Punktskatter

Herr talman! Ett av de mest accepterade sambanden i ekonomisk forskning är att det som har hög skatt blir det mindre av och att det som har låg skatt blir det mer av. Bland de bästa beslut som riksdagen kan fatta för jobben och ekonomin är därför att sänka skatterna på jobb och företagande samtidigt som man höjer dem på miljöförstöring. Skatterna blir dessutom mindre snedvridande.

Denna enkla princip följde vi i Alliansen under våra åtta år vid makten. Vi sänkte inkomstskatter och företagsskatter samtidigt som vi höjde koldioxidskatten och premierade miljöbilar genom bonusar, för att ta några exempel.

Andra åtgärder med C-märkta ministrar var höjningen av kärnavfallsavgiften i enlighet med riksdagsbeslut. Kärnkraftsindustrin fick själv ta kostnaden för verksamheten. Dessutom förberedde vi och tog fram beslutsunderlag för införande av bonus-malus-system för bilar, avgifter för plastpåsar med mera. Detta är reformer som vi inte sett någonting av.

Det är uppenbart att den sittande regeringen inte bara har begravt en grön skatteväxling som idé utan gör precis tvärtom. Regeringens politik är direkt kontraproduktiv på det här området. Man inför skatter som missgynnar det förnybara och skapar i stället incitament för att använda fossila energislag.

Herr talman! När regeringen i höstens budgetproposition presenterade sina skattehöjningar var de inte bara höga. Till 80 procent höjdes skatten på jobb. Miljöskatternas andel var endast ca 10 procent.

Låt mig ta två exempel där det är uppenbart att regeringen tappat styråran i den gröna skattepolitiken.

Först och främst har skatten höjts på biobränslen. Sverige har länge fört en dragkamp med EU-kommissionen för att slippa höjd skatt på biobränslen, eftersom kommissionen orimligt hävdat att biobränslen överkompenserats jämfört med fossila bränslen. Bara ett halvår efter det att vi fått en ny regering meddelade finansminister Magdalena Andersson att man förlorat denna kamp. Skatten på etanol höjdes med en krona litern.

Skattehöjningarna från 2015 och hittills under 2016 har lett till ett akut läge där etanolförsäljningen är rekordlåg och biodieselvolymerna störtdyker. Det beror på att skattehöjningarna på biodrivmedel trätt i kraft samtidigt som oljepriset är rekordlågt. Som exempel räknar branschen med en årlig volymminskning på 150 000 kubikmeter biodiesel, och den accelererar. Samtidigt är etanolförsäljningen rekordlåg. Försäljningen av E85 sjönk med 40 procent under 2015. I december månad var nedgången hela 55 procent.

Herr talman! En av de viktigaste åtgärderna för att klara klimatutmaningarna och infria ambitionerna vid klimatmötet i Paris är att ersätta det fossila bränslet med det förnybara. Här måste regeringen skyndsamt agera och skapa acceptabla villkor för fordonsbränslen baserade på förnybara substrat.

En ny rapport från Energimyndigheten visar att skattehöjningarna var helt onödiga och att dessa kraftigt försämrat biodrivmedlens konkurrenskraft gentemot fossil bensin och diesel. Rapporten visar att regeringens skattehöjningar snarare gynnat de fossila drivmedlen som överkompenserats gentemot de förnybara. Det visar sig att ingen överkompensation har skett för några biodrivmedel under 2015. Därmed var regeringens skattehöjningar helt omotiverade.

Det enda rimliga måste vara att regeringen premierar det förnybara, då långsiktiga och goda villkor för de förnybara drivmedlen är av yttersta vikt för att klara en fortsatt omställning.

Herr talman! Solkraft och vindkraft för eget bruk var skattebefriat under Alliansens tid. Där hade vi börjat se en snabb utveckling. Bland annat bostadsrättsföreningar och sjukhus satte upp solpaneler för sin elförsörjning. Men i ett avtal om elcertifikaten med Norge förhandlade Sverige bort den svenska skattebefrielsen på sol- och vindkraft. Alliansregeringen fick samma krav men höll emot i förhandlingarna.

Jag ser med stor oro på att regeringen aviserar allt fler skatter som leder till färre jobb med små eller inga effekter på miljön. Regeringen fortsätter tyvärr att argumentera för och förbereda införandet av vad man kallar en vägavgift. Det är inget annat än en skatt på avstånd. En avståndsbaserad kilometerskatt kommer att särskilt drabba företag och människor som bor och verkar på landsbygden. Styrmedel som har ensidigt fokus på avstånd snarare än på bränsle och utsläpp bör av uppenbara skäl undvikas. Miljöeffekten av sådana styrmedel blir mycket liten, eftersom alternativ transportinfrastruktur saknas på många platser i landet, samtidigt som jobb beroende av lastbilstransporter drabbas.

Herr talman! Låt mig avslutningsvis kommentera centermotionen 3027 om att riksdagen bör ställa sig bakom kravet att se över ett avskaffande av reklamskatten på annonser i kommersiella medier, och då pratar vi om papperstidningar. Det är ett ställningstagande som både regeringar och riksdagar oberoende av majoritet gjort vid flera tillfällen under flera årtionden. I ett läge där papperstidningarna går på knäna är kravet mer relevant än någonsin.

Herr talman! Jag står bakom Centerpartiets samtliga reservationer, men för tids vinnande yrkar jag bifall endast till reservation nr 3 angående energiskatt.

Herr talman! Det är min första debatt i skatteutskottet, och jag var inte medveten om att jag hade så mycket viktiga saker att säga om punktskatter. Därför vill jag redan nu säga att jag nog kommer att dra över min talartid.

Herr talman! Jag yrkar bifall till reservationerna 1 och 5.

Herr talman! Skola, vård, omsorg och infrastruktursatsningar - Sverige är ett av världens bästa länder att leva i och ska så vara även i framtiden. Det kräver självklart att staten har inkomster för att klara av satsningar och möta utmaningar. Det som är bra ska eftersträvas, och vissa företeelser, till exempel höga koldioxidutsläpp, är oönskade och ska bekämpas.

Att beskatta olika varor och tjänster är i ett modernt samhälle alltså ett sätt för staten att få in medel till sina satsningar, att lyfta det som är bra och att motverka oönskade beteenden.

Herr talman! I utskottets betänkande används orden "kostnader för samhällsekonomin" som argument för den rödgröna regeringen att införa en kilometerskatt på tunga fordon. Jag återkommer till detta förslag senare men tycker att just orden "kostnader för samhällsekonomin" är väsentliga när vi nu debatterar effekten av olika skatter.

Det som kortsiktigt kan vara bra för statskassan kan på längre sikt bli katastrofalt för olika branscher, svenska jobb och, i förlängningen, vår välfärd.

Den rödgröna regeringen verkar inte inse detta och har infört och hotar att införa skatter som är direkt skadliga för våra företag och jobb och för möjligheten för människor att arbeta och bo på landsbygden.

Förra året höjdes effektskatten på kärnkraft från 14 procent till 17 procent. I interpellationsdebatter hävdade statsrådet Ibrahim Baylan att detta var en ren fiskal skatt och att även alliansregeringen höjde effektskatten.

Det som regeringen antingen inte förstod eller inte ville erkänna var att denna skatt i allra högsta grad är styrande. Att höja skatten i tider med överskott och goda marginaler är en sak. Men att göra det när samtliga kraftslag går på knäna på grund av historiskt låga elpriser och dålig, för att inte säga negativ, lönsamhet är direkt inkompetent.

Oavsett vad man tycker om kärnkraften står den i dag för ca 40 procent av den svenska elförsörjningen. Det som har hänt efter skattehöjningen är att besked har kommit om att fyra reaktorer stängs. Ägarna till de kvarvarande sex reaktorerna signalerar mycket tydligt att även dessa är i farozonen för en snabbavveckling.

Kärnkraftsindustrin står just nu inför stora investeringsbeslut i kärnkraftssäkerhet. Den behöver besked i dag om vad regeringen avser att göra. Den svenska elintensiva industrin är orolig, fackföreningen IF Metall är mycket orolig och vi här inne borde vara oroliga. Men vad gör regeringen? Absolut inget.

Regeringen hänvisar frågan till Energikommissionen, som har till uppgift att ta fram en energipolitik för Sverige som ska gälla efter 2025. Men kärnkraftsindustrin behöver svar nu.

Tidigare i vintras väcktes visst hopp om att regeringen kanske började inse sitt misstag. Både Löfven och Baylan erkände att effektskatten inte är enbart en fiskal angelägenhet utan att den också är styrande och leder till en snabbnedstängning av vår elproduktion.

Tyvärr verkar det ha stannat vid dessa tomma ord. Inga ytterligare besked har kommit, och nu står vi inför en situation där vi redan 2020 måste stänga ned 40 procent av vår elproduktion på grund av att nödvändiga investeringar i kärnkraftssäkerheten inte görs.

Herr talman! Detta visar inte bara på inkompetens. Det är direkt skadligt och farligt för företagen, jobben och den svenska välfärden.

Vi inser att Moderaternas föreslagna sänkning av effektskatten till den tidigare nivån på 14 procent inte räcker. Men det är en tydlig signal från oss om att vi inser allvaret och är beredda att vidta ytterligare åtgärder för att säkra den svenska elproduktionen.

Herr talman! Tyvärr stannar inte regeringens skadliga skattepolitik vid detta. Dieselskatten höjdes vid årsskiftet med följden att jordbrukets och skogsbrukets konkurrenskraft försämras. Vi behöver i stället sänkt dieselskatt för att stärka jordbrukets och skogsbrukets konkurrenskraft.

Vi moderater anser att kostnaderna för jordbrukets och skogsnäringens transporter ska ligga på nivåer som inte hämmar konkurrenskraften.

I tillägg till detta har regeringen även för avsikt att införa en avståndsbaserad lastbilsskatt. Det är skattekostnader som gör landsbygdsföretagen mindre konkurrenskraftiga.

Vi säger nej till skadliga skattehöjningar på transporter. I stället gör vi en satsning med nedsatt skatt på diesel för jordbruket i syfte att minska kostnader och stärka konkurrenskraften. Vi ökar nedsättningen med 50 öre per liter. Denna satsning är större än regeringens sammanlagda kompensation till jordbruk och skogsbruk.

Moderaterna satsar 170 miljoner kronor per år 2016-2018 på en nedsättning av dieselskatten inom jordbruk och skogsbruk.

Herr talman! En röd tråd i den rödgröna regeringens skattepolitik verkar vara att beskatta allt som rör sig och som gör det möjligt för företag och människor att leva utanför storstäderna.

Nu utreds även hur en flygskatt ska kunna införas. De rödgröna tycker att man bör välja andra alternativ. Vilka är inte helt klart, men förmodligen avses tåg. En resa från Haparanda till Malmö tar som snabbast 21 timmar och 27 minuter, enligt SJ:s information. Ska man bara till Stockholm kommer man snabbast från Haparanda till Stockholm på 13 timmar och 28 minuter.

Detta är inte samhällsekonomiskt hållbart om man verkligen vill att hela Sverige ska leva. Det är dags för regeringen att antingen erkänna att man inte värnar om landsbygden eller, om man faktiskt gör det, att sluta straffbeskatta allt som gör det möjligt att fungera utanför Stockholm.

Herr talman! Vi ska självklart lyfta fram och gynna de alternativ som är bra för klimat och miljö. Därför yrkar vi i dag bifall till reservationen om långsiktiga förutsättningar för biodrivmedel. Det ska löna sig att göra rätt, och vi ska underlätta att göra rätt. Vi behöver bryta fordonsflottans fossilberoende.

Därför vill Moderaterna att den lägre beskattningen av biodrivmedel ska gälla i fyra år i stället för som nu bara i ett år i taget. En långsiktighet och en möjlighet för dessa drivmedel och de fordon som använder biodrivmedel att utvecklas måste komma till stånd för att de ska bli konkurrenskraftiga.

Tillsammans med satsningen på biodrivmedel är det viktigt att beskatta de fordon som smutsar ned. Därför föreslog vi i vår budgetmotion en höjd fordonsskatt genom att koldioxidgränsen sänks från 111 gram per kilometer till 108 gram per kilometer. Denna skattehöjning är inte bara styrande utan stärker statens finanser med 360 miljoner per år.

Herr talman! Finns det då inget positivt att säga om den rödgröna regeringens skattepolitik? Jo, jag måste trots allt ge regeringen en eloge för att man faktiskt följer upp ett av riksdagens hittills 135 tillkännagivanden genom att inte återinföra en skatt på handelsgödsel. Det är en skatt som annars skulle vara unik för Sverige och skada det svenska lantbrukets konkurrenskraft.

Det svenska lantbruket lever i dag under ett högt skattetryck jämfört med sina konkurrenter. Att handelsgödselskatten inte återinförs är bra, men återstår gör tyvärr den föreslagna indexuppräkningen av skatt på drivmedel, den föreslagna kilometeravgiften och den föreslagna köttskatten.

Ett lands skattesystem ska säkra inkomster och leda till en önskad utveckling. Tyvärr gör inte den rödgröna regeringen detta. Vi riskerar med dagens skattetryck att utarma företag, förlora jobb och riskera vår välfärd.

De tidigare citerade kostnaderna för samhällsekonomin har tyvärr en annan innebörd för de rödgröna än för oss. Vi, herr talman, vill ha ett skattesystem som gynnar hela Sverige, företagen och jobben och inte bara Magdalena Anderssons plånbok.

(Applåder)

Herr talman! Jag ska försöka hålla mig inom utsatt tid.

I detta betänkande, SkU18 Punktskatter, har Sverigedemokraterna fyra reservationer. Vi står bakom samtliga dessa, men för tids vinnande yrkar jag bifall endast till reservation 2.

Punktskatter, skatter på specifika varor och tjänster, fungerar som styrmedel i syfte att påverka produktion och konsumtion i en viss riktning. Sverigedemokraterna har inga invändningar mot att punktskatter används för att styra bort användningen av produkter som är skadliga för folkhälsan och miljön.

Vi konstaterar att punktskatterna ger ett välkommet tillskott i statskassan. Enligt Skatteverkets statistiska årsbok, som gavs ut 2015, inbringade punktskatterna åren 2009-2014 över 120 miljarder kronor per år, även om det minskat något sedan 2010.

Något som vi återkommande har invänt mot är hur vissa punktskatter påverkar den svenska landsbygden. En mycket stor del av Sveriges yta utgörs av landsbygd. Att dessa delar av Sverige fortsätter att leva står och faller med dem som bor och verkar där. Vi vill balansera det vi uppfattar som en storstadsfixering genom att i någon mån vrida fokus mot den del av Sverige som ligger utanför storstäderna. Vi menar att Sverige utgör en helhet och att det som är bra för landsbygden är bra för hela Sverige.

En fråga inom punktskatteområdet som återkommande debatterats i denna kammare ända sedan Sverigedemokraterna kom in i riksdagen 2010 och som föregående talare tog upp är skatten på handelsgödsel. Vid åtminstone två tillfällen då detta behandlats här i kammaren har Sverigedemokraterna genom sin vågmästarställning lyckats förhindra ett återinförande.

Vi konstaterar med viss lättnad att betänkandet signalerar att regeringen inte kommer att verka för ett återinförande inom den närmaste framtiden. Vi hade dock gärna förtydligat detta med ett tillkännagivande till regeringen, men vi får nöja oss med den positiva anda som vi ändå anar i betänkandet.

Beträffande landsbygden har Sverigedemokraterna yrkat på att det inte bör införas en så kallad vägslitageskatt, som vi menar riskerar att drabba dem som bor och verkar på landsbygden.

Herr talman! I betänkandet om punktskatter avslås en sverigedemokratisk motion om att energiskatten för verksamhetsutövare med serverhallar som huvudsaklig verksamhet ska likställas med den som råder för den energiintensiva industrin, det vill säga 0,5 öre per kilowattimme.

I betänkandet om punktskatter från förra året hänvisades till en pågående utredning om hur bland annat serverhallar behandlas skattemässigt. Utredningen blev klar i höstas. I årets betänkande, som vi debatterar nu, avslås motionen med hänvisning till att Regeringskansliet just nu bereder slutsatserna i denna utredning. Jag har ögnat igenom utredningen som hastigast. Jag får erkänna, herr talman, att jag inte har lusläst vartenda ord, men jag tycker mig ändå ha funnit att slutsatserna ligger ganska väl i linje med vårt yrkande. Det gäller alltså SOU 2015:87, där det står:

"Utöver de branscher som i dag använder mycket el kan användningen inom andra branscher komma att öka. Det tydligaste exemplet är storskaliga datacenter och serverhallar, för vilka det finns ett växande behov. Med ett kallt klimat har Sverige en konkurrensfördel gentemot sydligare länder, eftersom utrustningen då kan kylas med billig, kall luft. Trots detta är elanvändningen omfattande. Studien uppskattar att vidare utbyggnad av datahallar skulle kunna innebära att elanvändningen ökar till 4-5 TWh på årsbasis 2030."

Där står också: "Enligt utredningens bedömningar är vissa företag som verkar i datacenterbranschen både elintensiva och utsatta för internationell konkurrens. Det är två faktorer som med nuvarande modell har ansetts motivera en lägre skattesats. Med beaktande av detta och potentialen i att understödja utvecklingen av en ny industri . som kan skapa nya arbetstillfällen i Sverige, anser utredningen att det finns tillräckliga skäl för att föreslå en lägre skattesats för datacenterbranschen. Utredningen lämnar därför ett sådant förslag.

. Den lägre skattesatsen som i dagsläget gäller för tillverkning i industriell verksamhet föreslås gälla för datacenter där en näringsidkare, som huvudsakligen bedriver informationstjänstverksamhet, informationsbehandling eller uthyrning av serverutrymme med därtill hörande tjänster, utövar sådan verksamhet."

Herr talman! Detta tolkar jag som mycket positivt, och det kommer också att bli positivt under förutsättning att regeringen i sin beredning väljer att ta till sig dessa slutsatser.

Ett något mindre positivt svar har vi fått på vår motion om beskattning av biodrivmedel. Det argument som framförs för att öka användandet av biodrivmedel är i huvudsak den klimatnytta man anser att de genererar. Det finns i och för sig anledning att ifrågasätta detta, åtminstone beträffande första generationens biodrivmedel.

Uppodling av ny mark, som blir konsekvensen av ökat användande av dessa bränslen, förändrar markanvändningen på ett sätt som genererar en koldioxidskuld som kommer att ta många årtionden att kompensera för. Det finns forskning som har lyft fram tydliga konflikter mellan första generationens biodrivmedelsframställning och global livsmedelsförsörjning.

Vi föreslår alltså en bredare analys över nyttan med dessa drivmedel, och en sådan bör genomföras. Där har utskottsmajoriteten svarat något som i alla fall jag tolkar som att ett ökat användande av biodrivmedel är överordnat allt annat.

Herr talman! Punktskatter är ett frestande ämne för en regering och ger många möjligheter att stärka statskassan och betala andra satsningar man vill göra. Det kan handla om skatt på vägtransporter, avfall, elektricitet, drivmedel och flyg, gödselskatt, alkoholskatt, tobaksskatt med mera, skatter som jag menar påverkar den enskilde och som borde användas med stor varsamhet och långa funderingar.

Många av dessa skatter ligger på delar som vi vill se att samhället använder mindre av, till exempel alkoholskatt och tobaksskatt. Här ligger snarare finessen i att balansera en höjning av dessa skatter på ett sätt som får avsedd effekt och minskar konsumtionen.

Det är inte alltid lätt att på rak arm säga vad som blir det bästa för samhället i stort. Men målet tror jag är tydligt för oss alla: Folkhälsan måste bli bättre, och de som drabbas hårdast i form av missbruk måste få vård och omsorg så att de kan ta sig ur det. Människovärdet är lika när man är missbruksberoende, men omsorgen från nära och samhället måste vara väldigt hög.

Det finns även väderkvarnar man kan slåss mot, eller man kan införa punktskatter som inte alls får avsedd effekt, mer än att kunna finansiera någon annan del i budgeten som man vill genomföra.

I budgetpropositionen aviserade regeringen att en skatt på handelsgödsel skulle införas den 1 januari 2016. Nu blev verkligheten en annan, vilket jag är glad för. Regeringen insåg att extra pålagor på våra bönder är fel väg att gå, samtidigt som syftet inte alls hade uppnåtts.

Vi kristdemokrater anser att regeringen tydligt bör deklarera att man inte har för avsikt att återinföra skatt på handelsgödsel. Det som våra bönder behöver är vårt stöd inför framtiden och så lika villkor som möjligt gentemot bönder i andra EU-länder, inte osäkerheten kring kostnader och lönsamhet.

Man kan även med punktskatter gynna det man anser ändå är bra för samhället i stort, eller rättare sagt gynna det genom att ta bort skatt. Svensk idrott har ca 600 000 ideella ledare som dagligen kämpar för att barn och unga ska kunna utvecklas. De är i många av våra ungdomars ögon en förebild och har en stor inverkan på framtida värderingar.

Att komma in i en gemenskap, få umgås, skapa och utvecklas tillsammans med andra är något vi som samhälle borde uppmuntra. Vi ser även att våra ungdomar rör sig alldeles för lite. Idrotten hjälper till så att väldigt många rör sig mer. Att man då som ideell ledare eller som förening försöker få pengarna att räcka till för den verksamheten man vill bedriva är illa nog. Vi som beslutsfattare kan inte nog uppskatta dessa ideella ledare som avsätter tid, kraft och engagemang för att vara med och skapa de framtida goda samhällsmedborgarna.

Det känns inte alls rätt att man då har en reklamskatt som försvårar föreningens möjligheter att få ekonomin att gå ihop. Låt dessa ledare gör det som de faktiskt vill och är bäst på, så att de kan lägga mer tid på det uppdrag som de brinner för än att ragga pengar och betala den skatt som vi bestämmer att de ska betala. Att ta bort reklamskatten för ideella föreningar skulle ge inte minst idrottsföreningarna mer pengar till sin verksamhet för barn och unga. Dessutom skulle den administrativa bördan minska.

Regeringen har tillsatt en utredning som påvisar hur en flygskatt skulle kunna utformas. Vi är nog alla överens om målet att flyget ska minska sina utsläpp och därmed sin påverkan på vår miljö. Det intressanta är att man tänker sig att införa en flygskatt som i princip kommer att göra det ytterst svårt för de regionala flygplatserna att överleva. För min del kan man tänka sig en väg där man uppmuntrar alternativa bränslen och forskning kring det. Vi ska komma ihåg att kommunikationer blir allt viktigare för våra regioner och deras utveckling. Många av våra tågbanor är i dag fullt utnyttjade, och med tanke på regeringens fortsatta arbete kring snabbtåg lär inte de stambanor som finns i dag prioriteras för utbyggnad.

Med det, herr talman, tänkte jag låta andra använda tiden - det är många som överskrider sin talartid - och yrka bifall till Kristdemokraternas reservation 14 om reklamskatten.

(Applåder)

Herr talman! Den svenska skattepolitiken var under många år en politik vars syfte i sak inte handlade om just skatter, mer än att de skulle finansiera stora kollektiva samhällsinvesteringar och viktiga samhällsreformer som vi gemensamt beslutar om. Skatterna skulle jämna ut skillnader mellan klasser, mellan generationer och mellan olika delar av vårt land, inte minst genom vad vi gör med skattemedlen på utgiftssidan.

Det är en skattepolitik som har skapat förutsättningar för att alla ska kunna göra viktiga livsval utan rädsla. Det är en politik som bygger på att alla bidrar och där alla individer oavsett kön genom egen försörjning kan vara självständiga, med både rättigheter och ansvar. Det är ett skattesystem som finansierar generella, generösa välfärdsprogram från vaggan till graven och som utgör grunden för den välrenommerade svenska modellen, en modell som också har gett svenska och nordiska kvinnor mer av jämställdhet än i andra länder.

I huvudsak gäller detta fortfarande. Men det torde vara uppenbart för alla och envar att generositeten har minskat och att generaliteten är ifrågasatt genom olika krav på prövningar från det allmännas sida gentemot medborgarna. Under de åtta borgerliga regeringsåren har prioriteringarna inte legat på att tillföra de resurser som krävs för generell välfärd utan i stället legat på kraftiga skattesänkningar.

När skattesystemets fördelande och styrande effekter minskar och klyftorna i samhället vidgas, särskilt i frågan om hela landets möjligheter att växa, ökar också kraven på punktskatter med direktåterförening till orter eller län, exempelvis gruvskatt och skatt på vattenkraft, för att ge några exempel från mitt hemlän Norrbotten.

Dagens betänkande omfattar dock inte främst den fiskala skattepolitiken utan just punktskatterna, som har som sitt huvudsyfte att styra konsumtionen för att uppnå gemensamt uppsatta mål inom valda områden, som folkhälsa, samt klara de miljömål som riksdagen har beslutat om.

Jag yrkar härmed avslag på de motioner som behandlas i betänkandet.

Våren 2015 inrättade samarbetsregeringen en kommission för jämlik hälsa. Kommissionen har i uppdrag att lämna förslag som kan bidra till att hälsoklyftorna i samhället sluts inom en generation. Det är ett regeringsmål som oppositionen borde sluta upp bakom. Kommissionens huvudsakliga fokus är hälsoskillnader mellan olika socioekonomiska grupper i samhället. Rökning och alkoholbruk, inte minst bland unga, är två delar som påverkar folkhälsan.

En väg att styra konsumtion handlar om just punktskatter, som behövs för att uppnå målen men som behöver övervägas ur effektivitetssynpunkt och kompletteras med ytterligare åtgärder på finansieringssidan. Samarbetsregeringen vill till exempel utreda åtgärder för att bland annat minska antalet rökare och nyanvändare av tobaksprodukter och har under 2015 gett tilläggsdirektiv till den pågående Utredningen om genomförande av EU:s tobaksproduktdirektiv. Det finns en proposition som ligger på riksdagens bord och även en skrivelse om en samlad politik mot alkohol, narkotika, dopning och tobak som ska leda fram till 2020.

Herr talman! Punktskatterna spelar också en betydande roll för att uppnå de av riksdagen uppsatta miljömålen. När samarbetsregeringen tog över kunde vi summera att Sverige stod inför hotet att missa 14 av 16 miljömål, ett beklämmande facit för borgerlig och centerpartistisk miljöpolitik.

För att ta denna fråga på allvar och uppnå dessa mål krävs kontrollstationer för uppföljning av de klimat- och energimål som har satts till bland annat 2020, en skrivelse som har lämnats från Miljö- och energidepartementet så sent som i slutet av januari.

Långsiktighet och förutsägbarhet är en av de frågor som står högst på dagordningen när vi uppvaktas av de aktörer som omfattas av målsättningarna om minskad miljö- och klimatpåverkan. Därför anser regeringen att det är viktigt med blocköverskridande arbete likt Energikommissionen men också att se till att de åtgärder som sätts in ger möjlighet till omställning hos svenska företag, vilket exempelvis sker genom stegvis höjning av koldioxidskatten för uppvärmningsbränslen utanför handelssystemet. Det ger mer tid för berörda företag att ställa om energianvändningen, samtidigt som det innebär att de kommer att kunna ligga i framkant.

Vi måste se till att klimatavtalet från Paris lyckas och öka hushållningen med våra resurser så att även kommande generationer får goda livsförutsättningar. Behovet av omställning i framtiden kommer knappast att bli mindre utan kommer snarare att öka.

Hänsyn har också tagits till den utsatta konkurrenssituation som det svenska jord- och skogsbruket befinner sig i. Därför föreslog regeringen i budgetpropositionen, vilket antogs av riksdagen, att näringen i dess helhet kompenseras för den höjning som görs av energiskatten på diesel 2016. Därför höjs den nuvarande koldioxidskattereduktionen för arbetsmaskiner i jord- och skogsbruk till 1,43 kronor per liter. Höjningen innebär en kompensation med 199 miljoner kronor per år.

Samarbetsregeringen vill ytterligare stärka konkurrenskraften för jord- och skogsbruket för att se en ökad produktion av livsmedel i Sverige. Därför höjs nedsättningen av koldioxidskatteredaktionen ytterligare med 27 öre så att den totalt blir 1,70 kronor per liter. Den ytterligare höjningen kostar 100 miljoner kronor.

Samarbetsregeringen meddelade i budgetpropositionen att man inte avser att återinföra skatten på handelsgödsel. Anledningen är det tillkännagivande som riksdagen lämnade till regeringen. Regeringen vill i stället analysera behovet av andra former av beskattning för att minska spridningen av tungmetaller och andra miljöfarliga ämnen i naturen. Att bortse från de åtgärder som krävs är att inte ta hand om framtida generationer.

Biodrivmedlens utveckling har nämnts tidigare i debatten. Det är en viktig del för att nå det mål som vi har om en fossiloberoende fordonsflotta, samtidigt som detta har stor betydelse för nya arbetstillfällen och en ny marknad för våra skogsråvaror, inte minst för den del av landet som jag kommer från.

Samarbetsregeringen arbetar med att hitta lösningar som ger stabila och långsiktiga spelregler som är kompatibla på EU-nivå. Man måste ju också ställa sig frågan: Om vi inte gör den anpassningen, vad innebär det för dem som är aktörer på marknaden? Jo, risken är att de hamnar i en situation där de blir återbetalningsskyldiga. I de samtal som vi för med aktörerna är det ganska tydligt att det inte är en situation som de vill komma i.

Jag konstaterar att den borgerliga regeringen misslyckades med den då föreslagna kvotplikten. Den fick man helt enkelt kasta i papperskorgen.

Samarbetsregeringen är medveten om tidspressen och de stora investeringar som riskerar att inte åstadkommas om vi inte ser till att hitta en lösning på sikt när det handlar om kvotplikten och inblandningen.

Slutligen vill jag summera hur viktigt det är att ha en regering som ser hela landet, eftersom vurmen i denna talarstol till stor del har handlat om den delen av landet som jag bor i. Jag är väl medveten om hur långt det är mellan Haparanda och Stockholm. Jag kan bara ta perspektivet i mitt hemlän, det vill säga mellan Kiruna och Piteå.

Det är ett stort land som vi bor i. Jag konstaterar att regeringen så sent som i förra veckan sa nej till förslaget i utredningen om att ta bort nedsättningen av Norrlandsskatten. I stället har regeringen presenterat ett alternativ för att behålla den, just för att man ser hela landet.

Glädjande nog konstaterar vi i dag att Skatteverket backar från att lägga ned en del kontor runt om i landet, just för att det finns en tydlig signal från politiken att det är viktigt att se hela landet.

När det gäller nedsättningen av energiskatten för digital industri har jag varit en av de aktörer som har varit mycket aktiv, både under oppositionstiden och med nuvarande regering, för att åstadkomma en möjlighet för nyetablering av digital industri.

Till skillnad från David Lång har jag lusläst denna utredning. Dessutom för jag, tillsammans med andra representanter från regeringspartierna, en aktiv dialog. Jag ser fram emot regeringens svar på förslaget från utredningen som lämnades i höstas.

(Applåder)

Herr talman! Jag ska börja med att kommentera inledningen av Hannah Bergstedts anförande, då hon talade om statens inkomster. Jag vill bara påpeka för henne att statens inkomster faktiskt ökade med 40-70 miljarder kronor per år under alliansregeringens tid tack vare att vi förde en skattepolitik som gynnade arbete och företag.

Jag har en fråga till Hannah Bergstedt om effektskatten. Vi vet att kärnkraftsindustrin nu måste investera mycket stora summor i ett oberoende säkerhetssystem för härdsmältor. För att de ska kunna göra det måste de veta att det faktiskt går att producera el från kärnkraft i Sverige framöver.

Det finns tydliga krav från energibranschen och från fackförbundet Metall om att kärnkraftens framtid måste säkras. Vi vet att effektbristen i Sverige kommer att öka om kärnkraften försvinner.

Min fråga till Hannah Bergstedt är om hon delar Ibrahim Baylans uppfattning att beslutet om effektskattens nivåer ska hänskjutas till Energikommissionen som har i uppgift att ta fram en energipolitik som ska gälla efter 2025, när vi vet att det inte kommer att ges dispens till de kvarvarande sex kärnkraftsreaktorerna efter 2020 om de inte har investerat i ett oberoende säkerhetssystem för härdsmältor.

Herr talman! Vi kan konstatera att bristen på lönsamhet inom många delar av energisektorn i grunden beror på priset på elmarknaden. Sedan är behovet av högre säkerhetskrav, som blev effekten efter olyckan i Fukushima, en belastning för kärnkraften.

Alltjämt återkommer långsiktighet i dialogen med sektorn. Om jag förstod frågan rätt är det viktigt när det kommer till energifrågan att vi hittar blocköverskridande långsiktiga överenskommelser. Det är ett område där det återkommande framförs kritik.

Därför torde svaret på denna fråga vara att det självklart är viktigt att vi jobbar med långsiktighet även när det kommer till energiförsörjning och kärnkraftsfrågan. Att förslaget bearbetas i just Energikommissionen är en del av detta.

Herr talman! Långsiktighet är bra. Men om vi inte får fatta beslut om hur effektskatten ska utvecklas i dag kommer det inte att finnas någon kärnkraft efter 2020. 40 procent av Sveriges elförsörjning kommer att försvinna från systemet. Vi kommer att bli beroende av att importera smutsig kolkraft från Tyskland och Danmark.

Det finns en uträkning från Profu som visar att de svenska koldioxidutsläppen kommer att öka radikalt bara på grund av att de fyra reaktorer som det har fattats beslut om ska stängas kommer att stängas.

Den rödgröna samarbetsregeringen är bara representerad till 50 procent här i dag. Någon representant från Miljöpartiet finns inte i salen, vilket jag tycker är mycket anmärkningsvärt.

Vi måste kunna ge besked till branschen i dag om hur effektskatten kommer att utvecklas. Annars kommer inte de nödvändiga investeringarna att komma till stånd. Då måste kärnkraftverken stängas, inte på grund av att de är dåliga utan på grund av att de inte följer just de säkerhetskrav som ledamoten påpekade krävs i dag.

Vi måste få besked. Därför upprepar jag frågan. Stöder ledamoten Hannah Bergstedt Ibrahim Baylans hänvisning till Energikommissionen när det gäller effektskattens framtid? Det är ett beslut som inte kan fattas efter 2025 utan som måste fattas i dag.

Herr talman! På kort sikt är ett av de viktigaste besluten för att säkra elförsörjningen att riksdagen river upp beslutet om att avveckla effektskattsreserven. Vi anser att den ska förlängas efter 2020.

När det kommer till frågan vem som ska hantera detta och vad den rödgröna regeringen anser i frågan, konstaterar jag alltjämt att vi är en minoritetsregering som dessutom vill ha breda blocköverskridande överenskommelser i en så pass viktig fråga som energifrågan.

Jag konstaterar, efter vad som framkommit från representanterna från den borgerliga sidan, att man har ganska svårt att komma överens. Centerpartiet har köpt regeringens politik, Moderaterna och Kristdemokraterna vill köra en återställare och Liberalerna vill avskaffa den helt.

Om vi ska tala om långsiktiga överenskommelser och spelregler på området behöver vi se till att jobba i Energikommissionen. Det är där förslagen ska komma och besluten ska tas.

Herr talman! I dag när vi diskuterar punktskatter diskuterar vi något som finansierar välfärden till betydande del. Som har nämnts tidigare i debatten rör det sig om ungefär 120 miljarder per år. En väl fungerande verksamhet över hela Sverige är avgörande för att detta ska fungera. Därför kan jag passa på att välkomna dagens besked från Skatteverkets generaldirektör Ingemar Hansson om att de lokala skattekontoren blir kvar. Det är en seger för politiken och för alla på skattekontoren som har kämpat för sina arbetsplatser.

Herr talman! Det är avgörande med ett skattesystem som är rättvist och legitimt. Lika avgörande är det att använda skatterna för att främja folkhälsa, konsumtionsmönster och målet om att nå en hållbar värld som tar klimatutmaningarna på allvar. Med hjälp av punktskatterna påverkar vi människors beteende och kan underlätta för människor att i vardagen välja de alternativ som är bra för samhället i dess helhet.

Det är av avgörande vikt att vi får en vägslitageavgift på plats så snart det bara går. Vänsterpartiet välkomnar därför den utredning som tillsattes förra våren och ser fram emot dess analys. För oss är det avgörande av flera olika skäl, som jag här vill nämna.

Det ökar möjligheterna till styrning mot miljövänliga fordon. En vägslitageavgift ökar också möjligheten till kontroll av tunga vägtransporter. En vägslitageavgift bidrar till att långväga transporter kan flyttas över till både tåg och sjöfart. Och en vägslitageavgift ser till att samtliga transporter, oavsett ursprung, kan bidra till kostnaderna. Avgifterna som i olika beräkningar uppskattats till 4 miljarder möjliggör dessutom nya investeringar i infrastrukturen.

Ytterligare en utredning som Vänsterpartiet välkomnar och inväntar är utredningen av skatt på flygresor. Flyget måste i mycket högre utsträckning än i dag bära sina egna klimatkostnader. Vi måste utforma ett system som möjliggör för fler att välja bort flyget och göra mer miljövänliga val. Det är viktigt, inte minst med anledning av resultatet från klimattoppmötet i Paris i december 2015.

Herr talman! Även Vänsterpartiet vill avskaffa reklamskatten som både Centerpartiet och Kristdemokraterna har lyft upp. Det är tydligt i budgetpropositionen för 2016 att regeringen nu avser att ta ytterligare steg för att möjliggöra just det. Det lär därmed komma sådana förslag inom kort. Det välkomnar vi.

Herr talman! Skatterna i Sverige behöver sammantaget öka på alla områden, för att vi ska kunna finansiera den välfärd som vi alla behöver ta del av. Det är en välfärd som behöver finansiera sjuksköterskor, vårdarbetare och förskollärare. Punktskatterna är ett viktigt bidrag när det gäller att skapa ett uthålligt och starkt välfärdssamhälle.

Punktskatter

Med detta yrkar jag avslag på samtliga motioner och bifall till utskottets förslag i betänkandet.

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut fattades under § 12.)