Regional demokrati

Betänkande 2008/09:KU16

  1. 1, Förslag
  2. 2, Beredning, Genomförd
  3. 3, Debatt, Genomförd
  4. 4, Beslut, Genomförd

Ärendet är avslutat

Beslutat
11 februari 2009

Utskottens betänkanden

Betänkanden innehåller utskottens förslag till hur riksdagen ska besluta i olika ärenden. 

Hela betänkandet

Beslut

Nej till motioner om regional demokrati (KU16)

Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2007 och 2008 om bland annat regional demokrati. De flesta motioner handlar om frågor som anknyter till förslag från den så kallade Ansvarskommittén. Ansvarskommittén är en utredning som redovisade sina slutliga förslag till regeringen den 27 februari 2007. Andra motioner handlar om regionala styrelseformer och samverkan mellan regioner över nationsgränser.
Utskottets förslag till beslut
Avslag på motionerna
Riksdagens beslut
Kammaren biföll utskottets förslag.

Ärendets gång

Förslag

Motioner: 20

Motioner från ledamöterna

Beredning, Genomförd

Senaste beredning i utskottet: 2009-01-27
Trycklov till Gotab och webb: 2009-01-29
Trycklov: 2009-01-29
Justering: 2009-01-29
Trycklov: 2009-02-03
Betänkande 2008/09:KU16

Alla beredningar i utskottet

2009-01-15, 2009-01-27

Nej till motioner om regional demokrati (KU16)

Konstitutionsutskottet föreslår att riksdagen säger nej till motioner från allmänna motionstiden 2007 och 2008 om bland annat regional demokrati. De flesta motioner handlar om frågor som anknyter till förslag från den så kallade Ansvarskommittén. Ansvarskommittén är en utredning som redovisade sina slutliga förslag till regeringen den 27 februari 2007. Andra motioner handlar om regionala styrelseformer och samverkan mellan regioner över nationsgränser.

Beslut är fattat. Se steg 4 för fullständiga förslagspunkter.

Debatt, Genomförd

Debatt i kammaren: 2009-02-11
Stillbild från Debatt om förslag 2008/09:KU16, Regional demokrati

Debatt om förslag 2008/09:KU16

Webb-tv: Regional demokrati

Dokument från debatten

Protokoll från debatten

Anf. 46 Phia Andersson (S)
I betänkandet Regional demokrati behandlas motioner från allmänna motionstiderna 2007 och 2008. Flertalet motioner rör frågor som anknyter till Ansvarskommitténs förslag. Andra motioner gäller regionala styrelseformer och samverkan mellan regioner över nationsgränserna. Utskottet föreslår att samtliga motioner avslås framför allt för att Ansvarskommitténs förslag fortfarande är under beredning, och utskottet anser att denna beredning inte bör föregripas. Vi socialdemokrater delar denna uppfattning och har inga reservationer i detta betänkande. Det hindrar inte att man kan göra vissa reflexioner över utvecklingen vad det gäller regional demokrati, framför allt om man som jag har varit med om att förbereda och delta i försöket Västra Götalandsregionen. Det är ett försök som tillsammans med Region Skåne varat i tio år. Fru talman! Ansvarskommittén lade fram sitt slutbetänkande Hållbar samhällsorganisation med utvecklingskraft den 27 februari 2007. Där lade man fram förslag på hur Sveriges framtida samhällsorganisation ska se ut för att klara ansvaret för välfärdstjänster. Avsikten med utredningen var att åtgärda olikheter i landets regionala indelning och förbereda stat och kommuner på att vidmakthålla en vital demokrati för framtida utmaningar. Det förslag som Ansvarskommittén lade fram innebär att landstingen läggs ned och ersätts med direktvalda regionala församlingar, regionkommuner. Dessa regionkommuner ska omfatta flera län med ett sammanlagt invånarantal på mellan en och två miljoner. Byggstenarna för regionkommunerna ska vara lokala arbetsmarknadsregioner såsom de beräknas se ut 2030. Det är en klar framtidsinriktning. Övriga kriterier som ska vara uppfyllda är att regionkommuner ska ha minst ett universitet med betydande fasta forskningsresurser och ett regionsjukhus, alternativt ett institutionaliserat samarbete med andra regionsjukhus, samt att regionindelningen ska bygga på medborgarnas känsla av identitet och anknytning. Motivet enligt Ansvarskommittén för att lägga ihop flera län är ett geografiskt storleks- och befolkningsunderlag som ger bättre förutsättningar för regional kraftsamling, kunskapsutveckling och överblick inför nödvändiga prioriteringar. Motivet för att lägga regional utveckling under en direktvald regional fullmäktigeförsamling är att garantera medborgarnas rätt till politiskt ansvarsutkrävande. Fru talman! Vad har då hänt efter att Ansvarskommittén har lagt fram sitt förslag? Sveriges olika kommuner och landsting har med stort allvar tagit förslaget till sig och ägnat mycket tid åt att komma med förslag på hur olika regionindelningar skulle kunna se ut. De har också lämnat in ansökningar om dessa. Följden av detta är att många positiva förändringsprocesser nu sker runt om i vårt land. Vad gör då regeringen? Man lägger locket på. Den 28 januari går man ut i en presskonferens och meddelar att den borgerliga regeringen är enig i regionfrågan. Nuvarande regionförsök permanentas. Hallands och Gotlands ansökningar om att omvandlas till regionkommuner beviljas. Övriga landet får vänta till 2014. Som skäl anges att vid förändringar som påverkar medborgarna så tydligt måste noggrannhet sättas före snabbhet. Denna klokskap från regeringen hade passat bättre vid förändringen av a-kassan och socialförsäkringen än vid regionbildandet när man har tio års erfarenhet från Skåne och Västra Götaland och dessutom har Ansvarskommitténs förslag att utgå från och de positiva förändringsprocesser och samtal som nu förs runt om i landet. Problemet är nog snarare att Moderaterna inte vill ha några regioner, vilket medför att regeringen inte är överens i den här frågan. Statsminister Fredrik Reinfeldt sade vid presskonferensen att om tre partiledare i regeringen gärna vill får den fjärde backa. Ödmjukt, kan man tycka, men det är nog snarare så att man ställs inför fullbordat faktum. Man kan inte stoppa regionförsöken. De fungerar för bra. Men att gå med på fler - där går nog gränsen för Moderaterna. Fru talman! Vi socialdemokrater välkomnar att man permanentar regionförsöken i Skåne och Västra Götaland men är oerhört besvikna på hur regeringen har hanterat Ansvarskommitténs betänkande och hela regionfrågan. En politikers viktigaste uppgift är att förstå historien, hantera nuet och bygga för framtiden. Den borgerliga regeringen har inte klarat den uppgiften i regionfrågan. Men med detta sagt vill vi ändå yrka bifall till förslaget i betänkandet.

Anf. 47 Per Bill (M)
Fru talman! Precis som Phia Andersson sade handlar det här betänkandet om regional demokrati. Det är viktiga frågor. Även om vi nu avstyrker samtliga motioner och säger att vi yrkar bifall till utskottets förslag innebär det inte att de här frågorna inte är viktiga. Det är tre typer av motioner som vi diskuterar i detta betänkande. Det är motioner som rör regionala och kommunala styrelseformer - det kommer Stefan Tornberg från Centerpartiet att gå in på mera i detalj. Det andra är frågor som rör regionsamarbete över nationsgränser. Det säger sig självt med vårt EU-samarbete och vårt långvariga nordiska samarbete att det är viktigt och bra att man ser till att göra det möjligt för dem som så vill - till exempel i Öresundsregionen, mot den norska gränsen eller mot den finska gränsen - att hitta möjligheter för att bättre kunna samarbeta. Men där får vi vänta på en proposition som ska komma. Likadant är det för den tredje och dominerande bunten av motioner som handlar om Ansvarskommitténs förslag. Det handlar om organisationen av stat, kommuner, regionkommuner och landstingskommuner. Vi vet att regeringen håller på att bereda frågan. Det finns ingen anledning att gå ut i förväg, utan jag tror att det är klokt att lugnt och försiktigt ta sig an de här frågorna, för det är viktigt att det blir rätt från början. Att få gränser som inte stämmer överens eller att utestänga någon del från en region som de tycker att de tillhör är en väldigt oklok politik.

Anf. 48 Stefan Tornberg (C)
Fru talman! För ett par veckor sedan kom ett välkommet besked i regionfrågan från alliansens partiledare. Försöksregionerna Västra Götaland och Skåne permanentas samtidigt som Halland och Gotland ska få bli regionkommuner. Därmed är regionaliseringen av Sverige ett faktum. Spelplanen är klar, och vi kan se fram emot att det under nästa mandatperiod kommer att bildas ytterligare regionkommuner över hela landet. Sverige håller nämligen på att stöpas om. Runt om i vårt land har tagits initiativ för att stärka demokratin och den lokala och regionala utvecklingskraften. Ambitionen är att makt och inflytande ska flyttas närmare medborgarna. Tyvärr finns samtidigt en stark utveckling i en annan riktning - mot ökad centralisering av samhällsorganisationen och en professionalisering av demokratin. Ofta beskrivs demokrati som synonymt med folkstyre, men folket har inte en vilja utan många. Det är den enskilda människan som tillsammans med andra människor utgör grunden för demokratin. Demokratins styrka är att den ger alla samma rätt att påverka det politiska beslutsfattandet. Demokratiska system kan samtidigt utformas olika. För mig som centerpartist är det självklart att sätta människan i centrum och ge henne ett så stort inflytande som möjligt över det som är henne nära. Därför vill jag se en decentraliserad demokrati med spelregler som förhindrar centralisering. Det är lätt att tro att regionalisering och lokalt självstyre är en fråga som bara berör kommun- och landstingspolitiker. Ingenting kan dock vara mer felaktigt, för när vi genom regionaliseringen flyttar makt från den statliga nivån till kommuner och regioner får alla medborgare, alla väljare mer att säga till om. Därför är det också angeläget att diskutera och förbereda nästa steg för att bygga demokratin underifrån genom att flytta makt och inflytande närmare medborgarna. Detta görs också i den motion som jag och Annie Johansson har skrivit och som behandlas i detta betänkande. Vi anser bland annat att kommunallagen bör omarbetas så att kommunerna och regionerna ges frihet att själva utforma sin organisation utifrån sina egna förutsättningar och medborgarnas önskemål. Ett grundlagsskydd av det kommunala och regionala självstyret är också nödvändigt för att hindra den nationella nivån från ingrepp och styrning som kränker den lokala och regionala kompetensen. Fru talman! Det krävs en attitydförändring och ett nytt synsätt, både på medborgarnas roll i samhället och på centralmaktens uppgifter - en syn där mångfald är en styrka och där varje region har möjlighet att utifrån sina egna överväganden fatta beslut om hur och inom vilka områden man vill stödja den regionala utvecklingen. Det är en syn på demokratin där medborgare har möjlighet att vara med och påverka i en öppen demokratisk process, och där beslut fattas av politiker som jag som väljare också kan ställa till svars. Den nuvarande kommunallagen är alltför styrande för hur varje kommun ska bygga upp sitt politiska styrsystem. Kommunerna borde till exempel ges möjlighet att avskaffa kommunstyrelsen och endast utse ett fullmäktige som kan utgöra både fullmäktige och kommunstyrelse. Det ska vara upp till varje kommun om de vill ha en direktvald borgmästare. Det borde också finnas möjlighet att pröva majoritetsstyre i kommun-, region- och landstingsstyrelser. Hur kommuner och regioner formar sin demokratiska organisation borde inte vara en nationell angelägenhet så länge organisationen är demokratisk. Fru talman! Med detta vill jag yrka bifall till utskottets förslag i betänkandet.

Anf. 49 Ingvar Svensson (Kd)
Fru talman! Phia Andersson sade något väldigt viktigt: att det är betydelsefullt att förstå historien. Det är det även i den här frågan. Ett antal år tillbaka i tiden var nämligen den dåvarande socialdemokratiska regeringen inne på att slopa regionaliseringen och regionförsöken. Moderaterna gillade också detta, men de hade lite problem med Skåne. Därför skrev de med anledning av regeringens proposition en motion om att Skåne skulle få ha kvar sitt försök, vilket var totalt inkonsekvent. Det fanns alltså egentligen en bred majoritet för att slopa regionförsöken och regionaliseringen av Sverige. De fem andra partierna var för denna utveckling, och det blev väldigt konstigt för oss. Helena Bargholtz var väl kanske med i den här processen. Hur skulle vi lösa ut den här frågeställningen på ett bra sätt? På detta funderade jag nästan en hel natt, och plötsligt ramlade en 25-öring ned. Det var lätt för oss att lägga fram en huvudreservation mot regeringens förslag, och när den sedan föll kunde vi ha en villkorsreservation där vi stödde Moderaterna i att regionförsöket i Skåne skulle få fortsätta. Jag skickade ett mejl till mina kolleger i fempartikonstellationen och påpekade detta, men redan innan jag hade hunnit få svar blev det ett möte där Per Unckel, som var ordförande i det läget, var med. Jag berättade för honom om min tanke, och han tyckte att den var intressant. Han pratade sedan med Göran Magnusson, och vi fick en dominoeffekt. I det läget när en majoritet för Skåne var räddad ville Göran Magnusson nämligen också ha Västra Götaland kvar som ett försök. Det var alltså en bonus. Det gäller att förstå historien. Det har alltså växlat fram och tillbaka i synen på regionaliseringen. Jag vill bara säga att det finns inget lock på, som Phia Andersson sade, när det gäller hanteringen av regionutvecklingen, utan regeringen har gjort ett övervägande om hur tidsaspekten är. Om vi ska tala klartext är det intressanta egentligen att Moderaterna har uppgett sin tvånivåmodell och accepterar att det finns tre nivåer. Alla ansökningar som kommer in kommer att skickas till Kammarkollegiet för hantering, och regeringen har, vad jag förstår, gjort en tidsbedömning att man möjligtvis kommer att klara Norrlandsregionen om man hinner lösa upp detta i god tid före valet 2010. Alla ansökningar är dock välkomna och går in i den här processen. Det finns alltså inget lock på i den delen.

Anf. 50 Phia Andersson (S)
Fru talman! Historien är också sådan att det tilläts två försök, Västra Götaland och Skåne. De har visat sig fungera väldigt bra, inte minst med Socialdemokraterna, Centern och Folkpartiet tillsammans. Västra Götaland är ett bra försök som visar på det. Men processen har ändå kommit i gång genom att Jan-Åke Björklund har varit ute och samtalat. Värmland har lagt in om en ansökan, och då förstår inte Värmland varför man förlänger tiden och processen genom att gå genom Kammarkollegiet. Varför kan de inte få svar om de får påbörja samtal och samarbete med Västra Götaland, vilket är önskvärt för deras del?

Anf. 51 Ingvar Svensson (Kd)
Fru talman! Det finns ingen process som är stoppad, utan alla ansökningar kommer att gå vidare. Den normala gången när det gäller indelningsförändringar är att det går via Kammarkollegiet, så varför skulle regeringen i det här läget avvika från det? Skåne har varit en fungerande region under lång tid, och likadant är det med Västra Götaland. Sedan kan man fundera över vad Halland och Gotland är för typ av regioner. Det ska dock ske en normal process. Det finns alla möjligheter här, men det finns tidsbegränsningar. Jag tror dock inte att det finns någon ambition att stoppa några utvidgningar eller förändringar i detta avseende.

Anf. 52 Phia Andersson (S)
Fru talman! En sak har vi gemensamt, Ingvar Svensson. Vi undrar hur Ansvarskommitténs förslag stämmer överens med Halland och Gotland. Här är ändå processer i gång. Varför kom det inte tidigare att man skulle lägga in detta? Någon proposition har inte lagts fram, utan detta har hittills bara funnits på DN Debatt. Man sade klart ifrån att detta kommer att ta längre tid än vad många trodde. Nu är de besvikna.

Anf. 53 Ingvar Svensson (Kd)
Fru talman! Det har jag full förståelse för. Men för alla regeringar som måste förhandla inom sig eller med samverkande partier gäller att det kan dra ut på tiden. Det kan vara bekymmersamt. Jag delar Phia Anderssons uppfattning att det har tagit för lång tid. Det kan jag dock inte göra något åt.

Beslut, Genomförd

Beslut: 2009-02-11
Förslagspunkter: 3, Acklamationer: 3

Protokoll med beslut

Riksdagsskrivelser

    Förslagspunkter och beslut i kammaren

    1. Regionala och kommunala styrelseformer

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motion 2008/09:K271 yrkande 2.
    2. Regional samverkan över nationsgränser

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motionerna 2007/08:K296, 2007/08:U234 yrkande 1 och 2008/09:K245.
    3. Frågor med anknytning till Ansvarskommitténs förslag

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motionerna 2007/08:K232, 2007/08:K238, 2007/08:K248, 2007/08:K249, 2007/08:K252, 2007/08:K254, 2007/08:K276 yrkandena 1-3, 5 och 6, 2007/08:K386 yrkandena 1 och 2, 2007/08:So464 yrkande 1, 2008/09:K201, 2008/09:K228, 2008/09:K230, 2008/09:K271 yrkande 1, 2008/09:K323 yrkandena 1 och 2, 2008/09:K368, 2008/09:T206 yrkande 19 och 2008/09:N311 yrkande 2.