Utgiftsområde 21 Energi

Herr talman! Låt oss först och främst slå fast att arbetet med klimatfrågan är vår största och viktigaste utmaning. Det betyder att vi och hela världen måste bryta vårt beroende av fossila bränslen och satsa på både en kraftfull energieffektivisering och en storsatsning av förnybar energi, som solceller, vindkraft och biomassa. Det innebär också att vi här i Sverige gör oss mindre beroende av omvärlden, vilket är bra. Energifrågan är en av de största utmaningarna för oss alla, sade EU-kommissionär Günther Oettinger för ett tag sedan, och jag håller med. Att ge vårt energisystem en ny, mer hållbar och tryggare inriktning kommer att ta tid. Vi måste redan i dag våga fatta beslut med ambitiösa mål och inte bara tro att marknaden sköter det hela, som den borgerliga regeringen verkar tro. För att skapa en effektiv och konkurrenskraftig ekonomi med låga koldioxidutsläpp måste vi utforma en nationell, en nordisk och en europeisk energipolitik. Jag tycker att det är bra att både Nordiska rådet och EU driver frågan om energieffektivisering och elnätsdistribution. En väl fungerande elmarknad är av stor betydelse för Sverige. Det gäller såväl den elintensiva industrin som mindre företag, hushåll och villaägare. För några veckor sedan hade vi en intressant debatt här i kammaren om ökad konsumentmakt inom energiområdet. Tyvärr försatte regeringen sin chans att öka konsumentmakten. Den utveckling som vi har sett under de senaste åren reser en mängd frågor kring hur elmarknaden i sin helhet fungerar. Man kan som exempel ta införandet av elprisområden som är så ifrågasatt av alla - näringsliv, kommuner och hushåll. Herr talman! Elpriserna har slagit nya rekord de senaste åren. Vi har sett kraftiga prisstegringar som ett resultat av halvtomma vattenmagasin, kallt väder och kärnkraftverk som har gått på halvfart. I vinter hoppas vi alla på ett normalt elpris. Flera undersökningar visar att elpriset är en av de saker som oroar människor mest när det gäller den egna ekonomin. Många minns de senaste årens höga elräkningar. Dessa frågor måste hanteras och få ett svar. Därför behövs det en utredning av energipolitikens avreglering och hur det har påverkat helheten. Det räcker inte med att låta två professorer se över utfallet, utan vi vill ha en bred parlamentarisk utredning av hela politiken. Herr talman! Politiken har ett stort ansvar, och det krävs långsiktighet. Därför vill vi också se en bred politisk blocköverskridande överenskommelse. Det är inte bara vi socialdemokrater som vill se det, utan många av dem jag möter som är engagerade i energifrågor säger samma sak till mig: Snälla, ge oss en bred blocköverskridande överenskommelse. Vi vill ha långsiktiga spelregler och stabilitet. Vi socialdemokrater pekar ut målet om ett fossilfritt samhälle 2050 med ett hållbart energisystem baserat på förnybar energi med kraftfull energieffektivisering. Dessa ambitiösa mål ska vi ha klart för oss utmanar starka krafter som vill något annat. Ibland slås jag av hur konservativ energimarknaden är. Man utgår från hur det ser ut i dag och att det ska se ut så även 20-30 år framåt i tiden. Men tittar vi 20 år bakåt i tiden ser vi hur fort utvecklingen har gått. Vi har teknik i dag som vi inte trodde var möjlig för 20 år sedan. Herr talman! Jag kom in i riksdagen för drygt 17 år sedan, och när jag tittar tillbaka på den tiden och hur mobiltelefoner och datautrustningar har utvecklats är det helt otroligt. Jag menar att det är samma sak med energin. Jag tror inte att vi i dag kan tänka oss vad som kommer i morgon. Jag tror mycket på det tyska beslutet att stänga all kärnkraft eftersom det kommer att driva på forskning och teknikutveckling. Samtidigt som de stänger kärnkraften antar de nämligen också tuffa klimatmål. Vad händer i Japan inom forskning och teknikutveckling? Vi ska inte tro att vi här i Sverige leder utvecklingen. Tyvärr är det inte så, utan det är många andra länder som går före och vågar. Herr talman! Sol, vind och vatten heter en vacker sång som vissångaren Ted Gärdestad skrev och sjöng. Sol, vind och vatten är också grunden för vårt framtida energisystem plus skog och jordbruksprodukter. Tänk så spännande det är att få leva just i denna brytningstid, från det gamla in i det nya. Vi har haft dessa tekniksprång, och just nu är vi på väg in i ett nytt. Jag är glad över att få vara med och ta ansvar. Vi som är politiker här i dag ska våga vara visionärer utan att egentligen veta vad som komma skall. Vi har goda förutsättningar för vindkraft. Varför kan vi då konstatera att vi halkar efter övriga Norden och Europa? Vi måste ge möjligheter till lokalt delägande. Lös skattefrågan för vindkraftskooperativ! Genomför nettodebitering och se till att var och en kan bli mer av egen energiproducent! Som jag sade har vindkraften en stor potential i Sverige. Men det är viktigt att etableringarna sker rätt. Det är klart att vindkraftverken påverkar landskapsbilden, ljudeffekter kan störa och så vidare. Därför är det så viktigt var verken placeras och att planeringen sker i nära dialog med de närboende. En öppen dialog och utbildning och information är det bästa sättet att möta den oro som finns. För några veckor sedan satte värmländska medier fokus på vindkraftsutbyggnaden, och det visade ett stort intresse med många yttringar, alltifrån de som säger att man ska bygga allt som går till de som säger att vindkraft är den sämsta lösningen. Här gäller det att politiken är lyhörd och att vindkraftsindustrin har ett stort ansvar för att möta skepticismen från de boende. Vi i Sverige har ungefär samma förutsättningar för sol och solenergi som Tyskland. Ändå hamnar Sverige rejält efter. Eller också kan man säga att Sverige aldrig kommit upp ur startgroparna. På samma sätt är det med biogasen. Vi står kvar i startblocken och tittar förvirrat omkring oss och undrar: Var är alla? Vi behöver ge Energimyndigheten i uppdrag att ta fram underlag till planeringsmål för solenergi och el. Likaså behövs det en kraftfull handlingsplan för utvecklingen av biogas. Det gäller då allt från teknik till infrastruktur och distribution, och detta behöver göras tillsammans med branschen, som vi hört - några av er var ju i går på ett seminarium om energigaser. Vi socialdemokrater anser att det behövs armtag mellan näringslivet, forskningen och det offentliga för att utvecklingen ska gå framåt. Inom området förnybar energi finns det tydliga vinster med ett sådant samarbete. Herr talman! Energieffektivisering är en av de saker som är allra viktigast för att klara klimatmål och nå ett fossilfritt samhälle 2050. Här måste vi sätta upp tydliga nationella mål. Det övergår mitt förstånd att ni i regeringen väljer en annan beräkningsmodell för energieffektivisering än den som diskuteras i EU-sammanhang. Varför gör ni det? Jag hoppas på att få en väldigt bra förklaring till detta och inte minst om hur ni tänker jämföra Sveriges mål med EU:s. Hur kan vi se om vi når framgång? Och varför är ni sådana motståndare till nationellt bindande mål? Vi menar att utan mål skickar vi inga tydliga signaler om vad politiken vill. Samtidigt med detta behöver vi utveckla styrmedel för att nå framgång. Jag tänker på de så kallade vita elcertifikaten och, som i Norge, en energifond. Det finns säkert också andra intressanta sätt när det gäller att jobba med detta. Vi socialdemokrater menar att det behövs fler verktyg i verktygslådan för att nå framgång med energieffektiviseringen. En risk med den borgerligt ledda regeringens passiva energipolitik och passivitet inför energieffektiviseringen är att vi hamnar i EU:s bottenliga när det gäller hur vi minskar vår energianvändning. Det finns så mycket spännande att prata om när det gäller energiområdet, för det berör dig och mig på ett handfast sätt. Jag är glad över att ministern i dag finns med här i kammaren. Också det visar hur viktig energipolitiken är. Människor är beroende av att el kommer fram till bostaden, av att det går att driva våra bilar och av att industrin har konkurrenskraftiga energipriser. Avslutningsvis vill jag säga att jag hoppas att vi i denna för hela svenska folket så viktiga fråga får till stånd samtal över blockgränserna. Med detta yrkar jag bifall till reservationerna 1, 5, 6 och 7. Samtidigt vill jag passa på att önska er alla en riktigt god jul - detta sagt också med en önskan om god svensk mat på våra julbord.

Herr talman! I veckan rapporterades att ett svenskt solcellsföretag med verksamhet i Uppsala slagit världsrekord i effekt från tunnfilmssolceller. Det råder ingen tvekan om att Sverige har ett stort tekniskt kunnande inom området förnybar energi. Men samtidigt som vi får dessa nyheter vet vi att flera svenska solcellsföretag nyligen har flyttat sin verksamhet utomlands. Skälet är att Sverige saknar en hemmamarknad. Företagen uppger att oklarhet samt hotet om ny kärnkraft i Sverige gör det svårt för dem att veta om det finns plats för deras framtidsteknik. Sedan år 2009 har regeringen en energiöverenskommelse. Men det enda man tycks vara överens om är att man är överens. Vad man är överens om är dock fortfarande väldigt oklart. Representanter från de olika allianspartierna ger mycket olika bilder av vad energiöverenskommelsen innebär. Kanske kommer vi i dagens debatt att få höra de olika tolkningar som finns. Centerpartiet säger att överenskommelsen är en satsning på förnybart och att den inte kommer att innebära någon ny kärnkraft. Folkpartiet däremot gör tolkningen att det nu kan finnas möjligheter för ny kärnkraft. Att säga att marknaden ska lösa vilken ny energiproduktion som ska ta vid när dagens gamla kärnkraftverk går i pension duger inte när spelreglerna är så oklara. Vattenfall meddelar att huruvida de bygger ny kärnkraft beror på vilka spelregler som sätts upp. Dessa spelregler handlar förstås om vilken definition som görs av en kärnkraftssubvention. Regeringen har av riksdagen fått i uppdrag att återkomma med förslag om en lagstiftning som garanterar att kärnkraften inte ges några subventioner. Trots att det gått mer än ett och ett halvt år sedan regeringen fick uppdraget har man ännu inte gjort sitt arbete. Hela energipolitiken hänger helt enkelt på vilket besked som kommer att ges om kärnkraftens subventioner. I dag behandlar civilutskottet Miljöpartiets motion där vi skriver att kärnkraften ska stå på egna ben och ta fullt skadeståndsansvar om en olycka sker. Det har regeringen sagt nej till. Regeringens tal om att kärnkraften ska stå på egna ben blir allt osäkrare och otydligare. Hela den bransch som jobbar med förnybar energi väntar på besked. Otydligheten gynnar ingen, vare sig de företag som vill bygga kärnkraft eller dem som vill ha förnybart. Investeringar i ny elproduktion uteblir, och företag gör satsningar i andra länder i väntan på besked. Medan klimatutsläppen ökar kvarstår oklarheten om vad regeringens energipolitik faktiskt innebär. Herr talman! Jag ber att få presentera Miljöpartiets tydliga vision avseende energipolitiken. Vi anser att ett modernt och säkert energisystem till 100 procent ska baseras på förnybara energikällor. Det kräver inte några omvälvande reformer, utan det räcker om takten i effektiviseringen håller den nivå som EU har beslutat om - detta samtidigt som utbyggnaden av förnybar energi återställs till den nivå som vi hade åren 1970-2010. Därför vill Miljöpartiet höja budgetanslagen med 2 ½ miljard mer än regeringen föreslår i fråga om förnybart och energieffektivisering - en investering för ett mer framtidsinriktat Sverige. Att höja effektiviteten i energianvändningen kommer att bli en helt central del av energipolitiken, och området kommer att behöva stärkas kraftigt under de kommande åren. Miljöpartiet föreslår därför en kraftig höjning av anslaget till energirådgivning, konvertering från direktverkande eluppvärmning och en utvidgning av programmet för energieffektivisering, PFE, i industrin till att omfatta fler företag. För att återställa utbyggnadstakten av förnybar energi vill vi ha kvar de stöd till vindkraften som regeringen nu tar bort. När det gäller svenska förhållanden har Energimyndigheten nyligen fastslagit att utbyggnaden av vindkraft i Sverige har gett hushåll och industri ett lägre elpris. Utbyggnaden av vindkraften är alltså en ekonomiskt god affär för både företag och privatpersoner. Vidare föreslår Miljöpartiet en ökad satsning på solel och solvärme, medan regeringen helt tar bort det stödet. Inför riksdagsvalet 2010 lovade allianspartierna i sitt gemensamma valmanifest att genomföra ytterligare satsningar för att "stimulera utvecklingen av solvärme". Men i budgetpropositionen i september sviker man detta löfte. Stödet till solvärme tas helt bort redan i år och till solceller nästa år. Regeringen gör inga satsningar på biogas, medan Miljöpartiet föreslår dels ett produktionsstöd till gårdar där man gör biogas av gödsel, dels en utbyggnad av biogasmackar så att fler människor kan tanka miljövänligt. Regeringens politik innebär en slakt av stöden till energieffektivisering och förnybart. Sedan alliansregeringens energiöverenskommelse 2009 har stöden till effektivisering halverats. Tyvärr ger detta avtryck i verkligheten. Även om utbyggnaden av vindkraft nu går snabbt sjunker utbyggnadstakten av förnybart totalt sett i Sverige. Takten de kommande tio åren ligger på 1,2 procent per år - den lägsta takten på 40 år och den näst lägsta i EU näst efter Lettland. Även när det gäller effektivisering är Sverige sämst i klassen i EU. Sverige är inte bara ett av de få länder där energianvändningen spås öka utan också det land där den väntas öka allra mest. Det är dags för en framtidsinriktad energipolitik där energin används smartare och där osäker och gammaldags energi lämnas till historien och ersätts av den förnybara energi som växer runt om i världen. På senare år har möjligheten att skapa ett helt förnybart energisystem undersökts av många aktörer - det gäller allt från miljö- och branschorganisationer till banker, försäkringsbolag, konsultbolag och FN:s klimatpanel, IPCC. Med mycket liten variation kommer de alla fram till att ett system för förnybar energi kan skapas med den teknik som finns i dag, dessutom med en rimlig ekonomisk kalkyl. Den mest genomgripande analysen har gjorts av IPCC och presenterades i maj i år. Där undersöks flera scenarier för en sådan omställning. Slutsatsen är att det tekniskt och ekonomiskt går att till år 2050 täcka 80 procent av världens energianvändning med förnybara energikällor. Rapporten från IPCC fastslår att förnybar energi redan i dag är konkurrenskraftig kostnadsmässigt. Det konstateras också att olyckan i Fukushima kommer att öka säkerhetskraven och därmed kostnaderna för kärnkraften, vilket ger ytterligare konkurrensfördelar till den förnybara energin. Vid en internationell jämförelse har Sverige närmast unikt goda förutsättningar för en omställning till ett förnybart energisystem. Kartläggningar över den svenska situationen visar att Sverige kan ha ett helt förnybart energisystem långt innan 2050, troligen redan 2030. Miljöpartiets förslag att ge Energimyndigheten i uppdrag att utreda hur en sådan omställning kan ske har fått stöd av Socialdemokraterna och Vänsterpartiet. Om Centerpartiet, som på sin stämma uttalat en liknande ambition, skulle ställa sig bakom förslaget skulle det ges majoritet här i riksdagen. Detta är alltså ytterligare ett exempel på hur regeringens energiöverenskommelse är en låsning i svensk energipolitik. Herr talman! Sverige riskerar att bli omsprunget när resten av världen satsar på förnybar energi. I dag växer de förnybara energislagen snabbare i världen än kol- och kärnkraft tillsammans. Den svenska situationen är unik. Medan vi har bland de bästa förutsättningarna för förnybar energi är vi ett av de få länder där utbyggnadstakten av förnybart minskar. Det är dags att Sverige får en framtidsinriktad energipolitik. Jag yrkar bifall till reservationerna 2, 5 och 6.

Herr talman! Jag vill börja med att yrka bifall till reservation 3, och jag ber att få notera att vi också ha särskilt yttrande. Sverigedemokraterna har en positiv syn på kärnkraften. Vi vill satsa mer på kärnkraften, såväl när det gäller forskning som när det gäller utbyggnad. Genom investeringar i utveckling av ny teknik och fortlöpande uppdateringar av säkerheten kan kärnkraften trygga den framtida elförsörjningen. Därtill bör även en högre nyttjandegrad av den befintliga kapaciteten tryggas. Vi är inte längre bort än 13-14 år i tiden då de nuvarande kärnkraftverken har tjänat ut. Sverige tillhör de länder i världen som släpper ut minst koldioxid vid elproduktion. Vi kan tacka vattenkraften och kärnkraften för detta faktum. Vattenkraften och kärnkraften måste vi således slå vakt om. Jämför vi med våra grannländer Finland och Danmark ser bilden helt annorlunda ut. I Finland bygger bortåt hälften av elproduktionen på koldioxidgenererande förbränningsprocesser, och i Danmark är det uppemot 75 procent. Det i det här sammanhanget geografiskt sett lyckligt lottade Norge, med fjällmassiv och älvar som mer eller mindre stupar rätt ned i havet, får sin el så gott som till hundra procent från vattenkraften. Visst kan en viss utbyggnad av vindkraften vara på sin plats i Sverige, men hur den utbyggnaden skulle kunna minska de svenska koldioxidutsläppen ser jag inte direkt framför mig. Att helt ersätta kärnkraften med vindkraft får nog betecknas som en omöjlig och tyvärr också alltför kostsam framtidsvision. Vindläget är det som oftast styr val av plats för en större vindkraftsanläggning. Vanligtvis hittas dessa platser där det är gles bebyggelse, i Norrlands inland och längs vissa kustremsor. Problemet är att dessa områden också har ett svagt elnät. Att bygga ut ett elnät och kanske i sämsta fall också tvingas till en förstärkning av stamnätet är ingenting som ekonomiskt låter sig räknas hem hur lätt som helst. Tröskeleffekterna, det vill säga vem som ska betala först, är högst påtagliga. Hur reglerkraften ska hanteras är givetvis en annan intrikat fråga. Den reglerkraft som just nu finns tillgänglig i Sverige finns belägen där också den minsta totala elförbrukningen finns. Trots allt är det transporten som sker på våra vägar som förorsakar en stor del av de svenska koldioxidutsläppen. Hur ser det då ut runt om i världen? Faktum är att kolet står för 41 procent av världens totala elproduktion. Kolanvändningen ökade med 7,6 procent i fjol. Kina har mer än fördubblat utsläppen av koldioxid sedan år 2000. Amerikanska beräkningar visar att uppskattningsvis 13 000 amerikaner årligen dör en för tidig död, vanligtvis i olika lungsjukdomar, på grund av kolkraften. Om man verkligen vill minska på koldioxidutsläppen är det just kolet som ska angripas. Herr talman! Jag kommer in på en annan aspekt vad vindkraft anbelangar, och i det sammanhanget kan en återkoppling till vad EU-kommissionen förväntar sig av den framtida europeiska energimarknaden vara på sin plats. I förslaget till riktlinjer för transeuropeiska energiinfrastrukturer, KOM(2011) 658, kan man läsa: "Förutsatt att leveranserna är stabila kommer naturgas att spela en allt viktigare roll i EU:s energimix under de kommande årtiondena, och gas kommer att bli ännu viktigare som reservbränsle för variabel elproduktion." Vad EU-kommissionen de facto säger är att om det byggs många vindkraftverk och görs stora satsningar på solceller så måste det samtidigt också göras stora satsningar i gaskraftverk som ofrånkomligen ger koldioxidutsläpp. Solen skiner som bekant inte hela tiden, och ibland är det kav lugnt eller till och med blåser för mycket. För någon höst sedan stod hela vindkraftsparken stilla i Danmark just på grund av storm. Dessa fluktuationsfenomen kan man tydligt observera när man avläser produktionskurvorna för den spanska elproduktionen. Spanien är det land i Europa som innehar en tätplats vad beträffar vindkraft och solenergi. Variationen i sol- och vindelproduktionen avspeglas helt tydligt i behovet av snabbt reglerbara gasturbiner. Visserligen är gas renare än kol, men ökningen av koldioxid lär vi inte slippa undan så länge vi använder oss av förbränning av fossila ämnen. Än mer bör detta faktum betonas nu när det tyska kärnkraftsbeslutet är taget. Enligt min mening är det tyska beslutet ett av de mer olyckliga energibeslut som är tagna i Europa under de senaste decennierna. Europa kommer med största sannolikhet att bli än mer beroende av naturgas för elframställning och därmed vidhängande koldioxidutsläpp. Det har redan börjat målas upp visioner, den så kallade CCS-tekniken, om hur all denna koldioxid ska tas om hand och transporteras runt om i Europa för slutlig lagring. Jag är helt övertygad om att kostnaderna kommer att bli enorma. Vindkraften kan således enligt min mening inte ersätta kärnkraften i Sverige, eller i något annat land heller för den delen. Herr talman! För att ingen nu ska få för sig att jag skulle vara någon rabiat motståndare till naturgas vill jag betona att ambitionen måste vara att använda rätt energislag på rätt ställe. I vissa industriprocesser finns det en god teknisk potential för naturgas. Naturgasen ska alltså i sig själv ses som ett värdehöjande inslag i själva produktionen - kanske till och med tekniskt helt nödvändigt för att nå tillräckligt höga temperaturer etcetera. I andra processer ska naturgasen ses som ett sätt att byta ut förbränning av olja. Gasförbränningsprocessen som sådan är ren från stoft och sot. Gott så! Vidare finns där en intressant potential inom transportsektorn, i kombination med biogas. Jag ser att tiden rinner i väg och avslutar därför mitt anförande här.

Herr talman! Det är glädjande att se att vi har energiministern med oss här i dag. Det ska bli intressant att lyssna och eventuellt ha en debatt lite senare under dagen. Jag vill börja med att yrka bifall till reservationerna 4 och 7. Reservation 4 handlar om hur Vänsterpartiet ser på energipolitiken och vilka riktlinjer som bör gälla. Reservation 7 handlar om solvärme och solenergi. Jag står givetvis bakom även de övriga reservationerna från Vänsterpartiet. Full sysselsättning är det övergripande målet för Vänsterpartiet, och det genomsyrar vårt budgetförslag. Budgetförslaget ska ses som en helhet där varje del, varje utgiftsområde, ska kugga i varandra för att vi ska få en helhetsbild av vad man vill med politiken och hur vi vill att Sverige ska utvecklas framöver. Energipolitiken, som vi debatterar i dag, utgör grunden för väldigt många politikområden. Vi vill ta ansvar för kommande generationer och möta de utmaningar som en växande, åldrande befolkning utgör samt de klimatutmaningar vi står inför. Då måste vi också ha en industripolitik, bostadspolitik, trafikpolitik och miljöpolitik som tar avstamp i de utmaningar som vi står inför. Det är i det perspektivet som vi ska sätta in energipolitiken. Herr talman! För något år sedan lyssnade jag på Midnight Oil, en ganska populär och bra musikgrupp från Australien. De var här i Stockholm på konsert. Det var en låt där som har en vers som passar väldigt bra i det här sammanhanget: How can we dance when our earth is turning? How do we sleep while our beds are burning? The time has come to say fair's fair, to pay the rent now, to pay our chair. Det är precis det som politiken borde handla om när politikerna nu samlas i Sydafrika till förhandlingar för ett förhoppningsvis nytt klimatavtal som ska ersätta Kyotoprotokollet. Vi i den rika världen måste ta ansvar. Vi har möjligheterna, vi har ekonomin och vi har kunskapen. Det är också det som jag och förhoppningsvis många med mig tycker att resultatet av toppmötet borde landa i. Läget är allvarligt, inte minst för att klimatfrågan helt har kommit i skuggan av den ekonomiska finansiella kris som många länder i dag brottas med. Under förra året skedde den största ökningen någonsin av växthusutsläpp orsakade av människan. Det är ingenting som jag påstår, utan det är uppgifter som det amerikanska energidepartementet nyligen har släppt. Vår ständiga jakt på ekonomisk tillväxt slukar råvaror i en snabbare takt än vad jorden återskapar dem. Det leder till miljökatastrofer, protektionism och politiska konflikter. Nära två tredjedelar av klimatpåverkan sker genom koldioxidutsläpp, och 90 procent kommer från kol, olja och naturgas. Det kan vi läsa i IEA:s, industriländernas samarbetsorganisation för energisamarbete, årliga skrift World Energy Outlook. Därför blir energipolitiken och hur den utformas väldigt viktig. Den är helt avgörande för att vi ska kunna lyckas nå miljömålen och en begränsning av jordens uppvärmning till två grader Celsius. Det finns ett klart samband mellan ökad tillväxt och ökad energikonsumtion. Energianvändningen ökade 2010 med 5 procent, vilket ledde till att koldioxidhalterna nådde nya rekordnivåer, och det gällde även Sverige. Energianvändningen och utsläppen ökade också i Sverige. År 2009 till 2010 hade vi en ökad energianvändning, och det var för första gången på 40 år. Det är ett trendbrott i Sverige. Dessutom kan man konstatera att subventionen till olja, kol och naturgas är fem gånger högre än till förnybar energi på världsbasis. Den har nått siffran 400 miljarder dollar nu. Det är alltså oerhört mycket pengar som satsas på fossila energibärare. Det går egentligen stick i stäv med vad vi behöver göra. Fyra femtedelar av de utsläpp som kan tillåtas 2035 i ett tvågradersscenario har redan låsts in genom den existerande kapitalbasen - industrier, lokaler och kraftverk - och kan knappast påverkas. Om vi inget gör de närmaste åren, och nu börjar det bli lite bråttom, kommer vi redan 2017 att ha uppnått det mål som är satt till 2035, alltså tvågradersmålet. Det är alltså ett oerhört allvarligt läge. Vi har redan i dag intecknat det utrymmet. Det här är inget påhitt från min sida, utan det är uppgifter från IEA:s rapport. Därför, herr talman, är det väldigt viktigt att se vad vi kan göra här i Sverige. De förslag som Vänsterpartiet har presenterat ska ses som en del i en lösning. Jag säger inte här att vi har svar på alla frågor och alla utmaningar - det vore mig förmätet - för så är det inte. Men vårt bidrag är i alla fall ett steg i den riktningen och något som jag tycker att regeringen borde lyssna lite mer på. Det innehåller egentligen tre delar, och det är ganska enkelt: energieffektivisering, att bygga ut det förnybara och att ge människor här i Sverige ett verktyg så att de kan bli aktiva konsumenter. Det är dessa tre delar som vi behöver jobba mer med. Då menar vi i Vänsterpartiet, i likhet med Miljöpartiet och Socialdemokraterna, att vi måste ha en plan för hur vi ska nå hundra procent förnybar energi i Sverige. En sådan skiss borde vi låta Energimyndigheten ta fram. Det bör också ske relativt snabbt. Jag menar att vi har möjligheterna, att vi har kunskapen och att vi redan i dag har den industri som skulle kunna ta det här steget. Men det behövs politiska beslut här. Vi kan inte låta marknaden avgöra den frågan. Vi måste höja målet i elcertifikatssystemet för att vi ska kunna ta till vara den förnybara energi och de tillgångar som vi har. Det får inte vara en begränsning. Det är inte så som Sverigedemokraterna säger här, att vi ska ersätta kärnkraften med vindkraft - det är helt befängt och går inte - utan det handlar om en kombination av olika åtgärder. Vi behöver öka produktionen av biogas om vi menar allvar med att vi ska ha en fossilfri fordonsflotta till 2030. Biogasen är en del av den strategin. Det behövs mer forskning, och det behöver byggas ut både tankställen och produktionskapacitet. Vi måste fasa ut alla miljöskadliga subventioner till förmån för forskning och utveckling av miljövänliga tekniker och energislag. Regeringen behöver ta fram en plan för hur det ska gå till här i Sverige, i enlighet med vad som beslutades i Nagoya i Japan för ett år sedan. Vi behöver också ta fram ett planeringsmål för solenergin så att vi får klara politiska riktlinjer för hur den ska utvecklas. På en timme strömmar det in lika mycket energi från solen som hela mänskligheten gör av med på ett år. Det finns en väldig potential här att via ytterligare forskning och utveckling ta till vara betydligt mycket mer än vad vi gör. Därför är det beklagligt att regeringen har fasat ut stödet för solvärme och solenergi. Vi behöver använda energin smartare och fasa ut användningen av eluppvärmda fastigheter. Konverteringsbidragen bör återinföras. Tyvärr har regeringen gjort tvärtom; man har slopat dem. Vi behöver skärpa byggnormerna för nyproduktion av bostäder och lokaler. De står trots allt för ungefär en tredjedel av energianvändningen i Sverige. Nu har i och för sig Boverket redan kommit med nya byggnormer. Men jag väntar på vad regeringen tycker och på att regeringen ska komma med förslag. EU har trots allt i sitt 2020-direktiv sagt att vi ska ha nära nollutsläpp. Men i det här sammanhanget måste vi ha ett systemtänk när det gäller våra fastigheter och lokaler. Vi måste också sätta in fjärrvärmens möjligheter här så att vi inte slår ut den genom nya byggnormer. Vi behöver sätta upp mätbara mål för energieffektivisering. Vi kan inte ha det som nu, att den är kopplad till tillväxtmålen, alltså bnp. Det är ju helt fel, för då får vi en politik som helt baseras på hur marknaderna fungerar, och så kan det inte vara. Vi politiker måste sätta ned foten och tala om vad vi vill. Herr talman! Jag menar att Sverige kan så mycket mer. Vi har kunskaper och vi har en bra och stabil ekonomi. Oavsett om vi får ett klimatavtal eller inte i Durban - det ser väl inte så ut - får det inte hindra oss att gå vidare. Jag menar att Sverige kan gå före. Jag vill avsluta med att citera Fredrik Reinfeldt. Det är nog första gången. Så här sade han på Moderaternas höststämma 2011: "Vi måste lyssna på att allt fler ifrågasätter konsumtionssamhället och att hela tiden köpa nya saker." Men var finns politiken?

Herr talman! Energi är byggstenen i vårt samhälle. Det är den samhället vilar på. Utan en säker energitillförsel slutar det moderna samhället som vi känner det att existera. Det finns dock olika uppfattningar om hur det moderna samhället bör se ut. I Alliansen är vi överens om att energiförsörjningen ska vara säker och hållbar och skapa långsiktiga förutsättningar för ett samhälle med grön tillväxt och utan koppling mellan tillväxt och ökade utsläpp av skadliga klimatgaser. Det var dessa tankar som låg till grund när Alliansen gjorde sin historiska klimat- och energiuppgörelse 2009. Det var första gången som en sådan bred energiöverenskommelse åstadkoms. Det är viktigt att vi har gjort det, men självklart önskar vi oss en breddning. Sveriges energiproduktion kan stå och gå framåt på tre ben: vattenkraft, kärnkraft och nya förnybara energikällor. Dagens budget bygger ytterligare på den energiframtid vi vill se i Sverige. Herr talman! Hushåll, företag, industrier och samhällsviktiga funktioner förutsätter, ja, kräver att vi lyckas med våra uppsatta mål och med säker klimatvänlig energiproduktion till konkurrenskraftiga priser. Självklart finns det utmaningar, och nya dyker ständigt upp. Något annat vore underligt då energiförsörjningen är en del av en värld som ständigt förändras. Därför måste vi vara beredda att samtidigt som vi säkrar förutsägbarhet och långsiktiga förutsättningar anpassa vår energiproduktion och energipolitik till det moderna samhällets krav. De mål som vi arbetar mot är dels 2020-målen om minst 50 procent förnybart i den totala energiförbrukningen, dels 20 procent effektivare energianvändning till 2020. Vi har som mål att vi 2030 ska ha en fossiloberoende fordonsflotta och att vi 2050 ska ha en hållbar och resurseffektiv energiförsörjning och inga nettoutsläpp av växthusgaser. För att uppnå målen måste kraftiga insatser göras samtidigt som vi ska värna om jobben i Sverige. En omställning som går för snabbt kan skapa höga energipriser och hota arbetstillfällen, hushållens ekonomi och i förlängningen även skatteintäkterna. Osunda statsfinanser hotar hela samhället. Självklart skulle det även få negativa konsekvenser för de satsningar som vi måste och ska göra på det energipolitiska området. Vi måste göra avvägningar mellan en forcerad omställning och hänsynen till Sveriges ekonomi och konkurrenskraft. Delar av oppositionen vill se en omedelbar omställning och hävdar att det redan nu är tekniskt möjligt. Vi kan inte bara ta hänsyn till tekniken. Vi måste också ta hänsyn till dem som bor och verkar i Sverige, att de ska klara av sin vardag och att företag ska vilja stanna kvar. Tyskland lyfts ofta fram av oppositionen som ett lysande exempel på hur det borde vara. Jag håller med om att utvecklingen i Tyskland är värd att följa. De står inför otroliga utmaningar på energiförsörjningssidan och samtidigt kämpar de med enorma föroreningsproblem från sina kolkraftverk. Jämfört med Tyskland är Sveriges utmaningar relativt små. Jämför vi vår tillväxt i procent på den förnybara sidan eller på energieffektiviseringssidan kan det se ut som om Sverige går långsammare. Glöm dock inte att Sverige, som Lise Nordin sade, under lång tid har jobbat med både det förnybara och energieffektivisering. När man börjar med energieffektivisering och bygger förnybart skördar man de lägst hängande frukterna först, och därför går utvecklingen i procent snabbare. Det betyder inte att vi i Sverige har för avsikt att lägga ned våra mål om att ha en hög utveckling inom det förnybara och samtidigt satsa på energieffektivisering. När det gäller Tyskland är det bara att hoppas att de klarar av att nå sina mål, att de lyckas. Något annat vore förödande, inte bara för dem själva utan för hela Europa och övriga världen. Sverige är inte Tyskland, men vi ska ta tag i våra egna utmaningar. Med regeringens politik kommer vi att lyckas. Herr talman! I höst har vi fattat flera beslut i kammaren som kommer att få effekt för Sveriges energivardag. Vi har utvidgat elcertifikatssystemet till att även gälla Norge. De gröna elproducenterna ser fram emot att få en större och robustare marknad. Mer energiproduktion är även en viktig förutsättning för stabila elpriser och gynnar därför även konsumenterna. Elcertifikatssystemet har varit mycket lyckosamt för att få fram ny grön energi i nätet. Vindkraften växer så det knakar i Sverige, och prognosen just nu är att vi kommer att nå sex terawattimmar under 2011. Enligt uttalanden av representanter för svensk vindenergi mår vindkraften i Sverige otroligt bra. Biobränsleanläggningar får inte lika mycket medial uppmärksamhet, men det är den produktion som för närvarande mottar mest stöd från elcertifikatssystemet. Det har diskuterats om vattenkraften ska finnas kvar i systemet. I det svensk-norska elcertifikatssystemet beslutade vi att utesluta vissa delar av den storskaliga vattenkraften. Vi är dock fortfarande övertygade om att den småskaliga vattenkraften platsar i systemet. Vi ser att det i framtiden finns stor potential genom att göra nyinvesteringar och effektivisera äldre små verk. Herr talman! Elmarknaden och dess funktion är svår att greppa för de flesta och har därför ibland blivit ifrågasatt. Just nu pågår ett arbete med att granska elmarknadens funktion. Uppdraget har getts till två professorer i nationalekonomi och ska redovisas senast den 30 april 2012. Vi vet inte vad slutsatserna kommer att bli, men med tanke på de många diskussioner som finns välkomnas slutsatserna oavsett. Det finns inte utrymme för ifrågasättande av en så livsviktig marknad. Vi har beslutat om rätten till timmätning och att möjligheten för nettodebitering ska fortsätta utredas. Det är två insatser som ytterligare kommer att stärka konsumenten. En utveckling av smarta elnät är en förutsättning för en väl fungerande timmätning och för att nettodebitering ska kunna genomföras på ett effektivt sätt. Smarta elnät är benämningen på moderna elnät som kan hantera olika teknisk utrustning. Det kommer att bli ett viktigt verktyg i det pågående energieffektiviseringsarbetet. Förslaget om timmätning kommer även att få konsekvenser för elkonsumenternas möjlighet att energieffektivisera sina liv. Det är när konsumtionen synliggörs som vi har möjlighet att agera. Att energieffektivisera är inte gjort i en handvändning, och det är därför viktigt att regeringen i sin budgetproposition väljer att lyfta fram det arbete som sker bland de kommunala energirådgivarna och förstärker deras verksamhet. Ytterligare ett projekt som pågår är arbetet med att ta fram en nordisk slutkundsmarknad. Målet är att göra det enklare och mer förståeligt för konsumenten att tyda sin elräkning och anpassa sin förbrukning. Att en förenkling behövs är något som samtliga partier i kammaren är överens om. Det kanske beror på att vi alla är elkonsumenter oavsett partifärg. Herr talman! Sverige följer EU:s lagstiftning. Oftast är det lagstiftning som väl passar in i vårt energisystem och med våra energimål. Just nu diskuteras energieffektivisering inom EU, och kommissionen har lyft förslaget om vita elcertifikat. Energimyndigheten i Sverige har flera gånger utrett om vita elcertifikat platsar i det svenska system och kommit fram till att de inte gör det. Regeringen har ändå gett Energimyndigheten i uppdrag att ännu en gång utreda om vita elcertifikat skulle kunna vara en möjlig väg. I Europa finns det ingen samsyn om hur de vita elcertifikaten fungerar. Kanske beror det på att vita elcertifikat inte är klart definierade och att varje land fyller begreppet med sina uppfattningar. Ett av de energislag som ur klimatsynpunkt visat sig mycket lämplig är biogasen, både som fordonsbränsle och för elproduktion. Problemet är ännu så länge att det fortfarande inte är en energikälla som klarar sig ekonomiskt. Det har därför från branschens sida efterfrågats olika stödsystem för att hjälpa biogasen in i ett lönsamt skede. Regeringen lanserade i år en biogasstrategi som har varit ute på remiss. Remissvaren behandlas nu i Regeringskansliet. Regeringen har i budgeten för 2012 beslutat att avsätta 120 miljoner kronor för utveckling och demonstration av nya lösningar som stärker biogasens konkurrenskraft och bidrar till ökad produktion. Med detta stöd får även Energimyndigheten möjlighet att följa upp flera av de förslag som kom in under remissrundan på biogasstrategin. Klart är att det behövs mer forskning och utveckling inom energiområdet för att vi ska kunna klara våra utmaningar, både när det gäller 2020-målen och när det gäller att få en säker energiförsörjning till konkurrensmässiga priser. Nytt för året är att regeringen vill bygga en kunskapsplattform för att bredda kunskapen om forskning, utveckling och demonstration av smarta elnät. Det är välkommet, för jag tror att det fortfarande finns rätt många uppfattningar om hur intelligent ett smart elnät egentligen är. Herr talman! Det finns redan mycket högkvalitativ forskning och utvecklingsarbete inom energiteknik. Ibland är inte problemet att lösa de tekniska delarna, utan att kommersialisera sina projekt. För att få bästa möjliga energinytta och för att skapa tillväxt i Sverige vill regeringen därför satsa ytterligare på insatser för kommersialisering, utveckling och demonstration av nya gröna energislag. Det finns även annan energiteknik som behöver lyftas fram och som har stor exportpotential, till exempel teknik avseende el- och elhybridfordon och elproduktion. I måndags gjorde jag ett studiebesök på ett litet, innovativt företag som utvecklar batteriteknik - ETC i Ale kommun. Det är ett litet företag som verkar mellan universitetsvärlden och marknaden. Detta samarbete skapar grogrund för fler inhemska, svenska, företag och för exportmarknaden. ETC är inte ensamt; det finns många andra innovativa företag i Sverige med idéer och produkter som regeringen vill se kommersialiserade till nytta för klimatet, för energiproduktionen och för en grön jobbskapande tillväxt. Det är dessa företag som kommer att säkra Sveriges plats i framkant av utvecklingen. Herr talman! Det är bra med vattenkraft och grön teknik. Men vi får inte glömma att vi än så länge och i många år framöver kommer att vara beroende av kärnkraften som vår största energikälla. När kärnkraften fungerar som den ska står den för ungefär hälften av elkonsumtionen i Sverige. Det finns i dag ingen annan energikälla som kan ersätta kärnkraften. Krav hörs från oppositionen om en omedelbar stängning. Jag är inte villig att riskera svenska företag, jobb, hushållens ekonomi och vårt samhällssystem på grund av oövervägda beslut. Å andra sidan, herr talman, är dagens situation i våra kärnkraftverk inte bra. Vi måste kunna lita på att de producerar och levererar när behoven är som störst. De flesta av våra kärnkraftverk är äldre och därför i behov av större renoveringar. De planerade renoveringarna ska ske under den del av året då elförbrukningen är som lägst. Ännu bättre för den svenska energiförsörjningen vore det om vi nu snarast kunde påbörja det kontrollerade generationsskifte i den svenska kärnkraften som energiöverenskommelsen öppnar för. Svensk elintensiv industri skulle välkomna besked om detta även från oppositionen. Herr talman! Affärsverket svenska kraftnät har fått en speciell plats i det svenska folkhemmet under hösten. Den 1 november infördes som resultat av en svensk-dansk konflikt om rätten att strypa eltillförseln vid nationsgränsen en indelning av fyra elområden i Sverige. Konsekvenserna är att vi nu riskerar att se fyra olika elpriser. Det är inte önskvärt. Vi vill inte ha det så. Men lösningen av problemet är långsiktigt. Situationen har uppstått för att vi har för låg elproduktion i förhållande till konsumtion i södra Sverige och att överföringskapaciteten är dålig. Problemet måste lösas. Svenska kraftnät har därför fått en kraftigt förstärkt budgetram godkänd för att bygga Sydvästlänken. Det är en överföringskabel som ska föra mer el till Skåne. Utöver detta är det viktigt att effektivisera tillståndsprocesserna för ny elproduktion så att ny grön el kan komma till stånd. Regeringen har även gett Energimarknadsinspektionen i uppdrag att övervaka och rapportera in effekterna av den första tiden med fyra elområden. Rapporten ska redovisas i april 2012. Herr talman! Det finns, som jag började med att säga, ständigt nya utmaningar att ta tag i. Vi som är valda att representera det svenska folket måste vara lyhörda och beredda att agera när samhället förändras. Vi måste även vara långsiktiga och staka ut den kurs vi vill att utvecklingen ska ta. Det är ibland, som jag har sagt, en svår balansgång. Men med Alliansens överenskommelse kommer samhället i Sverige att fortsätta utvecklas. Vi säkrar hushållens ekonomi. Vi säkrar den gröna tillväxten och arbetstillfällen, och vi säkrar klimatinvesteringar i hela Sverige. Med detta vill jag tacka och önska herr talmannen god jul. För övrigt yrkar jag bifall till utskottets förslag i betänkandet och avslag på motionerna. I detta anförande instämde Jonas Jacobsson Gjörtler, Johan Johansson, Hans Rothenberg och Boriana Åberg (alla M).

Herr talman! Det var intressant att lyssna på Cecilie Tenfjord-Toftbys anförande. Här står hon och räknar upp alla förslag som hon menar att regeringen driver på i. Men allt ligger ju i utredningar! Varför fattar ni inte bra och tuffa beslut när ni redan har underlaget färdigt när det gäller nettodebitering, smarta elnät, mer utvecklad timmätning och så vidare? Jag kan upplysa Cecilie Tenfjord-Toftby om att Socialdemokraterna redan under 90-talet började ställa om Sverige i hållbar inriktning. Göran Persson drev på om det gröna folkhemmet när han var statsminister. Vi hade en bra, bred uppgörelse med Centern och Vänsterpartiet om energipolitiken. Vi hade ett bra samarbete under mandatperioderna med Vänstern och Miljöpartiet i dessa frågor. Detta har också sett till att vi socialdemokrater tar steg framåt när det gäller ett hållbart samhälle. Jag har en fråga till Cecilie Tenfjord-Toftby. Den handlar om hur Moderaterna ser på behovet av en bred blocköverskridande energipolitik. Som jag sade i mitt anförande handlar det om att det är många som både du och jag möter när vi är ute som säger: Snälla ni - se till att bli överens över blockgränserna så att vi får långsiktiga, stabila spelregler! En ansvarsfull och långsiktig politik ger möjlighet till förnybar energi och till energieffektivisering. Det är viktigt att vi ger politiska signaler. Jag vill ställa frågan till Cecilie Tenfjord-Toftby och Moderaterna: Hur ser ni på detta?

Herr talman! Smarta elnät och nettodebitering nämner Ann-Kristine Johansson som något som vi borde fatta hårda beslut om redan i dag. Vi vet inte riktigt vad smarta elnät är, men det vi vet är att elnäten i framtiden kommer att kunna underlätta för timmätning, nettodebitering och hushållens möjlighet att energieffektivisera. Den kunskapsplattform som regeringen i budgeten beviljar medel till är ett första steg på vägen att komma till målet när det gäller smarta elnät. Teknologin måste fortfarande utvecklas. Samhället måste anpassas. Då är det bra att vi har kunskap om hur det ska se ut och vart vi vill gå innan vi sätter i gång arbetet. Arbetet med smarta elnät hänger också ihop med den nordiska slutkundsmarknaden. Detsamma gäller regelverket för nettodebitering som hänger ihop med den regelförändring som vi kommer att se när vi får en nordisk slutkundsmarknad. Det är därför klokt att avvakta med att införa en lagstiftning som vi vet att vi måste gå in och förändra inom kort. När det gäller den hållbara utveckling som Göran Persson startade på 90-talet sade jag faktiskt i mitt anförande att Sverige redan på 90-talet startade sitt arbete med omställning till grön energi och energieffektivisering. Jag tycker att det är jättebra, och jag tycker att det är jättebra att alliansregeringen kan fortsätta det arbete som Socialdemokraterna tillsammans med Centern startade redan på 90-talet. Jag ska inte säga att det är vi som uppfann hjulet. Men vi har kanske fått hjulet att gå lite snabbare och på ett annat sätt - ett lite mer energieffektivt sätt. Jag tycker att det är jättebra att ni startade det. När det gäller behovet av en blocköverskridande energiöverenskommelse kan jag inte annat än att hålla med. Jag skulle välkomna det och jag skulle tycka att det är jättevärdefullt. Jag ser fram emot fortsatta samtal om det.

Herr talman! Smarta elnät har utretts. Vi menar att det måste ges politiska signaler om att man ska genomföra detta nu. Skillnaden mellan Socialdemokraterna och Moderaterna är att vi vill att politiken ska vara med och styra inriktningen och lägga upp långsiktiga visioner. De som håller på att jobba praktiskt med frågorna ska veta att de har något att följa. Cecilie Tenfjord-Toftby nämnde den nordiska slutkundsmarknaden. Det är jättebra, men det verkar som att det drar ut på tiden. Ska vi då vänta och vänta på att det blir av? År 2015 är det sagt, men signalerna från dem som har det nordiska perspektivet är att det här inte kommer att bli klart till 2015. Då får vi vänta ännu längre på bra och tuffa beslut som ger oss elkonsumenter mer makt. Det är bra att Cecilie Tenfjord-Toftby säger att det är viktigt med politiska samtal över blockgränserna. Vi är beredda att sätta oss ned tillsammans med er här i morgon runt samma bord och diskutera politiken i dag och i framtiden. Är ni också beredda till det?

Herr talman! Nu är inte jag energiminister. Det är en annan här i rummet som är det. Jag kan inte lova att vi ska sätta oss ned i morgon och samtala med er om det. Du ställde frågan hur vi moderater ser på om det är önskvärt att ha en blocköverskridande energiöverenskommelse. Som moderat kan jag säga att jag tycker att det hade varit mycket önskvärt att ha en bred energiöverenskommelse. Jag vet att även den elintensiva industrin i Sverige efterfrågar det här. Som jag nämnde i mitt anförande har jag fått rätt många signaler från den elintensiva industrin i Sverige om att de ser en kontrollerad generationsväxling inom kärnkraften som önskvärd. Det finns alltså många saker vi skulle kunna prata om och diskutera. Jag tror att det är bra att vi riksdagsledamöter här i kammaren har ett öppet förhållande och en öppen dialog om hur vi vill se utvecklingen av en blocköverskridande energiöverenskommelse. Jag tror att det är första steget på vägen. Sedan tycker jag att vi ska lämna till vår partiledning och till regeringen att fatta beslut om när, var och hur de här samtalen ska ske.

Herr talman! Jag tackar Cecilie för anförandet. Jag har en liten kommentar till historiebeskrivningen. Det har funnits en blocköverskridande energiöverenskommelse i Sverige mellan Centerpartiet, Socialdemokraterna och Vänsterpartiet som varade i tio år, ända till 2008, då Alliansen och Miljöpartiet bröt den och skapade någon ny form av energiöverenskommelse. Den överenskommelsen har också lett fram till att vi i dag har en utveckling av förnybar energi i Sverige som har tagit fart. Det var också de tre partierna som tog fram förslaget när det gällde elcertifikatssystemet, där de flesta borgerliga partier 2002 och 2003 var emot. Jag är givetvis glad att Moderaterna ändrar uppfattning i den här frågan. Men det var inte det jag tänkte fråga om. Energieffektivisering tog du upp i ditt anförande som en av hörnstenarna. Jag delar den uppfattningen. Regeringen skriver i budgetpropositionen för 2012 att regeringens målsättning är att bryta sambandet mellan ekonomisk tillväxt och ökad användning av energi och råvaror. När jag läser vidare i texten kan jag dock inte se något politiskt innehåll. När jag läser om andra utgiftsområden som regeringen har presenterat kan jag inte se att det skulle hänga ihop. Det kuggar inte ihop. Jag får ingen helhetsbild av vad regeringen egentligen vill och hur regeringen ser på energipolitiken, om man nu ska ha den utgångspunkten. Nu tänkte jag höra med dig. Finns det någonting med mer substans i det här, så att vi kan förstå vad regeringen menar när man pratar om energieffektivisering?

Herr talman! Jag tror att Kent Persson och jag har lite olika uppfattningar om vad "blocköverskridande" betyder. Den "blocköverskridande" överenskommelse som du nämnde ingicks trots allt mellan partier som satt i regeringsställning eller ansågs vara stödpartier till regeringen. När jag säger "blocköverskridande" handlar det mer om oppositionen, som inte ser sig som stödpartier till regeringen. Jag tror inte att vare sig Vänsterpartiet, Socialdemokraterna eller Miljöpartiet just nu ser sig själva som stödpartier till regeringen. För mig är det "blocköverskridande". När det gäller energieffektivisering har kanske Kent Persson rätt i att det inte står några stora siffror just under rubriken Energieffektivisering. Men det handlar om timmätning, som vi har beslutat om. Det handlar om ökat stöd till våra kommunala energirådgivare. Det handlar om PFE-programmet till industrin, som har varit mycket lyckosamt och som kommer att fortsätta. Det handlar om utvecklingen av smarta elnät, som kommer att hjälpa till med energieffektiviseringen. Vi måste komma ihåg att energieffektiviseringen kanske inte är så där jätteenkel att bara lyfta ut. Energieffektiviseringen är mer effektiv om den lyfts in i de andra besluten. Jag anser att regeringens budgetförslag är fyllt av energieffektiviseringsåtgärder i de andra olika besluten, till exempel när det gäller smarta elnät, den kunskapsplattform som ska bildas och möjligheten till timmätning. Jag tror att jag inte glömde något.

Herr talman! Jag har en kommentar. Jag tror inte att vare sig Centerpartiet eller Vänsterpartiet ansåg sig vara stödpartier till regeringen när vi kom överens om den här uppgörelsen 1997. Det du läste upp nu om energieffektiviseringen är den politik ni har fört. Vi kan se att den har lett till ökad energianvändning under 2010 med ökade utsläpp. Det är det som är resultatet. Det går stick i stäv med vad ambitionerna är. Jag vill se på detta lite mer konkret. Vi tittar på bostadssektorn. När får vi ett förslag från regeringen på hur byggnormerna ska utformas? Det kan väl ändå inte vara Boverket som ska fastställa dem? Det måste väl vara regeringen som lägger fast hur det ska se ut? Jag vill påpeka att man då måste ha ett systemperspektiv på det här, där man inte tappar bort eller slår undan fötterna för fjärrvärmen, som betytt väldigt mycket för att minska användningen av fossila bränslen i Sverige. När kommer detta egentligen, framför allt när det gäller fastigheter, lokaler och bostäder?

Herr talman! Jag börjar med den sista frågan. Jag kan tyvärr inte ge Kent Persson något svar på när det kommer. När det gäller fjärrvärme har utredaren Nygårds fått i uppdrag att ta fram ett förslag om ökad konkurrens på fjärrvärmemarknaden. Det är väldigt tydliga direktiv för utredningen: Kom tillbaka med ett förslag som gynnar både konsumenterna och den del av restvärmen som finns kvar och som vi skulle kunna använda i fjärrvärme! Jag håller med Kent Persson om att fjärrvärme i dag kanske är ett av de grönaste och bästa uppvärmningssätt som vi har, självklart förutsatt att fjärrvärmen kommer från en grön energiproduktion. Alliansen har absolut inte någon avsikt att försämra för den svenska fjärrvärmen. Jag tycker å andra sidan att vi borde promota vårt svenska fjärrvärmesystem ännu bättre när vi är utanför Sverige. Jag tror att det här är en lösning kanske speciellt för storstäder i Europa som har stora problem med föroreningar. En annan fördel med fjärrvärmen är självklart att du får värmen levererad till dörren genom rör. Du har inga transportkostnader. För konsumenten är det också rätt så smidigt; du behöver inte fundera så mycket om det uppstår problem, för då har du kundtjänst att ringa till. Jag håller med Kent Persson och har ingen annan åsikt när det gäller fjärrvärmesystemet i Sverige. Herr talman! Kent Persson tog tidigare upp att vi skulle förringa de insatser som startade på 90-talet. Det gör vi absolut inte. Jag tycker att det arbete som startades på 90-talet är jättebra. Jag tycker också att det är jättebra att alliansregeringen fortsätter jobbet med att utveckla samhället mot grön tillväxt, energieffektivisering och en hållbar utveckling även när det gäller företagens livsförutsättningar.

Herr talman! Jag lyssnade mycket noga på det anförande som Cecilie Tenfjord-Toftby höll och fick inget svar på vad regeringen egentligen vill med energipolitiken. Min förhoppning är att Moderaterna, som det största partiet i regeringen och kanske som en medlare mellan Folkpartiets och Centerpartiets olika bild av kärnkraften, kan förklara vad den framtida energipolitiken och den framtida elproduktionen kommer att bestå av. För varje dag som går blir de svenska kärnkraftverken äldre, och ålderskrämporna blir allt tydligare. Den stora frågan är: Vilken elproduktion ska ta vid när de svenska kärnkraftverken måste avvecklas av åldersskäl? Vi ser i regeringens budgetproposition att stödet till utbyggnad av förnybar energi skärs ned kraftigt. Man har fortfarande inte gett något besked om vad som är en kärnkraftssubvention och hur man ska garantera att ny kärnkraft inte ges någon subvention. Hela energibranschen, vare sig man sysslar med kärnkraft eller förnybart, står och väntar, och viktiga investeringar uteblir. Cecilie Tenfjord-Toftby sade i sitt anförande att det är viktigt att vi får svenska företag att stanna kvar. Vad jag visade i mitt anförande är att situationen i dag i Sverige är den att vi tappar många företag som jobbar med förnybar energi just för att det råder en så stor oklarhet och otydlighet om vad den svenska regeringens energipolitik faktiskt innebär. Vilken elproduktion kommer att ta vid när kärnkraften avvecklas?

Herr talman! Vad består den svenska energipolitiken i? Vi ska ha en svensk energipolitik som tryggar en säker elproduktion som ska vara klimatneutral eller i alla fall ha låga klimatutsläpp och göra detta till konkurrenskraftiga priser. Vi ska ha en svensk energipolitik som gynnar både energiproduktionen och klimatet, och den ska även göra det möjligt för svenska hushåll att betala sina elräkningar och få svenska företag att vilja stanna kvar i Sverige. Det finns ingen osäkerhet om den svenska energipolitiken på det området. Vi har sagt att vi ska ha en svensk energiproduktion som består av vattenkraft, även den småskaliga, som jag vet att Miljöpartiet vill ha bort, och förnybara energikällor. Jag vill citera min vän inom Svensk Vindenergi, som säger: Vindkraften mår bra. Den växer så det knakar. Jag är mycket tacksam över att elcertifikatssystemet nu har utökats till att även gälla Norge. Vi har en biobränsleproduktion på elproduktionssidan som växer och som i dag är den största mottagaren av elcertifikatssystem. Vi har väldigt tydliga klimatmål för den väg som Sverige ska gå. Vi har tydliga mål och en tydlig inriktning med vår energipolitik. I sitt anförande nämnde Lise Nordin solel och företag som flyttar ut ur Sverige för att den inhemska marknaden är för liten. Du får nog inse att även solelsproducenter i Sverige vill ha en internationell marknad. Kina står i dag för 90 procent av produktionen av solelspaneler. Det är inte så konstigt. Den kinesiska staten har pumpat in 12 ½ miljard kronor i ett industriområde för att satsa på produktion. Vi ska nog inse att det vi ska satsa på här i Sverige är utveckling av ny teknologi och se till att den kommer på export. Det företag som vi besökte i måndags är ett väldigt bra exempel på det. Det är sådant vi ska syssla med. Vi måste inse att vi inte kan göra allt, för det finns de som kan göra det bättre och billigare.

Herr talman! Jag lyssnade noggrant men fick fortfarande inget besked om vilken elproduktion som kommer att ta vid när dagens gamla kärnkraftverk faller för åldersstrecket. Det står i regeringens energibudget att man vill ha konkurrenskraftiga priser, en säker energiförsörjning och låg miljöpåverkan. Utifrån de kriterierna drar jag och Miljöpartiet slutsatsen att det är den förnybara energin som vinner tävlingen. Det är också den som växer i världen. Men uppenbarligen finns det inom regeringen andra partier som gör en annan bedömning av vilken energiproduktion som är billigast och miljövänligast. Därför är det så viktigt att regeringen för en gångs skull sätter ned foten och säger vilken ny elproduktion man vill ha. Dagens situation är en total passivitet. Det är mycket ord om vilken den nya elproduktionen ska vara, men det finns ingen tydlighet vare sig mot dem som är intresserade av att bygga ny kärnkraft eller mot dem som vill bygga ny sol-, vind- och bioenergi. Vattenfall, vårt stora statliga bolag, har under hösten gjort tre olika uttalanden med olika besked om huruvida man bedömer det lönsamt att bygga ny kärnkraft. Man säger att det beror på vilka politiska spelregler som regeringen sätter upp. De spelreglerna har fortfarande inte förtydligats, trots att det har gått ett och ett halvt år sedan regeringen beslutade att tillåta byggnation av ny kärnkraft. Det är uppenbart att marknaden inte riktigt vet vilket ben man ska stå på eftersom regeringen inte ger några besked. Jag kan förenkla min fråga och göra den ännu tydligare: Blir det någon ny kärnkraft i Sverige med regeringens politik?

Herr talman! Elcertifikatssystemet gynnar den mest ekonomiska gröna energin. Lise Nordin påstår att det råder total passivitet på energiområdet i Sverige. Lise Nordin har fel. Vindkraften utvecklas. Vi har vattenkraften. Lise Nordin ska också komma ihåg att vi i Sverige i dag har en elproduktion som är näst intill koldioxidfri. Vi har kommit väldigt långt, men vi ska självklart komma ännu längre. Vi har högt uppsatta mål, och dem har vi för avsikt att nå. När det gäller frågan om kärnkraften sade jag i mitt anförande att jag gärna ser ett kontrollerat generationsskifte i den svenska kärnkraften. Det står jag för, och det öppnar också energiöverenskommelsen för. Jag tror att ny svensk kärnkraft från grunden skulle vara säkrare, mer effektiv och mer driftsäker än den kärnkraft vi har i dag. Från oppositionens sida har det sagts att kärnkraften ska avvecklas i den takt som samhället tillåter. Jag kan hålla med Lise Nordin om att den dag då samhället tillåter en avveckling kommer långt efter det att dagens kärnkraftsreaktorer måste avvecklas. Där ser vi ett glapp. Jag inser att vi skulle behöva beslut om ny svensk kärnkraft redan nu för att kunna klara av den långsiktiga energiförsörjningen. Jag inser dock samtidigt den stora vikten av att fortsätta de satsningar som alliansregeringen gör för att få in ny, grön teknologi i den svenska energiförsörjningen. Jag ser stor potential både när det gäller energiförsörjningen i Sverige på det gröna området och när det gäller Sveriges möjlighet att exportera teknologi snarare än färdiga produkter, som kan produceras billigare på andra ställen.

Herr talman! Jag vill börja med att yrka bifall till utskottets förslag till beslut i betänkandet NU3, Energi . Elektricitet och övrig energi är avgörande för vår civilisation. Mänsklighetens utvecklingspotential är enorm, säkerligen helt omöjlig att förutspå. Men den är också helt ogörlig utan tillgång till energi. Man skulle kunna säga att elektricitet är mänsklighetens bästa vän. Folkpartiet liberalerna är ett teknikoptimistiskt parti, och vi arbetar också hårt för att stärka forskning och utveckling även inom detta område. Steg för steg har vi tack vare bland annat elektriciteten byggt vårt välstånd. Steg för steg sker detta också runt om i världen. När vi från satelliter tittar ned på vår jord dit solens strålar för tillfället inte når kan vi också följa elektricitetens utbredning. Svenskt välstånd hade inte varit detsamma om inte tillgången till elektricitet hade varit så god. Många framhåller också basindustrins roll och behov av elektricitet, och jag vill göra detsamma, för basindustrins roll behöver belysas om och om igen. Vi behöver se till att tillgången till elektricitet inte äventyras samtidigt som vi minskar de negativa effekterna av energiproduktion. Klimathotet är vår generations största globala utmaning - tyvärr säkerligen också ett par kommande generationers största utmaning. Detta måste vi ha i åtanke när vi utformar vår energipolitik, inte minst när det gäller elproduktion. Vår energimix ska vara koldioxidfri och bygga på tre ben: vattenkraft, kärnkraft och andra förnybara energislag. Nu ska jag säga något som kanske chockerar vissa, men hör och häpna! Energipolitiken är inte bara kärnkraft för oss i Folkpartiet liberalerna. Det är viktigt att betona även de andra benen i den svenska energipolitiken. Vattenkraften är ett sådant ben. Det är ett energislag som betytt mycket för Sverige, och vi kan skatta oss lyckliga över att ha så god tillgång till användbara vattendrag. Detta är ett energislag som kommer att vara värdefullt för oss också framöver. Men att på ett aggressivt sätt bygga ut de i dag orörda älvarna och även andra vattendrag innebär konsekvenser och en påverkan på naturen som inte står i paritet med den energimängd vi kan få ut. Priset är för högt. Därför måste de orörda älvarna värnas och skyddas också framöver. Det tredje benet i energipolitiken handlar om annan förnybar energi. Regeringen har satt målet högt när det gäller förnybar elproduktion, nämligen 25 terawattimmar fram till 2020. För oss i Folkpartiet liberalerna är det viktigt att vi inte låser den förnybara energin till ett visst produktionssätt eller bara till energislag som vindkraft. Vi behöver också blicka framåt och se vilka energislag som kan bli aktuella i framtiden. Vi har solkraft, kanske vågkraft och saltkraft, och vem vet vad teknikens utveckling kommer att kunna ge oss i framtiden? Vår strävan att vår elproduktion ska fortsätta ske i princip koldioxidfritt förutsätter att gamla kärnkraftsreaktorer byts ut mot nya och att den förnybara energiproduktionen byggs ut. Energianvändningen behöver dessutom bli mer effektiv genom användning av ny teknik och genom teknikneutrala stöd. Den svenska kärnkraften står normalt sett för nästan hälften av Sveriges elproduktion, och den är en mycket viktig anledning till Sveriges låga utsläpp av växthusgaser. Folkpartiet anser att gamla kärnkraftsreaktorer som har tjänat ut ska kunna ersättas med nya. De nuvarande reaktorerna måste pensioneras från början av 2020-talet och framåt. Ska Sverige klara av att möta klimathotet och samtidigt värna energiförsörjningen och jobben behöver dessa ersättas med nya reaktorer. Byggtiden för en ny reaktor uppskattas till mellan 12 och 15 år, och därför är det oerhört angeläget att planering för nya reaktorer snarast kan påbörjas. Alliansen har också kommit överens om att de tio reaktorer som nu är i drift kan komma att ersättas av maximalt tio nya reaktorer på de platser där reaktorerna i dag är lokaliserade. Herr talman! Det är nu vinter igen, även om vissa ständigt verkar förvånade när den kommer. Om det blir riktigt kallt kommer debatten om elpriserna säkerligen att gå hög även denna gång. På vissa håll hör vi debattörer som skyller på avregleringen av elmarknaden, och vi har även hört det i denna kammare i dag, som den stora orsaken till höga elpriser eller så skyller man på de höga nätavgifterna. Avregleringen av elmarknaden var till allra största delen bra. Problemet på den svenska elmarknaden är i stället att vi lider brist på produktionskapacitet för el. Att det har blivit så beror till del på tidigare regeringars försummelser. Barsebäck lades ned för drygt tio år sedan utan någon ersättning. De kvarvarande kärnkraftverken var i behov av såväl en teknisk som säkerhetsmässig uppgradering. Men dessa effektiviseringar och uppgraderingar av övriga reaktorer genomfördes inte. Då är det inte konstigt att det blir höga priser och brist på el. Detta är något som alliansregeringen nu försöker vrida i rätt riktning, och denna uppgradering genomförs tack vare alliansregeringens energipolitik. Granskar man dessutom elprisets utveckling i löpande priser under en 40-årsperiod från 1970 finner man att elnätspriset sjunkit från 40 procent av kostnaden 1970 till knappt 20 procent 2010. Elenergipriset har under samma tid legat relativt konstant mellan 40 och 50 procent av den totala elkostnaden. Det som har ökat drastiskt under perioden är kostnaderna för skatt, moms, elcertifikat och utsläppsrätter. Dessa pålagor är politiskt genomförda för att stimulera förnybar elproduktion och energieffektivisering. Det är viktigt. Några av de delar som skiljer Folkpartiet liberalerna från oppositionen i detta betänkande handlar om hur man ser på statligt stöd. För oss liberaler kan detta vara ett av flera verktyg att ta till för att få i gång exempelvis energieffektivisering eller någon ny teknik. Det är dock av yttersta vikt att denna typ av riktade stöd till största delen är av tillfällig karaktär just för att stimulera vid introducering, annars tenderar stöd att suboptimera och i slutändan bli kontraproduktivt och ett slöseri med skattemedel. Slutligen några ord kring oppositionen. Det spretar något. Man har inte kunnat enas om en gemensam reservation när det gäller mål och riktlinjer för energipolitiken, exempelvis frågan om när man anser att Sverige ska ha en helt förnybar energiproduktion. Socialdemokraterna säger 2050. Miljöpartiet säger 2030. Detta visar med tydlighet att om vi vill bygga ett Sverige med en långsiktig, trygg och hållbar energiförsörjning så finns det ett alternativ, och det är alliansregeringens politik. Herr talman! Gudarna ska veta att vi i Alliansen inte alltid är överens när det gäller energipolitiken. Men vi hittar framkomliga vägar där vi tar ansvar för att nå en koldioxidfri elproduktion, för att ta oss an klimatutmaningen och för att kunna ha en god tillgång till el till konkurrenskraftiga priser.

Herr talman! Jag vill börja med att tacka Nina Larsson för inlägget där hon höjer blicken, tittar framåt och talar om teknikens utveckling, precis som jag gjorde i mitt anförande. Vi vet inte vad som komma skall med den forskning som pågår i Sverige och i världen. Det är väldigt spännande, och jag tror att vi behöver göra mycket mer av det. När det sedan gäller kärnkraften kan jag upplysa kammaren och Nina Larsson om att det var en överenskommelse över blockgränsen. Det var Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Centerpartiet som var med och stängde Barsebäck. Vi beslutade då även att de befintliga kärnkraftverken skulle uppgraderas, men det har ju dröjt väldigt länge. Jag har en fråga till Nina Larsson. Vi är två värmlänningar som står här, och vi har väldigt mycket tung och elintensiv industri. Vad säger Nina Larsson när hon möter dem som efterlyser stabila och långsiktiga spelregler och en samsyn? Jag vill också ställa samma fråga till dig, Nina Larsson, som jag ställde till Moderaterna: Hur ser Folkpartiet på möjligheten till just blocköverskridande överenskommelser när det gäller energipolitiken? Är ni beredda att sätta er vid samma bord som vi och diskutera energipolitiken i dag och i framtiden? Jag vet att det inte är Nina Larsson som är energiminister, henne väntar jag på, men jag skulle gärna vilja höra Folkpartiets syn på detta.

Herr talman! Folkpartiet liberalerna välkomnar i allra högsta grad en långsiktig och bred blocköverskridande energiuppgörelse. Men detta är helt beroende av vad den innehåller, och frågan går därför rakt tillbaka till Ann-Kristine Johansson. Jag vet mycket väl att den energiintensiva industrin i mitt hemlän Värmland har en önskan om att få till en blocköverskridande energiuppgörelse, men denna önskan innehåller också att Socialdemokraterna ska släppa taget om den linje om snabbavveckling som man nu verkar ha slagit in på. Den håller inte. Den innebär inte el till konkurrenskraftiga priser utan en osäkerhet om vårt nät och vår elförsörjning ens ska klara av de toppar som dyker upp vissa år. Ann-Kristine Johansson sade dessutom under sitt anförande att hon tror mycket på Tysklands beslut att stänga kärnkraften. Inget beslut kunde vara så farligt för Europas försörjning. Det som händer är ju att tyskarna driver in sig själva i ett naturgasberoende. Det hjälper inte mot klimatutmaningen, och det hjälper definitivt inte Sveriges möjligheter till konkurrenskraftiga elpriser. Frågan går tillbaka till Ann-Kristine Johansson: Är Socialdemokraterna beredda att ompröva sin inställning till kärnkraften och se till att de gamla reaktorer som snart måste tas ur bruk ersätts med nya?

Herr talman! Nu har vi kommit tillbaka till det intressanta. Folkpartiet säger: Välkomna med i vår överenskommelse! Köp det som vi har kommit överens om! Vi socialdemokrater menar att man i en förhandling ger och tar, och att man i ett samtal tittar på vilka möjligheter och lösningar som finns. Kärnkraftsdiskussionen är en sådan. Jag vet inte varför Nina Larsson har fått för sig att Socialdemokraterna driver på en snabbavveckling och att vi har ändrat åsikt. I många år har vi sagt att kärnkraften ska avvecklas på sikt när det finns alternativ. Det har vi sagt, och det står vi fast vid. Jag tycker att vi skulle behöva ha ett samtal och en förhandling om hur vi skulle kunna komma överens och var vi skulle hamna. Det är lite spännande. När det gäller Tysklands beslut och att det skulle vara det farligaste man kan göra, menar jag tvärtom. Det är jättespännande. Det kommer att driva på forskning, utveckling och ny teknik - det som Nina Larsson talade om i sitt anförande. Tyskland har ju satt upp tuffa klimatkrav. Det kommer att ställa stora krav på tysk politik och den forskning som pågår när det gäller att hitta alternativ till kol och naturgas.

Herr talman! Det är väl inte så konstigt att det framstår som om Socialdemokraterna vill snabbavveckla när Ann-Kristine Johansson står här i kammaren och hyllar tyskarnas beslut att direkt stänga några kärnkraftverk. Om det är den linje som ska gälla i Sverige också blir man orolig. Det håller inte. Det kommer att driva upp priserna avsevärt. Det har inte vår elintensiva industri råd med. De är redan utsatta för en internationell konkurrens. När det handlar om en så stor del av den svenska elproduktionen som kärnkraft, är pudelns kärna om man ska tillåta att reaktorer byts ut helt eller delvis. Det har inte Socialdemokraterna varit beredda att ens diskutera. Det blir konstigt att ni hävdar att det behövs en långsiktig energiuppgörelse när ni inte ens är beredda att se realistiskt på 50 procent av Sveriges elproduktion. Det håller inte, Ann-Kristine Johansson.

Herr talman! Det gör mig glad när Nina Larsson säger att energiproduktion inte ska ha statligt stöd mer än tillfälligt. Jag undrar om Folkpartiet är konsekvent och anser att det också gäller kärnkraften. Den svenska vindkraftsbranschen säger att man kommer att kunna klara sig helt utan statligt stöd ungefär 2020. Då kommer man att stå helt på egna ben. Kärnkraftsbranschen, däremot, säger att man inte kommer att klara att ha ett fullt skadeståndsansvar. Den internationella finansanalytikern Citigroup fastslår att det inte någonstans i världen någonsin har byggts kärnkraft utan statligt stöd. Som jag sade i mitt anförande har det nu gått ett och ett halvt år sedan regeringen fick uppdraget att garantera att ny kärnkraft inte ges några subventioner. Det uppdraget har man ännu inte kunnat fullfölja. Jag undrar varför det dröjer. I dag behandlar kammaren också Miljöpartiets motion som föreslår att kärnkraften ska ha fullt skadeståndsansvar. Där har regeringen sagt nej. Vad är det om inte en subvention, när man inte vill låta ett energislag betala sin egen försäkring? Jag vill också fråga Nina Larsson på vilka grunder hon gör bedömningen att det är kärnkraften som kan leverera el till konkurrenskraftiga elpriser. Runt om i världen är det ju det förnybara som växer snabbast. Den slutsats jag drar är att det är det mest konkurrenskraftiga energislaget. I Finland bedöms det ta ungefär dubbelt så lång tid som beräknat att bygga ny kärnkraft och kostnaden blir ungefär den dubbla. Vad jag ser finns det inga beräkningar som visar att ny kärnkraft skulle kunna leverera el till lägre priser än vad vindkraft kan göra när dagens gamla kärnkraftreaktorer behöver ersättas.

Herr talman! Det finns absolut beräkningar. Man kan se att det runt om i världen byggs kärnkraft. Bedömningen är att man kan ro hem det. Nybyggnation av kärnkraft handlar om långsiktiga perspektiv. Det är en energiproduktion som kan ge en stor mängd elektricitet under väldigt lång tid till skillnad från andra typer av elproduktion. Lise Nordin tar upp det finska exemplet. Trots att man visste att det tog längre tid och blev dyrare i den första byggnationen fattade man beslut om att gå vidare. Det tyder också på att man ser en långsiktighet i att investera i ny kärnkraft. Vi ser lite olika på frågan om stöd, och huruvida man har helt och fullt skadeståndsansvar. Det finns andra typer av verksamhet i samhället som inte har det och där det kan bli katastrofala följder. Där står inte Miljöpartiet på barrikaderna med några krav. Jag beklagar att Miljöpartiet har en sådan låsning i fråga om kärnkraften. Jag tror att det är kontraproduktivt när det gäller att möta klimathotet och se till att vi får ned utsläppen av koldioxid. Det är det primära.

Herr talman! För att möta klimathotet har vi varken råd eller tid att vänta på kärnkraft, som tar väldigt lång tid att bygga. Den ger dessutom höga elpriser och kostar mer än vad det kostar att bygga ut vindkraft, och den behövs helt enkelt inte runt om i världen. I dag byggs det förnybara ut snabbare än de fossila energislagen och kärnkraften tillsammans. Nina Larsson hänvisar till att det byggs ny kärnkraft i världen och säger att det därmed borde vara konkurrenskraftigt. Faktum är att det avvecklas fler reaktorer än det byggs nya. Det blir färre kärnkraftverk i världen totalt sett. Den svenska debatten om att över huvud taget bygga ny kärnkraft är ganska ovanlig. Resten av världen går i helt annan riktning. Jag konstaterar att jag inte fick något svar på frågan om kärnkraftssubventionerna. Anser Folkpartiet och Nina Larsson att det är en subvention när kärnkraften inte tvingas betala sin egen försäkring? Det är den frågan som branschen vill ha svar på för att våga investera i förnybar energi. Nina Larsson frågade om oppositionens energipolitik och konstaterade att vi har olika förslag. Det tycker jag inte är konstigt. Vi är fyra olika oppositionspartier som presenterar fyra olika förslag för svensk energipolitik. Det är mer besvärande att vi har en regering som säger att man har en energiöverenskommelse och gör helt olika tolkningar av vad den innebär. Precis som jag frågade Moderaterna vill jag fråga Nina Larsson om hennes och Folkpartiets uppfattning är att det kommer att bli ny kärnkraft med den energiöverenskommelse som regeringen har lagt fram. Jag tror att energibranschen vill ha svar på vad som kommer att hända när dagens kärnkraft måste avvecklas.

Herr talman! Svaret på den sista frågan är: Ja, jag tror att det kommer att bli ny kärnkraft i Sverige. En breddad fråga som också borde ställas är om det kommer att bli mer vindkraft. Svaret är ja. Kommer det att bli mer solkraft? Svaret är ja. Kommer det att bli mer biokraft? Svaret på den frågan är ja. Vi ska inte peka ut alltför exakt vilka energislag som måste komma till. Vi behöver skapa ett regelverk som någorlunda gynnar koldioxidfria energislag i stället för att suboptimera och peka ut specifika stöd. Kärnkraften är en så stor del av dagens energi, och jag får mycket frågor om kärnkraften. Därför har jag ägnat mycket tid åt den. Men när det handlar om riktat stöd för andra förnybara sätt att producera energi finns det ett otal exempel på sådana satsningar som också blir fel. Pumplagen är ett av Miljöpartiet genomdrivet, horribelt exempel som inte gav den önskade effekten, utan den blev i själva verket kontraproduktiv. Utbyggnaden av biogas blev direkt påverkad i negativ riktning på grund av den lagstiftningen. Det var någonting som vi ärvde och försökte hantera på ett så korrekt sätt som möjligt. Nej, den här religiöst negativa inställningen till kärnkraft är inte förknippad med verkligheten, och den leder tyvärr i fel riktning när det gäller att bekämpa klimathotet, och det är det vi borde ägna oss åt.

Herr talman! Jag kan återigen konstatera att det är en oerhörd energieffektivisering i detta hus. Eller också borde man som norrlänning kanske lära sig att klä sig bättre. Jag tänker prata lite grann om miljöteknikutveckling. Samtidigt som vi står här i dag och debatterar en av vår världs verkligen framtidsfrågor förhandlar också miljöministrarna i Durban. Rapporterna från de senaste årens klimattoppmöten har tyvärr inte varit alltför upplyftande. När det gäller sakfrågorna tycks det inte heller gå att förvänta sig så stora kliv framåt i Durban, men förhoppningsvis kan länderna i alla fall ena sig om ytterligare några steg på vägen mot ett globalt ramverk för att sänka utsläppen. Tills ett sådant ramverk är på plats behöver vi alla ta ett ansvar för att minska klimatpåverkan i den egna verksamheten och beslutsfären. Att Sverige deltar med full kraft i klimatsamtalen är en del i detta. Att regeringen tar klimatfrågan på allvar i energipolitiken är en annan viktig byggsten. Sverige har en ambitiös klimat- och energipolitik. Målet är att Sverige senast år 2050 ska ha upphört att bidra med nettoutsläpp av växthusgaser. Då ska vi också ha 50 procent förnybar energiproduktion. Tidiga åtgärder för att minska jordens överhettning är nödvändiga att vidta. Det kräver insatser inom en lång rad områden. Vi behöver bryta beroendet av fossila bränslen, vi måste minska vår energiförbrukning genom effektivisering och vi måste producera grön och hållbar energi. Sverige ska ligga i framkant för att klara omställningen till ett förnybart energisystem. För att lyckas krävs det en tydligt uttalad ambition och prioriteringar från statens sida. Vi bör använda klimatkrisen som en drivkraft för ekonomisk tillväxt och affärsutveckling. Politiken kan bidra med en incitamentsstruktur som gör investeringar i grön teknik mer lönsamma. Men ett sådant ramverk är inte tillräckligt. Innan en ny teknik är mogen behöver vi också hjälpa den på vägen i uppstartsfasen till lönsamhetsfasen. Med årets budget tar vi flera steg i den riktningen, det vill säga mot en grönare ekonomi genom investeringar i grön teknik och nya lösningar. En viktig satsning är det utvecklingsstöd till biogas som finns med i budgeten för 2012. I budgetpropositionen tillförs det 60 miljoner kronor per år under 2012 och 2013. Dessa pengar ska användas för utveckling, demonstration och marknadsintroduktion av ny teknik och nya lösningar som stärker biogasens lönsamhet och bidrar till ökad produktion. Biogas är, precis som några andra har nämnt här i talarstolen tidigare, ett av de mest resurseffektiva och miljövänliga biobränslena. Biogasen har den unika förmågan att knyta ihop kretsloppet mellan stad och land. Intresset för biogas fortsätter att vara mycket stort hos bilister, kommuner, lantbrukare och olika typer av industrier. Det nu aktuella stödet syftar till att stödja utvecklingen av ny teknik och nya systemlösningar som sänker produktionskostnaden eller på andra sätt stärker biogasens konkurrenskraft. Därmed bidrar detta till en ökad produktion. Intresset för motsvarande stöd under 2009-2011 har varit mycket stort och resulterat i ansökningar motsvarande tio gånger tillgängligt belopp. De projekt som finansierats har bedömts hålla hög kvalitet och vara väl värda att finansieras. Satsningen innebär att Energimyndigheten kan genomföra en fortsättning på det stöd till ny biogasteknik som myndigheten hitintills har kunnat fördela under 2009 och 2011. Vid fördelningen av stödet ska erfarenheterna från det nyligen genomförda regeringsuppdraget med biogasstrategin beaktas. Det innebär bland annat att prioritet ska ges till innovativa lösningar med fokus på ökad produktion av biogas snarare än biogasanvändning. Biogasen bromsas i dag främst av att konkurrenskraften hos många nya biogassystem inte är tillräckligt stark. Med vårt förslag till stöd ger vi företagen möjligheter att utveckla och demonstrera nya förbättrade system som skapar förutsättningar både för ökad och mer lönsam produktion. Det är på det här sättet som Centerpartiet och regeringen vill att Sverige ska ligga i framkant i biogasutvecklingen. Men det är inte bara på makroplanet som det är nödvändigt att gå fram. Mycket av den förändring som är nödvändig ligger också på individnivå. En viktig pusselbit i regeringens klimat- och energipolitik är därför satsningarna på kommunala energi- och klimatrådgivare. Deras arbete bidrar till att enskilda människor och hushåll får ökad kunskap i hur man kan minska sin energiförbrukning och därmed också klimatpåverkan. Kunskapen och råden bidrar till ökad medvetenhet hos hushåll och företag om hur den egna energianvändningen kan minskas på ett kostnadseffektivt sätt. Herr talman! Regeringen tycker att det är viktigt att var och en kan vara med och bidra till minskade klimatutsläpp. I höstbudgeten tillför regeringen därför 140 miljoner kronor till de kommunala energi- och klimatrådgivarna. Energimyndighetens utvärdering visar att tre av fyra av kommunernas rådgivare har haft betydelse för gjorda eller planerade inköp eller investeringar. Det är mycket som pekar på att den kommunala energi- och klimatrådgivningen har stor potential. Den är relativt känd och uppskattad och tilldelas stor betydelse hos allmänheten. Vissa debattörer, även i kammaren, anlägger ett klimatnationalistiskt perspektiv på klimat- och energipolitiken, och det är synd. För att vi ska kunna åstadkomma en förändring måste vi arbeta gemensamt över landgränserna, i synnerhet eftersom Sverige står för mindre än 0,2 procent av världens utsläpp. Utgångspunkten måste vara att utsläppen inte ser några gränser och att insatserna ska göras där de får störst effekt. Det blir därför viktigare att vi, utöver att gå före på hemmaplan, också sprider vår kunskap och innovationsförmåga till resten av världen. Med hjälp av de föreslagna satsningarna på miljöteknikexport i budgeten gör regeringen bland annat detta. För att sprida det svenska kunnandet har regeringen tagit ett samlat grepp för att stödja utvecklingen och skapa ökade förutsättningar för svenska miljöteknikföretag. Miljöteknikföretagen finns i hela landet. Fler och växande miljöteknikföretag kan även få en stor betydelse för utveckling och nya arbetstillfällen regionalt och lokalt. Inom miljötekniksektorn är 80 procent av företagen små och medelstora. Det finns en verklig potential för att det är inom den svenska miljötekniksektorn som de nya jobben skapas. Jag tror på miljöteknik som en av Sveriges centrala tillväxtmotorer. Sverige ska ha en drivande roll och leverera världsledande lösningar för en hållbar framtid. Genom miljöteknikstrategin ges företagen ytterligare förutsättningar att utvecklas och ta sig ut på den internationella marknaden. Tillsammans med bredare reformer för att förbättra och förenkla livet som företagare i Sverige skapar strategin förutsättningar för grön tillväxt. Smart klimat- och energipolitik baseras på marknadsinstrument. Det är genom att få marknaden att agera draglok i energiomställningen som en riktig och långsiktig förändring kan ske. Med den här och tidigare budgetpropositioner från alliansregeringen tar vi flera steg i rätt riktning här i Sverige. Låt oss hålla tummarna för att även klimatförhandlarna nere i Durban rör sig närmare sina mål mot ett globalt klimatavtal.

Herr talman! Jag tackar Helena Lindahl för anförandet. Jag vill passa på att anmäla det särskilda yttrande som vi har med anledning av betänkandet. Budgeten och ramarna är ju redan antagna. Äntligen, säger jag, har regeringen fattat ett beslut om att stödja miljöteknikföretagen i Sverige. Det är positivt, och jag ser fram emot det. Vänsterpartiet har motionerat om det sedan 2007, om jag minns rätt. Jag blir dock lite upprörd när Helena Lindahl påstår att oppositionen skulle ha ett klimatnationalistiskt perspektiv och att vi därmed inte stöder samarbete över landgränserna. För att vi över huvud taget ska få ut någon effekt av ett ytterligare samarbete med kontinenten måste vi ha en fungerande svensk och nordisk elmarknad. Vi måste se till att vi har produktionskapacitet så att det inte råder brist i södra Sverige. Vi måste ha överföringskapacitet inom landet, mellan Sverige och Norge och mellan Sverige och de baltiska staterna. Man måste alltså göra saker och ting i rätt ordning. Om vi gör tvärtom och bygger ut mot kontinenten förvärrar det krisen i Sverige och Norden, med högre priser och brister i produktionskapaciteten. Det blir effekten av ett sådant förslag. Om man gör saker och ting i rätt ordning tror jag att det blir bra. Nina Larsson från Folkpartiet sade att vi ska ersätta kärnkraften i Sverige. Är det även Centerpartiets linje?

Herr talman! Jag tror till att börja med att Kent Persson drog lite för stora växlar på det jag sade. Jag sade inte att det är oppositionen, utan att det finns vissa. Jag hoppas att han inte tog åt sig, för det var inte meningen. Det jag ville peka på var att det är bra att vi fokuserar på våra nationella strategier, hur vi ska bli klimatneutrala etcetera, men att vi har ett globalt problem. Sverige är en mycket liten aktör i det stora hela. Jag ville peka på att klimatförhandlingarna i Durban är ack så viktiga för att vi ska komma till rätta med de stora problem vi har i dag. När det gäller kärnkraften tror jag att Kent Persson redan vet vad jag ska svara. Jag förmodar att han bara vill höra mig säga det igen. Det är klart att om man ingår i en konstellation av fyra partier, olika sådana, tycker man inte exakt likadant i alla frågor, men vi har en energiöverenskommelse. Jag personligen älskar inte kärnkraft utan skulle helst vilja se den avvecklas. Min tro är att den snabba utbygganden av den gröna energin och energieffektiviseringen kommer att kunna fasa ut kärnkraften. Vad gäller Centerpartiet tror jag att vi gör ett bättre jobb i regeringen än utanför. Det är mitt svar på den frågan.

Herr talman! Helena Lindahls personliga uppfattning om kärnkraften kan vi diskutera efteråt. Jag är intresserad av hur Centerpartiet uppfattar energiöverenskommelsen. Folkpartiet uppfattar den så att kärnkraften ska ersättas. Är det också Centerpartiets bedömning?

Herr talman! Den energiöverenskommelse som vi gjorde bidrog till att vi kunde sätta fart på den gröna omställningen, vilket Kent Persson är väl medveten om. När det gäller ny kärnkraft öppnar energiöverenskommelsen för det, men det ska inte finnas några bidrag för att bygga ny kärnkraft. Såtillvida är det rätt. Men det är inte regeringen som bestämmer om det ska byggas ny kärnkraft utan marknadens aktörer. Kärnkraftens ägare bestämmer det. Jag kan säga, precis som Lise Nordin, att det i Finland blivit oerhört dyrt att bygga ny kärnkraft. Det i sig tror jag kommer att vara avskräckande för oss. Orsaken till att svensk kärnkraft i dag är billig är att kärnkraftverken är gamla. Ska vi bygga ny kärnkraft kommer den definitivt att bli betydligt dyrare, och jag är inte så säker på att den kommer att vara konkurrenskraftig. Men, som sagt, det är upp till marknaden att avgöra.

Herr talman! Helena Lindahl lyfter upp en mycket viktig fråga: hur man kan låta den svenska energipolitiken vara en del i lösningen av de globala miljöutmaningarna och hur vi bidrar på bästa sätt. Mot regeringens förslag om nedskärningar för både förnybar energi och energieffektivisering ställer Miljöpartiet en höjning med 2,5 miljarder för att vi ska få i gång en snabbare utbyggnad av förnybar energi och kunna använda vår energi smartare. Det vi ser med regeringens energiöverenskommelse är att utbyggnadstakten saktat ned vad gäller förnybart. Det finns siffror som tydligt pekar på det. Då räcker det inte att säga att förnybart behöver byggas ut. Vi ser också med regeringens energiöverenskommelse att miljöteknikföretag flyttar utomlands på grund av osäkerheten om var den svenska energipolitiken ska ta vägen och vilken roll förnybar energi ska ha på framtidens marknad. Jag har under dagens debatt försökt få klarhet i vad regeringens energiöverenskommelse ger för besked om huruvida det kommer att byggas ny kärnkraft i Sverige när dagens reaktorer av åldersskäl måste avvecklas. Vi har fått tre helt olika besked. Folkpartiets Nina Larsson säger att hon tror att det kommer att bli mer kärnkraft, Moderaternas Cecilie Tenfjord-Toftby säger att hon gärna ser ett generationsskifte och Centerpartiets Helena Lindahl säger att hon helst vill att kärnkraften avvecklas. På vilket sätt ger dessa besked spelregler för de aktörer som i dag finns på energimarknaden? Helena Lindahl säger att det är marknadens aktörer som ska avgöra vad som byggs, men hur ska de kunna göra en bedömning när spelreglerna fortfarande är oklara? De som vill bygga ny elproduktion i Sverige vet fortfarande inte om svensk kärnkraft kommer att ges subventioner eller inte. Jag skulle gärna vilja höra Helena Lindahls analys av vad en kärnkraftssubvention är och hur man ska garantera att ny kärnkraft inte ges subventioner. Slutligen skulle jag vilja veta om det är en subvention att kärnkraftsägarna inte betalar sin egen försäkring.

Herr talman! Det var många frågor på en gång och dem ska jag klara av på två minuter. Nåväl, jag börjar med nedskärningar i energieffektivisering och satsningar på det förnybara. Jag var på besök vid Passivhuscentrum i Alingsås i måndags. De har en fantastisk satsning på sitt miljonprogram som de ställer om till nollenergihus, passivhus. Det kommer att ge mycket på det gröna området men också samhällsekonomiskt. De anser att det mycket handlar om kunskap och utbildning, att det i dag skulle kunna byggas passivhus lika billigt som ordinära hus. Problemet är att kunskapen inte finns. Jag är inte främmande för att man kanske kan se över bygglagen. När det gäller energieffektivisering tror jag att man kan göra mycket på individnivå. Där har vi börjat bland annat vad gäller bidrag till klimatrådgivare i kommunerna. Jag förstår att det är intressant att fråga om kärnkraften. Det är många som funderar och oroar sig över en långsiktig planering. Ska man bygga ny kärnkraft vill man självfallet veta hur de långsiktiga spelreglerna ser ut. Egentligen har jag samma fråga till de tre oppositionspartierna. Socialdemokraterna säger att kärnkraften ska avvecklas när marknaden är mogen, eller samhället är moget, och det kommer att ske så småningom. Miljöpartiet vill avveckla i snabbare takt, Vänsterpartiet likaså. Det ger ett lika oklart besked till marknaden, skulle jag vilja säga. Alliansregeringen har en energiöverenskommelse oavsett vad jag tycker, precis som Kent Persson sade. Antingen jag som centerpartist gillar det eller inte har vi en tydlig överenskommelse där vi säger att vi öppnar upp för nybyggnation av kärnkraft, det vill säga att ersätta befintliga reaktorer med nya. Det är upp till marknaden att lösa det.

Herr talman! Jag finner det förvånande att en regeringsrepresentant säger: Vi är inte eniga, men det är inte ni heller. Om man sitter i en regering och har en energiöverenskommelse har man ett ansvar att för marknaden kunna förklara vad överenskommelsen innebär, vilka spelreglerna är och vilka energislag som kommer att byggas ut. Centerpartiet har vid flera tillfällen uttryckt visioner om ett helt förnybart energisystem, precis som Miljöpartiet. Det finns många olika aspekter som diskuteras, huruvida kärnkraft eller förnybart vinner i konkurrensen om billiga elpriser, vad som är snabbast att bygga ut, vad som är miljövänligast och vad som är mest konkurrenskraftigt. För att få svar på de frågorna har Miljöpartiet tillsammans med Socialdemokraterna och Vänsterpartiet i utskottet föreslagit att Energimyndigheten ska få ett sådant uppdrag. Genom att ge Energimyndigheten ett sådant uppdrag och få ett underlag på hur Sverige skulle kunna ställa om till ett helt förnybart energisystem, skulle vi i den här kammaren ha ett mycket bättre underlag att diskutera vilket energisystem som är mest konkurrenskraftigt och framtidsinriktat för Sverige. Hur kommer det sig, Helena Lindahl, att Centerpartiet inte har ställt sig bakom förslaget att låta Energimyndigheten utreda hur Sverige skulle kunna ha ett helt förnybart energisystem? Jag hoppas också att Helena Lindahl i sin nästa replik svarar på frågan om kärnkraftssubventioner, som marknaden själv säger är helt avgörande för att i dag beräkna vilken ny elproduktion som kommer att komma till stånd.

Herr talman! Till skillnad mot de tre oppositionspartierna vill jag upprepa att trots att vissa tyckte att det jag sade var roligt tar jag själv detta på yttersta allvar. Vi har en gällande energiöverenskommelse mellan fyra partier. Däremot kan jag känna mig tveksam till de tre oppositionspartierna. Vissa av er står här och erbjuder samtal, samtidigt som ni säger något helt annat i nästa andetag. Det kan jag tycka inte bidrar till långsiktiga spelregler och skapar oro. Det stämmer inte. Om vi alla ska sätta oss vid förhandlingsbordet innebär det att även ni kommer att få hyvla av kanterna på era åsikter och inriktningar. Det är så det fungerar. Sedan var det frågan om kärnkraftssubventioner. Det vi tydligt vet i dag är att det inte ska ges bidrag till att bygga nya kärnkraftsreaktorer. Jag håller med Lise Nordin; jag själv är osäker på vad skadeståndsansvaret innebär. Jag hoppas verkligen att Anna-Karin Hatt möjligtvis kan svara på frågan. Det kan jag inte göra eftersom jag undrar själv. Du har helt rätt. Där har regeringen inte gett ett tydligt besked. Jag håller med om det.

Herr talman! Jag vill börja med att yrka avslag på samtliga 38 motioner om energipolitiska frågor i näringsutskottets betänkande 2011/12:NU3. Inom parentes kan jag säga att trots att vi diskuterar energi och värme är det lite för kallt i kammaren. Det kanske vi kan ändra på. Hållbar energipolitik och elförsörjning är en av grundförutsättningarna för svensk utveckling, tillväxt och välstånd. Så har det varit historiskt i Sverige, och så kommer det att vara i framtiden också. Så är det för omvärlden. När vi ska värna miljön och bygga upp välstånd kommer det inte att gå åt mindre el utan det kommer att gå åt mer. Svenska företag såväl som hushåll måste kunna lita på att det finns en långsiktigt säker tillgång på elektricitet och annan energi till internationellt konkurrenskraftiga priser. Vi kristdemokrater kommer att verka för stabila och långsiktiga spelregler för energimarknadens aktörer som ger förutsättningar för investeringar i produktions- och distributionssystemen. Vi bygger vår energi- och miljöpolitik på förvaltarskapstanken. Jorden och dess resurser ska förvaltas, inte förbrukas. Energiförsörjningen ska tryggas, samtidigt som Sverige ska lämna sitt kraftfulla bidrag till kampen mot koldioxidutsläppen. Alliansregeringens energipolitik bygger på samma grund som den gemensamma energipolitik som EU slagit fast. Målet är en effektiv och hållbar energianvändning som är kostnadseffektiv med låg inverkan på hälsa, miljö och klimat. Energipolitiken ska lägga en god grund för omställning till ett ekologiskt uthålligt samhälle. Vår vision är att Sverige år 2050 har en hållbar och resurseffektiv energianvändning utan nettoutsläpp av växthusgaser. En tillväxtvänlig energipolitik måste också ta ansvar för miljöutvecklingen. Redan 2009 godkände Sveriges riksdag flera mål inom energi- och klimatområdet. Andelen förnybar energi ska år 2020 vara minst 50 procent av den totala energianvändningen. Andelen förnybar energi i transportsektorn ska vara minst 10 procent, energianvändningen ska vara 20 procent effektivare och utsläppen ska vara 40 procent lägre än 1990. Alliansregeringen har satt upp ambitiösa mål. Låt mig också påminna om att redan i dag är elproduktionen i Sverige nästan helt utsläppsfri och byggs inte med fossil kraft. Sverige föregår här med gott exempel, och vi ska vara ledande även i framtiden. En av de viktigaste reformerna gäller energipolitiken. Den tog Kristdemokraterna initiativ till i Alliansens gemensamma energiuppgörelse, som innebär att nya kärnkraftsreaktorer får byggas på samma plats där de gamla avvecklas. Det är viktigt att både industrin och hushållen får fasta spelregler på energimarknaden samtidigt som utsläppen av CO2 och andra växthusgaser kontrolleras och minskas. Därigenom kan all ny grön elproduktion ersätta fossila bränslen. Detta är det bästa för klimatet. En blocköverskridande överenskommelse om kärnkraften är viktig för att långsiktigt säkra energiförsörjningen till svenska företag. Jag noterar att Håkan Juholt har uttalat en vilja att bidra till en sådan överenskommelse och därmed långsiktiga spelregler. Det finns i dag ett berättigat missnöje med att elen är dyrare i södra Sverige än tidigare. Detta har att göra med stängningen av Barsebäcksverket, att elen produceras i norr och att det finns flera flaskhalsar i överföringskapaciteten. För närvarande pågår stor om- och nybyggnation av stamnätet för att öka överföringskapaciteten och förbättra driftsäkerheten, förnya befintliga anläggningar och ansluta ny elproduktion. 3,5 miljarder kronor per år investeras under den kommande tioårsperioden i stamnätet, bland annat i Sydvästlänken. Mot denna bakgrund ska regeringen ge Svenska kraftnät i uppdrag att redovisa en utvecklad investerings- och finansplan. En förstärkning av stamnätet är en förutsättning för att utveckla såväl den svenska som den gemensamma nordiska elmarknaden. En förstärkning är också förutsättningen för den planerade utbyggnaden av förnybar energi. En förstärkt överföringskapacitet bidrar till att neutralisera effekterna till följd av EU:s krav på införandet av elområden. Regeringen vidtar nu kraftfulla åtgärder för att långsiktigt minimera de prisskillnader som uppstår med indelningen i elområden, dels genom investeringar i utbyggnad av stamnätet, dels genom elcertifieringssystemet som möjliggör utbyggnaden av det tredje benet i den svenska produktionsmixen. Ökad produktion och ökad överföringskapacitet kommer att medföra ett lägre pris och på sikt minska prisskillnaden mellan elområden. Herr talman! Regeringen kommer även att ge konsumenterna möjlighet till timmätning av sin elförbrukning. Det ökar förutsättningarna för hushållen att styra sin elförbrukning till tider då elen är billigare och därmed sänka sina kostnader. Med den politiken, herr talman, ansvarar vi för miljön och tryggar den svenska energiförsörjningen.

Herr talman! Vad passar bättre än att fira sin födelsedag i riksdagens kammare med en energipolitisk debatt? Det känns bra. För fem veckor sedan presenterade det internationella energiorganet sin årliga rapport World Energy Outlook . Den är tyvärr en dyster läsning. Den visar att fönstret för att möta klimatförändringarna snabbt håller på att stängas, att utsläppen av koldioxid fortsätter att öka samtidigt som en stor del av industrin, transporterna och världens samhällen fortsätter med business as usual. Den visar att tvågradersmålet blir allt svårare att nå och att vi riskerar en temperaturhöjning på 3,5 grader. Om det händer skulle Bangladesh hamna under vatten och vi skulle riskera att nå de punkter där uppvärmningen i sig riskerar att frigöra ännu mer växthusgaser, de punkter där tundran tinar eller landisen på Arktis smälter undan. Samtidigt som rapporten glasklart beskriver behovet av en annan kurs visar den också att vi riskerar att bygga fast oss i en energiinfrastruktur som i sig kan leda till en ökad global uppvärmning. Ledningar och kraftverk som byggs i dag ger klimatpåverkan inte bara i morgon utan i decennier framöver. Samtidigt har det blivit så märkligt tyst. För två veckor sedan var jag på energiministermöte i Bryssel. Trots att vi nyss hade fått nya fakta från IEA på bordet om att vi är på väg i fel riktning var vi bara två ministrar som pratade om klimatkrisen. Stora länder som Frankrike, Tyskland och Storbritannien valde att prata om annat, som om den fråga som gemensamt upptagit oss under så många år inte längre var så viktig. Det är tydligare än någonsin att en stark svensk röst behövs i klimatfrågan. Vårt gemensamma globala ansvar är att vända trenden. Ska vi klara att nå tvågradersmålet måste all ny infrastruktur och alla nya kraftverk från och med 2017 vara helt koldioxidneutrala om inga andra åtgärder vidtas. Och nya investeringar behöver göras. Behoven är stora, och bara i Europa behöver 200 miljarder euro investeras i energiinfrastruktur: i ledningar för el och gas, i transformatorer och kraftverk. Samtidigt växer världens energikonsumtion, och trots att tillväxten av det förnybara slår alla rekord växer kol ännu snabbare, och snabbare än alla andra energislag tillsammans. Sveriges viktigaste bidrag till att möta klimatförändringarna är att ställa om vårt energisystem. Därför är min viktigaste prioritering att fullfölja energiomställningen och att utveckla det tredje förnybara benet i det svenska energisystemet. Bygger vi ut det förnybara får vi en tryggare och mer förutsägbar energiförsörjning, samtidigt som priserna kan hållas tillbaka. Och behovet av det är stort. De senaste vintrarna har visat hur sårbara vi är när vi förlitar oss på två dominerande kraftslag, kärnkraften och vattenkraften, för vår elförsörjning. De två senaste vintrarna har vi varit beroende av att kunna importera el för att klara vår elförsörjning. Och när nu Svenska kraftnät inför elområden har vi sett effekten av att produktionen är väldigt ojämnt fördelad över landet och att kraftöverföringen från norr till söder är helt otillräcklig. Just därför måste både överföringskapacitet och elproduktion byggas ut. Det är ingen nyhet, men det blev extra tydligt just nu. Herr talman! Regeringens energiöverenskommelse syftar till just det. Den innebär en rekordutbyggnad av det förnybara. Bara de senaste tolv månaderna har 22 terawattimmar kraftvärme och vindkraft producerats. Det motsvarar hela slutanvändningen i Stockholms län under ett helt år eller hela elförbrukningen i Sveriges samlade skogsindustrier. Det sker tack vare att vi har ökat ambitionen i elcertifikatssystemet, vilket vi nu förstärker. Tillsammans med Norge kommer vi från den 1 januari nästa år att etablera världens allra första gränsöverskridande stödsystem för förnybar energi. Elcertifikatssystemet är en stark knuff framåt för den förnybara energin, men det finns också hinder i vägen. Just därför har vi avskaffat den onödiga dubbelprövningen för vindkraft. Det är ett viktigt steg för att se till att tillståndsprocesserna för både ny förnybar energiproduktion och kraftnät blir både enklare och kortare. Vi måste också se till att förbättra informationen till alla berörda. Det gör vi bland annat genom att förlänga resurserna till Nätverket för vindbruk, som visat sig vara en väldigt framgångsrik insats. Den senaste månaden har elnätet åter kommit i fokus genom de elområden som Svenska kraftnät infört för att leva upp till EU:s inre marknad på elområdet. Under den första månaden har vi tidvis sett olika elpriser i olika delar av landet. Den senaste veckan har priset på el i södra Sverige varit ungefär 3 öre högre än i övriga delar av landet. Herr talman! Min och regeringens absoluta målsättning är att så snart som möjligt undanröja risken för bestående prisskillnader. För det första genomför vi därför nu historiskt stora satsningar på en omfattande ny- och ombyggnation av våra kraftnät. Den närmaste tioårsperioden kommer vi att satsa ca 3,5 miljarder kronor per år. För det andra bygger vi nu snabbt ut ny förnybar energiproduktion. För det tredje ställer vi tydliga krav på att kärnkraften framöver med bibehållna och höga säkerhetskrav ska klara av att leverera när behovet av el är som allra störst. Allt detta sammantaget kommer att minska risken för olika priser i olika delar av Sverige. Den kraftiga utbyggnaden av förnybar energi, av de svenska kraftnäten och en ökad integration med våra grannländer ställer ökade krav på våra elnät. Just därför satsar vi från regeringens sida på smarta elnät, ett område där det sker en snabb utveckling och där Sverige har goda förutsättningar att ta en framskjuten plats internationellt. Smarta elnät är nödvändiga för att kunna stärka konsumentens ställning på elmarknaden. Målsättningen måste vara en elmarknad där elkunden själv kan påverka när man använder sin el och därmed sin elkostnad. Därför är min andra viktiga prioritering att stärka konsumentens ställning på energimarknaden, med timvis mätning där var och en kan få möjlighet att se sin egen elförbrukning och vad den kostar och därmed få kontroll på sin egen elräkning. För att ytterligare stärka konsumentens ställning arbetar vi i regeringen med att hitta en fungerande modell för nettodebitering av el. I takt med att tekniken har blivit billigare och engagemanget större har nämligen allt fler elkonsumenter också blivit sina egna energiproducenter. Det kan handla om människor som har satt solceller på taket eller byggt ett litet vindkraftverk på tomten. Det vi ser nu är på många sätt en växande gräsrotsrörelse. För att uppmuntra det och få ännu fler att ta ansvar för sin egen elförsörjning behöver det bli enklare och mer förmånligt att leverera ut sin egen el på nätet. Det allra snabbaste man kan göra för att minska sin energianvändning och sina energikostnader är att energieffektivisera. Här finns det en stor potential att på ett kostnadseffektivt sätt minska vår energianvändning. Men många investeringar kommer aldrig till stånd på grund av okunskap och brist på information. Därför är en av de viktiga insatserna i budgeten att vi fortsätter satsningen på de lokala energi- och klimatrådgivarna. Omställningen av energisystemet kommer att innebära kostnader, men den kommer också att innebära stora vinster. Med mer elproduktion kommer vi att kunna hålla nere priserna. Och vid sidan av minskad klimat- och miljöpåverkan kommer många svenska företag att få nya chanser till nya affärer och export av miljöteknik. Därför är min tredje prioritering som energiminister att använda Sveriges försprång i energi- och klimatomställningen som en språngbräda för att skapa nya jobb, nya företag och öka vår miljöteknikexport. Just därför satsar vi 400 miljoner kronor i en ny miljöteknikstrategi. Just därför ger vi stöd till utveckling av andra generationens biodrivmedel. Just därför ger vi stöd till vågkraft, där vi nu går in och bidrar till att den första vågkraftsparken kan byggas i Sverige. Herr talman! Om vi ska klara att möta klimathotet är omställningen av energisystemet helt nödvändig. Oavsett hur utfallet av klimatförhandlingarna i Durban blir har vi i Sverige ett ansvar. Vi har ett ansvar för att minska vår egen klimatpåverkan, för att fortsätta att berätta om det svenska exemplet, det exempel som visar att minskade utsläpp av växthusgaser faktiskt kan gå hand i hand med en stark ekonomisk tillväxt. Vi har ett ansvar för att bistå andra länder i deras arbete med att minska sina utsläpp och möta de klimatförändringar som redan är kännbara för många människor runt om i världen. Och vi har ett ansvar för att ta vara på våra goda förutsättningar att vara ett föregångsland som sprider goda exempel. Genom att främja svenska innovationer inom fjärrvärme, biobränslen och förnybara drivmedel kan vi skapa miljö- och klimatnytta långt utanför våra svenska gränser. Jag vill avslutningsvis önska både herr talmannen och kammarens ledamöter en god jul och ett fridfullt gott nytt år. I detta anförande instämde Jonas Jacobsson Gjörtler (M).

Herr talman! Jag får säga ett stort grattis till energiministern. Det är väl, som du säger, trevligt att få stå här på födelsedagen och diskutera en så viktig fråga som energipolitiken. Tyvärr tror jag inte att Sverige har ett sådant försprång som energiministern avslutade med att prata om. Vi blir omsprungna av andra progressiva länder. Sol- och vindkraftsutvecklingen springer ifrån oss. Som jag sade i anförandet står vi i startgroparna och undrar: Var är alla de andra? Och så är de långt före oss. Det är ett problem. Jag har egentligen många frågor, men jag vill rikta in mig på några. Jag vill ställa samma fråga till ministern som till flera andra företrädare för borgerligheten här i dag. Om vi utgår från ministerns tal om klimatförändringar - jag håller fullständigt med dig om att det krävs långsiktighet och överenskommelser - undrar jag hur ministern ser på att bjuda in oppositionen till samtal om en stabil, långsiktig energipolitik? Sedan måste jag komma tillbaka till elprisområdena. Vi hade en interpellationsdebatt för någon vecka sedan som jag deltog i. Min fråga är hur uppdraget till Svenska kraftnät kom med att starta planeringen för ett antal elprisområden i Sverige. Och brukar inte Sverige vara med på Nordiska ministerrådets möten? Redan i Umeå i september 2008 var det ett uppdrag till nationella systemansvariga myndigheter att starta processen med elprisområden. I oktober 2009 fortsatte man det arbetet om att utveckla elprisområden. Den 25 oktober 2010 i Köpenhamn var det en rapport om hur arbetet går, och från energiministrarnas håll i Nordiska ministerrådet konstaterade man att arbetet fortskrider bra. Då vill jag höra om inte energiministern eller i varje fall en svensk representant hade varit med på de mötena.

Herr talman! När det gäller Socialdemokraternas signaler eller frågor kring blocköverskridande samtal är jag den första att understryka att alliansregeringen och Centerpartiet eftersträvade en bred samsyn kring energipolitiken när energiöverenskommelsen slöts. Vi bjöd in till sådana samtal och satte oss ned med oppositionens partier. Men tyvärr visade det sig ganska snart att intresset från inte minst Socialdemokraternas sida då var ganska litet. Nu kommer det olika signaler från Socialdemokraterna. Ena dagen säger Socialdemokraterna: Vi står nog fast vid kongressbeslutet om en politiskt beslutad avveckling av kärnkraften. Andra dagar kommer det andra signaler. Om det över huvud taget ska vara intressant och möjligt att resonera med Socialdemokraterna om energipolitiken måste vi först veta vilket ben som Socialdemokraterna står på. Som jag har sagt tidigare: Skulle det vara så att socialdemokratin har landat i att man sluter upp bakom den huvudinriktning som finns i regeringens energipolitik är jag den första att välkomna det. Men det har vi än så länge inte sett. När det gäller elprisområdena vet Ann-Kristine Johansson, som har följt frågan länge, att Sverige genom Svenska kraftnät i det längsta argumenterade gentemot kommissionen för att slippa införa elprisområden innan Sydvästlänken var på plats, innan vi hade fått tillräcklig mycket överföringskapacitet från norr till söder. Ann-Kristine Johansson vet också att det inte var möjligt utan att vi var tvungna att införa ett system som gjorde att vi respekterade den inre marknaden, samtidigt som vi tar vara på behovet av att se till att vi har tillräckligt mycket el i Sverige för att trygga svenska företag och svenska jobb.

Herr talman! Anna-Karin Hatt pratar om att det kommer olika signaler från Socialdemokraterna. Men problemet är ju att det kommer väldigt olika signaler från regeringspartierna. Vilka ben står regeringspartierna på? Kommer det att byggas nya reaktorer när de gamla tar slut? Folkpartiet säger att det kommer att bli ett antal. Centerpartiet - i alla fall förra energiministern - sade att det inte kommer några nya reaktorer. Vilken linje gäller från regeringens sida? Anna-Karin Hatt säger att man bjuder in oppositionen: Ni får sätta er ned och får gå med på vår uppgörelse. Jag har jobbat fackligt i många år och har varit med på förhandlingar. Jag vet att man i förhandlingar ger och tar. Man sätter sig runt ett bord, diskuterar fram och tillbaka och försöker komma överens. Det är där bristen har varit från den första uppgörelsen, när ni sade att vi socialdemokrater bjöds in. Javisst, men det var med ena handen, när ni egentligen hade kommit fram till den överenskommelse som finns i dag. Bjud in till samtal och var öppen för att förhandla och diskutera! Då kommer Socialdemokraterna att sätta sig runt det bordet. Till slut om elprisområden: Jag lyssnar på vad ministern säger. Men jag vill ha svar från ministern. Jag vet att Anna-Karin Hatt inte har varit med på tidigare möten med Nordiska ministerrådet. Men någon från Sverige har väl varit med redan från 2008 och sagt att vi ska ha elprisområden i Sverige och gett uppdrag till ansvarig systemmyndighet.

Herr talman! Vi har bjudit in socialdemokratin till samtal om energipolitiken. Ni fick sitta ned med oss före förra riksdagsvalet och föra samtal i detalj kring detta. Ni hade alla möjligheter att då göra upp med oss om energipolitiken. Jag välkomnade de samtalen. Jag hoppades att de skulle i lås. Men tyvärr visade det sig att socialdemokratin - trots att jag gör bedömningen att stora delar av de intressen som ni företräder tycker att innehållet i energiöverenskommelsen är riktigt bra - inte orkade med att då ingå en blocköverskridande överenskommelse. Det är jag den första att beklaga. Från regeringens sida kommer en enda signal. Vi har en energipolitisk överenskommelse som ligger fast, med stabila och långsiktiga spelregler där vi tydligt går in med statligt stöd för att se till att det förnybara nu växer med rekordhastighet i Sverige. Samtidigt har vi angivit mycket tydliga spelregler gentemot dem som eventuellt överväger att investera i kärnkraft i Sverige. Det enskilt viktigaste beskedet är att det inte kommer att bli vare sig direkta eller indirekta statliga subventioner till ny kärnkraft i Sverige. Sedan får andra dra sina slutsatser om vad det betyder för olika energislags konkurrenskraft. När det gäller de diskussioner som har förts i Nordiska ministerrådet är det självklart att den svenska regeringen var representerad. De diskussioner som fördes där handlade om elprisområden som princip. Svenska regeringen har inte i Nordiska ministerrådet bundit sig för att vid något särskilt tillfälle införa elprisområden i Sverige. Däremot har det förts diskussioner om elprisområden per se. När diskussionen kom upp som ett resultat av den danska klagan mellan Svenska kraftnät och kommissionen strävade Sverige genom Svenska kraftnät efter att slippa införa elprisområden tills Sydvästlänken var på plats. Hade den varit där redan i dag hade vi inte sett de prisskillnader som vi har sett initialt under november månad.

Herr talman! Jag vill också säga tack till Anna-Karin Hatt som deltar i vår energipolitiska debatt i dag - och grattis på födelsedagen, förstås! Det är en viktig diskussion, som utgår från att utsläppen av klimatgaser ökar. Hur kan den svenska energipolitiken på bästa sätt delta i en lösning av den utmaningen? Miljöpartiet bedömer att Sverige gör störst nytta genom att utveckla förnybar teknik som vi kan leverera till resten av världen på ett effektivt sätt och som kan bidra till de delar av världen som i dag inte har någon koldioxidsnål energiproduktion. Därför är vi väldigt kritiska till att regeringen skär ned stödet till förnybar energi och energieffektivisering. Frågan väcks därför hur regeringen och Anna-Karin Hatt menar att Sverige ska bidra till lösningen i fråga om att minska koldioxidutsläppen för energiproduktion när man skär ned på det förnybara. Anna-Karin Hatt sade i sitt anförande att det nu är viktigt att ställa om energisystemet. Då undrar jag och Miljöpartiet: Till vad? Hur ska man ställa om energisystemet? Vi har i dag diskuterat vad regeringens energiöverenskommelse egentligen innebär. Kommer det att bli ny kärnkraft eller inte? Det är den avgörande frågan. Det som enligt branschen avgör om det blir ny kärnkraft är huruvida branschen kommer att ges något statligt stöd eller inte. Nu har det gått ett och ett halvt år sedan regeringen fick uppdraget att återkomma till riksdagen med garantier för att ny kärnkraft inte ges några subventioner. Man har i dag chansen att förtydliga subventionsfrågan när Miljöpartiets motion, som innebär att kärnkraften ska betala ett fullt skadeståndsansvar i sin egen försäkring, behandlas. Det förslaget har allianspartierna i civilutskottet sagt nej till. Jag vill fråga Anna-Karin Hatt om hon delar bedömningen att det inte är en subvention vad gäller det begränsade skadeståndsansvar som kärnkraften i dag har.

Herr talman! Inriktningen är att ställa om det svenska energisystemet till ett långsiktigt hållbart energisystem. Det är just därför som vi har satt tydliga styrmedel på plats för att utveckla det tredje förnybara benet i energisystemet och framför allt det tredje förnybara benet i elproduktionssystemet genom elcertifikaten. Vi har sedan energiöverenskommelsen ingicks inlett ett ambitiöst arbete i regeringen där vi vänder på alla stenar för att se om det finns några direkta eller indirekta statliga subventioner till den svenska kärnkraften. Det är en uppgift som vi har tagit på stort allvar, för vi menade verkligen vad vi skrev när vi ingick överenskommelsen. Därför har det arbetet behövt få ta lite tid. Jag hoppas att jag i närtid ska kunna återkomma till kammaren och redovisa resultatet av det arbetet. När det gäller skadeståndsansvaret angav vi i överenskommelsen att kärnkraftsbolagen i ökad utsträckning ska bära sina egna kostnader också i form av ett ökat skadeståndsansvar. Det är därför som vi från svensk sida har sett till att höja skadeståndsansvaret för reaktorinnehavare till 12 miljarder, vilket är högre än i Pariskonventionen. Vi går längre än vad många andra länder i världen gör. När det gäller att ställa om till det förnybara tycker jag att det är viktigt att se att vi har valt en strategi i Sverige som har varit väldigt framgångsrik, att använda kraftfulla generella styrmedel. År 1991 var vi det första landet i världen som införde en generell koldioxidskatt. Samtidigt har vi ett starkt system när det gäller elcertifikaten, till exempel. Tillsammans styr detta mot en utveckling där det förnybara nu växer i rekordfart. Sedan alliansregeringen tillträdde 2006 har vi sett en femdubbling av vindkraften i Sverige, och den biobränslebaserade kraftvärmen växer väldigt starkt. I tillägg till det har vi kompletterat med särskilt stöd till tekniker som är begynnande och som kan behöva stöd för att klara en marknadsintroduktion.

Herr talman! Anna-Karin Hatt säger att det förnybara växer i rekordfart. Jag undrar hur man kan göra den bedömningen. Enligt de handlingsplaner som alla medlemsländer har skickat in till EU-kommissionen ligger Sverige i bottenskiktet vad gäller utbyggnadstakten i fråga om förnybart. Vi är näst sämst. Det enda land i EU som ligger efter oss i utbyggnadstakt i fråga om förnybar energi är Lettland. Sverige har en stor andel förnybar energi tack vare att vi har en utbyggd vattenkraft och att vindkraften växer. Men totalt sett saktas utbyggnadstakten ned. Det beror förstås på den politik som förs. Man skär också ned stödet till utbyggnad av förnybar energi. Jag tycker att frågan om skadeståndsansvaret när det gäller kärnkraften och att regeringen har höjt det till 12 miljarder kronor måste ses i ljuset av vad en kärnkraftsolycka bedöms kosta. Kärnkraftsolyckan i Fukushima beräknas kosta den japanska staten ungefär 1 000 miljarder kronor, och det är bara i det skede man befinner sig i nu. Man tror att beloppet på prislappen kan bli dubbelt så högt. 12 miljarder, som man kräver de svenska kärnkraftverken på, blir en bråkdel. Slutsatsen är att det är de svenska skattebetalarna som får agera försäkringsbolag om en olycka skulle ske. Man kan räkna på vad det blir per person. Om man tar 1 000 miljarder för olyckan i Fukushima minus de 12 miljarder som de svenska kärnkraftsägarna tvingas betala och delar det på alla människor som bor i Sverige innebär dagens villkor att varje svensk skulle tvingas betala strax över 100 000 kronor om en olycka skulle ske i våra kärnkraftverk i Sverige. Innan vi höjer skadeståndsansvaret till vad en olycka i ett kärnkraftverk beräknas kosta är kärnkraften subventionerad. Regeringen har lovat att det inte ska vara några subventioner. Men eftersom vi inte får något besked har vi en passivitet i hela branschen. Vattenfall har under hösten gett väldigt olika besked om huruvida de vill bygga ny kärnkraft eller inte eftersom de inte vet vad regeringen kommer att landa i. Jag vill fråga Anna-Karin Hatt: När kan vi tänkas få klarhet? När kan vi i den här kammaren och energibranschen få klarhet i vad regeringen anser är en kärnkraftssubvention?

Herr talman! Jag kan inte säga annat än att det är lite spännande att höra Lise Nordin vara så angelägen om att kraftindustrin ska få klara besked när det gäller kärnkraften därför att det eventuellt påverkar deras möjligheter att investera i ny kärnkraft. Det var en ny vändning från Miljöpartiet, om man säger så. Jag tycker att vi borde glädjas åt att vi nu ser en rekordsnabb utbyggnad av det förnybara, att vi de senaste tolv månaderna har fått in 5 terawattimmar vindkraftsel, vilket är lika mycket som krävs för att försörja hela Jönköping med el under ett helt år, inte bara en gång utan sju gånger om. Om vi lägger ihop vindkraften och kraftvärmen har vi fått in 22 terawattimmar förnybar elproduktion, vilket är lika mycket som hela skogsindustrin, en av våra viktigaste näringar, behöver på ett helt år. När det gäller försäkringsansvaret är jag den första att stryka under att det är jätteviktigt att den svenska kärnkraftsindustrin i ökad utsträckning faktiskt får bära sina egna kostnader och försäkra sig mot de risker som kärnkraften för med sig. Det är just därför som vi har höjt skadeståndsansvaret till 12 miljarder, och det är just därför som energiöverenskommelsen också innehåller en passus där vi faktiskt skriver att vi avser att utreda frågan om ett obegränsat skadeståndsansvar. När det gäller kärnkraften i Sverige är jag övertygad om att många av dem som funderar på att investera i svensk kärnkraft tydligt har uppfattat vad energiöverenskommelsen innebär. Den innebär inga statliga subventioner, vare sig direkta eller indirekta. Den innebär att det aldrig får finnas mer än tio reaktorer i Sverige och att det inte kommer att bli aktuellt med någon ny reaktor på någon ny plats. Det är tydliga förutsättningar. Utifrån det förs det samtal mellan kraftindustrin och basindustrin. Jag kan bara notera att utfallet av de samtalen så här långt har lett till en rekordsnabb utbyggnad av den förnybara elproduktionen. Och i dagsläget förefaller det inte vara så att det av ekonomiska skäl är mest lönsamt att investera i kärnkraft i Sverige.

Herr talman! Jag får också instämma i hyllningskören till statsrådet på födelsedagen. Jag hoppas att du kan få fira den lite privat i kväll och inte bara hålla på med politik. Innan jag går in på det som jag tänkte ta upp vill jag informera om att jag var en av dem här i kammaren som deltog i de energiöverläggningar som var före valet. Jag ska inte gå in i detalj på vad som sades, för det tänker jag inte säga. Men förutsättningarna för en energiöverenskommelse fanns aldrig när det inte fanns möjligheter att diskutera helheten. Energiministern kom dit med ett bundet mandat om vad det fick föras diskussion om, och kärnkraften ingick inte i det. Så låg det faktiskt till. Man ska alltså inte belasta Socialdemokraterna för att de smet ut, inte heller Vänsterpartiet eller Miljöpartiet för den delen. Det fanns inte förutsättningar att diskutera helheten. Det var intressant att lyssna på statsrådet. Jag noterar att vi har läst samma litteratur, IEA:s årliga rapport. Den är dyster. Den säger också klart och tydligt att någonting måste göras. Då funderar jag lite grann på det som regeringen skriver i budgetpropositionen. Regeringens målsättning är att bryta sambandet mellan ekonomisk tillväxt och ökad användning av energi och råvaror. Det låter väldigt intressant, och jag delar uppfattningen att det behöver göras om vi ska kunna klara våra målsättningar. Men det som har skett är att vi har ökat energianvändningen och ökat utsläppen under 2010. SCB har inte kommit med sin rapport. Det är USA:s energimyndighet som jag kan hänvisa till.

Herr talman! Det stämmer. Tittar man på statistiken ser man att Sverige, liksom många andra länder runt om i världen, har ökat sin energianvändning 2010 jämfört med 2009. Men då måste man ta hela historien. Vad beror det på? Jo, 2009 hade vi - det minns vi alla alldeles för väl - en stark finanskris och en stark lågkonjunktur då en stor del av hjulen i världen faktiskt stannade av. Det var en minskad ekonomisk aktivitet. Efter det har vi tack och lov sett en del återhämtningstecken, och inte minst i vårt eget land har tillväxten kommit i gång igen. Skulle man, som Kent Persson antyder, sätta upp något slags absolut mål när det gäller energieffektivisering till exempel, som jag hörde dig nämna tidigare i debatten, skulle det i praktiken innebära att man satte strypsnara på den svenska tillväxten. Vi är ju ett exportland där det är viktigt att fundera över hur mycket energi det krävs för att producera inte bara de enheter som vi använder här hemma i Sverige utan också de vi väljer att exportera. Därför behöver man använda definitioner som fångar upp detta. Jag är den första att understryka, precis som jag gjorde i mitt inledningsanförande, att jag är väldigt bekymrad över att IEA:s rapport pekar på att vi går i fel riktning. Vi är i ganska rask takt på väg att haverera möjligheterna att nå tvågradersmålet. Det är inte på skoj utan ett faktum som kommer att förändra våra livsbetingelser världen över. Oavsett hur det går i Durban, och kanske ännu mer om man misslyckas i Durban, har vi i Sverige ett ansvar för att agera kraftfullt för att bidra till att hejda koldioxidutsläppen och minska klimatpåverkan.

Herr talman! Det kan inte vara rimligt att vi har en energieffektivisering som baseras på ekonomiska tillväxttal. Då får vi en politik som svajar. Vi får inte en politik som utgår från vad jorden tål i form av energiåtgång och förbrukning av råvaror. Det kan inte vara på det sättet. Vad vi måste göra är att sätta mål för hur energieffektiviseringen ska gå till så att vi når upp till de målen. Vi är det land som förbrukar mest energi per invånare. Här finns givetvis möjligheter, och framför allt inom bostadssektorn. Ungefär en tredjedel av all energiåtgång kommer från den sektorn. Jag förväntar mig att regeringen kommer med ett initiativ för hur byggnormer ska se ut för nyproduktion av bostäder och lokaler. Det kan inte vara så som jag har sagt tidigare att det är Boverket som ska sätta de normerna. Jag vill erinra om att det här finns ett EU-direktiv som tydligt säger att vi ska nå fram till ungefär ett nollresultat fram till 2020 för nyproduktionen. Jag förväntar mig att regeringen kommer med någonting. Vi kan inte låta en statlig myndighet handha en sådan viktig fråga. Min fråga är: När kommer det? Hur ska vi nå målsättningen att bryta sambandet mellan ekonomisk tillväxt och ökad användning av energi och råvaror? Jag delar uppfattningen att vi ska nå dit.

Herr talman! Vi har precis fått höra en av de viktigaste skiljelinjerna i svensk miljöpolitik. Antingen är det så att man tror att enda sättet att ta hänsyn till miljön och också värna klimatet är att minska vår ekonomiska aktivitet, hålla tillbaka tillväxten, och att tillväxten är problemet. Eller så tror man på att det svenska exemplet som har fungerat historiskt också kan fungera framöver. Vi har sett att det är möjligt att förena högt ställda miljö- och klimatkrav med en hög ekonomisk tillväxt. Det är faktiskt så, vilket många av våra europeiska grannar inte tror, att om vi ställer höga miljö- och klimatkrav kan det i sig skapa ekonomisk tillväxt. Det kan skapa marknad för miljöteknikindustri inte minst här hemma som kan bidra till nya företag och nya jobb i Sverige. Det är ett jätteviktigt område. Vi ser att miljötekniksektorn omsätter 120 miljarder i Sverige och sysselsätter 40 000 personer. Det skulle kunna bli så mycket mer förutsatt att man har en syn på miljö- och klimatpolitik där man tror på utveckling och tillväxten. När det gäller nära-nollenergibyggnader stämmer det som Kent Persson säger. Det finns ett direktiv som vi ska genomföra i Sverige. Vi arbetar precis just nu i Regeringskansliet på att ta fram ett förslag. Hur skulle en sådan definition kunna se ut? Det handlar inte om nollenergi - då hade det varit väldigt enkelt - utan om en nära-nollenergibyggnad. Förslaget kommer inom kort att kunna gå ut på remiss. Min avsikt är att kunna lägga ett förslag på riksdagens bord under våren. Det är väldigt viktigt. Ska vi lyckas komma åt klimatutmaningarna och lösa klimatproblemen måste vi fortsätta med energieffektivisering i de svenska bostäderna. Men vi måste också se till att ställa om det svenska transportsystemet så att vi till 2030 kan ha ett transportsystem som är helt oberoende av fossila bränslen. (Applåder)