Tillgänglighet och deltagande i val

Konstitutionsutskottets betänkande 2013/14:KU9

Vallokaler ska vara tillgängliga för alla (KU9)

I dagsläget har kommuner, om särskilda skäl finns, möjlighet att använda vallokaler och lokaler för förtidsröstning som inte uppfyller kraven på tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning. Den möjligheten ska tas bort. Syftet är att vallokaler ska vara tillgängliga för alla.

Det ska också bli lättare för utländska EU-medborgare att ställa upp som kandidater i val till Europaparlamentet. Dessutom ska även utländska EU-medborgare med diplomatisk immunitet kunna delta i val till Europaparlamentet, kommunfullmäktige och landstingsfullmäktige. Lagändringarna innebär att svenska regler anpassas till EU-regler.

Riksdagen godkände regeringens förslag.

Datum för beslutet: 17 december 2013
Riksdagens beslut: Kammaren biföll utskottets förslag till beslut.
Utskottets förslag till beslut: Bifall till propositionen. Avslag på motionen.

Hela betänkandet

Betänkande 2013/14:KU9 (pdf, 544 kB)
2013/14:KU9 Tillgänglighet och deltagande i val

Konstitutionsutskottets betänkande

2013/14:KU9

Tillgänglighet och deltagande i val

Sammanfattning

I betänkandet behandlas regeringens proposition 2013/14:37 Tillgänglighet och deltagande vid val samt en följdmotion. I propositionen föreslås ändringar i kommunallagen (1991:900), lagen (2001:183) om behandling av personuppgifter i verksamhet med val och folkomröstningar och vallagen (2005:837). Ändringarna syftar till att vallokaler ska vara tillgängliga för var och en, vilket innebär att den nuvarande möjligheten för kommuner att använda vallokaler och förtidsröstningslokaler som inte uppfyller kraven på tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning tas bort. Lagändringarna syftar även bl.a. till att underlätta för utländska unionsmedborgare att ställa upp som kandidater i val till Europaparlamentet samt att möjliggöra för utländska unionsmedborgare med diplomatisk immunitet att delta i val till Europaparlamentet, kommunfullmäktige och landstingsfullmäktige.

Vissa av förslagen till lagändringar är ett led i genomförandet av ett unionsdirektiv. Ändringarna föreslås träda i kraft den 28 januari 2014.

Konstitutionsutskottet tillstyrker regeringens lagförslag och avstyrker följdmotionen. I betänkandet finns en reservation (SD).

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

1.

Lagförslagen

 

Riksdagen antar regeringens förslag till

1. lag om ändring i kommunallagen (1991:900),

2. lag om ändring i lagen (2001:183) om behandling av personuppgifter i verksamhet med val och folkomröstningar,

3. lag om ändring i vallagen (2005:837).

Därmed bifaller riksdagen proposition 2013/14:37 punkterna 1–3.

2.

Svenskt medborgarskap och deltagande i kommunval

 

Riksdagen avslår motion

2013/14:K4 av Jonas Åkerlund (SD).

Reservation (SD)

Stockholm den 5 december 2013

På konstitutionsutskottets vägnar

Peter Eriksson

Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Peter Eriksson (MP), Per Bill (M), Björn von Sydow (S), Andreas Norlén (M), Helene Petersson i Stockaryd (S), Lars Elinderson (M), Billy Gustafsson (S), Karl Sigfrid (M), Phia Andersson (S), Karin Granbom Ellison (FP), Hans Hoff (S), Per-Ingvar Johnsson (C), Hans Ekström (S), Tuve Skånberg (KD), Jonas Åkerlund (SD), Mia Sydow Mölleby (V) och Cecilia Brinck (M).

Redogörelse för ärendet

Ärendet och dess beredning

Den 27 oktober 2011 beslutade regeringen att tillkalla en parlamentariskt sammansatt kommitté med uppdrag att göra en översyn av delar av valsystemet. Kommittén, som tog namnet 2011 års vallagskommitté, överlämnade i april 2013 sitt slutbetänkande E-röstning och andra valfrågor (SOU 2013:24). Betänkandet har remissbehandlats.

Inom Justitiedepartementet upprättades i juni 2013 en promemoria med förslag till lagändringar som i första hand rör frågor om administrativt informationsutbyte och förfarandet vid kontroll av valbarhet för utländska unionsmedborgare vid val till Europaparlamentet. Promemorian har remissbehandlats.

Regeringen beslutade den 31 oktober 2013 att överlämna den proposition som behandlas här till riksdagen. I propositionen behandlas promemorians förslag och de förslag i kommitténs slutbetänkande som avser vissa unionsmedborgares rösträtt och valbarhet i kommunala val och val till Europaparlamentet och möjligheten till dispens från kraven på tillgänglighet till val- och röstningslokaler.

I betänkandet behandlas regeringens proposition och en följdmotion. Regeringens och motionärens förslag till riksdagsbeslut finns i bilaga 1. Regeringens lagförslag finns i bilaga 2.

Lagrådet

Lagrådet har inom ramen för propositionens beredning inte hörts över lagförslagen. Lagen (2001:183) om behandling av personuppgifter i verksamhet med val och folkomröstning (valdatabaslagen) är en lag om behandling av personuppgifter som är automatiserad. Enligt 8 kap. 21 § andra stycket punkten 4 regeringsformen ska ett yttrande inhämtas från Lagrådet innan riksdagen beslutar om en sådan lag. Detta gäller dock inte om Lagrådets granskning skulle sakna betydelse på grund av frågans beskaffenhet. Enligt utskottets mening är den föreslagna lagen om ändring i valadatabaslagen av sådan beskaffenhet att Lagrådets granskning skulle sakna betydelse.

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen lämnas förslag till ändringar i vallagen som syftar till att vallokaler ska vara tillgängliga för var och en. Således föreslås att den nuvarande möjligheten för kommuner att använda förtidsröstningslokaler som inte uppfyller kraven på tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning tas bort.

Vidare föreslås ändringar i vallagen och valdatabaslagen för att underlätta för utländska unionsmedborgare att ställa upp som kandidater i val till Europaparlamentet. Det föreslås bl.a. även ändringar i kommunallagen och vallagen som innebär att utländska unionsmedborgare med diplomatisk immunitet ska kunna delta i val till Europaparlamentet, kommunfullmäktige och landstingsfullmäktige.

Därutöver föreslås ändringar i vallagen som syftar till att den fördragsenliga möjligheten för ministerrådet att i enskilda fall besluta att val till Europaparlamentet ska hållas vid en annan tidpunkt än i juni kommer till klart uttryck i lagen.

Bestämmelser om Europaparlamentsval

Valrättsakten – unionens primärrätt

Grundläggande bestämmelser om val till Europaparlamentet (EP) finns i akten om allmänna direkta val av företrädarna i EP, som utgör bilaga till rådets beslut av den 20 september 1976, med senare ändringar, den s.k. valrättsakten. Denna akt har samma rättsliga status inom unionsrätten som fördragen.

Av bestämmelserna i valrättsakten (nedan även akten) framgår bl.a. att EP:s ledamöter väljs i varje medlemsstat genom allmänna, direkta, fria och hemliga val. Valsättet ska enligt valrättsakten vara proportionellt. Mandatperioden är fem år. Om inte annat följer av akten, ska valet genomföras enligt nationella bestämmelser som gäller för genomförande av val. Av akten följer att val ska hållas den dag och den tid som varje medlemsstat fastställer. Denna dag ska infalla under samma period i samtliga medlemsstater och perioden ska börja en torsdag morgon och sluta närmast följande söndag.

Rådet beslutade den 25 juli 1978 att den första valperioden skulle infalla mellan den 7 och den 10 juni 1979. Av valrättsaktens artikel 11.2 följer även att de följande valen normalt ska hållas samma period vart femte år. Ministerrådet (nedan rådet) kan dock besluta att val ska hållas inom en annan period, om det visar sig omöjligt i medlemsstaterna att hålla valen under den ordinarie valperioden. Ett beslut om ändrad valperiod kräver enhällighet i rådet. Innan rådet fattar ett sådant beslut ska EP höras om ändringen. Beslut om ändrad valperiod ska fattas minst ett år före utgången av mandatperioden. Den ändrade valperioden får inte infalla mer än två månader före eller en månad efter den ordinarie valperioden (artikel 11.2).

Av både unionens fördrag (artikel 22.2 i EUF-fördraget) och unionens stadga om de grundläggande rättigheterna (artikel 39.1) framgår att varje unionsmedborgare som är bosatt i en medlemsstat där han eller hon inte är medborgare ska ha rösträtt och vara valbar vid val till EP i den medlemsstat där han eller hon är bosatt, på samma villkor som medborgarna i den staten. Närmare bestämmelser om rösträtt och valbarhet för unionsmedborgare finns i rådets direktiv 93/109/EG (nedan direktivet).

Rådets direktiv 93/109/EG – direktivet

Principerna för hur rösträtt och valbarhet utövas av en unionsmedborgare i en medlemsstat där han eller hon inte själv är medborgare fastställs i direktivet. Enligt artikel 3 i direktivet ska en unionsmedborgare som inte är medborgare i den stat där hon eller han är bosatt men som uppfyller de villkor som gäller för rösträtt för den statens medborgare ha rätt att rösta och vara valbar i val till EP, om hon eller han inte har förlorat sin rösträtt och valbarhet. Av artikel 8 i direktivet framgår att väljare som vill utöva sin rösträtt i bosättningsstaten ska anmäla att de vill göra det. Bestämmelser om bosättningsstatens kontroll av att rösträtten inte har gått förlorad i hemstaten finns i artikel 7. Av artikel 9 i valrättsakten följer att ingen får rösta mer än en gång i samma Europaparlamentsval (EP-val). Denna princip kommer även till uttryck i direktivet (artikel 4.1). Av direktivet följer vidare att ingen får kandidera i mer än en medlemsstat i samma val (artikel 4.2).

Av artikel 6.1 i direktivet följer att en unionsmedborgare som bor i en medlemsstat utan att vara medborgare där inte ska vara valbar till EP om hon eller han genom ett straffrättsligt eller civilrättsligt beslut har förlorat sin valbarhet enligt bosättningsstatens eller hemstatens lagstiftning. Enligt artikel 6.2 ska en kandidat vägras kandidera om hon eller han inte kan visa upp ett valbarhetsintyg från en behörig myndighet i sin hemstat. Vad som ska framgå av ett sådant intyg regleras i artikel 10.2 i direktivet.

I artiklarna 9 och 10 i direktivet finns bestämmelser om villkor för utövande av rösträtten och rätten att kandidera för unionsmedborgare som är bosatta i en medlemsstat där de inte är medborgare. De måste bl.a. avge en skriftlig försäkran om att de kommer att utöva sin rösträtt eller sin rätt att kandidera enbart i bosättningsstaten. En utländsk unionsmedborgare som vill kandidera till EP vid val i sin bosättningsstat ska, vid sidan av sin förklaring att hon eller han inte kommer att kandidera i hemstaten, visa upp ett intyg som visar att kandidaten inte har förlorat sin valbarhet genom ett administrativt eller straffrättsligt förfarande i hemstaten (artikel 10.2).

Medlemsstaterna ska utbyta information om medborgare från andra medlemsstater som har upptagits i röstlängden eller kandiderar hos dem. På grundval av den information som hemstaten får från bosättningsstaten ska hemstaten vidta lämpliga åtgärder för att säkerställa att dess medborgare inte röstar mer än en gång eller kandiderar i mer än en medlemsstat (artikel 13). Sådana åtgärder, som ska grundas på den nationella lagstiftningen i hemstaten, kan t.ex. bestå i att medborgaren stryks från röstlängden eller inte godtas som kandidat i valet i hemstaten. Valförfarandet skiljer sig åt i de olika medlemsstaterna. Detta påverkar bl.a. vid vilken tidpunkt information kan lämnas till hemstaten. Möjligheterna att identifiera medborgare i nationella register påverkas vidare av vilken information som finns tillgänglig. Med anledning av detta och med hänsyn till att information om väljare och kandidater registreras och utbyts på nationella språk, är informationsutbyte förhållandevis administrativt betungande för de nationella behöriga myndigheterna och inte så effektivt som vore önskvärt.

Rådets direktiv 2013/1/EU – ändringsdirektivet

Den 20 december 2012 antog rådet direktiv 2013/1/EU (ändringsdirektivet) om ändring av direktivet 93/109/EG. Ändringsdirektivet ska vara genomfört senast den 28 januari 2014. Det övergripande syftet med bestämmelserna i ändringsdirektivet är att underlätta för unionsmedborgare att kandidera i val till EP i den medlemsstat där de är bosatta. Av skäl 4 i direktivet framgår att svårigheterna för en unionsmedborgare att få besked om vilka myndigheter som är behöriga att utfärda valbarhetsintyg och få intyget i tid hindrar utövandet av rätten att kandidera och bidrar till att det är få unionsmedborgare som kandiderar i val i den medlemsstat där de är bosatta. Syftet med ändringsdirektivet är också att underlätta informationsutbytet mellan medlemsstaternas valmyndigheter i samband med val, främst för att underlätta identifieringen av anmälda väljare och kandidater (skäl 10).

Av ändringsdirektivet följer att direktivets artikel 6.1 ska ändras på så sätt att det där anges att unionsmedborgare som bor i en medlemsstat utan att vara medborgare där och som genom ett rättsligt avgörande eller administrativt beslut har förlorat sin rösträtt inte ska vara valbara till EP. För att ett administrativt beslut ska kunna utgöra hinder mot valbarhet ställs krav på att sådana beslut kan bli föremål för rättsmedel. Enligt ändringsdirektivet ska det av direktivets artikel 6.2 följa att bosättningsstaten ska kontrollera om en unionsmedborgare, som har uttryckt en önskan om att utöva sin valbarhet i den staten, inte har förlorat den rätten i hemstaten genom ett sådant rättsligt avgörande eller administrativ beslut.

Enligt ändringsdirektivet ska dessutom tre nya punkter – 3, 4 och 5 – läggas till i artikel 6 i direktivet. I den nya artikel 6.3 föreskrivs att bosättningsstaten, vid den kontroll som ska utföras enligt artikel 6.2, ska anmäla kandidatens försäkran till hemstaten. Hemstaten ska därefter, inom fem arbetsdagar från att anmälan mottogs eller inom kortare tid om så är möjligt och bosättningsstaten begär det, lämna de upplysningar av betydelse som finns tillgängliga. De upplysningar som lämnas får bara omfatta vad som är strikt nödvändigt för att uppfylla skyldigheten att kontrollera valbarheten och får inte användas för något annat ändamål. Den som önskar utöva sin valbarhet i bosättningsstaten ska godtas även om hemstaten inte lämnar några upplysningar inom den angivna tidsfristen.

Av den nya artikel 6.4 följer att den behöriga myndigheten i en bosättningsstat, som tar emot sådana upplysningar från hemstaten som visar att uppgifterna i kandidatens försäkran om valbarhet är oriktiga, ska vidta lämpliga åtgärder i enlighet med sin nationella lagstiftning för att hindra personen från att kandidera i valet eller, om detta inte är möjligt, antingen hindra personen från att väljas eller från att utöva sitt mandat.

Enligt den nya artikel 6.5 ska medlemsstaterna utse en kontaktpunkt med uppgift att ta emot och förmedla de uppgifter som behövs för att tillämpa artikel 6.3. Kommissionen ska få information om vilka myndigheter som utsetts till kontaktpunkter. Dessa ska tas upp i en förteckning som görs tillgänglig för medlemsstaterna.

Av ändringsdirektivet följer att artikel 10.1 i direktivet ska kompletteras så att det framgår att en unionsmedborgare som vill kandidera till EP ska ange uppgift om födelsedatum, födelseort och den senaste adressen i hemstaten i sin försäkran till valmyndigheten i bosättningsstaten, förutom den information som redan i dag ska lämnas. Därtill ska en sådan kandidat i sin försäkran ange att hon eller han inte har förlorat sin valbarhet i hemstaten genom ett rättsligt avgörande eller administrativt beslut som kan bli föremål för rättsmedel. Slutligen gäller enligt ändringsdirektivet att artikel 10.2 i direktivet, som innehåller en bestämmelse om uteblivet intygande som diskvalificeringsgrund, ska utgå.

Rådets direktiv 94/80/EG – lokalvalsdirektivet

Av artikel 22 i EUF-fördraget följer att varje medborgare som är bosatt i en medlemsstat där han eller hon inte är medborgare ska ha rösträtt och vara valbar i kommunala val i den medlemsstat där unionsmedborgaren är bosatt på samma villkor som medborgaren i den staten. Närmare bestämmelser om utövandet av dessa rättigheter finns i rådets direktiv 94/80/EG (lokalvalsdirektivet). Medlemsstaterna kan för att skydda sina egna nationella intressen bestämma att endast deras egna medborgare är valbara till en grundläggande lokal förvaltningsenhets kommunstyrelse. En sådan bestämmelse får emellertid inte i oproportionerligt hög grad påverka valbarheten för medborgare från andra medlemsstater. När det gäller rösträtt i kommunalval behandlas i direktivet i princip alla unionsmedborgare som medlemsstatens egna medborgare.

Utskottets överväganden

Lagförslagen

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen antar regeringens lagförslag.

Propositionen

Tidpunkten för val till Europaparlamentet ändras

I propositionen föreslår regeringen ändringar i 1 kap. 3 § första stycket vallagen (2005:837) så att upplysningen i vallagen om att val till Europaparlamentet (EP) hålls i juni vart femte år kompletteras med en bestämmelse som klargör att valet i stället ska hållas i april, maj eller juli om rådet beslutar det för ett visst valår. Som skäl till sitt förslag anför regeringen (prop. 2013/14:37 s. 16 f.) bl.a. att det av bestämmelserna i valrättsakten framgår att val till EP ska hållas under samma period på året vart femte år. Eftersom det första EP-valet ägde rum den 7–10 juni 1979 ska även efterföljande val enligt huvudregeln i valrättsakten hållas omkring samma tid i juni månad. Valperioden för det andra och tredje EP-valet, 1984 respektive 1989, flyttades fram en vecka, vilket i båda fallen skedde efter särskilda beslut av rådet. Regeringen konstaterar att rådet beslutade den 14 juni 2013, efter att ha hört EP, att 2014 års Europaparlamentsval ska tidigareläggas till perioden 22–25 maj.

Administrativa förfaranden vid Europaparlamentsval underlättas

I propositionen föreslår regeringen ändringar i 1 kap. 5 § och 2 kap. 11–12 §§ vallagen samt en ny bestämmelse (2 kap. 11 a §) i samma lag. Ändringen i 1 kap. 5 § innebär att kravet på att en utländsk unionsmedborgare ska visa upp ett särskilt valbarhetsintyg från sin hemstat för att vara valbar i val till EP i Sverige tas bort (a. prop. s. 17 f.). Däremot krävs fortfarande för valbarhet att kandidaten i sin hemstat inte har förlorat sin valbarhet.

Ändringen i 2 kap. 11 § vallagen innebär att den försäkran som en utländsk unionsmedborgare avger i samband med anmälan om sin kandidatur i Europaparlamentsval (EP-val) i Sverige, utöver de uppgifter som i dag ska lämnas, även ska innehålla uppgift om kandidatens födelsedatum, födelseort och senaste adress i hemstaten samt en förklaring att han eller hon inte genom ett rättsligt avgörande eller administrativt beslut har förlorat sin valbarhet i sin hemstat (a. prop. s. 18 f.). När en sådan anmälan görs ska den centrala valmyndigheten sända en underrättelse till den behöriga myndigheten i unionsmedborgarens hemstat om att kandidaten har förklarat att han eller hon inte har förlorat sin valbarhet i sin hemstat. Därutöver innebär denna ändring krav på följdändring i valdatabaslagen (se avsnittet nedan om behandling av personuppgifter).

Ändringen i 2 kap. 12 § vallagen innebär att en utländsk unionsmedborgare som har förlorat sin valbarhet i sin hemstat inte får kandidera i val till EP (a. prop. s. 20 f.). Om en sådan kandidat anmäler sitt önskemål om att kandidera och den behöriga myndigheten i kandidatens hemstat lämnar upplysningar som visar att kandidaten har förlorat sin valbarhet där, ska anmälan inte beaktas.

I förslaget till ny 2 kap. 11 a § vallagen regleras Valmyndighetens skyldighet att begära upplysningar i samband med att en unionsmedborgare anmäler intresse att kandidera i valet till EP och lämna upplysningar om svenska medborgare som vill kandidera i andra medlemsländer (a. prop. s. 19 f.). Av den nya bestämmelsen framgår att Valmyndigheten ska begära upplysningar från den behöriga myndigheten i kandidatens hemstat om huruvida kandidaten har förlorat sin valbarhet där. Vidare ska Valmyndigheten lämna en behörig myndighet i en annan medlemsstat upplysningar om svenska medborgares valbarhet i val till EP i Sverige. Sådan information ska lämnas så snart som möjligt och senast inom fem arbetsdagar från det att begäran togs emot.

Regeringens föreslagna ändringar i dessa delar innebär att ändringsdirektivet (2013/1/EU) genomförs i svensk rätt. Vissa ändringar innebär mindre språkliga anpassningar.

Rätten att rösta och vara valbar i vissa val utvidgas

I propositionen föreslår regeringen två nya bestämmelser, dels ett nytt andra stycke till 4 kap. 2 § kommunallagen (1991:900), dels nya 5 kap. 2 a § vallagen samt ändringar i befintliga 5 kap. 3 § vallagen. Förslagen innebär att bestämmelserna om rösträtt vid val av ledamöter och ersättare i kommunfullmäktige utvidgas till att omfatta även unionsmedborgare som senast på valdagen fyller 18 år och är bosatta i kommunen men som inte är folkbokförda där, eftersom de har full diplomatisk immunitet utan att tillhöra en främmande makts beskickning (a. prop. s. 22–25). Detta innebär att dessa personer kan rösta och är valbara i val till kommunfullmäktige, landstingsfullmäktige och EP. Unionsmedborgare som getts rösträtt utan att vara folkbokförda här i landet måste för att få utöva sin rösträtt vid val till kommun- och landstingsfullmäktige skriftligen anmäla hos den centrala valmyndigheten att de vill bli upptagna i röstlängden. Detta ska göras senast 30 dagar före valdagen. De ska även anmäla uppgift om sin nationalitet, adress och födelsetid. Om de har tilldelats ett personnummer ska denna uppgift lämnas. Vid val till EP ska motsvarande anmälan göras till länsstyrelsen. Vissa av regeringens förslag i här nämnda delar innebär krav på följdändringar i valdatabaslagen (se avsnittet nedan om behandling av personuppgifter).

Behandling av personuppgifter

I propositionen föreslår regeringen ändringar i 2 kap. 3–4 §§ lagen (2001:183) om behandling av personuppgifter i verksamhet med val och folkomröstningar (valdatabaslagen). Dessa ändringar ger valmyndigheterna befogenhet att i val- och folkomröstningsdatabasen behandla uppgifter om röstberättigades födelsetid samt kandidaters födelsetid och födelseort. Regeringens föreslagna ändringar i dessa delar innebär att ändringsdirektivet (2013/1/EU) genomförs i svensk rätt.

Tillgänglighet till röstmottagningsställen

I propositionen föreslår regeringen ändringar i 3 kap. 3 § och 4 kap. 20 § vallagen. Dessa ändringar innebär att den nuvarande möjligheten för en kommun att, om det finns särskilda skäl, använda en sådan vallokal eller röstningslokal för förtidsröstning som inte uppfyller kraven på tillgänglighet tas bort (a. prop. s. 27 f.). Ändringarna innebär att kravet på tillgänglighet när det gäller vallokaler och röstningslokaler för förtidsröstning gäller utan undantag. Regeringens förslag innebär även vissa språkliga ändringar.

Som skäl till regeringens förslag anges i propositionen bl.a. att den internationella konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning antogs 2006. Även om den inte innehåller några nya rättigheter tydliggör konventionen staternas ansvar i förhållande till personer med funktionsnedsättning. Sverige har anslutit sig till konventionen och dess protokoll om klagorätt för enskilda personer. Konventionen trädde i kraft i Sverige i januari 2009 (SÖ 2008:26). Enligt artikel 29 i konventionen ska staten garantera personer med funktionsnedsättning samma politiska rättigheter som alla andra. Detta omfattar skyldigheten att se till att personer med funktionsnedsättning kan delta i det politiska livet genom att bl.a. säkerställa att valprocedurer, anordningar och material är tillgängliga och lätta att förstå och använda.

I propositionen anförs vidare att principen om likabehandling i det allmännas verksamhet kommer till uttryck i regeringsformens målsättningsstadgande. En grundläggande utgångspunkt för denna verksamhet är således att den ska vara tillgänglig för alla människor i landet, utan åtskillnad på grund av t.ex. funktionshinder (1 kap. 2 § femte stycket regeringsformen).

Enligt regeringens uppfattning är det en självklarhet att alla väljare ska ges så likartade förutsättningar som möjligt att utnyttja sin rösträtt (a. prop. s. 30). Eftersom tillgängligheten till röstmottagningsställen – både vallokaler och röstningslokaler för förtidsröstningen – är av grundläggande betydelse för väljarnas möjlighet att utöva rösträtten, är det viktigt att de lokaler som inrättas för röstmottagningen anpassas så att alla väljare har lika tillgång till dem. Lokalernas utformning ska inte hindra väljare med nedsatt fysisk, psykisk, intellektuell eller sensorisk funktionsförmåga från att delta i val. Regeringen anser att risken för att det ska uppstå problem i kommunerna om förslaget genomförs framstår som liten och att det i 2010 års val handlade om ytterst få lokaler.

Ikraftträdande och övergångsbestämmelser m.m.

I propositionen föreslår regeringen att samtliga lagändringar träder i kraft den 28 januari 2014. Som skäl för detta pekar regeringen bl.a. på att ändringsdirektivet ska vara genomfört senast den 28 januari 2014 och tillämpas i valet till EP 2014. Vidare instämmer regeringen i 2011 års vallagskommittés bedömning att inga övergångsbestämmelser behövs.

Vad gäller de ekonomiska konsekvenserna av förslagen bedömer regeringen att de kostnader som kan uppkomma för Valmyndigheten och länsstyrelserna med anledning av förslagen ryms inom myndighetens befintliga anslagsramar. Regeringen bedömer även att den nu föreslagna förändringen inte innebär en ambitionshöjning och att den kommunala finansieringsprincipen därför inte är tillämplig (a. prop. s. 31 f.).

Utskottets ställningstagande

Lagförslagen har inte mött några invändningar i någon motion. Som framgått under avsnittet om ärendet och dess beredning har frågan om lagrådsyttrande över förslaget till ändring i valdatabaslagen övervägts. Enligt utskottet är samtliga lagförslag ändamålsenligt utformade. Utskottet anser att riksdagen av de skäl som anförs i propositionen bör anta lagförslagen.

Svenskt medborgarskap och deltagande i kommunval

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen avslår ett motionsyrkande om krav på svenskt medborgarskap för deltagande i kommunala val.

Jämför reservation (SD).

Följdmotionen

I följdmotion 2013/14:K4 från Jonas Åkerlund (SD) begärs ett tillkännagivande till regeringen om att svenskt medborgarskap ska vara ett krav för att få delta i kommunala val. Enligt motionären tillåter dagens valsystem att icke-svenska medborgare röstar i kommunala och regionala val. I motionen anförs att det är oacceptabelt att de som inte är svenska medborgare och även, mot bakgrund av propositionens förslag, personer som inte ens är folkbokförda i kommunen ska ges sådant inflytande, även om det bara är lokalt. Motionären anser att medborgarskapet förtjänar en högre status än vad det har i dag och att endast svenska medborgare ska vara förbehållna rätten att avgöra den politiska inriktningen i vårt land, oavsett vilket val det gäller. Mot bakgrund av ovanstående anser motionären att endast svenska medborgare ska ha rätt att rösta i och kandidera till kommunala val.

Propositionen

Som framgått ovan föreslås i propositionen (a. prop. s. 22–25) att bestämmelserna om rösträtt vid val av ledamöter och ersättare i kommunfullmäktige vidgas till att omfatta även unionsmedborgare som senast på valdagen fyller 18 år och är bosatta i kommunen men som inte är folkbokförda där, eftersom de har full diplomatisk immunitet utan att tillhöra en främmande makts beskickning. Detta innebär att dessa personer kan rösta och är valbara i val till bl.a. kommunfullmäktige. Med anledning av remissynpunkter från Lunds universitet kommenteras i propositionen (a. prop. s. 25) det faktum att regeringens förslag innebär såväl rösträtt som valbarhet för personer som inte är folkbokförda i kommunen i vissa fall och att personer således kan rösta och väljas utan att vara medlemmar i kommunen. Regeringen anser att resultatet av den pågående utredningen om en modernisering av kommunallagen (dir. 2012:105) inte bör föregripas och att det därför inte finns skäl att nu införa de ändringar i kommunallagen som remissinstansen anser borde övervägas.

Unionsrättsliga bestämmelser m.m.

Av artikel 22 i EUF-fördraget följer att varje medborgare som är bosatt i en medlemsstat där han eller hon inte är medborgare ska ha rösträtt och vara valbar i kommunala val i den medlemsstat där unionsmedborgaren är bosatt på samma villkor som medborgaren i den staten. Närmare bestämmelser om utövandet av dessa rättigheter finns i lokalvalsdirektivet (94/80/EG). Grundlagsutredningen konstaterade att direktivets syfte är att säkerställa att alla unionsmedborgare, oberoende av om de är medborgare i det medlemsland som de är bosatta i, ska kunna utöva sin rösträtt och vara valbara vid kommunala val i den staten på lika villkor. Det ger uttryck för principen om jämlikhet mellan och lika behandling av en medlemsstats medborgare och medborgare i andra medlemsstater, och är en naturlig följd av den rätt att fritt röra sig och uppehålla sig som föreskrivs i direktivet.

Tidigare behandling

Senast utskottet behandlade ett motionsyrkande om svenskt medborgarskap som villkor för rösträtt i val var våren 2012. I en motion yrkades att endast den som har svenskt medborgarskap bör ha rösträtt (mot. 2011/12:K390 yrkande 1). Utskottet såg inga skäl att överväga några förändringar som gällde rösträttens anknytning till medborgarskap och avstyrkte motionen (bet. 2011/12:KU3 s. 9). Riksdagen beslutade enligt utskottets förslag.

Utskottets ställningstagande

Under beredningen av de lagförslag som behandlas här har frågan om rösträtt och valbarhet för personer som inte är folkbokförda i kommunen uppmärksammats. Regeringen anser att den pågående utredningen om en modernisering av kommunallagen inte bör föregripas. Utskottet delar regeringens bedömning. Därutöver delar utskottet de principer som uttrycks i såväl unionsfördrag som lokalvalsdirektivet om jämlikhet mellan och lika behandling av samtliga unionsmedborgare oberoende av vilken medlemsstat dessa tillhör. Denna princip är en naturlig följd av den rätt att fritt röra sig och uppehålla sig som föreskrivs i unionsrätten. Utskottet ser alltjämt inte några skäl att överväga några förändringar som gäller rösträttens anknytning till medborgarskap. Mot ovannämnda bakgrund avstyrker utskottet motion 2013/14:K4 (SD).

Reservation

Utskottets förslag till riksdagsbeslut och ställningstaganden har föranlett följande reservation. I rubriken anges vilken punkt i utskottets förslag till riksdagsbeslut som behandlas i avsnittet.

Svenskt medborgarskap och deltagande i kommunval, punkt 2 (SD)

av Jonas Åkerlund (SD).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 2 borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i reservationen. Därmed bifaller riksdagen motion

2013/14:K4 av Jonas Åkerlund (SD).

Ställningstagande

Jag anser att ett svenskt medborgarskap ska vara ett krav för att få delta i kommunala val. Dagens valsystem tillåter att icke-svenska medborgare röstar i kommunala och regionala val. Det är oacceptabelt att de som inte är svenska medborgare och även, mot bakgrund av propositionens förslag, personer som inte ens är folkbokförda i kommunen ska ges sådant inflytande, även om det bara är lokalt. Medborgarskapet förtjänar i min mening en högre status än vad det har idag. Endast svenska medborgare ska vara förbehållna rätten att avgöra den politiska inriktningen i vårt land, oavsett vilket val det gäller. Mot bakgrund av ovanstående anser jag att endast svenska medborgare ska ha rätt att rösta i och kandidera till kommunala val.

Bilaga 1

Förteckning över behandlade förslag

Propositionen

Proposition 2013/14:37 Tillgänglighet och deltagande i val:

1.

Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i kommunallagen (1991:900).

2.

Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2001:183) om behandling av personuppgifter i verksamhet med val och folkomröstningar.

3.

Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i vallagen (2005:837).

Följdmotionen

2013/14:K4 av Jonas Åkerlund (SD):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att svenskt medborgarskap ska vara ett krav för att få delta i kommunala val.

Bilaga 2

Regeringens lagförslag

2

Beredning

Beredning i utskottet: 2013-11-26
Justering: 2013-12-05
Betänkande publicerat: 2013-12-05
Reservationer 1
Betänkande 2013/14:KU9
3

Debatt

Debatt i kammaren: 2013-12-16
4

Beslut

Beslut: 2013-12-17
2 förslagspunkter, 1 acklamation, 1 votering