Riksbankens förvaltning 2018

Betänkande 2018/19:FiU23

  1. 1, Förslag, Genomförd
  2. 2, Beredning, Genomförd
  3. 3, Debatt, Genomförd
  4. 4, Beslut, Genomförd

Ärendet är avslutat

Beslutat
2 maj 2019

Utskottens betänkanden

Betänkanden innehåller utskottens förslag till hur riksdagen ska besluta i olika ärenden. 

Hela betänkandet

Beslut

Riksbankens förvaltning 2018 (FiU23)

Riksdagen beslutade ge riksbanksfullmäktige ansvarsfrihet för verksamheten under 2018. Riksbankens direktion gavs ansvarsfrihet för förvaltningen av Riksbanken under 2018.

Riksdagen fastställde också Riksbankens resultat- och balansräkning för 2018 och godkände riksbanksfullmäktiges förslag till hur Riksbankens vinst för 2018 ska användas. Det innebär att Riksbanken levererar 3,8 miljarder kronor till statens budget. Pengarna ska betalas in senast en vecka efter riksdagens beslut.

Utskottets förslag till beslut
Redogörelsen läggs till handlingarna. Bifall till framställningarna
Riksdagens beslut
Kammaren biföll utskottets förslag.

Ärendets gång

Förslag, Genomförd

Framställningar / redogörelser: 3

Beredning, Genomförd

Senaste beredning i utskottet: 2019-04-11
Justering: 2019-04-23
Trycklov: 2019-04-24
Betänkande 2018/19:FiU23

Alla beredningar i utskottet

2019-04-02, 2019-04-11

Riksbankens förvaltning 2018 (FiU23)

Finansutskottet föreslår att riksdagen ger riksbanksfullmäktige ansvarsfrihet för verksamheten under 2018 och att Riksbankens direktion ges ansvarsfrihet för förvaltningen av Riksbanken under 2018.

Utskottet föreslår också att riksdagen fastställer Riksbankens resultat- och balansräkning för 2018 och godkänner riksbanksfullmäktiges förslag till hur Riksbankens vinst för 2018 ska användas. Det innebär att Riksbanken ska leverera 3,8 miljarder kronor till statens budget. Pengarna ska betalas in senast en vecka efter riksdagens beslut.

Beslut är fattat. Se steg 4 för fullständiga förslagspunkter.

Debatt, Genomförd

Bordläggning: 2019-04-30
Debatt i kammaren: 2019-05-02
Stillbild från Debatt om förslag 2018/19:FiU23, Riksbankens förvaltning 2018

Debatt om förslag 2018/19:FiU23

Webb-tv: Riksbankens förvaltning 2018

Dokument från debatten

Protokoll från debatten

Anf. 8 Ingela Nylund Watz (S)

Herr talman! Vi behandlar nu det årliga betänkandet om Riksbankens förvaltning. Jag yrkar härmed bifall till utskottets förslag.

Utskottets underlag för beredningen är naturligtvis årsredovisningen för Sveriges riksbank 2018. Det är också riksbanksfullmäktiges förslag till vinstdisposition och Riksrevisionens redogörelse om revisionsberättelsen över Riksbankens årsredovisning 2018.

Riksbankens förvaltning 2018

Ett enigt utskott föreslår att riksbanksfullmäktige och direktionen beviljas ansvarsfrihet för förvaltningen 2018, att Riksbankens resultat- och balansräkning fastställs och att riksbanksfullmäktiges förslag till disposition av Riksbankens vinst 2018 godkänns. Enligt den fastställda vinstdelningsprincipen innebär det att Riksbanken senast en vecka efter riksdagens beslut för 2018 ska leverera in 3 800 miljoner kronor till statskassan.

Herr talman! Den svenska ekonomin fortsatte att växa under 2018, och under större delen av 2018 har Riksbanken fortsatt drivit en väldigt expansiv penningpolitik. Inflationen mätt enligt KPIF, det vill säga förändringen av konsumentprisindex med fast ränta, låg under året kring målet på 2 procent. I början av året låg den lite under målet, men från maj till december låg den lite över målet. Också inflationsförväntningarna i samhället låg kring målet under 2018.

Reporäntan hölls kvar på -0,5 procent ända fram till december, då direktionen beslutade om en höjning med 0,25 procent till -0,25 procent. Det var faktiskt den första räntehöjningen sedan 2011.

Direktionen bedömde då att reporäntan skulle fortsätta att höjas i små steg. I slutet av 2017 beslutade direktionen att inte längre genomföra nya nettoköp av svenska statsobligationer. Men man beslutade under 2018 att återinvestera de stora förfall av obligationer och kupongbetalningar som skulle komma under första halvåret 2019. Riksbankens innehav av statsobligationer ökade under 2018 med 65 miljarder kronor.

I den penningpolitiska rapporten i oktober reviderade Riksbanken sin prognos av den reala kronkursens långsiktiga nivå. I den nya bedömningen förväntades den ligga lägre än i den senaste bedömningen av kronkursens långsiktiga nivå, som gjordes 2013.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Riksbankens förvaltning 2018

Herr talman! Under 2018 bedömde Riksbanken att det finansiella systemet i Sverige fungerade väl, men man pekade samtidigt på hushållens höga skuldsättning som den största risken mot detta och föreslog flera åtgärder. Vi känner igen debatten om hushållens skulder och belåning.

Riksbanken förordade också förstärkta likviditetsreserver i både kronor och utländsk valuta för att motverka risker i det svenska banksystemet. Banken bedömde att den finansiella infrastrukturen i huvudsak fungerade väl men flaggade faktiskt för att de operativa riskerna var något förhöjda, bland annat risker för cyberangrepp.

Riksbanken fortsatte under 2018 sitt arbete med projektet e-krona. Det kommer att bli en diskussion framöver om huruvida detta ska bli verklighet. Det återstår att se, men arbetet pågår fortfarande.

Som talmannen är väl medveten om firade Riksbanken, världens äldsta centralbank, 350-årsjubileum under förra året, vilket också uppmärksammades här i riksdagen.

Riksbankens vinst uppgick till drygt 3,5 miljarder, vilket var en minskning med 400 miljoner kronor jämfört med 2017, vilket i huvudsak berodde på att man under 2017 inte genomförde så stora avskrivningar som man gjorde 2018.

Värdet av guld- och valutareserven - det kanske kan vara av intresse för riksdagens ledamöter - uppgick till 534 miljarder kronor under föregående år, vilket är en ökning med 26 miljarder. I huvudsak beror detta på den svagare kronan.

Det är också viktigt för riksdagen att veta att Riksbankens åtaganden gentemot Internationella valutafonden under 2018 uppgick till 228 miljarder kronor, vilket är en ökning med 7,1 miljarder jämfört med 2017.

Herr talman! Jag vill särskilt uppmärksamma riksdagen på att Riksbankens balansräkning har ökat kraftigt under de senaste tio åren, från drygt 210 miljarder i slutet av 2007 till 935 miljarder i slutet av 2018. Bara under 2018 ökade balansomslutningen med 65 miljarder kronor till följd av ett höjt värde på valutareserven, som i sin tur var en följd av kronans försvagning och av återinvesteringar av obligationsförfall och kupongbetalningar.

Avslutningsvis, herr talman: Den svenska guldreserven väger 125,7 ton, vilket motsvarar ett värde på 46 miljarder kronor. Det är 2,8 miljarder mer än 2017. Så är det trots att guldpriset i dollar sjönk med 1,5 procent. Eftersom kronan försvagades mot dollarn gav guldet avkastning på 6,5 procent. Guldet blev alltså inte till sand förra året.


Anf. 9 Mattias Karlsson i Luleå (M)

Herr talman! Jag vill först och främst yrka bifall till utskottets förslag till beslut.

För fyra år sedan tog Riksbanken fram en strategisk plan med sikte på jubileumsåret 2018. De strategiska målen handlade om att vara framåtblickande. De handlade om att vara en centralbank som bidrar till en stabil ekonomisk utveckling för hushållen och företagen i Sverige, som producerar resultat av hög kvalitet och som kommunicerar på ett lättillgängligt och tydligt sätt.

Under 2018 har Riksbanken, som är världens äldsta centralbank, fyllt 350 år. Och vi kan se tillbaka på ett i många avseenden bra år, där Riksbanken i hög grad har uppfyllt dessa mål.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Riksbankens förvaltning 2018

Under ett år med fortsatt expansiv penningpolitik har inflationen legat nära målet på 2 procent. I december gjordes penningpolitiken något mindre expansiv när reporäntan höjdes till -0,25 procent. Den svenska ekonomin har haft en gynnsam utveckling, och det svenska finansiella systemet har fungerat väl.

Den 22 september - på dagen 350 år efter att Riksens Ständers Bank, sedermera Sveriges riksbank, grundades - öppnade man upp Riksbankens portar för allmänheten. Man ordnade rundvandringar och berättade om konsten och arkitekturen. Äkta guldtackor ställdes ut till allmän beskådan, liksom en kopia av världens största kopparmynt. Riksbankschefen Ingves och hans kollegor i direktionen bjöd på allehanda föreläsningar.

Jubileet firades under hela 2018 med ett stort antal aktiviteter både för medarbetare och för allmänheten. Det genomfördes en jubileumsturné runt om i Sverige. Jag bevittnade själv turnéstoppet i Luleå, där man bland annat höll en föreläsning på temat: Från kopparmynt till e-krona.

Ett annat viktigt inslag i jubileumsaktiviteterna var den jubileumskonferens - på temat centralbankernas roll i dåtid, nutid och framtid - som Riksbanken höll tillsammans med riksdagen.

Under 2018 genomfördes det största sedel- och myntutbytet i Sveriges historia. Det avslutades den 30 juni, vilket var det sista datumet då de ogiltiga 100- och 500-kronorssedlarna kunde lösas in i bank.

Den svenska ekonomin, herr talman, fortsatte att växa under 2018. Även konjunkturen i omvärlden var relativt stark, trots att bnp-tillväxten dämpades något jämfört med tidigare år. Som en liten, öppen ekonomi påverkas Sverige i stor utsträckning av utvecklingen i omvärlden. Även om inflationen har legat nära Riksbankens mål under en längre tid har det funnits en osäkerhet kring det underliggande löne- och pristrycket.

Riksbanken fortsatte därför under 2018 att föra en expansiv penningpolitik med syfte att värna inflationsmålet och bidra till en god ekonomisk utveckling. Reporäntan hölls oförändrad fram till det sista penningpolitiska mötet i december, då man beslutade att höja reporäntan från -0,5 procent till -0,25 procent. Konjunkturen var stark, och inflationen och inflationsförväntningarna var etablerade kring 2 procent. Man bedömde därför att det var lämpligt att minska något på det penningpolitiska stödet.

Herr talman! Till sist vill jag ta tillfället i akt och gratulera Riksbanken, världens äldsta centralbank, till ett väl genomfört 350-årsjubileum 2018.

(Applåder)

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut fattades under § 14.)

Beslut, Genomförd

Beslut: 2019-05-02
Förslagspunkter: 1, Acklamationer: 1
Stillbild från Beslut: Riksbankens förvaltning 2018, Beslut

Beslut: Riksbankens förvaltning 2018

Webb-tv: Beslut

Protokoll med beslut

Förslagspunkter och beslut i kammaren

  1. Riksbankens förvaltning 2018

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    a) Riksrevisionens redogörelse om revisionsberättelsen över Sveriges riksbanks årsredovisning 2018Riksdagen lägger redogörelse 2018/19:RR2 till handlingarna.b) Ansvarsfrihet för fullmäktige i RiksbankenRiksdagen beviljar fullmäktige i Riksbanken ansvarsfrihet för dess verksamhet under 2018.c) Ansvarsfrihet för Riksbankens direktionRiksdagen beviljar direktionen ansvarsfrihet för förvaltningen av Riksbanken under 2018.d) Riksbankens resultat- och balansräkning 2018Riksdagen fastställer resultat- och balansräkningen för räkenskapsåret 2018 enligt bilaga 2.Därmed bifaller riksdagen framställning 2018/19:RB1.e) Disposition av Riksbankens vinst 2018Riksdagen beslutar att Riksbankens vinst för 2018 på 3 522 miljoner kronor ska fördelas så att 3 800 miljoner kronor levereras in till statens budget enligt vinstdelningsprincipen, 1 306 miljoner kronor förs till Riksbankens dispositionsfond och 1 584 miljoner kronor förs från Riksbankens resultatutjämningsfond samt att pengarna ska levereras in till statens budget senast en vecka efter riksdagens beslut.Därmed bifaller riksdagen framställning 2018/19:RB2.