmarknaden och på bostadsmarknaden, omläggningar av skatten på arbete och företagens villkor samt en kraftfull grön skatteväxling, där sänkt skatt på arbete finansieras genom att förorenaren betalar för utsläppen. Målet med vår politik är att frigöra de krafter som finns runt om i vårt land så att nya initiativ och idéer belönas i stället för bestraffas.

Riksdagen har i ett första steg av sin budgetprocess emellertid ställt sig bakom regeringen Romson-Löfvens budgetproposition och de utgiftsramar och beräkningar av inkomster som där föreslås. Eftersom riksdagen har gett budgetpolitiken en helt annan inriktning än den jag och Centerpartiet önskar avstår jag från att delta i beslutet om anslagens fördelning. I stället har jag inom ramen för trafikutskottets arbete i ett särskilt yttrande framfört hur fördelningen av anslagen borde ske inom utgiftsområde 22.

Därtill vill jag i likhet med Jessica Rosencrantz yrka bifall till de två reservationer som allianspartierna har i betänkandet med anledning av detta.

Låt mig återgå till transportinfrastrukturen. Det är viktigt att ha ett hela-landet-perspektiv. Det är en förutsättning för jobbskapande, för att kunna resa mellan bostad och arbete, för näringslivets godstransporter inom och utom vårt lands gränser och för att kunna ta del av arbetsmarknad, kultur och sociala sammanhang.

Infrastrukturinvesteringarna i vårt land har under lång tid varit låga i förhållande till behovet. Efter en mycket långvarig nedgång, som bottnade 2005, har investeringarna vänt uppåt igen som ett resultat av alliansregeringens energiska satsningar. Jag erkänner, herr talman, att vi fortfarande har en stor upparbetad infrastrukturskuld som kräver ytterligare investeringar i hela landet, framför allt i ett nedslitet järnvägssystem.

En utbyggd järnväg och ökade satsningar på drift och underhåll innebär ökade möjligheter för att på ett miljövänligt sätt resa och pendla inom hela landet. Järnvägen är också en grundläggande förutsättning för industrins långväga godstransporter.

Alliansregeringen fördubblade satsningarna på järnvägens drift och underhåll jämfört med tidigare socialdemokratiska regeringar. Vi i Centerpartiet föreslår därför en ytterligare satsning på nästan en halv miljard kronor mer än motsvarande satsning i regeringens förslag för de kommande åren.

Satsningar på infrastruktur och kollektivtrafik ska ske i hela landet i stället för att med små medel kompensera lite här och lite där. Ett sådant exempel, att med alltför små medel kompensera lite här och lite där, lite då och lite nu, är regeringen Romson-Löfvens satsning på kollektivtrafiken på landsbygden. Där föreslår regeringen en ökad satsning med 200 miljoner kronor.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Kommunikationer

200 miljoner kronor, hur mycket är det egentligen? Årligen går ca 21 000 miljoner kronor till drift och underhåll på befintliga vägar och järnvägar. Av detta går ca 13 000 miljoner kronor till vägnätet och 8 000 miljoner kronor till järnvägen. Regeringen Romson-Löfvens storsatsning utgör alltså mindre än 1 procent av det totala anslaget.

Vi i Centerpartiet vill genomgående att politiska åtgärder inom infrastruktur, och även på andra politikområden, ska göra konkret skillnad. Annars är det inte stor mening med dem. Det är bra med satsningar på kollektivtrafiken, men 200 miljoner kronor i något slags landsbygdssatsning är inte ett landsbygdsförslag som gör någon som helst skillnad i verkligheten. Det ska fördelas på 21 län i vårt land, vilket innebär knappt 10 miljoner kronor per län. Det räcker inte långt om man vill göra en kraftfull satsning på kollektivtrafiken på svensk landsbygd.

Det finns skäl, herr talman, att i sammanhanget påminna om att många inte kan förlita sig på kollektivtrafiken och att de, i synnerhet de som bor på landsbygden, kommer att drabbas hårt av den höjda bränsleskatt som samma regering därtill föreslår.

(Applåder)

I detta anförande instämde Sten Bergheden, Erik Ottoson, Jessica Rosencrantz och Boriana Åberg (alla M), Said Abdu (L) och Robert Halef (KD).


Anf. 164 Emma Wallrup (V)

Herr talman! Jag vill börja med att yrka bifall till vår reservation 3 om att utreda finansieringen av Sjöfartsverket.

Sjöfarten har stor potential både när det gäller att minska klimatutsläppen och att transportera gods med båt i stället för med lastbil. Vänsterpartiet vill därför att en utredning görs för att se hur man kan ge lika förutsättningar för de miljövänliga transportslagen genom att eventuellt överföra Sjöfartsverket till statlig finansiering, det vill säga om utredningen visar att det är rimligt. Just farledsavgifterna är någonting som man borde se över.

Vi i Vänsterpartiet är också väldigt glada för de ökade satsningar på kollektivtrafik i glesbygd som vi lyckats få igenom i förhandlingarna. Jag håller med om att det inte är gigantiska satsningar. Det är ett första steg mot en utvecklad kollektivtrafik i hela landet. Vi behöver tänka annat än storstad. Det blir så lätt att det hamnar där i slutändan.

Det kommer nu alltfler olika samåkningslösningar och olika alternativa lösningar för småbygder. Det är mindre satsningar som kan ge mycket som man till exempel kan testa inom projektet. Men vi behöver göra mycket mer framöver. Detta är bara ett första steg.

Det är också bra att arbetet med stadsavtalet fortskrider. Det är bra att det där ställs krav på kommunerna att arbeta med att minska bilismen i städerna som motkrav för att få medel till utbyggnad av kollektivtrafiken.

Forskningen pekar mot att man får en kraftig överföring från bilåkande till kollektivtrafik om man minskar bilismen i städerna med konkreta åtgärder i stadsplaneringen samtidigt som man sänker priset i kollektivtrafiken och även arbetar med att den ska ha god tillgänglighet. Det är till exempel så man har jobbat i Freiburg i Tyskland. Jag har talat med trafikforskare som stöder den modellen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Kommunikationer

Vi kommer att behöva stärka kollektivtrafiken väldigt mycket om vi ska nå klimatmålen. Det skulle också vara ett sätt att få väldigt många medborgare intresserade av klimatarbetet. Många bilister är provocerade av att kollektivtrafiken är dyr. Till och med en Volvochef på ett seminarium som vi nyligen var på erkände att kollektivtrafiken är för dyr. Det var väldigt intressant.

Ett till problem med kollektivtrafiken är att vi nu har organiserat den i väldigt många regioner och att den ligger tillsammans med landstingen. De flesta landsting har en väldigt belastad budget. Vården har en tuff ekonomi. Det finns stora behov och också stora brister i vården i dag.

Det är inte många klimatpolitiker som ställer sig upp och säger: Vi behöver mindre vård och mer kollektivtrafik. Det är lite grann en felaktig organisering som vi nu har. Om man till exempel tittar på Karlstad, som inte har knutit sig så starkt till landstingen utan har ett starkare kommunalt inflytande i kollektivtrafiknämnden, kan man se att de är i front när det gäller att utveckla kollektivtrafiken. Det är viktigt att vi lyfter upp det på agendan och också tänker på att det behövs mer statliga medel för att få igång arbetet med fördubblingsmålet ordentligt. På grund av organiseringen är vården en hämsko.

Vi är också jätteglada att det äntligen kommer medel i vår budget till järnvägsunderhållet. Det är underbart att ha en budget där vi satsar mer på järnväg än väg. När vi har dessa klimatorostider satsar vi äntligen rätt. Järnväg är trots allt det mest energieffektiva transportmedlet att frakta gods på. Det är också ett av de mer energieffektiva transportmedlen för persontrafik. Det är väldigt bra.

Vi hörde här Jessica Rosencrantz nämna att strukturen på Trafikverket måste vara sådan att det fungerar. Här är jag av motsatt uppfattning till den hon har. Jag har fått informationen från flera håll att det är just uppsplittringen av verksamheten på flera bolag som är problemet.

Nu har man hälften så mycket banarbetare på spåren. Väldigt många har i stället flyttat upp och blivit administratörer som ska kontrollera alla dessa bolag på grund av avregleringarna. Det är ett jätteproblem som vi bör ta tag i och se över. Vi har en översyn på gång om staten ska ha ett ökat samlat ansvar, och vi ska se över ett förstatligande av vissa väsentliga delar. Jag hoppas att det arbetet fortskrider så att vi kan få fram pengarna.

Jag har fått information från järnvägsarbetare, lokförare och så vidare. De berättar hur pengarna inte kommer fram. Man hinner inte ens få in i åtgärdsplaneringen att det ska vara underhåll i god tid för att organiseringen är så dålig. En hel sommar kan missas därför att man inte hinner få ut ordern i tid. Jag tror att det hände förra sommaren. Man jobbar över huvud taget inte, och pengar kommer inte till sin rätt. Det är jätteallvarligt.

Det är intressant att vi har haft en borgerlig regering tidigare och även röda regeringar som inte har prioriterat järnvägen tillräckligt. När vi står inför det klimatläge vi har hoppas jag att de ord vi hör här från talarstolen kommer att innebära att vi fortsättningsvis verkligen prioriterar gods på järnväg.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Kommunikationer

Vi hade precis Näringslivets Transportråd i utskottet. De var väldigt tydliga med att det näringslivet i Sverige efterfrågar är gods på järnväg. Det är väldigt effektivt för dem om det fungerar. I dagens läge är det just problem med tillförlitligheten. Här skulle vi kunna få en samsyn över blocken och verkligen storsatsa på järnvägen.

Jag vill lite kort lyfta fram tunga transporter på lastbil. När utredningen kommer på bordet är det väldigt viktigt att man iakttar att vi inte först kommer att kunna prioritera de stråk som gynnar skogsnäringen i Norrland. Det är det finmaskiga nätet. Om man följer förslagen kommer man först att prioritera de stora motorvägarna som verkligen konkurrerar med järnväg. Det är fruktansvärt fel när vi behöver få bort lastbilar från vägarna och öka trafiken på järnvägen.

Här har jag talat med vissa forskare som har varit engagerade i utredningarna om 74 ton. De säger att det är otroligt viktigt att Trafikverket om 74 ton införs får ett uppdrag att stärka omlastningskajer, omlastningsnoder och underhållsarbete i de noder som förkortar lastbilssträckorna. Vi ska ha en planering där vi planerar för att det ändå är järnvägen som ska ta de största bitarna av sträckan som godset transporteras.

Jag vill lyfta in det i debatten. Jag hoppas att alla tar med sig och driver det på olika nivåer och får med det i arbetet så att vi inte bara får en massa stora tunga lastbilar på våra Europavägar i landet som konkurrerar ut järnvägen. Om det nu blir 74 ton ska vi fortfarande prioritera järnvägen och jobba som dessa forskare säger. Vi ska stärka omlastningsnoder för att så fort som möjligt få över godset på järnväg.

Alliansen tycker att vi straffbeskattar flyg, lastbilar och annat som inte är bra för miljön. Allting handlar om prioriteringar. Jag kommer nu snart att missa mitt flyg till Paris, dit jag är på väg till klimattoppmötet. När jag kommer hem därifrån misstänker jag att vi kanske har fått ett lite bättre avtal än förra gången. Men vi kommer att vara långt ifrån framme.

Vi kommer att behöva jobba otroligt effektivt på alla plan för att nå klimatmålen. Vi behöver fatta en del tuffa beslut som styr om till klimateffektiva transportmedel.


Anf. 165 Anders Åkesson (C)

Herr talman! Tack, Emma Wallrup! Jag måste bara få något förklarat för mig av Vänsterpartiet, en av samarbetsregeringens stöttepelare i infrastrukturpolitiken. Finns det ett motsatsförhållande mellan väg och järnväg, eller finns det en intermodalitet mellan väg och järnväg, i Vänsterpartiets resonemang om gods- och persontransporter i hela landet? Hur förhåller sig Vänsterpartiet när man uttrycker "äntligen" mer till det ena än det andra?

Hur förhåller sig Vänsterpartiet till det faktum att vi har sex gånger så lång landsvägssträcka där det finns människor och företag i vårt land som vi har järnvägssträcka i vårt land att hålla reda på? Det är sex gånger längre landsväg än järnväg, Emma Wallrup. Finns det över huvud taget någon framtid för en människa, ett företag eller en arbetsplats belägen längs en svensk landsväg, liten eller stor, i Vänsterpartiets Sverige?


Anf. 166 Emma Wallrup (V)

Herr talman! Ja, det gör det. Vi har länge prioriterat vägsatsningar i hela landet - alltså inte bara orienterat kring storstäderna. Vi har också i våra budgetar prioriterat mer till vägunderhåll än till att bygga nya vägar.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Kommunikationer

Däremot tror vi på mer kollektivtrafik och mer järnväg. Det är energieffektivare, transporteffektivare och yteffektivare. Det är otroligt viktigt att vi vågar styra om Trafikverket och att vi ger nya samhällsekonomiska modeller som kan ha med hållbarhet. Det får inte bli så att man till exempel prioriterar bort en utbyggnad av en sluss därför att man får in för lite dieselskatt till staten, vilket tydligen har skett i en region i Sverige på grund av de samhällsekonomiska analyserna.

Det är otroligt viktigt att vi ger Trafikverket en tydlig riktlinje från politiken om att vi vill ha mer järnväg än väg. Men vi vill ha väg i hela landet, och vi vill ha vägunderhåll i hela landet så att hela landet kan leva. Vi ska ha dock en överflyttning till de smarta transportslagen.

Vi var tillsammans i Kina med trafikutskottet. Det var ganska intressant. Vissa delar av sträckan satt vi i en liten buss i flera timmar när vi skulle åka genom staden eftersom det var trafikstockning. Sedan åkte vi tunnelbana, svischade fram och kom fram på minuten utan någon väntetid.

Det är smartare med räls. Det är effektivare, det kräver mindre yta, det är lättare att planera, det blir mindre utsläpp och det blir mindre buller. Det är så otroligt många bra delar i räls och sådana transportmedel att det är klart att vi ska gynna dem mer än väg. Men vi ska också se till att vägarna fungerar i hela landet.


Anf. 167 Anders Åkesson (C)

Herr talman! Det var ytterligare en intressant referens från Kinaresan - tack!

Då vet vi också vad det är för DNA på den kraftfulla landsbygdssatsningen på 200 miljoner kronor på kollektivtrafik. Det måste ju vara Vänsterpartiets framgång i de interna budgetförhandlingarna. Då har jag givetvis en konkret fråga till Vänsterpartiet. Vi kan nöja oss med Emma Wallrups hemlän, vilket är Uppland. Det är en blandning av storstad och landsbygd.

Hur mycket mer kollektivtrafik räknar man med att få i Uppland för 10 miljoner kronor utifrån den kraftfulla satsning Vänsterpartiet har varit med om att driva igenom i det budgetförslag vi just nu hanterar? 10 miljoner kronor mer per år - hur mycket mer kollektivtrafik blir det på den uppländska landsbygden för detta?


Anf. 168 Emma Wallrup (V)

Herr talman! Jag håller helt med om att detta inte är någon stor satsning, men det är viktiga steg i rätt riktning. Många delar i budgeten är viktiga steg i rätt riktning, och framför allt riktar vi reformerna dit där de behövs, för en gångs skull. De går inte till mittenväljarna och överklassväljarna, utan de går till de mest utsatta grupperna, till klimatomställningen, till glesbygden och så vidare. Det är jättebra, men vi är långt ifrån framme.

Vi håller på att styra om båten. Men det kommer att ta tid, för vi har levt i en tid där man har sänkt skatter, ökat klyftor och byggt mindre av välfärd, mindre av jämlikhet och mindre offentlig sektor. Det kommer att ta ett bra tag att styra tillbaka detta, men detta är några första viktiga satsningar.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Kommunikationer

Man kan göra bra satsningar i olika regioner. Man kan till exempel satsa på samåkningsprojekt och mindre projekt som kan vara förebilder för att stärka glesbygdstrafiken. Jag vill också verkligen måna om att det blir bra och genomtänkta projekt.

Jag vet att man till exempel ibland talar om anropsstyrd kollektivtrafik, men att man i själva verket satsar för lite pengar när man bygger ut den. Den blir därför inte så funktionell, utan den blir mer ett sätt för politiken att smita från glesbygdskollektivtrafiken.

Jag håller med om att det inte får bli någon sorts symbolsatsning där de åtgärder som utförs inte är genomtänkta och inte fullgoda. Det måste gå till projekt som är genomtänkta och skapar kvalitet och som kan vara förebilder för andra projekt. De kan också vara förebilder för politiken när det gäller att satsa ännu mer pengar i detta.


Anf. 169 Robert Halef (KD)

Herr talman! Man kan inte trolla bort det eftersatta underhåll av järnvägen som har pågått under många decennier, Emma Wallrup. Ni har varit en del av styret och ett stödparti åt sittande regering under många decennier av socialdemokratiskt styre och så vidare. Detta eftersatta underhåll av järnvägen kräver olika insatser för att man ska se till att godstransporterna kommer fram.

Man ska inte ställa olika trafikslag mot varandra som du gör. I dag klarar inte rälsen på vår bana att hantera godset enligt efterfrågan från skogsindustrin och andra näringar. Det fick vi veta för ett par veckor sedan i utskottet. De önskar att vi hade kunnat bidra med bättre underhåll så att de skulle kunna transportera mer gods via järnvägen.

Vi har föreslagit och tillkännagivit, enligt vad tidigare talare också har sagt, att man ska införa längre och tyngre lastbilar just för att effektivisera transporterna. Det blir mindre föroreningar och mindre koldioxidutsläpp. Då blir det mer gods som fraktas av färre lastbilar, om man säger så. Du vurmar för och försöker krama miljön, och helt plötsligt är du emot denna satsning som är det optimala i dag fram till den dag då vi har fått ordning och reda på underhållet av järnvägen. Det kan ta hur lång tid som helst; det är egentligen ett evighetsprojekt.

Jag har därför en fråga till dig, Emma Wallrup. Egentligen ska man försöka jobba parallellt i denna fråga. Varför är ni emot tyngre och längre lastbilar?


Anf. 170 Emma Wallrup (V)

Herr talman! Jag kan säga så här: Vi håller på att utreda frågan i partiet. Vi har inte landat, men jag tror att vi kommer att landa på en genomtänkt modell där man ser till helheten.

Det är otroligt viktigt att vi inte konkurrerar ut järnvägen. Vi hade just Näringslivets Transportråd hos oss, och de var supertydliga med att de vill ha järnväg. Det är viktigt att vi jobbar så att vi inte konkurrerar ut järnvägen.

En intressant sak i den utredning som nu har kommit om tunga transporter med 74 ton är att det kommer att kosta ungefär 12 miljarder. Det är vad infrastruktur, förstärkning av broar och sådana saker kommer att kosta. Enligt Järnvägsfrämjandet är det 10 miljarder som behövs till järnvägsunderhållet för att vi ska komma i kapp.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Kommunikationer

Det är otroligt viktigt att politiken tänker igenom vad man gör nu om man väljer att lägga pengarna på lastbil i stället för på järnväg när det är det som även näringslivet efterfrågar.

Om det blir 74 ton måste vi vidta åtgärder som gynnar järnvägen. Det gjorde vi förra gången vi hade längre och tyngre lastbilar i Sverige. När vi fattade ett sådant beslut satsade vi på att sänka banavgifter. Nu höjer vi banavgifterna ganska rejält. Här måste vi verkligen tänka igenom detta. Om vi genomför 74 ton måste vi samtidigt satsa på järnvägen och även kanske jobba med vägslitageavgift och sådana saker.

Vi får inte missa klimatmålen. Då har vi ingen jord att leva på. Det är ett faktum i dag; det vet vi alla.

Det handlar också om det som jag sa tidigare och som forskare talar om - att det är viktigt att man prioriterar rätt med förstärkningarna. Vi ska förstärka de noder som hjälper till att omlasta till järnväg så fort som möjligt. Vi ska bara köra de tunga lastbilarna där det inte finns några alternativ. Det ska inte bli på de långa Europavägarna. Tyvärr har utredningen mer pekat åt andra hållet, som jag sa tidigare.


Anf. 171 Robert Halef (KD)

Herr talman! Frågan är egentligen: Vad är alternativet i dag?

Man har inte tillräckligt med utrymme på järnvägen. Den är dessutom undermålig, och det finns inte kapacitet på räls i dag för att bära godstransporterna. Då finns det ett annat alternativ som man ska kunna kombinera detta med. Det ena får inte utesluta det andra så länge det inte räcker till med godstransporter på järnvägen.

Min fråga är egentligen: Varför inte göra både och? Alternativet med tyngre och längre lastbilar gör också att det blir mindre föroreningar. Mer gods transporteras jämfört med dagens lastbilar, som kan bära upp till 64 ton. Varför inte gå steget längre och tillåta längre och tyngre godståg för att på det sättet effektivisera transporter via järnvägen?

Herr talman! Vänsterpartiet säger nej till tyngre och längre lastbilar samtidigt som de är för att lastbilar med nuvarande storlek ska kunna åka flera gånger om på våra vägar och förorena med koldioxidutsläpp med mera. Vi säger ja till tyngre och längre lastbilar för att under tiden försöka satsa på järnvägsunderhållet. Kristdemokraterna föreslår 1,24 miljarder till underhåll av järnvägarna.


Anf. 172 Emma Wallrup (V)

Herr talman! Det räcker tyvärr inte med 1,24 miljarder, eftersom vi behöver komma upp i 10 miljarder. Nu ligger vi i vår budget ungefär på 8 miljarder, men vi behöver öka på bra mycket mer än vad ni gör för att nå målen. Samtidigt måste vi tänka på banavgiftshöjningen som sker nu. Det är visserligen en kompensationsåtgärd, men den är inte så stor som vi långsiktigt behöver se att den blir.

Det gäller helt enkelt att komma upp i de nivåer som gör att vi når målen med en god, fungerande järnväg. Det är inte omöjligt, utan det handlar om prioriteringar och vilja. Jag håller med om att vi ska ha flera transportslag, men vi måste tänka igenom detta så att vi inte konkurrerar ut järnvägen.


Anf. 173 Said Abdu (L)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Kommunikationer

Herr talman! För oss liberaler i Sveriges liberala parti börjar och slutar allting med individen. Det var individens nyfikenhet och sökandet efter välstånd som gjorde att våra förfäder lämnade sina boningar och började färdas mot storhet. Människors frihet och välstånd gynnas av goda kommunikationer, och vi i riksdagen har en särskild skyldighet att upprätthålla och underlätta rörligheten både när det gäller människor som färdas i globaliseringens tid och när det gäller idéer, kapital och varor i vårt eget land. Vi ska lägga grunden för god infrastruktur genom ett utbyggt väg, järnvägs- och bredbandsnät.

Vi ska inte stänga vägar till världen med dikeskörningar i infrastrukturpolitiken, osäkerhetspolitik i godstransporterna eller stoppultimatum för flyget. Sverige förtjänar bättre. Företagen förtjänar bättre. Den pendlande individen förtjänar bättre.

Genom historien har vi i Sverige gjort vårt land stort genom att minska avstånden i vårt stora land. Vi har gjort det genom att bygga landet samman med näringsgivande infrastruktur, från timmerflottning på älvarna i gamla tider till dagens moderna, smarta och effektiva lastbilstransporter.

Som jobbskapande företagare vet jag hur viktig infrastrukturen är, och vi kommer att fortsätta verka för en infrastruktur i världsklass.

Herr talman! Vi står nu inför en orolig tid i vår omvärld. Vi ser hur människor precis som du och jag söker sig bort från krig och mot fred, frihet och liberalism. Vi i Liberalerna tar oss an framtiden med en tro på människan tillsammans med en ansvarsfull ekonomisk politik.

Vi behöver en budget i balans för att möta ekonomiska utmaningar på kort sikt. Vi har därför medvetet lagt en stram budgetmotion med ett lägre utgiftstak och ett högre finansiellt sparande än regeringens förslag, vilket påverkar våra satsningar på infrastrukturen.

Det har i dag gått två veckor sedan riksdagen godkände regeringens proposition om ramar för statsbudgetens utgiftsområden. Ännu en gång tas ett steg bort från Liberalernas och Alliansens arbete för jobb, utveckling och minskat utanförskap. Det är en tråkig utveckling, och särskilt tråkigt är det med den negativa utvecklingen av kvinnors företagsamhet där jag snarare önskat se fler kvinnor göra mer, med fler jobbskapare inom sektorn.

Som människa och som företagare känner jag osäkerheten alltför väl. Det är en förlamande känsla som hotar investeringsviljan och näringsklimatet. Vi liberaler kommer att ta ansvar och ser ett värde i att hålla samman budgetprocessen. Vi kommer att undvika enskilda utbrytningar och väljer således att se budgetförslagen som helheter.

Jag väljer därför att inte delta i beslutet om fördelning till anslag inom utgiftsområde 22 men vill med mitt anförande lämna ett särskilt yttrande samt yrka bifall till båda våra alliansgemensamma reservationer.

Jag vill även önska herr talmannen, presidiet, ledamöterna och er där hemma en god jul och ett gott nytt år.

(Applåder)

I detta anförande instämde Sten Bergheden, Erik Ottoson, Jessica Rosencrantz och Boriana Åberg (alla M), Anders Åkesson (C) och Robert Halef (KD).


Anf. 174 Robert Halef (KD)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Kommunikationer

Herr talman! Kristdemokraternas transportpolitik utgår från att människor ska kunna bo och arbeta i hela landet. Ett väl utbyggt och effektivt transportsystem av vägar, järnvägar, flygförbindelser och sjöfart samt snabba tele- och datakommunikationer är en viktig förutsättning för hela Sveriges framtida utveckling.

Infrastrukturen har stor betydelse för landets konkurrenskraft och tillväxt. Effektiva kommunikationer och transporter är också avgörande för att företag ska kunna ha kvar verksamhet även på mindre orter och för att möjliggöra för arbetspendling till och från städerna.

Herr talman! Jag vill nämna några prioriteringar som vi från Kristdemokraternas sida gör i vår budgetmotion. Trafiksäkerheten är en viktig fråga, och stora framsteg har gjorts i arbetet med att minska antalet döda och svårt skadade i trafiken. Men vi behöver göra ännu mer. Kristdemokraterna föreslår att straffet för rattfylleri skärps. Vi vill ha ett förbud mot eftersupning. Detta innebär att vi vill att det ska vara förbjudet att dricka alkohol de första sex timmarna efter en trafikolycka.

Alkolås eller annan teknik som förhindrar rattfylleri ska bli obligatoriskt i alla nya bilar.

Vi vill införa alkoholtest för piloter och flygets besättningspersonal vid på- och avstigning. Vill vi införa alkobommar i gränshamnarna så att det inte ska gå att köra onykter från ett fartyg och ut på vägarna.

Vi vill göra det möjligt med tyngre och längre lastbilar, som kan väga upp till 74 ton och vara 30 meter långa. Mer gods kommer att kunna transporteras med färre körningar. Det blir en vinn-vinnsituation med mindre koldioxidutsläpp och billigare godstransporter för näringslivet.

För att godstransporterna via järnväg ska göras mer fördelaktiga föreslår vi även längre och tyngre lastade tåg, vilket efterfrågas av näringslivet.

Herr talman! Cykeln fyller en viktig samhällsfunktion, både för hälsan och för miljön. Det är också uppenbart att trafikmiljön inte i tillräckligt hög grad i dag är anpassad för cykling. De senaste åren har antalet dödsfall och olycksfall i trafiken minskat, men detta gäller tyvärr inte för cyklisterna. I stället ökade antalet omkomna cyklister år 2014. För en ökad och säker cykling i trafiken satsar vi därför 25 miljoner kronor de kommande åren.

Herr talman! Personbilen kommer fortsatt att behövas för att tillgodose inte minst barnfamiljernas och landsbygdens skiftande behov. Försäljningen av laddhybrider och elbilar har ökat snabbt på senare år. För att uppmuntra konsumenter att köpa laddhybrider och elbilar är det viktigt att satsa på en utbyggd laddningsinfrastruktur för el- och hybridbilar. Kristdemokraterna satsar 125 miljoner kronor per år under den kommande perioden på fler laddstationer.

Detta är en viktig satsning för att nå målet om en fossiloberoende fordonsflotta 2030 och att vi ska vara totalt fossilfria 2050.

Herr talman! En väl fungerande luftfart spelar en betydande roll för Sveriges ekonomiska och sociala utveckling. Den är nödvändig för Sveriges exportindustri och för resandet och är en förutsättning för en framgångsrik regionalpolitik. De regionala flygplatserna i Sverige har stor betydelse för att kommunikationer mellan Stockholm och andra resmål runt om i Sverige och världen ska fungera. Kristdemokraterna ser därför med stor oro på diskussionen om nedläggning av Bromma flygplats, trots tillkännagivanden från riksdagen om att Bromma flygplats inte ska stängas.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Kommunikationer

Järnvägen är liksom sjöfarten ett klimateffektivt transportslag. Järnvägen behöver utvecklas mot större kapacitet och driftssäkerhet. Drift och underhåll av landets järnvägar säkrar och förbättrar transportsystemets funktionalitet och utgör viktiga förutsättningar för att trygga jobben och miljön och minska klimatpåverkan.

Sverige är ett exportberoende land. En väl utvecklad infrastruktur är avgörande för konkurrenskraften och tillväxten. Kristdemokraterna vill öka satsningarna på drift och underhåll av järnvägen med 1,24 miljarder kronor per år för att bland annat minska tågstopp och förseningar.

Allianspartierna har sett till att bygget av Förbifart Stockholm har kommit igång. Och vi kommer att se till att Bromma flygplats ska fortsätta utvecklas som nav för de regionala flyglinjerna och inte läggas ned.

Kristdemokraterna anser att det är dags att börja planera även för bygget av en östlig förbindelse, en ringled runt Stockholm, för att minska genomfartstrafiken, knyta samman områden och skapa förutsättningar för regional utveckling.

Regeringens budgetförslag innehåller skattehöjningar på jobb och tillväxt på över 30 miljarder kronor. Det är en politik som håller tillbaka tillväxten i landet. Några skattehöjningar som försämrar Sveriges konkurrenskraft och drabbar människor som bor på landsbygden är införandet av kilometerskatt och flygskatt, en kraftig höjning av bensin- och dieselskatt samt en årlig automatisk indexuppräkning av dessa drivmedel. Sådana åtgärder kommer att ha negativ påverkan på hela vårt glest befolkade land och alla näringsgrenar som är transportberoende.

Herr talman! Jag hänvisar till Kristdemokraternas särskilda yttrande samt yrkar bifall till Alliansens gemensamma reservationer.

Jag vill också passa på att önska alla en god jul och ett gott nytt år.

(Applåder)

I detta anförande instämde Sten Bergheden, Jessica Rosencrantz och Boriana Åberg (alla M), Anders Åkesson (C) och Said Abdu (L).


Anf. 175 Statsrådet Anna Johansson (S)

Herr talman! Det kanske är mycket sagt att hävda att hela livet är som en enda lång transportsträcka. Men nog är det så att mycket av våra vardagliga liv och samhällets funktioner i stort påverkas av hur transporterna i samhället fungerar.

För regeringen är det tydligt att transportpolitiken syftar till att bidra till de övergripande målen för regeringens politik. De är EU:s lägsta arbetslöshet till 2020, bygget av minst 250 000 bostäder och att ställa om för att kunna nå de miljö- och klimatmål som vi har satt upp.

När vi lade fram budgetförslaget såg Sverige lite annorlunda än i dag. Det har varit en dramatisk höst på många sätt. De mål som vi har satt upp är fortfarande ambitiösa, men de har blivit kanske ännu mer utmanande. Då är det lätt att tänka att man ska spara på en massa saker. Det kommer vi säkert att behöva göra. Men vi behöver också ännu mer av väl fungerande, effektiva och hållbara transporter.

Vi står inför stora utmaningar, inte bara i samhället i stort utan också när det gäller våra transporter. Vi behöver tillgodose en ökad befolknings behov av ökad tillgänglighet och samtidigt minska transportsektorns miljö- och klimatpåverkan. Vi behöver vårda den infrastruktur vi har och samtidigt bygga nytt. Vi behöver se till att vi har effektiva, hållbara och mindre miljöpåverkande transportsätt i våra större städer samtidigt som vi ser till att tillgängligheten i hela landet blir tillgodosedd. Vi behöver välkomna en öppen marknad samtidigt som vi värnar sjysta villkor på transportmarknaden.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Kommunikationer

Tillgänglighet i hela landet innebär bland annat att vi ska ge fortsatt stöd till regionala flygplatser samtidigt som vi stöder kollektivtrafik och utbyggnad av den, också i glesbygd. Men det räcker inte att titta bara på glesbygd. Vi behöver också stötta upp för att få mer effektiva kollektivtrafiklösningar i städer. Det gör vi med stadsmiljöavtalen.

När vi står inför de här stora utmaningarna är det naturligtvis regeringens ansvar att bidra med en lång rad åtgärder. Det gör vi. Järnvägsunderhållet stöder vi genom ökade medel men också genom att få till en bättre organisation för utförandet. Vi har tagit fram den maritima strategin och fortsätter nu jobba med sjöfartens konkurrenskraft. Vi har påbörjat arbetet med en cykelstrategi. Vi har antagit och kommer att jobba vidare med ännu fler åtgärder för ordning och reda i yrkestrafiken. Vi har påbörjat arbetet med att ta fram en flygstrategi. Vi håller på att anta en utbyggnadsstrategi för alternativa drivmedel och så vidare.

På många sätt står vi i en brytningstid. Samtidigt som vi har en teknisk utveckling som går rasande fort och ger oss oanade möjligheter har vi ett alltmer skriande och akut behov av omställning.

Vi behöver också prioritera hårt för de ändliga resurser vi har till vårt förfogande. Det kommer att ställa höga krav på att vi är både långsamma och snabba, att vi både tänker efter och samtidigt inte tvekar att våga fatta beslut när det krävs.

När jag är ute och träffar inte minst näringslivet möter jag ofta en förväntan om att vi som sitter i det här rummet just nu ska ta ansvar för att erbjuda långsiktiga och stabila spelregler. Det gäller inte minst det arbete som väntar under nästa år, när vi påbörjar arbetet med att ta fram nästa planperiods stora infrastrukturprojekt.

Även om det finns delar där vi inte är helt överens finns det många områden där vi delar samma ambitioner, ser samma hot och även samma möjligheter. Ett exempel på det är Sverigeförhandlingen. De flesta partier i det här rummet är numera överens om att vi behöver bygga ut järnvägen i Sverige för att möta framtidens utmaningar.

Jag tror att det finns betydligt mer som vi kan vara överens om när vi tittar på de långsiktiga och stora behoven av förbättrad transportinfrastruktur. Jag ser därför fram emot fler konstruktiva samtal om hur vi gemensamt kan möta framtidens behov av hållbara transportsystem. Omvärlden förväntar sig det av oss.

En orolig tid är tid för ansvarstagande. Den rödgröna regeringen står redo att ta ansvar för framtiden. Och jag är övertygad om att vi är fler i det här rummet som är beredda att ta ansvar för att skapa de stabila spelregler och det lugn som behövs i en orolig tid.

(Applåder)


Anf. 176 Anders Åkesson (C)

Herr talman! Jag vill tacka statsrådet Anna Johansson för anförandet. Det fanns mycket i det som jag skulle kunna skriva under på.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Kommunikationer

Det här är en budgetdebatt. Den handlar ytterst om hur vi finansierar och vad vi vill finansiera. Det är en prioriteringsdiskussion vi ägnar oss åt.

Statsrådets partikamrat Pia Nilsson markerade mycket hårt mot skattesänkningar som metod för att få samhället att växa. Hon argumenterade snarare för skattehöjningar i form av kilometerskatt och så vidare. Det är ju ideologi.

Men det föranleder mig att ställa en fråga till statsrådet apropå inspelet om Sverigebygget, Sverigeförhandlingarna. Det är ett projekt som beräknades kosta 150 miljarder kronor. Enligt senare uppgifter handlade det snarare om 250 miljarder kronor. Därtill kommer kringinvesteringar på kanske ytterligare 100-150 miljarder kronor. Det är väldigt stora resurser.

Angående efterfrågan på stabila spelregler är detta ett projekt som beräknas pågå under mycket lång tid, under flera mandatperioder. Det fordrar en mycket ansvarsfull och uthållig finansiering. Om man skulle finansiera projektet direkt över statsbudgeten skulle man lägga beslag på över 70 procent av resurserna, och det är inte rimligt. Då skulle vi få protester både i Kalmarbygden och i Göteborg.

Min fråga till statsrådet blir: Vilka idéer kring finansiering av Sverigeförhandlingen umgås regeringen med just nu? Förmodligen kan samtal föras utifrån den utsträckta hand som vi nyss noterade.


Anf. 177 Statsrådet Anna Johansson (S)

Herr talman! Jag vill börja med att säga att för Socialdemokraterna är skatter aldrig ett mål utan det är ett medel. Det innebär att vissa skatter kan vara skadliga och vissa skatter kan vara nödvändiga. Skatter är både ett styrmedel och ett sätt att finansiera viktig verksamhet. Därför ska man utforma skatter på ett sätt som bidrar till det som man vill uppnå, till exempel omställning till mer miljö- och klimatvänliga alternativ.

Sverigeförhandlingen handlar om långsiktigt åtagande, det tror jag att vi är överens om. Därför är det viktigt att vi har en bred överenskommelse i Sveriges riksdag om hur det ska genomföras. Det går inte att påbörja projektet med en bit räls och sedan låta bygget avstanna i fyra år i väntan på ett eventuellt regeringsskifte.

Den inställning som regeringen i dagsläget har är att vi med stor spänning ser fram emot den delrapport som Sverigeförhandlingen kommer att avlämna vid årsskiftet och som handlar just om finansieringslösningar. Vi har också tagit initiativ till ett antal hearingar om alternativa finansieringsformer generellt. Det kan röra sig om alltifrån lånefinansiering till olika typer av brukaravgifter. Det kan vara olika former av OPS-lösningar och till exempel trängselskatter. Inte minst kan det vara en avståndsbaserad vägskatt som kan vara en finansieringskälla.

Jag tror att man behöver titta brett på detta, och kanske inte titta på enbart Sverigeförhandlingen, utan se generellt på hur man kan förmera de resurser som man har till sitt förfogande för att utveckla infrastrukturen i Sverige.


Anf. 178 Anders Åkesson (C)

Herr talman! Tack, statsrådet Johansson! Jag upplever att vi har en samsyn om den gröna skatteväxlingens förträfflighet. Möjligen efterlyser jag lite mer avtryck av detta i den budgetproposition som vi just nu hanterar. Men statsrådet har väl inte varit framgångsrik fullt ut, men jag hejar på.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Kommunikationer

Tolkar jag ministern rätt när hon uttryckte - som jag uppfattade det - att hon är positiv till OPS som en av flera tänkbara metoder? Jag och Centerpartiet tror att det kan vara ett sätt att hitta de finansieringskällor som fordras, i synnerhet om vi talar om 250 miljarder kronor och mer. Då talar vi förmodligen om mer än 70 procent av utrymmet. Det ska ju dessutom till investeringar i den befintliga infrastrukturen för att det ska vara någon mening med att bygga en höghastighetsbana.

Tolkar jag statsrådet rätt att lånefinansiering, OPS-finansiering eller annan finansiering är tankar som regeringen umgås med?


Anf. 179 Statsrådet Anna Johansson (S)

Herr talman! Vi befinner oss nu i ett läge med väldigt stora behov av investeringar, såväl i bostäder som i infrastruktur och i sådana verksamheter som utbildning. Även kommuner och landsting står inför stora investeringsbehov. Då behöver man ha en öppen attityd till alla möjliga finansieringslösningar, och det har regeringen.

Däremot ska man alltid göra sonderingar med tanke på att vi också ska ha sunda statsfinanser. Vi får aldrig "gambla" med Sveriges ekonomi och med skattebetalarnas pengar.

Det är möjligt att OPS kan vara ett alternativ, men det kräver att det är rätt objekt och rätt form för att det ska fungera. Men i dagsläget stänger vi inga dörrar. Vi vill ha en så öppen attityd som möjligt för att se till att bejaka behovet av infrastruktur och samtidigt värna sunda statsfinanser.


Anf. 180 Jessica Rosencrantz (M)

Herr talman! Tack, statsrådet, för anförandet!

Centerpartiet och Anders Åkesson ägnade några minuter åt kronor och ören. Jag tänkte ägna några minuter åt en principiell diskussion om närmare bestämt förhållandet regering-riksdag och den beslutsordning som råder däremellan. Det är viktigt att konstatera att vi har en ordning här i dag med en rödgrön regering som backas upp av 38 procent.

Numera fattar riksdagen ett antal olika beslut om tillkännagivanden som binder regeringen i många sammanhang. Då vill jag resonera med statsrådet om vilken respekt som statsrådet har för riksdagens beslut och framför allt vilken betydelse som statsrådet tillmäter de så kallade tillkännagivandena från trafikutskottet och från Sveriges högsta folkvalda församling.

Jag ställer frågan därför att vi har ett antal frågor som vi diskuterar ofta, och det känner också statsrådet till. Framför allt har vi ett antal frågor där trafikutskottet och riksdagen har varit väldigt tydliga med att man kräver en viss aktion från regeringen.

Det handlar återigen om de tunga lastbilarna där vi har krävt ett skyndsamt agerande för att införa 74-tonslastbilar. Men det handlar också om Bromma flygplats som behövs för jobb och tillväxt i hela Sverige.

I den sistnämnda frågan har riksdagen väldigt tydligt krävt att Bromma flygplats ska vara kvar och att regeringen avbryter utredningen om avveckling av flygplatsen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Kommunikationer

Då är min konkreta fråga till statsrådet: När kan vi förvänta oss att regeringen hörsammar riksdagens beslut i dessa två frågor? Jag vill också ställa en mer principiell fråga: Hur ser statsrådet på tillkännagivanden från riksdagen? Spelar de någon roll? Kommer statsrådet och regeringen att följa dessa tillkännagivanden? Jag förväntar mig naturligtvis det, men jag vill gärna höra vad statsrådet svarar.


Anf. 181 Statsrådet Anna Johansson (S)

Herr talman! Jag tror att det är klart och tydligt för oss allihop att riksdagen är Sveriges högsta beslutande organ och den folkvalda församling som fattar beslut om budget och som stiftar lag. Enligt vår grundlag är regeringen den instans som styr riket, bland annat genom att styra myndigheter och genom möjligheten att tillsätta utredningar.

Självklart uppmärksammas de tillkännagivanden som riksdagen fattar beslut om och tas om hand av regeringen. Så har det varit tidigare, och så kommer det att vara nu också.

Däremot kan man möjligen fundera över tillkännagivandeinstrumentet och om det är möjligt att göra negativa tillkännagivanden, det vill säga förbjuda regeringen att på förhand fatta vissa typer av beslut. Detta är föremål för en diskussion som Jessica Rosencrantz säkert känner till. Man kan också ifrågasätta om riksdagen genom tillkännagivanden kan frånta regeringen rätten att tillsätta utredningar av olika slag.

Det här är snarare en diskussion som kanske inte hör hemma under transport- och infrastrukturområdet, men den är väl så intressant. Jag hoppas att någon annan tar upp den tråden.


Anf. 182 Jessica Rosencrantz (M)

Herr talman! Det låter inte som att statsrådet känner sig alltför bunden av tillkännagivanden, och det är i så fall bara att beklaga. Jag önskar ju att den här regeringen, liksom andra regeringar, tillmäter riksdagens tillkännagivanden stor betydelse och respekt. I slutändan finns ju lagstiftningsverktygen som riksdagen hanterar också i de här frågorna, och då är det intressant att få veta hur man från regeringen bedömer att man vill gå vidare i dessa frågor.

Frågan var väl egentligen mest retorisk från min sida. Jag förväntade mig ett ganska tydligt svar om att man naturligtvis avser att följa riksdagens tillkännagivanden.

Nu har vi haft en principiell diskussion, men i sak kan jag konstatera att jag tror och hoppas att statsrådet är medveten om att man naturligtvis skapar oro när man tillsätter en utredning om avveckling och inte kommer med konkreta besked i olika frågor. Även om jag kunde hoppas att man utreder Bromma flygplats utan att vilja avveckla den är hela syftet med utredningen att fundera på hur man kan avveckla den, och det skapar stor oro.

Jag förväntar mig naturligtvis att regeringen följer de tillkännagivanden som finns. Vi har redan lämnat två tillkännagivanden i Brommafrågan. Frågan är vad man ska göra efter ett eventuellt tredje. Men den debatten lär fortsätta. Vi får väl helt enkelt se vad som händer i vår, när vi också behandlar flygfrågorna.

Jag vill dock avsluta i en positiv ton. Det här är faktiskt vår sista debatt för året, och jag vill såklart önska alla en god jul! Jag glömde säga det i mitt anförande, och det är mitt fel. Från de väldigt hårda tonerna till de lite mjukare! Jag önskar herr talmannen, all personal, statsrådet förstås, alla ledamöter och även vårt fantastiska kansli, som gör ett utmärkt arbete, en god jul! Jag är glad över att vi kan ha en dialog, vara osams i vissa frågor och sedan faktiskt ha väldigt trevligt däremellan. God jul till er alla!

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Kommunikationer

(Applåder)


Anf. 183 Statsrådet Anna Johansson (S)

Herr talman! Det är svårt att gå in hårt efter en sådan avslutning!

Jag inledde min förra replik med att säga att vi självklart tar tillkännagivanden från riksdagen på största allvar. Det gör vi även med de här. Den ena frågan är, som Jessica Rosencrantz vet, långt gången i en utredning. Regeringen har för avsikt att komma tillbaka när det gäller 74-tonsfrågan. När det gäller Bromma har vi varit väldigt tydliga med att det inte kommer att ske någon nedläggning av Bromma flygplats med mindre än att man kan säkerställa flygtrafiken till och från Stockholm och övriga delar av landet. Samtidigt kan man konstatera att den stora oron verkar vara mest utbredd bland borgerliga politiker, såväl i den här salen som runt om i landet. I övrigt tror jag att de flesta inser att det är flygtrafiken och inte den geografiska placeringen som är allra viktigast. Men vi kommer självklart att fortsätta att ta riksdagens tillkännagivanden på stort allvar och leverera klok politik och svar på de tillkännagivanden som vi fått.

Jag får tacka både Jessica Rosencrantz och övriga i utskottet för ett gott samarbete under det här året. Det har varit både lärorikt och spännande, tycker jag. Jag hoppas att ni alla får njuta av en god julledighet och att den blir precis så lugn och gärna vit som vi hoppas.


Anf. 184 Rikard Larsson (S)

Herr talman! Jag yrkar bifall till reservation 1 från Socialdemokraterna och Miljöpartiet och i övrigt bifall till utskottets förslag till beslut.

Det som sakfrågan berör i reservation 1 - egentligen är det lite grann samma fråga som behandlas i reservation 2 av Alliansen - är myndighetsavgifter inom luftfarten och andra avgifter som tas ut av Transportstyrelsen. Inför behandlingen av budgeten för 2015 fanns det en motion från Moderaterna i detta ämne. I grova drag kan man säga att den motionen handlade om små företags möjligheter att hantera avgifter från Transportstyrelsen för till exempel tillsynen.

När man går tillbaka och tittar på denna fråga och diskuterar hur den ska behandlas tror jag att det är bra att man får en bild av vad det handlar om. Det handlar om en ordning där den allmänna myndighetsavgiften inom luftfarten ska fasas ut, så att varje område finansieras genom direkta avgifter. Beslutet om detta bereddes och fattades under en borgerlig regering.

I och med sin motion vände sig Moderaterna till oss och meddelade att de ändrat sin politik. Moderaterna var oroliga för konsekvenserna av den politik de själva hade fattat beslut om. Vi sa att vi är villiga till en översyn på området, en bred överenskommelse i trafikutskottet och ett tillkännagivande till regeringen om att se över detta. Så blev det också. Vi riktade ett tillkännagivande till regeringen. Regeringen tog hand om tillkännagivandet och gav ett uppdrag till Transportstyrelsen. Transportstyrelsen ska redovisa uppdraget i mars 2016.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Kommunikationer

Jag tror att det är fler än jag som blir väldigt förvånade när nu samma motioner återkommer. Dessutom har man plussat på med en motion till som handlar om samma sak. Vad innebär det? Jag ställer min fråga framför allt till Moderaterna. Är vi inte längre överens om den översyn som nu görs? Vad betyder det att man lägger fram en ny motion i samma ärende? Vad betyder det nya tillkännagivandet? Gäller då inte längre det tillkännagivande som regeringen nu arbetar med? Det blir väldigt förvirrande när man bedriver den typ av politik som den borgerliga alliansen och framför allt Moderaterna nu bedriver.

För några veckor sedan besökte trafikutskottet Transportstyrelsen på en studieresa till Östergötland. Vi fick då många möjligheter att ställa frågor om det uppdrag som Transportstyrelsen fått från regeringen. Jag ställde själv frågor och fick för min del betryggande svar. Transportstyrelsen har förstått innebörden i riksdagens tillkännagivande och tittar på de frågor som vi varit oroliga för. De undersöker detta och kommer att återkomma till regeringen i mars 2016 som planerat.

Herr talman! Jag tror att det kommer att bli många märkliga debatter i den här kammaren ifall bland annat Moderaternas förslagsställande utgår från ett misstänkliggörande av regeringens ambition i uppdragen till myndigheterna och dessutom ett ifrågasättande av de överenskommelser som vi gör tillsammans med Moderaterna. Vi hörde i replikskiftet nyss hela tiden ett ifrågasättande av huruvida man kommer att ta hand om tillkännagivandet.

För oss är det väldigt klart och tydligt: Gör vi en överenskommelse och ett tillkännagivande till regeringen gäller dessa. Regeringen markerar det genom att ta hand om tillkännagivandet. Sedan väntar vi på den utvärdering som vi gemensamt kommit överens om ska göras.

Herr talman! Än en gång yrkar jag bifall till reservation 1 och i övrigt bifall till utskottets förslag.

(Applåder)


Anf. 185 Jessica Rosencrantz (M)

Herr talman! Jag tackar Rikard Larsson för inlägget. Det här är en fråga som egentligen min kollega Edward Riedl skulle ha varit här och debatterat, men tyvärr har han fått förhinder.

Om vi ska resonera lite kring den här frågan kan jag konstatera att det var väldigt bra att vi var överens om det tillkännagivande som vi hade. Men det som har hänt sedan dess är att myndigheten har gått i precis motsatt riktning, vilket Rikard Larsson också mycket väl vet. Man har sänkt avgifterna, medan vi gemensamt hade ett resonemang om att man snarare borde gå åt andra hållet. Det är väl detta som vi finner det påkallat från Alliansens sida att uppmärksamma. Även om vi har ett tillkännagivande och frågan utreds har man de facto från myndighetens sida gått i precis motsatt riktning.

Som Rikard Larsson väl vet är det många tekniska detaljer i detta, och vi ska av olika skäl inte upprepa alla dem i kammaren. Men bevekelsegrunden från Alliansens sida är alltså att vi inte är nöjda med att myndigheten går i precis motsatt riktning efter att vi i utskottet antagit ett tillkännagivande.


Anf. 186 Rikard Larsson (S)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Kommunikationer

Herr talman! Jag är medveten om att detta egentligen är en fråga som ledamoten Riedl skulle hantera. Därför strök jag också de allra hårdaste påhoppen i mitt anförande.

Det fungerar så att riksdagen gör ett tillkännagivande till regeringen. Sedan är det regeringen som tar hand om tillkännagivandet. Riksdagen riktar inte tillkännagivanden till myndigheterna.

Jag vill ställa en motfråga. Jag delar bilden att Transportstyrelsen föreslog en förändring av avgiften som gick i en annan riktning än den som motionen innehöll. Motionen var dock inte fullt ut bifallen.

Menar ledamoten att statsrådet skulle gå in och beordra myndigheten att fatta ett annat myndighetsbeslut? Det är i så fall en väldigt märklig ordning och något som regeringen inte ägnar sig åt, nämligen ministerstyre. Så kan det naturligtvis inte fungera.

Myndigheten fattar sina beslut. Regeringen tar hand om tillkännagivandet. Sedan får myndigheterna uppdrag. Precis så har det gått till, och precis i den ordningen ska det skötas. Det är precis vad vi kom överens om.


Anf. 187 Jessica Rosencrantz (M)

Herr talman! När vi diskuterade det förra tillkännagivandet nådde vi fram till en kompromiss, där vi delvis gav med oss och inte förordade en riktigt lika skarp formulering som i vår egen motion, just för att vi såg behovet av en blocköverskridande överenskommelse. Då hittade vi en mjukare formulering i tillkännagivandet.

När vi följer utvecklingen ser vi att det går i precis motsatt riktning mot vad vår ursprungliga motion och den nya motionen krävde. Då tycker jag och Alliansen att det finns en anledning att visa vilken som är trafikutskottets viljeinriktning. Sedan kan man ha full respekt för den beslutsordning som finns, men från utskottets sida har vi inte varit främmande för att visa vår viljeinriktning i många olika sammanhang, om det så gäller fördubbling av kollektivtrafik eller den här frågan. När vi såg att myndigheten gick i precis motsatt riktning mot vad diskussionen var i det förra tillkännagivandet - nu blir det väldigt tekniskt - kände vi naturligtvis en oro.

Vi tror att det till syvende och sist handlar om att säkerställa god standard och säkerhet för de flygbolag som trafikerar här och i slutändan för de resenärer som flyger. Då är inte dagens avgiftsuttag tillfredsställande.


Anf. 188 Rikard Larsson (S)

Herr talman! Med all respekt och önskan om god jul och så vidare måste jag säga att jag blir än mer förvirrad här. Jag blir inte klar över om oppositionen tycker att regeringen ska syssla med ministerstyre och beordra myndigheterna att fatta en annan typ av beslut än dem som de självständigt fattar.

Vi var överens om tillkännagivandet. Regeringen gör precis det som står i tillkännagivandet. Jag blir inte riktigt klok på vad Alliansen egentligen vill. Trots att vi har tagit emot tillkännagivandet och gör precis som vi kom överens fortsätter man att väcka motioner i samma fråga. Jag kan bara tolka det på ett sätt, nämligen som att man inte är nöjd med de uppgörelser vi har om tillkännagivandet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Kommunikationer

Det är väldigt olyckligt, för det var en bra och kraftfull signal från den här kammaren om att man måste se över den nuvarande ordningen utifrån om den drabbar enskilda företag och branscher på ett negativt sätt. Det är precis de uppdragen som Transportstyrelsen har fått och nu ska utföra. Då väljer Moderaterna att ta ett kliv i en annan riktning. Det är mycket olyckligt.

Som avslutning instämmer jag i vad Jessica Rosencrantz sa i sitt tidigare inlägg om en god jul till alla.


Anf. 189 Per Klarberg (SD)

Herr talman! Vi står naturligtvis bakom vår budgetmotion, men eftersom Sverigedemokraterna är det parti som satsar mest på infrastrukturen är våra satsningar högre än de satta ramarna, och vi kan därför inte yrka bifall till vår budget på området.

Sveriges storlek och befolkningstäthet medför utmaningar när det gäller tillgång till service och tjänster, främst på landsbygd. Ett väl utbyggt och driftssäkert kommunikationsnät, vare sig det handlar om bredband eller post, är av yttersta vikt för att hela Sverige ska blomstra och utvecklas. Därför ser Sverigedemokraterna att staten spelar en viktig roll när det gäller bland annat bredbandsutbyggnad, och att reformer sannolikt är nödvändiga för att ge postbranschen förutsättningar att utvecklas och möta de utmaningar som vårt ändrade konsumtionsbeteende presenterar, både vad gäller varor och information.

Sverigedemokraterna vill, förutom övriga satsningar, införa en marknadspott för investeringar utöver den ordinarie budgetramen, motsvarande 2 procent av hela utgiftsområde 22. Marknadspotten syftar till att snabbt kunna användas för att bygga bort uppkomna flaskhalsar som står i vägen för betydande investeringar inom näringslivet. Förslaget ligger helt i linje med vad som lyfts fram av Näringslivets Transportråd.

Sverigebygget, eller Sverigeförhandlingen, stöds av alla inblandade parter, och berörda kommuner är angelägna om att så fort som möjligt påbörja bostadsbyggandet, något man menar kräver att järnvägen är färdigställd. Enligt Trafikverkets planering är höghastighetsjärnvägen, med byggstart år 2020, i bästa fall färdig år 2035 men troligare år 2040. Den uppskattade kostnaden för projektet uppgick till för en vecka sedan till 170 miljarder kronor. I fredags presenterade Trafikverket en skräll - projektet blev plötsligt 90 miljarder kronor dyrare. Jag återkommer till detta lite senare i mitt anförande.

Herr talman! Allmänhetens bristande förtroende för Trafikverket kan riskera hela Sverigeförhandlingen eftersom man anser att man hittills inte kunnat leverera tåg i tid, slutföra projekt snabbt nog, bedriva en kostnadseffektiv verksamhet eller stå för ett fungerande underhåll.

Trafikverket har redan i dag problem att sköta järnvägsanläggningen och bör inte belastas med Sveriges största infrastrukturprojekt, med stor påverkan på statsbudgeten, då detta skulle kunna påverka projektet genom långsam utbyggnad, senfärdigt agerande och kompetensbrist. Det är därför en fördel om Trafikverket kan koncentrera sig på den befintliga järnvägsanläggningen och säkerställa att underhåll sköts, förhindra olyckor och garantera att tåg kommer i tid. Bara detta är en mycket krävande uppgift för Trafikverket.

Eftersom Trafikverket till mycket stor del består av personal med vägkompetens är organisationen felriggad för att genomföra Sveriges största järnvägsprojekt. Kompetens och företagskultur lever inte upp till kraven, vilket är tydligt eftersom Ostlänken redan i dag är försenad.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Kommunikationer

Herr talman! Låt mig tala om Ostlänken. På Trafikverkets hemsida kan man läsa att Ostlänken ska börja byggas 2018, och det första tåget ska rulla 2028. Vi pratar här om en sträcka järnväg som är 15 mil lång som Trafikverket behöver tio år för att bygga.

När det gäller kostnadsökningen med 90 miljarder kronor för hela höghastighetsjärnvägsbygget skyller Trafikverket på geologiska förutsättningar, att marken där spåren byggs inte får sjunka och att det inte får vara några ändringar i höjd- eller sidled.

Jag kan konstatera att Trafikverket drabbades av millenniebuggen år 2000, för när alla andra myndigheters klockor ställdes om från år 1999 till år 2000 ställdes Trafikverkets klockor om till år 1900. Trafikverket tror att det nu är år 1915, och man ska bygga Ostlänken med 100 år gammal teknik. Inom parentes kan jag nämna att Malmbanan mellan Luleå och Gällivare, som byggdes år 1882-1887, är 25 mil lång, och på den tiden byggde man den på fem år. Trafikverket behöver tio år på sig år 2015 för att bygga en järnväg som är 15 mil lång.

Trafikverket bygger järnväg på ett mycket föråldrat sätt. På Ostlänken ska man bygga 200 specialtillverkade broar, där varje bro är tre gånger så dyr som en prefabricerad bro. Senast man byggde specialtillverkade broar var på Botniabanan, där man nu får köra med begränsad hastighet på 50 procent av broarna eftersom det uppstår problem med blandad byggteknik, där markbyggd höghastighetsbana mixas med broar.

Trafikverket avser alltså att bygga Ostlänken, det vill säga sträckan Järna-Linköping med föråldrad byggteknik. Man behöver alltså tio år på sig för att bygga 15 mil järnväg. Det är katastrof!

Använder man sig av modern byggteknik, det vill säga bygger järnväg på lågbroar med prefabricerade broelement, har vi hela höghastighetsjärnvägen mellan Stockholm, Göteborg och Malmö klar på fem år från byggstart.

I Kina byggde man järnvägen mellan Peking och Shanghai på mindre än fem år, och det är en sträcka på nästan 120 mil.

Ett högaktuellt exempel är Indien, där man med japansk kunskap ska bygga en höghastighetsjärnväg på lågbro mellan Mumbai och Ahmadabad. Sträckan är 50 mil. Byggstarten är 2017. Och hela järnvägen tas i drift år 2023. Man bygger alltså en 50 mil lång järnväg på fem år.

Trafikverket i Sverige behöver tio år på sig för att bygga en järnväg på 15 mil. Till vilken nytta? Det finns inte en tågoperatör i hela världen som är intresserad av att köpa in höghastighetståg för att trafikera sträckan Stockholm-Linköping.

Om vi bestämmer oss för att bygga en höghastighetsjärnväg måste det till ett helhetsgrepp. Vi kan inte fortsätta låta Trafikverket bygga järnväg med föråldrad byggteknik. Vi kan inte fortsätta låta Trafikverket bygga lite höghastighetsjärnväg här och lite höghastighetsjärnväg där, som ett lapptäcke. Så länge järnvägen inte är klar i sin helhet får vi nämligen inte in några intäkter. Och vi kan inte låta Trafikverket handskas med våra skattepengar som om de vore monopolpengar.

(Applåder)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Kommunikationer

I detta anförande instämde Sara-Lena Bjälkö, Johan Nissinen och Jimmy Ståhl (alla SD).


Anf. 190 Sten Bergheden (M)

Herr talman! Jag tänkte beskriva lite grann vad regeringen jobbar med och vad man kanske borde jobba med i stället.

När vi var vid makten under den förra mandatperioden fick vi ofta höra kritik mot att vi utredde vissa saker och att det tog väldigt lång tid innan det blev beslut. Det tar tid att både utreda och lyssna in innan man kommer fram till beslut - det är vi medvetna om.

Jag kan hålla med om att utredningar emellanåt borde kunna gå snabbare. Jag är gärna med i en process där vi tittar över det sätt vi jobbar på för att underlätta utredning och för att vi ska komma fram till beslut snabbare. Detta blir viktigare och viktigare, då vi lever i en omvärld som ständigt förändras och då konkurrenssituationen förändras för våra företag. Hänger vi inte med förlorar vi både företag och arbete här i Sverige.

Herr talman! Jag vill ta upp några viktiga exempel på regeringens märkliga arbetssätt. Den nuvarande miljöpartistiskt styrda vänsterregeringen har börjat med konststycket att utreda det som redan är utrett och klart. Man tillsätter nya utredningar om sådant som riksdagen redan har sagt ja eller nej till. Det är utrett och klart, och det utreds igen och igen. Det kostar pengar. Det kostar tid. Och det hindrar effektiviteten i samhället.

Vi i Alliansen utredde förslag om att införa ett beställaransvar. Vi utredde samtidigt om man eventuellt skulle införa samma regler som Finland har när det gäller beställaransvaret. Vi ansåg då att vi skulle pröva steg ett först i beställaransvaret och se hur det fungerade. Och vi anser nu att man borde gå vidare och införa steg två.

Vad gör då den nuvarande regeringen? Jo, man tillsätter en ny utredning för att se hur detta skulle kunna införas, det som redan tidigare var utrett och klart. Den utredningen ska vara färdig den 15 mars 2016.

Vi ville införa klampning längre än 24 timmar. Flera tyckte då att det var komplicerat. Det krävdes att vi gick igenom detta juridiskt för att vi skulle klara av det på alla fronter. Då hävdade oppositionen att det inte var några svårigheter. Det kunde införas omedelbart om bara viljan fanns. Oppositionen pratade då om att man ville klampa på riktigt, det vill säga längre än 24 timmar.

Nu sitter samma politiker vid regeringsmakten. I stället för att införa det som var oerhört enkelt att införa före valet, när vi lade fram förslaget om 24 timmar, har man nu tillsatt - hör och häpna - ytterligare en utredning för att se hur detta enkla ska kunna införas. Den utredningen är inte klar förrän den 1 maj 2017. Ja, ni hörde rätt. Det ska alltså ta ända fram till den 1 maj 2017 innan man har kommit fram till om det är möjligt att klampa längre tid än 24 timmar. Det som skulle vara gjort i ett enda klubbslag före valet tar nästan tre år för den här regeringen. Då har man ändå inte tagit beslutet. Efter den utredningen ska det säkert beredas på Regeringskansliet och på annat håll innan vi verkligen har ett nytt beslut.

Sedan gäller det nästa utredning som vi i Alliansen gjorde klar. Pia påstod i ett tidigare inlägg att regeringen har gjort det här. Nej, så var det inte riktigt. Det var vi som gjorde klar utredningen om 64 och 74 ton. Den låg färdig på bordet för att klubbas i augusti månad 2014. Ni tillträdde efter valet. Vad hände efter detta?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Kommunikationer

Det är oerhört viktigt att vi får både tyngre och längre lastbilar. Det stärker vår konkurrenskraft. Framför allt minskar det miljöutsläppen. Men vad gjorde regeringen när det bara handlade om ett klubbslag? Jo, man tillsatte en ny utredning om samma sak. De skyllde på att de också skulle se hur järnvägssystemet drabbas om lastbilarna i Sverige lastar några extra ton, precis som man gör i Finland, som om det skulle påverka järnvägstrafiken i Sverige att några lastbilar kan ta med sig lite mer skog och att några flisbilar och bulkbilar kan lasta lite tyngre och utnyttja transporterna fullt ut.

Detta införde Finland med ett klubbslag utan en enda utredning.

Vad kom då den här utredningen, som presenterades den 30 november, fram till? Jo, den kom fram till samma sak som alliansregeringens utredning kom fram till i augusti månad. Det är fullt möjligt att införa detta. Det är fullt möjligt att införa det på begränsade sträckor redan nu. Vi kan sedan gå vidare och titta på nya lösningar framåt när det gäller att förstärka vissa områden.

Sverige och Sveriges företagare har förlorat konkurrenskraft på grund av att den här regeringen väljer att utreda det som redan är utrett.

Herr talman! Vi har på försök sedan 2012 haft alkobommar både i Göteborg och i Frihamnen i Stockholm. Alla talar om att detta är en stor framgång, framför allt eftersom det har skapat en osäkerhet hos dem som har tänkt smita igenom - de kan faktiskt bli stoppade. Man tar färre och färre, vilket är bra. Det betyder att människor är nyktra på ett annat sätt.

Detta är färdigt. Utvärderingen är klar. Alla är positiva. Vad tror ni då att den nya regeringen gör? Jo, man tillsätter en ny utredning som ska titta på hur detta ska lösas. Man ger uppdrag till Trafikverket. Då ska man komma ihåg att Trafikverket har varit med under hela försöksperioden. Man har varit med och jobbat med den här biten. Och vi i riksdagen har tagit ett beslut och sagt att vi faktiskt vill ha alkobommar uppsatta i våra hamnar.

Återigen: Man använder pengar i onödan. Man försenar besluten och fördröjer åtgärderna och tillsätter en ny utredning för att se hur detta ska lösas.

Man försökte stoppa utbyggnaden av Förbifart Stockholm, vilket resulterade i att vi i det här landet förlorade 170 miljoner kronor. Dessa pengar hade med råge räckt till att sätta upp de alkobommar vi behöver i våra hamnar. Den kostnaden ligger på ungefär 100 miljoner kronor. Men i stället valde den nuvarande regeringen att göra den här prioriteringen. Man spelade bort pengarna på Förbifart Stockholms sena utbyggnad. Och nu säger man: Vi har inga pengar avsatta för att bygga alkobommar i våra hamnar.

Herr talman! Det är märkligt att man kan göra en sådan prioritering, att man har pengar till att försena projekt som behöver byggas och att man sedan inte har pengar till att bygga det som faktiskt måste byggas i landet.

Herr talman! Nu utreder regeringen en nedläggning av Bromma flygplats. Detta görs trots att vi i riksdagen tydligt sagt att vi inte kommer att lägga ned Bromma flygplats. Jag tror att riksdagen har varit oerhört tydlig på den punkten - trafikutskottet har varit det. Trots det fortsätter regeringen att lägga pengar på att utreda hur detta ska kunna förverkligas. Kan vi lägga ned Bromma flygplats och i så fall använda platsen för bostadsändamål i stället?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Kommunikationer

(FÖRSTE VICE TALMANNEN: Talaren har nu talat dubbelt så länge som talaren anmälde att talaren skulle tala.)

Herr talman! Jag kortar mitt anförande lite. Här kommer några råd till nuvarande regering:

Vi säger nej till flygskatt. Jag tror att det är bra att man observerar det i stället för att hålla på och utreda det. Vi säger också nej till kilometerskatt. Det kan vara smart att notera det i stället för att fortsätta utreda. Vi säger också nej till att lägga ned Bromma flygplats.

Vi säger ja till att omedelbart ta beslut om 74 ton på lastbilar. Vi säger också ja till att omgående sätta upp alkobommar i våra hamnar. Vi säger ja till ytterligare ett steg i beställaransvaret. Vi säger också ja till längre tid än 24 timmar vid klampning.

Det kan vara bra för regeringen att notera detta. Då skulle vi spara väldigt mycket onödiga utredningspengar i det här landet.

Avslutningsvis: Regeringen lovade att vi skulle ha den lägsta arbetslösheten 2020. Detta har havererat. Men tydligen försöker nu regeringen åtgärda detta genom att skapa jobb runt Regeringskansliet med alla dessa utredningar om saker och ting som vi redan har utrett.

Jag vill avsluta med att önska god jul till vårt kansli, till herr talmannen och presidiet, till ledamöterna i trafikutskottet och till övriga åhörare!

(Applåder)

I detta anförande instämde Erik Ottoson, Jessica Rosencrantz och Boriana Åberg (alla M), Anders Åkesson (C), Said Abdu (L) och Robert Halef (KD).


Anf. 191 Sara-Lena Bjälkö (SD)

Herr talman! Jag skulle vilja börja med att tacka er i trafikutskottet för behandlingen av min motion 2015/16:2042 Representation från motorhobbyn i berörda myndigheter.

I Sverige är i dag organisationerna som är knutna till motorhobbyn kraftigt växande både på hobbynivå och inom den kommersiella sektorn. Det handlar om alltifrån radiostyrda bilar till formel 1.

Branschen sysselsätter i dag tusentals personer i Sverige inom tillverkning, service och reparationer samt försäljning med mera. Detta genererar inte bara arbetstillfällen utan även stora inkomster till staten. Eftersom denna sektor växer stadigt anser jag att organisationer inom branschen, till exempel American Car Club Sweden eller för den delen Kungliga Automobilklubben, bör få rätt till insynsplatser i de myndigheter som tar beslut i frågor som påverkar branschen.

Herr talman! Organisationerna kan även bli ett nyttigt bollplank för de berörda myndigheterna, eftersom deras specialkompetens måste anses som ett viktigt komplement. Jag anser att regeringen bör avse att utöka samarbetet med berörda organisationer inom motorbranschen, vilket i längden kommer att underlätta både för myndigheter och för organisationer.

Kommunikationer

Jag läser i utskottets ställningstagande till min motion: "Det är viktigt intresseorganisationers kunskap tas till vara och att de ges insyn i beslutsfattande samt möjlighet att lämna synpunkter i frågor som berör dem. Utskottet vill lyfta fram att myndigheterna på transportområdet ordnar samråd med intresseorganisationer och skickar ut förslag på remiss till dem. Enligt utskottets mening är detta ett effektivt tillvägagångssätt. Även myndigheterna gynnas av kontinuerliga kontakter med intresseorganisationerna."

Med tanke på trafikutskottets svar och dess vilja till att se ett utökat samarbete med berörda intresseorganisationer ser jag min motion som ett stort steg i rätt riktning och hoppas givetvis att man ändrar sig och bifaller min motion när vi går till votering i kammaren.

Med detta yrkar jag bifall till reservation 5. Även jag vill önska alla en trevlig ledighet och en god jul till er som firar jul!

(Applåder)

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut skulle fattas den 15 december.)

Beslut, Genomförd

Beslut: 2015-12-15
Förslagspunkter: 5, Acklamationer: 1, Voteringar: 4

Protokoll med beslut

Förslagspunkter och beslut i kammaren

  1. Anslagen för 2016 inom utgiftsområde 22 Kommunikationer

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    a) Anslagen för 2016Riksdagen anvisar anslagen för 2016 inom utgiftsområde 22 enligt utskottets förslag i bilaga 3.

    Därmed bifaller riksdagen proposition 2015/16:1 utgiftsområde 22 punkterna 1-17 och avslår motionerna

    2015/16:1938 av Caroline Szyber m.fl. (KD) yrkande 5,

    2015/16:2018 av Désirée Pethrus m.fl. (KD) yrkande 14,

    2015/16:2353 av Tony Wiklander m.fl. (SD),

    2015/16:3057 av Jessica Rosencrantz m.fl. (M) yrkandena 1-4,

    2015/16:3147 av Penilla Gunther m.fl. (KD) yrkandena 5, 8 och 9,

    2015/16:3148 av Robert Halef m.fl. (KD) yrkandena 1, 17, 21 och 31,

    2015/16:3153 av Anders Åkesson m.fl. (C) och

    2015/16:3203 av Said Abdu m.fl. (FP).b) Bemyndiganden om ekonomiska åtagandenRiksdagen
    1. bemyndigar regeringen att under 2016 för anslaget 1:1 Utveckling av statens transportinfrastruktur ingå ekonomiska åtaganden som inklusive tidigare gjorda åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 91 600 000 000 kronor 2017-2050,
    2. bemyndigar regeringen att för 2016 ta upp lån i Riksgäldskontoret som inklusive tidigare gjord upplåning uppgår till högst 42 000 000 000 kronor för vissa infrastrukturprojekt,
    3. bemyndigar regeringen att under 2016 för anslaget 1:2 Vidmakthållande av statens transportinfrastruktur ingå ekonomiska åtaganden som inklusive tidigare gjorda åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 20 700 000 000 kronor 2017-2021,
    4. bemyndigar regeringen att under 2016 för anslaget 1:7 Trafikavtal ingå ekonomiska åtaganden i samband med tjänstekoncessioner, avtal om trafiktjänst baserat på allmän trafikplikt, samverkansavtal och upphandling av transportpolitiskt motiverad trafik som inklusive tidigare gjorda åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 7 500 000 000 kronor 2017-2027,
    5. bemyndigar regeringen att under 2016 för anslaget 1:11 Trängselskatt i Stockholm ingå ekonomiska åtaganden som inklusive tidigare gjorda åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 13 500 000 000 kronor 2017-2057,
    6. bemyndigar regeringen att under 2016 för anslaget 1:14 Trängselskatt i Göteborg ingå ekonomiska åtaganden som inklusive tidigare gjorda åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 4 200 000 000 kronor 2017-2037,
    7. bemyndigar regeringen att under 2016 för anslaget 2:2 Ersättning för särskilda tjänster för personer med funktionsnedsättning ingå ekonomiska åtaganden som inklusive tidigare gjorda åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 170 000 000 kronor 2017 och 2018,
    8. bemyndigar regeringen att under 2016 för anslaget 2:3 Grundläggande betaltjänster ingå ekonomiska åtaganden som inklusive tidigare gjorda åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 36 000 000 kronor 2017-2021,
    9. bemyndigar regeringen att under 2016 för anslaget 2:5 Driftsäker och tillgänglig elektronisk kommunikation ingå ekonomiska åtaganden som inklusive tidigare gjorda åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 110 000 000 kronor 2017-2019.

    c) Godkännande av investeringsplanRiksdagen godkänner investeringsplanen för Sjöfartsverket för 2016-2018 och investeringsplanen för Luftfartsverket 2016-2019.
    d) Övriga bemyndiganden och godkännande av ekonomiska mål

    Riksdagen
    1. godkänner de ekonomiska målen för Sjöfartsverket samt bemyndigar regeringen att besluta om utdelning och skattemotsvarighet i enlighet med vad regeringen förordar,
     2. bemyndigar regeringen att för 2016 ge Sjöfartsverket finansiella befogenheter i enlighet med vad regeringen förordar,
     3. godkänner de ekonomiska målen för Luftfartsverket samt bemyndigar regeringen att besluta om utdelning och skattemotsvarighet i enlighet med vad regeringen förordar,
    4. bemyndigar regeringen att för 2016 ge Luftfartsverket finansiella befogenheter i enlighet med vad regeringen förordar,
     5. fastställer avgiftsuttaget för finansiering av åtgärder mot allvarliga fredstida hot och påfrestningar som gäller elektronisk kommunikation till högst 100 000 000 kronor under 2016.

  2. Transportstyrelsens tillsynsavgifter

    Kammaren biföll utskottets förslag

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslag

    Utskottets förslag:
    Riksdagen ställer sig bakom det som utskottet anför om att regeringen bör genomföra en generell översyn av Transportstyrelsens tillsynsavgifter med incitament till att nå ökad effektivitet och tillkännager detta för regeringen.Därmed bifaller riksdagen motion

    2015/16:3059 av Jessica Rosencrantz m.fl. (M, C, FP, KD) yrkande 18.
    • Reservation 1 (S, MP)
    Omröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 1 (S, MP)
    PartiJaNejAvståendeFrånvarande
    S010409
    M75108
    SD46002
    MP02401
    C18004
    V01803
    L16003
    KD50101
    -0001
    Totalt1601471032
    Ledamöternas röster
  3. Myndighetsavgift för flyget

    Kammaren biföll utskottets förslag

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslag

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motion

    2015/16:1730 av Edward Riedl (M).
    • Reservation 2 (M, C, L, KD)
    Omröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 2 (M, C, L, KD)
    PartiJaNejAvståendeFrånvarande
    S104009
    M07518
    SD46002
    MP24001
    C01804
    V17004
    L01603
    KD01501
    -0001
    Totalt191124133
    Ledamöternas röster
  4. Sjöfartsverkets finansiering

    Kammaren biföll utskottets förslag

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslag

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motion

    2015/16:188 av Emma Wallrup m.fl. (V) yrkande 6.
    • Reservation 3 (V)
    Omröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 3 (V)
    PartiJaNejAvståendeFrånvarande
    S104009
    M76008
    SD46002
    MP23002
    C18004
    V01803
    L16003
    KD20131
    -0001
    Totalt285181333
    Ledamöternas röster
  5. Samråd med intresseorganisationer

    Kammaren biföll utskottets förslag

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslag

    Utskottets förslag:
    Därmed avslår riksdagen motionerna

    2015/16:2042 av Sara-Lena Bjälkö (SD) och

    2015/16:3059 av Jessica Rosencrantz m.fl. (M, C, FP, KD) yrkande 29.
    • Reservation 4 (M, C, L, KD)
    • Reservation 5 (SD)
    Omröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 4 (M, C, L, KD)
    PartiJaNejAvståendeFrånvarande
    S104009
    M07518
    SD00462
    MP24001
    C01804
    V18003
    L01603
    KD01501
    -0001
    Totalt1461244732
    Ledamöternas röster