Statens budget 2016 - Rambeslutet

Finansutskottets betänkande 2015/16:FiU1

Ja till riktlinjer och utgiftsramar i budgetpropositionen (FiU1)

Riksdagen har bestämt statens budget för 2016

Regeringen gör varje år
en plan för hur staten
ska använda sina pengar.
Det kallas för budget.

Riksdagen har sagt ja
till regeringens förslag
på budget för 2016.
Under 2016 får staten
använda 1 215 miljarder kronor
som mest.

Regeringen ska särskilt
satsa pengar på bostäder, skolor,
vägar, järnvägar och företagande.
Det tycker riksdagen är bra.

Staten kommer att använda
mer pengar än vad den får in 2016.
Det betyder att statens budget
kommer att vara
minus 9, 6 miljarder kronor
i slutet av året.

När budgeten är på minus
kallas det för budget-underskott.

Spela video
Laddar {{loadingpercent}}%
Spela video
Spela video

00:00 00:00
00:00

Riksdagen sa ja till riktlinjerna för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken, utgiftsramarna och beräkningen av statens inkomster i regeringens budgetproposition för 2016. Riksdagen sa också ja till de preliminära utgiftsramarna och inkomstberäkningarna för åren 2017 och 2018. Vidare fastslog riksdagen taket för statens utgifter till 1 215 miljarder kronor för 2016, 1 274 miljarder kronor för 2017, och 1 332 miljarder kronor för 2018.

Riksdagen ställde sig bakom regeringens finanspolitik, som enligt finansutskottet har lagts om i en ansvarsfull riktning som innebär att alla nya reformer är finansierade fullt ut. Satsningarna på bostäder, infrastruktur, näringspolitik och utbildning välkomnades. Finansutskottet, som förberett riksdagens beslut, delar regeringens bedömning att det är nödvändigt med fortsatta investeringar i välfärden och att det är viktigt att värna starka offentliga trygghetssystem.

Utgifterna i statens budget 2016 uppgår till sammanlagt 934 miljarder kronor och de beräknade inkomsterna till 924 miljarder kronor. Statens budgetsaldo blir därmed -10 miljarder kronor 2016.

Riksdagens beslut om utgiftsramarna kommer att vara styrande när riksdagen i nästa steg beslutar om anslagen inom de 27 utgiftsområdena i statens budget.

Datum för beslutet: 25 november 2015
Riksdagens beslut: Kammaren biföll utskottets förslag.
Utskottets förslag till beslut: Bifall till propositionen. Avslag på motionerna.

Hela betänkandet

Betänkande 2015/16:FiU1 (pdf, 28 MB)

Obs! endast sammanfattningen finns på sidan. Se PDF:en för hela dokumentet.

Sammanfattning

I detta s.k. rambetänkande behandlar finansutskottet regeringens förslag i budgetpropositionen i fråga om riktlinjer för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken, statens inkomster och utgiftsramar för 2016, preliminära utgiftsramar och inkomstberäkningar för 2017 och 2018 samt utgiftstak för 2016, 2017 och 2018. Budgetpropositionen för 2016 (prop. 2015/16:1 Förslag till statens budget, finansplan och skattefrågor) bygger på en överenskommelse mellan regeringspartierna och Vänsterpartiet. Utskottet behandlar även oppositionspartiernas alternativa budgetförslag i motsvarande delar.

När riksdagen har behandlat detta betänkande och fattat beslut om ramar för budgetens 27 utgiftsområden är ramarna styrande för riksdagens fortsatta behandling av anslagen inom respektive utgiftsområde.

Rambeslutet

Finansutskottet tillstyrker regeringens förslag till utgiftstak för staten inklusive ålderspensionssystemet vid sidan av statens budget till 1 215, 1 274 och 1 332 miljarder kronor för 2016, 2017 och 2018. Utskottet tillstyrker också regeringens förslag till utgiftsramar och beräkningen av ålderspensionssystemets utgifter för 2016, samt regeringens förslag till beräkning av inkomsterna på statens budget för 2016 och förslag till ändrade skatte- och avgiftsregler. Utskottet tillstyrker vidare de preliminära utgiftsramarna och de preliminära inkomstberäkningarna för 2017 och 2018.
Utgifterna på statens budget 2016 uppgår till sammanlagt 934 miljarder kronor och de beräknade inkomsterna till 924 miljarder kronor. Statens budgetsaldo uppgår därmed till -9,6 miljarder kronor 2016.

Den ekonomiska utvecklingen

Förutsättningarna för en stigande internationell efterfrågan under de närmaste åren är goda. Priset på olja är lågt, penningpolitiken runt om i världen är extremt expansiv och i många länder har finanspolitiken blivit mindre stram. Utvecklingen hittills under 2015 visar dock på stora regionala skillnader.

Tillväxttakten i den svenska ekonomin ökar under 2015 och 2016 jämfört med 2014 och sammansättningen av tillväxten blir bredare. Hushållens konsumtion väntas ligga kvar på en hög nivå samtidigt som exportens och utrikeshandelns bidrag till BNP-tillväxten ökar. Dessutom förväntas den offentliga konsumtionen ge ett ganska stort bidrag till uppgången. Det mycket kraftigt ökade antalet asylsökande kan komma att stärka den offentliga konsumtionen ytterligare. Utskottet noterar att EU-kommissionen räknar med att den svenska offentliga konsumtionen kommer att öka med nästan 0,5 procentenheter per år under 2015 och 2016 till följd av flyktingkrisen, medan effekten på hela BNP förväntas bli något lägre.

Sysselsättningen i ekonomin väntas fortsätta att öka i takt med att konjunkturen och tillväxten förbättras.

Utskottet delar både regeringens och motionärernas bedömningar om att det finns risker som pekar mot att den ekonomiska utvecklingen kan bli sämre än förväntad, t.ex. att tillväxten i Kina och andra s.k. tillväxtekonomier blir betydligt lägre än förväntad eller att återhämtningen i euroområdet dröjer ytterligare.

Riktlinjer för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken

Utskottet tillstyrker regeringens riktlinjer för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken. Ordning och reda i de offentliga finanserna är en förutsättning för fler jobb och en hållbar finansiering av välfärden. Därför ställer sig utskottet bakom att regeringen lagt om finanspolitiken i en mer ansvarsfull inriktning där samtliga nya reformer varit fullt ut finansierade. Utskottet håller med regeringen om att sparandet kan återföras mot målet för det finansiella sparandet i en takt som tar hänsyn till att det fortfarande finns lediga resurser i ekonomin utan att hållbarheten i de offentliga finanserna äventyras. Utskottet betonar att om en allvarlig störning skulle drabba ekonomin riskerar återgången mot målet att förskjutas ytterligare framåt i tiden. Utskottet noterar att den nivå på utgiftstaket för det tredje tillkommande året 2018 som regeringen föreslår medger en utgiftsökning under mandatperioden som möjliggör de reformer som prioriteras i propositionen, men understryker att utrymmet för reformer på utgiftssidan kommer att begränsas av hur stor del av budgeteringsmarginalen som under åren framöver behöver tas i anspråk för oförutsedda ökningar, t.ex. av volymer i de rättighetsstyrda transfereringssystemen.

Sedan regeringen lämnade budgetpropositionen till riksdagen i september 2015 har antalet personer som söker asyl i Sverige ökat kraftigt, vilket innebär att utmaningarna i det svenska asylsystemet är mycket stora. Mot bakgrund av att prognoserna är osäkra och att det i dagsläget därför är svårt att bedöma storleksordningen på antalet asylsökande och effekterna på statsfinanserna vore det enligt utskottet inte lämpligt att nu revidera bedömningarna i syfte att låta riksdagens budgetbeslut baseras på ett annat underlag än prognoserna i budgetpropositionen. Enligt utskottet är det nu mycket viktigt att regeringen följer utvecklingen noggrant och har hög beredskap för att vidta lämpliga åtgärder. Mot bakgrund av att regeringen lagt om finanspolitiken och halverat underskotten i de offentliga finanserna på ett par år finns det enligt utskottet goda förutsättningar att möta denna exceptionella situation. I sammanhanget konstaterar utskottet att budgetlagen innehåller bestämmelser om att regeringen ska vidta sådana åtgärder som den har befogenhet till eller föreslå riksdagen nödvändiga åtgärder om det finns en risk för att beslutat utgiftstak kommer att överskridas.

Utskottet lyfter också i sitt ställningstagande fram frågan om transparens och tydlighet vid redovisning av budgeteffekter och konstaterar att det är lika viktigt att de tabeller som regeringen presenterar i de ekonomiska propositionerna är tydliga och transparenta, som att budgeteffekter beräknas på ett tydligt och transparent sätt. Utskottet skulle välkomna ett samarbete med Regeringskansliet i syfte att få en redovisning som bättre tillgodoser riksdagens behov av beslutsunderlag. Utskottet delar regeringen syn att Sverige ska vara ett land som håller ihop och att klyftorna mellan samhällsklasser, kvinnor och män, land och stad måste minska. Politiken ska ha ett jämställdhetsperspektiv som integreras i all verksamhet.

Ett tydligt sysselsättningsmål bör styra den ekonomiska politiken. Antalet personer som arbetar och antalet arbetade timmar ska öka så att Sverige når målet om lägst arbetslöshet i EU 2020. Sverige står inför flera utmaningar, t.ex. att bekämpa arbetslösheten, vända den negativa utvecklingen i skolan och minska klimatpåverkan. Dessa utmaningar ska mötas med investeringar i Sverige. Utskottet står bakom regeringens jobbagenda med framtidsinvesteringar i bostäder, infrastruktur, näringspolitik och kunskapsreformer. Genom dessa investeringar stärks Sveriges konkurrenskraft och förutsättningar skapas för fler jobb och en långsiktigt hög och hållbar tillväxt. Investeringar som delvis finansieras genom skattehöjningar är ett mer effektivt sätt att skapa jobb, tillväxt och jämställdhet än vad skattesänkningar är. Utskottet delar regeringens bedömning att jobb skapas genom investeringar och inte genom sänkta skatter eller minskade ersättningar vid arbetslöshet och sjukdom. Utskottet välkomnar regeringens tydliga prioriteringar och omprioriteringar för att åstadkomma utgiftsminskningar och inkomstförstärkningar i stället för nedskärningar och kortsiktiga skattesänkningar.

Vidare delar utskottet regeringens utgångspunkt om att alla människors kompetens ska tas till vara så länge de vill och kan arbeta. Utskottet välkomnar därför regeringens investeringar i välfärden. En utbyggd välfärd bidrar till att öka antalet arbetade timmar bl.a. genom att ge såväl kvinnor som män möjlighet att arbeta heltid samtidigt som det leder till att fler i välfärdssektorn orkar och vill stanna kvar längre i arbete.

Matchningen på arbetsmarknaden fungerar allt sämre varför utskottet välkomnar regeringens ambitionshöjning när det gäller vuxnas lärande genom investeringar i det s.k. kunskapslyftet. För att skapa bättre förutsättningar för arbetslösa ungdomar anser utskottet att det är viktigt att regeringen har ett högt ställt mål om att ingen ung människa ska behöva gå arbetslös i mer än 90 dagar. Åtgärder som exempelvis utbildningskontrakt och traineejobb gör det lättare för unga att ta sin in på arbetsmarknaden.

Utskottet håller med regeringen om att det är oacceptabelt att ojämlikheten och resultatskillnaderna i skolan har ökat samtidigt som kunskapsresultaten fallit år från år. Utskottet välkomnar därför regeringens investeringar i skolan för att vända denna utveckling, genom bl.a. höjda lärarlöner, kompetensutveckling för lärare och investeringar i mer personal. Utskottet välkomnar också regeringens ambitionshöjning när det gäller de nationella målen för utbildningsområdet inom ramen för Europa 2020-målen.

Sverige ska vara en ledande kraft i klimatomställningen. Genom att ta ansvar för klimatpåverkan i Sverige visas ledarskap för världens länder. Utskottet delar regeringen ambition om en fossilfri fordonsflotta och ekonomiska styrmedel för att ställa om det svenska samhället. Utskottet ställer sig också bakom regeringens målsättning om att Sverige ska ha ett energisystem som baseras på 100 procent förnybar energi och välkomnar investeringar i solceller och vindkraft.

De offentligt finansierade välfärdstjänsterna ska komma alla till del oavsett bakgrund och betalningsförmåga. Ingen ska behöva känna oro för sin ålderdom. Utskottet delar regeringens bedömning att det är nödvändigt med fortsatta investeringar i välfärden och att det är centralt att värna starka offentliga trygghetssystem. I likhet med regeringen anser utskottet att Sverige ska ha en långsiktigt hållbar och rättssäker migrationspolitik som värnar asylrätten.

Godkännande av avtal mellan Sverige och Norge

Utskottet tillstyrker regeringens förslag om att godkänna ett avtal mellan Sveriges regering och Norges regering om ändring av avtal om en gemensam elcertifikatsmarknad.

Regeringens resultatredovisning till riksdagen

Enligt 10 kap. 3 § budgetlagen ska regeringen lämna en redovisning i budgetpropositionen av de resultat som uppnåtts i verksamheten i förhållande till de mål som riksdagen beslutat. Utskottet konstaterar att formerna för mål och resultatdialogen mellan riksdagen och regeringen utvecklats i positiv riktning och att allt fler utskott behandlar resultatfrågor i sina budgetbetänkanden. Utskottet välkomnar regeringens ambition att skapa en tydligare uppföljning och analys av måluppfyllelsen som grund för de politiska prioriteringarna och budgetförslagen och framhåller i det sammanhanget att det fortsatta utvecklingsarbetet bör utgå från de förändringar som samarbetsgruppen mellan Regeringskansliet och Riksdagsförvaltningen föreslagit.

Reservationer

I betänkandet finns 5 reservationer (M, SD, C, FP och KD).

1

Förslag

42 motioner
2

Beredning

Beredning i utskottet: 2015-11-04
Justering: 2015-11-19
Trycklov: 2015-11-20
Reservationer 10
Betänkande 2015/16:FiU1
3

Debatt

Bordläggning: 2015-11-24
Debatt i kammaren: 2015-11-25
4

Beslut

Beslut: 2015-11-25
7 förslagspunkter, 5 acklamationer, 2 voteringar