Till innehåll på sidan

Strategiskt tillväxtarbete för regional konkurrenskraft, entreprenörskap och sysselsättning

Betänkande 2013/14:NU4

  1. 1, Förslag, Genomförd
  2. 2, Beredning, Genomförd
  3. 3, Debatt, Genomförd
  4. 4, Beslut, Genomförd

Ärendet är avslutat

Beslutat
23 oktober 2013

Utskottens betänkanden

Betänkanden innehåller utskottens förslag till hur riksdagen ska besluta i olika ärenden. 

Hela betänkandet

Beslut

EU:s strukturfondsprogram 2009-2012 (NU4)

Regeringen redogör i en skrivelse för hur EU:s regionala strukturfondsprogram för perioden 2009-2012 har genomförts i Sverige. Huvudfokus ligger på fyra prioriterade områden: innovation och förnyelse, kompetensförsörjning och ökat arbetskraftsutbud, tillgänglighet samt strategiskt gränsöverskridande samarbete. Inom ramen för dessa beskriver regeringen de insatser som gjorts bland annat när det gäller bredbandsutbyggnad, innovationsupphandling, statlig kapitalförsörjning samt kommersiell och offentlig service i gles- och landsbygder. Näringsutskottet har granskat skrivelsen och understryker att de insatser som görs för regional tillväxt inom ramen för programmet har stor betydelse. Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Utskottets förslag till beslut
Skrivelsen läggs till handlingarna. Avslag på motionen.
Riksdagens beslut
Kammaren biföll utskottets förslag till beslut.

Ärendets gång

Beredning, Genomförd

Senaste beredning i utskottet: 2013-09-24
Justering: 2013-10-03
Trycklov till Gotab och webb: 2013-10-14
Trycklov: 2013-10-14
Reservationer: 7
Betänkande 2013/14:NU4

Alla beredningar i utskottet

2013-09-24

EU:s strukturfondsprogram 2009-2012 (NU4)

Regeringen redogör i en skrivelse för hur EU:s regionala strukturfondsprogram för perioden 2009-2012 har genomförts i Sverige. Huvudfokus ligger på fyra prioriterade områden: innovation och förnyelse, kompetensförsörjning och ökat arbetskraftsutbud, tillgänglighet samt strategiskt gränsöverskridande samarbete. Inom ramen för dessa beskriver regeringen de insatser som gjorts bland annat när det gäller bredbandsutbyggnad, innovationsupphandling, statlig kapitalförsörjning samt kommersiell och offentlig service i gles- och landsbygder. Näringsutskottet har granskat skrivelsen och understryker att de insatser som görs för regional tillväxt inom ramen för programmet har stor betydelse. Utskottet föreslår att riksdagen lägger skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutar ärendet.

Beslut är fattat. Se steg 4 för fullständiga förslagspunkter.

Debatt, Genomförd

Debatt i kammaren: 2013-10-23

Dokument från debatten

Protokoll från debatten

Anf. 88 Erik A Eriksson (C)
Fru talman! Ärade åhörare! Högt värderade ledamöter av Sveriges riksdag! EU:s sammanhållningspolitik, vår regionalpolitik, är den enda regionalpolitik som vi har i Sverige. Vi har ingen enskild svensk regionalpolitik, utan den faller inom ramen för samarbetet i Europeiska unionen, där Sverige är fullvärdig medlem. Jag vill nämna det allra först eftersom jag tycker att några av inläggen här har rört sig kring att vi kanske har en alldeles egen agenda. Det har vi inte. Vi är liksom i övrigt i mycket stort beroende av vår omvärld och av handel med andra länder, där vi har en god tradition. Vi ser också nyttan med EU-samarbetet därigenom. Att vi i dag har en gemensam sammanhållningspolitik för att stärka regioner inom EU och Europa tycker jag är naturligt. Det tycker vi från Centerpartiet och Alliansen är mycket bra. Jag utgår från att samtliga partier i kammaren, utom kanske något enstaka, tycker att det här är mycket bra. Det är särskilt angeläget med regional utveckling i en tid när ekonomisk återhämtning går trögt och när lågkonjunkturen har varit långdragen och drabbat flera av våra regioner i landet väldigt hårt. Fokus bör ligga på att vara tillväxtfrämjande och på att långsiktigt kunna rusta upp hela landet. Det gäller alltså att använda programmet effektivt. Delar av Sverige får inte halka efter. Sveriges tillväxt är ju summan av alla regioners tillväxt. Det handlar inte om en enskild stad eller storstadsregion eller om ett enskilt län, utan det handlar om summan av alla regioners tillväxt. Regeringen lägger betydande resurser på att stärka hushållens ekonomi. Det är också ett exempel på att vi inte kan prata om regionalpolitik enbart utifrån ett program som vi samarbetar om inom EU. Vi är också ansvariga för att fatta beslut om en politik som gör att våra medborgare har en hushållsekonomi som fungerar. Därutöver har vi landsting och kommuner som fattar beslut som berör våra medborgare. Det gäller även de områden som vi har diskuterat tidigare, som är extra hårt utsatta. Det är de regioner där det kanske blir mycket varsel eller där man bor långt ifrån så kallade centrala orter. Regeringen fortsätter även arbetet med att underlätta ungas inträde på arbetsmarknaden. Detta är otroligt väsentligt i hela landet. God service i hela landet och tillgång till service har vi i Centerpartiet kämpat för i 100 år. Nu gör vi det i alliansregeringen. Jag tycker att vi lyckas riktigt bra, med utgångspunkten att vi har givna förutsättningar. Omvärlden har en mycket tuff ekonomisk situation. Vi kan alltid säga vi skulle vilja ha mer. Men tillgång till service är en förutsättning för att det ska vara tillväxt i hela landet. Om det inte går att tanka bilen eller handla livsmedel inom rimliga avstånd blir det dagliga värvet tufft. Men vi märker också att människors mönster när det gäller att handla sällanköpsvaror och även livsmedel ändrar sig. Man handlar allt mer och mer på den ort där man arbetar, vilket gör att det blir tuffare för till exempel lanthandlare och småhandlare på mindre orter att klara sig, oavsett hur mycket pengar vi anslår från statskassan, från länsstyrelsen och så vidare för att stärka servicen lokalt. Allt handlar inte om pengar. Det handlar även om hur vi medborgare väljer att handla och agera. Fru talman! Centerpartiet vill inrätta en servicegaranti för att säkra tillgång till offentlig service i hela landet. Vi har arbetat i alliansregeringen i sju år. Vi tycker att vi har lyckats riktigt bra. Det är inte perfekt i Sverige. Det är inte perfekt i andra länder heller. Det går alltid att hitta någon som inte är helt nöjd med tingens ordning. Men det går att hitta förvånansvärt många människor som utgår från sina egna förutsättningar och lägger ned otroligt mycket socialt och ideellt engagemang för att få samhällen att fungera och som inte förväntar sig en krona av statskassan eller någon annan. Fru talman! Kent Persson nämnde detta i sitt inlägg och pratade om kooperativa lösningar. Det är sant att de håller upp vissa samhällen. Men det finns också andra lösningar som håller upp samhällen och ser till att utveckling sker. Kooperativa lösningar är en del, men det finns också andra lösningar. De ideella timmarna som läggs ned kan inte nog värderas. Ofta är orsaken till att människor väljer att flytta till en plats långt från en centralort att de själva kan påverka sin egen vardag och forma förutsättningarna för hur de vill leva och bo. Allt kan inte detaljregleras. I glesbygden är förutsättningarna för kommersiella aktörer att driva företag små. Det är viktigt att stärka servicen. I budgetpropositionen för 2014 ingår en utredning för att studera förutsättningarna för att komplettera stödet till kommersiell service. Om jag ska säga något förlåtande, fru talman, om oppositionens inlägg rörande att det händer för lite och att det går för sakta är att många av de svar vi förväntar oss kommer i början av nästa år - i februari och mars. Det kan vara klädsamt att diskutera frågorna i början av nästa år. Då blir det lättare att syna de resultat som kommer att bli svaren på de frågor vi har ställt. Vi kommer att få anledning att debattera frågorna igen i kammaren. Socialdemokraterna kritiserar regeringen för den förda politiken. Det är väl, för all del, rimligt att det största oppositionspartiet gör så. Men hur är det egentligen med självbilden hos Socialdemokraterna? Hur fungerade det fram till för sju år sedan? Var det bra på landsbygden och i glesbygden? Fanns den service som efterfrågas i debatten? I de reservationer som finns till det betänkande vi debatterar efterfrågas snabbare svar än i februari 2014. Men det finns få spetsiga förslag. Jag skulle, fru talman, önska att det fanns några spetsiga förslag som kunde ge oss möjlighet att fundera över om vi har gjort rätt eller fel. Är det en återgång till den politik som fördes före 2006 som är alternativet för medborgarna att rösta på? Då är jag inte alldeles övertygad, fru talman, om att vi får en utveckling i hela landet. Var finns förståelsen för dem som driver enskild firma med hjälp av en F-skattsedel? När Sverige befann sig i högkonjunktur 2005-2006 stod fräsar och svarvar tomma i verkstadsindustrin i Värmland. Man fick inte arbetskraft till arbetsplatserna. Det fanns inte en matchning som förde över arbetskraft till de regioner vi nu debatterar. Det var den politik som fördes då i en total högkonjunktur. Exporten gick för fullt. Att kritisera oss nu, Alliansen och Centerpartiet, är kanske på sin plats om det går långsamt i vissa frågor, men fundera också över hur det ser ut för våra exportberoende företag och hur vår omvärld ser ut. Jag ska säga något om bredband. Det kan bli som när man frågade farbrodern om det skulle vara något bredband. Han svarade att han inte gillade jazz något vidare. Han trodde att det handlade om storband. Vi måste vara tydliga när vi undrar vad någon är intresserad av. Ja, snabb uppkoppling är bra och viktig. Landsbygden ska ha sådan uppkoppling. Alliansregeringen har satt upp målet att 90 procent av landsbygden ska ha tillgång till 100 megabit. Det grävs över hela landet just nu. Det började i Säffle kommun och Sunne kommun. Det finns flera exempel där man har tagit egna initiativ och har startat ekonomiska föreningar. Det är den för dagen största folkrörelsen i Sverige. Hur var det med Socialdemokraterna när det kom till bredbandslösningar? Man satsade på storstäderna i Sverige via Teracom - om jag minns rätt. Marknaden fanns redan där. Är det den politiken Socialdemokraterna vill återgå till, eller köper ni den fina politiken som alliansregeringen har drivit under sju år? Vi satsar på bredbandsutbyggnad i hela landet. Nyföretagandet blomstrar. Människor tar egna initiativ, lånar pengar och investerar i egna fastigheter. Tycker ni att vår politik kanske ändå har varit lyckosam på området? Sedan 2006 har det satsats 2,5 miljarder kronor på bredbandsutbyggnaden. Mannen som inte gillar jazz är inte inräknad. Regeringens mål är att 90 procent av befolkningen ska få tillgång till bredband. Siffran kan kritiseras, men vi binder inte fast oss vid fiber, utan vi talar i stället om 100 megabit. Ingen, fru talman, vet vilken teknik som kommer att vara perfekt 2020. Vi kanske inte kommer att lägga ut fiberoptisk kabel på kalfjället. Det vet jag inte i dag. Jag yrkar bifall till förslaget i betänkandet och avslag på reservationerna. (Applåder) I detta anförande instämde Anders Ahlgren och Helena Lindahl (båda C) samt Ann-Charlotte Hammar Johnsson och Hans Rothenberg (båda M).

Anf. 89 Kent Persson (V)
Fru talman! Erik A Andersson är nöjd . (ERIK A ERIKSSON (C): Nej.) En väldigt nöjd Erik A Andersson . (ERIK A ERIKSSON (C): Nej, inte Andersson.) . som också hyllade regeringens politik när det gäller strukturfonderna och den förda regionalpolitiken. Matchningen av arbetskraften fungerar inte i dag heller. Det har varit elände de senaste åren - bara som en kommentar. Hur är det egentligen? Vi lyssnade på Boriana Åbergs anförande. Delar du hennes uppfattning om hur tillståndet är, om den offentliga servicen, myndigheternas roll att själva bestämma över utbudet och att marknaden bestämmer var? Delar du den uppfattningen? Är det Centerpartiets linje? Utskottet skriver i betänkandet att "tillgång till service lokalt och regionalt kräver att statliga myndigheter och statligt ägda bolag med uppgift att tillgodose samhällsintressen samverkar med varandra och med övriga berörda aktörer". Är det så det fungerar i dag, eller finns det brister i Regeringskansliet? Man kanske skulle behöva samordna de olika insatserna så att det blir en helhet i stället för stuprörstänkandet? Sedan skriver utskottet att "varje myndighet har ansvar för utvecklingen av sin egen service". Hur stämmer det egentligen med det övergripande ansvaret?

Anf. 90 Erik A Eriksson (C)
Fru talman! Jag har ett ganska fantasilöst namn, men jag heter det jag heter. Jag heter Eriksson i efternamn. Det finns många betydligt "svärere kârl" än jag som har haft det namnet. Nåväl. Tack, Kent Persson, för frågorna. När det gäller matchningen verifierar Kent Persson i någon mening att det inte har varit så perfekt även bakåt i tiden. Det är ett bekymmer. Vi anser att unga människor ska kunna skapa sig en tillvaro och skaffa sig arbete utan att vi politiker lägger oss i. Det förekommer också. Det var en fråga om jag delar Moderaternas syn på myndigheternas roll. I det här fallet står Alliansen gemensamt bakom utskottets betänkande. Myndigheterna har till uppgift att leverera den service som slås fast i regleringsbrev. När det inte fungerar undrar Kent Persson om det finns brister i Regeringskansliet. Det kanske det gör, men Riksrevisionen och andra får komma tillbaka till oss i februari och mars och tala om om det finns brister. Jag kan inte svara på det just nu. Däremot kan jag svara på att vi behöver stärka landsbygden. Jag är inte säker på att Kent Perssons parti är särskilt positivt till EU-medlemskapet. Vi anser i Centerpartiet och Alliansen - även Socialdemokraterna, utgår jag från - att det är positivt att Sverige är med i EU, av många skäl. Ett skäl är att vi kan stärka svaga regioner. Sverige har ingen egen regionalpolitik. Vad menar Vänsterpartiet är lösningen? Kent Persson målar upp ett scenario kring en ö. Jag har stor respekt för de exemplen från vardagen, men hur är egentligen Vänsterpartiets syn i frågan?

Anf. 91 Kent Persson (V)
Fru talman! Jag ber om ursäkt att jag var slarvig. Erik A Eriksson ska det givetvis vara. Fortfarande hör jag en nöjd Erik A Eriksson stå här och försvara regeringens politik. Det är okej. Men samtidigt säger du att ni har slagits för den regionala utvecklingen i hundra års tid här i Sverige för att hela Sverige ska leva. Det ska ni ha respekt för. Men vi kan också se resultatet. Det har inte varit speciellt lyckat. Den här skrivelsen tar upp att den stora utmaningen är en åldrande befolkning och den fortsatta urbaniseringen. Det är det som är den stora utmaningen, och där spelar den lokala offentliga servicen en stor och viktig roll. Vem vill flytta till en region eller en kommun där det inte finns arbetsförmedling, försäkringskassa, post eller för den delen ombud för Systembolaget? Vem vill göra det? Vi ser vad som händer på Tjockö, trots att regeringen säger sig ha en helt annan politik. Det är vad du säger här, Erik, och hyllar den. Så länge det inte finns någon samordning mellan de offentliga myndigheterna så att de jobbar ihop och de statliga bolagen får vi den här utvecklingen. Man slår undan fötterna för de ideella krafter och de ekonomiska föreningar som finns i vårt avlånga land. En grundbult för hela vår regionalpolitik är att det finns lokal offentlig service så att människor kan känna tillit till samhället, har tillgång till den offentliga servicen och kan bo kvar där de bor. Det är bristen på samordning jag kritiserar.

Anf. 92 Erik A Eriksson (C)
Fru talman! Alliansregeringen tillför 145 miljoner kronor extra statliga medel utöver det som länen ger. Som jag sade i mitt anförande handlar inte allting om en summa pengar. Det handlar om personligt engagemang. Det handlar om vilket mod som lokala politiker kan visa i kommuner och landsting för att göra skillnad. Vi kan aldrig ens med vår bästa vilja tvinga människor ut på landsbygden för att driva lanthandel. Vi måste få människor att känna tilltro och framtidstro. Under en ganska lång tid har vi haft en centralistisk politik i Sverige. Jag säger inte att Vänsterpartiet alltid har stött Socialdemokraterna i den. Men det har varit centralistiskt efter andra världskriget och framåt. Utöver det har vi en urbanisering, och där ger jag Kent Persson rätt, som går väldigt snabbt just nu. Men det finns också en motkraft i människor som drömmer om att få möjlighet att bo någonstans där det inte är stress, dålig luft och dåligt vatten. Vi ser att de människor också finns som vill flytta till regioner som vi ibland kallar för långt utanför centrum, vad det nu är. Jag tycker personligen att jag bor i ett fantastiskt centrum med 45 människor i en by. Det finns medel, länsstyrelserna har medel, staten tillför medel via länsstyrelserna och kommunerna tillför medel för service. Jag har haft debatt om detta tidigare med Kent Persson. Jag är inte övertygad om att det alltid behöver finnas ett försäkringskassekontor. Det finns ett antal försök som visar att lanthandeln har varit navet och varit servicekontor. Det har fungerat riktigt bra. I Sillerö har vi ett sådant bra exempel. I lanthandeln kan man hämta ut biljetter och sköta mycket av sin samhällsservice. Det kanske är så vi ska arbeta, men inte överallt. Jag tror att det kommer att se olika ut. Att det kommer att finnas möjlighet att välja, om det nu är vård eller apotek eller annat, behöver det inte vara negativt för landsbygden med en gång. Det här ska utvärderas, och det ser vi fram emot allihop. (Applåder)

Anf. 93 Jennie Nilsson (S)
Fru talman! Det är svårt att tro att Erik A Eriksson och Boriana Åberg tillhör samma allians när man lyssnar på dem. Det är väldigt lätt att sympatisera med det som Erik A Eriksson säger sig vilja ha och den utveckling han säger sig vilja se för Sverige. Problemet är att det blir lite grann det omvända med Åberg. Man avslutade det förra replikskiftet genom att säga någonting i stil med att det människor drömmer om skulle kunna motverka urbanisering. Jag tror att det är sant. Men var finns politiken som skulle supporta det i det som kommer från regeringen? Erik A Eriksson har givetvis alldeles rätt i att regionalpolitiken inte är ett enskilt område i svensk politik, utan det hänger ihop med EU, strukturfonderna och så vidare. Men det finns ett nationellt intresse, ansvar och handlingsutrymme som i dag inte tas till vara. Det är det som den samlade kritiken från socialdemokratin handlar om. Det är läpparnas bekännelse när Erik A Eriksson säger sig vilja ha samma saker som vi. Han landar ändå i någon form av liknöjdhet, att det får väl vara bra som det är. Någon annan får ta hand om det; Bryssel får fixa det. Hur ska man tolka det? Erik A Eriksson går till och med så långt som att han säger att han kan förstå frustrationen hos oppositionen och Socialdemokraterna, men så efterfrågar han fler konkreta spetsiga förslag. Vi har i alla fall förslag. Det är en märklig ordning när man i Sveriges riksdag ständigt och jämt debatterar oppositionens förslag, i brist på förslag från Alliansen.

Anf. 94 Erik A Eriksson (C)
Fru talman! Nu är det väl inte brist på förslag. Vi har här ett betänkande som berör ett antal områden som regeringen tillskriver riksdagen och förklarar hur man väljer att följa upp arbetet med ett antal områden som rör strukturfonder och sammanhållningspolitiken. Det är inte alldeles tomt i betänkandet, så upplever inte jag det. Hur det skulle kunna vara fylligare kan vi fundera över. De mer fylligare delarna kanske kommer i nästa debatt eller om två debatter. Socialdemokraterna frågar om det nationella samhällsintresset. Ja, det handlar om en helhet. Riksdagen slår fast en budget. Ett landsting slår fast en budget. En kommun slår fast en budget. Om inte det finns en ambulans i Västerbottens inland är det inte konstigt om folk flyttar därifrån. Det är väl Socialdemokraterna som styr där, såvitt jag begriper. Allting kommer an på hur vi påverkar vår omgivning. Vi kan inte svära oss fria, någon av oss, från de beslut som vi fattar lokalt. Det kan hända att det finns centerstyrda kommuner som inte är perfekta. Jag har svårt att tro det, men det skulle kunna vara så. Var och en kan nog hitta något exempel där ens eget parti inte har agerat alldeles perfekt. Det är väl upp till bevis att vi ser till hela kedjan. Vi kan säga fina ord - jag kan medge att vi är bra på det - men vi måste prata samma språk hela vägen. Det var därför jag tyckte att det kanske kunde ha funnits lite spetsigare förslag från Socialdemokraterna. Jag sade också, fru talman, att det inte är alldeles enkelt när de utredningsförslag som vi har beställt kommer i februari mars. Jag sade ändå att jag har viss fördragsamhet med detta. Jag tycker inte att 145 miljoner kronor är så dåligt för att stärka service på landsbygden. Jag vet inte om Jennie Nilsson tycker att det är en för lågt tilltagen summa. Jag vill gärna höra ett svar på det.

Anf. 95 Jennie Nilsson (S)
Fru talman! Vi kan säkert hitta exempel på saker både historiskt och i nutid som vi inte är nöjda med i kommuner och landsting och säkert också i den här salen där respektive parti har lagt fram förslag där det inte blivit helt bra. Det är väl bra om man kan erkänna det, lära sig sin läxa och gå vidare. Men den här debatten handlar inte riktigt om det, utan den handlar om det ansvar som vi har i den här församlingen för de här frågorna. Jag upplever att man försöker skjuta det antingen till Bryssel eller till enskilda kommunalpolitiker. Ingetdera verkar konstruktivt eller riktigt rättvist. Återigen efterlyses det mer skarpa förslag och hänvisas till att det kommer ett antal utredningar som är beställda till februari. Då är min konkreta fråga: Varför är tajmningen med alla dessa utredningar och uppföljningar sådan att de levereras i ett första läge i februari? Det blir inte ens i debatten i februari, eller i den efterföljande debatt som du hänvisar till, som vi kommer att diskutera realiteter för framtiden på de här områdena. Programperioden börjar den 1 januari 2014. Det hela är lite märkligt. Om man menade allvar och ville någonting här, varför har man inte sett till att ha underlagen färdiga för att man ska kunna fatta beslut när programperioden börjar? Borde det inte vara åtminstone ett minsta krav? Min andra fråga är kopplad till bredbandsutbyggnad och offentlig och kommersiell service. Regeringen slarvade bort 500 miljoner i förhandlingarna i Bryssel när det gäller landsbygdsprogrammet. Det är mycket via det som man finansierar satsningarna i dag när det gäller bredbandsuppbyggnad, kommersiell service och så vidare. Centerpartistiska företrädare lovade att man skulle se till att kompensera för det med statliga medel. Så gjordes det inte. Är Erik A Eriksson nöjd med de 129 miljoner som skulle täcka det som vi gick miste om med dessa 500?

Anf. 96 Erik A Eriksson (C)
Fru talman! Vi kan ha olika åsikter om hur snabbt det ska gå. Personligen tycker jag inte att man ska ta sig friheten att skynda på en myndighet, Riksrevisionen. Den lär ha sin tid på sig. Det beror också på när vi har beställt en utredning. Det får komma an på det. Det vore inte seriöst annars. Det har tagit tid för EU att bestämma en budget. Det kan man ha respekt för. Men man kan också fundera på varför det ska behöva vara så. Från svensk sida lade den nya regeringen direkt efter valet 2006 fast ett nytt landsbygdsprogram, och det har gjort stor nytta. Det svåra är att utvärdera. Jag skulle önska att det fanns ett tydligare regelverk och verktyg för att kunna utvärdera. Jennie Nilsson säger att det inte är så konkret. Det blir inte mer konkret än vad vi har för dagen. Vi har en budget där 145 miljoner går till offentlig service på landsbygden, 60 miljoner för ett attraktivt näringsliv och 2 ½ miljarder har satsats på bredband sedan 2006. Det är stora summor pengar som kommer landsbygd och glesbygd till del. Det är konkret politik. Vi sänker skatten för de människor med lägst löner som bor i de områden som har högst kommunalskatt. Det är en åtgärd som inte har direkt bäring på samordningspolitiken. Men som jag sade i mitt anförande måste vi kunna se helheten. Det gör skillnad för människor. Vi vill kunna göra skillnad för människor från Alliansens sida. Vi hoppas att människor också ser det. Det är ett långt och hårt arbete att stärka de delar av Sverige som inte har en stor centralort. Det arbetet görs bland annat genom att satsa på förnybar energi och småföretagande och ge de företagen möjlighet med riskvilligt kapital, som vi också beskriver i betänkandet. Vi gör det mer effektivt. Inlandsinnovation är en viktig del av det för att kunna stärka landsbygden. (Applåder)

Anf. 97 Eva Flyborg (FP)
Fru talman! Strategiskt tillväxtarbete för regional konkurrenskraft, entreprenörskap och sysselsättning , är rubriken på detta betänkande. Skrivelsen som ligger till grund för betänkandet är en avrapportering från regeringen, och ingenting annat, av strukturfondsperioden. Skrivelsen innehåller en sammanfattning av regeringens avrapportering till kommissionen av den nuvarande strukturfondsperioden och visar på genomförandet och hur resultatet utvecklats 2009-2012. Det är främst fyra prioriteringar som man lyfter fram: innovation och förnyelse, kompetensförsörjning och ökat arbetskraftutbud, tillgänglighet samt strategiskt gränsöverskridande samarbete. Jag tänkte göra några få nedslag i denna skrivelse och i övrigt kommentera det fortsatta arbetet. Fru talman! I den motion som är väckt med anledning av skrivelsen menar man att det är för mycket administration i strukturfondsprojekten, och det kan man förvisso tycka. Just för mycket administration och regelhysteri är något vi alla i denna kammare vill bekämpa. Så sent som i våras behandlade vi regeringens skrivelse om Riksrevisionens rapport om just administrationen i strukturfondsprojekten. I ställningstagandet betonade vi tillsammans i utskottet bland annat vikten av att strukturfondsmedel används på ett så effektivt sätt som bara är möjligt. Även nu i denna debatt vill jag upprepa att arbetet med att förenkla administrationen i projekten är angeläget, och jag noterar att de ansvariga myndigheternas arbete med att i detalj utveckla förenklingsförslag och aktiviteter för ökad samordning ska intensifieras nu under hösten fram till starten av nästa programperiod. Det är mycket bra. När det gäller det av riksdagen fastställda målet att Sverige ska ha bredband i världsklass samt de åtgärder som regeringen vidtagit för att nå detta mål pågår arbetet. Det sker bland annat genom en bredbandsstrategi och ett bredbandsforum. Bredbandsstrategin är föremål för en utredning, och riksdagen kommer nu under hösten att påbörja behandlingen av regeringens skrivelse med anledning av Riksrevisionens rapport. Det finns därför ingen anledning att föregå den behandlingen. Den debatten kan vi spara. När det gäller kapitalförsörjningen är det bra att det sedan 2009 finns elva regionala riskkapitalfonder i Sverige. Fonderna drivs som projekt inom ramen för de åtta regionala strukturfondsprogrammen och finansieras av den europeiska regionala utvecklingsfonden tillsammans med regionala finansiärer. Avsikten är att öka det regionala utbudet av ägarkapital. I de utvärderingar som Tillväxtverket gjort konstateras att det finns ett behov av fondernas verksamhet. Det finns fonder som redan nu uppvisar goda resultat med etablerade verksamheter. Tillväxtverket menar dock att det är för tidigt att bedöma fondernas framgång. Riksrevisionen har nu inlett en granskning av statliga insatser för att förbättra tillgången på kapital för privata företag. Jag ser mycket fram emot deras rapport som kommer i början av nästa år, som vi har hört här tidigare. Fru talman! I betänkandet tas frågan om kompetensplattformar upp. I december 2009 gav regeringen regionala självstyrelseorgan och samverkansorgan eller länsstyrelser i uppdrag att etablera kompetensplattformar för samverkan inom kompetensförsörjning och utbildningsplanering på kort och lång sikt. Det övergripande syftet med kompetensplattformarna är att stärka förutsättningarna för en god kompetensförsörjning och bidra till en hållbar nationell och regional tillväxt samt att öka kunskaperna om regionernas behov och förmedla kunskap mellan regional och nationell nivå. Regeringen har meddelat att verksamheten behöver förstärkas ytterligare genom en utökad medverkan från universitet, högskolor och näringsliv. Tillväxtverket har här fått ett uppdrag att förstärka och vidareutveckla samarbetet för att säkerställa kompetensförsörjningen. Det är en bra väg att gå. Frågan om kommersiell och offentlig service är också en viktig fråga. Ökad tillgång till service lokalt och regionalt kräver att statliga myndigheter och statligt ägda bolag, med uppgift att tillgodose samhällsintressen, samverkar med varandra och med övriga berörda aktörer. (FÖRSTE VICE TALMANNEN: Talartiden är slut. De fyra minuterna har gått.) Då begär jag ordet på nytt. (FÖRSTE VICE TALMANNEN: Då blir det två minuter till. Varsågod.)

Anf. 98 Eva Flyborg (FP)
Fru talman! I detta arbete har Tillväxtverket en särskild roll. Som framgår i det föregående framhålls i den förvaltningspolitiska propositionen, som riksdagen har godkänt, att varje myndighet har ansvar för utvecklingen av sin egen service. Detta är viktigt att betona då det inte är riksdagen som ska reglera detta i detalj. För att sammanfatta det hela, fru talman, kan man säga att: Vad göras skall är allaredan gjort, och så vidare, eller så är arbetet åtminstone under utförande. Med detta, fru talman, yrkar jag bifall till utskottets förslag och avslag på reservationerna. (Applåder)

Anf. 104 Carina Adolfsson Elgestam (S)
Fru talman! Det är alltid givande när det blir en het debatt och vi byter åsikter med varandra utifrån att vi ibland - ganska ofta här i kammaren - har olika ideologisk grund i våra frågor. Men det är oerhört viktigt att hålla sig till sanningen. Jag har själv suttit i EU-nämnden. Jag vet exakt vilka frågor vi socialdemokrater har drivit i EU-nämnden. En sak är oerhört tydlig. Det är att när arbetet med den kommande perioden med EU:s olika strukturfonder påbörjades hade Socialdemokraterna en uppfattning i frågan. Vi hade det inte minst när det gällde regionalpolitiken och hur medlen skulle användas. Vi markerade mycket tydligt att det var viktigt att vi i den nya perioden hade ekonomiska förutsättningar för just landsbygdspolitiken. Det markerade vi i EU-nämnden. Det är inte okej, fru talman, att Helena Lindahl står här i kammaren och säger något som inte är sant.

Beslut, Genomförd

Beslut: 2013-10-23
Förslagspunkter: 6, Acklamationer: 3, Voteringar: 3

Protokoll med beslut

Förslagspunkter och beslut i kammaren

  1. Administration i strukturfondsprojekt

    Kammaren biföll utskottets förslag

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslag

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motion 2012/13:N15 yrkande 5.
    • Reservation 1 (S, MP, V)
    • Reservation 2 (SD)
    Omröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 1 (S, MP, V)
    PartiJaNejAvståendeFrånvarande
    S199012
    M99008
    MP02203
    FP19005
    C19004
    SD19001
    KD19000
    V01801
    Totalt176139034
    Ledamöternas röster
  2. Bredbandsutbyggnad

    Kammaren biföll utskottets förslag

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslag

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motion 2012/13:N15 yrkande 7.
    • Reservation 3 (S, MP, V)
    Omröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 3 (S, MP, V)
    PartiJaNejAvståendeFrånvarande
    S0100012
    M99008
    MP02203
    FP19005
    C19004
    SD18101
    KD19000
    V01801
    Totalt174141034
    Ledamöternas röster
  3. Innovationsupphandling

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motion 2012/13:N15 yrkande 2.
    • Reservation 4 (S, MP)
  4. Statlig kapitalförsörjning

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motion 2012/13:N15 yrkande 3.
    • Reservation 5 (S, V)
  5. Offentlig service

    Kammaren biföll utskottets förslag

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslag

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motion 2012/13:N15 yrkande 6.
    • Reservation 6 (S, V)
    Omröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 6 (S, V)
    PartiJaNejAvståendeFrånvarande
    S0100012
    M99008
    MP22003
    FP19005
    C19004
    SD19001
    KD19000
    V01801
    Totalt197118034
    Ledamöternas röster
  6. Övrigt om strategiskt tillväxtarbete

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motion 2012/13:N15 yrkandena 1, 4 och 8 samt lägger skrivelse 2012/13:154 till handlingarna.
    • Reservation 7 (S)