Statens stöd till idrotten

Sammanfattning

I betänkandet behandlar kulturutskottet regeringens proposition 2008/09:126 om statens stöd till idrotten och förslag i motioner som väckts med anledning av propositionen. Dessutom behandlar utskottet från propositionen fristående motioner på idrottens område som väckts under den allmänna motionstiden 2008.

Regeringen förslår att statens mål och syften med bidraget till idrotten utökas på så sätt att statsbidraget för barn och ungdomar ska lämnas till verksamheter som bedrivs ur ett barnrättsperspektiv och att målen och syftena kompletteras med att stöd även kan lämnas till verksamheter som stärker idrottsutövares internationella konkurrenskraft.

Vidare föreslår regeringen att det bidrag till svensk idrott som beräknas som en andel av det totala överskottet från AB Svenska Spel upphör och ersätts av ett stabilt och förutsägbart bidrag inom ramen för ett förhöjt statsanslag. Motsvarande princip ska gälla för den andel av det totala överskottet från Svenska Spel som tillfaller ungdomsorganisationerna. Även det generella spelbidraget till idrottsrörelsen ska ingå i statsanslaget till idrotten.

Utskottet föreslår att riksdagen godkänner regeringens förslag och avslår samtliga motioner.

I betänkandet finns 16 reservationer.

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

Reservation 1 (s, v, mp)

Reservation 2 (s, v, mp)

Reservation 3 (s, v, mp)

Reservation 4 (s, v)

Reservation 5 (s, v, mp)

Reservation 6 (s, v, mp)

Reservation 7 (s)

Reservation 8 (s)

Reservation 9 (s, mp)

Reservation 10 (s)

Reservation 11 (v)

Reservation 12 (s, v, mp)

Reservation 13 (s, v, mp)

Reservation 14 (v)

Reservation 15 (v, mp)

Reservation 16 (v)

Stockholm den 21 april 2009

På kulturutskottets vägnar

Siv Holma

Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Siv Holma (v), Cecilia Magnusson (m), Leif Pagrotsky (s), Anne Marie Brodén (m), Lars Wegendal (s), Mats Johansson (m), Anders Åkesson (c), Nikos Papadopoulos (s), Anne Ludvigsson (s), Gunilla Carlsson i Hisings Backa (s), Dan Kihlström (kd), Olof Lavesson (m), Göran Persson i Simrishamn (s), Solveig Hellquist (fp), Göran Montan (m), Hans Backman (fp) och Gunvor G Ericson (mp).

Redogörelse för ärendet

Ärendet och dess beredning

I detta betänkande behandlas

–     dels två förslag i regeringens proposition 2008/09:126 om statens stöd till idrotten

–     dels 3 motioner som väckts med anledning av propositionen,

–     dels 18 motioner från allmänna motionstiden hösten 2008.

Utskottet har den 10 mars 2009 hållit en sluten utfrågning av ledningen för Sveriges Riksidrottsförbund (RF) som informerade utskottet om det första året med Idrottslyftet samt gav sin syn på förslagen i propositionen.

Utskottets överväganden

Ett utökat mål och syfte med statens stöd till idrotten

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen godkänner regeringens förslag att statens mål och syfte med bidraget till idrotten utökas på så sätt att statsbidraget för barn och ungdomar ska stödja verksamhet som bedrivs ur ett barnrättsperspektiv och att stöd även ska kunna lämnas till verksamhet som stärker idrottsutövares internationella konkurrenskraft.

Propositionen

Syftet med statsbidrag till idrottsverksamhet är att stödja verksamheter som bl.a. bidrar till att utveckla barns och ungdomars intresse och benägenhet för motion och idrott samt deras möjligheter att utöva inflytande över och ta ansvar för sitt idrottande. Vidare ska statsbidraget stödja verksamheter som gör det möjligt för alla människor att utöva idrott och motion, ge kvinnor och män lika förutsättningar att delta i idrottsverksamhet, främja integration och god etik samt bidra till att väcka ett livslångt intresse för motion och därmed främja en god hälsa hos alla människor. Stödet ska således ha tonvikt på barn- och ungdomsverksamhet, utgå från en bred och folkhälsoinriktad syn på idrott och motion samt lägga särskild vikt vid allas lika möjlighet att delta utifrån sina egna förutsättningar oavsett faktorer som ålder, kön, sexuell läggning, social, etnisk och kulturell bakgrund samt funktionsnedsättning.

I propositionen anges att en välplanerad elitidrottsverksamhet skapar betydande värden för Sverige som nation och för många medborgare som följer idrotten samt leder till att framför allt flickor och pojkar får goda förebilder för sitt eget idrottande.

Regeringen föreslår (punkt 1) att statens mål och syfte med bidraget till idrotten utökas på så sätt att statsbidraget för barn och ungdomar ska lämnas till dels verksamheter som bedrivs ur ett barnrättsperspektiv, dels kompletteras med att stöd även kan lämnas till verksamheter som stärker idrottsutövares internationella konkurrenskraft (s. 23). Ordet barnrättsperspektiv ska tolkas med utgångspunkt i FN:s konvention om barnets rättigheter, som utgår från respekten för den enskilda flickans eller pojkens fulla människovärde och uppfattningen att barndomen har ett egenvärde. Barnkonventionen förmedlar synen på barnet som en självständig individ med egna rättigheter och rätt att uttrycka sina synpunkter som samtidigt har rätt till stöd och skydd.

Utskottets ställningstagande

Det är betydelsefullt att statens bidragsgivning till barn- och ungdomsidrotten har fokus på barnens rättigheter. Utskottet delar därför regeringens uppfattning att statens mål och syfte med idrotten bör utökas på så sätt att statsbidraget för barn och ungdomar ska lämnas till verksamhet som bedrivs ur ett barnrättsperspektiv. I likhet med regeringen anser utskottet också att en välplanerad elitidrottsverksamhet kan leda till att framför allt flickor och pojkar får goda förebilder för sitt eget idrottande. Utskottet ställer sig därför positivt till att målet även kompletteras med att stöd kan lämnas till verksamhet som stärker idrottsutövares internationella konkurrenskraft. Det innebär att utskottet tillstyrker regeringens förslag (punkt 1).

Idrott på barns och ungdomars egna villkor

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen avslår motionsförslag om att stärka möjligheterna för barn och ungdomar att ta del av den offentligt stödda idrottsverksamheten med hänvisning till att nuvarande insatser inom området är tillräckliga och förenliga med barnkonventionen.

Jämför reservation 1 (s, v, mp).

Propositionen

Regeringen bedömer att all verksamhet inom barn- och ungdomsidrotten bör vara förenlig med FN:s konvention om barnets rättigheter (s. 23 f.). Det är endast de idrottsföreningar som bedriver en verksamhet som är förenlig med barnkonventionen som bör få ta del av det statliga stödet. Att ha ett barnrättsperspektiv i sitt arbete innebär att idrottsföreningars styrelseledamöter och idrottsledare på olika nivåer bör sätta barnet i fokus och analysera vilka konsekvenser ett beslut eller en åtgärd har för ett barn eller en grupp av barn. Regeringen konstaterar att insatser behöver göras för att precisera och informera om barnkonventionens närmare tillämpning på idrottens barn- och ungdomsverksamhet. Det bör enligt regeringen ankomma på Sveriges Riksidrottsförbund (RF) att ta initiativ till sådana insatser.

Motionerna

I motion Kr2 av Margareta Israelsson m.fl. (s) anser motionärerna att möjligheterna för alla barn och ungdomar att ta del av den offentligt stödda idrottsverksamheten bör stärkas (yrkande 1). Även i motion Kr1 av Torbjörn Björlund m.fl. (v) yrkande 1 samt motion Kr3 av Gunvor G Ericson m.fl. (mp) yrkande 1 anser motionärerna att möjligheterna bör stärkas för alla barn och ungdomar att i enlighet med barnkonventionen kunna ta del av den offentligt stödda idrottsverksamheten. I samtliga motioner behandlas frågan om hur man ska få ungdomar att delta i och fortsätta med olika slags idrott. I motionerna påpekas vidare att det är särskilt viktigt att beakta flickorna som grupp i barn- och ungdomsidrotten och att gjorda satsningar på tjejidrott måste bibehållas och vidareutvecklas.

Utskottets ställningstagande

Utskottet vill inledningsvis uppmärksamma att det finns olika definitioner på vad som avses med barn och ungdomar åldersmässigt.

I FN:s konvention om barnets rättigheter avses med barn varje människa under 18 år.

I förordningen (1999:1177) om statsbidrag till idrottsverksamhet avses med barn och ungdomar personer mellan 7 och 25 år. Enligt RF:s idéprogram Idrotten Vill från 1995 (reviderat 2005)1 [ Idrotten Vill – utvärdering av barn- och ungdomsidrott, (FoU-rapport 2007:1).] avses med barnidrott i allmänhet idrott t.o.m. 12 års ålder, och med idrott för ungdom avses åldrarna 13–20 år.

Det lokala aktivitetsstödet (LOK-stödet) betalas ut till lokala idrottsföreningar som bedriver barn- och ungdomsverksamhet och är medlemmar i något av RF:s specialidrottsförbund. Bidragsberättigade deltagare är barn och ungdomar i åldern 7–20 år och ledare i åldern 13–20 år. För deltagare och ledare inom handikappidrott finns ingen övre åldersgräns.

Utskottet noterar att propositionens förslag innebär att all verksamhet inom barn- och ungdomsidrotten bör vara förenlig med FN:s konvention om barnets rättigheter. Som regeringen också konstaterar betyder detta att ordet barnrättsperspektiv ska tolkas med utgångspunkt i barnkonventionen. Således avses med barn i detta sammanhang barn och ungdomar i åldern 0–17 år. Enligt utskottets mening kan det finnas anledning att överväga om inte de övriga åldersgrupperingar som används vid bidragsgivningen till barn och ungdomar bör anpassas till barnkonventionens åldersbegrepp. Utskottet vill även liksom regeringen betona att de som är ansvariga inom idrotten på olika nivåer måste ha kunskap om barnkonventionens innehåll samt ha förståelse för dess tillämpning så att barnrättsperspektivet kan omsättas i de egna verksamheterna. Utskottet har därutöver ingenting att invända mot regeringens bedömning om att all verksamhet inom barn- och ungdomsidrotten bör vara förenlig med FN:s konvention om barnets rättigheter.

När det gäller frågan om att stärka möjligheterna för barn och ungdomar att ta del av den offentligt stödda idrottsverksamheten vill utskottet framhålla att syftet med statsbidraget till idrottsverksamhet är att stödja verksamheter som bl.a. bidrar till att utveckla barns och ungdomars intresse och benägenhet för motion och idrott samt deras möjligheter att utöva inflytande över och ta ansvar för sitt idrottande. Vidare präglas de riktlinjer för barn- och ungdomsidrotten som finns formulerade i RF:s idéprogram Idrotten Vill av ett barnrättsperspektiv. Bland annat sägs där att idrott för barn ska vara lekfull, allsidig och bygga på barnens egna behov och förutsättningar samt att idrottsföreningarna ska erbjuda alla barn en kamratlig och trygg social miljö. Övergången mellan barn- och ungdomsidrotten ska ske successivt och hänsyn ska tas till individernas olika behov, förutsättningar och utvecklingstakt. Inom ungdomsidrotten ska vidare även hänsyn tas till ungdomars olika behov av breddidrott och tävlingsinriktad elitidrott.

RF har utvärderat i vilken utsträckning som föreningsidrottens barn- och ungdomsverksamhet bedrivs i enlighet med värderingarna och riktlinjerna i idéprogrammet Idrotten Vill. I rapporten framkommer att föreningarnas (och deras medlemmars) medvetenhet om idrottsrörelsens ideal har ökat tack vare Idrotten vill och de särskilda insatser som har gjorts för att sprida kunskap i frågan.

Genom statens satsningar på Idrottslyftet, som avses pågå under innevarande mandatperiod, tillförs idrottsrörelsen 500 miljoner kronor per verksamhetsår. Det övergripande målet med Idrottslyftet är att öppna dörrarna till idrotten för fler barn och ungdomar och att göra insatser för att få dem att idrotta högre upp i åldrarna.

Utskottet anser att de insatser som för närvarande görs inom barn- och ungdomsidrotten är tillräckliga för att alla barn och ungdomar, i enlighet med barnkonventionen, ska kunna ha möjlighet att ta del av den offentligt stödda idrottsverksamheten. Utskottet föreslår därför att riksdagen avslår motionerna Kr1 (v) yrkande 1, Kr2 (s) yrkande 1 och Kr3 (mp) yrkande 1.

Fördelning av statligt stöd till idrottsverksamhet

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen avslår motionsyrkanden om statligt stöd till icke-organiserad idrott samt till Svenskt Friluftsliv. Den fortsatta beredningen av aktuella utredningsförslag bör avvaktas.

Jämför reservation 2 (s, v, mp).

Propositionen

Regeringen bedömer att nuvarande ordning med RF som bidragsfördelande instans, i enlighet med vad regeringen bestämmer, tills vidare bör bestå. Regeringen gör sin bedömning mot bakgrund av följande resonemang.

Ett förändrat system med innebörden att statens stöd till idrott även ska kunna ges till organisationer utanför RF kan innebära att regeringen själv måste avgöra vilka aktiviteter som ska anses berättigade till stöd, vilket skulle kunna begränsa idrottsrörelsens självständighet och vilja till utveckling av idrottsbegreppet. Den nuvarande ordningen förutsätter emellertid att RF har en generös inställning till att acceptera nya medlemmar och att olika specialidrottsförbund (SF) även i fortsättningen visar en öppenhet mot nya idrotter, grenar och stilar. Det är vidare viktigt att idrottens organisationer i sin användning av statliga bidrag inte otillbörligen snedvrider konkurrensen med utomstående näringsidkare. Mot den bakgrunden bedömer regeringen att nuvarande ordning med RF som bidragsfördelande instans, i enlighet med vad regeringen bestämmer, tills vidare bör bestå.

Motionerna

Margareta Israelsson m.fl. (s) föreslår i motion Kr2 att regeringen bör utreda det framtida statliga stödet till icke-organiserad idrott samt till Svenskt Friluftsliv (yrkande 8).

I motion Kr1 av Torbjörn Björlund m.fl. (v) yrkande 7 och i motion Kr3 av Gunvor G Ericson m.fl. (mp) yrkande 6 finns motsvarande yrkanden om framtida statligt stöd till icke-organiserad idrott och till Svenskt Friluftsliv.

Utskottets ställningstagande

Utskottet har ingenting att invända mot regeringens bedömning att nuvarande ordning med Sveriges Riksidrottsförbund (RF) som bidragsfördelande instans tills vidare bör bestå.

Motioner om frågor som rör friluftslivet finns behandlade i utskottets nyligen framlagda betänkande 2008/09:KrU7 Folkbildning och friluftsliv. Utskottet har där föreslagit att riksdagen ska avslå de aktuella motionsförslagen i det betänkandet med hänvisning till att man bör avvakta den fortsatta beredningen av utredningsförslagen i Rörelser i tiden (SOU 2007:66) och Myndigheten för miljön – en granskning av Naturvårdsverket (SOU 2008:62).

Utskottet anser att någon annan bedömning inte bör göras i detta sammanhang och föreslår därför att riksdagen avslår även motionerna Kr1 (v) yrkande 7 och Kr2 (s) yrkande 8 och Kr3 (mp) yrkande 6.

Uppföljning och återrapportering av statens stöd till idrotten

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen avslår motionsförslag om att ansvaret för att utvärdera idrottspolitikens resultat och bedöma dess effekter ska ges till en fristående aktör. Riksdagen avslår även motioner med förslag på de indikatorer som ska ligga till grund för uppföljningen.

Jämför reservation 3 (s, v, mp).

Propositionen

Regeringen bedömer att Centrum för idrottsforskning (CIF) bör ansvara för att genomföra en regelbunden och långsiktig uppföljning av statens idrottsstöd. Uppföljningen bör ha formen av en fortlöpande bevakning av det statliga idrottsstödets betydelse utifrån ett antal indikatorer, fördjupade analyser och kompletterande forskning samt genom en bevakning av forskningsresultat med relevans för statens stöd till idrotten. CIF bedöms behöva komplettera och bredda kompetensen i sin organisation för att kunna följa upp statens stöd till idrotten. Vidare anser regeringen att ett uppföljningssystem ska utformas av CIF baserat på en uppsättning indikatorer, liktydig med ett antal kvantifierbara och mätbara mått, vilka ska spegla tillstånd och förändringsprocesser.

Regeringen anser vidare att Sveriges Riksidrottsförbunds återrapportering bör vara inriktad på kvantitativa resultatmått. I tidsbegränsade och särskilt utpekade satsningar bör dock alltid medel för kvalitativa och oberoende utvärderingar ingå när bidrag beviljas.

Motionerna

I motion Kr2 av Margareta Israelsson m.fl. (s) yrkande 2 föreslås att regeringen ska återkomma med ett förslag om att ansvaret för att utvärdera idrottspolitikens resultat och bedöma dess effekter ska ges till en fristående aktör. Uppdraget ska således inte ges till Centrum för idrottsforskning (CIF). I motionens yrkande 3 föreslås vidare att sexuell läggning läggs till som indikator i verksamhetsuppföljningen för att tillgodose HBT-gruppens särskilda behov inom idrotten.

Även i motion Kr3 av Gunvor G Ericson m.fl. (mp) yrkande 2 föreslås att regeringen ska återkomma med ett förslag på att en fristående aktör ska få ansvaret för att utvärdera idrottspolitikens resultat och bedöma dess effekter. I motionens yrkande 3 föreslås vidare att sexuell läggning läggs till som indikator i verksamhetsuppföljningen för att tillgodose HBT-gruppens särskilda behov inom idrotten.

I motion Kr1 av Torbjörn Björlund m.fl. (v) finns motsvarande yrkanden om att en fristående aktör bör få ansvaret för utvärderingen (yrkande 2). Motionären föreslår vidare att frågor angående personer med funktionsnedsättning, HBT-personer och idrottens integrerande funktion läggs till som målområden avseende indikatorer för verksamhetsuppföljning (yrkande 3).

Utskottets ställningstagande

Riksrevisionen har i en tidigare genomförd granskning av bl.a. formerna för Riksidrottsförbundets fördelning av statsbidrag till idrottsrörelsen kommit fram till att det finns brister i regeringens kontroll, uppföljning och återrapportering till riksdagen av stödet till idrottsrörelsen. I ett tillkännagivande till regeringen 2005 ansåg riksdagen att regeringen tydligare bör redovisa för riksdagen hur bl.a. idrottsrörelsen utnyttjar de bidrag som staten beviljar varje år (bet. 2004/05:KrU6, rskr. 2004/05:195). Utskottet ser förslagen i propositionen i detta avseende som ett svar på riksdagens tidigare gjorda tillkännagivande.

När det gäller frågan om den organisation som ska svara för uppföljningen av statens stöd till idrotten vill utskottet framföra följande. Dagens uppföljningssystem bygger på att RF förser regeringen med kvantitativa uppgifter om stödets fördelning och effekter. I likhet med regeringen anser utskottet att formerna för uppföljningen bör utvecklas så att det skapas en tydlig ansvars- och arbetsfördelning mellan idrottsrörelsen och staten. RF ska ansvara för återrapporteringen till regeringen av hur statsbidraget till idrotten fördelats och använts. Staten själv ska följa upp och analysera om idrottspolitikens mål och syfte har uppnåtts. Utskottet anser därför att det är naturligt att det organ som får ansvara för uppföljningen har en nära koppling till såväl staten som idrotten. Eftersom denna organisation dessutom måste kunna hantera de utvalda indikatorerna och forskningsinsatserna, utveckla mätinstrumenten, ha kapacitet att genomföra uppföljningarna långsiktigt samt ha god sakkunskap om idrottssektorn är enligt utskottets mening regeringens förslag väl avvägt. Med hänvisning till det nu sagda finns det från utskottets sida ingenting att invända mot att ansvaret för uppföljningen av statens idrottsstöd läggs på Centrum för idrottsforskning (CIF), som är statens sektorsorgan för forskning på idrottens område. Motionerna Kr1 (v) yrkande 2, Kr2 (s) yrkande 2 och Kr3 (mp) yrkande 2 avstyrks därför. Utskottet har heller ingenting att invända mot regeringens förslag om återrapporteringskrav.

Regeringen anser vidare att CIF ska ta fram ett uppföljningssystem som är baserat på en uppsättning indikatorer. Det innebär att CIF ska ta fram såväl uppföljningssystemet som de indikatorer som ska ligga till grund för uppföljningen. Regeringen föreslår endast vissa övergripande kännetecken för indikatorssystemet, såsom att analysen av indikatorerna ska integrera ett funktionsnedsättnings-, jämställdhets-, integrations- och barnrättsperspektiv samt att de fem målområdena för statens idrottspolitik ska ligga till grund för systemet. Det kan därvid konstateras att en utgångspunkt för statens idrottspolitik är att alla – oavsett ålder, kön, sexuell läggning, social, etnisk och kulturell bakgrund samt funktionsnedsättning – ska vara lika välkomna i den idrottsliga gemenskapen (se s. 18 i propositionen). Utskottet finner därför inte anledning att tillstyrka motionerna Kr1 (v) yrkande 3, Kr2 (s) yrkande 3 och Kr3 (mp) yrkande 3. Utskottet föreslår således riksdagen att motionerna avslås.

Statens stöd till specialidrott vid riksidrottsgymnasier

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen avslår motioner om den föreslagna utökningen av stöd till specialidrott vid riksidrottsgymnasier med hänvisning till att regeringens avgränsning är väl avvägd.

Jämför reservation 4 (s, v).

Propositionen

Regeringen konstaterar att syftet med stödet till riksidrottsgymnasier är att underlätta för ungdomar att kombinera en elitsatsning inom idrott med gymnasiestudier. Systemet med riksidrottsgymnasier kan både vara en strategi för att främja talangutveckling inom elitidrotten och ett sätt att motivera unga med stort idrottsintresse att fullfölja en gymnasieutbildning. Enligt 6 § 4 förordningen (1999:1177) om statsbidrag till idrottsverksamhet kan dock endast kommunala huvudmän tilldelas statsbidrag för riksidrottsgymnasier. Fristående gymnasieskolor är således exkluderade från statsbidrag. Regeringen bedömer att detta är allt för begränsande och anser därför att även fristående gymnasieskolor bör kunna få del av statens stöd till specialidrott vid riksidrottsgymnasier.

Motionerna

I motion Kr2 av Margareta Israelsson m.fl. (s) efterlyser motionärerna en bredare och djupare konsekvensanalys som inte enbart tar hänsyn till de fristående gymnasierna utan även de regionala och kommunala idrottsgymnasierna (yrkande 5). Analysen bör även innefatta parametrar som lokalisering av arenor och anläggningar, boendemöjligheter för elever, elitidrottscentrum, utvecklingsstöd samt övrig kommunal och regional infrastruktur av betydelse för verksamheten. Motionärerna anser att nuvarande system bör bibehållas i avvaktan på en genomförd analys.

I motion Kr1 av Torbjörn Björlund m.fl. (v) efterlyser motionärerna en bredare och djupare konsekvensanalys som tar hänsyn till vad samhället kan bidra med till de lokala och regionala idrottsgymnasierna, exempelvis lokalisering av arenor och anläggningar, elitidrottscentrum och utvecklingsstöd. Motionärerna motsätter sig förslaget att fristående gymnasieskolor ska kunna få del av statens stöd till specialidrott vid riksidrottsgymnasier eftersom man anser att kraven på dessa gymnasier behöver ha en stabil offentlig verksamhet som grund (yrkande 4).

Utskottets ställningstagande

Utskottet delar regeringens bedömning att även fristående gymnasieskolor bör kunna tilldelas statsbidrag i detta hänseende och finner att den avgränsning som regeringen har gjort är väl avvägd. Utskottet kan därmed inte biträda förslagen i motionerna Kr1 (v) yrkande 4 och Kr2 (s) yrkande 5.

Internationella idrottsevenemang

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen avslår motionsförslag om stöd till internationella idrottsevenemang med hänvisning till att regeringens beredning av frågan inte bör föregripas. Riksdagen avslår även motionsförslag om att Sverige ska ansöka om att få arrangera olympiska vinterspel samt förslag om att Sverige och Danmark gemensamt ska arrangera sommar-OS i Öresundsregionen.

Jämför reservation 5 (s, v, mp).

Propositionen

Regeringen bedömer att det är viktigt att främja att internationella idrottsevenemang arrangeras i Sverige, särskilt sådana evenemang som bidrar till att idrottsliga och andra positiva värden uppstår. Regeringen anser att detta kan bidra till ökad kunskap, förtydligat ansvar och leda till ett närmare samarbete mellan idrottsrörelsen, turistnäringen, det allmänna och andra intressenter. Det är viktigt att evenemang uppvisar en ekonomi i balans och att miljöaspekter har beaktats. En ansvarig arrangör, vanligtvis en idrottsorganisation, måste kunna visa på en god organisatorisk och teknisk kompetens att arrangera evenemang av detta slag. Vidare måste behövliga arenor finnas på plats eller vara planerade och finansierade. Befintlig infrastruktur bör i allt väsentligt kunna utnyttjas. Det är viktigt att särskilt främja sådan verksamhet som bidrar till att idrottsliga och andra positiva värden uppstår. Regeringen anser att ett långsiktigt, strategiskt samarbete mellan staten, idrottsorganisationer och på sikt kommunerna, turistnäringen och andra intressenter bör inledas för att bygga upp en nationell kompetens. Avsikten är att samarbetet ska vara ett stöd för främst idrottens organisationer inför och under en kandidatur för att få stora internationella evenemang till Sverige. Regeringen uttalar i propositionen att frågan behöver beredas vidare och avser därefter att återkomma i ärendet.

Motionerna

Margareta Israelsson m.fl. (s) föreslår i motion Kr2 att regeringen aktivt bör stödja tillkomsten av fler internationella evenemang i Sverige (yrkande 6) och påtalar att det inte behövs mer strategiskt tänkande från regeringens sida. Statens stöd bör vara inriktat på att dessa evenemang långsiktigt bidrar till en hållbar utveckling såväl ekologiskt, socialt som ekonomiskt.

Även i motion Kr1 av Torbjörn Björlund m.fl (v) yrkande 5 och i motion Kr3 av Gunvor G Ericson m.fl. (mp) yrkande 4 föreslås att regeringen bör stödja tillkomsten av fler internationella evenemang i Sverige på ett sådant sätt att evenemangen långsiktigt bidrar till en hållbar utveckling ekologiskt, socialt och ekonomiskt.

I fem motioner väckta under allmänna motionstiden 2008 tas också upp frågor om större idrottsevenemang.

Lars-Ivar Ericson och Maria Kornevik Jakobsson (båda c) konstaterar i motion Kr333 att goda kommunikationer och inkvarteringsmöjligheter inom Öresundsregionen samt ett stort publikunderlag från norra Europa är faktorer som gör att ett sommar-OS skulle kunna arrangeras av Sverige och Danmark gemensamt. Danmark har en vilja att arrangera ett OS och det finns ett intresse av att göra en gemensam ansökan med Sverige om att få arrangera sommar-OS 2024. Nuvarande regelverk innebär att det inte är möjligt för två länder att arrangera ett OS tillsammans. Det finns dock en öppenhet för att ändra denna regel.

I motion Kr208 av Hans Backman (fp) föreslår motionären att förutsättningarna för att anordna ett OS-vinterspel i norra Sverige med Östersund som huvudort bör undersökas. Motionären anser att det vore önskvärt med ett samarbete med andra närliggande vintersportorter, exempelvis med resultat att en OS-turnering i ishockey förläggs i Gävle. Ett starkt stöd från staten inför ett ansökningsförfarande skulle enligt motionären underlätta och stärka möjligheten för en sådan ansökan att nå framgång.

Sven Bergström och Per Åsling (båda c) anser i motion Kr297 att det efter framgångarna med VM i Åre 2007 och skidskytte-VM i Östersund 2008 nu är dags att få till stånd ett målmedvetet och långsiktigt arbete för ett vinter-OS i Sverige. Sverige, som aldrig har varit värd för olympiska vinterspel, borde enligt motionärerna ha goda chanser att tilldelas ett vinter-OS. Motionärerna anser att regering och riksdag tydligt bör ta ställning för att Sverige ska ansöka om att få arrangera vinter-OS.

Roland Bäckman (s) anser i motion Kr233 att regeringen bör ta initiativ till att Sverige blir värdnation för de olympiska spelen. Enligt motionären följer många positiva effekter med på köpet av stora idrottsevenemang. Hela värdens fokus ligger på landet under en lång period. Export, turism, kultur och socialt utbyte utvecklas och stimuleras av sådana arrangemang. Ett stort idrottsevenemang stimulerar även folkhälsan positivt.

Thomas Eneroth m.fl. (s) anser i motion N431 att Sverige bör utlysa ett idrottsår. Under idrottsåret ska flera internationella evenemang inom idrott arrangeras. Motionärerna anser att staten – i samarbete med kommuner, föreningar och företag – måste ta ett ökat ansvar för att locka evenemang till Sverige. En strategi för genomförandet bör tas fram och regeringen bör samordna och fokusera resurserna för bästa genomslag.

Utskottets ställningstagande

Frågan om stöd till internationella idrottsevenemang i Sverige har behandlats av Utredningen om alternativa modeller för finansiering av ytterligare gemensam marknadsföring av Sverige som resmål. I sitt betänkande Tillväxt genom turistnäringen (SOU 2007:32) föreslår utredningen att staten ska utarbeta en nationell strategi för stora internationella evenemang inom idrott och kultur samt för stora internationella sammankomster inom mötesindustrin. Utredningen föreslår även att en särskild evenemangsorganisation bildas som kan ge kompetensstöd och ekonomiskt stöd till arrangörer av vissa evenemang. Frågor om internationella evenemang bereds för närvarande i Regeringskansliet i samarbete med Sveriges Riksidrottsförbund, Tillväxtverket och Visit Sweden AB. Utskottet anser liksom regeringen att det är viktigt att främja att internationella idrottsevenemang arrangeras i Sverige men finner inte anledning att föregripa regeringens beredning av frågan. Utskottet avstyrker därför motionerna Kr1 (v) yrkande 5, Kr2 (s) yrkande 6, Kr3 (mp) yrkande 4 och N431 (s).

Motionsförslag om att Sverige ska ansöka om att få arrangera olympiska vinterspel har tidigare avslagits av utskottet, senast i betänkandena 2006/07:KrU5 och 2007/08 KrU7. Då liksom tidigare konstaterade utskottet att det enligt Internationella Olympiska kommitténs (IOK) regler är en nations olympiska kommitté tillsammans med en stad eller en kommun som äger rätten att ansöka om att få arrangera ett olympiskt spel. Vidare krävs det enligt Sveriges Olympiska kommitté (SOK) att idrotten är enig, att RF ställer sig bakom ansökan, att näringslivet inte enbart lokalt är en stark part samt att regeringen ger klartecken för att SOK ska kunna gå vidare med en ansökan.

Utskottet har i samma motionsbetänkanden som ovan avslagit förslag om sommar-OS i Öresundsregionen med motiveringen att gällande regler inte tillåter två länder att arrangera ett sommar-OS. Vidare har idrottsminister Lena Adelsohn Liljeroth i november 2006 som svar på en fråga anfört att hon inte avser ta några initiativ i frågan eftersom den internationella olympiska kommittén i sina beslut tydligt visat att den inte föredrar ett delat värdskap för spelen mellan olika länder (2006/07:136).

Med hänvisning till det anförda avstyrker utskottet även motionerna Kr208 (fp), Kr233 (s), Kr 297 (c) och Kr333 (c).

Framtida statlig finansiering av svensk idrott

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen godkänner regeringens förslag om en framtida statlig finansiering av svensk idrott. Riksdagen avstyrker motionsförslag om en kontrollstation för uppföljning av statens stöd till idrotten.

Jämför reservation 6 (s, v, mp).

Propositionen

Regeringen föreslår (punkt 2) att det bidrag till svensk idrott som beräknas som en andel av det totala överskottet från AB Svenska Spel upphör och ersätts av ett stabilt och förutsägbart bidrag inom ramen för ett förhöjt statsanslag. Motsvarande princip ska gälla för den andel av det totala överskottet från Svenska Spel som tillfaller ungdomsorganisationerna. Även det generella spelbidraget till idrottsrörelsen ska ingå i statsanslaget till idrotten.

Motionerna

Margareta Israelsson m.fl. (s) begär i motion Kr2 ett tillkännagivande om att regeringen bör införa en kontrollstation under följande mandatperiod med syfte att följa upp utvecklingen av statens stöd till idrotten (yrkande 7).

I motionerna Kr1 av Torbjörn Björlund m.fl. (v) yrkande 6 och Kr3 av Gunvor G Ericson m.fl. (mp) yrkande 5 begär motionärerna motsvarande tillkännagivande.

Utskottets ställningstagande

Utskottet konstaterar att en bärande tanke bakom den budgetreform som genomfördes i mitten av 1990-talet är att statens inkomster och utgifter ska redovisas brutto över statsbudgeten. Att, som fallet varit med delar av idrottsstödet, nettoredovisa inkomster och utgifter vid sidan av statsbudgeten är alltså i princip inte förenligt med bruttoredovisningsprincipen. Riksdagen har emellertid tidigare ställt sig bakom den nuvarande ordningen. Den föreslagna nyordningen begränsar utrymmet under det för en treårsperiod fastställda utgiftstaket. Förändringar av detta slag brukar dock vanligtvis betraktas som en ”teknisk omläggning” som berättigar till en motsvarande höjning av utgiftstaket. Utskottet ställer sig mot denna bakgrund positiv till regeringens förslag om en framtida statlig finansiering av svensk idrott.

Den närmare utformningen av förslaget har ännu inte preciserats av regeringen. Frågan om en kontrollstation för uppföljning av statens stöd till idrotten bör därför enligt utskottets bedömning inte föranleda något initiativ från riksdagens sida. Utskottet avstyrker därför motionerna Kr1 (v) yrkande 6, Kr2 (s) yrkande 7 och Kr3 (mp) yrkande 5.

Svenska Spels befogenheter att fortsatt stödja svensk idrott

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen avstyrker motionsförslag om Svenska Spels befogenheter att stödja svensk idrott.

Jämför reservation 7 (s).

Motionen

Margareta Israelsson m.fl. (s) anser i motion Kr2 att de föreslagna förändringarna av stödet till idrotten inte bör inskränka Svenska Spels roll och möjlighet att på andra sätt stödja svensk idrott (yrkande 4). Det är enligt motionärerna även viktigt att markera att förändringarna inte påverkar behovet av en fortsatt reglerad ordning på spelområdet.

Utskottets ställningstagande

Förslaget om att Svenska Spels roll och möjligheter att på annat sätt stödja svensk idrott inte bör förändras av ett förhöjt statsanslag handlar, såsom utskottet har uppfattat det, om Svenska Spels möjligheter att sponsra idrott. Utskottet vill därvid framhålla att ett statligt bolags sponsring inte är en fråga för riksdagen. Utskottet avstyrker därför motion Kr2 (s) yrkande 4.

Övriga frågor för regeringens bedömning

I propositionen redovisar regeringen därutöver sin uppfattning i ett antal övriga frågor med anknytning till idrottsstödet. Regeringen framhåller bl.a. att

–     en samlad förbundsövergripande satsning bör göras för att stärka idrottens internationella konkurrenskraft

–     idrottsrörelsen bör utarbeta riktlinjer för hur denna satsning ska utformas utifrån det mål och syfte som regeringen och riksdagen beslutar

–     staten bör ange det mål och syfte som staten har med sin bidragsgivning

–     idrotten även i fortsättningen själv bör lägga fast målen för sin verksamhet

–     ett antal bestämmelser i förvaltningslagen bör vara tillämpliga på Riksidrottsförbundets verksamhet vid prövning av frågor om fördelning av statsbidrag till idrottsverksamhet.

Utskottet har inte heller i dessa frågor något att invända mot regeringens bedömning.

Övriga idrottsmotioner väckta under allmänna motionstiden

Svenska Spels stöd till idrotten

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen avslår motioner som rör Svenska Spels stöd till idrotten med hänvisning till att regeringens närmare utformning av förslaget bör avvaktas.

Jämför reservation 8 (s).

Motioner

Christer Adelsbo (s) anser i motion Kr255 att det är viktigt att idrottsstödet inte blir beroende av tillfälliga konjunktursvängningar eller inriktningen på befolkningens spelande. Bidragen till idrottsrörelsen har på senare år ökat på grund av en positiv utveckling för Svenska Spel. Emellertid påverkas Svenska Spel av den ökande konkurrensen från internationella spelbolag. Motionären anser att den aktuella situationen bör ses över. Idrottsföreningarna bör ges en bättre långsiktig ekonomisk trygghet.

I motion Kr241 önskar Krister Örnfjäder (s) att föreningslivet i Sverige ska uppmärksammas. Motionären påpekar att en del av intäkterna från AB Svenska Spel finansierar stora delar av idrottsrörelsen och att det är naturligt att verksamhetens största förmånstagare är barn- och ungdomsidrotten. Av Svenska Spels vinst 2006 gick drygt 1,3 miljarder till barn- och ungdomsverksamhet. Det finns enligt motionären en fara för att det sker en försäljning av AB Svenska Spel, vilket skulle få negativa konsekvenser för det svenska föreningslivet.

Billy Gustafsson (s) pekar i motion Kr282 på att frivilligt och oavlönat arbete ofta utgör grunden för den ungdomsverksamhet som många idrottsföreningar bedriver. Pengar har kunnat tillföras dessa föreningar genom lotterier och liknande. Dessa intäkter har emellertid minskat på senare tid och har inneburit att det blivit svårare att bedriva verksamheten på en önskvärd nivå. Det bör därför övervägas om en översyn bör inledas om hur förutsättningar kan skapas för att dessa verksamheter ska kunna utvecklas. En fråga som översynen bör omfatta är om en del av Svenska Spels vinster skulle kunna användas för detta ändamål.

Utskottets ställningstagande

I ovanstående avsnitt om framtida statlig finansiering av svensk idrott ställer sig utskottet positivt till regeringens förslag om att införa ett stabilt och förutsägbart bidrag till svensk idrott inom ramen för ett förhöjt statsanslag. Eftersom utskottet anser att man bör avvakta regeringens närmare utformning av förslaget finns det inte någon anledning att föregripa regeringens ställningstagande i frågan. Utskottet vill vidare peka på att frågor som berör Svenska Spel har behandlats av Spelutredningen i betänkandet En framtida spelreglering (SOU 2008:124). Spelutredningen har bl.a. kommit fram till att det inte är aktuellt att göra någon bedömning av förutsättningarna för att sälja vissa delar av Svenska Spel. Motionerna Kr241 (s), Kr255 (s) och Kr282 (s) avstyrks.

Dopning

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen avslår motionsförslag om att anslaget till RF för insatser mot dopning ska ses över samt frågan om regeringen bör utreda en självständig nationell antidopningsverksamhet.

Jämför reservation 9 (s, mp).

Motionerna

Margareta Israelsson m.fl. (s) föreslår i motion Kr2, som väckts i anslutning till propositionen, att regeringen skyndsamt utreder frågan om en självständig nationell antidopningsverksamhet (yrkande 9). Gunvor G Ericson m.fl. (mp) har i motion Kr3, som också väckts i anslutning till propositionen, väckt ett motsvarande yrkande (yrkande 7).

Lars Lilja och Britta Rådström (båda s) föreslår i motion So433 att anslaget för antidopningsarbetet bör ses över för att arbetet mot dopning ska kunna intensifieras och för att förnyade åtaganden i samband med Världsantidopingkoden – som beslutats av World Anti-Doping Agency, WADA – ska kunna klaras (yrkande 1). Vidare föreslår motionärerna att en ny och från idrottsrörelsen självständig antidopningsorganisation bör övervägas enligt WADA:s krav (yrkande 2). Enligt motionärerna ställer regelverket nya och hårdare krav på de nationella antidopningsorganisationerna (NADO). Detta innebär ett betydande administrativt merarbete för Riksidrottsförbundets antidopinggrupp, vilket inte är möjligt inom nuvarande ekonomiska ramar utan att kontrollverksamheten blir lidande.

Bakgrund

Sedan 1999 leds och samordnas det internationella antidopningsarbetet av WADA, en internationell oberoende organisation med uppgift att främja och samordna kampen mot dopning inom idrotten i alla dess former. Wada består av företrädare från såväl idrottsrörelsen som från världens regeringar. En av WADA:s uppgifter är att utforma, följa upp och uppdatera Världsantidopingkoden, WADC, vars första version trädde i kraft 2004. En reviderad version av koden har trätt i kraft 2009. Riksidrottsförbundet som är ansvarigt för antidopningsarbetet i Sverige ska införa ändringarna i den reviderade versionen i RF:s olika regelverk, såsom RF:s dopingreglemente och olika föreskrifter.

Av regleringsbrevet för budgetåret 2009 framgår under anslag 13:1 Stöd till idrotten att Kammarkollegiet ska betala ut 23 miljoner kronor till RF för insatser mot dopning. Av dessa har 1,5 miljoner kronor beräknats för medfinansiering av vardera Dopinglaboratoriet och Dopingjouren vid Karolinska Universitetssjukhuset i Huddinge. Statens bidrag till RF är bl.a. till för att genomföra det antidopningsprogram som bygger på Världsantidopingkoden.

RF:s 68 specialförbund har egna antidopningsprogram och de 21 distriktsförbunden arbetar förebyggande mot dopning. Sedan 1981 har RF tagit 55 000 dopningsprov. De senaste åren har antalet dopningsfall inom idrotten sjunkit, och dopning har påvisats i mindre än 0,5 % av proven. Dopningskontrollerna görs alltid utan förvarning, främst på junior- och seniorelit, men även motionärer kan bli testade.

RF ingriper endast mot dopning inom idrottsrörelsen men inte mot organisationer utanför RF, exempelvis gym eller i verksamheter med idrottsliknande verksamhet.

RF har utrett om den nationella antidopningsorganisationen (NADO) ska vara en integrerad del av RF, som den är i dag, eller ligga utanför RF. Det förslag som ges i RF:s antidopingutredning från november 2008 Stärkt oberoende – förbättrad folkhälsa är att RF ska föreslå regeringen att låta utreda de närmare formerna för en från idrotten fristående nationell antidopningsorganisation – NADO – som ska ledas med ett delat ansvar mellan staten och idrottsrörelsen (RF). Ett skäl som nämns i rapporten för ett oberoende organ är att dopningsproblematiken i dag berör en betydligt vidare verksamhet än den som bedrivs inom RF:s ram. Rapporten har remitterats till förbundets medlemsorganisationer och till andra berörda interna organ.

Utskottets ställningstagande

Utskottet ser mycket positivt på det aktiva antidopningsarbete som bedrivs inom RF. Som ovan angetts erhåller RF från anslag 13:1 Stöd till idrotten 23 miljoner kronor för insatser mot dopning. Av detta belopp är 3 miljoner kronor avsedda för särskilda ändamål. I övrigt ankommer det på idrottsrörelsen att själv bestämma hur tilldelade anslagsmedel ska fördelas. Frågan om en från RF fristående antidopningsorganisation bereds för närvarande av RF och utskottet ser ingen anledning att föregripa detta arbete. Utskottet avstyrker mot bakgrund av det sagda motionerna Kr2 (s) yrkande 9, Kr3 (mp) yrkande 7 och So433 (s) yrkandena 1 och 2.

Näridrottsplatser

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen avslår motionsförslag med krav på förbättrad tillgång till näridrottsplatser med hänvisning till den kommunala självstyrelsen och till de medel som staten redan satsar på sådana idrottsanläggningar.

Jämför reservationerna 10 (s) och 11 (v).

Motionerna

Torbjörn Björlund m.fl. (v) förespråkar i motion Kr306 att det bör säkerställas att det finns en god tillgång till näridrottsplatser som inbjuder till spontan fysisk rörelse, andra idrottsplatser och arenor samt sådana anläggningar som möjliggör utövande av ett stort antal idrotter (yrkande 1). Motionärerna påpekar att det inte är ovanligt att nya bostadsområden uppförs utan att det i närområdet har skapats möjlighet till fysisk rörelse. Detta är enligt motionärerna ohållbart om man vill möjliggöra att fler barn blir fysiskt aktiva. Ur barnens perspektiv är det viktigt att det finns grönytor, lekparker men framför allt näridrottsplatser i närheten av hemmet. Ansvaret för att bygga näridrottsplatser bör ligga på kommunerna med bistånd från staten. Statliga bidrag till kommunerna ger en viktig signal om att dessa aktiviteter ska prioriteras. Därför bör statsbidragen till kommunerna öka generellt över tiden. I detta sammanhang är även riktade bidrag för detta ändamål viktiga.

Thomas Bodström (s) anser i motion Kr274 att det är viktigt att kommunala bollplaner rustas upp. Motionären konstaterar att idrottsutövandet i dag främst sker genom föreningsverksamhet och att det spontana spelandet har minskat avsevärt. En anledning till att det spontana fotbollsspelandet inte längre finns är den låga standarden på bollplaner, med bl.a. sprucken asfalt, halvmeterhögt gräs eller trasiga mål. Idrott får enligt motionären inte enbart handla om organiserad föreningsverksamhet.

Bakgrund

Kommunerna beslutar självständigt om tillgången till kommunala idrottsplatser.

Riksidrottsförbundet har ett anläggningsbidrag som får sökas av idrottsföreningar som är anslutna till Riksidrottsförbundet (RF). Bidrag kan beviljas för uppförande, om- och tillbyggnad av anläggning för idrotts- och friluftsliv (även s.k. näridrottsplats) som ägs eller för minst tio år disponeras av föreningen eller av ett av föreningen majoritetsägt bolag. RF har de senaste åren fått disponera 20 miljoner kronor för stöd till lokala anläggningar för barn- och ungdomsverksamhet.2 [ Regeringens beslut den 22 maj 2008 (dnr Ku2008/1018/MFI).]

Vidare är ökad tillgänglighet till anläggningar och idrottsmiljöer ett av flera prioriterade områden inom Idrottslyftet. Sveriges Riksidrottsförbund (RF) har i rapporten Ett år med Idrottslyftet utvärderat det första året 2007 med Idrottslyftet. I rapporten framkommer att ca 50 miljoner kronor har gått till ökad tillgänglighet, varav hälften av dessa medel har tilldelats storstadsdistrikten. Stöden från RF har medfört ytterligare stöd från kommuner och privata finansiärer. Sammanlagt har det medfört investeringar om drygt 465 miljoner kronor till detta ändamål till 38 olika idrotter. Av de 177 objekt som har erhållit bidrag dominerar bidragen till konstgräsplaner. Därtill har ett stort antal multisportanläggningar, många även näridrottsplatser, beviljats bidrag. En utvärdering av Idrottslyftets andra verksamhetsår ska lämnas till regeringen senast den 15 december 2009.

Utskottets ställningstagande

Utskottet vill i likhet med motionärerna understryka vikten av att det finns tillgång till idrottsplatser och andra anläggningar i närheten av hemmen. Det är enligt utskottets mening viktigt att underlätta för barn och ungdomar att utöva spontanidrott. Utskottet ser därför mycket positivt på de satsningar som görs av RF i frågan. Med hänvisning till den kommunala självstyrelsen och de medel som staten satsar på näridrottsplatser och andra idrottsanläggningar anser utskottet att motionerna inte bör tillstyrkas. Motionerna Kr274 (s) och Kr306 (v) yrkande 1 avstyrks.

Kampsport

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen avslår motionsförslag om att lagen (2006:1006) om tillståndsplikt för vissa kampsportsmatcher bör upphävas bl.a. med hänvisning till att regleringen behövs för att säkerställa en godtagbar säkerhet för deltagarna.

Motionerna

I motion Kr228 av Fredrik Schulte (m) föreslår motionären att lagen (2006:1006) om tillståndsplikt för vissa kampsportsmatcher bör annulleras och att lagen (1969:612) om professionell boxning bör återinföras. Motionären anser vidare att den senare lagen på sikt bör ersättas av en mer tidsenlig lag och att en utredning bör tillsättas i detta syfte (yrkande 1 och 2). Motionären påtalar att införandet av lagen om tillståndsplikt för vissa kampsportsmatcher inneburit att amatörtävlingar på klubb- och regionnivå blivit tillståndspliktiga. Detta har medfört stora kostnader för kampsportsförbunden eftersom tillstånden är avgiftsbelagda. De evenemang som berörs är till stor del tävlingar för barn och ungdomar. Enligt motionären är det olyckligt att de ökade kostnaderna drabbar ungdomar mest.

Kent Olsson (m) anser i motion Kr250 att det är hög tid att återigen tillåta professionell boxning i Sverige. De tillståndsvillkor som är knutna till tillstånd att anordna kampsportsmatch enligt lagen (2006:1006) om tillståndsplikt för vissa kampsportsmatcher innebär exempelvis att en match inte får överstiga 12 minuter, vilket omöjliggör större tävlingar. Detta innebär att Sveriges professionella boxare inte kan utöva sin sport yrkesmässigt i Sverige.

Bakgrund

Lagen (2006:1006) om tillståndsplikt för vissa kampsportsmatcher trädde i kraft den 1 september 2006 och har ersatt lagen (1969:612) om förbud mot professionell boxning.

Enligt den nu gällande regleringen får tävlings-, tränings- eller uppvisningsmatch i kampsport som tillåter slag, sparkar eller annat våld som avsiktligt träffar huvudet inte anordnas utan tillstånd. Ett tillstånd får förenas med villkor. Lagen behandlar professionell boxning på samma sätt som andra kampsporter som tillåter deltagarna att med våld träffa motståndarens huvud. I förarbetena till lagen3 [ Se regeringens proposition Lag om tillståndsplikt för vissa kampsportsmatcher, prop. 2005/06:147.] anges bl.a. att tillstånd endast får lämnas om kampsportens tävlingsregler och säkerhetsbestämmelser innebär en godtagbar säkerhet för deltagarna.

Frågor om tillstånd att anordna kampsport söks hos Länsstyrelsen i Örebro län. En särskild kampsportsdelegation har inrättats vid myndigheten och består av en ordförande, en medicinsk sakkunnig och en sakkunnig i idrott med kunskap om kampsporters regelverk.

För en ansökan om tillstånd att anordna en eller flera kampsportsmatcher tas en avgift ut om 600 kronor och för en ansökan om tillstånd att för viss tid eller tills vidare anordna kampsportsmatcher tas en avgift ut om 1 200 kronor. Om en ansökan om tillstånd att anordna en eller flera kampsportsmatcher prövas samtidigt som en ansökan om att för viss tid eller tills vidare anordna kampsportsmatcher tas avgift endast ut för den senare.

Dessutom kan nämnas att kampsportsdelegationen vid Länsstyrelsen i Örebro län i ett ärende rörande professionell boxning prövat frågan om en längre matchtid än 12 minuter effektiv tid – totalt 36 minuter – skulle tillåtas. Kampsportsdelegationen gjorde mot den bakgrunden bedömningen att den långa matchtiden inte kunde utgöra en godtagbar säkerhet för deltagarna och avslog ansökan med hänvisning till konstaterade brister bl.a. i fråga om matchlängd.4 [ Se beslut den 29 november 2006, dnr 216-16288-2006.]

Utskottets ställningstagande

I samband med behandlingen av propositionen 2005/06:147 Lag om tillståndsplikt för vissa kampsportsmatchar framhöll utskottet att den utredning som föregått propositionen visat att det av medicinska skäl behövs en lagreglering av kampsporterna och att syftet med en reglering bör vara att säkerställa en godtagbar säkerhet för deltagarna. Utskottet är fortfarande av den uppfattningen och anser inte att det finns skäl att nu upphäva eller ändra kampsportslagen. Motionerna Kr228 (m) yrkandena 1 och 2 och Kr250 (m) avstyrks därmed.

HBT-frågor

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen avslår motionsförslag som rör HBT-frågor med hänvisning till det arbete som sker inom idrottsrörelsen i frågan.

Jämför reservation 12 (s, v, mp).

Motionerna

I motion A402 av Maria Wetterstrand m.fl. (mp) yrkande 36 påpekar motionärerna att en sexistisk, homofobisk och rasistisk jargong är en del av kulturen inom vissa delar av idrottsrörelsen. Det är inte rimligt att staten stödjer verksamheter som tydligt exkluderar stora delar av befolkningen. Motionärerna anser därför att krav på aktivt arbete mot sexism, homofobi och rasism bör kopplas till bidragsgivningen till idrottsrörelsen.

I motion U323 av Birgitta Ohlsson m.fl. (fp) yrkande 21 anser motionärerna att ett aktivt arbete för att bekämpa homofobi och diskriminering bör vara en utgångspunkt för bidragsgivningen. Motionärerna påpekar att många homosexuella har mött rädsla, fördomar och våld i sitt idrottsutövande. Sådana attityder är inte acceptabla och strider mot samhällets strävan att motverka diskriminering av HBT-personer.

Börje Vestlund m.fl. (s) anser i motion Kr288 att det är viktigt att samhället på allvar arbetar med att frågor om idrott och HBT-personer prioriteras. Idrottsrörelsen bör verka för att homo-, bisexuella och transpersoner ses som positiva exempel på mångfald. Det kan göras genom att möjligheten att skapa pådrivande incitament ses över.

Marianne Berg m.fl. (v, c, mp) anser i motion Kr353 yrkande 2 att det är angeläget att HBT-personers situation i idrottsrörelsen uppmärksammas, inte minst i fråga om ungdomsidrottens roll att förmedla värderingar mot homofientlig jargong, dold eller öppen diskriminering eller mobbning av homofobisk eller HBT-fientlig karaktär.

Torbjörn Björlund m.fl. (v) anser i motion Kr306 yrkande 5 att det inte är acceptabelt med kränkande ordväxlingar som anspelar på bl.a. sexuell läggning eller etniskt ursprung. Motionären anser att det behövs utbildningsinsatser för att öka kunskapen i dessa frågor och att staten bör poängtera detta i sin bidragsgivning.

Bakgrund

En utgångspunkt för statens idrottspolitik är att alla – oavsett ålder, kön, sexuell läggning, social, etnisk och kulturell bakgrund samt funktionsnedsättning – ska vara lika välkomna i den idrottsliga gemenskapen.

I RF:s idéprogram Idrotten Vill, uppdaterat 2005, uttrycks att alla som vill ska ha rätt att vara med i föreningsdriven idrottsverksamhet oavsett nationalitet, etniskt ursprung, religion, ålder, kön eller sexuell läggning.

RF arbetar mot diskriminering på grund av sexuell läggning. RF uppdaterade 2006 sin policy och handlingsplan mot sexuell diskriminering från 2002. Policyn syftar till att motverka och förebygga diskriminering och trakasserier på grund av sexuell läggning och könstillhörighet. Den ska vidare ge riktliner, öka medvetenheten om frågorna och stödja specialidrottsförbunden (SF) så att de i sin tur kan underlätta för alla idrottsorganisationer att på ett bra sätt kunna hantera fall av orättvis eller kränkande behandling på grund av sexuell läggning.

RF:s verksamhetsinriktning 2006–2007 har en handlingsplan. I denna står att RF ska sprida kunskap och information om frågor rörande HBT, dvs. homo-, bi- och transsexualitet, och de berördas situation inom idrotten. Det görs genom information, utbildning, seminarier m.m.

RF och SISU Idrottsutbildarna har tagit fram ett utbildningsmaterial kring det sociala ledarskapet på en dvd-skiva. I det materialet ingår ett avsnitt om HBT-frågor med fakta, diskussionsfrågor och studievägledning. Inom Idrottslyftet sker en uppdatering av detta material som nu kommer att bli webbaserat.

RF hade vidare ett samarbete med Stockholm Pride 2007, som då hade sport som tema. Därefter har RF inlett ett samarbete med RFSL och Diskrimineringsombudsmannen (DO). Inom ramen för detta samarbete har ett arbete inletts tillsammans med AIK och Stockholmspolisens Idrottsförenings simsektion för att pröva och utveckla metoder för hur RF ska jobba vidare med frågan.

RF deltog även i det numera nedlagda Paraplyprojektet som skedde inom ramen för EU-programmet Equal. Projektets syfte var att öka intresset och kunskapen om mångfald och skapa opinion mot all diskriminering på grund av kön, etnicitet, funktionshinder och sexuell läggning.

Utskottets ställningstagande

Som framgår ovan arbetar RF aktivt med HBT-frågor. I utskottets betänkande 2007/08:KrU7 framhöll utskottet vikten av att detta arbete tränger ut i föreningarna och att aktiva, föräldrar och idrottsledare arbetar vidare med attityder och värderingar som hjälper till att öka förståelsen och respekten för skrivna och oskrivna regler inom idrotten. Utskottet vill i sammanhanget poängtera hur betydelsefullt det är att frågan diskuteras kontinuerligt inom idrottsrörelsen. Exempel på diskussionsämnen som föreslås i RF:s policy och handlingsplan mot sexuell diskriminering är frågeställningar om tränarens sociala roll som förebild, uppförande, jargong och språkbruk. Sammanfattningsvis ser utskottet positivt på det arbete som sker inom idrottsrörelsen. Med hänsyn till det anförda avstyrker utskottet motionerna Kr288 (s), Kr306 (v) yrkande 5, Kr353 (v, c, mp) yrkande 2, A402 (mp) yrkande 36 och U323 (fp) yrkande 21

En jämställd idrott

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen avslår ett motionsförslag om jämställdhet inom idrotten med hänvisning till att ett sådant arbete är prioriterat inom idrottsrörelsen.

Jämför reservation 13 (s, v, mp).

Motionen

Torbjörn Björlund m.fl. (v) föreslår i motion Kr306 att staten i sin bidragsgivning bör poängtera vikten av fortsatt arbete för en jämställd idrott (yrkande 4). Motionären framhåller att idrotten fortfarande styrs av en tydlig manlig norm och att idrottskvinnor i sitt idrottsutövande ständigt relateras till denna norm. Enligt motionären återstår det mycket att göra även om idrottsrörelsen varit aktiv i frågan.

Utskottets ställningstagande

Riksidrottsförbundet arbetar aktivt med frågor om jämställdhet.

Utskottet har i betänkandena 2006/07:KrU5 och 2007/08:KrU7 tidigare utförligt redovisat de insatser som görs på detta område. Utskottet har där också förutsatt att arbetet med att uppnå en jämställd idrott även fortsättningsvis prioriteras och intensifieras inom idrottsrörelsen. Med hänsyn till det anförda har utskottet tidigare avstyrkt motionsyrkanden snarlika det nu aktuella. Eftersom motionärerna nu inte framför något nytt i sak finner utskottet inte anledning att ompröva sitt tidigare ställningstagande. Utskottet avstyrker således motion Kr306 (v) yrkande 4.

Idrott för äldre

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen avslår ett motionsförslag om äldres tillgång till idrott med hänvisning till regeringens kommande ställningstagande i frågan.

Jämför reservation 14 (v).

Motionen

Torbjörn Björlund m.fl. (v) anser i motion Kr306 att regeringen bör återkomma med förslag till hur äldres tillgång till idrott och fysisk aktivitet ska säkras i landet (yrkande 2). Det bör enligt motionärerna finnas en strategi i alla kommuner för äldres rätt och möjlighet till idrott.

Utskottets ställningstagande

Socialutskottet har i sitt betänkande Äldrefrågor 2008/09:SoU8 behandlat motioner om hälsa och fysisk aktivitet för äldre. I betänkandet framkommer att Statens folkhälsoinstitut (FHI) i december 2008 redovisat ett regeringsuppdrag med förslag på fysiska aktivitetsprogram anpassade för äldres behov samt en kartläggning av goda exempel på hur man skapar mötesplatser inom närområdet som främjar äldre personers fysiska aktivitet och goda matvanor. Några förslag som ges i rapporten är uppsökande och förebyggande hembesök, motiverande samtal för att möjliggöra en varaktig beteendeförändring när det gäller matvanor och fysisk aktivitet samt fysisk aktivitet på recept. Socialutskottet har därvid förutsatt att regeringen utifrån rapportens förslag kommer att överväga vilka åtgärder som den bör föranleda och avstyrker därmed aktuella motioner i betänkandet.

Utskottet anser i likhet med socialutskottet att regeringens kommande ställningstagande i frågan bör avvaktas och avstyrker därmed motion Kr306 (v) yrkande 2.

Idrotten och miljön

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen avslår ett motionsförslag som behandlar miljö- och klimatfrågor med hänvisning till Riksidrottsförbundets arbete i frågan.

Jämför reservation 15 (v, mp).

Motionen

Torbjörn Björlund m.fl. (v) anser i motion Kr306 att staten i sin bidragsgivning bör betona ett fortsatt arbete för ökad kunskap i miljö- och klimatfrågor (yrkande 6). Motionärerna pekar på att motorsporten borde kunna bli en förebild med ett utvecklat miljöarbete i samarbete med miljöorganisationer. Idrotten skulle även enligt motionärerna kunna organisera sin verksamhet genom samåkning vid transporter till och från aktiviteter eller använda kollektivtrafiken.

Utskottets ställningstagande

Riksidrottsförbundet (RF) anser att driften av förbundets anläggningar och idrottens transporter, dess energi och bränsle är viktiga frågor för att minska idrottens klimatpåverkan. Frågan om en särskild klimatpolicy kommer att behandlas på RF:s stämma i maj 2009.

Riksidrottsförbundet har gett ut Idrottens miljöhandbok som ger stöd och tips för idrottens vardagliga miljöarbete.

Rutinerna för RF:s möjlighet att miljöcertifiera föreningar, förbund, arrangemang och anläggningar har ändrats fr.o.m. 2009. RF har introducerat idrottens egen miljöcertifiering – Grön idrott – som kan användas för att miljöcertifiera en förening, ett arrangemang, en klubblokal eller en anläggning. På föreningsnivå kan man certifiera sig på tre nivåer – guld, silver och brons. När det gäller arrangemang och klubblokal eller anläggning finns endast en nivå. Det kan konstateras att 20 föreningar har certifierats hittills på guldnivån, 64 på silvernivån och 86 på bronsnivån. Certifierade klubbar finns i stor omfattning inom motorsporten.

Med hänvisning till RF:s arbete i frågan föreslår utskottet därför riksdagen att avslå motion Kr306 (v) yrkande 6.

Resor och logi

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen avslår ett motionsförslag som behandlar kostnader för resor och logi m.m. inom idrottsrörelsen.

Jämför reservation 16 (v).

Motionen

Kristina Zakrisson och Karin Åström (båda s) påpekar i motion Kr231 att många klubbar och föreningar i norra Sverige som har långa resvägar till tävlingar måste avstå från att delta i utbildningar, rikstäckande sammankomster eller viktiga tävlingar på grund av för höga kostnader för resor och logi m.m. Motionärerna föreslår därför att initiativ bör tas för att jämna ut olikheterna mellan idrottsutövare i olika delar av landet vid statens och andra aktörers fördelning av anslag.

Utskottets ställningstagande

Det finns stora skillnader i kostnader för barns idrottande. I en nu sex år gammal undersökning av RF som riktades till föräldrar till barn i åldrarna 7–15 år framkommer bl.a. följande.5 [ Kostnader för idrott – en studie om barns idrottande 2003 (FoU 2004:2).] Ishockey och ridsport har förhållandevis höga totalkostnader (dvs. kostnader för avgifter, utrustning, resor och övriga kostnader). Även simning är en förhållandevis dyr idrott. Totalkostnaden för fotboll uppgår till mindre än en tredjedel av kostnaden för ishockey. Det går inte att utläsa några större skillnader i totalkostnader per idrott för storstad respektive glesbygd eller landsbygd. När det gäller ishockey är dock kostnaden cirka en tredjedel högre i storstad än i glesbygd eller landsbygd. Resekostnaderna skiljer sig väsentligt åt beroende på idrott. Ishockeyn har de högsta kostnaderna för resor. Anledningen till detta är sannolikt seriespel som ofta innebär tävling varje helg, varav hälften på bortaplan. Därefter kommer resekostnader för simning som är en förhållandevis tävlingsintensiv sport. Fotboll har de lägsta reskostnaderna av de nu jämförda idrotterna. Det kan i sammanhanget också konstateras att nivån på reskostnaderna även hänger samman med de idrottsliga ambitionerna hos individen och/eller laget. En högre ambition leder i de flesta fall till längre och dyrare resor. Resor till träning kan även bli kostsamma om individen är med i en förening en bit hemifrån.

RF lämnar årligen ett särskilt stöd till distriktsidrottsförbunden på Gotland och i Norrbotten som uppgår till ca 2,3 miljoner kronor. Gotlandsstödet är avsett för resor till och från ön. Stödet till Norrbotten är avsett för idrottsutbyte i Barentsregionen. I övrigt har specialidrottsförbunden tillfördelats medel för att jämna ut kostnaderna inom respektive idrott. Som exempel kan nämnas att Svenska fotbollförbundet har ett speciellt reseutjämningsbidrag till viktiga tävlingar, konferenser etc.

När det gäller utbildningsinsatser inom idrotten arrangeras ofta olika ledarutbildningar av distriktsidrottsförbunden på regional nivå, vilket innebär att utbildningarna äger rum på platser inom respektive distrikt. I de flesta fall då SISI Idrottsutbildarna arrangerar centrala konferenser och ledarutbildningar är eventuella kostnader inklusive resekostnader lika för deltagarna genom utjämningsbidrag.

För att få ned kostnaderna för resor och logi har RF slutit centrala avtal med bl.a. SJ, SAS, hotell och biluthyrningsfirmor.

Utskottet avstyrker med hänvisning till det anförda motion Kr231 (s).

Reservationer

Utskottets förslag till riksdagsbeslut och ställningstaganden har föranlett följande reservationer. I rubriken anges vilken punkt i utskottets förslag till riksdagsbeslut som behandlas i avsnittet.

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 2 borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i reservationen. Därmed bifaller riksdagen motionerna

2008/09:Kr1 av Torbjörn Björlund m.fl. (v) yrkande 1,

2008/09:Kr2 av Margareta Israelsson m.fl. (s) yrkande 1 och

2008/09:Kr3 av Gunvor G Ericson m.fl. (mp) yrkande 1.

Ställningstagande

Idrottsföreningarna tappar många ungdomar när de närmar sig tonåren, bl.a. på grund av att föreningarna ökar kraven på ungdomarna med fler träningstillfällen och olika specialsatsningar. Det finns sällan alternativ för de ungdomar som önskar fortsätta med sin idrott på en nivå som inte är lika träningsintensiv. Även äldre barn och ungdomar som är nybörjare inom en idrott bör tas om hand av idrotten. Satsningar som har gjorts på tjejidrott måste bibehållas och vidareutvecklas, oavsett träningsnivå. För att kunna möta dessa behov behövs det fler ledare som erbjuds rimliga villkor och bra utbildningar. Det är viktigt att överföra kunskaper till ledare om varför en ökande andel ungdomar lämnar idrotten. Vi anser därför att det är angeläget att möjligheterna för alla barn och ungdomar att ta del av den offentligt stödda idrottsverksamheten bör stärkas.

Vad vi här har framhållit bör riksdagen som sin mening ge till känna för regeringen. Det innebär att riksdagen bör bifalla motionerna Kr1 (v) yrkande 1, Kr2 (s) yrkande 1 och Kr3 (mp) yrkande 1.

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 3 borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i reservationen. Därmed bifaller riksdagen motionerna

2008/09:Kr1 av Torbjörn Björlund m.fl. (v) yrkande 7,

2008/09:Kr2 av Margareta Israelsson m.fl. (s) yrkande 8 och

2008/09:Kr3 av Gunvor G Ericson m.fl. (mp) yrkande 6.

Ställningstagande

Vi anser att regeringen bör tillsätta en utredning med syfte att utreda ett framtida statligt stöd till icke-organiserad idrott samt till Svenskt Friluftsliv. I dag tilldelas svensk idrott ett statligt anslag om ca 500 kronor/medlem medan Svenskt Friluftsliv tilldelas ca 12,50 kronor/medlem. En omständighet som bör beaktas i denna utredning är att Svenskt Friluftsliv nu kan jämställas med RF som paraplyorganisation. Vi vill även uppmärksamma den icke-organiserade idrottens betydelse för människors hälsa. Exempelvis är vandring i skog och mark en av de mest populära fritidssysselsättningarna. Det är även en aktivitetsform som ur demokratisk synpunkt är viktig då den är billig och inte kräver specialutrustning. Även andra verksamheter som inte bedrivs organiserat bör uppmärksammas.

Vad vi här har framhållit bör riksdagen som sin mening ge till känna för regeringen. Det innebär att riksdagen bör bifalla motionerna Kr1 (v) yrkande 7, Kr2 (s) yrkande 8 och Kr3 (mp) yrkande 6.

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 4 borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i reservationen. Därmed bifaller riksdagen motionerna

2008/09:Kr1 av Torbjörn Björlund m.fl. (v) yrkande 2,

2008/09:Kr2 av Margareta Israelsson m.fl. (s) yrkandena 2 och 3 samt

2008/09:Kr3 av Gunvor G Ericson m.fl. (mp) yrkandena 2 och 3 samt

bifaller delvis motion

2008/09:Kr1 av Torbjörn Björlund m.fl. (v) yrkande 3.

Ställningstagande

Vi anser att det är viktigt att prioritera en uppföljning av statens stöd till idrotten. För uppföljningen bör dock en organisation som är skild från idrottsrörelsen svara. Uppdraget ska alltså inte ges till Centrum för idrottsforskning, som även fortsättningsvis ska vara ett stödjande organ för idrottsrörelsen och idrottsforskningen. Vi föreslår att regeringen återkommer med ett förslag på en fristående aktör som får i uppdrag att utvärdera idrottspolitikens resultat och bedöma dess effekter.

Vi anser även att man vid uppföljningen bör använda sig av indikatorer som belyser idrottens förmåga att arbeta mot diskriminering av bl.a. HBT-personer.

Vad vi här har framhållit bör riksdagen som sin mening ge till känna för regeringen. Det innebär att riksdagen bör bifalla motionerna Kr1 (v) yrkande 2, Kr2 (s) yrkandena 2 och 3 samt Kr3 (mp) yrkandena 2 och 3 samt delvis bifalla motion Kr1 (v) yrkande 3.

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 5 borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i reservationen. Därmed bifaller riksdagen delvis motionerna

2008/09:Kr1 av Torbjörn Björlund m.fl. (v) yrkande 4 och

2008/09:Kr2 av Margareta Israelsson m.fl. (s) yrkande 5.

Ställningstagande

Vi anser att ett beslut att låta andra huvudmän än kommunala tilldelas statsbidrag för riksidrottsgymnasier bör föregås av en djupare konsekvensanalys. I en sådan analys bör man ta hänsyn till var arenor och anläggningar är lokaliserade, boendemöjligheter för elever, elitidrottscentrum, utvecklingsstöd samt övrig kommunal och regional infrastruktur av betydelse för verksamheten. I avvaktan på en sådan konsekvensanalys bör någon förändring inte genomföras.

Vad vi här har framhållit bör riksdagen som sin mening ge till känna för regeringen. Det innebär att riksdagen delvis bör bifalla motionerna Kr1 (v) yrkande 4 och Kr2 (s) yrkande 5.

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 6 borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i reservationen. Därmed bifaller riksdagen motionerna

2008/09:Kr1 av Torbjörn Björlund m.fl. (v) yrkande 5,

2008/09:Kr2 av Margareta Israelsson m.fl. (s) yrkande 6 och

2008/09:Kr3 av Gunvor G Ericson m.fl. (mp) yrkande 4 och

avslår motionerna

2008/09:Kr208 av Hans Backman (fp),

2008/09:Kr233 av Roland Bäckman (s),

2008/09:Kr297 av Sven Bergström och Per Åsling (båda c),

2008/09:Kr333 av Lars-Ivar Ericson och Maria Kornevik Jakobsson (båda c) och

2008/09:N431 av Tomas Eneroth m.fl. (s) yrkande 8.

Ställningstagande

Vi anser att regeringen aktivt bör stödja tillkomsten av fler internationella evenemang i Sverige som kan bidra till en långsiktigt hållbar utveckling. Det behövs ett aktivt handlande från statens sida. Ett land i lågkonjunktur och kris behöver många olika aktiviteter för att komma på fötter. Stora internationella evenemang sätter Sverige på kartan och gör vårt land attraktivt ur investeringssynpunkt. De tillför turistnäringen inkomster och skapar jobb inom såväl bygg-, tillverknings- som tjänstesektorn. Stora evenemang ger även tillfälle att lyfta fram hållbara och klimatsmarta lösningar. Vi anser att staten bör ha som villkor att garantier och stöd till sådana evenemang endast kan komma i fråga om de långsiktigt bidrar till en hållbar utveckling ekologiskt, socialt och ekonomiskt.

Vad vi här har framhållit bör riksdagen som sin mening ge till känna för regeringen. Det innebär att riksdagen bör bifalla motionerna Kr1 (v) yrkande 5, Kr2 (s) yrkande 6 och Kr3 (mp) yrkande 4 och avslå motionerna Kr208 (fp), Kr233 (s), Kr297 (c), Kr333 (c) och N431 (s) yrkande 8.

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 7 borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i reservationen. Därmed bifaller riksdagen motionerna

2008/09:Kr1 av Torbjörn Björlund m.fl. (v) yrkande 6,

2008/09:Kr2 av Margareta Israelsson m.fl. (s) yrkande 7 och

2008/09:Kr3 av Gunvor G Ericson m.fl. (mp) yrkande 5 och

bifaller delvis proposition 2008/09:126 punkt 2.

Ställningstagande

Den föreslagna förändringen av stödet till idrotten är av genomgripande karaktär. Vi anser därför att det är nödvändigt att regeringen aktivt följer upp effekterna av förändringen. Regeringen bör därför införa en kontrollstation under nästkommande mandatperiod med syfte att följa upp utvecklingen av statens stöd till idrotten.

Vad vi här har framhållit bör riksdagen som sin mening ge till känna för regeringen. Det innebär att riksdagen bör bifalla motionerna Kr1 (v) yrkande 6, Kr2 (s) yrkande 7 och Kr3 (mp) yrkande 5.

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 8 borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i reservationen. Därmed bifaller riksdagen motion

2008/09:Kr2 av Margareta Israelsson m.fl. (s) yrkande 4.

Ställningstagande

Det finns olika former av stöd till idrotten. Det offentliga stödet är den enskilt största inkomstkällan för idrottsrörelsen. Sponsring kompletterar endast den finansieringen. Vissa idrotter såsom den massmedialt intressanta arenaidrotten har lätt att finna extern finansiering. Andra, mindre publika, sporter har svårare att finna sponsorer.

De förändringar som nu sker av stödet till idrotten får inte påverka behovet av en fortsatt reglerad ordning på spelområdet. Förändringarna bör inte heller inskränka Svenska Spels roll och möjlighet att på andra sätt stödja svensk idrott, exempelvis genom sponsring.

Vad vi här har framhållit bör riksdagen som sin mening ge till känna för regeringen. Det innebär att riksdagen bör bifalla motion Kr2 (s) yrkande 4.

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 9 borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i reservationen. Därmed bifaller riksdagen motionerna

2008/09:Kr241 av Krister Örnfjäder (s) och

2008/09:Kr255 av Christer Adelsbo (s) samt

avslår motion

2008/09:Kr282 av Billy Gustafsson (s).

Ställningstagande

Svenska Spel har under några år haft en positiv utveckling, och stödet till idrotten har därmed ökat. Verksamhetens största förmånstagare är i dag barn- och ungdomsidrotten. Av 2006 års vinst betalades drygt 1,3 miljarder kronor ut till barn- och ungdomsverksamhet. Det är en väsentlig ekonomisk resurs som investeras i våra barn och ungdomar.

Den förändring som nu föreslås gör stödet till idrotten mer förutsägbart över tiden. Det finns dock ur idrottsrörelsens perspektiv farhågor om att stödet kan komma att minska framgent genom att det ställs mot annan offentlig verksamhet. Idrottsföreningarna kan mot bakgrund av detta inte slå sig till ro med den nu föreslagna förändringen. Den möjlighet som föreningarna har att själva öka sina intäkter är att höja sina medlemsavgifter. Höjda avgifter kan få till följd att ekonomiskt resurssvaga familjer tvingas prioritera bort möjligheten för sina barn och ungdomar att idrotta. Det finns således risk för att idrottsföreningar i framtiden stänger ute de barn och ungdomar som behöver idrotten mest. Vi anser att idrottsföreningarna ska vara till för alla. Därför måste vi arbeta för att idrottsföreningarna ges en bättre långsiktig ekonomisk trygghet. Den nu beskrivna situationen måste ses över.

Vad vi här har framhållit bör riksdagen som sin mening ge till känna för regeringen. Det innebär att riksdagen bör bifalla motionerna Kr241 (s) och Kr255 (s) och avslå motionen Kr282 (s).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 10 borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i reservationen. Därmed bifaller riksdagen motionerna

2008/09:So533 av Lars Lilja och Britta Rådström (båda s) yrkandena 1 och 2,

2008/09:Kr2 av Margareta Israelsson m.fl. (s) yrkande 9 och

2008/09:Kr3 av Gunvor G Ericson m.fl. (mp) yrkande 7.

Ställningstagande

Den nya reviderade versionen av WADA:s Världsantidopingkod ställer nya och hårdare krav på de nationella antidopningsorganisationerna (Nado).

Vi anser därför att anslaget för antidopningsarbetet bör ses över för att arbetet mot dopning ska kunna intensifieras och för att nya åtaganden ska kunna genomföras med anledning av den reviderade Världsantidopingkoden.

I många länder som har en självständig idrottsrörelse, exempelvis Danmark, Finland och Norge, har antidopningsverksamheten övergått till att vara oberoende av landets idrottsorganisation. Även i länder där idrotten inte har en lika självständig roll såsom i Storbritannien, USA och Ryssland är antidopningverksamheten självständigt organiserad. Sverige är i dag ett av de få länder som fortfarande har en antidopningsverksamhet inom idrottsrörelsens ram.

Vi anser att det är beklagligt att regeringen har lämnat denna folkhälsofråga utanför propositionen. Dopningsproblem förekommer såväl inom som utanför tävlingsidrotten. Exempelvis används anabola androgena steroider (AAS) av personer som styrketränar för att få en snabb ökning av muskelmassan. Sådan styrketräning sker ofta på offentligt och privat ägda gym. Enligt nu gällande regler saknas det möjlighet att kräva dopningstest av en person som tränar på gym och som inte är medlem i en förening ansluten till Riksidrottsförbundet. Därför är det illa att regeringen inte tar initiativ så att antidopningsarbetet kan bedrivas i hela samhället.

En självständig nationell antidopningsverksamhet har i uppdrag att kontrollera och följa upp dopningsproblematiken inom fler områden än inom den nuvarande antidopningsverksamhet som sker genom Riksidrottsförbundet. Det är exempelvis inte möjligt att inom ramen för den nuvarande antidopningsverksamheten utföra kontroller inom gymverksamheten eftersom det faller utanför RF:s uppdrag. Vi anser därför att regeringen skyndsamt bör utreda frågan om en självständig nationell antidopningsverksamhet.

Vad vi här har framhållit bör riksdagen som sin mening ge till känna för regeringen. Det innebär att riksdagen bör bifalla motionerna Kr2 (s) yrkande 9, Kr3 (mp) yrkande 7 och So533 yrkandena 1 och 2 (s).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 11 borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i reservationen. Därmed bifaller riksdagen motion

2008/09:Kr274 av Thomas Bodström (s) och

bifaller delvis motion

2008/09:Kr306 av Torbjörn Björlund m.fl. (v) yrkande 1.

Ställningstagande

Stora delar av idrottsutövandet sker genom föreningsverksamhet. Det ideella arbetet inom idrottsföreningarna är mycket positivt. Ett alltför organiserat och kravfyllt idrottsutövande kan dock leda till att barn och ungdomar slutar att idrotta. I dag ser man sällan att barn och ungdomar sparkar boll på grönytor eller grusplaner. Spontanidrotten som skapar glädje och samhörighet i kvarteret har minskat avsevärt. En anledning till att det spontana fotbollsspelandet inte längre äger rum är att bollplanerna har en låg standard. Det är därför viktigt att kommunala bollplaner rustas upp. Kommunerna behöver goda incitament för att handla i denna riktning.

Vad vi här har framhållit bör riksdagen som sin mening ge till känna för regeringen. Det innebär att riksdagen bör bifalla motion Kr274 (s). Därmed tillgodoses också till viss del förslagen i motion Kr306 (v) yrkande 1.

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 11 borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i reservationen. Därmed bifaller riksdagen motion

2008/09:Kr306 av Torbjörn Björlund m.fl. (v) yrkande 1 och

bifaller delvis motion

2008/09:Kr274 av Thomas Bodström (s).

Ställningstagande

Jag anser att det är viktigt att det säkerställs att det finns en god tillgång till näridrottsplatser som inbjuder till spontan fysisk rörelse, andra idrottsplatser och arenor samt sådana anläggningar som möjliggör utövande av ett stort antal idrotter. Det är inte ovanligt att nya bostadsområden uppförs utan att det har skapats möjlighet till fysisk rörelse i närområdet. Detta är ohållbart om man vill möjliggöra att fler barn blir fysiskt aktiva. Ur barnens perspektiv är det viktigt att det finns grönytor, lekparker och framför allt idrottsplatser i närheten av hemmet. Ansvaret för att bygga näridrottsplatser bör ligga på kommunerna med bistånd från staten. Statliga bidrag till kommunerna ger en signal om att dessa aktiviteter ska prioriteras. Därför bör statsbidragen till kommunerna öka generellt över tiden. I detta sammanhang är även riktade bidrag för detta ändamål viktiga.

Vad jag här har framhållit bör riksdagen som sin mening ge till känna för regeringen. Det innebär att riksdagen bör bifalla motion Kr306 (v) yrkande 1. Därmed tillgodoses också till viss del förslagen i motion Kr274 (s).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 13 borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i reservationen. Därmed bifaller riksdagen motionerna

2008/09:Kr288 av Börje Vestlund m.fl. (s),

2008/09:Kr306 av Torbjörn Björlund m.fl. (v) yrkande 5,

2008/09:Kr353 av Marianne Berg m.fl. (v, c, mp) yrkande 2 och

2008/09:A402 av Maria Wetterstrand m.fl. (mp) yrkande 36 och

bifaller delvis motion

2008/09:U323 av Birgitta Ohlsson m.fl. (fp) yrkande 21.

Ställningstagande

Inom idrottsrörelsen förekommer trakasserier bl.a. på grund av sexuell läggning och etniskt ursprung. Det är inte acceptabelt. Det är viktigt att homosexuella, bisexuella och transpersoner (HBT-personer) känner sig välkomna inom idrottsrörelsen utan att behöva vara oroliga för trakasserier.

Det finns undersökningar som visar att endast en tredjedel av idrottsutövande HBT-personer vågar vara öppna med sin sexualitet. Homosexuella idrottare törs inte berätta om sin läggning av rädsla för att missa tävlingsmöjligheter eller uppdrag som tränare.

Efter Stockholm Pride 2007, som hade temat sport, har det inte hänt mycket inom Riksidrottsförbundet i frågan. Situationen inom idrottsrörelsen är så pass allvarlig att dessa frågor bör uppmärksammas betydligt mer än vad som har skett hittills. Det bör exempelvis uppmärksammas att ungdomsidrotten har en roll när det gäller att motarbeta homofientlig jargong, dold eller öppen diskriminering eller mobbning av homofobisk eller HBT-fientlig art. Tar inte idrottsrörelsen HBT-frågan på allvar finns det anledning att fundera över idrottens fostrande roll. Det behövs således utbildning inom idrottsrörelsen för att öka kunskapen i dessa frågor.

Vi anser mot bakgrund av det sagda att det är viktigt att samhället på allvar arbetar med att dessa frågor prioriteras och att idrottsrörelsen verkar för att på olika sätt synliggöra HBT-personer som positiva exempel på mångfald. Det kan göras genom att man ser över möjligheten att skapa pådrivande incitament. Vi anser även att staten bör koppla ett krav på aktivt arbete mot sexism och homofobi till sin bidragsgivning till idrottsrörelsen. Det är enligt vår mening inte rimligt att staten stöder verksamheter som exkluderar stora delar av befolkningen.

Vad vi här har framhållit bör riksdagen som sin mening ge till känna för regeringen. Det innebär att riksdagen bör bifalla motionerna Kr288 (s), Kr306 (v) yrkande 5, Kr353 (v, c, mp) yrkande 2 och A402 (mp) yrkande 36. Med detta ställningstagande tillgodoses i huvudsak också förslagen i motion U323 (fp) yrkande 21.

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 14 borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i reservationen. Därmed bifaller riksdagen motion

2008/09:Kr306 av Torbjörn Björlund m.fl. (v) yrkande 4.

Ställningstagande

Det är långt kvar till den dag jämställdheten genomsyrar idrottsrörelsen. Idrotten styrs fortfarande av en manlig norm, och idrottskvinnor relateras ständigt till denna norm i sitt idrottsutövande. Kvinnor och flickor är fortfarande i minoritet bland idrottsföreningarnas medlemmar och i specialförbundens styrelser. Ordförandeskapet är till stor del förbehållet männen. Även bland landslagstränare och förbundskaptener dominerar männen kraftigt. Konsekvensen av detta blir att män och pojkar gynnas vid fördelningen av resurser framför kvinnor och flickor. Även om idrottsrörelsen har gjort mycket för att nå jämställdhet återstår mycket att göra. Goda idéer och insikter på central nivå bör nå ut till alla distrikt, föreningar, styrelser och omklädningsrum. Vi anser att staten bör stödja detta genom att i sin bidragsgivning poängtera vikten av ett fortsatt arbete för en jämställd idrott.

Vad vi här har framhållit bör riksdagen som sin mening ge till känna för regeringen. Det innebär att riksdagen bör bifalla motion Kr306 (v) yrkande 4.

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 15 borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i reservationen. Därmed bifaller riksdagen motion

2008/09:Kr306 av Torbjörn Björlund m.fl. (v) yrkande 2.

Ställningstagande

Äldre är en grupp som ofta förbises när det gäller idrott. Äldre som tränar aktivt mår bättre. Muskelmassan stimuleras och balansen förbättras, vilket kan leda till att antalet fallolyckor minskar väsentligt. Även simning och vattengymnastik är bra sätt för äldre att röra på sig utan att riskera belastningsskador. Äldreboenden och trygghetsboenden ger ofta ger tillfälle att utöva rörelsegymnastik. Vidare samverkar många pensionärsorganisationer med kommersiella gymkedjor för att ge sina medlemmar möjlighet till bra träning. De möjligheter som finns i dag för äldre att utöva idrott är dock inte tillräckliga. Regeringen bör därför återkomma till riksdagen med förslag på hur äldres tillgång till idrott och fysisk aktivitet ska säkras i hela landet.

Vad jag här har framhållit bör riksdagen som sin mening ge till känna för regeringen. Det innebär att riksdagen bör bifalla motion Kr306 (v) yrkande 2.

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 16 borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i reservationen. Därmed bifaller riksdagen motion

2008/09:Kr306 av Torbjörn Björlund m.fl. (v) yrkande 6.

Ställningstagande

Miljö- och klimatfrågorna bör uppmärksammas inom idrotten. Även om arbetet är målmedvetet inom idrottsrörelsen finns det mycket som återstår att göra. Exempelvis skulle motorsporten kunna bli en förebild genom att utveckla ett miljöarbete. Idrottsrörelsen skulle även kunna organisera sin verksamhet genom att samåka till och från aktiviteter eller använda kollektivtrafiken i större omfattning. Vi anser att staten i sin bidragsgivning bör betona ett fortsatt arbete för ökad kunskap i miljö- och klimatfrågor.

Vad vi här har framhållit bör riksdagen som sin mening ge till känna för regeringen. Det innebär att riksdagen bör bifalla motion Kr306 (v) yrkande 6.

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 17 borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i reservationen. Därmed bifaller riksdagen motion

2008/09:Kr231 av Kristina Zakrisson och Karin Åström (båda s).

Ställningstagande

Den svenska folkrörelsebaserade idrottsrörelsen är unik med sin demokratiska uppbyggnad, sitt breda engagemang och sina ideella ledarkrafter. Den skapar tillfällen till möten och fysisk aktivitet för människor i olika åldrar och med olika social och etnisk bakgrund. Villkoren och kostnaderna för idrottsutövandet skiljer sig dock avsevärt åt beroende på var i landet man bor. För dem som bor i de nordligaste delarna av landet uppkommer svårigheter då de flesta tävlingar och andra aktiviteter arrangeras i landets södra delar. Många klubbar och föreningar i norra Sverige måste avstå från att delta i utbildningar, rikstäckande sammankomster eller viktiga tävlingar på grund av höga kostnader för resor, kost och logi. Jag anser därför att initiativ bör tas för att utjämna olikheterna mellan idrottsutövare i landet vid statens och andra aktörers fördelning av anslag.

Vad jag här har framhållit bör riksdagen som sin mening ge till känna för regeringen. Det innebär att riksdagen bör bifalla motion Kr231 (s).

Bilaga

Förteckning över behandlade förslag

Propositionen

Proposition 2008/09:126 Statens stöd till idrotten:

Följdmotionerna

2008/09:Kr1 av Torbjörn Björlund m.fl. (v):

2008/09:Kr2 av Margareta Israelsson m.fl. (s):

2008/09:Kr3 av Gunvor G Ericson m.fl. (mp):

Motioner från allmänna motionstiden hösten 2008

2008/09:U323 av Birgitta Ohlsson m.fl. (fp):

2008/09:So533 av Lars Lilja och Britta Rådström (båda s):

2008/09:Kr208 av Hans Backman (fp):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om en svensk delegation som undersöker och stöder förutsättningarna för ansökan om ett svenskt vinter-OS med Östersund som huvudort och med OS-ishockeyturneringen förlagd till Gävle.

2008/09:Kr228 av Fredrik Schulte (m):

2008/09:Kr231 av Kristina Zakrisson och Karin Åström (båda s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att inspirera idrottsrörelsen att ta särskild hänsyn till klubbar som har höga kostnader för resor och logi m.m. på grund av långa resvägar till tävlingar.

2008/09:Kr233 av Roland Bäckman (s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att regeringen bör verka för att Sverige ska bli värdnation för de olympiska spelen.

2008/09:Kr241 av Krister Örnfjäder (s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att uppmärksamma föreningslivet i Sverige.

2008/09:Kr250 av Kent Olsson (m):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att upphäva lagen om tillståndsplikt för vissa kampsportsmatcher.

2008/09:Kr255 av Christer Adelsbo (s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att skapa ekonomisk trygghet för våra idrottsföreningar.

2008/09:Kr274 av Thomas Bodström (s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om upprustning av bollplaner.

2008/09:Kr282 av Billy Gustafsson (s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om statens stöd till idrottsföreningar.

2008/09:Kr288 av Börje Vestlund m.fl. (s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om idrott och HBT-personer.

2008/09:Kr297 av Sven Bergström och Per Åsling (båda c):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om nationell samling bakom en svensk ansökan om att få arrangera olympiska vinterspel i Sverige.

2008/09:Kr306 av Torbjörn Björlund m.fl. (v):

2008/09:Kr333 av Lars-Ivar Ericson och Maria Kornevik Jakobsson (båda c):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om OS 2024 i Öresundsregionen.

2008/09:Kr353 av Marianne Berg m.fl. (v, c, mp):

2008/09:N431 av Tomas Eneroth m.fl. (s):

2008/09:A402 av Maria Wetterstrand m.fl. (mp):