Riktlinjer för den ekonomiska politiken

Finansutskottets betänkande 2013/14:FiU20

Ja till regeringens riktlinjer för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken (FiU20)

Spela video
Laddar {{loadingpercent}}%
Spela video
Spela video

00:00 00:00
00:00

Riksdagen sa ja till riktlinjerna för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken som regeringen presenterar i den ekonomiska vårpropositionen.

Finansutskottet har förberett riksdagens beslut. Utskottet konstaterar att svensk ekonomi tack vare starka offentliga finanser har visat stor motståndskraft när finans- och skuldkrisen drabbade världsekonomin. Viktiga stabiliseringspolitiska åtgärder har genomförts som stöttat tillväxten och stärkt ekonomin. Sveriges offentliga finanser är i dag bland de starkaste i Europa. Bedömningen är att svensk ekonomi nu gradvis kommer att förbättras och därmed avtar behovet av att stötta ekonomin via finanspolitiken. Finansutskottet delar regeringens bedömning att finanspolitiken nu bör inriktas på att vända underskotten i de offentliga finanserna till balans och därefter överskott. Utskottet delar även regeringens och Finanspolitiska rådets bedömning att överskottsmålet bör ligga fast. Överskottsmålet är ett mål för den offentliga sektorns finansiella sparande.

Inriktningen av politiken bör fortsatt vara att genom långsiktiga reformer föra Sverige mot full sysselsättning genom att förbättra arbetsmarknadens funktionssätt samt stärka den svenska konkurrenskraften och kunskapen i skolan. Fördelningspolitiken bör även fortsättningsvis vara inriktad på ökad sysselsättning, bättre utbildning och minskat utanförskap. Skolan, sjukvården och äldreomsorgen ska präglas av god kvalitet och tillgänglighet. Det är enligt utskottet bra och nödvändigt att regeringen noga följer utvecklingen av hushållens skuldsättning och kan vidta ytterligare åtgärder om skuldsättningen skulle öka på ett sätt som förstärker obalanserna i ekonomin.

Regeringen har även lämnat en skrivelse med anledning av en granskning som Riksrevisionen gjort om transparensen i budgetpropositionen för 2014. Riksdagen sa nej till den motion som lämnats med anledning av skrivelsen samt lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Datum för beslutet: 26 juni 2014
Riksdagens beslut: Kammaren biföll utskottets förslag till beslut.
Utskottets förslag till beslut: Skrivelsen läggs till handlingarna. Avslag på motion.

Hela betänkandet

Betänkande 2013/14:FiU20 (pdf, 22 MB)
Obs! endast inledningen finns på sidan. Se PDF:en för hela dokumentet.

Finansutskottets betänkande

2013/14:FiU20



Riktlinjer för den ekonomiska politiken


Sammanfattning

Finansutskottet behandlar i detta betänkande 2014 års ekonomiska
vårproposition (prop. 2013/14:100) om riktlinjerna för den ekonomiska
politiken och budgetpolitiken samt de motioner som väckts med anledning av
propositionen. Utskottet tillstyrker regeringens förslag till riktlinjer och
avstyrker oppositionspartiernas förslag i motsvarande delar.

Finansutskottet behandlar också en skrivelse från regeringen med
anledning av en granskningsrapport från Riksrevisionen (skr. 2013/14:205)
om transparensen i budgetpropositionen för 2014. En följdmotion (S) har
väckts med anledning av skrivelsen. Utskottet föreslår att skrivelsen läggs till
handlingarna och avstyrker motionen.

I betänkandet finns fem reservationer.

Den ekonomiska utvecklingen

En starkare utveckling i de avancerade ekonomierna förväntas förbättra de
internationella konjunkturutsikterna under 2014 och 2015. Samtidigt bedöms
exportutvecklingen bli svag jämfört med tidigare återhämtningsfaser, och
utvecklingen i den inhemska efterfrågan, dvs. hushållens konsumtion och
investeringar, är avgörande för tillväxten i svensk ekonomi. Ett i utgångsläget
högt sparande tillsammans med en god utveckling av hushållens disponibla
inkomster tyder på att hushållens konsumtion kommer att växa något snabbare
än i samband med tidigare konjunkturuppgångar. Investeringsbehovet
förväntas också vara större än normalt, vilket leder till att de fasta
bruttoinvesteringarna förväntas öka. Sysselsättningsgraden stiger under 2014-
2015 och arbetslösheten förväntas minska gradvis i takt med BNP-
utvecklingen. En internationell konjunkturuppgång är en förutsättning för en
ökad svensk tillväxt de närmaste åren. I kombination med ett resursutnyttjande
som i nuläget är lågt skapar detta förutsättningar för en ökad svensk tillväxt
under de närmaste åren. Riskerna för en svagare utveckling överväger dock,
även om de har minskat jämfört med i höstas. Framför allt är riskbilden
kopplad till export- och konsumtionsutvecklingen.


Riktlinjer för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken

Tack vare starka offentliga finanser har svensk ekonomi kunnat visa på en stor
motståndskraft när finans- och skuldkrisen drabbade världsekonomin. Viktiga
stabiliseringspolitiska åtgärder har genomförts som stöttat tillväxten och stärkt
ekonomin. Sveriges offentliga finanser är i dag bland de starkaste i Europa.
Svensk ekonomi bedöms nu gradvis komma att förbättras, och därmed avtar
behovet av att stötta ekonomin via finanspolitiken. Utskottet delar regeringens
bedömning att finanspolitiken nu bör inriktas på att vända underskotten i de
offentliga finanserna till balans och därefter överskott. Resursutnyttjandet i
svensk ekonomi bedöms vara i balans 2018 och de offentliga finanserna
bedöms då visa ett överskott på 1,2 procent av BNP. För att balans och
överskott ska uppnås kommer det dock att krävas att reformerna finansieras
krona för krona.

Inriktningen av politiken bör fortsatt vara att genom långsiktiga reformer
föra Sverige mot full sysselsättning genom att förbättra arbetsmarknadens
funktionssätt samt stärka den svenska konkurrenskraften och kunskapen i
skolan. Reformerna, som sammantaget planeras uppgå till 5 miljarder kronor
2015 och successivt öka till 8 miljarder kronor 2018, ska finansieras med bl.a.
avskaffat avdrag för privat pensionssparande, höjd skatt på fordon, alkohol
och tobak samt slopad gruppregistrering för mervärdesskatt.

Utskottet delar såväl regeringens som Finanspolitiska rådets bedömning att
överskottsmålet bör ligga fast. Överskottsmålet utgör en viktig grundsten i en
ansvarsfull politik för ordning och reda i de offentliga finanserna.

Utbildningen i Sverige ska ha hög kvalitet, för elevernas skull, men också
för jobben. Resultaten i den svenska skolan har sjunkit sedan mitten av 1990-
talet och regeringen har sedan 2006 bedrivit ett omfattande reformarbete i
syfte att höja kunskapsnivån, öka likvärdigheten och förbättra såväl läraryrkets
status som lärarkårens kompetens. Utskottet välkomnar regeringens fortsatta
reformintentioner med särskilt fokus på de tidiga skolåren. Den årliga
resursförstärkningen planeras uppgå till 3,8 miljarder kronor 2015 och öka
successivt till 6,9 miljarder kronor 2018.

Utskottet kan konstatera att 250 000 fler människor är sysselsatta i dag än
2006. Sysselsättningsgraden i Sverige är den högsta inom EU. Med fler i
arbete har också utanförskapet pressats tillbaka och är nu på den lägsta nivån
sedan början av 1990-talet. Arbetskraften har vuxit med hela 350 000 personer
sedan 2006. Den utdragna lågkonjunkturen, i kombination med att fler söker
sig till arbetsmarknaden, har bidragit till att arbetslösheten ligger på en
förhållandevis hög nivå. Utskottet instämmer i regeringens bedömning att
politiken i nuläget behöver inriktas på att stärka möjligheterna för personer
med svag förankring på arbetsmarknaden att få arbete. Den förda
arbetsmarknadspolitiken verkar i rätt riktning, men mer behöver göras i form
av bl.a. fortsatta kvalitetshöjande åtgärder i utbildningssystemet och insatser
för att underlätta de utrikes föddas etablering på arbetsmarknaden. Utskottet
anser att den huvudsakliga inriktningen av sysselsättningspolitiken med en
tydlig arbetslinje bör ligga fast. Det är viktigt att regeringen fortsätter sitt


reformarbete för att föra Sverige mot full sysselsättning. Det handlar om en
kombination av åtgärder som stimulerar både utbudet av och efterfrågan på
arbetskraft samt förbättrar matchningen på arbetsmarknaden.

Utskottet stöder regeringens inriktning av bostadspolitiken. En väl
fungerande bostadsmarknad ska uppnås utan subventioner. Utbudet av
bostäder ska i stället öka genom att förutsättningarna att bygga bostäder
förbättras och genom att det befintliga bostadsbeståndet utnyttjas bättre.
Bostadsbyggandet har inte svarat upp mot befolkningsökningen i
tillväxtregionerna och en rad åtgärder har vidtagits under senare år för att öka
byggandet. Vi kan nu se att bostadsbyggandet ökar kraftigt. Med regeringens
reformer och Sveriges stabila ekonomi finns goda förutsättningar att
bostadsbyggandet får ytterligare en skjuts uppåt under kommande år.

Med en väl utbyggd infrastruktur främjas jobb och tillväxt i hela landet.
Utskottet välkomnar regeringens beslut om hur den ram om 522 miljarder
kronor för utveckling av transportinfrastrukturen 2014-2025 som riksdagen
har beslutat ska fördelas på olika åtgärder.

Goda villkor för företagande, aktivt ägande och entreprenörskap är
avgörande för jobben och den svenska konkurrenskraften. De ändringar i
skattereglerna för företagande och investeringar som har genomförts sedan
regeringsskiftet 2006 visar på ett målmedvetet förändringsarbete i syfte att ge
goda förutsättningar för företagande. Internationella jämförelser visar också
att det svenska företagsklimatet är bland de bästa i världen. Men för att klara
framväxten av fler jobb i en hård internationell konkurrens finns det ett fortsatt
behov av att stärka företags- och innovationsklimatet. Utskottet välkomnar
därför regeringens inriktning att se över skatteregler i syfte att ge företagen
ökade möjligheter att attrahera och behålla nyckelkompetens, att göra skyddet
mot höga sjuklönekostnader för mindre företag mer träffsäkert samt att minska
den skattemässiga snedvridningen till följd av gruppregistreringen för
mervärdesskatt.

Genom stärkt konkurrenskraft och goda förutsättningar för tillväxt tryggas
jobben och välfärden. Fördelningspolitiken bör även fortsättningsvis inriktas
på ökad sysselsättning, bättre utbildning och minskat utanförskap. Skolan,
sjukvården och äldreomsorgen är kärnan i den svenska välfärden, och den ska
präglas av god kvalitet och tillgänglighet. Utformningen av välfärden ska
styras av patienternas och brukarnas behov, och valfrihet och en mångfald av
utförare ska främjas. För att hålla ihop samhället är det viktigt att bryta det
utanförskap som präglar många socioekonomiskt svaga områden.

Kärnan i den ekonomiska politiken, att öka drivkrafterna för arbete och
minska utanförskapet, har bidragit positivt till den ekonomiska jämställdheten.
Sysselsättningen har ökat betydligt starkare för kvinnor än för män sedan
2006.

Utskottet ställer sig bakom regeringens inriktning mot fortsatt omställning
av försvaret. Omställningen av försvaret är en omfattande reform och åtgärder
har löpande vidtagits för att underlätta genomförandet.


Utskottet delar regeringens uppfattning att klimatförändringarna bör vara den
högst prioriterade miljöfrågan. Miljöskatter och andra ekonomiska styrmedel
är av central betydelse för att nå de klimat- och energipolitiska målen på ett
kostnadseffektivt sätt. Utskottet stöder regeringens inriktning mot en effektiv
och hållbar energiförsörjning genom bl.a. en politik för ökad energieffektivitet
och en ökad andel förnybara energikällor. Det är viktigt med en balanserad
utveckling av energisystemet som tillgodoser behovet av hållbar energi till
internationellt konkurrenskraftiga priser.

Det är enligt utskottet bra och nödvändigt att regeringen fortsatt noga följer
utvecklingen av hushållens skuldsättning och har beredskap att vidta
ytterligare åtgärder om skuldsättningen skulle öka på ett sätt som förstärker
obalanserna i ekonomin.

- - -
1

Förslag

5 motioner
2

Beredning

Beredning i utskottet: 2014-06-03
Justering: 2014-06-17
Betänkande publicerat: 2014-06-23
Trycklov: 2014-06-18
Reservationer 5
Betänkande 2013/14:FiU20
3

Debatt

Debatt i kammaren: 2014-06-26
4

Beslut

Beslut: 2014-06-26
2 förslagspunkter, 1 acklamation, 1 votering