Till innehåll på sidan

Tydligare redovisningsregler och nya rapporteringskrav för utvinningsindustrin

Betänkande 2015/16:CU6

  1. 1, Förslag, Genomförd
  2. 2, Beredning, Genomförd
  3. 3, Debatt, Genomförd
  4. 4, Beslut, Genomförd

Ärendet är avslutat

Beslutat
18 november 2015

Utskottens betänkanden

Betänkanden innehåller utskottens förslag till hur riksdagen ska besluta i olika ärenden. 

Hela betänkandet

Beslut

Enklare för mindre företag att redovisa (CU6)

De svenska redovisningsreglerna för företag anpassas till EU-regler. Det ska bland annat göra det enklare för mindre företag att redovisa. Till exempel begränsas kraven på upplysningar i noter i årsredovisningen. Principen att information som inte är väsentlig kan utelämnas blir en generell regel.

Årsredovisningslagen gäller i stort sett samtliga företag som är skyldiga att upprätta en årsredovisning. Dessa företag kommer även i fortsättningen att delas in i kategorierna mindre och större.

Lagändringarna börjar gälla den 1 januari 2016.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Riksdagen riktade också ett tillkännagivande till regeringen om att återkomma med förslag som i fråga om kategoriindelning av företag i årsredovisningslagen utgår från ambitionen att minska företagens regelbörda.

Utskottets förslag till beslut
Bifall till propositionen. Bifall till motion med tillkännagivande om kategoriindelning av företag i årsredovisningslagen.
Riksdagens beslut
Kammaren biföll utskottets förslag.

Ärendets gång

Beredning, Genomförd

Senaste beredning i utskottet: 2015-10-22
Justering: 2015-11-05
Trycklov: 2015-11-10
Betänkande 2015/16:CU6

Alla beredningar i utskottet

2015-10-22

Enklare för mindre företag att redovisa (CU6)

De svenska redovisningsreglerna för företag anpassas till EU-regler. Det ska bland annat göra det enklare för mindre företag att redovisa. Till exempel begränsas kraven på upplysningar i noter i årsredovisningen. Principen att information som inte är väsentlig kan utelämnas blir en generell regel.

Årsredovisningslagen gäller i stort sett samtliga företag som är skyldiga att upprätta en årsredovisning. Dessa företag kommer även i fortsättningen att delas in i kategorierna mindre och större.

Lagändringarna ska börja gälla den 1 januari 2016.

Civilutskottet föreslår att riksdagen säger ja till regeringens förslag. Utskottet föreslår också att riksdagen riktar ett tillkännagivande till regeringen om att återkomma med förslag som i fråga om kategoriindelning av företag i årsredovisningslagen utgår från ambitionen att minska företagens regelbörda.

Beslut är fattat. Se steg 4 för fullständiga förslagspunkter.

Debatt, Genomförd

Bordläggning: 2015-11-17
Debatt i kammaren: 2015-11-18

Dokument från debatten

Protokoll från debatten

Anf. 16 Caroline Szyber (KD)

Herr talman! Regelförenklingsarbetet måste fortsätta. Kristdemokraterna och övriga Alliansen påbörjade ett stort arbete, och detta måste fortsätta. Det betänkande vi debatterar i dag innebär att de svenska redovisningsreglerna för företag anpassas till EU-regler. Det ska bland annat göra det mycket enklare för mindre företag att redovisa. Till exempel begränsas kraven på upplysningar i noter i årsredovisningen. Principen att information som inte är väsentlig kan utelämnas blir en generell regel.

Det nya redovisningsdirektivet från 2013 är ett led i EU:s strävan att förenkla regelverken för företag som verkar inom EU, framför allt de små företagen. Årsredovisningslagen gäller i stort sett samtliga företag som är skyldiga att upprätta en årsredovisning. På senare tid har flera reformer genomförts för att minska företagens administrativa börda. En proposition gällande det här lades fram under riksmötet 2009/10 och handlade bland annat om upplysningar i års- och koncernredovisningen.

Utgångspunkten har varit att upplysningskraven inte ska gå längre än vad som är nödvändigt för att trygga utomstående intressenters, till exempel investerares, borgenärers och anställdas, behov av information för att kunna bedöma företagens ekonomiska förhållanden och utvecklingsmöjligheter.

I det förslag regeringen lade fram på riksdagens bord och som vi debatterar här i dag har man valt att ha kvar kategorierna mindre och större företag. Vi tycker att det är problematiskt. Eftersom en allt högre andel redovisningskrav på företag har sin grund i EU anser Alliansen att det blir problematiskt om svensk lagstiftning har en indelning av företag som skiljer sig från många andra länder på ett sätt som innebär att det svenska näringslivet totalt sett framöver får högre redovisningskrav, som dessutom omfattar fler företag, än våra konkurrentländer.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Tydligare redovis-ningsregler och nya rapporteringskrav för utvinningsindustrin

Kristdemokraterna med övriga Alliansen, alltså Moderaterna, Centerpartiet och Folkpartiet liberalerna, valde därför att lägga fram en följdmotion som också har blivit ett tillkännagivande från riksdagen till regeringen om att återkomma med förslag som i fråga om kategoriindelning av företag i årsredovisningslagen utgår från ambitionen att minska företagens regelbörda.

Om vi ber företagen själva att namnge de största problemen i dag för dem att växa är det just regelbördan. Det arbetet tar alldeles för mycket tid. Vi ska vara ärliga och lägga till att de framtida jobben kommer att skapas när enskilda människor, entreprenörer, känner att det är värt att starta eller utveckla ett företag, att förverkliga en idé. Morgondagens jobb kommer att skapas i företag som får växa.

När vi nu blickar framåt är det viktigt att vi inte glömmer att följa upp de reformer som genomförts under tidigare mandatperioder och se till att de får avsedd effekt. Vi måste och kan göra mycket mer för ett bättre företagsklimat i Sverige.

Jag yrkar bifall till förslaget i betänkandet.


Anf. 17 Johanna Haraldsson (S)

Herr talman! Vi debatterar civilutskottets betänkande nr 6 som behandlar regeringens proposition Tydligare redovisningsregler och nya rapporteringskrav för utvinningsindustrin. Jag yrkar också bifall till förslaget i betänkandet.

Propositionen innehåller två delar, och jag tänkte belysa den del som Caroline Szyber inte talade så mycket om. Den innehåller helt nya rapporteringskrav för utvinningsindustrin. Regleringen rör större och finansiella företag som sysslar med prospektering och utvinning av naturtillgångar som olja, kol, naturgas, metallmalm och andra mineraler och även skogsindustrin. De företag man tänker på i första hand är olje- och gruvindustrin.

Stora företag inom utvinningsindustrin som har verksamhet i flera länder blir i och med denna lagstiftning skyldiga att upprätta en så kallad land-för-land-rapportering. Den ska ta upp betalningar gjorda till myndigheter i de olika länderna för bland annat utvinningsrättigheter och även skatt på företagens vinster och inkomster som har tagits ut i de länder de är verksamma.

En del av företagen jobbar redan nu med hållbarhet och transparens inom ramen för utvinningsindustrins initiativ för ökad öppenhet. Det är för att gynna länderna där utvinningen görs.

Den nya rapporteringsskyldigheten skapar mer jämlika konkurrensförutsättningar mellan de företag som vill driva verksamhet på ett sjyst sätt och de som inte alls tar det ansvaret i nuläget. Varje år förlorar utvecklingsländer stora summor på olovlig kapitalflykt. Den största delen av kapitalflykten utgörs av att multinationella företag inte betalar skatter som de ska. Jag hyser stora förhoppningar om att vi i alla fall tar steg mot att komma åt en del av problemen genom att företag tvingas bli mer transparenta. När företag använder sig av öppen redovisning är förhoppningen också att korruptionen ska minska.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Tydligare redovis-ningsregler och nya rapporteringskrav för utvinningsindustrin

Herr talman! Propositionen innehåller förslag från Redovisningsutredningens utlåtande om hur vi i Sverige kan införa EU:s nya redovisningsdirektiv. Förutom land-för-land-rapporteringen innehåller direktivet, och i förlängningen också propositionen, en rad förtydliganden och förenklingar, speciellt för mindre företags årsredovisningar.

I sitt remissyttrande förklarar Bokföringsnämnden på ett bra sätt syftet med den offentliga redovisningen och även vikten av avvägningar mellan olika intressen. Å ena sidan bör den ta hänsyn till olika intressenters behov av användbar information för att fatta ekonomiskt riktiga beslut samtidigt som redovisningen inte får bli för betungande för företagen. Redovisningen har också betydelse, precis som Caroline Szyber sa, för leverantörer och borgenärer, vidare även för Skattemyndigheten och den offentliga statistiken. Lagstiftningen bör helt enkelt sträva efter en bra balans mellan behovet av information och företagens redovisningsbörda.

De lagändringar som föreslås i propositionen innebär förtydliganden och förenklingar med sikte på de mindre företagen. Det innebär 98 procent av alla svenska företag. Den administrativa belastningen minskar för en stor del av de svenska företagen.

Direktivet ger medlemsstaterna möjlighet att besluta att låta fler företag redovisas i kategorin företag av allmänt intresse. Det föreslår också utredningen. Men i ambitionen att minska krånglet har man i de gjorda övervägandena bestämt sig för att inte låta till exempel publika företag, aktiebolag, redovisas som större företag, vilket hade inneburit att deras regelbörda hade blivit större. Kategorin företag av allmänt intresse införs inte heller för att behålla den enklare strukturen på lagstiftningen, det vill säga att det är få kategorier i svensk lagstiftning. Det är inte heller några betydande skillnader på vilka krav som ställs på större företag och företag av allmänt intresse. Därför finns ingen anledning att införa ytterligare en kategori.

Sammanfattningsvis innehåller propositionen en rad förslag till förenklingar och förtydliganden i frågan om företags och koncerners årsredovisningar. Precis som jag har sagt några gånger tidigare är siktet inställt på de mindre företagen.

Vi tycker att regeringens olika överväganden är bra, men utskottet anser också att regeringen bör arbeta vidare och återkomma till riksdagen med förslag på fler lättnader särskilt riktade mot mindre företag för att minska deras regelbörda.


Anf. 18 Caroline Szyber (KD)

Herr talman! Jag valde att belysa sådant jag önskade mer av, och därför väckte vi en följdmotion. Annars tycker jag att det förslag som har lagts fram är bra. Det är därför vi yrkade bifall till förslaget i betänkandet. Det är viktigt att hålla ett stort fokus på hållbarhet och transparens. Vi ställer oss därför bakom förslaget.

Jag skulle vilja följa upp frågan om införandet av fler kategorier. I det här fallet har regeringen gjort avvägningen att de inte behövs, men Johanna Haraldsson har öppnat för att regeringen kommer att återkomma i frågan.


Anf. 19 Johanna Haraldsson (S)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Tydligare redovis-ningsregler och nya rapporteringskrav för utvinningsindustrin

Herr talman! Regeringen har lyssnat på en del remissinstanser. Där har framkommit att det skulle skapa ett visst krångel i lagstiftningen att i nuläget införa fler kategorier. Därför har det inte föreslagits i propositionen.

Samtidigt är inte någonting statiskt. Det pågår en hel del arbete på både EU-nivå och på nationell nivå för att nå fram till överenskommelser som ska minska krånglet för företag. I det kommande betänkandet från Redovisningsutredningen ska det göras avvägningar i fråga om kategorin mikroföretag.


Anf. 20 Caroline Szyber (KD)

Herr talman! Om svenska företag ska få en chans att växa sig stora måste det finnas en fördel för dem att göra så. För små företag bör vissa redovisningsregler finnas. Sedan bör det finnas en kategori för medelstora företag, där en stor del företag ska finnas. Där behöver frågan om vilka redovisningskrav som passar dem ses över. Sedan finns de stora företagen med hög omsättning, som är börsnoterade eller har ett visst antal anställda. De reglerna är klara. Ur ett konkurrensperspektiv är det problematiskt att det i dag inte finns en mellankategori för medelstora företag.

Jag har jobbat en del som jurist med redovisningsfrågor. Rent redovisningsmässigt hade jag önskat att man hade tittat lite mer på hur det ser ut i praktiken och inte bara lyssnat på vad vissa revisionsbyråer säger. Nuvarande lagstiftning har inneburit att införa ett redovisningskrav för de ofta stora företagen, och sedan ska kraven sippra nedåt. Det har varit ett sätt för andra företag att känna att de är med och står upp för rådande redovisningssed.

Det handlar inte om att införa fler pålagor. Jag önskar att regeringen framöver utgår från den redovisningstradition som finns och låter lag gälla för de absolut största företagen och visar att det finns en tid och en brygga över för mindre företag. Medelstora företag är en kategori som i dag fattas.

Det gör att väldigt många små företag i dag får sin tillväxt hämmad, vilket gör att de måste lägga otroligt mycket pengar, resurser och tid på att redovisa snarare än att kunna satsa på och utveckla sina idéer och sin verksamhet.


Anf. 21 Johanna Haraldsson (S)

Herr talman! I den här propositionen gör man ju förenklingar för just små företag, som Caroline Szyber lyfter upp.

Vi talar om rapporteringen som de större företagen ska göra. Som jag nämnde tidigare är 98 procent av företagen små företag, som alltså har fått lättnader i den här propositionen.

Vi är egentligen överens. Vi tycker att det är bra att man tittar på de här olika kategorierna. Det här replikskiftet blir alltså inte mycket av en debatt.

Det är viktigt att man faktiskt tittar på var avgränsningen bör göras och så vidare. Men det är också så att det är väldigt få företag som berörs om man skulle föra in ytterligare en kategori - 2 procent av de svenska företagen är större, alltså medelstora eller stora, företag.

Det man påpekar i remissyttrandet är att man är rädd att det skapas en svårighet i lagstiftningen och krångel för företagare med att hitta var i lagstiftningen deras företag hör hemma. Det är flera olika avgränsningar som de måste hålla koll på.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Tydligare redovis-ningsregler och nya rapporteringskrav för utvinningsindustrin

Men som sagt, bara för att man inte tar upp detta i den här propositionen är det ingenting som säger att man inte i framtiden bör titta på kategoriindelningen. Där är vi helt överens. Mitt parti har inga reservationer i det här betänkandet, utan det är ett gemensamt tillkännagivande till regeringen.


Anf. 22 Carl-Oskar Bohlin (M)

Herr talman! I en skrivelse från EU-kommissionen görs bedömningen att uppemot en tredjedel av företagens administrativa kostnader för att följa EU-lagstiftning inte kommer från EU-lagstiftningen själv utan från medlemsländernas ambition att göra lagstiftningen ännu "bättre" och ännu mer ambitiös.

Det här, herr talman, är ett typexempel på just detta. EU-kommissionen lägger fram ett förslag till ett bra direktiv som syftar till att öka transparensen inom bland annat skogs- och utvinningsindustrin. Det är i grunden bra, och det är en proposition som vi ställer oss bakom. Men i direktivet föreslås också en annan kategorisering av storlek på företag än den vi har i Sverige, det vill säga att antalet företag som föreslås omfattas av direktivet är betydligt mindre än i det motsvarande svenska förslaget eftersom vi helt enkelt har andra storleksindelningar. Då måste man fråga sig hur väl berett det här lagförslaget egentligen är.

Det har alltså funnits en utredning som har tittat och vridit och vänt på de här frågorna under flera år. Det är ett betänkande på 600 sidor, herr talman. I detta betänkande föreslås att Sverige ska implementera samma storleksindelning som föreslås i direktivet - just för att bestämmelserna ska vara ändamålsenliga och just för att det ska bli förutsebart vilka företag som kommer att omfattas.

I den remissrunda som genomfördes efter det att utredningen var klar har remissinstanserna yttrat sig utifrån att den här kategoriseringen införs. Därefter går regeringen fram med en proposition där den helt enkelt underlåter att införa kategoriseringen. Man inför bara rapporteringskraven, inte kategoriseringen. Därmed har hela beredningsprocessen varit undermålig, eftersom de remissinstanser som har yttrat sig har gjort det i tron att vi ska göra om storlekskategoriseringen i årsredovisningslagen. Det finns alltså ingen remissinstans i det här lagstiftningsärendet som har yttrat sig om konsekvenserna av det som nu ligger på bordet.

Herr talman! Man ställer sig frågan: Vad tycker regeringspartierna egentligen om följdmotionen? De har ju inte reserverat sig, men de står här i replikskiften och kritiserar intentionerna i följdmotionen.

Idén att det blir mindre krångel ju färre kategorier vi har är väldigt märklig som utgångspunkt. Då vore väl det bästa att vi inte hade någon kategorisering över huvud taget och att den enskilda firman ska omfattas av samma rapporteringskrav som det stora multinationella företaget i utvinningsindustrin. Vore inte det enligt den socialdemokratiska logiken det allra minst regelkrångliga?

Vi måste komma ihåg för vem regelkrånglet uppstår. Det må vara så att en redovisningsekonom eller en jurist behöver hålla koll på fler storleksindelningar, men för enskilda företagare och företag blir det naturligtvis mindre regelkrångel om man har en storlekskategorisering som är ändamålsenlig.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Tydligare redovis-ningsregler och nya rapporteringskrav för utvinningsindustrin

Vi tycker alltså att det är bra att stora företag i utvinningsindustrin omfattas av tydliga rapporteringskrav. Men vi tycker inte att det är ändamålsenligt att utsträcka det här ansvaret till ett långt mycket större antal adressater än vad man kommer att göra i resten av EU.

Herr talman! Varför är nuvarande regering så intresserad av att binda ris åt egen rygg när det gäller att implementera EU-direktiv? Vi strävar ju alla efter att ha en gemensam inre marknad. Just därför finns det här EU-direktivet - för att harmonisera lagstiftningen. Varför vill då den svenska regeringen ge svenska företag konkurrensnackdelar i det här sammanhanget? Det är frågan som inte besvaras i dag.

Vad tycker egentligen regeringspartierna om den följdmotion som nu är lagd? Är de för eller mot en ytterligare storleksindelning? Om de är mot ska de rimligen reservera sig och inte bara i vaga ordalag kritisera motionen i replikskiften. Hur kommer de att rösta? Kommer de att rösta för eller mot den följdmotion som nu är lagd? Det vore intressant att få veta, herr talman.

Stefan Löfven talade sig i valrörelsen ofta varm för att vi ska analysera varje förslag som den här regeringen lägger fram ur ett jobbperspektiv. Då vill jag fråga företrädarna för regeringspartierna här i dag: Är den analysen gjord i det här sammanhanget? Hur många fler företag kommer att drabbas av den här rapporteringsskyldigheten på grund av att man inte inför fler storlekskategorier i årsredovisningslagen? Vilka kostnader kommer det att innebära för de här företagen?

(Applåder)


Anf. 23 Mikael Eskilandersson (SD)

Herr talman! Sverigedemokraterna påverkar i Sveriges riksdag. Ibland tycker vi som regeringen, och ibland tycker vi som Alliansen.

I detta ärende gör vi både och. Vi instämmer i regeringens proposition om redovisningsregler och rapporteringskrav. Vi instämmer även i Alliansens förslag att genom ett så kallat tillkännagivande tvinga regeringen till att dela upp företag i mer än bara "större" och "mindre" företag.

Jag lägger huvuddelen av mitt anförande på Alliansens förslag, då det är där vi ger regeringen en viss bakläxa.

Det kan behövas en mer anpassad uppdelning när vi ska anta EU-direktiv som är anpassade efter en uppdelning i ända upp till fem olika storlekar. EU-direktiv är i praktiken bara ett finare ord för tvingande lagstiftning som är antagen av politiker i Bryssel.

EU talar om mikroföretag, som är de allra minsta, om små företag, om medelstora företag, om stora företag och om samhällsbärande företag. För uppdelningen ligger fasta gränser, och de ska fastställas av respektive land. Det handlar om gränser för antal anställda men också för omsättning, beroende på vilket som uppnås först.

Om man inte gör uppdelningen i lika många olika grupper som EU blir den praktiska effekten att fler företag än nödvändigt drabbas av tuffare regler. Svenska företag riskerar att missgynnas om de utsätts för tuffare regler än liknande företag i övriga Europa. Om man till exempel gör en delning enbart mellan små och medelstora företag kommer även de företag som EU kallar mikroföretag att drabbas av reglerna för vad EU kallar små företag. På samma sätt missgynnas de företag som EU kallar medelstora företag, eftersom de drabbas av de regler som EU antagit för stora eller för samhällsbärande företag.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Tydligare redovis-ningsregler och nya rapporteringskrav för utvinningsindustrin

Herr talman! Vän av ordning kanske undrar varför Sverigedemokraterna nu förespråkar att vi ska ha regelverk som mer liknar EU:s när Sverigedemokraterna på många andra områden tar avstånd från Europas överstatlighet och EU:s sätt att byråkratisera ihjäl ingående länder. Från Sverigedemokraternas sida hade vi givetvis helst sett att svenska företag haft enklare och förmånligare regler än EU i övrigt. Men det tillåts inte så länge vi fullt ut är med i EU. Till dess att vi omförhandlat vårt medlemskap till ett samarbetsavtal måste vi göra det bästa av situationen.

Herr talman! Om vi tittar på remissinstansernas svar ser vi att främst två remissinstanser motsatt sig en uppdelning i likhet med den i EU samt i flera olika storleksgrupper. Det är Skatteverket och Bokföringsnämnden. Båda dessa kommer givetvis att drabbas av ett visst extraarbete vid ökad uppdelning. I valet mellan att göra det enklare för en del företag och att göra det enklare och bättre för myndigheterna blir valet ganska enkelt.

Det är företagen som ger inkomster till Sverige och till statskassan. Det är också företagen som skapar välstånd och företagen som ger oss möjlighet att ha den samhällsservice som vi trots allt fortfarande har. Om vi från Sverigedemokraternas sida kan bidra till att förenkla och förbättra för företagen i Sverige gör vi gärna det. Sverigedemokraterna är ett företagarvänligt parti.

Med det yrkar jag bifall till utskottets förslag.


Anf. 24 Emma Hult (MP)

Herr talman! Jag vill börja med att säga att jag ställer mig bakom civilutskottets betänkande CU6 om tydligare redovisningsregler och nya rapporteringskrav för utvinningsindustrin.

Propositionen handlar i den ena delen om att göra det enklare för mindre företag att redovisa och i den andra delen om nya rapporteringskrav för utvinningsindustrin. Det handlar om en ny lag som ska möjliggöra ökad öppenhet och transparens och som förhoppningsvis ska bidra till att motverka korruption. Det tycker vi är bra.


Anf. 25 Carl-Oskar Bohlin (M)

Herr talman! Jag hade förväntat mig att Miljöpartiet skulle ägna det här ärendet något mer än 37 sekunder.

Jag skulle vilja fråga Miljöpartiet, herr talman, vad de egentligen tycker om följdmotionen. Är Miljöpartiet välvilligt inställt? Kommer vi att från regeringen få se en förändring av förslaget? Kommer regeringen att gå riksdagens tillkännagivande till mötes? Är det bra eller dåligt att vi har flera indelningar för storleken på företag i enlighet med vad EU-direktivet föreslår?


Anf. 26 Emma Hult (MP)

Herr talman! Vi är överens om tillkännagivandet. Vi har valt att tillsammans ställa oss bakom det. I det tillkännagivandet säger vi att regeringen i det vidare arbetet ska se över fler kategorier för företag. Det är vi överens om. Jag tycker inte att vi ska föregå det arbetet. Det arbetet pågår i Regeringskansliet. Det kommer att fortlöpa.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Tydligare redovis-ningsregler och nya rapporteringskrav för utvinningsindustrin

Det handlar om Redovisningsutredningens slutbetänkande, och utskottet ställer sig bakom tillkännagivandet om att fler kategorier för företag ska ses över.


Anf. 27 Carl-Oskar Bohlin (M)

Herr talman! Jag välkomnar att Miljöpartiet instämmer i den kritik som finns mot det undermåliga beredningsarbete som regeringen har genomfört i framläggandet av propositionen. Man väljer där att helt enkelt förbise det som var utredarens förslag. Man väljer i propositionen att inte gå på linjen att göra storleksindelningen. Det är bra att vi i Sveriges riksdag kan förena oss när regeringen gör fel. Inte sant, Emma Hult?

Låt oss göra det även framöver, och låt oss hoppas att regeringen återkommer med en bättre lagstiftningsprodukt när man lägger fram den proposition som vi förhoppningsvis inte behöver vänta alltför länge på, den som rör rapportering av icke-finansiell information, som också är en del av införlivandet av redovisningsdirektivet.


Anf. 28 Emma Hult (MP)

Herr talman! Precis som Carl-Oskar säger har vi i betänkandet ett gemensamt tillkännagivande. Det tillkännagivandet handlar om vidare arbete.

I propositionen kommer förslag om förenklingar för mindre företag. Förhoppningsvis blir det också mer öppenhet och transparens i de regler som gäller för utvinningsindustrin. Det tycker jag är jättebra.

Arbetet fortsätter, och vi kommer att återkomma i frågan.


Anf. 29 Ola Johansson (C)

Herr talman! Tydligare redovisningsregler och rapporteringskrav för utvinningsindustrin, vad är det? Jo, det gäller företag som bedriver prospektering, utveckling, utvinning och därmed jämförlig verksamhet som avser olja, naturgas, kol, torv, sand, grus, sten, lera, salt, metallmalmer och andra mineraler.

Vid sidan av fossila material - olja, kol, malm och mineraler - kan det röra sig om grus och sten som vi använder när vi bygger bostäder, järnvägar och annan infrastruktur. Det kan även vara något som inte listas här men som också är utvinning, såsom kalk. Kalk bryts och används till att sprida i skog och mark för att återställa pH-värden och motverka försurning, få tillbaka fisken i sjöarna och göra så att marken kan användas till att odla mat även i framtiden.

Det är lätt att tänka sig att regler som kan uppfattas som nödvändiga och rättfärdiga för en sorts verksamhet, som vi av olika skäl kanske inte tycker så bra om eller som drivs i stora, globala koncerner som bär sig mer eller mindre illa åt, blir betungande och svårhanterliga för små och medelstora företag, sådana som vi uppfattar gör stor samhällsnytta genom att förse oss med material så att vi snabbt kan få fram bostäder, koppla samman landsändar med makadam på nya banvallar och göra småvägar på landsbygden farbara också efter tjällossningen. Vi känner nog många som arbetar i de företagen. Vi kanske till och med känner dem som driver företagen.

Herr talman! Jag ska hålla det lite kortare än vanligt eftersom det råder stor enighet i kammaren och i utskottet om att det är nödvändigt att regeringen fortsättningsvis inte begår samma misstag som vid beredningen av det här förslaget. I stället för att ett fåtal företag får ökade krav slår förslaget, enligt vad Svenskt Näringsliv säger i sitt remissvar, mot fler än 6 000 företag. Om vi ska tala om grus och sten handlar det inte bara om Heidelberg Group, Jehander och Cementa, utan kanske även om lilla Fjärås Sand & Makadam, vad vet jag.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Tydligare redovis-ningsregler och nya rapporteringskrav för utvinningsindustrin

Att fortsatt hålla sig med bara två kategorier företag i årsredovisningslagen - större och mindre företag - gör att flera tusen företag helt i onödan drabbas av betungande administration och tvingas anlita och betala för expertis de själva inte besitter, till en nytta som är ringa för samhället.

För Centerpartiet är regelförenklingar för företagen en ledstjärna. Tydligare än så här blir det inte att socialdemokrater och miljöpartister ibland slentrianmässigt bortser från effekten av grova generaliseringar om hur nya regler kan påverka jobbskaparna i landets små och medelstora företag. Det är därför extra glädjande att vi nu är överens om att detta är viktigt.

Jag yrkar bifall till utskottets förslag eftersom det innebär att regeringen fortsättningsvis anpassar direktiv, lagar, regler och förordningar efter tre kategorier: stora, medelstora och små företag samt företag av allmänt intresse. Då kan det röra sig om så få som kanske 2 procent, men bakom varje procentsiffra finns ett mycket stort antal enskilda näringsidkare. Det är ett andelstal, inte en numerär. Det är inte lätt med procenten.

En sådan förändring som på vårt initiativ senare i dag kommer att beslutas betyder att långt fler företag verkligen kommer att omfattas av regelförenklingar. Det, herr talman, är centerpolitik i praktiken. Jag är glad över att civilutskottets allians gjordes uppmärksamma på detta och att vi lyckades få fram en motion som alla här ställer sig bakom. Jag yrkar alltså bifall till utskottets förslag.


Anf. 30 Lotta Johnsson Fornarve (V)

Herr talman! I propositionen föreslår regeringen lagändringar som bland annat gör det enklare för mindre företag att redovisa. Vänsterpartiet välkomnar förslaget, som innebär att regelkrånglet minskar för framför allt mindre företag. Regelverket blir också tydligare, vilket kommer att minska den många gånger betungande administrativa bördan, särskilt för småföretag.

Vänsterpartiet instämmer också i utskottets svar på den motion som lyfts i anslutning till förslaget, där utskottet inte har någon annan uppfattning än motionärerna vad gäller att det finns ett behov av att pröva möjligheterna att göra ytterligare lättnader i framtiden.

Vänsterpartiet välkomnar särskilt förslagen om ett helt nytt regelverk angående rapportering av betalningar till regeringar från företag som är verksamma i utvinningsindustrin, till exempel när det gäller olja, kol och mineraler, eller inom avverkning av naturskog. Förslaget är en anpassning till EU:s direktiv om öppenhet och redovisning, land för land. Reglerna innebär att företag som är verksamt inom utvinningsindustrin eller med avverkning av naturskog ska upprätta en särskild rapport över de betalningar som gjorts för rätten att utvinna värdefulla naturtillgångar. Betalningar från utvinningsindustrin eller den industri som sysslar med avverkning av primärskog kan utgöra en väsentlig andel av ett lands inkomster, särskilt för resursrika utvecklingsländer.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Tydligare redovis-ningsregler och nya rapporteringskrav för utvinningsindustrin

Utvecklingsländer har ett stort underskott av pengar. Samtidigt flödar hundratals miljarder dollar per år ut ur utvecklingsländer, både på laglig och på olaglig väg, genom skatteflykt. Stora summor försvinner också genom korruption - pengar som hade kunnat användas för att bekämpa fattigdom eller mödradödlighet eller för en ökad demokratisk utveckling. De nya reglerna om rapportering och öppenhet som nu föreslås innebär ett steg i rätt riktning för att komma till rätta med skatteflykt från framför allt fattiga länder i tredje världen och kan bidra till att minska ländernas problem med korruption, fattigdom och konflikter. Jag hoppas att direktivet kommer att följas av ytterligare direktiv som innefattar större företag inom alla områden, inte bara inom utvinningsindustrin.

Det är dock viktigt att de nya reglerna efterlevs, och för detta är öppenheten oerhört central. Det är därför viktigt att redovisningen blir offentlig i ett format som är tillgängligt online, och i enlighet med de offentlighetsprinciper som Sveriges regering ställt sig bakom genom open government.

Det är också viktigt att det blir kännbart för företagen som bryter mot regelverket. Därför måste sanktioner vara effektiva och avskräckande, inte bara i form av en liten bötessumma, i de fall företag döljer information eller gör en missledande rapportering.

Jag anser också att man kan fundera lite över att belopp under 860 000 undantagits, ett belopp som jag tycker är ganska högt satt. Jag ser dock som helhet förslaget som positivt och ett steg i rätt riktning. Det finns dock anledning att noga följa hur de nya reglerna efterlevs i framtiden. Jag vill yrka bifall till utskottets förslag.


Anf. 31 Robert Hannah (FP)

Herr talman! Tillsammans blir Europas länder friare, rikare och tryggare. Folkpartiet liberalerna tror på det europeiska samarbetets möjligheter att lösa de problem som är gemensamma och som vi inte kan lösa på egen hand. Vi i Folkpartiet liberalerna vill förverkliga idén om ett Europa där demokrati och välfärd förenas med en dynamisk ekonomi. Just därför måste EU fortsätta minska regelkrånglet, särskilt för små och medelstora företag.

För Folkpartiet liberalernas del yrkar jag bifall till utskottets förslag, som genomför delar av EU:s redovisningsdirektiv. Vi välkomnar att de svenska redovisningsreglerna för företag anpassas till EU-regler. Vi ser att mycket mer behöver göras. Förslaget vi röstar om i dag gäller utvinningsindustrin och är ett steg i rätt riktning eftersom det gör det enklare för mindre företag att redovisa. Till exempel begränsas kraven på upplysningar i noter i årsredovisningen. Vi anser att principen att information som inte är väsentlig kan utelämnas är en viktig åtgärd, då de flesta nya jobb i Sverige i dag inte skapas av den rödgröna regeringen utan av små företag.

Utvinningsindustrin skapar jobb, medan Löfven med skattepengar bara har lyckats skapa ett enda låtsasjobb hittills. De jobb vi talar om i utvinningsindustrin är alltså riktiga jobb.

Av Sveriges export går 70 procent till EU, och om jobben ska bli fler måste vi göra det ännu enklare för företag att på lika villkor verka över gränserna. Upplysningskrav ska inte gå längre eller omfatta fler svenska företag än vad EU-lagstiftningen kräver. Detta är anledningen till att Folkpartiet liberalerna tillsammans med de andra allianspartierna motionerade om att införa samma kategorisering av företag som EU förordar i redovisningsdirektivet. Även utredningen som har jobbat fram de förslag vi debatterar i dag förordar att EU:s kategorisering av företag ska användas. Vi förväntar oss därför att regeringen återkommer till riksdagen med en sådan förändring, som allianspartierna har föreslagit.

Tydligare redovis-ningsregler och nya rapporteringskrav för utvinningsindustrin

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut fattades under § 20.)

Beslut, Genomförd

Beslut: 2015-11-18
Förslagspunkter: 1, Acklamationer: 1
Stillbild från Beslut: Tydligare redovisningsregler och nya rapporteringskrav för utvinningsindustrin, Beslut

Beslut: Tydligare redovisningsregler och nya rapporteringskrav för utvinningsindustrin

Webb-tv: Beslut

Protokoll med beslut

Förslagspunkter och beslut i kammaren

  1. Tydligare redovisningsregler och nya rapporteringskrav för utvinningsindustrin

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen
    a) antar regeringens förslag till
    1. lag om rapportering av betalningar till myndigheter,
    2. lag om ändring i årsredovisningslagen (1995:1554),
    3. lag om ändring i sparbankslagen (1987:619),
    4. lag om ändring i lagen (1987:667) om ekonomiska föreningar,
    5. lag om ändring i stiftelselagen (1994:1220),
    6. lag om ändring i lagen (1995:1559) om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag,
    7. lag om ändring i lagen (1995:1560) om årsredovisning i försäkringsföretag,
    8. lag om ändring i lagen (1995:1570) om medlemsbanker,
    9. lag om ändring i lagen (1998:710) med vissa bestämmelser om Pensionsmyndighetens premiepensionsverksamhet,
    10. lag om ändring i bokföringslagen (1999:1078),
    11. lag om ändring i revisionslagen (1999:1079),
    12. lag om ändring i lagen (2004:46) om värdepappersfonder,
    13. lag om ändring i aktiebolagslagen (2005:551),
    14. lag om ändring i lagen (2006:531) om särskild tillsyn över finansiella konglomerat,
    15. lag om ändring i försäkringsrörelselagen (2010:2043),
    b) ställer sig bakom det som utskottet anför om kategoriindelning av företag i årsredovisningslagen och tillkännager detta för regeringen.