Titel saknas

Betänkande 2003/04:MJU14

1, Förslag, Genomförd
2, Beredning, Genomförd
3, Debatt, Genomförd
4, Beslut, Genomförd

Ärendet är avslutat

Beslutat: 6 maj 2004

Utskottens betänkanden

Betänkanden innehåller utskottens förslag till hur riksdagen ska besluta i olika ärenden.

Hela betänkandet

PDF

Titel saknas(pdf, 372 KB)

Webbsida

Visa hela dokumentet för Betänkande 2003/04:14 Titel saknas

Beslut

Bättre kontroll av djurskyddet (MJU14)

Kommunerna och länsstyrelserna har inte tillräckligt med resurser för att klara av kontrollen av djurskyddet. Riksdagen vill därför att regeringen undersöker hur resurserna kan öka och om arbetsuppgifterna behöver ändras. Riksdagen har också synpunkter på kommunernas avgifter för djurskyddet och vill att djurskyddet i landet samordnas bättre.

Utskottets förslag till beslut: Bifall till revisorernas förslag. Avslag på samtliga motioner
Riksdagens beslut: Kammaren biföll utskottet

Visa hela dokumentet

Ärendets gång

Förslag, Genomförd

Motioner: 90
Framställningar / redogörelser: 1

Från riksdagens organ

Riksrevisionens styrelses framställning angående djurskyddstillsynenFramställning / redogörelse 2003/04:RRS1

Motioner från ledamöterna

Beredning, Genomförd

Senaste beredning i utskottet: 2004-03-25
Justering: 2004-04-20
Trycklov till Gotab och webb: 2004-04-27
Trycklov: 2004-04-27
Trycklov till Gotab och webb: 2004-05-26

Reservationer: 32
Betänkande 2003/04:MJU14

Alla beredningar i utskottet

2004-03-25

Bättre kontroll av djurskyddet (MJU14)

Kommunerna och länsstyrelserna har inte tillräckligt med resurser för att klara av kontrollen av djurskyddet. Miljö- och jordbruksutskott vill därför att riksdagen ger regeringen i uppdrag att undersöka hur resurserna kan öka och om arbetsuppgifterna behöver ändras. Utskottet har också synpunkter på kommunernas avgifter för djurskyddet och vill att djurskyddet i landet samordnas bättre.

Beslut är fattat. Se steg 4 för fullständiga förslagspunkter.

Debatt, Genomförd

Debatt i kammaren: 2004-05-05

Debatt om förslag 2003/04:MJU14

Webb-tv: Titel saknas

Dokument från debatten

2004-05-05Protokoll 2003/04:109

Protokoll från debatten

Alf Eriksson (S)

Anf. 168 Alf Eriksson (S)

Herr talman! Dagens sista kammardebatt handlar om skyddet av våra djur. Grunden finns i den lagstiftning om djurskydd som beslutades av riksdagen 1988. Utan att lägga några värderingar i detta så anses den svenska djurskyddslagstiftningen vara omfattande och långtgående. Dagens betänkande har delats upp i fyra avsnitt. Det första behandlar Riksrevisionens styrelses rapport om djurskyddstillsynen och några frågor som har nära anknytning till den. Granskningen påbörjades av dåvarande Riksrevisionsverket och har under hösten 2003 fullföljts av den nya riksrevisionen. Granskningen har haft tyngdpunkten på djurskyddsarbetet på statlig myndighetsnivå och hur det har genomförts på kommunal nivå. Riksrevisionen pekar bland annat på att det behövs förändringar när det gäller finansieringen av den kommunala djurskyddstillsynen. Det som är gratis i en del kommuner kan kosta flera tusenlappar i en annan. Revisionen tycker också att en översyn av resurser och av regelverket för tillsynen behövs. Utskottet delar revisionens bedömning och anser att regeringen ska överväga om det inte finns skäl till förändringar. Det andra avsnittet i utskottets betänkande handlar om en stor mängd motioner om djurskydd. De flesta behandlar frågor där regering och riksdag överlämnat normgivnings- och beslutanderätten till myndigheter som har särskild sakkunskap på området. Det är frågor som i många fall förutsätter en veterinärmedicinsk och teknisk bedömning mer än en politisk. Frågorna regleras i ett stort antal föreskrifter som kommer från Jordbruksverket och numera även från den nya djurskyddsmyndigheten. Det tredje avsnittet behandlar veterinärerna och hur de är organiserade. Bakgrunden är den rapport som Riksdagens revisorer gjorde 2002 och som tidigare behandlats av utskottet. Den frågan tar i huvudsak upp statens fördelning av bidraget till distriktsveterinärsorganisationen och privatpraktiserande veterinärer och rollerna för dessa som myndighetsutövare. Det fjärde avsnittet handlar om djurförsök. Utskottet har valt att göra en förenklad behandling eftersom utskottet behandlade liknande motioner under förra året, 2003. Totalt finns i betänkandet hela 240 motionsyrkanden. De avstyrks, och det har resulterat i 32 reservationer. Herr talman! Det är huvuddragen i det betänkande som nu ska debatteras. Framför mig ser jag riksdagskolleger som med stor entusiasm vill föra fram de uppfattningar som de har haft när vi har behandlat frågan i utskottet.

Bengt-Anders Johansson (M)

Anf. 169 Bengt-Anders Johansson (M)

Fru talman! Vi ska i dag diskutera djurskydd. Jag tycker att det är viktigt att poängtera att det i botten handlar väldigt mycket om värderingsfrågor. Kunskaperna inom detta område är nämligen långt ifrån färdigutvecklade. Därför innebär det att värderingfrågorna är viktiga. Det heter djurskydd, men jag personligen tycker att det känns lite oroväckande när man allt som oftast stöter på ordet djurvälfärd. I min värld innebär det att man använder ord som jag tycker ska vara förbehållna människor. Jag tycker att det i alla dessa sammanhang är viktigt att hålla isär människovärde och djurvärde. Då måste man alltså utgå från djurens behov och inte förmänskliga djuren och därmed använda sina egna preferensramar för att sätta gränsvärden etcetera. I detta fall måste jag säga att den nya Djurskyddsmyndigheten ger viss anledning till oro. Där har vi sett ett antal exempel på hur man låter mänskliga aspekter styra begynnande krav och föra till torgs rent märkliga idéer. Vi måste alltså utgå från fakta. Detta är inte minst viktigt när det gäller konkurrenssituationen. Då tänker jag på de djur som är med i livsmedelsproduktionen. Om vi utgår från våra regler, som är vitt skilda från andras värderingar, hamnar vi i en situation där vi skapar svårigheter för den inhemska livsmedelsproduktionen. Kycklingbranschen är ett sällsynt tydligt exempel på detta. Det är oerhört viktigt med avvägning i dessa frågor, annars kan det få fullständigt motsatt effekt, vilket innebär att den typ av djurproduktion som vi kan ha i detta land flyttar till andra länder. Vi har också ett ärende på gång som handlar om pälsdjur, och jag ska återkomma till det lite senare. Det här betänkandet handlar i botten om Riksrevisionens framställan. I botten ligger denna tillsynshandling. Här utövas en kritik mot regeringen där man tydligt talar om att det är dåligt samordnade regleringsbrev, vilket man tar fram och belyser. Det skapar naturligtvis förutsättningar för lägre kvalitet när man inte kan hålla ihop de olika enheter som regeringen ska ansvara för. Detta får till följd att det är andra som får stå i skottgluggen än den som har ansvaret, nämligen regeringen. Resurserna står inte i proportion till uppgifterna som man är satt att sköta. Finansieringen är tveksam. Det är på dessa punkter som det tar sin näring. Dessutom behandlas i betänkandet som bekant ett antal motioner. När det gäller tillsynsmöjligheterna har det varit svårigheter för kommuner i fråga om samarbete med personal. Det har varit en bidragande orsak. Jag tycker att det är oerhört viktigt att man använder människor med bred kunnighet och stor erfarenhet. Det krävs väldigt ofta ett tränat djuröga. Och denna millimeterjakt och centimeterjakt som vi emellanåt tvingas åse och som man har ägnat sig åt är inte ägnad att göra detta speciellt mycket bättre. Det har vi framhållit i andra sammanhang. Dessutom hänger sig ofta osäker eller okunnig personal åt millimeterjakt i stället för att göra värderingar av huruvida djuren har det bra eller inte. Låt mig ändå säga att det hade varit väsentligt bättre om vi hade använt de 60 miljoner som den nu tillskapade Djurskyddsmyndigheten kommer att kosta per år till att utöka tillsynen än att administrera. Det hade djuren tjänat på. Vi står inför ett förestående näringsförbud i fråga om pälsdjursnäringen, trots att detta är en kretsloppsanpassad och förnyelsebar produktion. Ett näringsförbud kommer att öka importen av skinn. Då ställer jag frågan: Är djurskyddet i andra länder bättre än det som vi kan erbjuda i Sverige? Det är sällsynt märkligt att man ska ställa om näringen inom fem år och sedan införa ett näringsförbud. Jag vill i detta sammanhang yrka bifall till reservation 20. Finansieringen är otillräcklig och skapar olikheter. Vi anser från moderat håll att finansieringsprincipen måste gälla. Den som har beslutat om åtgärderna ska också finansiera dem. Därför menar vi från moderat håll att det är oändligt viktigt att myndighetsutövningen, alltså kontrollen, är kostnadsfri för den som blir utsatt för kontrollen. Om det däremot finns anledning till anmärkning och därigenom ett återbesök ska man få betala. Fru talman! Jag yrkar bifall bara till reservation 20, men i övrigt står jag naturligtvis bakom de synpunkter som vi har i detta betänkande.

Anita Brodén (Fp)

Anf. 170 Anita Brodén (Fp)

Fru talman! "En nations storhet och dess etiska framsteg kan bedömas av hur man behandlar sina djur." Det sade Mahatma Gandhi. Här i kväll får vi bedöma vår nations storhet och etiska framsteg på djurskyddsområdet. Djur betyder mycket för de flesta av oss. Det kan vara alltifrån kaninen och hunden till korna, grisarna och hönsen. Oavsett syftet med djurhållningen har vi här i riksdagen en uppgift att tillse att lagarna vad gäller ett gott djurskydd är tillräckligt långtgående och att de efterlevs. Djur ska behandlas väl. Därom råder det nog ingen åsiktsskillnad. Möjligen kan skillnaden bestå i vårt förhållningssätt till djuren, där djuren för vissa får mänskliga egenskaper. En konsert anordnad i Stockholm för hemlösa djur leder mina tankar till att det skulle krävas åtskilliga konserter till förmån också för hemlösa människor. Folkpartiet liberalerna har både nationellt och på EU-nivå drivit djurskyddsfrågor. Vi är angelägna om att djurskyddsfrågorna prioriteras så att Sveriges generellt sett goda djurskydd upprätthålls på bästa sätt. Folkpartiets grundsyn är att vi vill garantera djuren ett värdigt liv och en anständig död. Medvetna konsumenter som väger in djurhållningsaspekter i sina val av livsmedel är ett viktigt styrmedel. En dålig djurhållning är inte bara etiskt oförsvarbart utan innebär också en hälsorisk för konsumenterna. Folkpartiet har för övrigt på djurskyddsområdet utökat budgeten. Vi anser att man i djurskyddsfrågor ska samarbeta mer med andra länder för att tillsammans höja ribban. Forskning av djurens naturliga beteende har lett till inredda burar samt förbättrad hantering vid transporter och slakterier. Detta bör utvecklas ytterligare. Vi har därför förordat att den nya Djurskyddsmyndigheten ska samordna Sveriges agerande i internationella organ. Folkpartiet vill minimera tiden för slakttransporter, ta bort exportsubventioner och ge småslakterier större möjligheter. Det är djupt beklagligt att begränsning av transporttider och övriga restriktioner inte vann gehör i EU. Frågan skjuts nu till nästa ordförandeskap, och Sveriges uppgift blir nu att få fler länder att anslut sig till denna strikta linje. För att kunna stärka vårt eget djurskydd krävs välutbildade och vidareutbildade djurskyddsinspektörer och veterinärer. Folkpartiet kräver därför obligatorisk utbildning av kommunernas djurskyddsinspektörer. Det är också angeläget att säkerställa veterinärstuderandes behov av praktik, speciellt vad gäller jourverksamheten. Folkpartiet har ställt sig bakom utredningen om situationen för privatpraktiserande veterinärer och distriktsveterinärer. Länsveterinärernas stora betydelse för djurskyddstillsynen har uppmärksammats av riksrevisorerna. Länsveterinärerna har ålagts nya uppgifter utan att medel tillskjutits. Det är oacceptabelt. Folkpartiet har därför krävt en översyn av medelstilldelningen till länsveterinärernas verksamhet. I ett internationellt perspektiv är den svenska försöksdjursanvändningen förhållandevis låg. Mycket arbete har lagts ned under ett antal år för att minimera djurens lidande vid djurförsök. Den beslutade kemikalielagstiftningen kommer dock förmodligen att innebära ytterligare forskning på djur. Regeringen bör därför noga följa utvecklingen vad gäller ökningen av djurförsök på grund av den nya kemikalielagstiftningen samt påskynda utvecklingen av alternativa metoder till djurförsök. Fru talman! Jag vill med detta yrka bifall till reservation 7 men står givetvis bakom samtliga folkpartireservationer.

Sven Gunnar Persson (Kd)

Anf. 171 Sven Gunnar Persson (Kd)

Fru talman! En omfattande och skarp djurskyddslagstiftning är enligt Kristdemokraterna ett uttryck för gott förvaltarskap, ett uttryck för människans ansvar att vårda och värna andra levande varelser. Detta innebär att vi ska ta väl hand om djuren och sörja för att de får leva ett så bra liv som möjligt. Stress, smärta, lidande och skador hos djuren ska så långt möjligt undvikas. Ibland sägs det att vi ska behandla djuren humant, vilket kan tyckas och är motsägelsefullt. För mig innebär det inte att behandla djur som människor. Det handlar om att vi ska behandla djur så att vår egen värdighet som just människor kan bevaras och stärkas. Viktiga värden som ansvar, omsorg, omtänksamhet och hänsynstagande är bärande inslag i vårt handlande. Det är därför glädjande, fru talman, att utskottet i den del av betänkandet som behandlar Riksrevisionens granskning av djurskyddstillsynen ställer sig bakom Riksrevisionens styrelses olika förslag. Det gäller även de delar som innebär ganska tydlig kritik mot regeringen själv, som Bengt-Anders Johansson har påpekat. Regeringen uppmanas att till riksdagen rapportera om åtgärder på en rad områden. Det handlar om resursbehov och hur uppgifter och regelverk relaterar till resurstillgångarna. Det handlar om det lokala djurskyddsarbetets finansiering och den styrning och uppföljning som den nya Djurskyddsmyndigheten ska utföra. Regeringen uppmanas att snarast återkomma till riksdagen med redovisning av vad man gjort med anledning av Riksrevisionens påpekanden. Det ska inte vara något slags allmänt övervägande, som man fick intrycket av när man lyssnade till vår inledares anförande. Det handlar om skarpa förslag från regeringen för att komma till rätta med det som Riksrevisionen har påpekat. Fru talman! Betänkandet behandlar också ett stort antal motioner om djurskydd, djurhälsovård och djurförsök. I stora drag kan jag tycka att utskottet gör relativt välavvägda ställningstaganden. Visst behövs skärpningar när det gäller användandet av djur i pornografiska sammanhang och i frågor om xenotransplantationer och förtydliganden om så kallade kamphundar och i frågor om djurförsök. Det är frågor som Kristdemokraterna belyser i reservationer och särskilda yttranden. Men Sverige har ett i internationellt perspektiv en ganska långtgående djurskyddslagstiftning, höga ambitioner och stor medvetenhet när det gäller djuromsorgen. Problemet är ofta brister i kontroll och uppföljning. Här spelar, som Riksrevisionen påpekat, djurskyddstillsynen en stor roll. Men också veterinärorganisationen har betydelse i detta sammanhang. Kristdemokraterna har många gånger och i många sammanhang fört fram behoven av förändringar av veterinärorganisationen. Våra ställningstaganden fick stöd av Riksdagens revisorer i en granskning som gjordes under år 2002. Detta ledde till att regeringen fick i uppdrag att tillsätta en oberoende utredning med uppdrag att lösa problemen med fördelningen av de statliga bidragen till distriktsveterinärorganisationen, statens ansvar för sällskapsdjuren och Jordbruksverkets dubbla roller. Man skulle kika på hur man skulle få till stånd en fristående och oberoende veterinärorganisation. Liknande påpekanden finns i Riksrevisionens rapport som nu behandlas. Enligt uppgifter från departementet i dag bereds frågan fortfarande. Man inväntar en intern arbetsgrupps rapport, och därefter ska man fundera över hur man ska gå vidare, som man sade. Jag tycker, fru talman, att det finns tillräckligt underlag för att snabbt komma i gång med utredandet. Vad mer ska till? Ska det inte räcka med Riksdagens revisorer, Riksrevisionen och riksdagens tillkännagivande? Vad väntar man på - att Kofi Annan ska slå en signal? Det är anmärkningsvärt att vi gång på gång ifrån denna talarstol tvingas påpeka regeringens nonchalanta hantering av riksdagens tillkännagivanden. Fru talman! Den svenska synen på djurhållning måste få större genomslag i hela Europa. Framför allt för djurens skull, men också för den svenska jordbruks- och livsmedelsnäringens skull. Det är inte rimligt att svenska bönder ska ha konkurrensnackdelar på grund av andra länders svagare djurskyddslagstiftning. De senaste rundorna om skärpning av det gemensamma regelverket när det gäller djurtransporterna är ett exempel där tyvärr de svenska positionerna inte vunnit gehör. Direktiv- och förordningskvarnarna mal inte tillräckligt snabbt. I avvaktan på strängare regler bör EU ge stöd till investeringar för förbättrat djurskydd utöver vad lagstiftningen för närvarande kräver. Strävan måste vara att svenska bestämmelser på djurskyddsområdet ska vara vägledande för arbetet inom EU. Fru talman! Jag vill slutligen yrka bifall till reservation 8, som tar upp just detta perspektiv.

Sven-Erik Sjöstrand (V)

Anf. 172 Sven-Erik Sjöstrand (V)

Fru talman! Inför valet 2002 gjorde Förbundet Djurens rätt en undersökning som visade att hela 66 % av svenskarna tycker att det har betydelse för dem vilken inställning politiker och partier har till djurfrågor. Ungefär samtidigt visade en gallupundersökning att två tredjedelar ansåg att djurfrågan är mycket viktig eller viktig när de väljer mellan partierna. De som värnade mest om djuren var pensionärerna. 76 % av dem tyckte att frågan är mycket viktig eller viktig i valet. Fru talman! Industri efter industri lägger i dag ned verksamhet eller flyttar från Sverige utan att vi som politiker eller hela partier sätter i gång några speciellt omfattande räddningsaktioner. Jag funderar lite stillsamt: Tänk om fackklubbarna fick samma stöd som pälsdjursbranschen får av vissa politiker. Varför kan inte just denna lilla grupp människor få hjälp till annan sysselsättning? Varför kan de inte befrias från att avliva 1,2 miljoner minkar, ett okänt antal chinchillor och kaniner i de svenska pälsfarmarna för pälsens skull? Det är inte etiskt försvarbart att föda upp djur enbart för pälsproduktion. Därför vill jag redan nu yrka bifall till reservation 21 om uppfödning av pälsdjur. En annan industri som har blivit granskad är kycklingindustrin. Enligt undersökningar från Lantbruksuniversitetet har drygt hälften av de svenska kycklingarna någon form av benskada. Det finns ca 120 kycklingföretag i Sverige, och det är ett fåtal avelsbolag som levererar hondjur för kycklingproduktion till hela världen. Till Sverige är det två avelsjättar som årligen exporterar runt 60 000 avelshonor. Största inköpare är Kläckeribolaget AB, som varje år köper in 40 000 hönor. Dessa föder i sin tur fram 1,2 miljoner hönor, som sedan värper de kycklingar som levereras till någon av de 120 svenska kycklinganläggningarna. Ruvningsmaskinerna är som stora skåp, som vart och ett rymmer ungefär 50 000 ägg, och efter exakt tre veckor kläcks äggen samtidigt. De nyfödda kycklingarna packas i lådor för transport till uppfödningsanläggningarna. Efter 37 intensiva uppfödningsdygn, med endast fyra timmar mörk nattsömn per dygn, packas de nu 1,6 kilo tunga kycklingarna i lådor för transport till något av landets kycklingslakterier. Det är en storskalig, intensiv och troligen plågsam tillvaro för den lilla kycklingen. I en uppfödningshall på ca 1 200 kvadratmeter tillåts ungefär 27 000 kycklingar, och detta innebär ca 22 kycklingar per kvadratmeter. I Vänsterpartiet anser vi att den utformning som slaktkycklingsproduktionen har i dag inte är förenlig med djurskyddslagen. Vi anser att det är angeläget att en översyn av uppfödningsformen görs snarast. Beläggningsgraden måste minska, och benhälsa och beteendestörningar måste åtgärdas. Miljöberikning måste införas där det blir krav på ströbädd och sittpinne även för matfågel. Fru talman! Jag tror att djur och människor har samma intresse av ett gott liv utifrån sina förutsättningar. Men det är klart att ett gott grisliv inte är detsamma som ett gott människoliv. Olika individer och olika arter har olika behov och intressen. Etisk jämlikhet går ut på att just få sina intressen och behov beaktade. Riksrevisionens framställning angående djurskyddstillsyn är en viktig del av detta betänkande som vi pratar om i dag. Riksrevisionens bedömning är att djurskyddsarbetet har förstärkts och förbättrats sedan början av 1990-talet. De lokala tillsynsresurserna har förstärkts, och antalet inspektioner har ökat något. Trots detta kvarstår brister i hur djurskyddstillsynen fungerar. Man säger att en bättre planerad och frekvent tillsyn är ett viktig medel för att förbättra arbetet med djurskyddet. Revisionen upptäckte också brister i utformningen av Jordbruksverkets stöd och uppföljning av djurskyddet på regional och lokal nivå. Det finns dessutom stora variationer mellan landets kommuner vad gäller tillsynsfrekvens. Detta ger i sin tur stora kvalitetsskillnader mellan landets kommuner, och det innebär, som sagts tidigare i dag, att landets djurägare inte behandlas lika. För vår nya djurskyddsmyndighet är uppgifterna många. Den måste försöka hjälpa till att skapa samordning och samarbete mellan alla berörda aktörer. Precis som Riksrevisionen tror jag att den nya Djurskyddsmyndigheten har en potential att förbättra stödet och uppföljningen av tillsynen i landet. Men vi kan inte begära att en central myndighet löser alla problem, utan det måste till ökade resursinsatser på olika nivåer. Djurskyddsinspektörerna möter ofta svåra situationer i sitta arbete. Ca 80 % av inspektörerna säger detta. Aggressiva djurägare, djurägare med sociala problem och omhändertagande av svårt vanvårdade djur är delar av inspektörernas vardag. Bakom djurskyddsproblemen kan finnas andra problem, som till exempel personliga problem hos de ansvariga djurägarna. Som tur är är detta inte så vanligt, men det finns fall av djurvanvård och det vet vi alla. I utskottet har majoriteten tillstyrkt många av Riksrevisionens förslag och rekommendationer. Utskottet förutsätter också att regeringen återkommer med förslag som underlättar kommunernas samarbete om djurskyddstillsyn. Vi säger också i utskottet att det är viktigt att regeringen uppmärksammar behovet av en förbättrad styrning och en väl fungerande uppföljning av djurskyddsarbetet. I Vänsterpartiet är vi med på åtta reservationer. Jag står givetvis bakom alla våra reservationer, men för att underlätta kammarens arbete yrkar jag bifall bara till reservation 21, som rör uppföljning av pälsdjur. Vi anser att minkfarmning bör förbjudas. Minkens behov kan inte tillfredsställas i de trånga ståltrådsburarna. Regeringen har också tillsammans med Vänsterpartiet och Miljöpartiet kommit överens om avveckling av detta. Det här kravet finns med i det som vi kallar 121-punktsprogrammet.

Bengt-Anders Johansson (M)

Anf. 173 Bengt-Anders Johansson (M)

Fru talman! Jag var inne i mitt anförande på att det finns människor som har svårt att dra gränsen mellan djur och människor. Men att jag skulle få ett så urtydligt exempel så omedelbart i talarstolen var mig inte väntat. Det är alldeles uppenbart att Sven-Erik Sjöstrand fullständigt saknar förmågan att dra gräns mellan människa och djur - fullständigt. Han blandar hej vilt. Det skapar grogrund för många andra människor när en ledamot av Sveriges riksdag är så fullständigt förblindad och saknar förmåga att se skillnaden mellan djur och människor. Det som bekymrar mig är att detta vänsterparti har ett så starkt inflytande på det stora mäktiga socialdemokratiska partiet. Det brukar vara så att den man umgås med den blir man lik. Alltså torde det kunna smitta över även i den här gruppen. Jag vill ställa en fråga till Sven-Erik Sjöstrand: Anser Sven-Erik Sjöstrand att människovärdet är högre än djurvärdet? Sedan var det en jämförelse mellan facket och pälsdjuren. Jag var inte riktigt med på hur han fick ihop det, måste jag erkänna. Även här var han ute och svängde. Fru talman! Jag vill klargöra klockrent i denna kammare att om det innebär att regeringen tänker utforma någon form av näringsförbud mot de fackliga organisationerna - det kanske är någonting som Sven-Erik Sjöstrand känner till - ska jag också stå upp för deras möjlighet att få finnas kvar. Där råder ingen tvekan. Det vore klädsamt att tala om vad som egentligen menades med jämförelsen mellan pälsdjur och fackföreningar.

Sven-Erik Sjöstrand (V)

Anf. 174 Sven-Erik Sjöstrand (V)

Fru talman! Bengt-Anders Johansson får säkert finnas kvar. Det är bra för debattens skull. Vi har haft en hel del debatter, Bengt-Anders och jag. Det är klart att vi skiljer oss åt när det gäller djuretik. Jag tror inte att Bengt-Anders Johansson är en person som skulle ha gått med i Djurens rätt. Det tror jag inte. Han delar inte de värderingar som Djurens rätt och andra djurskyddsföreningar har i det här samhället. Det är bland annat det som skiljer mig och Bengt-Anders Johansson åt. Jag hoppas att Bengt-Anders Johansson har respekt också för min syn för hur vi bör behandla djur i vårt samhälle. Det innebär inte att jag säger att djur och människor är lika, för vi är väldigt olika. De beteenden och de naturliga förutsättningar som djuren har bör vi däremot försöka anamma och se till att de också kan få. Det är bland annat därför som jag försöker arbeta för att vi ska få igenom ett minkförbud. Jag tycker inte att det är etiskt värdigt vårt samhälle att spärra in de små minkarna i stålburar. När det gäller fackföreningsrörelsen ville jag på ett enkelt sätt förklara att vi har alla blivit utsatta för lobbyism. Det här är en fråga som har synliggjorts. Det har skrivits väldigt mycket om det. Jag menade att det inte alltid behövs så stora ansträngningar för att rädda industrier eller sjukhus eller andra saker i vårt samhälle. Där kanske vi borde anstränga oss lika mycket som att försöka att bevara pälsfarmningen.

Bengt-Anders Johansson (M)

Anf. 175 Bengt-Anders Johansson (M)

Fru talman! Låt mig inledningsvis, för att det inte ska råda den minsta tvekan, säga att jag har jobbat som djurskötare under ganska lång tid på en lantbruksskola. Jag har dessutom ägt ett antal egna livsmedelsproducerande djur, och jag umgås dagligen med djur i min bostad när jag är hemma. Jag vill påstå att jag har en viss erfarenhet av detta med djurhållning. Grunden för all djurhållning är att om ett djur ska kunna producera bra måste det trivas, och det kommer an på mig eller den som är djurskötare att skapa dessa förutsättningarna. Annars blir det inget bra utfall. Tillbaka till detta med människovärde och djurvärde. Jag fick inget annat svar på min fråga än att vi är olika. Till och med jag ser skillnaden mellan mig och ett djur, men nu var det fråga om värdet. Jag skulle gärna vilja att Sven-Erik Sjöstrand ansträngde sig något för att besvara frågan om människor och djur har samma värde eller inte. Sedan har jag fortfarande ingen som helst förståelse för jämförelsen mellan fackföreningarna och minkarna. Det vi talar om är ett näringsförbud för en helt näring. Mig veterligt har inte någon annan näring i landet tidigare varit föremål för detta. Jag kan lova Sven-Erik Sjöstrand att om det dyker upp kommer Moderata samlingspartiet att stå upp för att detta inte får ske. Jag tror att jag vågar lova att det gäller även om man skulle vilja förbjuda fackföreningar. Jag anser att fackföreningar behövs. De gör stor nytta, och därför ska vi slå vakt om dem.

Sven-Erik Sjöstrand (V)

Anf. 176 Sven-Erik Sjöstrand (V)

Fru talman! Det här är lite mer av påståenden än frågor. Om man tittar filosofiskt på värdebegreppet kan det vara väldigt individuellt vad man har för syn på människor och djur. Jag tycker att var och en måste få ha sin syn. Min uppfattning är att man ska bemöta djur med respekt. Om man har ett djur ska man också försöka att se till att det har ett naturligt beteende. Det är det som vi kämpar för, och det finns också inskrivet i djurskyddslagen. Sedan har jag full respekt för att Bengt-Anders har varit djurskötare. Jag vet också att du har livsmedelsproducerande djur. Du kan säkert mycket mer om djur än vad jag kan. Men det behöver inte betyda att jag är en sämre människa för det. Jag har kanske andra kunskaper och ett annat etiskt förhållande till djur än Bengt-Anders Johansson. Att arbeta för en förstärkt djurskyddslagstiftning, för att se till att djurskyddsmyndigheter får bra villkor och för att vi kan sprida våra erfarenheter runtom i Europa tycker jag är värdefullt. Jag är glad för att vi nu startar upp den nya Djurskyddsmyndigheten, och jag önskar den lycka till.

Anita Brodén (Fp)

Anf. 177 Anita Brodén (Fp)

Fru talman! Jag kan inte låta bli att kommentera den senare debatten här. Om man vill förbjuda uppfödning av pälsdjur bör man i konsekvensens namn också förbjuda pälsanvändning. Tycker man att det är okej avsäger vi ju oss våra möjligheter att påverka lagar, regler, forskning och utveckling på det här området. Vi blir då hänvisade till import. Så till min egentliga fråga som handlar om någonting helt annat. Allting är ju inte bara svart eller vitt. Under de senaste veckorna har vi kunnat läsa om de ekologiska äggen och den höga dioxinhalten. Jag undrar vad Sven-Erik har för syn på detta. Vi har tagit del av den senaste forskningsrapporten från Hannover i Tyskland där man tar upp det här med att burhönsen är friskare än frigående höns. Även SLU säger att detta stämmer. Det skulle vara intressant att höra Sven-Eriks kommentarer kring dessa frågor.

Sven-Erik Sjöstrand (V)

Anf. 178 Sven-Erik Sjöstrand (V)

Fru talman! Jag har inte läst allt om det här. Jag har faktiskt inte hunnit eftersom jag också har haft andra saker att göra den senaste tiden. Men jag tycker att det är väldigt viktigt att det bedrivs forskning också om ekologiska ägg och burhöns. Vi brukar ju ta del av SLU:s forskningsrapporter, och det är viktigt att hela utskottet håller sig uppdaterat. Jag har inte läst så mycket om dioxinhalten. Därför vill jag inte stå här och analysera det. Men vi har ju diskuterat dioxin i lax. Här måste i första hand försiktighetsprincipen tillämpas.

Anita Brodén (Fp)

Anf. 179 Anita Brodén (Fp)

Fru talman! Vi har ju forskare till vår hjälp, och forskningens resultat blir sedan ett av underlagen för de åtgärder som vi vidtar. Forskningen om pälsdjuren, forskningen på dioxinområdet och också forskningen inom djurhållningen hänger ju ihop. Det är viktigt att man hela tiden är öppen och tar till sig nya forskningsrön. Annars kanske man motar in sig i ett hörn och ser vissa rön som den absoluta sanningen. Jag förmedlar gärna de olika forskningsrönen till Sven-Erik Sjöstrand så kan han studera dem när tid medges. Det är viktigt att vi analyserar också sådant.

Sven-Erik Sjöstrand (V)

Anf. 180 Sven-Erik Sjöstrand (V)

Fru talman! Dessa frågor tas ju inte upp i betänkandet. Däremot är det aktuella frågor, och jag tacksam över att Anita Brodén tog upp dem. Jag vet att Anita har en stor kompetens och att hon följer utvecklingen med intresse. Jag tar gärna del av det material som du har i den här frågan, och det är kanske fler i utskottet som vill ta del av det.

Jan Andersson (C)

Anf. 181 Jan Andersson (C)

Fru talman! Det finns en mångtusenårig tradition hos människan att hålla husdjur. Det finns olika anledningar till att man vill hålla husdjur. Det kan vara för matproduktion, för sällskap eller för att man ska ha dem som dragdjur. Formerna för djurhållningen har självfallet förändrats under årtusendenas lopp. I en sådan här debatt är det dock viktigt att slå fast principen att människan har rätt att hålla djur som husdjur för den nytta som djuren kan göra. Centerpartiet svarar ett oreserverat ja på den frågan. Människan ska ha den rätten. Samtidigt har människan ett ansvar för att behandla djuren väl. Det är ett mänskligt ansvar och en mänsklig skyldighet att ta hand om sina djur på ett vettigt sätt. Vi har i dag kanske en av världens mest utvecklade djurskyddslagar i Sverige. Det är för att garantera djuren en bra behandling. För att få nytta av den lagen är det självklart att vi måste ha en djurproduktion i Sverige. Man får inte införa konkurrensvillkor som gör att svensk djurhållning flyttar utomlands. En kyckling från Brasilien eller ett får från Nya Zeeland har rätt så liten nytta av svensk djurskyddslagstiftning. Om man inte förbättrar konkurrensvillkoren blir konsekvensen att djurhållningen flyttar utomlands. Jag går då över på en fråga som har ett principiellt värde för mig, och den handlar om pälsdjuren och pälsfarmningen. En hel näring har fått förhålla sig till ett politiskt beslut, men det politiska beslutet har inte fattats i denna kammare utan det gäller ett politiskt beslut om näringsförbud som har fattats på en partikongress. Det skulle vara intressant att höra om det är Vänsterpartiets tolkning att förbudet ska genomföras eller om det är någon annan tolkning som gäller. Det är en för mig principiellt oerhört viktig fråga var besluten fattas i det här landet. Precis som har sagts i debatten tidigare när det gäller pälsdjursfarmningen bör vi, om vi beslutar oss för att införa ett näringsförbud, i konsekvensens namn också införa ett förbud mot att bära all annan päls än konstgjord päls. Annars får vi importerade pälsar och har ingen möjlighet att påverka. Det är självklart så att det hänger ihop. Jag är intresserad av att höra hur Socialdemokraterna ser på det sambandet. Med detta vill jag yrka bifall till reservation 20.

Gunnar Goude (Mp)

Anf. 182 Gunnar Goude (Mp)

Fru talman! Jag kan börja med att säga att jag delar Jan Anderssons uppfattning att vi i Sverige har en bra djurskyddslag. Det är en ramlag som i allmänna ord definierar det som man skulle kunna kalla för välfärd för djur, alltså att djurhållningen ska ske så att djuren mår bra och att djuren har möjlighet till för arten naturliga beteenden. Det är naturligtvis självklart att välfärden ser olika ut för olika arter, så det är inget problem, som Bengt-Anders Johansson tycks tro. Tyvärr har inte de förordningar och föreskrifter som vi har infört för att lagens syften ska omsättas i praktiken hunnit i kapp lagstiftningen än. Där finns det allvarliga brister, och resultatet av dem är det många som har uppmärksammat. Vi är en rad riksdagsledamöter som under allmänna motionstiden har skrivit och påtalat brister som finns i djurhållningen. Det finns motioner i betänkandet och ett 30-tal yrkanden bara från Miljöpartiet som gäller djur inom kött-, mjölk- och äggproduktionen. Det gäller till exempel frågor om nötkreaturen, där man konstaterar att det fortfarande finns kor som står uppbundna under mycket långa tider i ladugårdarna. Det finns fortfarande tjurar, kor och kalvar som inte har tillgång till fritt bete under sommaren, och det finns kalvar som inte har möjlighet att få dia. När det gäller grisar finns det flera motioner som påpekar att grisar på vissa ställen fortfarande hålls i trånga utrymmen och över huvud taget inte får vistas utomhus. Det finns problem med kastrering av griskultingar, kastrering som sker utan bedövning. Man kräver därför att det tas fram åtgärder som gör att kastrering kan ske utan lidande för djuren. Många har talat om svårigheterna när det gäller höns. Vi har från Miljöpartiet fyra motioner om hönsens situation. De gamla burarna finns faktiskt fortfarande kvar, alltså direkt olämpliga burar. Det är förhållanden för fåglarna som inte stämmer med deras behov av ett naturligt beteende. Det är inte bara tillgång till sittpinne och sandbad som gäller, utan det handlar naturligtvis också om möjligheten till det naturliga flockbeteendet. Situationen för slaktkycklingarna är ett stort problem. Man har tagit fram raser av höns där tillväxten hos kycklingarna är mycket snabb, så snabb att kycklingarna får ledförändringar och belastningsskador som medför lidande under uppväxtperioden. Det här är alltihop sådant som man i motioner begär att få åtgärdat på olika sätt. Många motioner handlar om andra djur, till exempel djur som används inom cirkus och djur som finns i djurparker. Intresset för de här frågorna har varit stort, och oron har varit stor i riksdagen över att det inte sker tillräckligt mycket, tillräckligt snabbt för att vi ska vara nöjda med resultatet. Orsakerna till de här missförhållandena framgår faktiskt till en del i Riksrevisionens granskning av bland annat djurtillsynen. Riksrevisionen har visat att det finns tillsynsbrister i myndigheternas djurskyddsarbete. Det gäller brister i kunskaper hos tjänstemän och hos djurhållare, och det gäller brister i samverkan mellan olika myndigheter. Man föreslår från Riksrevisionens sida en rad åtgärder, och utskottet har enigt ställt sig bakom förslagen. Det tycker naturligtvis vi från Miljöpartiet är bra. Riksrevisionens granskning kom i precis rätt ögonblick, när vi tar ett stort steg framåt i djurskyddsarbetet i och med att Djurskyddsmyndigheten, den nya myndigheten, ska börja arbeta och med just de frågor som Riksrevisionen tar upp. Där är tillsynen en viktig bit. Jag skulle vilja säga några ord om just den förändring i tillsynen som är på väg. Tillsynen av djurskyddslagens efterlevnad har hittills fokuserats på att man ska hitta brister av olika slag. Det ligger i gränsområdet till en tillsyn som egentligen handlar om att hindra djurplågeri snarare än att se till att välfärden för djuren är tillräckligt hög. Veterinärerna arbetar på det sättet att de inspekterar om det finns sjuka djur, skadade djur, döda djur, om det är dålig hygien i stallarna eller om djur visar stereotypa beteenden och så vidare - alltihop som ett tecken på att det kan föreligga djurplågeri i sammanhanget. Det är det som man har fokuserat på. Det är riktigt att man gör det i första hand. Däremot kvarstår breddningen av tillsynsuppdraget till att också gälla hela djurskyddslagen, alltså att djuren mår väl och kan ha sitt naturliga beteende så långt det nu går. Vi har en motion kring den frågan, och jag skulle vilja ta upp ett exempel som gäller förprövningen. Det är alltså den prövning som görs när man ska granska om en gård är lämplig för en viss djurhållning. Hittills har det ofta handlat om byggnadstekniska kontroller, om lokalerna är tillräckligt stora, om ventilationen fungerar, om hygienförhållandena är tillräckligt bra, och så vidare. Vi vill från Miljöpartiets sida att man får utvidgningen att gälla även förprövningen, inte bara tillsynen av hur man handskas med de djur som finns på platsen, så att det finns en veterinär som deltar i förprövningen och också kan titta på gården i sin helhet ur ett djurskyddsperspektiv. Det inkluderar då också sådana saker som att se till att det finns möjligheter att uppfylla kravet på tillgång till betesmark när det gäller betesdjur och att det finns skonsamma vägar för att ta djuren ut ur och in i byggnader och ut till transportfordon till exempel när de ska transporteras till slakt utan att det blir stressiga situationer. Vidare ska det finnas möjligheter för djuren till naturligt beteende, till exempel frigång inom lokalerna. Vi föreslår i motionen att den nya Djurskyddsmyndigheten får i uppdrag att ta fram rutiner för en sådan bredare förprövning och för att arbetet för djurens välfärd optimeras. Kanske kan vi så småningom också få ett välfärdsmått på gården. Det är något som vore spännande att ta fram, så att man inte bara arbetar med en lägsta gräns som anger att gården kan accepteras. Jag vill yrka bifall till den reservation som handlar om just detta. Det är reservation 6 under punkt 6. Samtidigt ställer jag mig väldigt frågande till Bengt-Anders Johanssons utläggningar när det gäller välfärden för djur, som jag tycker var lite skrämmande. Jag blev inte alls klar över motiven för att man inte skulle kunna tala om djurs välfärd. Det enda argument jag fick var frågan om konkurrens, att vi genom att ställa de krav som finns i djurskyddslagen skulle minska konkurrensmöjligheten på något sätt. Det var grumligt tänkt och är lite oroande. Jag ska bara kort säga något om minkfarmning. Det är väl just en sådan punkt där man kan pröva tanken om välfärd och djurskyddslagen. Det är helt klart att minkar i de burar som man har på minkfarmen inte har en chans att få leva det liv som djurskyddslagen kräver. Sedan ska jag bara ta upp en sista fråga, fru talman. Det gäller djurtransporterna. Transporterna är ett stort problem. Djurtransporter inom Sverige och inom EU känner vi till. Jag skulle bara vilja ta upp en aspekt. Det är en viktig aspekt, för det gäller de transporter som sker från gården till slakt. Det är en stor del av transporterna. Vi har i en motion föreslagit att man ska utvidga möjligheterna och underlätta för slakt vid gården, alltså att slaktaren kommer till gården i stället för att djuren ska till slakteriet. Den handlar också om möjligheterna att få mobila slakterier. Det skulle betyda mycket för att slippa djurtransporterna, men det skulle också ha fördelen att man underlättar för möjligheten att få lokal förädling och livsmedelsproduktion vid gården. Det gynnar alltså det småskaliga lantbruket, och det skulle vara ett viktigt bidrag för en levande landsbygd även i framtiden.

Christina Axelsson (S)

Anf. 183 Christina Axelsson (S)

Fru talman! Vi behandlar i dag ett betänkande först och främst med anledning av Riksrevisionens styrelses framställning men också med anledning av motioner som är lagda under allmänna motionstiden. Av tillgången på motioner kan vi alla förstå att frågor om djur och skyddet av dem berör många. De motioner som vi har att behandla vill så gott som samtliga gå längre än vad vi hittills har nått. Djurskyddslagen förbättrades också så sent som den 1 januari i år. Först gäller det Riksrevisionens styrelses förslag. Utskottet instämmer i vad som där har anförts och ger regeringen flera tillkännagivanden. Det är ett enigt utskott på den punkten. Vi trycker dessutom på att regeringen snarast återkommer till riksdagen med besked dels om hur resursbehovet vad gäller djurskyddstillsynen ska tillgodoses, dels om ifall regelverket kring djurskyddet behöver omprövas. Det gäller också, om det finns behov, hur det lokala djurskyddsarbetet ska kunna finansieras. Det är inte rimligt, tycker vi, att något i en kommun kan vara gratis och i en annan kosta upp till 9 000 kr. Vi ber också regeringen att snarast återkomma med en redovisning av vilka åtgärder de har vidtagit för att åstadkomma en bättre styrning och en väl fungerande uppföljning av djurskyddsarbetet. Samtidigt är det mycket arbete som pågår, och jag förutsätter att vi kommer att få anledning att återkomma redan i höst på så gott som samtliga punkter i det här betänkandet. Regeringen bereder ju nu bland annat Ds 2004:11, en departementsskrivelse som handlar om förbättrad djurskydds- och livsmedelstillsyn, som berör flera av de reservationer som finns i betänkandet. Man kan säga "arbete pågår" och att vi från majoriteten i utskottet inte vill föregripa den normala hanteringen. Djurskyddsmyndigheten, som startade den 1 januari i år, har just hunnit påbörja sitt arbete. De har det övergripande ansvaret för allt djurskydd. Enligt djurskyddslagen renodlas och samlas det då i en myndighet. Enligt sin instruktion ska de bland annat följa och utvärdera tillämpningen av djurskyddslagen och vid behov också föreslå ändringar av lagen eller av bestämmelser utfärdade med stöd av lagen. Djurskyddsmyndigheten har det centrala myndighetsansvaret för allt djurskydd enligt djurskyddslagen. Ansvaret för veterinära frågor i övrigt, som distriktsveterinärorganisationen och smittskyddet, ligger kvar hos Jordbruksverket. Djurskyddsmyndighetens verksamhetsidé och övergripande mål är att säkerställa ett gott djurskydd. En av myndighetens centrala uppgifter är att vägleda, utbilda och stödja de regionala och lokala tillsynsmyndigheterna samt även i övrigt öka deras kompetens. De kan också meddela såväl råd som föreskrifter om hur djurskyddstillsynen ska bedrivas. Också detta är svar på flera av reservationerna. Bengt-Anders tog upp frågan om djurskydd, eller djurvälfärd, och om myndigheten slirar. Jag vet inte om Bengt-Anders Johansson då menade den kvartalsrapport som Djurskyddsmyndigheten lämnade, där man visar att 700 000 hönor ännu inte har några ordentliga burar. Är det där man pratar om djurvälfärd? Nåväl, myndigheten ska också bedöma vilken typ av forskning som behöver initieras inom djurskyddsområdet, bland annat för de forskningsmedel som ställs till myndighetens förfogande. Trots att myndigheten bara har verkat några månader har den redan satt ned foten och yttrat sig om bland annat minkar, som några har tagit upp, burhöns och djurparker. De har också åtalsanmält länspolismästaren i Uppsala län och yttrat sig över slutbetänkandet från den djurförsöksetiska utredningen. Detta är frågor som också berörs i vårt betänkande såväl i majoritetstext som i reservationer. Fru talman! En god djurhållning är viktig inte bara för djuren utan också för oss som konsumenter. Vi vill vara säkra på att djuren har behandlats väl, att de har fått tillräckligt mycket foder, som är giftfritt, och också att de efter slakten har behandlats på ett hygieniskt riktigt sätt. Inte minst djurtransporter har uppmärksammats av medier, konsumenter och djurskyddsorganisationer. Vi konsumenter behöver information kring skillnader i regelverk mellan länder och om hur djur har haft det innan vi köper färska eller beredda livsmedelsprodukter. Inspektionsverksamheten är ett sätt att tillförsäkra konsumenterna säkra livsmedel. Det är därför angeläget att regeringen återkommer med uppgifter om hur djurskyddstillsynen och livsmedelstillsynen ska förbättras i enlighet med vad utskottet har anfört i betänkandet. Fru talman! Frågor om djurskydd tas upp i olika sammanhang hela tiden. Jag vill bara göra några påpekanden om vad som har hänt sedan utskottet tog ställning till betänkandet. Regeringen har den 29 april givit Livsmedelsverket och Jordbruksverket i uppdrag att komma med förslag om hur lokal livsmedelsförädling ska främjas - just i syfte att underlätta småskalig livsmedelsförädling. Livsmedelsverket har också ändrat sin avgiftssättning för slakt, vilket gynnar småskalig slakt, som Miljöpartiet tog upp. Första åtalet för hönsplågeri är nu framlagt. Det kunde vi läsa i tidningen City den 29 april. En äggproducent i Kronobergs län har åtalats för att han fortfarande håller sina hönor i burar utan reden, sittpinnar och sandbad. Fru talman! Det händer som sagt var mycket hela tiden. Det är många frågor som bereds för närvarande och som kommer att ligga på riksdagens bord senare. Vi kommer att få all anledning att diskutera djurskydd många gånger till i kammaren. Fru talman! Jag yrkar bifall till betänkandets förslag och avslag på samtliga reservationer.

Sven Gunnar Persson (Kd)

Anf. 184 Sven Gunnar Persson (Kd)

Fru talman! Jag har i samtal med flera företrädare för Miljöpartiet och nu i debatten från Sven-Erik Sjöstrand, Vänsterpartiet, hört att det finns en överenskommelse, kallad 121-punktsprogrammet, mellan Socialdemokraterna och stödpartierna. I en av de punkterna lär det stå att minkuppfödning för pälsproduktion ska avvecklas, men inte hur det ska ske. Om jag har fattat saken rätt ska det här 121-punktsprogrammet genomföras under mandatperioden. Antingen ska beslut fattas eller också ska det vara genomfört. Jag tycker att det vore intressant att höra Christina Axelsson redogöra för vad som står i den punkten, och hur hon som ledande företrädare för Socialdemokraterna i det utskott som närmast berörs ser på den överenskommelsen.

Christina Axelsson (S)

Anf. 185 Christina Axelsson (S)

Fru talman! Vi socialdemokrater skäms inte för vare sig våra kongressbeslut eller de överenskommelser vi gör med andra partier. Det har också legat på vissa hemsidor. Jag tror att en del av punkterna till och med har stått i en del tidningar. Det är någonting som jag tror att de flesta här i kammaren känner igen. Det är ju förvånansvärt att Sven Gunnar Persson har hört dem först i dag. Vi socialdemokrater har för vana att göra allt på rätt sätt. Vi tar lagstiftning på största allvar. Därför har vi gjort en utredning som nu bereds och som så småningom kommer att bli en proposition vad gäller pälsdjursnäring.

Sven Gunnar Persson (Kd)

Anf. 186 Sven Gunnar Persson (Kd)

Fru talman! Där tog Christina Axelsson i vad gäller min uppfattningsförmåga om 121-punktsprogrammet. Det är klart att jag har hört talas om detta förut. Jag har tidigare talat med miljöpartister om detta. I dag var det första gången jag hörde Sven-Erik Sjöstrand berätta att Vänsterpartiet gör precis samma tolkning som miljöpartisten jag har talat med, nämligen att ni har kommit överens om att minkfarmerna ska avvecklas, dock icke hur. Är det då inte lite anmärkningsvärt att tillsätta en utredning, strunta i remissvar och fortsatt forskning och i utredningens slutsatser och i stället på politisk väg i en överenskommelse - utan att det behandlas i riksdagen - bestämma att en hel näring ska avvecklas?

Christina Axelsson (S)

Anf. 187 Christina Axelsson (S)

Fru talman! Den här utredningen har tittat på olika punkter när det gäller pälsdjursuppfödning. Man tar också upp i reservation 20 i dagens betänkande att mer forskning behövs. Det är också vad man säger från Djurskyddsmyndigheten som har yttrat sig över detta. De säger att pälsdjursnäringen i dag inte uppfyller den lagstiftning vi har kring djurskyddet. Vi tittar naturligtvis på det också. Vi har inte sagt att vi ska sluta forska. Vi bereder ärendet och kommer att återkomma till riksdagen senare. Då får vi all anledning att debattera pälsdjursnäringens framtid både på längden och på tvären.

Jan Andersson (C)

Anf. 188 Jan Andersson (C)

Fru talman! Det var ett jätteintressant replikskifte. Jag kommer tillbaka till en fortsättning på det. Men först något annat. Jag träffar minkfarmare på Listerlandet som frågar: Vågar vi investera, eller kommer vi att få näringsförbud? Vad tycker du att jag ska svara de minkfarmare som är oroliga över sitt företag? Jag tyckte mig höra att Christina sade: Vi socialdemokrater gör allt på rätt sätt, det vill säga först har vi en utredning och sedan kommer vi att fatta beslut. Det är ju precis så det inte har gått till när det gäller pälsfarmsfrågan. Där fattar man beslut på kongressen och framställer det som att det är vad näringen har att förhålla sig till, utan utredning och utan behandling i den här kammaren. Är det på rätt sätt?

Christina Axelsson (S)

Anf. 189 Christina Axelsson (S)

Fru talman! Vi kommer att återkomma till frågan om pälsdjuren. Vi har nu en utredning. Vi bereder frågan. Regeringen kommer att återkomma och vi kommer att debattera i den här kammaren. Jag tycker att Jan Andersson kan fråga dem som är pälsdjursuppfödare i dag: Följer ni verkligen djurskyddslagstiftningen med de olika punkter som säger att djur ska behandlas väl och skyddas mot onödigt lidande? Gör man det? Det tycker jag att man ska fråga pälsdjursuppfödarna.

Jan Andersson (C)

Anf. 190 Jan Andersson (C)

Fru talman! Jag har ett utdrag från Ekots partiledarintervju inför förra valet där Göran Persson får frågan: Blir det något förbud för pälsdjursuppfödning? Svaret är: Ja, det har vi ambitionen att genomföra. Det handlar alltså om ett förbud. Inga kringelikrokar, utan ett rakt svar: Ja, ett förbud. Precis som vi har hört från talarstolen. Det är inga utredningar gjorda vid det tillfället, utan det var bara utifrån etiska eller andra perspektiv. Kommer det förbudet att genomföras?

Christina Axelsson (S)

Anf. 191 Christina Axelsson (S)

Fru talman! Nu är en utredning genomförd. Vi kommer att bereda den utredningen på sedvanligt sätt och vi kommer att debattera frågan i den här kammaren. Vi har kongressbeslut. Vi har en överenskommelse med två andra partier, men vi måste se till att vi har en majoritet för förslaget den dag det ska behandlas här i kammaren. Så är det alltid. Det är jag som står här och debatterar nu, inte min partiledare som var föremål för intervjun.

Bengt-Anders Johansson (M)

Anf. 192 Bengt-Anders Johansson (M)

Fru talman! Jag tror att det var August Strindberg som sade: Det är synd om människan. Jag tycker att det är synd om Christina Axelsson som har valt ett sådant sällskap som Vänstern och Miljöpartiet när det gäller de här frågorna. De som har valt sällskapet får ju också stå till svars för sina gärningar. När jag inledde den här debatten i dag pratade vi om förmänskligande. Då menar jag att om man förmänskligar djuren fattar man beslut på felaktig grund. Vi har sett otaliga exempel på att man från Vänstern och Miljöpartiet utan någon som helst utredning talar om mänskliga behov och går vidare. Vi kommer då in på frågan om pälsdjuren. I betänkandet står det på s. 47 att man ska skyndsamt förändra förhållandet för pälsdjuren. Senast 2010 bör minknäringen helt eller delvis läggas ned. Det innebär att det står stick i stäv med 121-punktsprogrammet eftersom det säger: under mandatperioden. Där måtte väl i rimlighetens namn Christina Axelsson ändå ha en uppfattning. Är det under mandatperioden, eller är det betänkandet som behandlas i Sveriges riksdag som kommer att vara ledande? Helt eller delvis, står det. Om man uppfyller djurskyddslagen till 50 % - ska man då lägga ned 50 % av minknäringen, eller vad gäller?

Christina Axelsson (S)

Anf. 193 Christina Axelsson (S)

Fru talman! Först, Bengt-Anders Johansson, vill jag säga att jag är väldigt glad att vi har valt de kamrater vi har valt och inte Bengt-Anders Johansson, inte minst med tanke på förslag om arbetsrätt och sådant. Nu ska vi inte diskutera det, utan det handlade om vad som står i betänkandet kontra hur vi förfar med pälsdjursnäringen och utvecklingen av den frågan. Det handlar fortfarande om att beredning pågår. Det är så. Vi kommer att återkomma. Vi kommer att diskutera den här frågan både på längden och tvären. Vad jag kan konstatera, och vad Djurskyddsmyndigheten konstaterar är att minknäringen i dagens läge inte uppfyller djurskyddslagens intentioner. Jag tror inte att de har tänkt sig att minkar är människor. Då skulle de flesta ha protesterat väldigt.

Bengt-Anders Johansson (M)

Anf. 194 Bengt-Anders Johansson (M)

Fru talman! Återigen drabbas vi av detta sammelsurium i fråga om djur och människor. Helt plötsligt börjar vi jämföra arbetsrätten med djurskyddet. Detta är djupt allvarligt. Det är djupt allvarligt att vi har en sådan sammanblandning av begrepp. Det skapar en sällsynt förvirring för människor. Det är djupt beklagligt. Fortfarande återstår ändå frågan. Nu talar jag om betänkandet, inte om några utredningar. Det står i betänkandet att man skyndsamt ska ställa om och sedan helt eller delvis lägga ned senast 2010. Vad menar man? Uppfyller man inte djurskyddet måste man väl i så fall lägga ned hela näringen. Jag utgår från att majoritetsföreträdaren ändå har en uppfattning om sin egen text, för annars är det väldigt bekymmersamt. Låt mig dessutom lite grann ta upp det här med finansieringsprincipen. Anser Christina Axelsson inte att det borde vara statsmakterna som betalar för myndighetsutövningen när det gäller djurskyddstillsynen initialt men att det om den inte efterlevs i så fall ska drabba den som inte sköter sig? Det tycker vi moderater är en mycket rimlig avvägning som borde gälla all myndighetsutövning. Det vore intressant att höra, fru talman, om Christina Axelsson kan vara lite konstruktiv i det avseendet när det nu inte lyckades på minksidan.

Christina Axelsson (S)

Anf. 195 Christina Axelsson (S)

Fru talman! Först vill jag säga, apropå det här med arbetsrätt och djurskydd: Nej, jag blandade inte ihop det. Jag blandade ihop arbetsrätten med min bekantskapskrets och vad den tycker och tänker i den frågan, och i det läget är jag glad att jag inte är kompis med Bengt-Anders Johansson. Det var det jag sade. Jag hoppas att jag har sagt det tydligt nu. När det i övrigt gäller vad som står i texten hänvisar man ju här till vad utredningen faktiskt säger, och det är den här utredningen som vi nu håller på och bereder. Efter beredningen kommer det ett förslag från regeringen. Det kommer vi att diskutera, och då kommer vi att se hur vi har majoriteterna i kammaren. När det gäller finansieringsprincipen är det också en fråga där det pågår en beredning eftersom det också ligger med i den här Ds:en. Detta är också någonting som man har tagit fasta på från Riksrevisionen, där man ber att regeringen ska återkomma med hur man ska göra. Det är ju inte rimligt - det tycker inte Bengt-Anders Johansson heller - att det är gratis i en kommun och kostar mer i en annan.

Anita Brodén (Fp)

Anf. 196 Anita Brodén (Fp)

Fru talman! Jag vill först anknyta till det här med kamratskap. Jag vill passa på att här och nu skicka med Christina Axelsson, som har goda kamrater i Regeringskansliet, en uppmaning att söka påskynda den utredning som nu arbetar när det gäller veterinärorganisationen. Det är akut. Det är viktigt att detta nu klargörs så snabbt som möjligt. Jag vill fortsätta med att knyta an till just veterinärer och speciellt lyfta upp länsveterinärernas situation. Som jag sade i mitt anförande har revisionen särskilt uppmärksammat länsveterinärerna och deras betydelse för djurskyddet. De har fått en mängd nya arbetsuppgifter, men de har inte fått några medel. Jag undrar hur Christina Axelsson ser på det förhållandet.

Christina Axelsson (S)

Anf. 197 Christina Axelsson (S)

Fru talman! Tack, Anita Brodén! Jag ska självklart ta med mig den uppmaningen till mina kamrater i regeringen. Det är det man har kamrater till. Självklart måste man när man ser över organisationen också se över att det finns tillräckligt med medel. Om vi som konsumenter ska vara säkra på att vi har säkra livsmedel måste vi ha en god tillsyn. Det är en fråga som man kommer att återkomma till. Vi har också gjort ett tillkännagivande om att man ska se över detta med länsveterinärer och sådant. Det arbetet pågår.

Anita Brodén (Fp)

Anf. 198 Anita Brodén (Fp)

Fru talman! Christina Axelsson sade också i sitt anförande att s har för vana att göra allt rätt. Vi har redan hört det bli citerat här. Visst vore det helt rätt att en översyn gjordes enligt det folkpartiförslag som föreligger om medelstilldelning till länsveterinärerna?

Christina Axelsson (S)

Anf. 199 Christina Axelsson (S)

Fru talman! Det jag kan säga i denna fråga just nu, Anita Brodén, är att man bereder frågan. Sedan får vi all anledning att återkomma i en ny debatt - kanske redan till hösten; jag vet inte - till hur vi ska finansiera det här. Naturligtvis kommer man att titta på alla goda förslag som har kommit från alla goda kamrater som har lagt fram förslag till riksdagen.

Ulf Holm (Mp)

Anf. 200 Ulf Holm (Mp)

Fru talman! Jag ska hålla mig till två ganska konkreta saker eftersom jag skrivit motioner i frågorna. Den första handlar om hund- och kattskinn. Anledningen till motionen och till Miljöpartiets krav är de uppmärksammade TV-bilder som kom för några år sedan - tyvärr finns detta fortfarande - där man såg hur katter i Sydostasien dränktes och flåddes levande för att vi skulle kunna få kragar till våra jackor och så vidare. Detta blev väldigt uppmärksammat i medierna. Den fråga man kan ställa sig är hur det egentligen är möjligt att det får gå till på det här sättet. Ett svar är att man inte har särskilt bra djurskyddsföreskrifter i de här länderna, och det kan vi från Sveriges riksdag inte göra så mycket åt - tyvärr, ska man kanske tillägga. Ett annat svar är att det faktiskt är tillåtet att importera hund- och kattskinn till Sverige och till de flesta EU-länder. Det kan vi däremot göra någonting åt. Vi kan förbjuda import av hund- och kattskinn, och det borde vi också göra. Frågan blev väldigt omdiskuterad för ungefär ett och ett halvt år sedan. Efter påtryckningar från Miljöpartiet och bland andra Djurens rätt satte jordbruksministern i gång ett arbete med detta och gav ett utredningsuppdrag till Jordbruksverket och Kommerskollegium, som presenterade ett förslag i maj förra året. Jordbruksministern var vid det tillfället väldigt entusiastisk och positiv och lovade handling. Sedan dess har frågan legat just på jordbruksministern, och ingenting mer har hänt. Det är synd att frågorna ska stanna där och inte gå vidare. Jag tycker att det är hög tid att jordbruksministern levererar ett förslag. Det är tillåtet enligt dagens EU-regler att ensidigt införa ett förbud mot hund- och kattskinnsinförsel, och då borde man också göra det. Sedan kan man i andra hand också försöka inte att tvinga de andra EU-länderna - det ska man ju inte säga när det gäller EU; det har vi lärt oss - men att samarbeta med dem för att få ett gemensamt beslut gällande hela EU-området om att inte tillåta import av hund- och kattskinn. Detta borde man göra. Jag tycker att riksdagen borde uttala inställningen att vi vill ha ett sådant här förbud nu. Därför bör man bifalla reservation 22 under punkt 19. Jag vill yrka bifall till den så att vi här i morgon kan få en markering av vilka som är beredda att ställa upp på detta. Jordbruksministern har hittills varit ganska positiv till den här förändringen, men sedan har det inte blivit så mycket mer av det. Jag vill också ta upp en annan fråga, nämligen frågan om djur i pornografiska sammanhang. Tyvärr är det så att detta förekommer mer och mer. Sveriges veterinärförbund har uppmärksammat detta ganska mycket den senaste tiden och pekar på att antalet fall som kommer till deras kännedom visar på att det är mycket mer utbrett än någon av oss troligtvis vill erkänna eller vill förstå. I dag finns det ju regler. Djurskyddslagen finns. Man kan också förbjuda våldsskildring, bland annat sådant som finns på Internet. Där finns en väldigt stor utbredning av det här materialet. Det finns regler i dag som kan förhindra det här. Och det är jättebra. Problemet är bara att det förekommer bara mer och mer av djurpornografiskt material på Internet, och det förekommer också tyvärr mer och mer att människor utnyttjar djur sexuellt. Djuren blir både fysiskt skadade och mentalt lidande. Det kan aldrig vara acceptabelt. Trots att vi har en lagstiftning som bland annat vår justitieminister och flera andra hävdar är fullt tillräcklig ökar förekomsten. Då är det uppenbart att det finns ett problem. Ett problem som man pekar på är att det inte finns något uttryckligt förbud mot handlingen att ha sex med djur, därför att tidelagslagen togs bort 1944. Om det nu är så att det finns människor i det här landet som tror att det är tillåtet att bete sig på det här sättet borde vi faktiskt återinföra förbudet mot tidelag, så att det klart och tydligt kan sägas att denna handling är förbjuden. Jag tycker därför att riksdagen borde agera, även om jag vet att till exempel justitieministern och andra personer säger att det egentligen är ganska onödigt, för det finns bestämmelser i djurskyddslagen. Fint! Men det fortsätter. Det ökar. Det är inte acceptabelt. Vi måste stoppa det nu. Men för tids vinning, fru talman, yrkar jag inte bifall till den reservationen.

Christina Axelsson (S)

Anf. 201 Christina Axelsson (S)

Fru talman! Jag kunde inte låta bli att begära replik när Ulf Holm så positivt diskuterade hur vi ska vara med i EU-sammanhang och påverka. Inte minst i de här tiderna när vi om bara några veckor ska ha val till EU-parlamentet är det viktigt att vi för fram vikten av att vi faktiskt samverkar inom EU och tar upp de här viktiga frågorna. Vad gäller katt- och hundskinnen är det också ett problem, som Ulf Holm säkert känner till, att veta vilken typ av skinn det är och hur de är beredda. Jag vill fråga Ulf Holm: På vilket sätt är Ulf Holm beredd att medverka till att konsumenterna och konsumentorganisationer i Sverige faktiskt får mer resurser så att de kan vara med och påverka, ta reda på hur det är och sedan komma tillbaka och bilda opinion för att man inte ska köpa dylika kläder? Vi vet att en del klädfirmor har haft "rena kläder" som en nisch. Då skulle man också kunna ha något som sjysta pälsar, eller hur man skulle kunna uttrycka sig.

Ulf Holm (Mp)

Anf. 202 Ulf Holm (Mp)

Fru talman! Jag tror egentligen att Christina Axelssons och min uppfattning är ganska lika i den frågan. Vi vill ge konsumentorganisationerna större inflytande i Sverige. I många andra EU-länder har konsumentorganisationerna mycket starkare ställning än de har i Sverige. I Sverige har vi generellt sett väldigt svaga konsumentorganisationer. Jag tycker att vi borde kämpa för en starkare konsumentmakt i det här landet. För några år sedan, ja, det är 15 år sedan nu, var det mycket diskussion om klorblekt kaffefilter, toapapper och så vidare. Men där visade konsumenterna sin makt. De började köpa mer och mer av andra produkter, och då ändrade också företagen sin produktion. På samma sätt kan man göra med andra saker. Problemet med hund- och kattskinn är att det inte finns några märkningsregler. Därför finns det ett särskilt yrkande till den motion jag har skrivit och som har tagits upp i lagutskottet. Men där har också majoriteten avstyrkt förslaget om att vi ska ha märkning på produkterna så att konsumenterna skulle kunna välja bort produkter som är gjorda av hund- och kattskinn.

Christina Axelsson (S)

Anf. 203 Christina Axelsson (S)

Fru talman! Jag förstår att det är problem med märkningen. Det är också problem med märkningen av andra varor. Det här är ju ett dilemma som vi har. Därför är det så angeläget att vi faktiskt är överens om att i den här frågan skulle konsumentmakt kunna råda bot om olika konsumentorganisationer i olika länder verkligen hade möjligheter att samverka så att man på så sätt kunde se till att den här näringen inte fick någon grogrund. Sedan vill jag också säga angående tidelag, som Ulf Holm också tog upp, fru talman, att bestämmelserna finns. Det är egentligen inte ett lagstiftningsproblem utan det är ett upplysningsproblem och naturligtvis ett juridiskt problem. Jag tror att det är bra att man i olika sammanhang tar upp det här, visar på att det är någonting som finns och att det är förbjudet. Det tror jag att vi måste se till att bilda opinion kring, både här i landet och i de övriga EU-länderna. Då är det glädjande att Ulf Holm är så positivt inställd till att vi faktiskt nu är 25 länder där vi kan vara med och påverka genom att ta upp frågorna och diskutera dem i olika EU-sammanhang.

Ulf Holm (Mp)

Anf. 204 Ulf Holm (Mp)

Fru talman! Jag kanske ska tillrättavisa Christina Axelsson. Så positiv är jag inte till EU. Men man ska ju lära sig att utnyttja de positioner man har. Nu är Sverige medlem i EU. När det gäller frågan om tidelag hjälper det inte så mycket att vi är EU-medlemmar därför att Internet inte har några gränser, och det är där som mycket av det här förekommer i dag. Man kan fråga sig vad vi då ska göra för någonting. Jag tror att Christina Axelsson har en viktig poäng. Det är att poliser, åklagare och veterinärer måste få mycket större resurser att behandla de här frågorna och också mycket mer kunskap i de här frågorna för att kunna göra ett bättre jobb. Det har jag förstått är en av synpunkterna som kommit fram. Det tar väldigt lång tid och man vet inte riktigt hur man ska handskas med frågorna. Där måste vi bli bättre. Jag tror att Christina Axelsson och jag är ganska överens om det. Vad man kan göra åt märkning av hund- och kattskinn är en fråga som har varit uppe också på ministerrådsmöten. Det finns ett förslag. Kommissionen har lovat att man ska titta närmare på saken. Men kommissionen är ju ännu mer senfärdig än Sveriges regering ibland när det gäller att utreda frågor, så där har förslaget hamnat ännu längre ned i byrålådan. Det är därför jag tycker att Sverige i avvaktan på att EU eventuellt någon gång nästa århundrade inför en märkning av hund- och kattskinn eller förbjuder importen helt bör gå före. Det finns andra EU-länder som har sagt att man kommer att göra detta, bland annat Italien. Vi borde följa deras väg och göra det nu.

Leif Björnlod (Mp)

Anf. 205 Leif Björnlod (Mp)

Fru talman! När jag tog fram den här motionen som jag skrev tidigare i år, eller om det var förra året, läste jag igenom den noggrant, fru talman, och jag fann att den var väldigt bra. Jag vill i min blygsamhet bara säga att den har mycket goda yrkanden, men tyvärr framkommer inte det i rubriceringen. Man har kallat den för Förbud att hålla exotiska djur . Det är den absolut sista meningen i min motion, där jag skriver: Eventuellt måste ett totalt förbud för hållande av exotiska djur som sällskapsdjur införas. Men innan det hade jag faktiskt krävt några andra saker. Och det är de sakerna som jag tycker är viktiga. Det ena är att jag skulle vilja ha en kartläggning av handeln med exotiska djur. Det är nämligen så att det finns förbud mot att föra in djur i Sverige, javisst. Men det finns också en ganska betydande avel av djur inom Sverige. Det gäller, som man också skriver i betänkandet, giftormar, skorpioner och spindlar - giftiga spindlar, så kallade svarta änkor. Detta är alltså djur som det handlas med i Sverige utan någon som helst kontroll. Bland annat sägs det att inom planlagt område får man inte hålla giftiga ormar. Men de giftiga ormarna är precis lika farliga om de befinner sig utanför planlagt område och om det till exempel finns barn i familjen. Det finns en stor och viktig anledning att ta tag i frågan och verkligen kolla upp vad det är vissa grupper handlar med. Nu har jag sagt det väsentliga. Nu ska jag säga det jag började min motion med. Jag skrev om undulater. Jag pratar om att hålla undulater i bur. Jag känner mig nästan som herr Fiskesjö när jag säger detta. Jag tycker faktiskt inte att det är förenligt med lagskrivningen att man ska kunna hålla undulater och flygande fåglar i små burar. Det är inte förenligt med deras naturliga beteende. Vi har sagt att de ska få ha ett naturligt beteende, och det kan de alltså inte ha. Jag skulle vilja säga med Bertil Fiskesjös ord: Släpp ut burfåglarna. Sedan kommer naturligtvis ett par favoritmotståndare. Bengt-Anders Johansson var bra, och nu har Jan Andersson sällat sig till den gruppen. Jan Andersson tar upp lite filosofiska begrepp och rättsbegrepp. Han säger att människan har rätt att hålla djur. Var står den rätten någonstans? Det enda stället jag vet att det står är i Bibeln, Gamla testamentet. Men den rätten har väl ingen jurisdiktion i Sverige? Det är nog en synnerligen självpåtagen rätt, ungefär som engelsmännen som en gång i tiden sade att de hade rätt att hålla svarta slavar eftersom slavarna inte hade någon själ. Sedan förde de ett förfärligt oväsen i Amerika när det skulle bli näringsförbud för slavhandel. Argumentationen var likartad. Jag ska inte påstå att ni förfäktar slavhandel, men jag tycker att argumentationen är att man betraktar vissa delar av naturen som en resurs som vi människor ska ha rätt att använda efter eget skön. Jag vet inte om Bengt-Anders Johansson tror på evolutionsteorin eller inte. Men så mycket har jag läst mig till, om man ska tro på naturvetenskapen, att människan genetiskt har så stor likhet med schimpanser och människoapor att det faktiskt på grund av defekter och förändringar finns en större skillnad genetiskt mellan människor. Jag har en precis helt annan uppfattning än vad du har. Jag tror nämligen att djuren och människan bägge tillhör djurriket. Jag minns det från programmet Tjugo frågor. Då påstod Kjell Stensson att "det här tillhör djurriket". Då kom Stig Järrel omedelbart och frågade "djur eller människa?" Stig Järrel räknade tydligen in djur och människa i djurriket. Det gör jag med. Jag är kanske inte så hemma på att prata om djurens välfärd, men jag förstod Gunnar Goude väldigt väl när han pratade om det - även om jag hajade till när Bengt-Anders tog upp det. Däremot förstår jag mycket väl djurens rätt. För mig har det en juridisk funktion. Så länge vi pratar om djurskydd är det ett objekt som vi ska skydda. Pratar vi om djurens rätt har djuren blivit ett juridiskt subjekt som har vissa rättigheter. Därför talar jag gärna om djurens rätt och ser dem som juridiska subjekt. Då säger ni att de inte kan uttrycka en vilja. Nej, det kan de inte, men det kan inte riktigt små barn göra heller. Men barnen har faktiskt också rätt. Det är vi som har förmyndarskapet. Det kan jag inte förneka. Därför ska vi sätta upp regler som gynnar djuren. Jag förnekar inte alls att djur kan slaktas och ätas upp. Det kan göras. Det känns för många människor svårt - veganer, vegetarianer och andra. Jag tror faktiskt att vi kommer att hamna i den situationen då vi kommer att få betydligt mycket fler människor som lever utan att behöva slakta och äta djur.

Jan Andersson (C)

Anf. 206 Jan Andersson (C)

Fru talman! Först behövs det definitivt saklighet i debatten. Det var inte Fiskesjö som pratade om burfåglar. Det var Torsten Bengtson. De är båda partikolleger till mig. Jag lär veta. Leif Björnlod sade att jag ser naturen som en resurs. Ja, självklart är det så. Naturen är en resurs som vi ska nyttja för att klara att leva på ett vettigt sätt på det här klotet. Vi ska göra det på ett ansvarsfullt sätt, men självklart är naturen en resurs. Annars skulle vi snart vara rätt magra och utsvultna om vi inte hade rätt att nyttja naturen som den resurs den är.

Leif Björnlod (Mp)

Anf. 207 Leif Björnlod (Mp)

Fru talman! Jag tackar för din korrektion. Jag letade faktiskt efter den motionen. Jag hittade en del djurskyddsmotioner, men de var från 1987/88. De fanns inte i arkivet, tyvärr. Jag tackar för detta. Sedan var det frågan om synen på resurser. Sovjetunionen utmärkte sig för att ha en renodlad resurssyn. Man betraktade helt enkelt utan något som helst ansvar skogen och djuren som rena resurser som kunde användas av människan utan någon tanke på återväxt och liknande. Det var den mest rena och destruktiva resurssynen. Jag har inte riktigt den synen att hela jorden är till för människans väl. Jag tror faktiskt att till och med en tall har ett visst egenvärde. Jag tror att insekter har ett egenvärde. Jag tror faktiskt, Jan Andersson, att någon gång när människorna har lämnat den här jordiska ytan och försvunnit som art kommer det att finnas andra varelser på jorden, förmodligen kackerlackor - som tycks vara väldigt seglivade och klara av även stark radioaktiv strålning. Jag tror inte att jorden bara är människans egendom som vi kan härja med hur vi vill. Vi måste faktiskt tänka ännu längre.

Jan Andersson (C)

Anf. 208 Jan Andersson (C)

Fru talman! För mig är jordklotet en resurs som vi ska förvalta på ett ansvarsfullt sätt så att vi lämnar över det till nästa generation i ett skick att vi inte har plockat bort arter eller förändrat artsammansättningen genom mänsklig påverkan. Däremot tycker jag att det är oerhört viktigt att vi inte suddar ut gränserna mellan tallens egenvärde, tigerns egenvärde eller någon annans egenvärde och börjar jämföra dem med människovärde. För mig är det en oerhörd skillnad på människovärde och egenvärdet i andra arter eller andra individer.

Leif Björnlod (Mp)

Anf. 209 Leif Björnlod (Mp)

Fru talman! Jag har förstått det. Men det är kortsiktigt att bara se till nästa generation. Jag skulle vilja se en halv miljon år framöver. Jag tycker att det känns viktigare. Men okej, det är en avlägsen vision. Jag menar inte att vi ska sudda ut och jämföra människovärde med tallvärde och göra något slags vägning av det hela. Men vi ska acceptera att tallen faktiskt har ett eget värde, tillika med kackerlackan, tillika med Jan Andersson. Jag tycker att vi måste se till den starkaste kraften vi har på detta jordklot, nämligen egoismen. Det gäller inte bara oss. Egoismen gäller även tallen, växterna och djuren. De konkurrerar sinsemellan, och det gör vi också. Vi gör det som arter och individer. Den formen av konkurrens accepterar vi. I fråga om att ensidigt se att jorden bara är till för människan, betänk att vi inte har levt här mer än en mycket liten del av jordens livstid.

Bengt-Anders Johansson (M)

Anf. 210 Bengt-Anders Johansson (M)

Fru talman! Jag ser de socialdemokratiska ledamöterna i miljö- och jordbruksutskottet skruva på sig när Björnlod orerar och håller någon form av anförande som, åtminstone i min värld, saknar koppling både till verklighet och till mänskligt intellekt som skulle kunna reda ut frågan om människa och djur. Jag tycker att han på ett förnedrande sätt jämför människosläktet med kackerlackor och vem som ska övervinna den ene eller den andre. Jag har fått ytterligare ett exempel, fru talman, på varför det är viktigt att vi faktiskt enas medan vi kan och har en majoritet i tänkandet av att människor har ett värde som överstiger djurens värde. Det gör jag mot den bakgrunden att jag anser att människor har rättigheter. Men de har också skyldigheter. Jag tycker att det är grundläggande. Det skulle vara mig fullständigt fjärran att kräva att ett djur ska ha en skyldighet. Det skulle innebära att jag överförde tankemässigt att ett djur kunde ha värderingar. Det strider mot min grunduppfattning. Men så är det uppenbarligen inte för alla i riksdagens kammare, vilket gör mig mycket bekymrad. Menar verkligen Leif Björnlod att djur har värderingar?

Leif Björnlod (Mp)

Anf. 211 Leif Björnlod (Mp)

Fru talman! Jag medger att jag i mitt tal har tänjt på gränserna. Jag håller med om att det nog är lite överdrivet att tro att kammaren ska hantera en syn på en miljon år. Men jag kan också medge att jag vill tänja gränserna mycket mer - inte mer än en miljon år, men mer än vad vi har i vardagen. Jag tror nämligen att vi är på väg åt det hållet. Jag tror att vi är på väg att inse att det finns flera värden än enbart att människan har allting sig underordnat.

Bengt-Anders Johansson (M)

Anf. 212 Bengt-Anders Johansson (M)

Fru talman! Det finns ingen större anledning att fortsätta det här replikskiftet, eftersom vi tar vår näring från så fullständigt olika utgångspunkter. Varje åhörare måste fundera på om det är rimligt att i Sveriges riksdag föra den här typen av resonemang. Därför tackar jag för mig.

Leif Björnlod (Mp)

Anf. 213 Leif Björnlod (Mp)

Fru talman! Jag tänker i alla fall ge dig ett svar på den fråga du ställde. Du ställde frågan om jag tror att djur har värderingar. Jag tror att djur har prioriteringar, men jag tror inte att de är helt jämförbara med våra. Jag tror inte heller att djur har något slags teologiska värderingar eller liknande. Det vore mig helt fjärran. Däremot tror jag att de har vissa prioriteringar, som mer baserar sig på det som jag talade om tidigare, nämligen individens egoism och överlevnadskrav.

Beslut, Genomförd

Beslut: 2004-05-06

Förslagspunkter: 30, Acklamationer: 25, Voteringar: 5

Protokoll med beslut

2004-05-06Protokoll 2003/04:110

Riksdagsskrivelser

Förslagspunkter och beslut i kammaren

Förhållandet mellan tillsynsmyndigheternas resurser och uppgifter
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Beslut:
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Utskottets förslag:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad utskottet anfört om förhållandet mellan tillsynsmyndigheternas resurser och uppgifter.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad utskottet anfört om förhållandet mellan tillsynsmyndigheternas resurser och uppgifter.
Därmed bifaller riksdagen förslag 2003/04:RRS1 i denna del och avslår motionerna 2003/04:MJ33 yrkandena 1, 4 och 7 i denna del, 2003/04:MJ34 yrkande 1 i denna del och 2003/04:MJ35 yrkande 1 i denna del.
Tillsynens finansiering genom kommunala avgifter
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Beslut:
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Utskottets förslag:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad utskottet anfört om tillsynens finansiering genom kommunala avgifter.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad utskottet anfört om tillsynens finansiering genom kommunala avgifter.
Därmed bifaller riksdagen förslag 2003/04:RRS1 i denna del och avslår motionerna 2003/04:MJ33 yrkandena 3 och 7 i denna del, 2003/04:MJ34 yrkandena 1 i denna del och 2, 2003/04:MJ35 yrkandena 1 i denna del och 8 och 2003/04:MJ36 yrkandena 1 och 2 i denna del.
Behovet av förbättrad samordning och styrning av djurskyddstillsynen
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Beslut:
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Utskottets förslag:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad utskottet anfört om behovet av förbättrad samordning och styrning av djurskyddstillsynen.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad utskottet anfört om behovet av förbättrad samordning och styrning av djurskyddstillsynen.
Därmed bifaller riksdagen förslag 2003/04:RRS1 i denna del och avslår motionerna 2002/03:MJ429 yrkande 9, 2002/03:MJ487 yrkande 23, 2003/04:MJ33 yrkandena 2, 5 och 7, 2003/04:MJ34 yrkande 1, 2003/04:MJ35 yrkandena 1, 4 och 9, 2003/04:MJ36 yrkande 2 i denna del, 2003/04:MJ363 och 2003/04:MJ367 yrkande 18.
Vissa samordningsfrågor
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Beslut:
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Utskottets förslag:
Riksdagen avslår motionerna 2002/03:MJ454 yrkande 1, 2003/04:MJ35 yrkande 3, 2003/04:MJ37 yrkandena 3 och 4 och 2003/04:MJ402 yrkande 1.
Reservation 1 (v)
Reservation 2 (mp)
Utbildningsfrågor
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Beslut:
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Utskottets förslag:
Riksdagen avslår motionerna 2002/03:MJ422 yrkande 8, 2003/04:MJ35 yrkande 6 och 2003/04:MJ37 yrkandena 5 och 6.
Reservation 3 (fp)
Reservation 4 (mp)
Allmänna djurskyddspolitiska frågor och lagstiftningsfrågor
Kammaren biföll utskottets förslag
Beslut:
Kammaren biföll utskottets förslag
Utskottets förslag:
Riksdagen avslår motionerna 2002/03:MJ322, 2002/03:MJ386 yrkandena 1 och 11, 2002/03:MJ422 yrkande 4, 2002/03:MJ487 yrkande 18, 2002/03:MJ488 yrkandena 1 och 3, 2002/03:MJ490 yrkande 1, 2003/04:MJ37 yrkandena 1 och 2, 2003/04:MJ221 yrkande 1, 2003/04:MJ272 yrkandena 1-3, 2003/04:MJ381 och 2003/04:MJ402 yrkande 7.
Reservation 5 (v)
Reservation 6 (mp)
Omröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 6 (mp)
Parti Ja Nej Avstående Frånvarande
s 128 0 0 16
m 47 0 0 8
fp 44 1 0 3
kd 28 0 0 5
v 5 2 16 7
c 19 0 0 3
mp 0 13 0 4
Totalt 271 16 16 46
Ledamöternas röster
Allmänna internationella djurskyddsfrågor
Kammaren biföll utskottets förslag
Beslut:
Kammaren biföll utskottets förslag
Utskottets förslag:
Riksdagen avslår motionerna 2002/03:MJ256 yrkande 3, 2002/03:MJ284, 2003/04:MJ35 yrkande 2, 2003/04:MJ256 yrkande 3, 2003/04:MJ271 yrkandena 1-3 och 2003/04:MJ399 yrkande 40.
Reservation 7 (fp)
Omröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 7 (fp)
Parti Ja Nej Avstående Frånvarande
s 130 0 0 14
m 47 0 0 8
fp 0 46 0 2
kd 28 0 0 5
v 24 0 0 6
c 19 0 0 3
mp 13 0 0 4
Totalt 261 46 0 42
Ledamöternas röster
Skärpning av EU:s djurskyddsbestämmelser
Kammaren biföll utskottets förslag
Beslut:
Kammaren biföll utskottets förslag
Utskottets förslag:
Riksdagen avslår motion 2002/03:MJ487 yrkande 19.
Reservation 8 (c, fp, kd)
Omröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 8 (c, fp, kd)
Parti Ja Nej Avstående Frånvarande
s 130 0 0 14
m 45 0 0 10
fp 0 46 0 2
kd 0 28 0 5
v 24 0 0 6
c 0 19 0 3
mp 13 0 0 4
Totalt 212 93 0 44
Ledamöternas röster
Djurhållning och djurskötsel i allmänhet
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Beslut:
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Utskottets förslag:
Riksdagen avslår motionerna 2002/03:MJ242, 2002/03:MJ490 yrkandena 9 och 17 och 2003/04:MJ382 yrkande 1.
Reservation 9 (mp)
Djurtransporter
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Beslut:
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Utskottets förslag:
Riksdagen avslår motionerna 2002/03:U324 yrkande 8, 2002/03:MJ256 yrkande 2, 2002/03:MJ386 yrkandena 2-7, 2002/03:MJ422 yrkandena 5-7, 2002/03:MJ424 yrkande 18 i denna del, 2002/03:MJ487 yrkandena 20 och 21, 2002/03:MJ490 yrkande 19, 2003/04:MJ221 yrkande 2, 2003/04:MJ256 yrkande 2, 2003/04:MJ367 yrkandena 3 och 5 och 2003/04:MJ431 yrkande 6.
Reservation 10 (v, mp)
Slakt
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Beslut:
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Utskottets förslag:
Riksdagen avslår motionerna 2002/03:MJ306, 2002/03:MJ347, 2002/03:MJ386 yrkande 16, 2002/03:MJ454 yrkande 2, 2002/03:MJ487 yrkande 22, 2002/03:MJ490 yrkande 18 och 2003/04:MJ382 yrkande 2.
Reservation 11 (c, fp, kd)
Reservation 12 (mp)
Höns
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Beslut:
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Utskottets förslag:
Riksdagen avslår motionerna 2002/03:MJ350, 2002/03:MJ386 yrkande 12, 2002/03:MJ454 yrkande 5, 2002/03:MJ459 yrkandena 1 och 2, 2002/03:MJ490 yrkandena 14-16 och 2003/04:MJ301 yrkande 1.
Reservation 13 (mp)
Slaktkycklingar
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Beslut:
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Utskottets förslag:
Riksdagen avslår motionerna 2002/03:MJ277 yrkandena 1 och 2, 2002/03:MJ351 yrkandena 1 och 2, 2002/03:MJ386 yrkande 13, 2002/03:MJ454 yrkande 3, 2002/03:MJ490 yrkande 13, 2003/04:MJ301 yrkande 2, 2003/04:MJ331 yrkandena 1 och 2 och 2003/04:MJ402 yrkande 6.
Reservation 14 (v)
Reservation 15 (mp)
Grisar
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Beslut:
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Utskottets förslag:
Riksdagen avslår motionerna 2002/03:MJ386 yrkandena 9 och 10, 2002/03:MJ454 yrkande 4, 2002/03:MJ490 yrkandena 6 och 7, 2003/04:MJ300 yrkande 1 och 2003/04:MJ367 yrkande 6.
Reservation 16 (mp)
Nötkreatur
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Beslut:
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Utskottets förslag:
Riksdagen avslår motionerna 2002/03:MJ283, 2002/03:MJ386 yrkandena 14 och 15, 2002/03:MJ454 yrkande 6, 2002/03:MJ490 yrkandena 8 och 10-12 och 2003/04:MJ300 yrkandena 2 och 3.
Reservation 17 (mp)
Hästar m.m.
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Beslut:
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Utskottets förslag:
Riksdagen avslår motionerna 2002/03:MJ365, 2002/03:MJ386 yrkande 8 och 2003/04:MJ385 yrkandena 1 och 2.
Reservation 18 (mp)
Hundar och katter
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Beslut:
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Utskottets förslag:
Riksdagen avslår motionerna 2002/03:MJ265 yrkandena 1-3, det senare i denna del, 2002/03:MJ362 yrkandena 1-3, 2002/03:MJ477, 2003/04:MJ323 yrkandena 1 och 2, 2003/04:MJ348, 2003/04:MJ371 yrkandena 1-3, 2003/04:MJ402 yrkandena 3-5, 2003/04:MJ441, 2003/04:MJ442, 2003/04:MJ443 och 2003/04:MJ448.
Reservation 19 (v)
Uppfödning av pälsdjur
Kammaren biföll utskottets förslag
Beslut:
Kammaren biföll utskottets förslag
Utskottets förslag:
Riksdagen avslår motionerna 2002/03:MJ235, 2002/03:MJ243, 2002/03:MJ272 yrkande 1, 2002/03:MJ286 yrkande 1, 2002/03:MJ299, 2002/03:MJ318, 2002/03:MJ335, 2002/03:MJ455, 2002/03:MJ475, 2002/03:MJ485, 2003/04:Ju315 yrkande 3, 2003/04:MJ299 yrkande 1, 2003/04:MJ367 yrkande 8, 2003/04:MJ383 och 2003/04:MJ473 yrkande 17.
Reservation 20 (m, c, fp, kd)
Reservation 21 (v, mp)
Omröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 20 (m, c, fp, kd)
Parti Ja Nej Avstående Frånvarande
s 130 0 0 14
m 0 47 0 8
fp 1 44 1 2
kd 0 28 0 5
v 24 0 0 6
c 0 19 0 3
mp 12 0 1 4
Totalt 167 138 2 42
Ledamöternas röster
Hund- och kattskinn
Kammaren biföll utskottets förslag
Beslut:
Kammaren biföll utskottets förslag
Utskottets förslag:
Riksdagen avslår motionerna 2002/03:MJ476 och 2003/04:MJ405 yrkandena 1 och 2.
Reservation 22 (mp)
Omröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 22 (mp)
Parti Ja Nej Avstående Frånvarande
s 128 0 2 14
m 47 0 0 8
fp 44 1 0 3
kd 28 0 0 5
v 24 0 0 6
c 18 1 0 3
mp 0 13 0 4
Totalt 289 15 2 43
Ledamöternas röster
Övriga pälsdjursfrågor
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Beslut:
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Utskottets förslag:
Riksdagen avslår motionerna 2002/03:MJ272 yrkandena 2 och 3, 2002/03:MJ286 yrkande 2 och 2003/04:MJ299 yrkandena 2 och 3.
Djur i nöjesbranschen
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Beslut:
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Utskottets förslag:
Riksdagen avslår motionerna 2002/03:MJ252 yrkandena 1 och 2, 2002/03:MJ287, 2002/03:MJ341 yrkandena 1-3, 2002/03:MJ373, 2002/03:MJ414 yrkandena 1 och 2, 2002/03:MJ439 yrkandena 1 och 2, 2002/03:MJ458, 2002/03:MJ462 yrkandena 1 och 2, 2002/03:MJ490 yrkandena 33 och 34, 2003/04:MJ251 yrkandena 1 och 2, 2003/04:MJ252 yrkandena 1-3 och 2003/04:MJ367 yrkande 16.
Reservation 23 (kd)
Reservation 24 (mp)
Djur i pornografiska sammanhang
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Beslut:
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Utskottets förslag:
Riksdagen avslår motionerna 2002/03:MJ479, 2002/03:MJ490 yrkande 36 och 2003/04:MJ367 yrkande 17.
Reservation 25 (kd)
Reservation 26 (mp)
Exotiska sällskapsdjur
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Beslut:
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Utskottets förslag:
Riksdagen avslår motionerna 2002/03:MJ309, 2003/04:MJ202 och 2003/04:MJ317.
Xenotransplantationer
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Beslut:
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Utskottets förslag:
Riksdagen avslår motion 2003/04:MJ367 yrkande 15.
Reservation 27 (fp, kd)
Grytjakt
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Beslut:
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Utskottets förslag:
Riksdagen avslår motionerna 2003/04:MJ273 yrkande 3 och 2003/04:MJ372.
Reservation 28 (v, mp)
Övriga djurskyddsfrågor
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Beslut:
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Utskottets förslag:
Riksdagen avslår motionerna 2002/03:MJ490 yrkandena 21 och 22, 2003/04:MJ204 och 2003/04:MJ367 yrkandena 1 och 7.
Reservation 29 (kd)
Reservation 30 (mp)
Veterinärväsendets organisation
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Beslut:
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Utskottets förslag:
Riksdagen avslår motionerna 2003/04:MJ33 yrkande 6, 2003/04:MJ35 yrkande 5, 2003/04:MJ367 yrkande 19 och 2003/04:MJ431 yrkande 8.
Reservation 31 (fp)
Huvudmannaskapet för försöksdjursveterinärer
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Beslut:
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Utskottets förslag:
Riksdagen avslår motionerna 2003/04:MJ230, 2003/04:MJ402 yrkande 8 och 2003/04:MJ440.
Reservation 32 (v)
Övriga veterinära frågor
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Beslut:
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Utskottets förslag:
Riksdagen avslår motionerna 2002/03:MJ405, 2002/03:MJ424 yrkande 18 i denna del, 2003/04:MJ35 yrkande 7 och 2003/04:MJ367 yrkande 20.
Motioner om djurförsök
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Beslut:
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Utskottets förslag:
Riksdagen avslår motionerna 2003/04:MJ256 yrkande 1, 2003/04:MJ270 yrkandena 1-14, 2003/04:MJ367 yrkandena 9-14, 2003/04:MJ369 yrkandena 1-3 och 2003/04:MJ463.

Parti	Ja	Nej	Avstående	Frånvarande
s	128	0	0	16
m	47	0	0	8
fp	44	1	0	3
kd	28	0	0	5
v	5	2	16	7
c	19	0	0	3
mp	0	13	0	4
Totalt	271	16	16	46

Titel saknas

Ärendet är avslutat

Utskottens betänkanden

Hela betänkandet

Beslut

Bättre kontroll av djurskyddet (MJU14)

Ärendets gång

Förslag, Genomförd

Från riksdagens organ

Motioner från ledamöterna

Beredning, Genomförd

Alla beredningar i utskottet

Bättre kontroll av djurskyddet (MJU14)

Debatt, Genomförd

Webb-tv: Titel saknas

Dokument från debatten

Protokoll från debatten

Anf. 168 Alf Eriksson (S)

Anf. 169 Bengt-Anders Johansson (M)

Anf. 170 Anita Brodén (Fp)

Anf. 171 Sven Gunnar Persson (Kd)

Anf. 172 Sven-Erik Sjöstrand (V)

Anf. 173 Bengt-Anders Johansson (M)

Anf. 174 Sven-Erik Sjöstrand (V)

Anf. 175 Bengt-Anders Johansson (M)

Anf. 176 Sven-Erik Sjöstrand (V)

Anf. 177 Anita Brodén (Fp)

Anf. 178 Sven-Erik Sjöstrand (V)

Anf. 179 Anita Brodén (Fp)

Anf. 180 Sven-Erik Sjöstrand (V)

Anf. 181 Jan Andersson (C)

Anf. 182 Gunnar Goude (Mp)

Anf. 183 Christina Axelsson (S)

Anf. 184 Sven Gunnar Persson (Kd)

Anf. 185 Christina Axelsson (S)

Anf. 186 Sven Gunnar Persson (Kd)

Anf. 187 Christina Axelsson (S)

Anf. 188 Jan Andersson (C)

Anf. 189 Christina Axelsson (S)

Anf. 190 Jan Andersson (C)

Anf. 191 Christina Axelsson (S)

Anf. 192 Bengt-Anders Johansson (M)

Anf. 193 Christina Axelsson (S)

Anf. 194 Bengt-Anders Johansson (M)

Anf. 195 Christina Axelsson (S)

Anf. 196 Anita Brodén (Fp)

Anf. 197 Christina Axelsson (S)

Anf. 198 Anita Brodén (Fp)

Anf. 199 Christina Axelsson (S)

Anf. 200 Ulf Holm (Mp)

Anf. 201 Christina Axelsson (S)

Anf. 202 Ulf Holm (Mp)

Anf. 203 Christina Axelsson (S)

Anf. 204 Ulf Holm (Mp)

Anf. 205 Leif Björnlod (Mp)

Anf. 206 Jan Andersson (C)

Anf. 207 Leif Björnlod (Mp)

Anf. 208 Jan Andersson (C)

Anf. 209 Leif Björnlod (Mp)

Anf. 210 Bengt-Anders Johansson (M)

Anf. 211 Leif Björnlod (Mp)

Anf. 212 Bengt-Anders Johansson (M)

Anf. 213 Leif Björnlod (Mp)

Beslut, Genomförd

Protokoll med beslut

Riksdagsskrivelser

Förslagspunkter och beslut i kammaren

Förhållandet mellan tillsynsmyndigheternas resurser och uppgifter

Beslut:

Utskottets förslag:

Tillsynens finansiering genom kommunala avgifter

Beslut:

Utskottets förslag:

Behovet av förbättrad samordning och styrning av djurskyddstillsynen

Beslut:

Utskottets förslag:

Vissa samordningsfrågor

Beslut:

Utskottets förslag:

Utbildningsfrågor