Till innehåll på sidan

Tidsbegränsad lösning för att säkerställa tillgång till skolinformation

Betänkande 2020/21:KU31

  1. 1, Förslag, Genomförd
  2. 2, Beredning, Genomförd
  3. 3, Debatt, Genomförd
  4. 4, Beslut, Genomförd

Ärendet är avslutat

Beslutat
19 maj 2021

Utskottens betänkanden

Betänkanden innehåller utskottens förslag till hur riksdagen ska besluta i olika ärenden. 

Hela betänkandet

Beslut

Tillfällig lagändring ska göra skolinformation offentlig igen (KU31)

Regeringen har föreslagit tillfälliga ändringar i sekretesslagstiftningen för att kunna offentliggöra statistik och information om Sveriges skolor. Riksdagen sa ja till förslaget.

Sedan i september 2020 går det bara att få tillgång till statistik om skolor på riksnivå, och inte om en specifik kommun eller skola. Riksdagen håller med regeringen om att det är viktigt för myndigheter och kommuner men också för allmänheten att kunna få tillgång till information och statistik om exempelvis lärare, betyg och resultat på nationella prov.

De tillfälliga ändringarna ska börja gälla den 1 juli 2021 och upphöra att gälla den 1 juli 2023, i samband med att permanent lagstiftning på området planeras komma på plats.

Utskottets förslag till beslut
Bifall till propositionen. Avslag på motionen.
Riksdagens beslut
Kammaren biföll utskottets förslag.

Ärendets gång

Beredning, Genomförd

Senaste beredning i utskottet: 2021-04-29
Justering: 2021-05-06
Trycklov: 2021-05-07
Reservationer: 1
Betänkande 2020/21:KU31

Alla beredningar i utskottet

2021-04-15, 2021-04-29

Tillfällig lagändring föreslås göra skolinformation offentlig igen (KU31)

Regeringen har föreslagit tillfälliga ändringar i sekretesslagstiftningen för att kunna offentliggöra statistik och information om Sveriges skolor. Konstitutionsutskottet föreslår att riksdagen ska säga ja till förslaget.

Sedan i september 2020 går det bara att få tillgång till statistik om skolor på riksnivå, och inte om en specifik kommun eller skola. Konstitutionsutskottet håller med regeringen om att det är viktigt för myndigheter och kommuner men också för allmänheten att kunna få tillgång till information och statistik om exempelvis lärare, betyg och resultat på nationella prov.

De tillfälliga ändringarna ska börja gälla den 1 juli 2021 och upphöra att gälla den 1 juli 2023, i samband med att permanent lagstiftning på området planeras komma på plats.

Beslut är fattat. Se steg 4 för fullständiga förslagspunkter.

Debatt, Genomförd

Bordläggning: 2021-05-18
Debatt i kammaren: 2021-05-19

Dokument från debatten

Protokoll från debatten

Anf. 1 Patrick Reslow (SD)

Fru talman! Låt mig först yrka bifall till reservationen.

Förra hösten fattade Skolverket beslut om att stänga ned sina databaser avseende uppgifter på förskole- och skolenhetsnivå. Beslutet gällde både kommunala och enskilda huvudmän. Det var ett resultat av att Statistiska centralbyrån året dessförinnan hade ändrat sin sekretesspolicy, som också hade vunnit laga kraft i ett antal domar i kammarrätten. Det beslutet gällde fristående skolor, men eftersom vi tillämpar principen om lika villkor omfattade Skolverkets beslut även kommunala huvudmän.

Uppgifterna som sekretessbelades var uppgifter om till exempel elevsammansättning, betygsättning, genomströmning och lärartäthet. De uppgifterna är synnerligen viktiga för oss när vi ska jämföra skolor, göra uppföljningar och utvärderingar och fördela statsbidrag. De är också viktiga för att kunna utvärdera aktuella kunskaper och kunskaper över tid. De är även viktiga för att vi ska kunna göra kvalitetsgranskningar av skolorna. Beslutet innebar att uppgifterna inte kunde användas för att göra just dessa viktiga jämförelser mellan skolor och huvudmän.

Dessutom kunde inte heller föräldrar och elever med detta beslut göra rationella skolval baserade på tillgängliga uppgifter. Det är viktigt att uppgifterna är lättillgängliga och lättförståeliga för att man som elev och förälder ska kunna göra ett bra skolval. Det var ett i grunden djupt olyckligt och oönskat beslut.

Regeringen valde också att ta tid på sig. Efter att kammarrätten fastställde sin första dom tog det ungefär sex månader innan Skolverket gavs i uppdrag att redovisa vilka lagändringar som var nödvändiga för att återställa ordningen. Det var ett halvår efter att det hade blivit känt att det skulle bli ett problem. Regeringens senfärdighet ledde till att det uppstod ett vakuum.

Den politiska debatt som följde blev också märklig. Ibland framställdes det som något som drevs fram av politiska partier, framför allt borgerliga partier och såklart även Sverigedemokraterna. Det framstod också som något som fristående skolor, framför allt de vinstdrivande, drev fram. Ingenting av det stämde. Men för den som lyssnade på den politiska debatten i kammaren och följde sociala medier var det precis den bilden som skapades.

Regeringen fokuserade också på offentlighetsprincipen. Ledamöter i vårt utskott på vänstersidan försökte göra den till en grej i stället för att konkret gå in och säga att det var något som vi måste ta tag i, att det inte fanns någon majoritet för offentlighetsprincipen i kammaren men att vi måste hitta lösningar för att inte sätta skolorna i en sådan här situation. Fokus var helt enkelt fel från början. Det har inneburit svårigheter för föräldrar, elever, myndigheter och skolor.

Jag vill betona, för dem som nu sitter framför tv-apparaterna och tittar på debatten, att utskottet har varit enigt. Det har inte funnits några meningsskiljaktigheter i frågan. Vi har varit helt övertygade om att det inte blev bra, och vi har varit överens om att det måste rättas till. Det har inte funnits några skilda uppfattningar. Det är inte en bra situation.

Det finns inte heller någon inom friskolesektorn som har viftat med flaggor och sagt att det var en alldeles utmärkt utveckling. De har tvärtom också sagt att det inte är bra.

Sverigedemokraterna har alltså redan beklagat det som hänt, och vi har krävt att alla de uppgifter som tidigare var tillgängliga ska vara det även framöver.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Tidsbegränsad lösning för att säkerställa tillgång till skol-information

Sent omsider kom ett förslag. I detta betänkande föreslås nu att det ska införas en sekretessbrytande bestämmelse i offentlighets- och sekretesslagstiftningen. Det är jättebra. Den nu föreslagna bestämmelsen återställer ordningen till hur det såg ut före Statistiska centralbyråns beslut om den nya sekretesspolicyn. Det innebär att alla uppgifter som tidigare var tillgängliga och offentliga ska fortsätta att vara det. Det är en återgång till hur det förhöll sig tidigare. Och det gäller både kommunala och fristående skolor.

Vi tycker att det här är bra, men vi skulle önska att förslaget permanentas. Förslaget nu är att det ska vara en tillfällig lösning. Under tiden ska man arbeta fram något som ska vara giltigt under längre tid och bli permanent. Vi förstår inte riktigt den arbetsgången. Om man har hittat ett sätt för skolorna och skolornas huvudmän att få fram information som även elever och föräldrar kan söka, varför kan man då inte permanenta den lagstiftningen? Om det skulle finnas brister kan de lätt rättas till framöver.

Med en permanent bestämmelse skulle myndigheter, föräldrar och elever vara tillförsäkrade en bestående lösning, och risken att återigen hamna i ett vakuum tas bort. Vi har därför valt att reservera oss. Lagen bör bli just permanent och inte tillfällig. Det innebär inte att vi motsätter oss den nu föreslagna lagstiftningen. Allt är bättre än den situation som är.

Med detta sagt hoppas vi nu att regeringen i sitt fortsatta arbete med att ta fram en permanent lösning lägger tid och kraft på rätt åtgärder och tar fram ett förslag som kan vinna bifall i kammaren.


Anf. 2 Linus Sköld (S)

Fru talman! Vi kommer länge att minnas september 2020. Det var då den nya uttolkningen av sekretesslagstiftningen fick så dramatiska konsekvenser att skolval, resursfördelning efter behov, genomförande av de nationella proven och kunskap om lärartäthet och lärarbehörighet höll på att gå helt om intet. SCB läste om lagen och gjorde en ny bedömning som i princip betydde att alla uppgifter, från namn och adress till elevresultat och lärartäthet, blev hemliga när det gällde friskolor. Omtolkningen fastslogs av domstolsväsendet, och eftersom det finns en grundidé om att huvudmän ska behandlas lika, oberoende av associationsform, valde Skolverket att avpublicera all statistik om alla skolenheter och skolkommuner.

Situationen blev akut. Centrala delar av skolans styrning hotades. Att vad som försiggår i skolorna i Sverige blev hemligt är såklart också helt oacceptabelt.

Förslaget som vi debatterar i dag syftar till att lösa den uppkomna situationen kvickt och temporärt. Därför är det huvudsakliga förslaget i propositionen att bryta statistiksekretessen på ett sådant sätt att tillämpningen blir så lik som möjligt det läge som rådde före omtolkningen av sekretessbestämmelserna. Det betyder att lagändringen bryter statistiksekretessen för just enskilda huvudmän inom skolväsendet.

Fru talman! Statistiksekretessen är som huvudregel absolut. Det är viktigt. Förtroendet måste vara bergfast. Uppgifter om mig som samlas in i statistiksyfte måste vara trygga i statistikbehandlande myndigheters händer. Den känslan av trygghet är viktig för statistikens kvalitet och omfattning. Den som inte känner sig trygg med att lämna sina uppgifter i myndigheternas händer kommer att bli mindre benägen att bidra till statistiken.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Tidsbegränsad lösning för att säkerställa tillgång till skol-information

Men just nu är det så viktigt att vi löser den uppkomna situationen att det helt enkelt får vara värt ett avsteg från den absoluta statistiksekretessen. Tillgången till skolstatistik handlar som sagt om att resurser ska kunna fördelas efter behov, att förutsättningar och resultat ska kunna följas upp, att tillsynen ska fungera - ja, användningsområdena är väldigt många och helt centrala i styrningen av skolan. Men eftersom det är ett så tydligt avsteg från en viktig princip är förslaget att den nya regeln blir en tidsbegränsad bestämmelse som kommer att gälla fram till halvårsskiftet 2023.

Fru talman! Jag pratade i helgen med min syster, som är legitimerad lärare och jobbar i en grundskola i Sydsverige. Jag nämnde att vi i dag ska debattera skolstatistik och berättade lite översiktligt vad ärendet handlar om. Hon undrade då försiktigt vad det spelar för roll för henne när hon ska gå till jobbet följande dag, och det är ju en riktig iakttagelse. På kort sikt är det inte i dag vi revolutionerar lärarnas arbetsvillkor. Men den centrala frågan här är hur vi långsiktigt löser det problem som uppstått och orsakerna till att det över huvud taget uppstått. Frågan om insyn i skattefinansierade verksamheter är nämligen en helt central del i den svenska demokratin och offentliga förvaltningen.

Vi socialdemokrater i utbildningsutskottet står därför bakom det tidsbegränsade förslag som i dag ligger på bordet. Men vi har också i det särskilda yttrande vi lämnat tillsammans med Miljöpartiet pekat på att behovet av insyn går längre än så.

Den marknad som finns på skolområdet är problematisk. Den bidrar till segregation och skapar olikvärdighet. Den gör så att pengar försvinner ur systemet som vinster i privata bolag som ägs av gud vet vem. Den skapar drivkrafter att hålla nere kostnader, trycka upp betygsresultat och segregera elever. Systemet får verkligen allvarliga konsekvenser.

Ytterligare en allvarlig konsekvens av systemet är att medborgarnas insyn i skolornas verksamhet varierar beroende på om skolan har offentlig eller privat huvudman. I sin värsta form innebär detta att information om skolor kan bli affärshemligheter, vilket nu också blivit fallet.

I likabehandlingens tecken borde samma insyn gälla i fristående skolor som i kommunala. Det skulle öka allmänhetens insyn men också göra det lättare för medier att granska skolornas verksamhet och till exempel hur skattemedel används.

Alla skolor i Sverige finansieras med våra gemensamma medel. Då är det rimligt att det finns möjlighet för medborgare och medier att ta del av handlingar från alla skolor. Alla skolor utövar myndighet. Beslut om betyg, om särskilt stöd och om disciplinära åtgärder är myndighetsutövning. Därför är det ett mycket berättigat krav att allmänhet och medier också ska kunna ha insyn i den myndighetsutövande organisationens verksamhet.

Att införa offentlighetsprincipen i fristående skolor skulle innebära likabehandling mellan huvudmän, stärka tilltron till systemet och stärka samhällets motståndskraft mot extremisters och andra skurkars alternativa agendor för att driva skola.

Fru talman! Vi löser alltså statistikproblemet tillfälligt i dag. När vi går vidare och försöker lösa det långsiktigt är det viktigt att vi också tänker in vilken insyn som ska finnas i vad som pågår i landets skattefinansierade skolor samt principen om likabehandling. Med detta har jag klargjort Socialdemokraternas ståndpunkt och yrkar bifall till konstitutionsutskottets betänkande 31.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Tidsbegränsad lösning för att säkerställa tillgång till skol-information

(Applåder)


Anf. 3 Kristina Axén Olin (M)

Fru talman! Vi har under den här mandatperioden några ärenden som är av större vikt. Det här är ett av dem.

Läget i svensk skola är otroligt bekymmersamt. Mer än vart fjärde barn i årskurs 6 har icke godkänt i något eller några ämnen. Varje år lämnar 16 000-17 000 elever grundskolan utan möjlighet att gå vidare på gymnasiet.

Vi moderater har gång på gång under de senaste åren föreslagit att vi ska ha kunskapsmätningar och kvalitetsmätningar i svensk skola. Men varje gång vi föreslår det röstar majoritetspartierna nej till de förslagen. Efter Pisa har det nog blivit uppenbart för alla att vi behöver egna kunskapsmätningar, men än så länge har vi inte sådana.

Skolverket har däremot i uppdrag att tillhandahålla viss information för att möjliggöra för familjer att välja skola. De får se en del av informationen om vilka skolor som finns, om lärarbehörighet och om betygssnitt samt en del andra viktiga uppgifter. Men Skolverket tillhandahåller också information som möjliggör för Skolinspektionen att göra sitt jobb och se vilka skolor man ska inspektera och vilka som behöver hjälp och stöd. Det är också av central vikt för kommunerna när de ska fördela statsbidrag att veta vilka skolor som ska ha extra mycket stöd och var man har socioekonomiskt mer utsatta elever. Skolverket uppdrar åt SCB att tillhandahålla informationen, ta fram underlag och samköra register för att sedan publicera uppgifterna.

Redan sommaren 2019 pågick samtal mellan SCB, Skolverket och minister Anna Ekström och departementet om att SCB efter en översyn inte längre ansåg det vara möjligt att tillhandahålla uppgifterna offentligt på grund av de nya sekretessreglerna. SCB aviserade också att man i oktober avsåg att sluta lämna vidare uppgifterna till Skolverket. Detta pågick det flera samtal om. Kammarrätten i Göteborg fastställde i december 2019 att det var korrekt av SCB att inte längre tillhandahålla uppgifterna till Skolverket.

Sedan, fru talman, hände absolut ingenting. Vi i oppositionen ställde frågor. Till slut kallade vi - eller bjöd in, som det heter - minister Anna Ekström till utskottet för en redogörelse för hur de här problemen skulle kunna åtgärdas. Först i mitten av juni 2020, ett helt år efter att SCB berättat att de inte längre skulle kunna tillhandahålla uppgifterna, fick Skolverket i uppdrag att försöka hitta en lösning.

Det här är förödande. Den senfärdighet som regeringen visar i en så viktig och central uppgift som att tillhandahålla information som gör att man kan betala ut statsbidrag och att Skolinspektionen kan sköta sitt jobb saknar motstycke. Det är viktigt för familjer att kunna se skolors kvalitet. Som sagt är det också viktigt att statsbidrag och annat kan fördelas på ett riktigt sätt.

Fru talman! Därför tycker vi att det här ärendet är bra. Men det kommer ett år för sent, vilket har fått förödande konsekvenser för alla oss som vill att skolan ska gå åt rätt håll och att alla barn ska klara skolan. Det är helt uppenbart att den här regeringen dag efter dag och i ärende efter ärende lägger mer tid och energi på att dölja information för oss i oppositionen och dölja läget i svensk skola än på att ta fram nödvändiga beslut. Det är förödande för skolans utveckling, fru talman.


Anf. 4 Linus Sköld (S)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Tidsbegränsad lösning för att säkerställa tillgång till skol-information

Fru talman! Jag tänker läsa högt ur Moderaternas och Kristdemokraternas särskilda yttrande i utbildningsutskottets yttrande över det här betänkandet. Ett av styckena lyder så här: "Det har insinuerats att det på något sätt skulle vara borgerliga partier som står i vägen för att information om alla Sveriges skolor ska vara offentlig. Det kunde inte vara mer fel. En utredning om offentlighetsprincipen från 2015 lämnade många frågetecken. Bland annat reddes det inte ut hur man skulle hantera krockar med andra lagar och att inte orimligt öka den administrativa bördan för skolorna. 2018 sa regeringen att de skulle återkomma nästa år. Nu har över två år gått och ännu har ingenting hänt, vilket vi har påtalat otaliga gånger."

Den som läser det här stycket kan få intrycket att borgerliga partier vill införa offentlighetsprincipen i fristående skolor i Sverige. Om Kristina Axén Olin är så ivrig att införa insyn och likabehandling i landets skolor, varför tog hon då inte möjligheten när vi för bara några månader sedan behandlade ett sådant förslag i utbildningsutskottet? Varför följde inte Moderaterna och Kristdemokraterna upp det förslaget när vi behandlade det i november?


Anf. 5 Kristina Axén Olin (M)

Fru talman! Linus Sköld frågar mig varför inte vi moderater vill införa offentlighetsprincipen. Det är mycket enkelt, fru talman. Just offentlighetsprincipen innebär en rad andra saker än bara insyn.

Offentlighetsprincipen innebär också att alla medborgare har rätt att begära ut konversation och mejl om elever, frågor mellan rektor och föräldrar och en rad saker som skulle bli helt omöjliga för till exempel en mindre friskola, som 95 procent av våra friskolor faktiskt är.

Det innebär inte att vi moderater inte vill att uppgifter ska vara offentliga. Där skiljer det sig. Att uppgifter ska vara offentliga och att det ska finnas insyn är inte samma sak eller helt synkront med att införa offentlighetsprincipen.

Fru talman! Jag kan försäkra Linus Sköld att friskolorna är de första som vill att uppgifterna ska vara offentliga. De vill också visa betygsstatistik, lärarbehörighet och allt det vi vill ska vara offentligt.

Men det innebär inte att man klarar av att genomföra den administration som just lagstiftningen om offentlighetsprincipen innebär. Jag vill berätta för Linus Sköld, fru talman, att det visade också den utredning som fanns här i riksdagen för några år sedan. Det skulle bli en omöjlig administrativ börda.

Fru talman! Låt oss i stället försöka hitta en annan lösning. Linus Sköld kan gärna få svara mig på frågan: Varför dröjde det mer än ett år från SCB:s beslut om att stänga ned statistiken innan regeringen och Socialdemokraterna tog fram en tillfällig lösning?


Anf. 6 Linus Sköld (S)

Fru talman! Även om man ska marschera raskt måste man göra det väl överlagt. Då har myndigheterna fått tillfälle att bereda hur frågan ska lösas. Det fanns ett antal förslag till olika alternativa lösningar för att uppnå det resultat som den väg vi nu har valt i dag leder till.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Tidsbegränsad lösning för att säkerställa tillgång till skol-information

När det gäller frågan om administration och hanteringen med att lämna ut allmänna handlingar har vi otroligt många små kommunala enheter. Skolan i Vistträsk i min hemkommun har färre än 20 elever, men den måste hantera offentlighetsprincipen.

Varför skulle det vara svårare för en fristående huvudman att hantera det än för en pytteliten huvudman som Arjeplogs eller Älvsbyns kommun? Svaret på den frågan är Kristina Axén Olin fortfarande skyldig.

Jag tänker mig att det verkliga svaret på den frågan är att Kristina Axén Olin inte alls vill införa likabehandling i det svenska skolsystemet. Hon vill inte alls ha möjlighet för medborgarna att ha berättigad insyn i vad som händer med skattemedlen som finansierar de här skolorna.

Kristina Axén Olin vill i stället till varje pris skydda skolföretagens rätt att göra ohejdad vinst på våra gemensamma skattemedel och elevers skolgång. Det är det verkliga skälet till att Kristina Axén Olin röstade nej i utbildningsutskottet när vi hanterade ett förslag om offentlighetsprincipen för bara några månader sedan.


Anf. 7 Kristina Axén Olin (M)

Fru talman! Nu tror jag att Linus Sköld låtsas vara mer okunnig än vad han egentligen är. Jag tror att Linus Sköld är fullständigt medveten om att kommunala skolor kan ta hjälp av kommunen när det gäller offentlighetsprincipen.

Då kan medborgarna gå in i kommunens medborgarkontor, titta i datorer och få den insyn de vill. Det är en enorm skillnad mot en friskola som inte har möjligheten att använda sig av kommunens datorer, informationsavdelning eller kommunikationsavdelning.

Fru talman! Min fråga om varför det tog ett år från SCB:s beslut innan Skolverket fick i uppdrag att komma med en lösning svarar inte Linus Sköld på. Det behövs ingen utredning för att ge ett uppdrag. Självklart ska vi sedan innan vi fattar beslut här i kammaren ha ett ordentligt underlag, men det är inte det som är problemet här.

Det som är problemet här är att regeringen medvetet har väntat ett helt år - och det får förödande konsekvenser - från det att SCB beslutade och pratade med regeringen om att man inte skulle kunna göra detta innan Anna Ekström ger Skolverket i uppdrag att försöka hitta en lösning. Det är inte okej.


Anf. 8 Fredrik Christensson (C)

Fru talman! För Centerpartiet är det självklart att statistik på skolenhetsnivå ska vara offentlig och tillgänglig. Det är viktigt för att myndigheter och kommuner ska få underlag för att fullgöra sina uppgifter, som vi hört om tidigare. Men det är också helt nödvändigt för elever och föräldrar när de ska välja skola att de har tillgång till bra statistik och relevant information för att kunna fatta välgrundade beslut. Det är helt enkelt en förutsättning för det fria skolvalet.

Därför är betänkandet som vi i dag debatterar om tidsbegränsad lösning för att säkerställa tillgång till skolinformation välkommet och viktigt. Jag yrkar därför bifall till utskottets förslag i betänkandet.

Fru talman! SCB ändrade under 2019 sin sekretesspolicy. Det gjorde att bedömningen ändrades av vilka av de uppgifter de samlade in inom ramen för den officiella statistiken som kunde lämnas ut, med hänvisning till att statistiksekretess gäller för uppgifter om enskildas ekonomiska förhållanden.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Tidsbegränsad lösning för att säkerställa tillgång till skol-information

Den nya policyn innebar att uppgifter hos SCB om fristående skolors genomströmning, betygssättning och sammansättning av elever med mera omfattas av sekretess till skydd för den enskilda huvudmannens ekonomiska förhållanden. Kammarrätten i Göteborg gjorde samma bedömning som SCB.

Det ändrade rättsläget och policyn som ändrades efter många år med offentlighets- och sekretesslagen har skapat oanade konsekvenser som har drabbat många elevers och föräldrars tillgång till skolstatistik. Jag har också hört exempel på hur myndigheter har drabbats i bedömningen när det till exempel handlar om utbetalningar av statsbidrag. Det är negativa konsekvenser som ingen har eller kan ha tyckt varit bra för svensk skola.

Med anledning av det ändrade rättsläget beslutade Skolverket att den 1 september 2020 stänga sina databaser som visar olika uppgifter på förskole- och skolenhetsnivå. Men redan den 8 oktober 2020 meddelade dock Skolverket att myndigheten gjort ett nytt rättsligt ställningstagande som innebar att det åter kunde publicera statistiken på huvudmanna- och skolnivå som myndigheten valt att avpublicera den 1 september.

Det var väldigt välkommet att man åter publicerade de gamla uppgifterna. Men det är också olyckligt att det blev över en månads tid utan dem, även om de gamla uppgifterna fanns tillgängliga på Skolverkets hemsida.

Fru talman! Ända sedan den dag då denna fråga aktualiserades har Centerpartiet arbetat intensivt och konstruktivt för att få till en lösning på den uppkomna situationen. Vi har förhandlat fram uppdragen till SCB och Skolverket för att presentera lösningar. Vi har tillsammans med regeringen och Liberalerna kommit överens om den proposition som ligger till grund för dagens beslut.

Syftet har varit att se till att myndigheter, kommuner och allmänhet får tillgång till information om skolenheter på samma sätt som tidigare. Det är nödvändigt för att svensk skola ska fungera och vara möjlig att styra. Förslaget i betänkandet innebär en tillfällig lösning med en sekretessbrytande bestämmelse, så att det i praktiken blir så som det såg ut före den nya policyn hos SCB och sedermera besluten i kammarrätten.

Nu ges det samtidigt en möjlighet att ta fram en långsiktig lösning så att vi inte återigen står i denna situation. Jag uppfattar att det finns en bred enighet bland samtliga av riksdagens partier och samtliga som är intresserade av svensk skola om att de uppgifterna fortsatt ska finnas tillgängliga.

För Centerpartiet är det en självklarhet att skolhuvudmän, oavsett om de är fristående eller kommunala, ska vara skyldiga att leverera statistikuppgifter och all relevant information som har funnits tillgänglig fram till det nuvarande rättsläget och att detta ska kunna redovisas på skolnivå. Det är helt avgörande inte minst för föräldrars och elevers möjlighet att välja sin skola och för att skolmyndigheter ska kunna fullfölja sina uppdrag.


Anf. 9 Daniel Riazat (V)

Frau talman! Debatten om de stora friskolekoncernernas expandering är ganska absurd i Sverige. Vill du ha det som i Sovjet? Den frågan kan man få om man kritiserar att Sverige som enda land i världen ger möjlighet att göra vinst på skolverksamheter genom skattefinansiering. Vill du ha ett kommunistiskt samhälle? Det kan man också få höra. Svaret är självklart: Nej, jag vill att det ska vara som i resten av världen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Tidsbegränsad lösning för att säkerställa tillgång till skol-information

Debatten i dag handlar om statistiken och skoluppgifterna. Men i slutändan handlar den om att Sverige har världens mest extrema friskolesystem, där vi till och med har gått så långt att vi under 2021 har hemligstämplat statistiken om skolor.

Vilka är det då som skrattar åt det här? Vilka är det som gynnas av detta? Jo, det är självklart de stora aktörer som har någonting att dölja - de som inte vill visa att de har fler obehöriga lärare på sina skolor och att de sysslar med glädjebetyg. Det är de koncerner som vill dölja att de enbart är där för en sak: att de vill göra vinst på bekostnad av våra barn och personalen i skolan.

Från talarstolen här lät det tidigare som att alla partier är överens om att statistik från skolan ska vara tillgänglig. Så är självklart inte fallet. I november 2020 lämnade Vänsterpartiet in ett förslag till utskottsinitiativ i syfte att införa offentlighetsprincipen för samtliga aktörer inom skolväsendet. Förslaget, som var snarlikt det som Skolverket självt föreslog, avslogs av Liberalerna, Centerpartiet, Moderaterna, Kristdemokraterna och Sverigedemokraterna.

Här blir det extra lustigt, för när tidningen Skolvärlden ringde runt till alla partiföreträdare ett par månader före omröstningen och ställde frågan om man ville ha offentlighetsprincipen eller inte var det enbart två partier som sa nej. Det var Sverigedemokraterna och Centerpartiet. Men när det väl gällde i riksdagens utbildningsutskott var det någonting helt annat; då ville helt plötsligt en majoritet av partierna springa ärenden åt de koncerner som de företräder dag in och dag ut i Sveriges riksdag.

Fru talman! Den som bedriver skolverksamhet har tagit på sig att ansvara för våra barns utbildning. Det är svårt att tänka sig något viktigare uppdrag. Vi måste kunna känna oss trygga med att alla huvudmän tar detta uppdrag på största allvar och lever upp till det gemensammas förväntningar på kvalitet och värdegrund.

För oss i Vänsterpartiet är det en självklar princip att den verksamhet som finansieras av våra gemensamma medel också ska följa de krav som finns på öppenhet och insyn. Vi som medborgare ska kunna ha insyn i välfärdens verksamheter. Offentlighetsprincipen hade varit vårt verktyg för att kunna få insyn i och granska den samhällsviktiga verksamhet som skolan är. Det är en brist i vår gemensamma välfärd att fristående skolor nu kan undkomma denna insyn.

För oss är det självklart att begrepp som affärshemlighet inte ska förknippas med utbildning eller elever. Transparens måste råda - för forskningens skull, för journalistikens möjligheter till granskning, för att allmänheten ska veta vad man är med om att finansiera och kanske främst för elevernas och personalens skull.

Alla kommunala skolor omfattades tidigare av offentlighetsprincipen. Detta gällde dock inte fristående skolor. Under förra mandatperioden la regeringen i samarbete med Vänsterpartiet fram ett förslag till lagstiftning om en offentlighetsprincip som skulle gälla alla friskolor. Detta ledde till lite hinder på vägen genom Lagrådet. Men det togs faktiskt fram en promemoria 2019, där vi löste ut de frågor som var problematiska tidigare.

Sedan dessa utredningar och förslag lades fram har möjligheten till insyn begränsats avsevärt - detta efter ett domslut i kammarrätten som vi har hört om tidigare här i dag från talarstolen. Domslutet hindrar SCB från att lämna ut statistik som rör friskolor eftersom detta numera klassas som affärshemligheter. Smaka på den! Om någon hade hört det här på 70-talet - att vi klassar skoluppgifter som affärshemligheter - hade man inte trott sina öron.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Tidsbegränsad lösning för att säkerställa tillgång till skol-information

Därefter har Skolverket hemligstämplat de kommunala skolornas statistik eftersom man menar att det ska vara samma behandling av kommunala och fristående skolors uppgifter.

Fru talman! Den proposition som nu läggs fram och som handlar om en tidsbegränsad lösning för att säkerställa tillgång till skolinformation är regeringens förslag till ändringar i offentlighets- och sekretesslagen under en begränsad tid. Detta kommer att möjliggöra att en rad viktiga uppgifter om enskilda huvudmän kan tas ut. Men precis som Skolverket, Idéburna skolors riksförbund och en rad andra aktörer inom skolväsendet anser vi fortfarande att det mest långsiktiga och rimliga alternativet hade varit att införa offentlighetsprincipen.

Utifrån det rådande läget i dag, där en majoritet av partierna i Sveriges riksdag tyvärr företräder dessa skolkoncerner, ser Vänsterpartiet dock hellre att allmänheten tar del av viss skolinformation än ingen information alls. Därför har vi lämnat in ett särskilt yttrande till betänkandet.

Fru talman! En demokratiskt styrd skola kräver införande av offentlighetsprincipen och ett avskaffande av marknadsexperimentet. Vänsterpartiet avser därför att fortsätta att lägga fram förslag i syfte att demokratisera styrningen av svensk skola.

(Applåder)


Anf. 10 Kristina Axén Olin (M)

Fru talman! Jag och Daniel Riazat från Vänsterpartiet är överens om en sak, och det är att det svenska skolsystemet är helt unikt. Det finns inget land i hela världen som har samma system som Sverige, nämligen att det är gratis för alla barn att välja skola och att ingen skola tar ut avgifter.

Samtliga andra länder, även Norge, Danmark och andra närliggande länder, har hela tiden kombinationer för friskolor av avgifter och statsbidrag. Det är bara i Sverige vi har ett system där vi från politikens sida tycker att alla barn ska ha samma möjligheter. Det ska inte spela någon roll varifrån man kommer eller om ens föräldrar har en god ekonomi, utan alla barn ska ha samma möjligheter att välja den skola som passar dem. Det är unikt, och detta system ska vi vara stolta över. Så långt är jag och Daniel Riazat överens, fru talman.

Men så fortsätter Daniel Riazat att sprida myter om friskolor. Han känner till friskolor och vet att 95 procent av friskolorna är små enheter med färre än 100 elever. Sedan pratar Daniel Riazat om skolmarknaden och påstår igen att det är friskolorna som inte vill ha insyn i verksamheten. Det stämmer inte, och det vet Daniel Riazat. Tvärtom är friskolorna ofta stolta över det arbete man gör, den profil man har och de elever man har. Friskolorna har varit pådrivande och velat offentliggöra uppgifter. Men man vill inte ha den administration och de krav som lagen om offentlighetsprincipen innebär, utan man vill hitta en annan lösning.

Sprid inte myter om att friskolorna vill hindra insyn och att man tar ut vinst på bekostnad av våra elever! Berätta för mig, Daniel Riazat, vilka friskolor som tar ut vinst på bekostnad av våra elever!


Anf. 11 Daniel Riazat (V)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Tidsbegränsad lösning för att säkerställa tillgång till skol-information

Fru talman! Det blir lite parodiskt när en moderat företrädare står i riksdagen och pratar om att det är avgiftsfritt att gå i skolan i Sverige. Detta gick ju Moderaterna helt och hållet emot när avgifterna i svensk skolverksamhet avskaffades. Arbetarrörelsen kämpade för detta för att få till en skola för alla barn, inte bara för vissa. Det röstade Moderaterna inte ens ja till på den tiden. Därmed blir det lite komiskt när Kristina Axén Olin tar upp detta som ett argument från talarstolen.

Man kan komma med retoriska knep här, men samtidigt vet nog alla vid det här laget att Vänsterpartiet skiljer på de aktörer som enbart är ute efter att göra vinst och de aktörer som är här för att helt enkelt bidra till utbildning och kunskapsutveckling i vårt samhälle. Väldigt många av de friskolor som finns i dag är små aktörer. Många av dem är ideella aktörer, kooperativ, stiftelser eller icke vinstdrivande aktörer. Men vi ser också de vinstdrivande aktörernas expansion genom Internationella Engelska Skolan, genom Academedia och genom en rad andra bolag som nu växer sig allt större och som nu börjar med försäljning av barn på börsen. Det ökar avsevärt. Detta är ingenting som vi kan blunda för.

Det här är saker som man självklart måste dölja på ett eller annat sätt. Vi vet ju att det är färre behöriga lärare på vinstdrivande friskolor. Vi vet att de ger sämre löner till sin personal. Vi vet att det är mer glädjebetyg på de skolorna och att de lägger mindre pengar på läromedel och på olika specialsalar i skolan.

Då är frågan: Varför vill Kristina Axén Olin fortsätta springa ärenden åt dessa bolag och koncerner?


Anf. 12 Kristina Axén Olin (M)

Fru talman! Daniel Riazat svarar inte på min fråga. Vilka friskolor är det som plockar ut vinst och tjänar pengar på våra barn? Vilka friskolor är det?

Sedan säger Daniel Riazat något där det faktiskt nästan är läge för en ursäkt till friskolorna. Han påstår att friskolor ägnar sig åt försäljning av barn på börsen. Det är inte anständigt, fru talman. Jag vet inte om Daniel Riazat menar Engelska Skolan och Academedia, som är några av våra absolut bästa skolor och oerhört populära i Sverige. Att påstå att de säljer barn på börsen är en oacceptabel nivå när man pratar om duktiga, populära friskolor.


Anf. 13 Daniel Riazat (V)

Fru talman! Självklart vill Kristina Axén Olin att fokus ska försvinna från vad detta egentligen handlar om. Men ja, det finns många aktörer i dag i Sverige som gör stora vinster på att bedriva skolverksamhet. Ledamoten Kristina Axén Olin nämnde själv Internationella Engelska Skolan; vi har också Academedia och en rad andra aktörer som jag skulle säga inte hör hemma inom svensk välfärd.

Att de gör vinst är ingen hemlighet. Det vet vi. Men sedan vet vi också att det har blivit mycket svårare att få insyn i hur mycket vinster de gör och vad de har för slags verksamhet. Vi vet också att det är emot deras intressen att alla uppgifter ska vara offentliga. Det är därför som Kristina Axén Olin står här i dag och begär replik på mig, som är den företrädare som var först med att föreslå offentlighetsprincipen i Sveriges riksdag, något som också de små friskolekoncernerna ställde sig bakom.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Tidsbegränsad lösning för att säkerställa tillgång till skol-information

När du frågar Idéburna skolors riksförbund säger de själva att den enda lösningen på den här problematiken är att införa offentlighetsprincipen. Varför vill Moderaterna gå emot de små friskolorna? Varför vill Moderaterna inte ställa sig bakom Idéburna skolors riksförbund? Varför vill Moderaterna inte ställa sig bakom Skolverket, Lärarförbundet, Lärarnas Riksförbund och alla andra remissinstanser - bortsett från dem som står Moderaterna närmast och Friskolornas riksförbund - som har varit positiva till offentlighetsprincipen? Självklart måste det då finnas någonting att dölja, annars hade det inte lagts så här mycket tid och energi från Moderaterna på att motverka transparens och offentlighet i det som vi är med och finansierar: våra barns framtid.

Och ja: Har vi skolverksamheter som börsnoteras kan vi bara kalla det för en sak, och det är att man säljer barn på börsen - punkt slut.


Anf. 14 Christian Carlsson (KD)

Fru talman! Rätten att välja skola, det fria skolvalet, är tillsammans med kvalitet och kunskapsfokus bärande delar av Kristdemokraternas skolpolitik. Elever och deras föräldrar ska ha makten att själva välja en trygg skola som man tror passar de egna barnen och som är av god kvalitet. Man ska kunna ge sina barn en skola som ger dem kunskap och förutsättningar att utvecklas och förverkliga drömmar. Skolvalet ska därför kunna göras informerat och baserat på korrekt information om skolornas inriktning, resultat och förmåga att utveckla elevernas kunskap över tid.

Fru talman! Det är mot den bakgrunden allvarligt att viktig information inte har funnits tillgänglig. Jag noterar att allt fler nu talar om ordning och reda i skolan, och det är verkligen bra. Men det har sannerligen inte varit någon ordning och reda när det kommer till skolstatistiken. Det har faktiskt varit rena cirkusen.

Det hela började med att SCB våren 2019 oväntat meddelade en ny tolkning av vad som räknas som sekretessbelagda uppgifter. Kritik riktades då från nästan alla politiska partier, från Sveriges Kommuner och Regioner och från Friskolornas riksförbund, men i december 2019 slog som bekant Kammarrätten i Göteborg sedan fast att uppgifter om friskolors genomströmning, betygsättning och elevsammansättning skulle omfattas av sekretess. Det var också detta som ledde fram till att Skolverket gjorde bedömningen att man inte längre kunde publicera någon statistik på skolnivå.

Fru talman! Man tänker ju att regeringen då snabbt borde ha tagit sitt ansvar och agerat för att skolstatistiken snarast skulle kunna vara offentlig. Det gjorde man inte. Det dröjde ett halvår från domen i kammarrätten innan regeringen, den 18 juni 2020, gav Skolverket i uppdrag att kartlägga och redovisa vilka lagändringar som skulle behövas för att statistiken skulle kunna vara tillgänglig. Man beslutade dessutom att uppdraget skulle redovisas till regeringen först den 4 september 2020, alltså fyra dagar efter det datum från och med vilket Skolverket bedömde att man var tvungen att ta bort all skolstatistik.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Tidsbegränsad lösning för att säkerställa tillgång till skol-information

Hemligstämplandet av skolstatistiken, som blivit en följd av regeringens senfärdighet och misskötsel av frågan, har försvårat inte bara för elever och föräldrar inför skolvalet utan också för beräkningen av skolpeng och tilldelningen av statsbidrag. Det har försvårat för de så viktiga kunskapsutvärderingarna och för kvalitetsgranskningen av den svenska skolan. Inte ens Skolinspektionen har kunnat genomföra ordentlig tillsyn eftersom skolstatistiken inte har kunnat ligga till grund för inspektion.

Fru talman! Kristdemokraterna vill stärka det fria skolvalet. Men för att det ska vara möjligt måste elever och föräldrar kunna göra ett aktivt och informerat skolval, och då måste data kunna jämföras.

Den här tidsbegränsade lösningen med ett undantag i offentlighets- och sekretesslagen för att säkerställa tillgång till skolinformation är efterlängtad. Det är på tiden att vi får en återställare som gör att information och uppgifter kan delas på samma sätt som tidigare. På Kristdemokraternas vägnar yrkar jag därför bifall till utskottets förslag i betänkandet.

Vi vill samtidigt betona att en permanent sekretessbrytande regel behöver komma på plats snarast så att det även fortsättningsvis går att ta del av de uppgifter som krävs för en god skolutveckling, för granskning av skolor och fördelning av statsbidrag och inte minst för att elever och föräldrar ska kunna använda sin rätt att välja skola till att göra fria, informerade och välgrundade skolval.


Anf. 15 Daniel Riazat (V)

Fru talman! Christian Carlsson talar varmt om transparens, att de uppgifter som är nödvändiga måste kunna komma ut och att vi behöver ett långsiktigt förslag så att vi slipper den här tillfälliga lagstiftningen som kanske ingen av oss ville ha från början.

När Christian Carlssons parti och dess företrädare i utbildningsutskottet fick frågan av medier vad man tyckte om offentlighetsprincipen - som är det här långsiktiga förslaget som gör att vi slipper tillfälliga lösningar - svarade de att de är för den. Kristdemokraterna är för offentlighetsprincipen.

I november 2020 röstade Kristdemokraterna ned Vänsterpartiets förslag om att införa offentlighetsprincipen, ett förslag som redan var färdigutrett. Det finns redan promemorior och ett flertal utredningar i närtid. Förslaget hade enligt Skolverket kunnat läggas fram på en gång, och det hade säkerställt uppgifterna på lång sikt och på kort sikt.

Varför sa Kristdemokraterna att man är för offentlighetsprincipen för att sedan rösta nej till förslaget i utbildningsutskottet och i dag stå här i talarstolen och låtsas som att man är för att vi ska ha offentlighet om skoluppgifterna?


Anf. 16 Christian Carlsson (KD)

Fru talman! Kristdemokraterna är för att information om alla Sveriges skolor ska vara offentlig. Informationen krävs, som jag sa i mitt anförande, för att skolors verksamhet ska kunna granskas och jämföras. Den behöver finnas tillgänglig, helt enkelt.

Vid en första anblick kan det låta som ett bra förslag att införa offentlighetsprincipen för att lösa problemet. Men det är ju inte säkert att en direkt och generell tillämpning av en så långtgående princip som offentlighetsprincipen är rätt väg att gå för att åstadkomma den typ av insyn och offentlighet som vi vill åstadkomma.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Tidsbegränsad lösning för att säkerställa tillgång till skol-information

Det var mot den bakgrunden som Kristdemokraterna röstade nej till Vänsterpartiets förslag om att införa just offentlighetsprincipen. Vi tycker att för många frågetecken kvarstår kring att införa offentlighetsprincipen. Man behöver veta vilka krockar med annan lagstiftning det skulle innebära. Därför röstade vi helt enkelt nej till Vänsterpartiets förslag.


Anf. 17 Daniel Riazat (V)

Fru talman! På Christian Carlsson låter det som att det här var första gången som Kristdemokraterna hade hört talas om offentlighetsprincipen. Man visste inte vad förslaget skulle innebära. Därmed har man inte medvetet ljugit för medierna, utan man har "vid en första anblick" tänkt att det här vore en bra idé men ändrat sig två veckor senare.

Så är självklart inte fallet. Förslaget om offentlighetsprincipen har ju funnits även tidigare, och Kristdemokraterna har varit negativa till att införa det tidigare. Men när man kom till just den mediala biten var Christian Carlssons parti noga med att säga att man vill ha transparens och tycker att det ska finnas en offentlighetsprincip - något som man sedan röstade emot.

Det blir lite lustigt. Kommunala skolor har tidigare omfattats av offentlighetsprincipen. Varför skulle inte de fristående skolorna kunna göra det?

För att förebygga eftersom jag inte får svara eller begära replik ytterligare en gång: Argumentet kommer kanske att komma att små aktörer kommer att få det svårt. De små aktörernas riksförbund har redan ställt sig bakom Vänsterpartiets förslag, som är offentlighetsprincipen. Skolverket har ställt sig bakom det. Alla fackförbund har ställt sig bakom det. Elevorganisationerna har ställt sig bakom det. Varenda remissinstans förutom Friskolornas riksförbund har ställt sig bakom det.

Jag ställer frågan igen för att få ett rakare svar. Frågan är alltså varför Kristdemokraterna säger att man vill ha öppenhet, insyn och transparens men röstar emot offentlighetsprincipen.


Anf. 18 Christian Carlsson (KD)

Fru talman! Ja, Kristdemokraterna vill ha transparens. Vi vill att uppgifter ska vara offentliga. Men dagens beslut, där riksdagen är enig om ett undantag för att möjliggöra ett offentliggörande av uppgifterna, är ju ett bevis på att det går att åstadkomma den här öppenheten på andra sätt än genom just Vänsterpartiets förslag om att införa offentlighetsprincipen.

Om man vill hitta en permanent lösning, vilket regeringen måste göra, bör man fokusera på vilka uppgifter som behöver vara offentliga och sedan komma tillbaka till riksdagen med förslag på hur vi kan få en permanent lösning.

Vad gäller förslaget om offentlighetsprincipen menar vi att det är för trubbigt och för långtgående. Det finns inte heller stöd för just den lösningen. Vi måste komma fram med förslag som är mer precisa och kan vinna stöd i den här kammaren, för vi är överens om att den viktiga skolinformationen ska vara offentlig.


Anf. 19 Roger Haddad (L)

Fru talman! Jag och Liberalerna yrkar bifall till konstitutionsutskottets förslag om att vi genom denna sekretessbrytande åtgärd ser till att vi kommer åt de uppgifter som våra skolmyndigheter behöver för att följa upp de viktiga skolverksamheterna i hela landet, oavsett huvudman.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Tidsbegränsad lösning för att säkerställa tillgång till skol-information

Vi har ju fallande kunskapsresultat i Sverige inom årskurs 6. Nu har vi tack och lov infört tidigare betyg i grundskolan så att vi får en bättre översikt av utvecklingen när det gäller de lägre åldrarna i grundskolan. Vi har problem med glädjebetyg. Vi har problem med betygsinflation. Vi har bristande kvalitet inom och mellan skolor, och vi har skolor och aktörer som missköter sig - såväl kommunala som fristående skolor. Vi har också omfattande problem med pedagogisk segregation, alltså elevernas tillgång till utbildade, behöriga lärare.

Av grundskoleeleverna går 85 procent i kommunala skolor och 15 procent i enskilda, fristående skolor. Av gymnasieeleverna går ungefär 70 procent i kommunala gymnasieskolor och 30 procent i fristående gymnasieskolor. Andelen obehöriga är inom den kommunala grundskolan 30 procent och inom den fristående grundskolan 40 procent.

Den här bakgrunden, fru talman, visar att vi har ett stort behov på den nationella nivån att inte förlita oss enbart på den internationella kunskapsmätningen Pisa. Med tanke på de senaste veckornas debatt kan vi tyvärr inte fullt ut lita på de sifforna. Därför behöver vi underlag, statistik och data som våra kommuner och friskolor följer upp på individnivå och rapporterar in till Statens skolverk.

Det är beklagligt, som flera varit inne på, att Statistiska centralbyrån genom sin policyändring har bidragit till den osäkerhet och den debatt som har utlöst de här politiska aktiviteterna i Regeringskansliet. Jag instämmer i att en hel del av de här förslagen hade kunnat föras fram till riksdagen i de delar som berör lagstiftning. Men vi såg också att regeringen kunde fatta egna beslut kring skolförordningen - eller skolenhetsregistret, som det heter - för att åter offentliggöra vilka skolor vi har, var de finns, vem som driver dem och vilken inriktning de har.

Jag menar att till viss del förtjänar regeringen kritik. Men det gör också Skolverket, som genom sitt agerande - och icke-agerande, fru talman - bidrog till osäkerheten som skapades i hela Skolsverige. Det fick inte bara effekt på de friskolor som hyser 15 procent av landets grundskoleelever, utan effekten blev total och slog ut all tillgänglig statistik även när det gäller de kommunala verksamheterna.

Liberalerna är starka anhängare av, och vi driver aktivt, att förstatliga skolan. Staten ska vara huvudman för svenskt skolväsen, och det är staten som ska ha full kontroll när det gäller kvalitetsuppföljning och tillsyn. Till viss del finns det genom Statens skolinspektion ett uppdrag att följa upp kvaliteten, resultaten och utvecklingen inom svensk skola utifrån skollagens bestämmelser. Jag kan garantera att Statens skolinspektion har möjlighet att gå in och ta del av uppgifter och granska allt från personaltäthet, behörighet, ekonomi, ledning till styrning. Alla uppgifter de vill kontrollera kan de kontrollera.

Statens skolverk har också uppföljningsdatabaser där man genom egna granskningar, tematiska granskningar, kvalitetsuppföljningar, kan gå in och stötta kommuner och huvudmän, även friskolor, genom Samverkan för bästa skola, om det visar sig att det råder bristande kunskapsutveckling och bristande resultat.

Liberalerna har tidigare genom införande av etableringskontroll för fristående skolor, även de beslut som gick fram till riksdagen för några år sedan, skapat en kommunal insynsrätt för kommunala huvudmän, en skolnämnd eller gymnasienämnd, att kontakta fristående skolor inom den egna kommunen för att uppdatera sig om hur det går för eleverna på alla skolor. Det är centralt att påminna om.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Tidsbegränsad lösning för att säkerställa tillgång till skol-information

Fru talman! Det viktigaste för oss är att genom den överenskommelse som vi har medverkat till, och som nu ligger på riksdagens bord, har vi försäkrat oss om att alla de uppgifter som fanns 2019, innan SCB:s policybeslut, ska förmedlas av Skolverket till Statens skolinspektion, som har ett granskande uppdrag. Då har vi genom den kommande förändringen i offentlighets- och sekretesslagen säkerställt att våra skolmyndigheter kan uppfylla sitt uppdrag enligt skollagen. Med dagens förslag säkerställs uppdraget för våra kommunala huvudmän när de följer upp, fördelar statsbidrag och fördelar resurser för särskilt stöd, bland annat genom att beakta socioekonomiska faktorer.

Därför yrkar vi bifall till förslaget i betänkandet.


Anf. 20 Daniel Riazat (V)

Fru talman! Jag skulle vilja ställa två frågor till Roger Haddad.

Roger Haddad nämnde från talarstolen att Liberalerna vill förstatliga skolan. Det vill Vänsterpartiet också. Hur går förstatligandet till när alla de vinstdrivande koncernerna som berörs i debatten i dag samtidigt ska vara kvar? Hur kan man kalla det för att förstatliga skolan om alla dessa aktörer ska vara kvar? Har jag missförstått vad Liberalerna står för i den frågan?

Låt mig återgå till kärnämnet, det vill säga skolstatistik. Jag vill upprepa den fråga som jag i tidigare debatter har ställt till Roger Haddad och Christian Carlsson från Kristdemokraterna. Liberalerna har talat varmt om att man ser positivt på öppenhet och på att uppgifter ska vara offentliga. Senare i dag röstar vi i kammaren för den tillfälliga sekretessbrytande lagstiftningen. Den är helt enkelt en kompromiss. Varför röstade Liberalerna, som kallar sig för ett skolparti som bryr sig om barnens framtid, skolor, utbildning och kunskapsutveckling, nej till offentlighetsprincipen? Det var ett förslag som Vänsterpartiet lade fram och som i princip alla aktörer inom skolans värld har förespråkat, förutom Friskolornas riksförbund. Varför röstade Roger Haddad nej?


Anf. 21 Roger Haddad (L)

Fru talman! Det var olyckligt att dåvarande Vänsterpartiet genomförde kommunaliseringen av svensk skola tillsammans med Socialdemokraterna. Det har vi varit kritiska till, och därför måste det systemet ändras.

I frågan om statligt huvudmannaskap handlar det om de kommunala verksamheterna. Det står i direktivet att de fristående skolorna inte ska läggas ned, som Vänsterpartiet eventuellt vill, utan ska inrymmas i en statlig modell där exempelvis Skolverket fördelar resurser. Jag tror att det blir mer enhetligt och rättssäkert att ha en aktör. Det blir rent och mer öppenhet. Men en utredning är på gång.

Sedan var det frågan om skolstatistik och sekretess. Vi vet inte exakt vad Vänsterpartiets offentlighetsprincip gäller. I den definitionen lägger ni in flera saker, och det var därför det inte blev en överenskommelse efter valet 2014. Ni och Socialdemokraterna kompletterade de förslagen med era vänsterpartistiska inslag, som jag menar sköt hela projektet i sank. Jag beklagar det.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Tidsbegränsad lösning för att säkerställa tillgång till skol-information

Den här debatten, fru talman, handlar om att Liberalerna kommer att säkerställa att alla uppgifter som var tillgängliga 2019 om elevernas resultat, sammansättning, kunskapsresultat, betyg, lärartäthet etcetera åter kommer att bli fullt tillgängliga för de skolmyndigheter som behöver uppgifterna. Det är det viktigaste bidraget som Liberalerna kan göra för att säkra en bra och öppen insyn i verksamheterna.


Anf. 22 Daniel Riazat (V)

Fru talman! Vänsterpartiet har i många år drivit frågan om ett förstatligande av skolan. Vi har också beklagat att vi var med och bidrog till kommunaliseringen av den svenska skolan. Det är inte något vi döljer. Vänsterpartiet har varit öppet med detta, och jag har påpekat detta i ett antal debatter.

När det kommer till frågan om statistik och offentlighet blir det ändå lustigt. Precis som Christian Carlsson från Kristdemokraterna låtsades, låtsas Liberalernas företrädare att man inte vet vad offentlighetsprincipen går ut på. Offentlighetsprincipen är en metod som används inom den kommunala skolan sedan tidigare. Det är något som är välkänt, och det är inget som vi har kompletterat på något sätt, utan det finns en definition och en lagstiftning som skulle ha varit färdig att läggas fram om Liberalerna hade röstat ja.

Man kan tycka att när man kallar sig för Sveriges skolparti - vilket få tycker numera - borde man rösta för att det ska råda total transparens. Bara för att vi i dag röstar för att tillfälligt återinföra tillgängligheten till den statistik som var öppen innan den blev hemligstämplad, betyder det inte att detta är det bästa alternativet. Tvärtom! Offentlighetsprincipen är enligt alla de aktörer som är verksamma inom skolans värld det mest långsiktiga förslaget och den bästa lösningen som hade kunnat läggas fram.

Vet Roger Haddad mer än alla fackförbund, lärarfacken, Skolverket och Idéburna skolors riksförbund? Hur tycker egentligen Roger Haddad i frågan? Sitter du på större kompetens i frågorna än aktörerna?


Anf. 23 Roger Haddad (L)

Fru talman! Liberalerna har från dag ett när frågan uppmärksammades hösten 2019 genom skriftliga frågor till regeringen krävt ändringar i förordning och regelverk för att säkerställa att alla skolmyndigheter ska få tillgång till uppgifter om enskilda elever på skolenhetsnivå, kommunnivå och huvudmannanivå. Allt ska vara öppet för insyn och uppföljning.

Detta är det intressanta, inte offentlighetsprincipen. Den är totalt irrelevant under den här debatten, som handlar om hur vi från politikens sida kan se till att alla uppgifter som fanns tillgängliga innan SCB:s tokiga nya bedömning bidrog till problemen kan återställas så att alla myndigheter får tillgång till alla uppgifterna. Jag har ställt frågor till Skolverkets generaldirektör i utbildningsutskottet, men jag har också inom ramen för januariavtalssamarbetet träffat representanter för Skolverket och SCB och självklart försäkrat mig om att med den här ordningen, med det förslag som jag kommer att rösta ja till i eftermiddag, kommer alla uppgifter som vi har haft tillgång till också att vara tillgängliga efter dagens beslut. Det välkomnar jag.

Reglerna gäller från den 1 juli. Det framgår i betänkandet att om detta visar sig fungera bra ska det permanentas. Den frågan får vi återkomma till.


Anf. 24 Annika Hirvonen (MP)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Tidsbegränsad lösning för att säkerställa tillgång till skol-information

Fru talman! Uppgifter om skolor är affärshemligheter. Hur blev det så? Jo, Statistiska centralbyrån fattade ett rutinbeslut där man läste lagen och gjorde en tolkning som nog borde ha gällt sedan en tid tillbaka. Det är nämligen så att uppgifter i statistiken inte får lämnas ut om det kan vara till nackdel för någon enskild. Det kan vara en person eller ett företag.

Så här skriver SCB i det historiska och centrala beslut som är anledningen till att vi står här i dag: Även om uppgifterna var för sig kan sägas vara harmlösa är det enligt SCB:s bedömning inte otänkbart att de, sedda tillsammans, kan komma att påverka potentiella elevers val av skola på ett sätt som leder till skada för en enskild friskola.

Det man menar är att om föräldrar visste hur illa det står till skulle friskolorna kunna tappa pengar. Det skulle kunna leda till skada för friskoleföretagen om SCB lämnar ut information som visar att skolorna inte är bra. Alltså är uppgifterna hemliga. De är affärshemligheter.

Det är en affärshemlighet hur profitskolorna gör vinst. Det är affärshemligheter hur till exempel lärartätheten ser ut, hur små skolgårdarna är och hur man har skurit ned i elevhälsan. Så borde man nog ha läst lagen sedan en tid tillbaka, för domstolarna konstaterade att den här tolkningen är den rätta. Jag tror att det dröjde innan man förstod det, för det är ju inte intuitivt att skolan är en affärsverksamhet. Det är inte naturligt att tänka att det ska vara hemligt hur de skattepengar används som vi gemensamt samlar in och satsar på våra barns utbildning. Det är inte så det fungerar i någon annan välfärdsverksamhet.

Faktum är att varje gång staten delar ut pengar till privata företag som har myndighetsutövning som uppgift, alltså att fatta beslut åt staten, skriver man in krav i lagen på offentlighet om hur pengarna används eller besluten fattas. Det gäller organisationer som Chalmers tekniska högskola. Den omfattas av offentlighetsprincipen. Handelshögskolan omfattas av offentlighetsprincipen. Synskadades riksförbund omfattas av offentlighetsprincipen. Stim, Riksidrottsförbundet och företag som utför din bilbesiktning omfattas av offentlighetsprincipen.

Vi har gemensamt bestämt att det ska vara så, och grunden till det är att det är vi gemensamt som betalar. Det är dessutom myndighetsutövning som de här privaträttsliga företagen och föreningarna utför på statens mandat.

Vi i Miljöpartiet har sedan länge velat att de friskolor som sätter betyg och som finansieras av skattepengar ska skrivas in på den här listan i lagen. Om det hade gjorts när vi tog fram ett sådant förslag, när Gustav Fridolin var Sveriges första miljöpartistiska utbildningsminister, hade vi inte stått här i kammaren i dag och haft de här problemen. Då hade inte Utbildningsdepartementet mitt under brinnande pandemi och kris behövt lägga resurser på att ta fram den tillfälliga lösning som vi i dag diskuterar. Det är en tillfällig lösning som är helt nödvändig även om man, som jag och Miljöpartiet, vill se offentlighetsprincipen i svensk skola.

Offentlighetsprincipen är inte okomplicerad. Den innebär förstås att man behöver ha ordning och reda på sina papper. Det krävs att man har system med diarium och arkiv, och sådant tar tid att implementera. Även om vi skulle ha velat införa offentlighetsprincipen hade vi i det här akuta läget behövt en tidsbegränsad lösning. Det är därför jag yrkar bifall till dagens förslag.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Tidsbegränsad lösning för att säkerställa tillgång till skol-information

Men dagens förslag löser inte alla problem, och dagens förslag skapar nya problem. Ett exempel på något som med största sannolikhet inte blir offentligt utifrån dagens beslut är uppgifter om storleken på skolgårdarna, vilket jag tycker är viktig information att ha. Det återstår att se, för besluten är inte prövade, men det är i alla fall vad juristerna misstänker.

Flera partier vill att det som tidigare var offentligt ska vara det - men inget mer. Vi i Miljöpartiet vill att offentlighetsprincipen ska gälla. Vi vill att mer ska vara offentligt. Vi vill ha mer insyn i hur våra skattepengar används. Jag tror att det skulle hjälpa oss på traven i att förstå hur det kommer sig att betygsinflationen är så stor i friskolorna. Jag tror att det skulle underlätta möjligheten att granska glädjebetygen, för att bara nämna ett exempel.

Jag tror också att det skulle underlätta för oss föräldrar när vi väljer skola till våra barn. Jag vill i alla fall veta hur man har planerat skolgårdarna i förhållande till antalet elever. Jag tycker att det är en viktig uppgift hur skolgårdarna ser ut, för det påverkar mitt barns möjlighet att leka och mitt barns möjlighet till rörelse. Just nu har vi en utveckling mot allt mindre skolgårdar.

Det här var bara två exempel på värdet av insyn och offentlighet. Ett annat aktuellt exempel handlar om vad som händer när det råder missförhållanden. Vi har säkert alla med fasa följt skandalen med vårdbiträdet på Attendo som slog larm när man inte gjorde det som krävdes för att rädda liv. Offentlighet är på allvar.

Fru talman! Vi i Miljöpartiet kommer att fortsätta arbeta för att vi ska få en permanent lösning med offentlighetsprincipen. Den här tillfälliga lösningen är som sagt nödvändig, men den kommer med ett antal problem. Det är ett unikt hål i statistiksekretessen, och statistiksekretessen är viktig för att människor ska kunna lita på att uppgifter man lämnar i enkäter som används för statistikändamål inte sprids.

Det är väldigt känsliga uppgifter som vi ber medborgare att berätta om: hälsa, utsatthet, till och med om den egna sexualiteten eller om brott som man själv kanske har begått. Det är uppgifter som människor inte kommer att vara lika benägna att lämna ut om de vet att de kan delas med fler. Statistiksekretessen är en grund för att vi ska kunna ha ett stabilt politiskt beslutsfattande på goda grunder. Därför vill vi i Miljöpartiet inte använda den här lösningen mer än nödvändigt.

Tidsbegränsad lösning för att säkerställa tillgång till skol-information

Fru talman! På lång sikt är det inte nödvändigt. Vi har en annan lösning som lärarfacken, Skolverket, Idéburna skolors riksförbund, vi i Miljöpartiet, Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och många medborgare tycker vore rimlig. Låt oss arbeta för att införa offentlighetsprincipen även för de fristående skolor som har vårt förtroende, tar emot våra skattemedel, fattar beslut i myndighetsutövning och har ansvaret för tusentals barns framtid.

(Applåder)

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut fattades under § 20.)

Riksrevisionens rapport om riktade statsbidrag för socioekonomiskt utsatta områden

Beslut, Genomförd

Beslut: 2021-05-19
Förslagspunkter: 1, Voteringar: 1

Protokoll med beslut

Förslagspunkter och beslut i kammaren

  1. Tidsbegränsad lösning för att säkerställa tillgång till skolinformation

    Kammaren biföll utskottets förslag

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslag

    Utskottets förslag:
    Riksdagen antar regeringens förslag till
    1. lag om ändring i offentlighets- och sekretesslagen (2009:400)
    2. lag om ändring i offentlighets- och sekretesslagen (2009:400)Därmed bifaller riksdagen proposition 2020/21:141 punkterna 1 och 2 samt avslår motion

    2020/21:3933 av Patrick Reslow m.fl. (SD).
    • Reservation 1 (SD)
    Omröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 1 (SD)
    PartiJaNejAvståendeFrånvarande
    S160084
    M110059
    SD010052
    C50026
    V40023
    KD30019
    L30016
    MP30013
    -0002
    Totalt45100294
    Ledamöternas röster