Till innehåll på sidan

Svenskt deltagande i EU:s marina insats utanför Somalias kust (Operation Atalanta)

Betänkande 2009/10:UFöU3

  1. 1, Förslag, Genomförd
  2. 2, Beredning, Genomförd
  3. 3, Debatt, Genomförd
  4. 4, Beslut, Genomförd

Ärendet är avslutat

Beslutat
3 mars 2010

Utskottens betänkanden

Betänkanden innehåller utskottens förslag till hur riksdagen ska besluta i olika ärenden. 

Hela betänkandet

Beslut

Svensk sjöstyrka ska leda piratbekämpning utanför Somalias kust (UFöU3)

Sverige ska delta i EU:s marina insats Operation Atalanta utanför Somalias kust. Operationen syftar till att skydda FN:s Världslivsmedelsprograms (WFP) humanitära hjälpsändningar och bekämpa pirater. Den svenska styrkan ska vara verksam under sju månader från april 2010. Cirka 175 personer ska bemanna patrullfartyget Carlskrona, som bland annat har en helikopterenhet och en säkrings- och bordningsstyrka. Personalramen omfattar sammantaget 465 personer och i den ingår även resurser för förstärkning och evakuering vid behov. Från mitten av april till mitten av augusti ska Sverige ha ledningsansvaret för operationens styrkehögkvarter. Sveriges deltagande förutsätter ett fortsatt mandat från FN:s säkerhetsråd. Riksdagen sa ja till regeringens förslag och underströk samtidigt att det är viktigt att hitta lösningar på problemen med personer som omhändertagits misstänkta för sjöröveri. Lösningar måste ske i överensstämmelse med folkrätten inklusive de mänskliga rättigheterna. Dessutom måste avtal som EU ingått med tredjeland om överföring av omhändertagna pirater följas upp och efterlevas.
Utskottets förslag till beslut
Bifall till propositionen. Avslag till motionen.
Riksdagens beslut
Kammaren biföll utskottets förslag

Ärendets gång

Beredning, Genomförd

Senaste beredning i utskottet: 2010-02-04
Justering: 2010-02-18
Trycklov till Gotab och webb: 2010-02-23
Trycklov: 2010-02-23
Betänkande 2009/10:UFöU3

Alla beredningar i utskottet

2010-02-04

Svensk sjöstyrka ska leda piratbekämpning utanför Somalias kust (UFöU3)

Sverige ska delta i EU:s marina insats Operation Atalanta utanför Somalias kust. Operationen syftar till att skydda FN:s Världslivsmedelsprograms (WFP) humanitära hjälpsändningar och bekämpa pirater.

Den svenska styrkan ska vara verksam under sju månader från april 2010. Cirka 175 personer ska bemanna patrullfartyget Carlskrona, som bland annat har en helikopterenhet och en säkrings- och bordningsstyrka. Den begärda personalramen omfattar sammantaget 465 personer och i den ingår även resurser för förstärkning och evakuering vid behov. Från mitten av april till mitten av augusti ska Sverige ha ledningsansvaret för operationens styrkehögkvarter. Sveriges deltagande förutsätter ett fortsatt mandat från FN:s säkerhetsråd.

Det sammansatta utrikes- och försvarsutskottet föreslår att riksdagen säger ja till regeringens förslag. Utskottet vill samtidigt understryka vikten av att hitta lösningar på problemen med att lagföra personer som omhändertagits misstänkta för sjöröveri. Lösningar måste ske i överensstämmelse med folkrätten inklusive de mänskliga rättigheterna. Dessutom måste avtal som EU ingått med tredjeland om överföring av omhändertagna pirater följas upp och efterlevas.

Beslut är fattat. Se steg 4 för fullständiga förslagspunkter.

Debatt, Genomförd

Debatt i kammaren: 2010-03-03

Dokument från debatten

Protokoll från debatten

Anf. 1 Carina Hägg (S)
Herr talman! Vi känner stort ansvar när vi sänder ut svenska män och kvinnor för att delta i insatser som vi beslutar om här i Sveriges riksdag. Jag tycker att det är viktigt att de känner ett starkt stöd och att de känner att vi följer deras arbete. Operation Atalanta, som vi nu talar om här i dag, grundar sig på resolutioner i FN:s säkerhetsråd som kommit att förlänga insatserna, främst för att skydda FN:s livsmedelsprograms, World Food Programme, humanitära hjälpinsatser. Insatsen ska också kunna eskortera och vidta åtgärder för att förebygga, avvärja och bekämpa sjöröveri i de områden där insatsen har fått sitt mandat. Handelskammaren visar att somaliska pirater varit inblandade i 217 fall av sjöröveri, där besättningsmedlemmar hållits som gisslan, under 2009. De somaliska piraterna står för en stor del av problemet. Jag skulle önska att alla fartyg nu låter sig eskorteras, för då skulle piratattackerna kanske kunna minska. Ett svenskt deltagande är viktigt för att hantera och avhjälpa den svåra humanitära situationen inne på fastlandet. Insatsen bidrar till att hjälpsändningarna kommer på plats och kan vara en del i en sammanhållen politik för Afrikas horn. Jag är väl medveten om att det finns andra problem som inte löses med denna insats, som utfiskning och, som vi har hört talas om, miljödumpning. Jag vet också att Sverige har ett ansvar för att göra insatser i övrigt i Somalia. Somalia är ett land som under lång tid inte haft någon fungerande regering och i praktiken är uppdelat i tre olika delar, Somaliland, Puntland, som det här problemet är mest relaterat till, och den del av Somalia som brukar kallas för Mogadishuområdet. Somalia är ett av världens fattigaste länder. Vi ser att det här är en viktig insats för att se till att konflikter inte utvecklas. Vi ser också att det här är problem som skulle kunna relateras till än fler regioner och länder, om vi inte tillsammans i det internationella samfundet, där Sverige är en viktig del, hjälps åt för att förebygga att ytterligare piratdåd kan genomföras och hjälps åt att se till att de humanitära insatserna kan genomföras på ett säkert sätt. Jag vill också peka på det som vi har framfört i vår motion när det gäller rättssäkerheten för dem som eventuellt kan bli föremål för omhändertagande. Därmed yrkar jag bifall till förslaget i betänkandet.

Anf. 2 Karin Enström (M)
Herr talman! Dagens ärende handlar om huruvida Sverige återigen ska bidra till EU:s marina insats utanför Somalias kust. Som Carina Hägg sade i sitt inlägg här är hela syftet med Operation Atalanta att skydda fartyg som för World Food Programmes räkning transporterar mat till nödställda i Somalia och att skydda sårbara transporter - det gäller också handelsfartyg som går utanför Somalias kust - samt att avvärja och bekämpa sjöröveri och väpnade rån mot de fartyg som finns i området där insatsen genomförs. Det kan också inkludera användning av våld. Somalia har i snart 20 år saknat en fungerande centralregering och plågats av inbördeskrig, svält, oro och elände. Den humanitära situationen är mycket allvarlig och kommer tyvärr att förvärras på grund av säkerhetsläget, som vi just nu inte ser någon större förbättring av, torkan och ökade livsmedelspriser. Nästan halva befolkningen, runt 3,5 miljoner människor, är i akut behov av nödhjälp. Då är sjötransporter helt avgörande för att nödhjälpen ska kunna nå fram. Det är alltså FN:s livsmedelsprogram, World Food Programme, som behöver gå sjövägen; man kan inte gå inom landet. Därför har EU beslutat att fortsätta den här insatsen i minst tolv månader. Det är också därför som regeringen föreslår riksdagen att besluta att Sverige återigen ska bidra i den här insatsen. Den här gången föreslås det svenska bidraget utgöras av ett större fartyg, Carlskrona, som bland annat kommer att ha en helikopterenhet och en säkrings- och bordningsstyrka. Det är sammanlagt ca 175 personer som under perioden april-november ska ingå i den gemensamma insatsen. Under de första fyra månaderna kommer fartyget att ha styrkehögkvarteret ombord. Det innebär att det är en svensk amiral som kommer att leda EU-insatsen på plats i området. Styrkehögkvarteret ansvarar för samordning med andra aktörer i insatsområdet. Det finns också ett operationshögkvarter i Northwood i Storbritannien. När Carlskrona och Sverige har haft ledningsansvar i fyra månader kommer fartyget och besättningen, efter en viss period av återhämtning, att återinträda insatsen, men utan ledningsansvar, under sammanlagt tre månader till. Regeringen har också beslutat att Sverige ska bidra med ett sjöövervakningsflygplan från Kustbevakningen under högst fyra månader. Det gör att det kommer att bli lättare för hela insatsen att verka. Det är viktigt att betona att även den här typen av uppdrag innebär vissa risker. Vi är tacksamma mot de män och kvinnor som är villiga att göra den här insatsen för Sverige och för EU för att kunna hjälpa de drabbade i Somalia. Självklart kommer det inte att hjälpa med bara en marin insats i det här området, därför att grundproblemet kommer vi inte åt, hur många bevakningsfartyg, patrullfartyg och sjöövervakningsflygplan vi än har. Därför måste naturligtvis arbetet inom både EU och FN för att försöka få ordning på situationen i Somalia fortsätta, men det är inte det som det här ärendet handlar om i dag. Det är glädjande att vi är ett enigt utskott bakom förslaget. Därför, herr talman, yrkar jag bifall till utskottets förslag.

Anf. 3 Kerstin Lundgren (C)
Herr talman! Somalia är ett av världens fattigaste länder. Det är ett av, tyvärr, alltför många länder som upplever fattigdom och förödelse till följd av krig och inre konflikter som pågått alltför länge. Naturligtvis är det barn och kvinnor som drabbas hårdast i den miljö som Somalia utgör. Herr talman! Sverige har ett långsiktigt ansvar i området. Vi har en roll i den internationella kontaktgruppen som förpliktar. Vi har ett långsiktigt utvecklingssamarbete som inte är lätt men utmanande. Vi har självklart också ansvar för att göra humanitära insatser när nöden så kräver. I Somalia befinner sig ett av fem barn i akut undernäring. 3,6 miljoner människor behöver humanitär hjälp från omvärlden. Det är i den situationen som denna insats ska göras. När FN:s program för försörjning av livsmedel hotas till följd av sjöröveri hotas också människorna i denna akuta situation. När FN har frågat och givit mandat ställer många länder upp. EU gör det samlat och Sverige som en del av detta. Som tidigare framgått kommer Sverige att leda operationen under del av tid. Det är bra att vi visar att vi har förmåga och vilja att göra detta. Vi ställer i förslaget upp med 465 kvinnor och män som under sju månader ska verka för att hindra sjöröveri och säkra möjligheten för humanitära insatser att nå sjövägen till Somalias hårt drabbade människor. Herr talman! Jag vill i detta sammanhang betona värdet av den utbildningsinsats som våra personer får när det gäller FN:s resolutioner 1325, 1612 och 1820. Det är särskilt viktigt att kunna vara med och bidra i denna miljö där människor inte är vana att mötas av denna typ av respekt. Det är bra och självklart att de som är beredda att på detta sätt göra en insats för människor i andra länder känner att de har vårt stöd fullt ut och att de känner att vi ställer upp med resurser som gör deras insats möjlig och så trygg som det bara går. Det gäller också sjukvårdsresurser. Det är viktigt för att man ska våga vara modig i en situation som kräver mycket av varje enskild person. Herr talman! Till sist en kommentar angående de människor som eventuellt kommer att gripas. Också i den delen måste vi arbeta tydligt med perspektivet internationell rätt och folkrätt och försöka säkra så långt det bara går att dessa människor inte överlämnas till rättsliga system där man riskerar tortyr eller omänsklig behandling. Det är inte tillåtet enligt svensk lag. Herr talman! Det är glädjande att alla riksdagens partier står bakom förslaget. Det är positivt och värdefullt. Jag tvekade inför att gå upp i debatten och funderade över om alla behövde delta när vi är eniga, men jag kom till slutsatsen att det är viktigt att vi visar vårt stöd och vår enighet. Mot den bakgrunden beklagar jag att Vänsterpartiet och Miljöpartiet lyser med sin frånvaro.

Anf. 4 Allan Widman (Fp)
Herr talman! Flera talare har redan varit inne på det faktum att inga fredsfrämjande eller stabiliserande internationella operationer är fria från risker. Detta gäller förvisso också den insats som riksdagen snart står i begrepp att besluta om. Av denna anledning är det viktigt att uttrycka tacksamhet och stolthet över de män och kvinnor som ger sig ut på detta uppdrag som är förenat med risker men förhoppningsvis också ger goda resultat. Som flera har varit inne på handlar det om att skydda mattransporter till hundratusentals människor som dagligen är beroende av en livsmedelsförsörjning. Det är mot denna bakgrund som Sverige återigen är berett att riskera svenska medborgares liv och hälsa. Flera har varit inne på det som borde diskuteras mycket mer, även om det inte ingår i detta ärende, och det är själva kärnan i den problematik som tar sig uttryck i piratverksamhet och olagligheter i Adenviken och Indiska oceanen. Det handlar om de inre konflikter som pågår i Somalia och över hela Afrikas horn och som förr eller senare måste adresseras av det internationella samfundet hur svårt och riskfyllt en sådan hantering av problemen än kan vara. Det är värdefullt att påpeka att EU har bestämt att vid sidan av att skydda mattransporter och ingripa mot piratverksamhet kommer även andra problem som förekommer i dessa farvatten, till exempel dumpning av miljögifter och svartfiske, att vara en uppgift för EU:s styrka att ingripa mot i mån av tid och möjlighet. I likhet med Kerstin Lundgren tycker jag att det är bra att utskottet trycker på en rättssäker och human hantering av eventuella frihetsberövade personer. Detta är först och främst viktigt för att skydda varje individs rätt till iakttagande av mänskliga rättigheter. Samtidigt, herr talman, blir varje misstag som görs på denna punkt i internationell krishantering ett potentiellt hot inte bara mot den enskilda operationen utan generellt mot det fredsfrämjande arbetet. Herr talman! Med dessa synpunkter vill även jag yrka bifall till utskottets förslag i betänkandet.

Anf. 5 Else-Marie Lindgren (Kd)
Herr talman! Det är med stor tillfredsställelse som också Kristdemokraterna kan se en enighet i riksdagen för denna viktiga insats för ett av världens fattigaste länder. Genom EU:s Operation Atalanta kommer svenska marinsoldater och fartyg att vara på plats i Adenviken för att skydda framför allt FN:s mattransporter till Somalia. Det är ur humanitär synpunkt en viktig insats. De somaliska piraterna utgör en välorganiserad och välutrustad handelsverksamhet med såväl vapen som gps och satellittelefoner. De är kopplade till nätverk som ger dem rapporter och sponsorer, även i Europas huvudstäder. Tillslag mot piraterna har ingen större effekt eftersom rekryteringsbasen till piratakademin av fattiga ungdomar aldrig verkar sina då stora inkomster lockar. År 2008 rapporterades det att man omsätter flera hundra miljoner kronor. Det är mycket pengar. USA, Kina och även Europa har fått upp ögonen för de ekonomiska kostnaderna av deras verksamhet. Vi är alla medvetna om att det också behövs andra insatser än rent militära för att lösa internationella problem. Europa och EU har alla förutsättningar att söka en bredare lösning med utgångspunkten att piraterna är ett symtom på ett mer djupgående problem. Herr talman! Sedan 1991 har Somalia saknat en stabil regering, vilket har skapat laglöshet. Piraterna, som säger att de är vanliga fattiga fiskare och utger sig för att fungera som "kustbevakning" mot illegalt internationellt fiske, har därmed kunnat agera fritt. Somalia är i dag, efter två decennier av inbördeskrig, misslyckade internationella insatser men framför allt internationell likgiltighet ett av världens fattigaste men också ett av de mest instabila och farliga länderna i världen. Ironiskt nog kan piraternas aktivitet bli Somalias räddning eftersom tunga utrikesaktörer äntligen börjar uppmärksamma problemen i landet. Sveriges och EU:s bidrag får inte begränsas till endast militära insatser till havs. Diplomati, politisk dialog, humanitära insatser och mer långsiktigt biståndsarbete behövs för att få landet på rätt spår. Vi måste också stödja såväl lokala som regionala insatser. AU, alltså Afrikanska unionen, och den regionala organisationen Igad har en viktig roll att spela. EU har en central roll i den internationella kontaktgruppen för Somalia där Sverige också ingår. Till sjöss måste EU:s insatser inriktas även på illegalt fiske samt på illegal dumpning av farligt avfall som hotar fiske, miljö och folkhälsa. Herr talman! Till lands måste EU bidra till att stegvis bygga upp en fungerande rättsstat, vilket kräver en dialog med alla parter i Somalias konflikt. Afrikanska unionen uppger att läget i huvudstaden Mogadishu är hanterbart, men strider såväl där som i andra delar av landet fortsätter, och antalet civila dödsoffer fortsätter att stiga liksom antalet flyktingar ut ur landet. Mest akut är det nu att säkra de humanitära insatserna i området. EU bidrar med ett stort antal soldater och 35 miljoner euro till Amisom, Afrikanska unionens fredsstyrka i Somalia. EU:s bistånd till Somalia, drygt 215 miljoner euro för perioden 2008-2013, går till bland annat demokratistöd och institutionsuppbyggnad, utbildning, livsmedelsproduktion och landsbygdsutveckling. Detta visar att EU bidrar såväl civilt som militärt till en fredlig och uthållig utveckling i Somalia. Herr talman! Vi får slutligen aldrig förtröttas i kampen om rättigheter och goda levnadsvillkor för dem som lever där våld, övergrepp, krig, fångenskap och förtryck är en del av vardagen. Jag yrkar därmed bifall till förslaget i betänkandet.

Anf. 6 Åsa Lindestam (S)
Herr talman! Det känns skönt att stå här och veta att vi är eniga när vi sänder den här styrkan. Det behöver vi vara i de här sakerna, för det är en väldigt svår uppgift som vi ska lösa där nere. Som vi har hört har vi också tidigare, i fjol, haft två korvetter och ett stödfartyg där nere som har eskorterat våra fartyg som kommer med livsmedel in till de hamnar där maten fraktas vidare till dem som så väl behöver den. Det har gått väldigt bra för oss. Den här gången gör vi något annat. Vi skickar ned ett fartyg, Carlskrona, som inte bara ska finnas där utan också leda hela den insats som är på plats. Syftet är förstås att avvärja och bekämpa sjöröveri men också att förebygga så att det inte ens ska hända. Carlskrona är ett väldigt vackert fartyg. Hon har ett starkare skrov och är byggd för just sådana här insatser, eftersom hon är oceangående på ett bra sätt. Hon är också bestyckad med allmålskanoner för yt- och luftmål, och de har väldigt hög precision. Hon har även en ytspänningsradar som är av hög kvalitet. Vi har också hört att hon ska ha en säkrings- och bordningsenhet ombord, och den kommer säkerligen till nytta. Dessutom finns det en plattform för helikoptrar, där man kan frakta upp till tio tolv personer i helikoptrar. Carlskrona kan ligga till havs i upp till 30 dagar. Hon är till med så utrustad att man kan tillverka eget sötvatten ombord. Det här är inte den enda insatsen. Fast ingen har nämnt det finns dessutom Kustbevakningens insats med ett sjöövervakningsflygplan. Det är just nu baserat på Seychellerna men flyger över områden och kan lämna bilder på var eventuella sjörövare kan finnas. Vi hörde också att detta ska inledas nu i april och vara i sju månader. Vi kommer att leda insatsen enbart i fyra månader. Sedan gör vi ett kort uppehåll för att vår besättning ska få vila lite, och därefter kommer vi att fortsätta finnas där nere under de totalt sju månaderna. Vi kommer att ha ungefär 175 besättningsmän, men de 465 kommer att ställa upp om det brinner till på något vis. Om vi behöver en extra insats, om vi behöver ta hem våra, om de behöver stöd av något slag - då kommer de övriga att finnas där, men på plats ombord på fartyget finns alltså 175 personer. Huvudhögkvarteret finns i Storbritannien, och det hela kommer att ledas därifrån. Jag vill instämma i de övriga talarnas lycka till. Vi kommer att följa er. Det här är ett spännande uppdrag, och jag tror att Sverige har en god förmåga att leda en insats, för det är precis det som vi ska ställa upp och göra som vi är väldigt bra på. Jag tror att det är därför som vi är så eniga i just den här delen.

Beslut, Genomförd

Beslut: 2010-03-03
Förslagspunkter: 1, Acklamationer: 1

Protokoll med beslut

Förslagspunkter och beslut i kammaren

  1. Svenskt deltagande i EU:s marina insats utanför Somalias kust (Operation Atalanta)

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen bemyndigar regeringen att under högst sju månader ställa en svensk väpnad styrka bestående av högst 465 personer till förfogande för deltagande i Europeiska unionens marina insats utanför Somalias kust (Operation Atalanta), under förutsättning att det även fortsättningsvis finns ett mandat för styrkan enligt beslut av Förenta nationernas säkerhetsråd.
    Därmed bifaller riksdagen proposition 2009/10:84 och avslår motion 2009/10:U6 yrkandena 1 och 2.