Uppföljning av riksdagens tillämpning av subsidiaritetsprincipen

Herr talman! KU5 handlar om uppföljningen av riksdagens tillämpning av subsidiaritetsprincipen.

Konstitutionsutskottet ska enligt riksdagsordningen följa detta arbete och en gång om året meddela kammaren sina iakttagelser. I detta betänkande redovisas resultatet av den uppföljning som har gjorts under 2015. Betänkandet bygger också på yttranden som vi har fått in från andra riksdagsutskott.

Subsidiaritetsprincipen handlar om att beslut ska fattas så effektivt och så nära medborgarna som möjligt. Den används för att avgöra om en fråga ska beslutas på EU-nivå eller i medlemsstaterna. Detta handlar alltså om maktfördelningen mellan de nationella parlamenten och Europeiska unionen.

I samband med godkännandet av Lissabonfördraget kom de nationella parlamentens inflytande att stärkas, bland annat genom möjligheten som infördes med subsidiaritetsprövningen och möjligheten att avge en subsidiaritetsvarning.

Det är viktigt att riksdagen tillämpar den möjlighet som Lissabonfördraget tillskapade: att vi tillsammans med andra nationella parlament antingen kan påverka innehållet i ett lagförslag eller förhindra att lagförslaget behandlas vidare. Genom dessa möjligheter kan riksdagen med andra nationella parlament ta beslut som hamnar så nära medborgarna som möjligt.

Det är ur demokratisk synpunkt viktigt att de svenska medborgarna känner att de beslut som fattas inte ligger långt ifrån dem och att beslut är förankrade i den svenska vardagen.

Under 2015 översände kommissionen 21 lagförslag för subsidiaritetsprövning, och riksdagen lämnade ett motiverat yttrande. Detta är en klar minskning i antalet förslagsutkast från kommissionen jämfört med föregående år. Vad gäller riksdagen, och även de andra nationella parlamenten, kan vi också konstatera en minskning i antalet motiverade yttranden.

Detta är på sätt och vis bra, därför att det ger oss mer tid till att kunna sätta ökat fokus på att genomföra, tillämpa och utvärdera den lagstiftning som redan finns på plats.

Herr talman! En återkommande fråga i KU5 handlar om kommissionens motiveringar. Enligt artikel 5 i protokoll nr 2, om tillämpningen av subsidiaritets- och proportionalitetsprinciperna, ska utkasten till lagstiftningsakter motiveras med avseende på subsidiaritets- och proportionalitetsprinciperna. Detta gäller oavsett om det är kommissionen eller någon annan som är förslagsställare.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Uppföljning av riks-dagens tillämpning av subsidiaritetsprincipen

Vi har i samband med tidigare uppföljningar kunnat konstatera brister i kommissionens motiveringar för sina lagförslag, det vill säga varför det passar bättre att besluta om ett lagförslag på unionsnivå.

Bristerna har bestått i att motiveringarna har varit ofullständiga, kortfattade eller helt saknats, vilket försvårar för de nationella parlamenten när de ska bedöma om ett förslag är förenligt med subsidiaritetsprincipen eller inte.

Uppföljningen i detta betänkande visar att det saknades motiveringar i 5 av 21 utkast, det vill säga 23 procent av alla utkast. Vi ska inte luras av att antalet procent har ökat eftersom det egentligen handlar om ett mindre antal utkast. De motiveringar som är bristfälliga eller helt saknas berör således ett mindre antal utkast från kommissionen än föregående år.

Inte heller har de utskott här i riksdagen som har yttrat sig till KU haft några invändningar mot motiveringarna utifrån subsidiaritetsprincipen, vilket kan ge uppfattningen att bristerna kan vara av någon annan karaktär.

Men alldeles oavsett detta kvarstår de facto problematiken med bristfälliga motiveringar från kommissionen. Och så länge dessa brister kvarstår utgör detta en svaghet i lagstiftningsprocessen inom unionen, vilket kommissionen ytterst bär ansvaret för.

Det är därför viktigt att det klart framgår hur kommissionen har resonerat för att komma fram till om förslagen är förenliga med subsidiaritetsprincipen eller inte.

Kommissionen, liksom andra förslagsställare, har en absolut skyldighet att motivera sina utkast till lagstiftningsakter, detta enligt protokoll nr 2. KU kommer att bevaka denna fråga även fortsättningsvis.

Vidare, herr talman, har KU vid upprepade tillfällen betonat värdet av informationsutbyte mellan de nationella parlamenten, vilket KU även här framhåller. Mot denna bakgrund bad utskottet även om en kommentar från de andra riksdagsutskotten till om några kontakter hade tagits med andra nationella parlament i syfte att inhämta information om pågående subsidiaritetsprövningar.

Det konstateras, liksom vid flera tidigare uppföljningar, att inget av utskotten uppger sig ha haft några kontakter med andra nationella parlament. Om vi inte kommunicerar med andra parlament kan vi gå miste om värdefull information. Men vi går även miste om möjligheten att uppnå de gränsvärden som finns i fördraget så att vi skulle kunna påverka innehållet i eller till och med stoppa ett lagförslag.

För att säkra det effektiva utövandet av de parlamentariska befogenheterna när det gäller övervakningen av subsidiaritetsprincipen krävs ett utökat samarbete mellan de nationella parlamenten.

Denna fråga måste diskuteras med större allvar, herr talman, och i större utsträckning. I den diskussionen bör vi i riksdagen rannsaka oss själva, titta på vad vi har gjort och fråga oss själva vad vi kan göra i vår strävan efter bättre samarbeten i dessa avseenden.

I detta sammanhang ska ändå framhållas att riksdagens representant vid EU:s institutioner är en möjlig väg till informationsutbyte med andra nationella parlament. Några av utskotten som lämnat yttranden till KU säger att de har haft kontakter med riksdagens representant och funnit att kontakterna fungerar väl och att den information som de har mottagit har varit värdefull. Detta är såklart en konstruktiv del på vägen mot förbättring men inte fullt tillräcklig för att i praktiken kunna uppfylla hela syftet med subsidiaritetsprövningen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Uppföljning av riks-dagens tillämpning av subsidiaritetsprincipen

Den sista delen som jag vill lyfta fram här, herr talman, och som också finns angiven i betänkandet handlar om databasen som kallas för IPEX. KU har även begärt kommentarer från de utfrågade utskotten om inhämtande av information från IPEX. Det har där framkommit uppgifter om att informationen i IPEX varken är fullständig eller relevant när utskott har behandlat subsidiaritetsärenden, något som vi också hört tidigare. Det saknas till exempel uppgifter från en del medlemsstater, och information som har lagts in är ofta inte skriven på engelska utan på andra originalspråk.

Dessutom börjar tidsfristen för subsidiaritetsärenden löpa samtidigt i alla medlemsstater, vilket gör att utskotten som regel har begränsad nytta av IPEX under själva beredningen av ett ärende. Detta är ett återkommande problem. Utskott framhåller därför den begränsade nyttan med databasen och tycker att den ska förbättras. Därför skriver vi i KU att riksdagen bör verka för att IPEX utvecklas till att bli ett effektivare verktyg för informationsutbyte mellan de nationella parlamenten.

Herr talman! Jag tror att jag har varit ganska tydlig med att lyfta fram vikten av att tillämpa subsidiaritetsprincipen och hoppas att riksdagens utskott fortsätter att göra det - det gäller alla utskott - och att de också lämnar sina yttranden till KU angående deras iakttagelser. Då kan vi i KU bättre upprätthålla uppföljningen av tillämpningen av subsidiaritetsprincipen, som vi ska redovisa här varje år. Förhoppningsvis står jag här igen i januari nästa år och berättar om alla förbättringar som har skett liksom utskottens iver att få yttra sig över de iakttagelser som gjorts vid genomgången av subsidiaritetsärendena.

(Applåder)

Herr talman! Enligt riksdagsordningens 9 kap. 20 § andra stycket har riksdagen att pröva om ett utkast till en lagstiftningsakt från EU strider mot den så kallade subsidiaritetsprincipen, alltså principen om att beslut ska fattas så effektivt och så nära medborgarna som möjligt. I praktiken är det utskotten som gör prövningarna enligt 7 kap. 8 § andra stycket. Vi ska årligen meddela kammaren om de iakttagelser som vi gör. Det är därför vi står här i dag. Mycket av det har Emanuel redan varit inne på, så jag tänker inte utveckla det närmare.

Årets uppföljning skulle man kunna sammanfatta i tre iakttagelser.

Den första är att vi nu börjar se resultaten av kommissionens ambitioner att förbättra lagstiftningen. Kommissionen har sedan en tid tillbaka haft som målsättning att lägga fram färre förslag än vad man tidigare har gjort. Det är helt och hållet i syfte att man på ett bättre sätt ska kunna genomföra, tillämpa och utvärdera befintlig lagstiftning. Det är alltså fokus på kvalitet snarare än på kvantitet.

Vi i konstitutionsutskottet ser positivt på utvecklingen och kan konstatera att som följd av denna blir antalet subsidiaritetsprövningar färre. Under den aktuella perioden, det vill säga kalenderåret 2015, har 21 utkast prövats av riksdagen. Endast i ett fall medförde det ett motiverat yttrande från riksdagen. Totalt i EU var det åtta motiverade yttranden som kom in, det vill säga en klar minskning, i alla fall till antalet, jämfört med året dessförinnan. I procent räknat har det skett en viss ökning. Men utvecklingen är helt klart positiv.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Uppföljning av riks-dagens tillämpning av subsidiaritetsprincipen

Den andra iakttagelsen handlar om själva processen vid hanteringen av subsidiaritetsprövningarna. Skatteutskottet har exempelvis i sitt yttrande framfört att det finns anledning att se över tidsramarna för subsidiaritetsprövningarna. Man anför att det finns situationer när förhandlingar har påbörjats redan innan tidsgränsen för subsidiaritetsprövningar har löpt ut. För skatteutskottets vidkommande har detta aktualiserats vid ett tillfälle under det aktuella året. Det vill säga att det nåddes en överenskommelse i rådet innan den nationella tidsfristen hade löpt ut. Detta är såklart inte en tillfredställande situation. Vi delar skatteutskottets bedömning att det finns risk för att subsidiaritetsprövningarna förlorar i betydelse om man inte tillämpar regelverket korrekt. Det är också något som vi har påpekat tidigare år, att åttaveckorsfristen måste upprätthållas och tillämpas korrekt.

En annan del av processen som är problematisk, som Emanuel Öz var inne på, är motiveringarna. Det är viktigt att kommissionen tillämpar regelverket korrekt, det som finns i protokoll nr 2, nämligen att man ska motivera subsidiaritets- och proportionalitetsprinciperna korrekt, inte bara göra något kort i ingressen utan faktiskt göra det, så som det framgår av protokollet, som en egen rubrik. Det ska vara klart och tydligt vad det hela handlar om. Här kan vi se att i 5 av 21 utkast till lagstiftningsakter saknas detta eller är i alla fall bristfälligt. Det är något som utskottet fäster vikt vid och framhåller måste förbättras och förändras.

Den tredje och sista iakttagelsen är att kontakterna med andra nationella parlament och informationen måste förbättras. När det gäller kontakter med andra nationella parlament inom EU har vi tidigare konstaterat att det sker ganska sällan. Däremot har man, som Emanuel Öz var inne på, kontakt med riksdagens representant vid EU:s institutioner och får därigenom hjälp med att hålla informationskontakter med andra parlament. Vår representant vid EU:s institutioner har ständigt kontakt med sina motsvarigheter från andra nationella parlament. Där finns ett indirekt meningsutbyte. När det däremot gäller direkt utbyte av information med andra nationella parlament återstår lite att göra. Där finns en klar förbättringspotential.

En annan punkt handlar om databasen IPEX. Efter att ha tittat på de yttranden som kommer in anser utskottet att den fortfarande inte är tillräckligt bra. Det handlar om språksvårigheter och brister i informationen som finns lagrad där.

Vi vidhåller det vi har sagt under flera år: IPEX måste utvecklas och bli bättre vad gäller tillgänglighet, och den måste vara mer lätthanterlig så att den uppfyller sitt syfte.

Jag ska inte upprepa vad föregående talare har sagt mer än så.

(Applåder)

Herr talman! Jag har ingen reservation eller annat yrkande, utan jag vill mest bara tacka de övriga i utskottet och kansliet för att vi gemensamt har lyckats få till ett så bra betänkande som möjligt där vi på ett adekvat sätt sammanställer och informerar om flera av de brister och tillkortakommanden som EU:s arbete är behäftat med.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Uppföljning av riks-dagens tillämpning av subsidiaritetsprincipen

Särskilt uppskattar jag att de övriga i utskottet har visat sig lyhörda och positivt inställda till flera av de utvecklande förbättringsförslag som vi har presenterat för att göra uppföljningen ännu bättre.

Numera ber vi således också övriga utskott att yttra sig om sådant som hur majoritetsförhållandena har sett ut inom respektive utskott när det har prövat om de olika EU-förslagen kan anses leva upp till subsidiaritetsprincipen eller ej.

Vi har också särskilt uppmärksammat de möjligheter som EU-rätten medger att inom ramen för denna prövning även bedöma om förslagen kan anses vara proportionerliga eller inte.

Likaså har vi öppnat för en mer lärande process där övriga utskott uppmanas att själva komma med förslag på hur uppföljningen kan förbättras ytterligare.

För att dessa tillkommande möjligheter och förbättringar ska kunna realiseras fullt ut är det väsentligt att övriga utskott tar tillfället i akt att faktiskt yttra sig.

Jag har för egen del uppmanat ledamöterna i vår riksdagsgrupp att ihärdigt driva denna fråga inom sina olika utskott. Likaså hoppas och tror jag att övriga partiers företrädare här i dag gör detsamma inom sina riksdagsgrupper. Härigenom kan vi erhålla ett än mer fullödigt material framöver och förhoppningsvis värna våra demokratiska principer och vårt nationella självbestämmande ännu bättre - något jag tror att de flesta av oss är måna om.

Dock kan jag inte låta bli att förundras lite över Sveriges till synes något ambivalenta inställning till EU.

Det kommer väl knappast som en större överraskning för någon av oss att Sverige är en av de största nettobidragsgivarna till detta monstruösa experiment med federalistiska ambitioner.

Samtidigt välkomnar vi alltså att kommissionen lägger fram allt färre förslag, och vissa beklagar till och med att Storbritannien röstade för brexit och motiverar det med att Storbritannien utgjorde en av våra främsta allierade mot EU.

Sålunda förefaller vi varje år plöja ned sisådär 30 miljarder kronor i något som vi helst verkar vilja ha så lite att göra med som möjligt.

Pengar som skulle räcka till att exempelvis anställa över 50 000 nya lärare i den svenska skolan går nu i stället till franska bönder, infrastruktur i Polen, lönlösa projekt i Rumänien och diverse räddningsaktioner efter decennier av sydeuropeisk överbudspolitik. Genom EU ger vi till och med pengar till Erdogans Turkiet för att de ska skicka migranter till Europa.

För mig liknar det här biståndspolitik mer än något annat, så snart är det kanske dags att se över om vi inte kan göra en Dac-avräkning mot biståndsramen för åtminstone delar av EU-avgiften.

Överläggningen var härmed avslutad.

Utskottets anmälan lades till handlingarna.