Till innehåll på sidan

Riksrevisionens rapport om den årliga omräkningen av myndigheternas anslag

Betänkande 2022/23:FiU12

  1. 1, Förslag, Genomförd
  2. 2, Beredning, Genomförd
  3. 3, Debatt, Genomförd
  4. 4, Beslut, Genomförd

Ärendet är avslutat

Beslutat
8 februari 2023

Utskottens betänkanden

Betänkanden innehåller utskottens förslag till hur riksdagen ska besluta i olika ärenden. 

Hela betänkandet

Beslut

Viktigt med transparens när myndigheternas anslag räknas om (FiU12)

Riksdagen konstaterar att legitimiteten för den årliga omräkningen av myndigheternas anslag vilar på att den är transparent och förutsägbar och ser därför positivt på att regeringen kontinuerligt arbetar med att öka transparensen både i själva modellen och i informationen om pris- och löneomräkningen.

Varje år tilldelas myndigheterna anslag från statens budget för att bland annat finansiera löner och lokaler. Inför varje nytt budgetår räknar Finansdepartementet om anslagen så att myndigheterna inte ska påverkas av pris- och löneökningar i omvärlden.

Modellen för pris och löneomräkning (även kallad PLO) infördes för cirka 30 år sedan och uträkningen görs automatiskt för att statens roll som arbetsgivare ska hållas åtskild från regeringens politiska prioriteringar. För att myndigheterna ska nå en produktivitetsutveckling i nivå med den privata tjänstesektorn görs ett så kallat produktivitetsavdrag.

Det är med anledning av Riksrevisionens granskning av PLO och produktivitetsavdraget som regeringen har inkommit med en skrivelse. Granskningen visar bland annat att det inbyggda kravet på produktivitet har fungerat som en styrsignal för effektivisering och att det inte hindrat myndigheterna att utföra sina uppdrag.

Riksdagen la regeringens skrivelse till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

 

Utskottets förslag till beslut
Skrivelsen läggs till handlingarna. Avslag på motionerna.
Riksdagens beslut
Kammaren biföll utskottets förslag.

Ärendets gång

Beredning, Genomförd

Senaste beredning i utskottet: 2022-12-15
Justering: 2022-12-19
Trycklov: 2022-12-19
Reservationer: 2
Betänkande 2022/23:FiU12

Alla beredningar i utskottet

2022-12-12, 2022-12-15

Viktigt med transparens när myndigheternas anslag räknas om (FiU12)

Finansutskottet konstaterar att legitimiteten för den årliga omräkningen av myndigheternas anslag vilar på att den är transparent och förutsägbar. Utskottet ser därför positivt på att regeringen kontinuerligt arbetar med att öka transparensen både i själva modellen och i informationen om pris- och löneomräkningen.

Varje år tilldelas myndigheterna anslag från statens budget för att bland annat finansiera löner och lokaler. Inför varje nytt budgetår räknar Finansdepartementet om anslagen så att myndigheterna inte ska påverkas av pris- och löneökningar i omvärlden.

Modellen för pris och löneomräkning (även kallad PLO) infördes för cirka 30 år sedan och uträkningen görs automatiskt för att statens roll som arbetsgivare ska hållas åtskild från regeringens politiska prioriteringar. För att myndigheterna ska nå en produktivitetsutveckling i nivå med den privata tjänstesektorn görs ett så kallat produktivitetsavdrag.

Det är med anledning av Riksrevisionens granskning av PLO och produktivitetsavdraget som regeringen har inkommit med en skrivelse. Granskningen visar bland annat att det inbyggda kravet på produktivitet har fungerat som en styrsignal för effektivisering och att det inte hindrat myndigheterna att utföra sina uppdrag.

Finansutskottet föreslår att riksdagen lägger regeringens skrivelse till handlingarna, det vill säga avslutar ärendet.

Beslut är fattat. Se steg 4 för fullständiga förslagspunkter.

Debatt, Genomförd

Bordläggning: 2023-02-07
Debatt i kammaren: 2023-02-08

Dokument från debatten

Protokoll från debatten

Anf. 1 Ilona Szatmári Waldau (V)

Fru talman! Detta betänkande avser Riksrevisionens rapport om den årliga omräkningen av myndigheternas anslag, men finansutskottet har valt att ta upp motionsyrkanden från den allmänna motionstiden i samband med behandlingen av ärendet.

Vänsterpartiet har ingen annan uppfattning än utskottet när det gäller behandlingen av Riksrevisionens rapport, utan vi ställer oss bakom utskottets förslag om att riksdagen ska lägga regeringens skrivelse till handlingarna. Däremot menar vi att riksdagen ska bifalla Vänsterpartiets motion om att avskaffa produktivitetsavdraget och se över pris- och löneomräkningsmodellen.

I samband med 90-talskrisen infördes en ny modell för att beräkna årliga kostnadsökningar i statsbudgeten. Pris- och löneomräkningsmodellen, som den kallas, innebär att statens kostnader för priser och löner räknas upp automatiskt och följer utvecklingen i andra sektorer. Modellen innehåller ett så kallat produktivitetsavdrag, en årlig generell besparing i statsförvaltningen. Avdraget syftar till att öka förändringstakten i staten och därmed produktiviteten. Tanken är att staten ska följa näringslivets produktivitetsökning, göra samma effektiviseringar och styras med samma prioriteringar som vinstdrivande, privata företag.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Riksrevisionens rapport om den årliga omräkningen av myn-digheternas anslag

Produktivitetsavdraget är därmed ytterligare en del av den nyliberala ekonomiska politik som fick stort genomslag under 90-talet, där offentlig verksamhet alltmer kom att styras utifrån näringslivets principer, med bristande offentlig service som följd. I takt med att insikten att staten inte är ett företag och att offentlig verksamhet styrs av en annan logik än näringslivet har vuxit fram har 90-talspolitiken kommit att ifrågasättas alltmer.

Vänsterpartiet anser att dagens modell för pris- och löneomräkning har stora brister, särskilt vad gäller löneomräkningen. Olika verksamheter har mycket olika förutsättningar att klara av en årlig effektivisering, och det uppstår ett ständigt och svårhanterligt sparbeting. Detta skapar press på arbetsförhållanden och riskerar att undergräva kvalitet och professionalitet i de statliga verksamheterna.

Fackförbundet ST, som organiserar tjänstemän inom statlig verksamhet, har analyserat effekterna av produktivitetsavdraget sedan det infördes 1994. Enligt deras beräkningar har det lett till en urholkning av lönekostnadsanslagen med cirka 62 miljarder kronor per år inom statlig sektor. Enligt ST:s bedömningar har det inte påverkat lönenivåerna utan i stället troligen bidragit till att antalet sysselsatta i sektorn har halkat efter jämfört med privat sektor.

Enligt ST skulle andelen anställda i statlig förvaltning ha varit mycket högre om produktivitetsutvecklingen hade skett i samma takt som i privat sektor - motsvarande 54 miljarder kronor, eller 76 000 jobb. Enligt ST:s prognos kommer skillnaden i andelen anställda mellan privat sektor och statlig förvaltning att växa till 37 procent 2026. Detta motsvarar 100 000 färre anställda inom statlig sektor jämfört med utvecklingen i privat sektor.

Inom högskolan konstaterar Sulf, Sveriges universitetslärare och forskare, att produktivitetsavdraget är högre än pris- och lönekompensationen, och eftersom budgetanslagen till lärosätena är oförändrade i år jämfört med 2022 innebär 2023 minskade anslag för våra lärosäten. Detta innebär neddragningar på prislappen för utbildningen, vilket drabbar studenter och lärare. Detsamma kan ses inom andra sektorer.

Staten kan inte styras som ett företag. Stockholms och Uppsala universitet och de andra lärosätena kan inte flytta sin produktion till platser med lägre hyror och löner utan kan bara ge sina studenter färre och färre lektions- och handledningstimmar för att budgeten ska gå ihop.

Det är dags att sluta spara på statlig förvaltning och att avskaffa produktivitetsavdraget!

Jag yrkar därmed bifall till reservation l.


Anf. 2 Jan Ericson (M)

Fru talman! Denna debatt handlar om regeringens syn på Riksrevisionens granskning av omräkningen av myndigheternas anslag. Det är en fråga som kan låta teoretisk men som handlar om hur vi ger resurser så att myndigheternas verksamhet ska fungera, även när kostnaderna för lokaler, löner, it och annat ökar.

Riksrevisionens rapport om den årliga omräkningen av myn-digheternas anslag

I dagens modell räknas anslagen upp i takt med stigande priser och lönekostnader, och från detta görs ett avdrag för förväntad produktivitetsutveckling i linje med den privata tjänstesektorn. Det vill säga att vi förväntar oss att myndigheterna ska ha ungefär samma utveckling som motsvarande privata sektor. Modellen hindrar naturligtvis inte att politiken gör prioriteringar när det gäller att förstärka, avveckla eller ombilda myndigheter och ge dem nya uppdrag eller ta bort gamla.

Riksrevisionen tycker att dagens modell har fungerat bra som styrsignal för effektivisering och att den inte har hindrat myndigheterna från att utföra sina uppdrag. Den bedömningen delas av regeringen med instämmande av sex av riksdagens åtta partier. Vänsterpartiet och Miljöpartiet vill däremot helt eller delvis avskaffa kravet på ökad produktivitet hos våra myndigheter. För mig och oss moderater är det en mycket märklig ingång. Vi värnar om skattebetalarnas pengar och effektiva myndigheter. Det är det enda jag tänker säga i det här ärendet. Det här är det kortaste inlägg jag haft på länge.

Jag yrkar bifall till utskottets förslag och avslag på motionerna.

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut fattades under § 14.)

Extra ändringsbudget för 2023 - Stöd till Ukraina samt åtgärder riktade till företag och hushåll till följd av höga energipriser

Beslut, Genomförd

Beslut: 2023-02-08
Förslagspunkter: 1, Voteringar: 1

Protokoll med beslut

Förslagspunkter och beslut i kammaren

  1. Riksrevisionens rapport om den årliga omräkningen av myndigheternas anslag

    Kammaren biföll utskottets förslag

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslag

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motionerna

    2022/23:10 av Janine Alm Ericson (MP) och

    2022/23:1299 av Nooshi Dadgostar m.fl. (V) yrkande 9 och

    lägger skrivelse 2021/22:241 till handlingarna.
    • Reservation 1 (V)
    • Reservation 2 (MP)
    Omröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 1 (V)
    PartiJaNejAvståendeFrånvarande
    S911114
    SD610012
    M60008
    C14019
    V02103
    KD15004
    MP00144
    L14002
    Totalt255221656
    Ledamöternas röster