Skattefri kapitalvinst och utdelningpå näringsbetingade andelar

Skatteutskottets betänkande 2002/03:SKU14

Gynnsammare beskattning vid försäljning av dotterbolag (SkU14)

Riksdagen beslutade om skattefri kapitalvinst och utdelning på näringsbetingade andelar, dvs. andelar i dotter- och intressebolag. Kapitalvinster ska vid försäljning av näringsbetingade andelar inte beskattas. Kapitalförluster på sådana andelar kan då inte heller dras av. Det schablonmässiga kravet på hur stort ägandet ska vara för att anses som näringsbetingat sänks. Därmed utvidgas även den skattefrihet som redan finns för utdelningar på näringsbetingade andelar. Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2003.

Datum för beslutet: 14 maj 2003
Riksdagens beslut: Kammaren biföll utskottets förslag
Utskottets förslag till beslut: Bifall till propositionen, med vissa mindre justeringar. Avslag på motionerna.
Skatteutskottets betänkande
2002/03:SKU14

Skattefri kapitalvinst och utdelningpå näringsbetingade andelar


Sammanfattning
I detta betänkande tillstyrker utskottet med vissa mindre justeringar regering-
ens förslag i proposition 2002/03:96 Skattefri kapitalvinst och utdelning på
näringsbetingade andelar.
Detta innebär att en reformerad beskattning av juridiska personers nä-
ringsbetingade innehav av andelar i andra företag kan träda i kraft den 1 juli
2003. Ett huvudförslag är att kapitalvinster vid försäljning av näringsbeting-
ade andelar inte beskattas och i konsekvens därmed att kapitalförluster på
sådana andelar inte heller kan dras av. Jämfört med dagens skatteregler sänks
det schablonmässiga kravet på hur stort ägandet skall vara för att betraktas
som näringsbetingat och därmed utvidgas även den skattefrihet som redan
finns för utdelningar på näringsbetingade andelar.
Den avdragsbegränsning som gällt för förluster på näringsbetingade ande-
lar i avvaktan på att motsvarande kapitalvinster skulle bli skattefria mjukas
upp med hänvisning till att beredningen av reformen har tagit lång tid i an-
språk.
I motioner som har väckts med anledning av propositionen har en fråga
tagits upp om utvidgning av skattefriheten även till företagsägda andelar som
är renodlade kapitalplaceringar. Utskottet a v s t y r k e r e n sådan
utvidgning ef-
tersom den skulle innebära en betydande statsfinansiell kostnad samtidigt
som det inte går att dra några säkra slutsatser om vilka de positiva effekterna
skulle bli för företagen och samhällsekonomin i stort. I övrigt behandlar mo-
tionerna en av regeringen aviserad komplettering av reformen med nya CFC-
regler, påskyndande av beredningen av handelsbolagens skatterättsliga
ställning för att handelsbolagsandelar och handelsbolags andelsinnehav skall
kunna omfattas av reformen, nivån på den schablongräns över vilken ett in-
nehav av marknadsnoterade andelar skall anses som näringsbetingat, ytterli-
gare uppmjukningar i avdragsbegränsningen, skalbolagsreglernas utformning
och den kvittningsfålla för fastigheter som regeringen föreslår. Utskottet
av s t y r k e r motionerna även i dessa delar.
Till betänkandet fogas 9 reservationer.
Utskottets förslag till riksdagsbeslut
1.     Företagsägda kapitalplaceringsandelar
Riksdagen avslår motionerna 2002/03:Sk7 yrkande 1, 2002/03:Sk8 yrkande 1 och
Reservation 1 (m, fp, kd)
2.     CFC-lagstiftning
Riksdagen avslår motion 2002/03:Sk8 yrkande 2.
Reservation 2 (m)
3.     Beskattningen av handelsbolag
Riksdagen avslår motion 2002/03:Sk9 yrkande 3.
Reservation 3 (fp)
4.     Schablongränsen för näringsbetingat innehav
Riksdagen antar regeringens förslag till 24 kap. 14 § inkomstskattelagen
(1999:1229) med den ändringen att paragrafen erhåller den lydelse som
framgår av utskottets förslag i bilaga 3. Därmed bifaller riksdagen del-
vis proposition 2002/03:96 i denna del och avslår motionerna 2002/03:Sk6 och 20
Reservation 4 (fp)
Reservation 5 (v)
5.     Behandlingen av vissa tidigare kapitalförluster
Riksdagen antar regeringens förslag till ny punkt 6  övergångsbestämmelserna
(2002:540) om ändring i inkomstskattelagen
(1999:1229). Därmed bifaller riksdagen proposition  2002/03:96 i denna
del och avslår motion 2002/03:Sk8 yrkande 4.
Reservation 6 (m)
6.     Införande av skalbolagsregler
Riksdagen godtar att skalbolagsregler införs i enlighet med vad rege-
ringen har föreslagit. Därmed bifaller riksdagen proposition 2002/03:96
i denna del och avslår motionerna 2002/03:Sk8 yrkande 5 och 2002/03:
Sk9 yrkandena 4 och 5.
Reservation 7 (m)
Reservation 8 (fp)
7.    Kvittningsfålla för fastigheter
Riksdagen antar regeringens förslag till 25 kap. 12 § och 45 kap. 32 a §
inkomstskattelagen (1999:1229). Därmed bifaller riksdagen proposition
2002/03:96 i denna del och avslår motionerna 2002/03:Sk7 yrkande 2,
2002/03:Sk8 yrkande 3 och 2002/03:Sk9 yrkande 6.
Reservation 9 (m, fp, kd)
8.    Propositionen i övrigt
Riksdagen antar regeringens förslag till
1. lag om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229) till den del lagför-
slaget inte omfattas av punkterna 4, 5 och 7 ovan med de ändringarna att
24 kap. 15 §, 25 a kap. 6, 10 och 14 §§, 49 a kap. 4 § och punkterna 4-6
ikraftträdande- och övergångsbestämmelserna erhåller de lydelser som
framgår av utskottets förslag i bilaga 3,
2. lag om ändring i lagen (1999:1230) om ikraftträdande av inkomst-
skattelagen (1999:1229) med den ändringen att 4 kap. 86 § erhåller den
lydelse som framgår av utskottets förslag i bilaga 3,
3. lag om ändring i kupongskattelagen (1970:624),
4. lag om ändring i skattebetalningslagen (1997:483),
5. lag om ändring i lagen (2001:1227) om självdeklarationer och kon-
trolluppgifter,
6. lag om ändring i lagen (1986:468) om avräkning av utländsk skatt,
och
7. lag om ändring i fastighetstaxeringslagen (1979:1152).
Därmed bifaller riksdagen delvis proposition 2002/03:96 i denna del.
Stockholm den 29 april 2003
På skatteutskottets vägnar
Arne Kjörnsberg
Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Arne Kjörnsberg (s), Anna
Grönlund (fp), Lennart Hedquist (m), Ulla Wester (s), Marie Engström (v),
Per-Olof Svensson (s), Anne-Marie Pålsson (m), Lennart Axelsson (s),
Gunnar Andrén (fp), Inger Nordlander (s), Ulf Sjösten (m), Catharina
Bråkenhielm (s), Fredrik Olovsson (s), Lars Gustafsson (kd) och Marianne
Samuelsson (mp).
2002/03
SkU14


Redogörelse för ärendet
Ärendet och dess beredning
I proposition 2002/03:96 lägger regeringen fram ett tidigare aviserat förslag
om beskattningen av juridiska personers av y t t r in g a r a v näringsbetingade
andelar. F y r a motioner har väckts med anledning av propositionen. Rege-
ringens och motionärernas förslag till riksdagsbeslut redovisas i bilaga 1.
Regeringens förslag till lagtexter återges i bilaga 2. Utskottets förslag till
vissa justeringar i lagtexterna finns i bilaga 3.
Bakgrund
En reformering av de skatteregler som gäller för företagens näringsbetingade
innehav av andelar i andra företag har under senare år haft en framskjuten
plats i arbetet med företagsskattefrågorna. I den budgetproposition som pre-
senterades för riksdagen hösten 2001 uttalade regeringen att det är angeläget
att avskaffa beskattningen av kapitalvinster på näringsbetingade andelar och
därmed även avdragsrätten för kapitalförluster på sådana andelar, men att ett
sådant förslag skulle kunna lämnas tidigast under våren 2002 (prop.
2001/02:1, volym 1, s. 196). Med hänsyn till den lagtekniska komplexiteten
blev lagstiftningsärendet mer tidskrävande än planerat. Det stod så småning-
om klart att reformen skulle bli fördröjd ett år och att de nya reglerna inte
skulle kunna träda i kraft förrän den 1 juli 2003 (prop. 2002/03:1, volym 1,
s. 180).
Hösten 2001 slopades, med verkan fr.o.m. den 7 december 2001, möjlig-
heten att kvitta förluster på näringsbetingade aktier och andra delägarrätter
mot andra inkomster i näringsverksamheten än kapitalvinster på andra delä-
garrätter (skr. 2001/02:77, prop. 2 0 0 1 /0 2 : 1 4 0 , bet. 2001/02:SkU25,
rskr.
2001/02:274). Näringsbetingande andelar fördes in i den s.k. värdepappers-
fållan i avvaktan på att ett förslag om skattefrihet för näringsbetingade
andelar kunde antas av riksdagen. Reglerna innebar att det under övergångs-
tiden till ett nytt system skulle vara möjligt att kvitta förluster på innehav
av
delägarrätter som betingats av rörelsen mot kapitalvinster på andra delägar-
rätter inom en koncern, även kapitalplaceringsandelar. Däremot skulle
kvittning inte kunna ske mot rörelsevinst.
Ett huvudsakligt motiv för avdragsbegränsningen var att motverka . sedan
den utvidgade skattefriheten för näringsbetingade andelar aviserats i budget-
förslaget för 2001 . att företagen av skatteskäl skulle välja att realisera
kapitalförluster innan möjligheterna att dra av dessa förluster skulle försvin-
na med ett reformerat system för beskattning av företagsägda andelar samti-
digt som företagen skulle avvakta med att realisera kapitalvinster till dess
sådana blir skattefria. Avdragsbegränsningen skulle reducera incitamenten
till ett sådant as y m m e tr isk t beteende hos företagen. Utan en begränsning
förelåg en uppenbar risk för en tilltagande skatteplanering som antogs kunna
medföra ett avsevärt skattebortfall, vilket skulle kunna äventyra ett genomfö-
rande av reformen.
Propositionens huvudsakliga innehåll
Regeringens huvudförslag innebär att beskattningen av kapitalvinster på nä-
ringsbetingade andelar avskaffas. Som en konsekvens av skattefriheten på
vinster får kapitalförluster på sådana andelar inte längre dras av. Dessutom
föreslås att området för att skattefritt ta emot utdelning på företagsägda ande-
lar utvidgas genom att definitionen av näringsbetingade andelar ändras. En
onoterad andel skall alltid anses vara näringsbetingad och för marknadsnote-
rade andelar sänks den schablonmässiga gränsen, över vilken ett innehav
anses vara näringsbetingat, från 25 % till 10 % a v röstetalet i företaget.
Förslagen har två syften. Det ena är att eliminera den principiellt felaktiga
kedjebeskattning av vinster i bolagssektorn som nuvarande regler ger upphov
till. Det andra är att åtgärda den faktiska as y m m e t r i som uppkommit genom
internationell skatteplanering. Näringsbetingade andelar kan avyttras genom
utländska dotterföretag i stater som inte beskattar denna typ av kapitalvinster.
Vinsten kan sedan tas hem till Sverige som skattefri utdelning. I e n förlustsi-
tuation avyttras i stället andelarna i det utländska dotterföretaget och
kapital-
förlusten kan då i stället dras av hos det svenska moderföretaget.
Regeringens förslag om skattefria kapitalvinster på näringsbetingade ande-
lar måste kombineras med regler som motverkar transaktioner som leder till
att den svenska bolagsskattebasen urholkas. Regeringen avser därför att un-
der våren 2003 lämna ett förslag till nya regler om beskattning av s.k. CFC-
bolag (Controlled Foreign Company). I anslutning till det föreliggande
förslaget föreslås även vissa andra nödvändiga spärregler, för att bl.a. mot-
verka handel med skalbolag inom bolagssektorn.
Ett förslag lämnas också som innebär att de särskilda skattereglerna för
förvaltningsföretag avskaffas. Nya regler föreslås även för beräkningen av
underlaget för schablonintäkt och avskattningsintäkt för investmentföretag.
Andelar som ägs av handelsbolag eller andelar i handelsbolag omfattas
inte av förslaget om skattefria kapitalvinster. En kapitalförlust på en andel
hos ett handelsbolag föreslås inte få dras av hos en delägare i handelsbolaget
om denne inte hade haft avdragsrätt vid direktägande. En motsvarande be-
gränsning i avdragsrätten införs även för kapitalförluster på andelar i han-
delsbolag.
Vidare föreslås nya regler för att bestämma anskaffningsvärden för till-
gångar som inte tidigare varit föremål för svensk beskattning.
De nya reglerna föreslås träda i kraft den 1 juli 2003 och tillämpas såvitt
avser kapitalvinster och kapitalförluster på av y ttr in g a r efter
ikraftträdandet. I
övrigt tillämpas de nya reglerna på beskattningsår som börjar efter den
31 december 2003.
I propositionen föreslås även några mindre ändringar i fastighetstaxerings-
lagen (1979:1152) som tar sikte på förberedelsearbetet inför 2005 års all-
männa fastighetstaxering av lantbruksenheter och en komplettering av 2 kap.
2 och 4 § § lagen (2001:1227) om självdeklarationer och kontrolluppgifter.
Vid en samlad bedömning anser regeringen att de föreslagna regelföränd-
ringarna, dvs. avskaffad kapitalvinstbeskattning jämte slopad avdragsrätt för
kapitalförluster på näringsbetingade andelar, ökade möjligheter att skattefritt
ta emot utdelning på företagsägda andelar samt förändringen för investment-
företagen, i varje fall kan bedömas vara sammantaget statsfinansiellt neutra-
la. Regeringen vill dock särskilt väga in den osäkerhet som finns i beräk-
ningarna      och   räknar    därför     inte   med    att   förändringen
kan   ge   en
budgetförstärkning.
Utskottets överväganden
Företagsägda kapitalplaceringsandelar
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen avslår motionsförslagen om att inte bara när i n g sbe ting a -
de andelar utan även företagsägda kapitalplaceringsandelar skall
omfattas av skattefriheten.
Jämför reservation 1 (m, fp, kd).
Regeringens bedömning
Som framgår av redovisningen av propositionens huvudsakliga innehåll om-
fattar regeringens förslag endast näringsbetingade andelar, men däremot inte
andelar som företag innehar i kapitalplaceringssyfte, dvs. kapitalplacerings-
andelar (portföljandelar). Utdelningar och kapitalvinster på kapitalplace-
ringsandelar bör enligt regeringens bedömning beskattas även fortsättnings-
vis. I d e överväganden som redovisas i propositionen har avgörande
betydelse tillmätts att skattebortfallet sannolikt skulle bli betydande om be-
skattningen av kapitalvinster och utdelningar på kapitalplaceringsandelar
avskaffades. Samtidigt är det ovisst vad en skattefrihet även för kapitalplace-
ringsandelar skulle medföra i form av effektivitetsvinster i företagssektorn.
Motionerna
I motion Sk7 yrkande 1 föreslår Per Landgren m.fl. (kd) att riksdagen skall
begära att regeringen återkommer med ett förslag om hur företagsägda kapi-
talplaceringsandelar kan skattebefrias. Med en sådan utformning av reglerna
skulle företagen enligt motionen få starka skäl för att behålla en eventuell
överlikviditet i Sverige. Detta skulle innebära en finansiell injektion i den
svenska ekonomin.
Enligt motion Sk8 av Lennart Hedquist m.fl. (m) verkar de skäl som rege-
ringen redovisar mot att låta reformen omfatta kapitalplaceringsandelar vara
huvudsakligen tillkomna för att kunna bibehålla de särskilda skatteregler som
gäller för utdelningar och kapitalvinster på s.k. kvalificerade andelar i få-
mansföretag. Enligt motionens yrkande 1 bör riksdagen begära att regeringen
lägger fram ett förslag som avskaffar den diskriminerande överbeskattningen
av fåmansföretag.
I motion Sk9 yrkande 1 föreslår Anna Grönlund m.fl. (fp) att regeringen
bör få riksdagens uppdrag att närmare utreda de statsfinansiella konsekven-
serna av en likabehandling av näringsbetingade andelar och kapitalplace-
ringsandelar. Enligt motionärerna är uppdelningen mellan näringsbetingade
aktier och portföljaktier inte självklar. Inte minst kan mindre företag ha an-
ledning att placera tillfällig överlikviditet i noterade aktier.
Utskottets ställningstagande
Den fråga om kapitalplaceringsandelar som motionärerna tar upp har analy-
serats i propositionen. Regeringen ifrågasätter i och för sig inte att en avska
fad beskattning av kapitalplaceringsandelar skulle kunna leda till inflöde av
kapital från utlandet. I vad mån ett sådant inflöde . oklart hur stort . skulle
utgöras av vad som skulle kunna benämnas överlikviditet inom företagssek-
torn eller av annat kapital är dock omöjligt att uttala sig om. Likaså är det
omöjligt att uppskatta såväl storleken på som förekomsten av eventuella posi-
tiva effekter för företagen och samhällsekonomin i stort. Mot denna bak-
grund har argumentet om ökad placering i Sverige av företags överlikviditet
inte tillmätts en avgörande betydelse vid bedömningen om utdelning och
kapitalvinster på kapitalplaceringsandelar i företagssektorn skall göras skat-
tefria.
Däremot skulle skattebortfallet till följd av en utvidgad skattefrihet sanno-
likt bli betydande. Enligt taxeringsstatistiken för år 2001 uppgick de samlade
skattemässiga kapitalvinsterna på företagsägda andelar (exklusive handelsbo-
lagsägda andelar) till sammanlagt ca 48 miljarder kronor. Det finns inte
specificerat hur stor del av summan som belöper på kapitalplaceringsandelar,
men antagligen avser en stor del av vinsterna sådana andelar. Juridiska per-
soners utdelningar på andelar i företag som inte är koncern- eller intressefö-
retag uppgick enligt taxeringsstatistiken för år 2001 till ca 12 miljarder
kronor. Även om taxeringsmaterialet inte specificeras närmare ger siffrorna
en god indikation på att skattebortfallet skulle bli betydande om beskattning-
en av kapitalvinster och utdelningar på kapitalplaceringsandelar avskaffades.
En betydande statsfinansiell kostnad skall alltså ställas mot beloppsmässigt
ovissa effektivitetsvinster i företagssektorn.
Vid sidan av den direkta statsfinansiella belastningen skulle en utvidgning
av det skattefria området kunna ge upphov även till oönskade effekter på den
svenska skattebasen, anser regeringen. En sådan effekt skulle uppkomma om
t.ex. räntor på pengar som lånats från långivare i ett annat land till en inves
ring i kapitalplaceringsandelar kan dras av här även i d e fall motsvarande
ränteinkomst tillfaller en annan stat.
Vidare kan en skattebefrielse för utdelningar och kapitalvinster på kapital-
placeringsandelar ge upphov till en oönskad sparbösseeffekt, dvs. ge en
räntefördel för fysiska personer som gör placeringar via bolag i jämförelse
med dem som placerar pengarna direkt. Enligt propositionen skulle en möj-
lighet till sparande via ett bolag även aktualisera särskilda spärrar i d e reg
som gäller för beskattning av utdelning och kapitalvinster i fåmansföretag.
Förändringar i beskattningen av fåmansföretag och dess delägare är för när-
varande föremål för överväganden i Regeringskansliet, bl.a. mot bakgrund av
de förslag till förändringar som den s.k. 3:12-utredningen lämnat i sitt betänk
Beskattning av småföretagare (SOU 2002:52). Enligt propositionen
avser regeringen att senare ta ställning till förändringar av 3:12-reglerna.
Utskottet gör inte någon annan bedömning än regeringen i fråga om att
behålla beskattningen av utdelning och kapitalvinster på företagsägda kapi-
talplaceringsandelar. Den analys av frågan som redovisas i propositionen är
enligt utskottets mening fullt tillräcklig för att riksdagen skall kunna ta stä
ning till den avgränsning som regeringen har gjort. Utskottet a v st y r k e r
därmed motionerna Sk7 yrkande 1 och Sk9 yrkande 1. När det gäller be-
skattningen av fåmansföretag vill utskottet hänvisa till den beredning som
pågår i Finansdepartementet. Det framgår också av den nyligen lämnade
vårpropositionen att regeringen vill förändra 3:12-reglerna så att de blir mer
g y n n s am m a för företagarna (prop. 2 0 0 2 / 0 3 : 1 0 0 , s. 34). Utskott
följaktligen även motion Sk8 yrkande 1.
CFC-lagstiftning
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen avslår motionsförslaget om att riksdagen skall göra ett
uttalande       med    anledning       av   beredningen         av   den   nya
l a g s ti ft ni ng som aviseras i propositionen.
Jämför reservation 2 (m).
Regeringens bedömning
Den avskaffade kapitalvinstbeskattningen på näringsbetingade andelar måste
enligt propositionen kompletteras för att motverka transaktioner som leder
till att den svenska bolagsskattebasen urholkas. I denna del återkommer rege-
ringen senare till riksdagen med förslag till nya regler för beskattning av
CFC-bolag (Controlled Foreign Company). Regeringen avser att lämna ett
förslag till riksdagen avseende en ny CFC-lagstiftning i sådan tid att det kan
träda i kraft den 1 januari 2004. I avvaktan på nya regler kvarstår nuvarande
krav för att andelar i utländska juridiska personer skall få betraktas som nä-
ringsbetingade, dvs. att inkomstbeskattningen av det utländska företaget skall
vara jämförlig med den svenska bolagsbeskattningen.
Enligt regeringens bedömning måste de gällande CFC-reglerna reformeras
eller andra åtgärder mot missbruk eventuellt vidtas även i ett annat syfte,
nämligen för att reformeringen av kapitalvinstreglerna skall kunna accepteras
utifrån de principiella utgångspunkterna för arbetet med EU:s uppförandekod
för företagsbeskattning.
1998 års företagsskatteutredningar lämnade ett förslag till nya CFC-regler.
Under remissförfarandet framfördes omfattande och bitvis hård kritik mot
förslaget i denna del. Med anledning av kritiken har ett delvis helt nytt för-
slag till nya CFC-regler utarbetats i Regeringskansliet. Förslaget har remiss-
behandlats och bereds för närvarande.
Motionen
I motion Sk8 yrkande 2 a v Lennart Hedquist m.fl. (m) förordas ett tillkänna-
givande till regeringen av innebörd att kapitalvinstskattefrihet inte behöver
göras beroende av CFC-regler. Motionärerna anser det också vara tveksamt
om sådana regler kan tillämpas på vinster från dotterbolag inom Europeiska
unionen.
Utskottets ställningstagande
Utskottet anser, i likhet med regeringen, att den nya lagstiftningen om nä-
ringsbetingade andelar bör kompletteras med nya regler som kan motverka
vissa icke önskvärda transaktioner med t.ex. bolag i skatteparadis. Det är
självfallet också nödvändigt att våra skatteregler är utformade så de inte skal
komma i konflikt med de principer som EU:s uppförandekod för företagsbe-
skattning grundar sig på. Utskottet av s t y r k e r motionsyrkandet.
Beskattningen av handelsbolag
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen avslår motionsförslaget om att riksdagen skall göra ett
uttalande om den pågående beredningen av frågan om handelsbola-
gen skall göras till egna skattesubjekt.
Jämför reservation 3 (fp).
Regeringens bedömning
I avvaktan på att Finansdepartementets beredning av Förenklingsutredning-
ens slutbetänkande Ny handelsbolagsbeskattning (SOU 2002:35) kan slutfö-
ras har andelar i dessa företag och andelar som innehas av sådana företag
undantagits från tillämpningen av de nya reglerna om skattefrihet för utdel-
ning och kapitalvinst på näringsbetingade andelar. Utredningen har föreslagit
att svenska handelsbolag skall göras till egna skattesubjekt vid inkomstbe-
skattningen. Denna fråga är enligt propositionen av helt avgörande betydelse
för val av tillvägagångssätt för att låta skattefriheten för utdelningar och ka
pitalvinster även omfatta handelsbolagsägda aktier och andelar i sådana
bolag.
Motionen
Enligt motion Sk9 yrkande 3 a v Anna Grönlund m.fl. (fp) bör riksdagen ge-
nom ett tillkännagivande till regeringen betona att det är angeläget att ställ-
ning snabbt tas till de förslag om handelsbolagens framtida skatterättsliga
ställning som Förenklingsutredningen lagt fram. Motionärerna hänvisar till
att det rådande rättsläget kan påverka benägenheten till riskkapitalsatsningar
genom samverkan i kommanditbolagsform.
Utskottets ställningstagande
Det framgår av 2003 års ekonomiska vårproposition (prop. 2002/03:100,
s. 34) att regeringen kommer att ta ställning till Förenklingsutredningens
förslag i anslutning till det fortsatta arbetet med småföretagens skatteregler.
Utskottet förutsätter att detta arbete har hög prioritet i regeringens lagstift
nings- och budgetarbete och finner därför inte något behov av ett tillkännagi-
vande till regeringen i frågan. Utskottet av st y r k e r därför motionsyrkande
Schablongränsen för näringsbetingat innehav
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen godtar regeringens förslag att sänka schablongränsen för
vad som anses utgöra ett näringsbetingat innehav av marknadsnote-
rade andelar från 25 % till 10 % a v röstvärdet och avslår ett mo-
tionsyrkande om avslag på propositionen i denna del samt ett annat
motionsyrkande om att utreda en y t t e rl i g ar e sänkning av gränsen
till 5 %.
Jämför reservationerna 4 (fp) och 5 (v).
Propositionen
Regeringens förslag innebär att den gräns över vilken ett innehav anses vara
näringsbetingat sänks från 25 % till 10 % a v röstetalet i det andra företaget.
Enligt propositionen framstår den nuvarande gränsen om 25 % a v röstetalet
som indikation på näringsbetingat innehav som omotiverat hög. Ett innehav
om 10 % a v rösterna innebär som regel ett så starkt ägarengagemang i det
ägda företaget att det s.k. sparbösseargumentet kommer i bakgrunden. En
gräns vid 10 % framstår även som lämplig mot bakgrund av det arbete som
bedrivs inom ramen för Europeiska unionen med att reformera rådets direktiv
90/435/EEG (moder/dotterbolagsdirektivet) där det bl.a. pågår en diskussion
om en sänkning av det s.k. minimitröskelvärdet. Som y t t e r lig are stöd för
valda nivån nämns i propositionen att relevanta regler i flera av de avtal för
undvikande av dubbelbeskattning som Sverige ingått med andra stater, anger
ett tioprocentigt innehav.
Motionerna
I motion Sk6 av Marie Engström och Per Rosengren (v) yrkas att riksdagen
avslår propositionen vad gäller sänkningen av schablongränsen för att inne-
hav automatiskt skall anses som näringsbetingat från 25 % till 10 % a v
röstvärdet. Enligt motionärerna är en ändring av schablonregeln inte nödvän-
dig eftersom ett mindre innehav ändå kan anses som näringsbetingat om den
sk at tsk y ld i g e gör sannolikt att innehavet betingas av ägarens rörelse.
I motion Sk9 yrkande 2 a v Anna Grönlund m.fl. (fp) föreslås att en ytterli-
gare sänkning av schablongränsen för näringsbetingade innehav till 5 % bör
utredas i avsikt att på sikt lätta på beskattningen även av kapitalplaceringsan
delar.
Utskottets ställningstagande
Enligt utskottets mening är regeringens förslag om att sänka gränsen till
10 % a v röstvärdet väl motiverat och lämpligt avvägt. Utskottet ti lls ty r k
regeringens förslag i denna del och av sty r k e r följaktligen både motion Sk6
om en bibehållen gräns vid 25 % och motion Sk9 yrkande 2 o m att utreda en
ytterligare sänkning av gränsen till 5 %.
Behandlingen av vissa tidigare kapitalförluster
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen godtar regeringens förslag om uppmjukning av den av-
dra g sbe g rä nsni ng som gällt för förluster på rörelsebetingade delä-
garrätter inför övergången till ett system med skattefrihet för
motsvarande vinster och avstyrker motionsförslaget om en mer
långtgående inskränkning i a v d r a g s beg r äns n ing e n.
Jämför reservation 6 (m).
Bakgrund
Som utskottet nämnt inledningsvis har avdragsrätten för kapitalförluster på
delägarrätter och på andelar i svenska handelsbolag samt på andelar i ut-
ländska delägarbeskattade företag begränsats genom lagstiftning som har
trätt i kraft den 1 juli 2002. Som huvudregel gäller enligt de nya reglerna att
en kapitalförlust på en delägarrätt bara får dras av mot en kapitalvinst på en
delägarrätt. Regler med motsvarande innebörd infördes även för kapitalför-
luster på andelar i svenska handelsbolag och för andelar i utländska delägar-
beskattade företag (prop. 2 0 0 1 / 0 2 : 1 4 0 , 2001/02:SkU25, rskr. 2 0 0 1
SFS 2002:540). För kapitalförluster på delägarrätter och på andelar i svenska
handelsbolag tillämpas de nya reglerna fr.o.m. den 7 december 2001. Regler-
na som avser utländska delägarbeskattade företag tillämpas fr.o.m. den 16
april 2002.
Propositionen
I propositionen föreslås att kapitalförluster på näringsbetingade andelar som
avyttrats under tiden den 7 december 2001 t.o.m. den 30 juni 2003 skall kun-
na dras av mot kapitalvinster på delägarrätter även efter det att de nya regler
na om skattefrihet för kapitalvinster på näringsbetingade andelar har trätt i
kraft. Samma slags övergångslösning föreslås för sparade kapitalförluster på
andelar i svenska handelsbolag och delägarbeskattade utländska juridiska
personer.
Med hänsyn till den långa tid som kommer att förflyta mellan begräns-
ningens införande den 7 december 2001 och att förslaget om skattebefrielse
kan träda i kraft den 1 juli 2003 föreslår regeringen att avdragsbegränsningen
flyttas fram cirka ett år, dvs. även förluster som hänför sig till tiden den 7
december 2001 till den 1 december 2002 kan dras av mot rörelseinkomster
om den sk a ttsk y ld ig e begär det.
F r am f l y ttn in g e n a v avdragsbegränsningen avser endast förluster som i
någon mening kan betecknas som verkliga kapitalförluster. Uppmjukningen
av avdragsbegränsningen har utformats så att den inte skall omfatta förluster
som har uppkommit när företagsförvärv finansierats genom betalning i aktier
i det köpande bolaget. I vissa fall har kapitalförluster på sådana aktier skapa
efter det att själva verksamheten har förts över till ett företag i intressege-
menskap med det företag i vilket förlusten uppkommit. För att motverka att
undantaget kan utnyttjas i oberättigade fall är det nödvändigt att utesluta fle
olika förlustsituationer, t.ex. det fallet att delägarrätterna förts över från
köpande företaget till ett företag i intressegemenskap som därefter realiserat
förlusten.

Motionen
I motion Sk8 yrkande 4 a v Lennart Hedquist m.fl. (m) föreslås att proposi-
tionen skall avslås i vad avser inskränkningar i möjligheten att dra av en
förlust om denna uppkommit vid försäljning av dotterföretag som förvärvats
genom aktiebyte.
Utskottets ställningstagande
Enligt utskottets mening finns det, av skäl som regeringen har redovisat,
anledning att behålla den avdragsbegränsning som riksdagen tidigare har
antagit när det gäller kapitalförluster på andelar som förvärvats i utbyte mot
aktier. Det gäller inte minst transaktioner som skett mellan företag i intresse
gemenskap i syfte att konstruera förluster inför övergången till nya regler om
beskattning av näringsbetingade andelar. Utskottet til lst y rk er regeringens
förslag i denna del och a v st y r k e r motionsyrkandet.
Införande av skalbolagsregler
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen godtar regeringens förslag om att införa s k alb o la g s re g l e r
för företagssektorn och avslår ett motionsyrkande om en annan
ordning för ställande av säkerhet för obetald skatt och två andra
motionsyrkanden som gäller tillkännagivanden om bl.a. uppfölj-
ningen av sk al bolag sreg l e rna .
Jämför reservationerna 7 (m) och 8 (fp).
Propositionen
I propositionen föreslås skalbolagsregler och återköpsregler för juridiska
personers av y t t r in g a r a v näringsbetingade andelar och näringsbetingade
tiebaserade delägarrätter efter förebild i d e skalbolagsregler som redan gälle
för fysiska personer.
Bankgarantier vid stora företagsförsäljningar kan föranleda avsevärda
kostnader och därmed likviditetspåfrestningar för den skattskyldige. Mot
denna bakgrund föreslås att skalbolagsreglerna för företagssektorn utformas
på ett annat sätt än motsvarande regler för fysiska personers försäljningar av
skalbolag. Det uppställs i d e föreslagna reglerna inte ett krav på att säkerhe
skall ställas för obetald skatt i samband med att en skalbolagsdeklaration
lämnas som förutsättning för att den oförmånligare skalbolagsbeskattningen
skall undvikas, dvs. att hela ersättningen vid skalbolagsaffären skall tas upp
till beskattning. I stället får skattemyndigheten en möjlighet att begära säker
het. Skalbolagsbeskattningen utlöses om en säkerhet inte ställs när skatte-
myndigheten har begärt en sådan. Behöver säkerheten inte utnyttjas skall
staten lämna en skälig ersättning för de kostnader som ställande av säkerhet
har föranlett. Om skattemyndigheten inte begär säkerhet får säljaren automa-
tiskt ett subsidiärt betalningsansvar för skalbolagets skatter. Detta begränsas
emellertid till det belopp för vilket säkerhet skulle ha ställts om sådan hade
begärts, dvs. till företagets obetalda inkomstskatt för närmast föregående
beskattningsår och 28 % a v det överskott som har redovisats i skalbolagsde-
klarationen. Regeringen utesluter inte möjligheten av att i princip samma
system med subsidiärt ansvar kan vara lämpligt även på fysiska personers
av y ttr in g a r enligt skalbolagsreglerna. Innan ställning kan tas till en så
förändring av regelverket bör dock först erfarenheterna av tillämpningen av
de nu föreslagna reglerna utvärderas.
Motionerna
I motion Sk8 yrkande 5 a v Lennart Hedquist m.fl. (m) föreslås att regering-
ens lagförslag kompletteras med en möjlighet för säljare att låta det överlåtna
bolaget ställa ut en bankgaranti för latent skatt.
I motion Sk9 av Anna Grönlund m.fl. (fp) föreslås att riksdagen skall utta-
la sig för att ett mer slutligt ställningstagande till skatteregler vid handel
skalbolag skall tas när förslag om ändringar i 3:12-reglerna föreligger (yr-
kande 4) och att praxis i fråga om tillämpningen av skalbolagsbeskattningen
bör följas noga så att inte normala affärstransaktioner försvåras (yrkande 5).
Utskottets ställningstagande
Med hänsyn till att skalbolagsbeskattning aktualiseras först i ett läge där
skattemyndighetens krav på att ställa säkerhet inte efterkoms, kan utskottet
inte finna annat än att de föreslagna reglerna ger säljaren en rimlig möjlighet
att undvika denna oförmånligare beskattning. Utskottet til lst y rk er att regl
utformas på det sätt regeringen har föreslagit och av s t y r k e r motion Sk8
kande 5.
När det gäller motion Sk9 ställer sig utskottet ytterst tveksamt till om änd-
ringar i beskattningen av fåmansföretag på något avgörande sätt kan minska
intresset för skalbolagsaffärer eftersom säljarens skattesituation inte är den
främsta drivkraften för skalbolagshandeln. Drivkraften är i stället att det
finns köpare som är villiga att betala ett pris som väsentligt överstiger vinst
medlen i beskattat skick hos skalbolaget. Därmed kommer det sannolikt att
finnas en marknad för oseriös skalbolagshandel oavsett hur säljaren beskattas
för vederlaget vid avyttringen. Utskottet av st y r k e r därför förslaget om e
tillkännagivande i enlighet med motion Sk9 yrkande 4 o m att ett slutligt
ställningstagande till skalbolagsreglerna skall fattas när nya 3:12-regler kan
antas. Däremot anser utskottet att det är viktigt att följa hur tillämpningen a
skalbolagsbeskattningen påverkar normal affärsverksamhet. Utskottet förut-
sätter att regeringen uppmärksammar de eventuella problem som kan upp-
komma och återkommer till riksdagen med de lagändringar som då kan bli
erforderliga. Utskottet a v s t y r k e r följaktligen även motion Sk9 yrkande

Kvittningsfålla för fastigheter
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen godtar regeringens förslag om att införa en k v i tt nin g s f å l -
la för fastigheter och avslår tre motionsyrkanden om avslag på
propositionen i denna del.
Jämför reservation 9 (m, fp, kd).
Propositionen
I propositionen föreslås att det införs en s.k. kvittningsfålla för fastigheter
dvs. att en kapitalförlust på en fastighet bara skall kunna dras av mot kapital
vinster på fastigheter men däremot inte mot löpande inkomster i näringsverk-
samheten. Kapitalförluster på fastigheter i ett koncernföretag får dras av mot
kapitalvinster på fastigheter i ett annat koncernföretag om koncernbidragsrätt
föreligger mellan företagen. Om en del av en förlust inte kan dras av mot
sådana kapitalvinster, skall den behandlas som en ny kapitalförlust på fastig-
het det följande beskattningsåret. Begränsningen skall inte gälla om fastighe-
ten i betydande omfattning har använts för produktions- eller kontorsändamål
eller liknande hos det avyttrande företaget eller ett företag i intressegemen-
skap.
Regeringens förslag omfattar även . såvitt avser delägare som är aktiebo-
lag och andra företag som kan sälja en näringsbetingad andel skattefritt .
fallet att det avyttrande företaget är ett svenskt handelsbolag eller en deläga
beskattad utländsk juridisk person.
Motionerna
I motionerna Sk7 yrkande 2 a v Per Landgren m.fl. (kd), Sk8 yrkande 3 a v
Lennart Hedquist m.fl. (m) och Sk9 yrkande 6 a v Anna Grönlund m.fl. (fp)
föreslås att riksdagen avslår propositionen i denna del. Motionärerna anför
bl.a. att små fastighetsföretag kommer att drabbas om en kapitalförlust på en
fastighet inte kan kvittas mot ett driftsöverskott.
Utskottets ställningstagande
Med tanke på att fastigheter många gånger kan tjäna som kapitalplacerings-
objekt i företagssektorn finns det starka skäl för en begränsning i avdragsrät-
ten för kapitalförluster på fastigheter så att de kan kvittas endast mot
kapitalvinster på fastigheter. Ett viktigt undantag i det förslag regeringen ha
lagt fram är att begränsningen av avdragsrätten inte skall gälla om fastighe-
ten i betydande omfattning under de tre år som föregått avyttringen har
använts för produktions- eller kontorsändamål eller liknande hos det av y t t -
rande företaget eller ett företag i intressegemenskap. Med uttrycket .i bety-
dande omfattning. bör enligt propositionen avses ca 30 % a v värdet av
fastigheten. I fråga om större objekt är det rimligt att procentandelen kan
vara lägre, dock normalt inte under 20 %. Med den föreslagna utformningen
av avdragsbegränsningen torde olägenheter med kvittningsfållan för det
mesta kunna undvikas när det gäller fastigheter som används i driften. Ut-
skottet til lst y rk er regeringens förslag i denna del och av sty r k e r moti
Sk7 yrkande 2, Sk8 yrkande 3 och Sk9 yrkande 6.
Propositionen i övrigt
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen godtar propositionen i övrigt och antar regeringens lag-
förslag med de rättelser och förtydliganden som utskottet föreslår i
bilaga 3.
Utskottets ställningstagande
Utöver vad som har anförts i det föregående har utskottet inte funnit anled-
ning till några kommentarer med anledning av det sakliga innehållet i rege-
ringens förslag om beskattningen av näringsbetingade andelar eller i övrigt.
När det gäller lagtexterna föreslår utskottet de rättelser och förtydliganden
som framgår av bilaga 3.
Beträffande det föreslagna tillägget i 2 5 a kap. 6 § inkomstskattelagen bör
nämnas att de regler för beräkning av hur länge en andel innehafts som gäller
för att avgöra andelens skattemässiga karaktär i fråga om utdelningar
(24 kap. 21 §) i huvudsak också bör gälla i fråga om kapitalvinster. Det till
Lagrådet remitterade förslaget var utformat på detta sätt.
Utskottets förslag rörande utformningen av regeln i 2 5 a kap. 10 § andra
stycket inkomstskattelagen innebär att regeln preciseras y t t e r lig a r e, v
kan underlätta tillämpningen och möjligen medföra att den s.k. ventilen i
25 kap. 13 § inte aktualiseras i vissa fall. Punkt 2 i den förstnämnda regeln
kompletteras bl.a. så att den inte omfattar indirekta innehav av marknadsno-
terade andelar. I princip samma justeringar bör göras i motsvarande skalbo-
lagsregler för fysiska personer, dvs. i 4 9 a kap. 4 § inkomstskattelagen.
Med de justeringar som framgår av bilaga 3 til lst y rk er utskottet de av re-
geringen föreslagna lagändringarna.
Reservationer
1.     Företagsägda k a p i tal p laceri n g san d e lar, punkt 1 (m, fp, kd)
av Anna Grönlund (fp), Lennart Hedquist (m), Anne-Marie Pålsson (m),
Gunnar Andrén (fp), Ulf Sjösten (m) och Lars Gustafsson (kd).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde ha följande ly-
delse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i re-
servation 1 o m utredning av en utvidgad skattefrihet för kapitalplaceringsan-
delar och det fortsatta arbetet med skattereglerna för fåmansföretag. Därmed
bifaller riksdagen motionerna 2002/03:Sk7 yrkande 1, 2002/03:Sk8 yrkande
1 och 2002/03:Sk9 yrkande 1.
Ställningstagande
Det framgår av propositionen att regeringen inte ifrågasätter att en avskaffad
beskattning av företagsägda kapitalplaceringsandelar typiskt sett skulle kun-
na leda till ett inflöde av kapital från utlandet. Vidare säger sig regeringen
utifrån en principiell synpunkt dela den uppfattning som vissa remissinstan-
ser framfört om att en avskaffad beskattning av utdelningar och kapitalvins-
ter på alla typer av företagsägda andelar medför att kedjebeskattningen inom
företagssektorn elimineras vilket skulle vara mer i överensstämmelse med
den grundläggande principen bakom den svenska företagsbeskattningen. I
propositionen anförs att en sådan åtgärd även kan leda till att sy m m etr i n
sk att e sy s t em e t ökar och framhålls att det ibland gjorts gällande att åt
skulle kunna leda till en i ekonomisk mening mer effektiv kapitalanvändning.
Trots de starka skäl som talar för en utvidgad skattefrihet på kapitalplace-
ringsandelar har regeringen valt att dra gränsen för det skattefria området så
att utdelningar och vinster på sådana företagsägda andelar som inte motsva-
rar kraven för att betraktas som näringsbetingade kommer att beskattas även
fortsättningsvis. Regeringen hänvisar till uppskattningar av hur m y ck e t ska
teinkomsterna från företagens kapitalplaceringar skulle påverkas, men
underskattar enligt vår mening de positiva effekterna för företagen och sam-
hället i stort av att utvidga reformen även till kapitalplaceringsandelar. Den
analys regeringen har gjort ger inte ett tillräckligt underlag för att bedöma d
ekonomiska konsekvenserna av en sådan förändring. Vi anser att företagen
skulle få starkare skäl att behålla överlikviditet i Sverige, vilket skulle sam
en potential för investeringar här i landet och tillväxt i den svenska ekono-
min. Inte minst kan mindre företag ha anledning att placera tillfällig överlik-
viditet i noterade aktier. Regeringen bör få riksdagens uppdrag att utreda
denna fråga y t ter lig are .
En utvidgning till kapitalplaceringsandelar skulle enligt regeringens syn-
sätt kräva särskilt hårda spärregler för att fåmansföretag inte skall användas
som sparbössor åt ägarnas kapitalplaceringar. Detta visar att regeringen, trots
löften om förbättringar för fåmansföretagen, håller fast vid en syn på småfö-
retagen som står i vägen för en genomgripande reformering av dessa företags
skatteregler. Vi anser att riksdagen bör tillkännage för regeringen att det for
satta arbetet med småföretagsreglerna måste leda till att den överbeskattning
som finns i dag elimineras.
2.    CFC-lagstiftning, punkt 2 (m)
av Lennart Hedquist (m), Anne-Marie Pålsson (m) och Ulf Sjösten (m).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 2 borde ha följande ly-
delse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i mo-
tion 2002/03:Sk8 om det fortsatta arbetet med CFC-regler. Därmed bifaller
riksdagen motion 2002/03:Sk8 yrkande 2.
Ställningstagande
Regeringen anser det nödvändigt att kombinera det nu aktuella förslaget med
förslag om skärpt CFC-lagstiftning (svensk beskattning av lågbeskattade
vinster i utländska dotterbolag). Det är tveksamt om det enligt Romfördraget
är möjligt att införa CFC-lagstiftning som kan tillämpas på vinster från dot-
terbolag inom unionen. Den koppling som regeringen gör mellan förslaget
om kapitalvinstskattefrihet och CFC-lagstiftning har enligt vår uppfattning
inte fog för sig.
3.    Beskattningen av handelsbolag, punkt 3 (fp)
av Anna Grönlund (fp) och Gunnar Andrén (fp).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 3 borde ha följande ly-
delse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i mo-
tion 2002/03:Sk9 om den fortsatta beredningen av frågan om handelsbola-
gens skatterättsliga ställning. Därmed bifaller riksdagen motion 2002/03:Sk9
yrkande 3.
Ställningstagande
Regeringen föreslår att i avvaktan på ställningstagande till den framtida ut-
formningen av beskattningen av handelsbolag skall andelar i handelsbolag
undantas från skattefrihet. Både Nutek och Svenska riskkapitalföreningen är
oroade för att detta leder till en mindre omfattning av riskkapitalsatsningar.
Dessa genomförs vanligen genom samverkan i kommanditbolagsform. Det är
därför angeläget att ställning snabbt tas till de förslag om handelsbolagens
framtida skatterättsliga ställning som Förenklingsutredningen lagt fram. Det-
ta bör ges regeringen till känna.
4.     Schablongränsen för näringsbetingat innehav, punkt 4 (fp)
av Anna Grönlund (fp) och Gunnar Andrén (fp).

Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 4 borde ha följande ly-
delse:
Riksdagen antar utskottets förslag till 24 kap. 14 § inkomstskattelagen
(1999:1229) och tillkännager för regeringen vad som anförs i motion
2002/03:Sk9 om utredning av en y t ter lig are sänkning av den schablonmässi-
ga gränsen för näringsbetingat innehav till 5 % av röstvärdet. Därmed bifaller
riksdagen motion 2002/03:Sk9 yrkande 2, bifaller                         delvis
2002/03:96 i denna del och avslår motion 2002/03:Sk6.
Ställningstagande
Med tanke på hur ägarstrukturen i näringslivet ser ut kan ett lägre innehav än
10 % a v röstetalet i ett annat företag m y ck e t väl räcka för att konstituer
ägarsamband. För att på sikt lätta beskattningen även av kapitalplaceringsan-
delar bör regeringen få i uppdrag att utreda en sänkning av den erforderliga
ägarandelen för att marknadsnoterade andelar skall räknas som näringsbe-
tingade till 5 %.
5.     Schablongränsen för näringsbetingat innehav, punkt 4 (v)
av Marie Engström (v).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 4 borde ha följande
lydelse:
Riksdagen antar utskottets förslag till 24 kap. 14 § inkomstskattelagen
(1999:1229) med den ändringen att ordet tio i första stycket 2 byts ut mot
sifferuttrycket 25. Därmed bifaller riksdagen motion 2002/03:Sk6 och avslår
proposition 2002/03:96 i denna del och motion 2002/03:Sk9 yrkande 2.
Ställningstagande
Vänsterpartiet stöder inte förslaget att sänka gränsen för röstetalet från 25 %
till 10 % för när andelen skall anses vara näringsbetingad. Gränsen för röste-
talet i bolaget bör även fortsättningsvis vara 25 %. På så sätt behåller man
samma gränsvärde som gäller vid förmögenhetsbeskattningen för huvudde-
lägare. Dessutom kan en andel alltid anses som näringsbetingad, även om
röstetalet inte uppgår till 25 %, om det görs sannolikt att innehavet betingas
av innehavarens rörelse. Någon förändring av gränsen för röstetalet är därför
inte nödvändig. Riksdagen bör därför ändra regeringens förslag så att scha-
blonen blir kvar på 25 %.
6.    Behandlingen av vissa tidigare kapitalförluster, punkt 5 (m)
av Lennart Hedquist (m), Anne-Marie Pålsson (m) och Ulf Sjösten (m).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 5 borde ha följande ly-
delse:
Riksdagen antar regeringens förslag till ny punkt 6 övergångsbestämmelser-
na till lagen (2002:540) om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229), dock
att andra och fjärde styckena utgår ur lagförslaget. Därmed bifaller riksdagen
motion 2002/03:Sk8 yrkande 4 och bifaller delvis proposition 2002/03:96 i
denna del.

Ställningstagande
Enligt tidigare regler kunde förluster på näringsbetingade aktier och vissa
andra delägarrätter kvittas fullt ut mot intäkter i rörelsen. Genom en s.k.
stoppskrivelse till riksdagen infördes dock en begränsning av avdragsrätten.
Förluster kan numera kvittas endast mot vinster på aktier och andra delägar-
rätter. Begränsningen gäller för förluster som uppkommit fr.o.m. den 7
december 2001.
Regeringen har genom en senareläggning av stoppskrivelsen föreslagit att
förluster på rörelsebetingade delägarrätter som uppkommit före 1 december
2002 skall få dras av fullt mot intäkter i företaget. Det finns dock vissa un-
dantag från denna senareläggning. Ett undantag gäller förlust på aktier om
dessa aktier förvärvats mot ersättning i form av aktier i det bolag som har
förlusten. Regeringen har motiverat detta med att endast verkliga förluster
skall omfattas av senareläggningen. Regeringen syftar här bl.a. på olika skat-
teplaneringsupplägg som diskuterades i medierna och som föranledde den
ursprungliga stoppskrivelsen. I den omfattning dessa upplägg inte kunde
genomföras fullt ut före stoppskrivelsen kom alltså en därav föranledd förlust
att omfattas av avdragsbegränsningen. En senareläggning av avdragsbe-
gränsningen skulle då också innebära att förlusten . utan undantagsbestäm-
melsen . skulle kunna kvittas fullt ut.
Det kan med fog antas att några skatteupplägg inte har genomförts efter
stoppskrivelsen. Undantagen i övergångsbestämmelsen kommer därmed att
träffa helt normala, affärsmässiga transaktioner. Det finns inte något rimligt
motiv till detta. Ett enkelt exempel visar skillnaden. Bolaget A har i juli 200
sålt aktier i ett dotterbolag, och en förlust har uppkommit. Dotterbolaget för-
värvades ursprungligen genom ett kontant förvärv. Den förlusten kommer
alltså genom regeringens förslag om senareläggning att vara fullt avdragsgill.
Bolaget B har på samma sätt sålt aktier i ett dotterbolag. Detta dotterbolag
förvärvades ursprungligen genom ett aktiebyte. Förlusten kommer därmed
inte att omfattas av senareläggningen av fållan.
Sammanfattningsvis kan konstateras att undantagen i övergångsbestäm-
melsen är omotiverade och bör utgå.
7.     Införande av skalbolagsregler, punkt 6 (m)
av Lennart Hedquist (m), Anne-Marie Pålsson (m) och Ulf Sjösten (m).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 6 borde ha följande ly-
delse:
Riksdagen tillkännager för regeringen vad som anförs i reservation 7 o m att
regeringen skall återkomma till riksdagen med förslag till nya regler om stäl-
lande av säkerhet i samband med skalbolagsaffärer. Därmed bifaller riksda-
gen delvis proposition 2002/03:96 i denna del och motionerna 2002/03:Sk8
yrkande 5 och 2002/03:Sk9 yrkandena 4 och 5.
Ställningstagande
För att motverka en oönskad handel med skalbolag inom bolagssektorn fö-
reslås stoppregler som i många stycken liknar den lagstiftning om skalbolag
som tillämpas på fysiska personers försäljningar av skalbolag.
Det kan ofta vara svårt att bedöma om en affärsmässigt sund och motive-
rad överlåtelse av aktier skall omfattas av skalbolagsregeln. I reglerna som
gäller fysiska personers försäljningar har det därför införts en möjlighet för
säljaren att låta det överlåtna bolaget ställa ut en bankgaranti för latent ska
Det framgår av propositionen att regeringen överväger ändringar i dessa reg-
ler. Enligt vår mening bör regeringen få i uppdrag att återkomma till riksda-
gen med förslag till nya regler i fråga om ställande av säkerhet som elimine-
rar risken för en straffbeskattning.
8.    Införande av skalbolagsregler, punkt 6 (fp)
av Anna Grönlund (fp) och Gunnar Andrén (fp).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 6 borde ha följande ly-
delse:
Riksdagen tillkännager för regeringen vad som anförs i motion 2002/03:Sk9
om att skalbolagsreglerna skall ses som tillfälliga regler i avvaktan på en
noggrann uppföljning av tillämpningen och en reformering av fåmansföreta-
gens skatteregler. Därmed bifaller riksdagen motion 2002/03:Sk9 yrkandena
4 och 5, bifaller delvis proposition 2002/03:96 i denna del och avslår motion
2002/03:Sk8 yrkande 5.
Ställningstagande
Regeringen anser att förslaget om skattefrihet på vissa kapitalvinster kan leda
till framväxt av en marknad för skalbolag där säljaren är ett företag. Som
framgår av ett antal remissinstanser kan skalbolag vara motiverade av af-
färsmässiga skäl utan att det handlar om skatteundandragande. Nutek påpe-
kar att nya företag i ökande grad saknar traditionella anläggningstillgångar.
De väsentliga tillgångarna är av annat slag, t.ex. varumärke, programvaror
eller patent. Tillgångarna i övrigt består av en kassa. Många tillväxtföretag
skulle falla under en skalbolagsdefinition om de såldes tidigt i ett uppbygg-
nadsskede. Vår inställning är densamma som uttrycktes i motion 2001/02:
Sk39, att ett slutligt ställningstagande får ske i samband med ett ställningsta
gande till de s.k. 3:12-reglerna, ännu en angelägen företagsfråga som rege-
ringen dragit i e n flerårig långbänk. Vidare anser vi att praxis vad gäller
undantagen från när skalbolagsbeskattningen ska tillämpas, dvs. när vissa
specificerade undantagssituationer eller särskilda skäl råder, bör följas noga
så att inte normala affärstransaktioner försvåras. Detta bör ges regeringen til
känna.
9.    Kvittningsfålla för fastigheter, punkt 7 (m, fp, kd)
av Anna Grönlund (fp), Lennart Hedquist (m), Anne-Marie Pålsson (m),
Gunnar Andrén (fp), Ulf Sjösten (m) och Lars Gustafsson (kd).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 7 borde ha följande ly-
delse:
Riksdagen avslår regeringens förslag till 25 kap. 12 och 45 kap. 32 a § in-
komstskattelagen         (1999:1229).       Därmed     bifaller     riksdagen
2002/03:Sk7 yrkande 2, 2002/03:Sk8 yrkande 3 och 2002/03:Sk9 yrkande 6
och avslår proposition 2002/03:96 i denna del.
Ställningstagande
Förslaget om att införa en kvittningsfålla för fastigheter innebär en särbe-
handling av fastighetsförvaltning som drabbar de små företagen särskilt hårt.
Av Sveriges ca 43 000 privata fastighetsägare utgörs ca 8 500 . dvs. 20 % .
av aktiebolag som ägs av enbart fysiska personer eller av fysiska personer
och ett aktiebolag gemensamt. För alla dessa företag . och i synnerhet då för
de små företagen . innebär kvittningsfållan att möjligheterna att bedriva
verksamhet i aktiebolagsform kraftigt försämras och försvåras. Enligt gällan-
de regler får en kapitalförlust avseende en fastighet i ett aktiebolag kvittas
mot ett eventuellt driftsöverskott i verksamheten, respektive en kapitalvinst
kvittas mot ett driftsunderskott. I framtiden kommer en kapitalförlust på en
fastighet endast få kvittas mot en kapitalvinst på fastighet. För ett litet för
som har en eller två hyresfastigheter slår det hårt om man tvingas sälja en av
fastigheterna med en förlust som det är m y ck e t osäkert om man i e n framtid
kan kvitta mot en kapitalvinst på en annan fastighet. Risken är då stor att
man får en icke önskvärd överströmning från aktiebolag till handelsbolag
eller enkla bolag. Dessa företag omfattas inte heller av propositionens huvud-
förslag om skattefrihet för kapitalvinster eftersom detta endast avser bolags-
sektorn. Skulle regeringens farhågor ha skäl för sig får den återkomma till
riksdagen med ett förslag grundat på kommande utveckling inom fastighets-
branschen.
Vi föreslår att riksdagen avslår propositionen i denna del.
BILAGA 1
Förteckning över behandlade förslag
Propositionen
Proposition 2002/03:96 Skattefri kapitalvinst och utdelning på
näringsbetingade andelar:
att riksdagen antar de i propositionen framlagda förslagen till
1. lag om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229),
2. lag om ändring i lagen (1999:1230) om ikraftträdande av inkomstskattela-
gen,
3. lag om ändring i kupongskattelagen (1970:624),
4. lag om ändring i skattebetalningslagen (1997:483),
5. lag om ändring i lagen (2001:1227) om självdeklarationer och kontroll-
uppgifter,
6. lag om ändring i lagen (1986:468) om avräkning av utländsk skatt,
7. lag om ändring i fastighetstaxeringslagen (1979:1152).
Följdmotioner
2002/03:Sk6 av Marie Engström och Per Rosengren (v):
Riksdagen beslutar att avslå regeringens förslag om ändring av procentande-
len när en marknadsnoterad andel skall anses vara en näringsbetingad andel.
2002/03:Sk7 av Per Landgren m.fl. (kd):
1.    Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motio-
nen anförs om beskattningen på företagsägda kapitalplaceringsandelar.
2.    Riksdagen avslår regeringens förslag till begränsad avdragsrätt för ka-
pitalförluster på fastigheter.
2002/03:Sk8 av Lennart Hedquist m.fl. (m):
1.    Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om de s.k. 3:12-reglerna.
2.    Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om CFC-lagstiftningen.
3.    Riksdagen avslår lagförslaget om begränsad avdragsrätt för kapitalför-
luster på fastighet (25 kap. 12 §) i enlighet med vad som anförs i motio-
nen.
4.    Riksdagen avslår lagförslaget i den del som berör undantagsbestämmel-
sen i övergångsregeln om andelsbyte i enlighet med vad som anförs i
motionen.
5.    Riksdagen beslutar komplettera lagförslaget om skalbolag i enlighet
med vad som anförs i motionen.
2002/03:Sk9 av Anna Grönlund m.fl. (fp):
1.    Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om att frågan om de statsfinansiella konsekvenserna av en lika-
behandling av näringsbetingade andelar och kapitalplaceringsandelar
närmare kartläggs.
2.    Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om att en sänkt gräns för när en marknadsnoterad andel skall
anses vara en näringsbetingad andel, från 10 % a v rösterna i det ägda
företaget till 5 % , bör övervägas.
3.    Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om att frågan om handelsbolagens skatterättsliga ställning bör
övervägas skyndsamt.
4.    Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om att ett mera slutligt ställningstagande till skatteregler vid han-
del med skalbolag får tas när förslag om ändringar i d e s.k. 3:12-
reglerna föreligger.
5.    Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om att praxis i fråga om tillämpningen av skalbolagsbeskattning-
en bör följas noga så att inte normala affärstransaktioner försvåras.
6.    Riksdagen avslår regeringens förslag om begränsad avdragsrätt för ka-
pitalförluster på fastigheter (5.13.9).

                                            
1

Förslag

4 motioner
2

Beredning

Beredning i utskottet: 2003-04-08
Justering: 2003-04-29
Betänkande publicerat: 2003-05-05
Trycklov: 2003-05-05
Reservationer 9
Betänkande 2002/03:SKU14
3

Debatt

Debatt i kammaren: 2003-05-14
4

Beslut

Beslut: 2003-05-14
8 förslagspunkter, 5 acklamationer, 3 voteringar