Statens budget 2016 - Rambeslutet

Finansutskottets betänkande 2015/16:FiU1

Ja till riktlinjer och utgiftsramar i budgetpropositionen (FiU1)

Riksdagen har bestämt statens budget för 2016

Regeringen gör varje år
en plan för hur staten
ska använda sina pengar.
Det kallas för budget.

Riksdagen har sagt ja
till regeringens förslag
på budget för 2016.
Under 2016 får staten
använda 1 215 miljarder kronor
som mest.

Regeringen ska särskilt
satsa pengar på bostäder, skolor,
vägar, järnvägar och företagande.
Det tycker riksdagen är bra.

Staten kommer att använda
mer pengar än vad den får in 2016.
Det betyder att statens budget
kommer att vara
minus 9, 6 miljarder kronor
i slutet av året.

När budgeten är på minus
kallas det för budget-underskott.

Spela video
Laddar {{loadingpercent}}%
Spela video
Spela video

00:00 00:00
00:00

Riksdagen sa ja till riktlinjerna för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken, utgiftsramarna och beräkningen av statens inkomster i regeringens budgetproposition för 2016. Riksdagen sa också ja till de preliminära utgiftsramarna och inkomstberäkningarna för åren 2017 och 2018. Vidare fastslog riksdagen taket för statens utgifter till 1 215 miljarder kronor för 2016, 1 274 miljarder kronor för 2017, och 1 332 miljarder kronor för 2018.

Riksdagen ställde sig bakom regeringens finanspolitik, som enligt finansutskottet har lagts om i en ansvarsfull riktning som innebär att alla nya reformer är finansierade fullt ut. Satsningarna på bostäder, infrastruktur, näringspolitik och utbildning välkomnades. Finansutskottet, som förberett riksdagens beslut, delar regeringens bedömning att det är nödvändigt med fortsatta investeringar i välfärden och att det är viktigt att värna starka offentliga trygghetssystem.

Utgifterna i statens budget 2016 uppgår till sammanlagt 934 miljarder kronor och de beräknade inkomsterna till 924 miljarder kronor. Statens budgetsaldo blir därmed -10 miljarder kronor 2016.

Riksdagens beslut om utgiftsramarna kommer att vara styrande när riksdagen i nästa steg beslutar om anslagen inom de 27 utgiftsområdena i statens budget.

Datum för beslutet: 25 november 2015
Riksdagens beslut: Kammaren biföll utskottets förslag.
Utskottets förslag till beslut: Bifall till propositionen. Avslag på motionerna.

Hela betänkandet

Betänkande 2015/16:FiU1 (pdf, 28 MB)

Obs! endast sammanfattningen finns på sidan. Se PDF:en för hela dokumentet.

Sammanfattning

I detta s.k. rambetänkande behandlar finansutskottet regeringens förslag i budgetpropositionen i fråga om riktlinjer för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken, statens inkomster och utgiftsramar för 2016, preliminära utgiftsramar och inkomstberäkningar för 2017 och 2018 samt utgiftstak för 2016, 2017 och 2018. Budgetpropositionen för 2016 (prop. 2015/16:1 Förslag till statens budget, finansplan och skattefrågor) bygger på en överenskommelse mellan regeringspartierna och Vänsterpartiet. Utskottet behandlar även oppositionspartiernas alternativa budgetförslag i motsvarande delar.

När riksdagen har behandlat detta betänkande och fattat beslut om ramar för budgetens 27 utgiftsområden är ramarna styrande för riksdagens fortsatta behandling av anslagen inom respektive utgiftsområde.

Rambeslutet

Finansutskottet tillstyrker regeringens förslag till utgiftstak för staten inklusive ålderspensionssystemet vid sidan av statens budget till 1 215, 1 274 och 1 332 miljarder kronor för 2016, 2017 och 2018. Utskottet tillstyrker också regeringens förslag till utgiftsramar och beräkningen av ålderspensionssystemets utgifter för 2016, samt regeringens förslag till beräkning av inkomsterna på statens budget för 2016 och förslag till ändrade skatte- och avgiftsregler. Utskottet tillstyrker vidare de preliminära utgiftsramarna och de preliminära inkomstberäkningarna för 2017 och 2018.
Utgifterna på statens budget 2016 uppgår till sammanlagt 934 miljarder kronor och de beräknade inkomsterna till 924 miljarder kronor. Statens budgetsaldo uppgår därmed till -9,6 miljarder kronor 2016.

Den ekonomiska utvecklingen

Förutsättningarna för en stigande internationell efterfrågan under de närmaste åren är goda. Priset på olja är lågt, penningpolitiken runt om i världen är extremt expansiv och i många länder har finanspolitiken blivit mindre stram. Utvecklingen hittills under 2015 visar dock på stora regionala skillnader.

Tillväxttakten i den svenska ekonomin ökar under 2015 och 2016 jämfört med 2014 och sammansättningen av tillväxten blir bredare. Hushållens konsumtion väntas ligga kvar på en hög nivå samtidigt som exportens och utrikeshandelns bidrag till BNP-tillväxten ökar. Dessutom förväntas den offentliga konsumtionen ge ett ganska stort bidrag till uppgången. Det mycket kraftigt ökade antalet asylsökande kan komma att stärka den offentliga konsumtionen ytterligare. Utskottet noterar att EU-kommissionen räknar med att den svenska offentliga konsumtionen kommer att öka med nästan 0,5 procentenheter per år under 2015 och 2016 till följd av flyktingkrisen, medan effekten på hela BNP förväntas bli något lägre.

Sysselsättningen i ekonomin väntas fortsätta att öka i takt med att konjunkturen och tillväxten förbättras.

Utskottet delar både regeringens och motionärernas bedömningar om att det finns risker som pekar mot att den ekonomiska utvecklingen kan bli sämre än förväntad, t.ex. att tillväxten i Kina och andra s.k. tillväxtekonomier blir betydligt lägre än förväntad eller att återhämtningen i euroområdet dröjer ytterligare.

Riktlinjer för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken

Utskottet tillstyrker regeringens riktlinjer för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken. Ordning och reda i de offentliga finanserna är en förutsättning för fler jobb och en hållbar finansiering av välfärden. Därför ställer sig utskottet bakom att regeringen lagt om finanspolitiken i en mer ansvarsfull inriktning där samtliga nya reformer varit fullt ut finansierade. Utskottet håller med regeringen om att sparandet kan återföras mot målet för det finansiella sparandet i en takt som tar hänsyn till att det fortfarande finns lediga resurser i ekonomin utan att hållbarheten i de offentliga finanserna äventyras. Utskottet betonar att om en allvarlig störning skulle drabba ekonomin riskerar återgången mot målet att förskjutas ytterligare framåt i tiden. Utskottet noterar att den nivå på utgiftstaket för det tredje tillkommande året 2018 som regeringen föreslår medger en utgiftsökning under mandatperioden som möjliggör de reformer som prioriteras i propositionen, men understryker att utrymmet för reformer på utgiftssidan kommer att begränsas av hur stor del av budgeteringsmarginalen som under åren framöver behöver tas i anspråk för oförutsedda ökningar, t.ex. av volymer i de rättighetsstyrda transfereringssystemen.

Sedan regeringen lämnade budgetpropositionen till riksdagen i september 2015 har antalet personer som söker asyl i Sverige ökat kraftigt, vilket innebär att utmaningarna i det svenska asylsystemet är mycket stora. Mot bakgrund av att prognoserna är osäkra och att det i dagsläget därför är svårt att bedöma storleksordningen på antalet asylsökande och effekterna på statsfinanserna vore det enligt utskottet inte lämpligt att nu revidera bedömningarna i syfte att låta riksdagens budgetbeslut baseras på ett annat underlag än prognoserna i budgetpropositionen. Enligt utskottet är det nu mycket viktigt att regeringen följer utvecklingen noggrant och har hög beredskap för att vidta lämpliga åtgärder. Mot bakgrund av att regeringen lagt om finanspolitiken och halverat underskotten i de offentliga finanserna på ett par år finns det enligt utskottet goda förutsättningar att möta denna exceptionella situation. I sammanhanget konstaterar utskottet att budgetlagen innehåller bestämmelser om att regeringen ska vidta sådana åtgärder som den har befogenhet till eller föreslå riksdagen nödvändiga åtgärder om det finns en risk för att beslutat utgiftstak kommer att överskridas.

Utskottet lyfter också i sitt ställningstagande fram frågan om transparens och tydlighet vid redovisning av budgeteffekter och konstaterar att det är lika viktigt att de tabeller som regeringen presenterar i de ekonomiska propositionerna är tydliga och transparenta, som att budgeteffekter beräknas på ett tydligt och transparent sätt. Utskottet skulle välkomna ett samarbete med Regeringskansliet i syfte att få en redovisning som bättre tillgodoser riksdagens behov av beslutsunderlag. Utskottet delar regeringen syn att Sverige ska vara ett land som håller ihop och att klyftorna mellan samhällsklasser, kvinnor och män, land och stad måste minska. Politiken ska ha ett jämställdhetsperspektiv som integreras i all verksamhet.

Ett tydligt sysselsättningsmål bör styra den ekonomiska politiken. Antalet personer som arbetar och antalet arbetade timmar ska öka så att Sverige når målet om lägst arbetslöshet i EU 2020. Sverige står inför flera utmaningar, t.ex. att bekämpa arbetslösheten, vända den negativa utvecklingen i skolan och minska klimatpåverkan. Dessa utmaningar ska mötas med investeringar i Sverige. Utskottet står bakom regeringens jobbagenda med framtidsinvesteringar i bostäder, infrastruktur, näringspolitik och kunskapsreformer. Genom dessa investeringar stärks Sveriges konkurrenskraft och förutsättningar skapas för fler jobb och en långsiktigt hög och hållbar tillväxt. Investeringar som delvis finansieras genom skattehöjningar är ett mer effektivt sätt att skapa jobb, tillväxt och jämställdhet än vad skattesänkningar är. Utskottet delar regeringens bedömning att jobb skapas genom investeringar och inte genom sänkta skatter eller minskade ersättningar vid arbetslöshet och sjukdom. Utskottet välkomnar regeringens tydliga prioriteringar och omprioriteringar för att åstadkomma utgiftsminskningar och inkomstförstärkningar i stället för nedskärningar och kortsiktiga skattesänkningar.

Vidare delar utskottet regeringens utgångspunkt om att alla människors kompetens ska tas till vara så länge de vill och kan arbeta. Utskottet välkomnar därför regeringens investeringar i välfärden. En utbyggd välfärd bidrar till att öka antalet arbetade timmar bl.a. genom att ge såväl kvinnor som män möjlighet att arbeta heltid samtidigt som det leder till att fler i välfärdssektorn orkar och vill stanna kvar längre i arbete.

Matchningen på arbetsmarknaden fungerar allt sämre varför utskottet välkomnar regeringens ambitionshöjning när det gäller vuxnas lärande genom investeringar i det s.k. kunskapslyftet. För att skapa bättre förutsättningar för arbetslösa ungdomar anser utskottet att det är viktigt att regeringen har ett högt ställt mål om att ingen ung människa ska behöva gå arbetslös i mer än 90 dagar. Åtgärder som exempelvis utbildningskontrakt och traineejobb gör det lättare för unga att ta sin in på arbetsmarknaden.

Utskottet håller med regeringen om att det är oacceptabelt att ojämlikheten och resultatskillnaderna i skolan har ökat samtidigt som kunskapsresultaten fallit år från år. Utskottet välkomnar därför regeringens investeringar i skolan för att vända denna utveckling, genom bl.a. höjda lärarlöner, kompetensutveckling för lärare och investeringar i mer personal. Utskottet välkomnar också regeringens ambitionshöjning när det gäller de nationella målen för utbildningsområdet inom ramen för Europa 2020-målen.

Sverige ska vara en ledande kraft i klimatomställningen. Genom att ta ansvar för klimatpåverkan i Sverige visas ledarskap för världens länder. Utskottet delar regeringen ambition om en fossilfri fordonsflotta och ekonomiska styrmedel för att ställa om det svenska samhället. Utskottet ställer sig också bakom regeringens målsättning om att Sverige ska ha ett energisystem som baseras på 100 procent förnybar energi och välkomnar investeringar i solceller och vindkraft.

De offentligt finansierade välfärdstjänsterna ska komma alla till del oavsett bakgrund och betalningsförmåga. Ingen ska behöva känna oro för sin ålderdom. Utskottet delar regeringens bedömning att det är nödvändigt med fortsatta investeringar i välfärden och att det är centralt att värna starka offentliga trygghetssystem. I likhet med regeringen anser utskottet att Sverige ska ha en långsiktigt hållbar och rättssäker migrationspolitik som värnar asylrätten.

Godkännande av avtal mellan Sverige och Norge

Utskottet tillstyrker regeringens förslag om att godkänna ett avtal mellan Sveriges regering och Norges regering om ändring av avtal om en gemensam elcertifikatsmarknad.

Regeringens resultatredovisning till riksdagen

Enligt 10 kap. 3 § budgetlagen ska regeringen lämna en redovisning i budgetpropositionen av de resultat som uppnåtts i verksamheten i förhållande till de mål som riksdagen beslutat. Utskottet konstaterar att formerna för mål och resultatdialogen mellan riksdagen och regeringen utvecklats i positiv riktning och att allt fler utskott behandlar resultatfrågor i sina budgetbetänkanden. Utskottet välkomnar regeringens ambition att skapa en tydligare uppföljning och analys av måluppfyllelsen som grund för de politiska prioriteringarna och budgetförslagen och framhåller i det sammanhanget att det fortsatta utvecklingsarbetet bör utgå från de förändringar som samarbetsgruppen mellan Regeringskansliet och Riksdagsförvaltningen föreslagit.

Reservationer

I betänkandet finns 5 reservationer (M, SD, C, FP och KD).

1

Förslag

42 motioner, 1 proposition

Från regeringen

Motioner från ledamöterna

2

Beredning

Beredning i utskottet: 2015-11-04
Justering: 2015-11-19
Trycklov: 2015-11-20
Reservationer 10
Betänkande 2015/16:FiU1

Ja till riktlinjer och utgiftsramar i budgetpropositionen (FiU1)

Finansutskottet föreslår att riksdagen säger ja till riktlinjerna för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken, utgiftsramarna och beräkningen av statens inkomster i regeringens budgetproposition för 2016. Utskottet föreslår också att riksdagen säger ja till de preliminära utgiftsramarna och inkomstberäkningarna för åren 2017 och 2018. Vidare föreslår utskottet att riksdagen fastställer taket för statens utgifter till 1 215 miljarder kronor för 2016, 1 274 miljarder kronor för 2017, och 1 332 miljarder kronor för 2018.

Finansutskottet ställer sig bakom regeringens finanspolitik, som enligt utskottet har lagts om i en ansvarsfull riktning som innebär att alla nya reformer är finansierade fullt ut. Satsningarna på bostäder, infrastruktur, näringspolitik och utbildning välkomnas. Utskottet delar regeringens bedömning att det är nödvändigt med fortsatta investeringar i välfärden och att det är viktigt att värna starka offentliga trygghetssystem.

Utgifterna i statens budget 2016 uppgår till sammanlagt 934 miljarder kronor och de beräknade inkomsterna till 924 miljarder kronor. Statens budgetsaldo blir därmed -10 miljarder kronor 2016.

Riksdagens beslut om utgiftsramarna kommer att vara styrande när riksdagen i nästa steg beslutar om anslagen inom de 27 utgiftsområdena i statens budget.

Beslut är fattat. Se steg 4 för fullständiga förslagspunkter.

3

Debatt

Bordläggning: 2015-11-24
Debatt i kammaren: 2015-11-25
4

Beslut

Beslut: 2015-11-25
7 förslagspunkter, 5 acklamationer, 2 voteringar

Webb-tv: Beslut

  • 25 november 2015

Protokoll med beslut

Riksdagsskrivelse

Förslagspunkter och beslut i kammaren

1. Riktlinjerna för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken

Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag

Utskottets förslag:

Riksdagen godkänner de riktlinjer för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken som regeringen föreslår.
Därmed bifaller riksdagen proposition 2015/16:1 finansplan punkt 1 och avslår motionerna

2015/16:761 av Jimmie Åkesson m.fl. (SD) yrkande 1,

2015/16:2368 av Anders W Jonsson m.fl. (C) yrkande 1,

2015/16:2512 av Andreas Carlson m.fl. (KD) yrkande 1,

2015/16:3043 av Anna Kinberg Batra m.fl. (M) yrkande 1,

2015/16:3056 av Fredrik Malm m.fl. (FP),

2015/16:3223 av Anders W Jonsson m.fl. (C) yrkande 1 och

2015/16:3244 av Jan Björklund m.fl. (FP) yrkande 1.

Reservation 1 (M)
Reservation 2 (SD)
Reservation 3 (C)
Reservation 4 (FP)
Reservation 5 (KD)

Omröstning i sakfrågan

Utskottets förslag mot reservation 1 (M)

Parti Ja Nej Avstående Frånvarande
S 99 0 0 14
M 0 75 0 9
SD 2 37 0 9
MP 23 0 0 2
C 0 0 19 3
V 19 0 0 2
L 0 0 15 4
KD 0 0 14 2
- 0 0 0 1
Totalt 143 112 48 46


2. Rambeslutet - utgiftstak, utgiftsramar och inkomsterna på statens budget

Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag

Utskottets förslag: a) Utgiftstak för staten 2016, 2017 och 2018



Riksdagen fastställer utgiftstaket för staten inklusive ålderspensionssystemet vid sidan av statens budget till 1 215 miljarder kronor för 2016, 1 274 miljarder kronor för 2017, och 1 332 miljarder kronor för 2018.
Därmed bifaller riksdagen proposition 2015/16:1 finansplan punkterna 2 och 3 samt avslår motionerna

2015/16:761 av Jimmie Åkesson m.fl. (SD) yrkandena 2 och 3,

2015/16:2512 av Andreas Carlson m.fl. (KD) yrkande 2,

2015/16:3043 av Anna Kinberg Batra m.fl. (M) yrkande 2,

2015/16:3223 av Anders W Jonsson m.fl. (C) yrkande 2 och

2015/16:3244 av Jan Björklund m.fl. (FP) yrkande 2.

b) Utgiftsramar för utgiftsområdena 2016
Riksdagen beslutar om fördelning av utgifter på utgiftsområden för 2016 i enlighet med utskottets förslag i bilaga x.
Därmed bifaller riksdagen proposition 2015/16:1 finansplan punkt 6 och avslår motionerna

2015/16:761 av Jimmie Åkesson m.fl. (SD) yrkande 6,

2015/16:2512 av Andreas Carlson m.fl. (KD) yrkande 3,

2015/16:3043 av Anna Kinberg Batra m.fl. (M) yrkande 3,

2015/16:3223 av Anders W Jonsson m.fl. (C) yrkande 3 och

2015/16:3244 av Jan Björklund m.fl. (FP) yrkande 3.

c) Övriga utgifter på statens budget 2016
Riksdagen godkänner beräkningen av förändringen av anslagsbehållningar för 2016, beräkningen av Riksgäldskontorets nettoutlåning för 2016 och beräkningen av den kassamässiga korrigeringen för 2016 enligt utskottets förslag i bilaga X.
Därmed bifaller riksdagen proposition 2015/16:1 finansplan punkterna 7, 11 och 12.

d) Beräkningen av inkomsterna på statens budget 2016
Riksdagen godkänner beräkningen av statsbudgetens inkomster för 2016 enligt utskottets förslag i bilaga x.
Därmed bifaller riksdagen proposition 2015/16:1 finansplan punkt 4 och avslår motionerna

2015/16:761 av Jimmie Åkesson m.fl. (SD) yrkande 4 i denna del,

2015/16:2512 av Andreas Carlson m.fl. (KD) yrkande 5 i denna del,

2015/16:3043 av Anna Kinberg Batra m.fl. (M) yrkande 5 i denna del,

2015/16:3223 av Anders W Jonsson m.fl. (C) yrkande 5 i denna del och

2015/16:3244 av Jan Björklund m.fl. (FP) yrkande 5 i denna del.

e) Ändringar i skatte- och avgiftsregler


Riksdagen antar regeringens förslag till
 1. lag om ändring i lagen (1990:659) om särskild löneskatt på vissa förvärvsinkomster,
 2. lag om ändring i lagen (1990:661) om avkastningsskatt på pensionsmedel,
 3. lag om ändring i mervärdesskattelagen (1994:200),
 4. lag om ändring i lagen (1994:1776) om skatt på energi,
 5. lag om ändring i lagen (1994:1776) om skatt på energi,
 6. lag om ändring i lagen (1994:1776) om skatt på energi,
 7. lag om ändring i lagen (1994:1920) om allmän löneavgift,
 8. lag om ändring i lagen (1998:1757) om förvaltning av vissa fonder inom socialförsäkringsområdet,
 9. lag om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229),
 10. lag om ändring i socialavgiftslagen (2000:980),
 11. lag om ändring i lagen (2009:194) om förfarandet vid skattereduktion för hushållsarbete,
 12. lag om ändring i lagen (2010:111) om införande av socialförsäkringsbalken,
 13. lag om ändring i skatteförfarandelagen (2011:1244),
 14. lag om ändring i lagen (2014:1474) om ändring i skatteförfarandelagen (2011:1244),
 15. lag om upphävande av lagen (2011:1269) om godkännande av gåvomottagare vid skattereduktion för gåva.
Därmed bifaller riksdagen proposition 2015/16:1 finansplan punkterna 16-18, 19.1-19.3 och 20-28 samt avslår motionerna

2015/16:761 av Jimmie Åkesson m.fl. (SD) yrkande 4 i denna del,

2015/16:783 av Robert Hannah (FP) yrkande 1,

2015/16:1064 av Betty Malmberg (M),

2015/16:1065 av Betty Malmberg (M),

2015/16:1067 av Betty Malmberg (M) yrkandena 1-3,

2015/16:1069 av Betty Malmberg och Finn Bengtsson (båda M),

2015/16:1071 av Betty Malmberg (M),

2015/16:1199 av Tina Ghasemi m.fl. (M),

2015/16:1564 av Cecilie Tenfjord-Toftby (M) yrkande 1,

2015/16:1678 av Margareta B Kjellin (M),

2015/16:1912 av Betty Malmberg och Erik Bengtzboe (båda M) yrkande 2,

2015/16:1934 av Magnus Oscarsson m.fl. (KD) yrkandena 12 och 14,

2015/16:1935 av Magnus Oscarsson m.fl. (KD) yrkandena 7-11,

2015/16:1991 av Désirée Pethrus m.fl. (KD) yrkandena 2, 9, 14 och 15,

2015/16:1994 av Désirée Pethrus m.fl. (KD) yrkande 9,

2015/16:1997 av Désirée Pethrus (KD),

2015/16:2018 av Désirée Pethrus m.fl. (KD) yrkande 8,

2015/16:2120 av Erik Bengtzboe (M),

2015/16:2274 av Elisabeth Svantesson m.fl. (M) yrkande 4,

2015/16:2318 av Pia Hallström (M),

2015/16:2445 av Lars Hjälmered m.fl. (M) yrkande 8,

2015/16:2510 av Roland Utbult m.fl. (KD) yrkandena 2-4,

2015/16:2512 av Andreas Carlson m.fl. (KD) yrkandena 5 i denna del och 7-20,

2015/16:2522 av Sten Bergheden (M),

2015/16:2567 av Roland Utbult m.fl. (KD) yrkande 26,

2015/16:2854 av Mattias Bäckström Johansson m.fl. (SD) yrkandena 10 och 11,

2015/16:2965 av Jan R Andersson (M),

2015/16:2978 av Andreas Carlson m.fl. (KD) yrkande 4,

2015/16:2979 av Andreas Carlson m.fl. (KD) yrkande 2,

2015/16:3006 av Helena Lindahl och Staffan Danielsson (båda C),

2015/16:3039 av Kerstin Lundgren (C) yrkande 1,

2015/16:3043 av Anna Kinberg Batra m.fl. (M) yrkandena 5 i denna del och 7-15,

2015/16:3147 av Penilla Gunther m.fl. (KD) yrkande 15,

2015/16:3148 av Robert Halef m.fl. (KD) yrkandena 3, 22 och 24,

2015/16:3149 av Penilla Gunther m.fl. (KD) yrkandena 8, 20 och 27,

2015/16:3207 av Penilla Gunther m.fl. (KD) yrkandena 11-13,

2015/16:3223 av Anders W Jonsson m.fl. (C) yrkandena 5 i denna del och 7-33,

2015/16:3234 av Mattias Bäckström Johansson m.fl. (SD) yrkandena 2, 3, 5 och 6,

2015/16:3241 av Anna Kinberg Batra m.fl. (M) yrkande 36 och

2015/16:3244 av Jan Björklund m.fl. (FP) yrkande 5 i denna del.

f) Ålderspensionssystemets utgifter 2016
Riksdagen godkänner beräkningen av utgifterna för ålderspensionssystemet vid sidan av statens budget till 285 509 miljoner kronor för 2016.


Därmed bifaller riksdagen proposition 2015/16:1 finansplan punkt 8 och avslår motion

2015/16:3043 av Anna Kinberg Batra m.fl. (M) yrkande 16.

g) Preliminära utgiftsramar och inkomstberäkningar 2017-2018
Riksdagen godkänner den preliminära fördelningen av utgifter på utgiftsområden och den preliminära inkomstberäkningen för 2017 och 2018 enligt utskottets förslag i bilaga x.
Därmed bifaller riksdagen proposition 2015/16:1 finansplan punkterna 5 och 9 samt avslår motionerna

2015/16:761 av Jimmie Åkesson m.fl. (SD) yrkandena 5 och 7,

2015/16:2512 av Andreas Carlson m.fl. (KD) yrkandena 4 och 6,

2015/16:3043 av Anna Kinberg Batra m.fl. (M) yrkandena 4 och 6,

2015/16:3223 av Anders W Jonsson m.fl. (C) yrkandena 4 och 6 samt

2015/16:3244 av Jan Björklund m.fl. (FP) yrkandena 4 och 6.

Reservation 6 (M)
Reservation 7 (SD)
Reservation 8 (C)
Reservation 9 (FP)
Reservation 10 (KD)

Omröstning i sakfrågan

Utskottets förslag mot reservation 6 (M)

Parti Ja Nej Avstående Frånvarande
S 99 0 0 14
M 1 75 0 8
SD 0 39 0 9
MP 23 0 0 2
C 0 0 19 3
V 20 0 0 1
L 0 0 15 4
KD 0 0 14 2
- 0 0 0 1
Totalt 143 114 48 44


3. Bemyndigande om upplåning

Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag

Utskottets förslag:
Riksdagen bemyndigar regeringen att under 2016 ta upp lån enligt 5 kap. budgetlagen (2011:203).
Därmed bifaller riksdagen proposition 2015/16:1 finansplan punkt 10.

4. Lån för myndigheternas investeringar i anläggningstillgångar

Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag

Utskottets förslag:

Riksdagen bemyndigar regeringen att för 2016 besluta om lån i Riksgäldskontoret för investeringar i anläggningstillgångar som används i statens verksamhet som inklusive tidigare gjord upplåning uppgår till högst 38 900 miljoner kronor.
Därmed bifaller riksdagen proposition 2015/16:1 finansplan punkt 13.

5. Myndigheternas räntekontokrediter

Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag

Utskottets förslag: Riksdagen bemyndigar regeringen att för 2016 besluta om krediter för myndigheternas räntekonton i Riksgäldskontoret som inklusive tidigare utnyttjade krediter uppgår till högst 12 400 miljoner kronor.
Därmed bifaller riksdagen proposition 2015/16:1 finansplan punkt 14.

6. Bemyndigande för ramanslag

Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag

Utskottets förslag: Riksdagen bemyndigar regeringen att under 2016, med de begränsningar som följer av 3 kap. 8 § andra stycket budgetlagen (2011:203) besluta om överskridande av vissa anslag.
Därmed bifaller riksdagen proposition 2015/16:1 finansplan punkt 15.

7. Godkännande av avtal mellan Sverige och Norge

Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag

Utskottets förslag: Riksdagen godkänner avtalet mellan Konungariket Sveriges regering och Konungariket Norges regering om ändring av avtal om en gemensam marknad för elcertifikat.
Därmed bifaller riksdagen proposition 2015/16:1 finansplan punkt 29.