Riksrevisionens rapport om bostadsbidrag och trångboddhet

Betänkande 2019/20:SfU9

  1. 1, Förslag, Genomförd
  2. 2, Beredning, Genomförd
  3. 3, Debatt, Genomförd
  4. 4, Beslut, Genomförd

Ärendet är avslutat

Beslutat
20 november 2019

Utskottens betänkanden

Betänkanden innehåller utskottens förslag till hur riksdagen ska besluta i olika ärenden. 

Hela betänkandet

Beslut

Bostadsbidrag och trångboddhet har granskats (SfU9)

Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen. Den handlar om Riksrevisionens granskning av bostadsbidrag och trångboddhet.

Riksrevisionen konstaterar att trångboddheten har ökat de senaste 20 åren, men att den enligt nuvarande måttstock (trångboddhetsnorm 3) inte har några effekter på vuxnas eller barns hälsa, vuxnas sjukfrånvaro eller barns skolresultat. Riksrevisionen rekommenderar dock regeringen att i den pågående översynen av bostadsbidraget samtidigt se över den nuvarande trångboddhetsnormen.

Regeringen delar Riksrevisionens bedömning och anger att en översyn ska göras av reglerna för bostadsbidrag och underhållsstöd samt om och hur bostadsytan ska påverka bidraget.

Riksdagen delar regeringens bedömning och lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet. Riksdagen sa samtidigt nej till en motion i ärendet.

Utskottets förslag till beslut
Avslag på motionen. Skrivelsen läggs till handlingarna.
Riksdagens beslut
Kammaren biföll utskottets förslag.

Ärendets gång

Förslag, Genomförd

Motioner: 1
Skrivelser: 1

Beredning, Genomförd

Senaste beredning i utskottet: 2019-11-05
Justering: 2019-11-07
Trycklov: 2019-11-15
Reservationer: 1
Betänkande 2019/20:SfU9

Alla beredningar i utskottet

2019-10-15, 2019-11-05

Bostadsbidrag och trångboddhet har granskats (SfU9)

Socialförsäkringsutskottet har behandlat en skrivelse från regeringen. Den handlar om Riksrevisionens granskning av bostadsbidrag och trångboddhet.

Riksrevisionen konstaterar att trångboddheten har ökat de senaste 20 åren, men att den enligt nuvarande måttstock (trångboddhetsnorm 3) inte har några effekter på vuxnas eller barns hälsa, vuxnas sjukfrånvaro eller barns skolresultat. Revisionen rekommenderar dock regeringen att i den pågående översynen av bostadsbidraget samtidigt se över den nuvarande trångboddhetsnormen.

Regeringen delar Riksrevisionens bedömning och anger att en översyn ska göras av reglerna för bostadsbidrag och underhållsstöd samt om och hur bostadsytan ska påverka bidraget.

Utskottet delar regeringens bedömning och föreslår att riksdagen lägger skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutar ärendet. Utskottet föreslår samtidigt att riksdagen säger nej till en motion i ärendet.

Beslut är fattat. Se steg 4 för fullständiga förslagspunkter.

Debatt, Genomförd

Bordläggning: 2019-11-19
Debatt i kammaren: 2019-11-20
Stillbild från Debatt om förslag 2019/20:SfU9, Riksrevisionens rapport om bostadsbidrag och trångboddhet

Debatt om förslag 2019/20:SfU9

Webb-tv: Riksrevisionens rapport om bostadsbidrag och trångboddhet

Dokument från debatten

Protokoll från debatten

Anf. 108 Linda Lindberg (SD)

Herr ålderspresident! Utskottet debatterar i dag Riksrevisionens rapport om bostadsbidrag och trångboddhet. Jag noterar skrivelsen och de iakttagelser som den har kommit fram till, och jag yrkar bifall till reservationen.

Det är en bra rapport som väl redovisar det syfte den har fått. Den tar upp olika aspekter av trångboddhet och vilken påverkan den eventuellt skulle kunna ha på familjer, deras hälsa och barns skolresultat.

I Riksrevisionens granskning kan vi läsa att trångboddheten har ökat de senaste 20 åren och att ökningen är störst bland utrikes födda. Det är en effekt av en skarp befolkningsökning och ett något långsammare bostadsbyggande i kombination med familjers ekonomiska förutsättningar. Den slutsatsen går också att läsa i skrivelsen, som säger att trångboddheten är som störst i storstadskommuner där bostadsbeståndet generellt är lägre, av förklarliga skäl, och bland hushåll med lägre inkomster.

Vad som också framkommer är att det inte finns stöd för att trångboddhet enligt norm 3 skulle ha några negativa effekter på vare sig vuxnas eller barns hälsa, vuxnas sjukfrånvaro eller barns skolresultat. Jag vågar påstå att det finns andra faktorer som kan ha större inverkan på oss, så att vi mår sämre och presterar sämre i skolan, än just boendeytan. Men det kan handla om en kombination där boendeytan, inte är det som påverkar i sig, vilket även Riksrevisionen har kommit fram till.

Herr ålderspresident! Regeringen har sedan tidigare gett uppdraget att göra en översyn av regelverket om bostadsbidrag, underhållsbidrag och underhållsstöd, vilket vi välkomnar. I det uppdraget ingår bland annat att titta på om och eventuellt hur bostadsytan ska påverka bostadsbidraget. Det är också av den anledningen som vi valt att ställa oss bakom Centerpartiets reservation om att särskilt beakta ensamstående föräldrars situation.

Vi sverigedemokrater har i vår familjepolitiska kommittémotion lyft fram just frågan och önskemålet om en översyn av främst underhållsstödet och underhållsbidraget, som i dag inte fungerar särskilt bra med tanke på de parallella system som finns, vilket lätt kan vara konfliktdrivande för föräldrar som är i separation. Likaså lyfter vi fram frågan om bostadsbidraget, där det vad jag kan följa bakåt har varit en lite brokig väg för ensamstående föräldrar.

Riksrevisionens rapport om bostadsbidrag och trångboddhet

De lagar och regelverk vi har ska i största mån, för att inte säga alltid, vara så lite konfliktdrivande som möjligt och ge föräldrar jämlika förutsättningar oavsett om de är sammanboende eller ensamboende samt har umgänge. Vi sverigedemokrater ser att just frågan om bostadsbidrag och de regler som finns om det, gällande huruvida du kan berättigas bostadsbidrag, kan vara lite snåriga.

Herr talman! Bostadsbidragets syfte är att ge ekonomiskt svaga hushåll möjligheten att bo i tillräckligt rymliga bostäder och ge en ekonomisk grundtrygghet för familjer. Som lagen är i dag kan i de fall en förälder har barnen boende hos sig tidvis endast ges bidrag via umgängesbidraget när en bostad är minst två rum och kök. Vi menar att i de fall där föräldrarna är ensamstående är det viktigt att bostadsbidraget och reglerna för trångboddhet inte agerar som ett hinder i någon mening för att möjliggöra hjälp med bostadshyran.

I propositionen Nytt särskilt bidrag inom bostadsbidraget för barn som bor växelvis, som behandlades här i riksdagen 2017, antogs förslaget om ett särskilt bidrag vid växelvis boende. Det är väldigt positivt och gör att även den förälder som inte har barnet skrivet hos sig har möjlighet att ta del av ett bostadsbidrag.

Saken är den att föräldern som ej är boendeförälder har behov av en bostadsyta även då barnet inte är på plats i bostaden. Det är ju inte direkt så att man får hyresavdrag för de dagar som barnet inte bor hos en.

Herr talman! Vad som efterfrågas i reservationen är att i det fortsatta arbetet ta i beaktande ensamståendes situation främst med tanke på det umgängesbidrag som finns och de krav som ställs för att ta del av det.

Nu fanns det ingen majoritet för reservationen i utskottet, men jag hoppas att riksdagen kan ta till sig detta.


Anf. 109 Martina Johansson (C)

Herr talman! Denna debatt handlar om Riksrevisionens rapport om bostadsbidrag och trångboddhet. Mitt förslag handlar om att man i regeringens fortsatta arbete med utformningen av bostadsbidraget och när man ser över trångboddhetsnormen särskilt bör beakta olika familjekonstellationer och ensamstående föräldrars situation.

Bostadsbidraget har till syfte att främja en god bostadsstandard även för hushåll med svag ekonomi. Det har de senaste åren skett en minskning av utbetalning av detta bidrag. Ett skäl är att man satt ett tak för hur stor bostadsyta man ska kunna söka bidrag för. Det ska ställas i relation till beslutet om vad som är trångboddhet och inte.

Riksrevisionen rekommenderar i samband med sin granskning att regeringen ska se över utformningen och tillämpningen av trångboddhetsnormen eftersom den inte används i större utsträckning i dag när det gäller exempelvis bedömning av ekonomiskt bistånd. I den översyn som görs och som ska redovisas hösten 2020 ska man utreda hur bidrag ska ges för tillräckligt rymliga bostäder och hur bostadsytan ska påverka bostadsbidraget.

Herr talman! Jag och Centerpartiet tycker det är bra att denna granskning sker så att vi får en relevant användning av regelverket. Men vi vill även att de förändringar som eventuellt kommer att föreslås även ska ta hänsyn till de föräldrar som inte lever tillsammans och har sina barn på heltid. Dagens regelverk gör att det är skillnad i hur mycket man får i bostadsbidrag beroende på hur stor del av tiden ett barn bor hos föräldern. Om barnet bor färre än tolv dagar hos den ena föräldern, vilket är nästan halva månaden, minskar bostadsbidraget. Dessutom finns det i dag ett krav på hur stora bostäder föräldrarna ska ha. Bostaden ska nämligen vara minst två rum och kök och 40 kvadratmeter. Motsvarande krav finns inte för den förälder där barnet bor minst tolv dagar per månad.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Riksrevisionens rapport om bostadsbidrag och trångboddhet

De reglerna riskerar att driva på konflikter hos föräldrar som redan har svårt att samarbeta. Vi vet att ekonomin ofta är det som driver konflikter vidare. Att då ha system som gör att det skiljer i bostadsbidraget om barnet bor tio eller tolv dagar per månad hos den ena föräldern innebär en risk att vi driver konflikterna vidare. Detta görs inte för att det ska bli så bra för barnet som möjligt utan för att det ska fungera i familjeekonomin för den som är beroende av bostadsbidrag. Barnet måste få en bra bostadssituation oavsett om det bor med båda sina föräldrar eller inte och oavsett om barnet bor mer eller mindre än halva tiden hos den ena föräldern.

I utredningen om trångboddhet och bostadsbidrag är det viktigt att ta hänsyn även till de barn som bor hos en av sina föräldrar så att inte normen eller bidraget blir ett skäl till att fortsätta driva en redan infekterad situation. Det är skälet till Centerpartiets följdmotion, herr talman, och därför yrkar jag bifall till Centerpartiets reservation.


Anf. 110 Kadir Kasirga (S)

Herr talman! Nästan överallt i världen associeras ordet mambo till en exotisk dans med tillhörande musik. Ja, fest och skoj och glada människor. Nästan överallt, förutom här i Sverige! Här hemma betyder mambo att du bor ofrivilligt hemma hos mamma tills du nästan fyller 30 år. Här är det inte tal om någon exotisk dans utan om en ofrivillig situation som du har svårt att ta dig ur.

Ja, det kan nog till och med kännas ganska maktlöst när du står hemma och dansar med mamma i köket, ett kök som inte heller är stort nog för er båda. Ni hör nu kanske också att musiken även här är en annan form av musik, lite mer dämpad kanske.

Jag själv har inget emot att dansa med min mamma. Men kanske inte varje dag, kanske inte i en bostadssituation som gör att jag har svårt att fullt ut gå ut i vuxenlivet och skapa min egen framtid och familj.

Mambo är ett festligt ord på de flesta platser i världen. Men här hemma är det ordet förenat med att inte har råd att flytta hemifrån. Här växer snart små barn upp, är rädda för ordet mambo och drömmer om annat.

Herr talman! Så här får det självklart inte vara. I detta betänkande behandlas trångboddhet och bostadsbidrag. De orden kommer vi även framöver att höra många gånger i debatterna.

Vad är trångboddhetsnorm 3? Det nämns väldigt mycket i riksrevisionsrapporten. Norm 3 är en statlig riktlinje för vad som anses vara lägsta acceptabla utrymmesstandard. Normen säger att ett hushåll ska ha minst ett kök och ett vardagsrum samt att varje familjemedlem ska ha eget rum för att hushållet inte ska betraktas som trångbott. Det innebär att ett hushåll med två barn ska bo i minst fyra rum och kök.

Riksrevisionen har i sin granskning besvarat följande frågor:

Har boyterestriktionen bidragit till trångboddhet?

Har den ökade trångboddheten bidragit till försämrad hälsa och en ökad användning av socialförsäkringssystemet?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Riksrevisionens rapport om bostadsbidrag och trångboddhet

Har den ökade trångboddheten bidragit till försämrade skolresultat?

Riksrevisionen har granskat den gällande trångboddhetsnormen för att se om den är ändamålsenligt utformad och efterlyser ett förtydligande av den. Rapporten slår också fast att det inte finns något stöd för att den ökade trångboddheten bidragit till försämrad hälsa och ökad användning av socialförsäkringen eller till försämrade skolresultat utifrån norm 3. Men om man läser Riksrevisionens rapport noggrant ser man att Riksrevisionen samtidigt garderar sig genom att skriva att det är rimligt att tro att det finns en nivå på trångboddhet som har negativa konsekvenser, vilket jag tror de flesta här inne också förstår.

Riksrevisionen konstaterar också att den extrema trångboddheten, där fler än två personer delar sovrum, har fördubblats under de senaste 20 åren, från ca 2,5 procent till 5 procent av befolkningen. Trångboddheten i storstadskommuner som Stockholm, Göteborg och Malmö ligger på 24-29 procent, och i Stockholms stad ligger den på nästan 30 procent.

Herr talman! Det är viktigt att använda de politiska verktyg som finns till hands. Trångboddhet är en angelägen fråga för Socialdemokraterna och regeringen. Vi kan inte ha en situation där människor inte kan känna ro i sina egna hem. Barn behöver också utrymme, dels för att kunna studera, dels för att få det privatliv som även unga har rätt till.

Därför, herr talman, är det viktigt att använda de politiska verktyg som finns till hands. För att motverka trångboddheten har regeringen sedan 2017 avsatt 225 miljoner. Det är vi stolta över. Vi välkomnar regeringens besked om att se över trångboddhetsnormen inom bostadsbidraget samt tillsättandet av utredningen som ska utreda målsättningen att ge ekonomiskt svaga hushåll möjlighet att hålla sig med goda och rymligare bostäder. Det är bra, och vi hoppas att utredningen kommer med konkreta och kloka förslag.

Herr talman! Bostadsbidraget har funnits sedan mitten av 1930-talet. Till en början betonades det bostadspolitiska målet. Bostadsbidraget syftade då till att stimulera ökad bostadskonsumtion. I dag har bostadsbidraget ett familje- och fördelningspolitiskt samt bostadspolitiskt syfte. Bostadsbidraget ingår i dag som en viktig del i den ekonomiska familjepolitiken som främst syftar till att ge en ekonomisk grundtrygghet för barnfamiljer under den period då de har en stor försörjningsbörda.

I rapporten från Riksrevisionen framgår också att statens utgifter för bostadsbidrag nästan har halverats från 8,4 miljarder 1996 till 4,6 miljarder 2017. Det är inte för att vi har för få barnfamiljer som behöver stödet utan för att de politiska besluten gjorde det svårare för barnfamiljer att få del av bostadsbidraget. Granskningen visar också att denna halvering till stor del beror på förändringarna i bostadsbidraget och införandet av maximal bidragsgrundande boyta.

Riksrevisionens rapport om bostadsbidrag och trångboddhet

För första gången på 20 år höjdes inkomstgränsen för bostadsbidrag 2017. Det var alltså första gången sedan 1997. Den har höjts från 117 000 kronor till 127 000 kronor, och nu ligger den på 135 000 kronor. Den kommer att höjas successivt fram till 2021. Det är bra, men det räcker inte. Vi behöver också bygga fler bostäder med rimliga hyror och bostäder för olika stora familjer.

Vi vet att jobb och ekonomi hänger samman i varje enskild medborgares liv. Det är två viktiga fundament i det vuxna livet och för att kunna vara en självständig vuxen. Vuxna behöver ha en inkomst och ett jobb att gå till samt en möjlighet till ett sparande, exempelvis till en insatslägenhet. Vi behöver också ha fler kommunala hyreslägenheter med rimliga hyror, och därför är det viktigt att våra kommuner runt om i landet värnar allmännyttan.

Herr talman! Oavsett bakgrund har de flesta av oss framtidsdrömmar när vi växer upp. En vanlig framtidsdröm är att få en bostad och ett jobb man trivs med och att bilda en egen familj - att träffa kärleken och påbörja den vuxna resan tillsammans. Få drömmer om att bo hemma tills de fyller 40. Få föräldrar drömmer om att deras barn ska bli en mambo. Ja, man vill bli självständig och ha sitt eget, och i det ligger också drömmen om att ha någon att komma hem till som man själv har valt. I det är också hemmet centralt - ett hem som varje medborgare har råd med och möjlighet att få.

Jag yrkar bifall till utskottets förslag i betänkandet.

(Applåder)

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut fattades under § 16.)

Beslut, Genomförd

Beslut: 2019-11-20
Förslagspunkter: 1, Voteringar: 1

Protokoll med beslut

Förslagspunkter och beslut i kammaren

  1. Riksrevisionens rapport om bostadsbidrag och trångboddhet

    Kammaren biföll utskottets förslag

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslag

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motion

    2019/20:1736 av Solveig Zander och Martina Johansson (båda C) och

    lägger skrivelse 2019/20:4 till handlingarna.
    • Reservation 1 (SD, C, L)
    Omröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 1 (SD, C, L)
    PartiJaNejAvståendeFrånvarande
    S900010
    M63007
    SD05606
    C03001
    V22005
    KD16006
    L01603
    MP14002
    -1100
    Totalt206103040
    Ledamöternas röster