Östersjön som särskilt känsligt havsområde

Fru talman! Vi går över från bostäder till vattnet i Östersjön och Östersjöns miljö. Detta betänkande handlar om att få Östersjön klassat som ett särskilt miljökänsligt område. Det bygger på motioner från samtliga riksdagspartier som lämnades in under den allmänna motionstiden. Med anledning av Prestiges förlisning utanför den spanska kusten fann utskottet det angeläget att be- handla dessa motioner redan under hösten. Även trafikutskottet har yttrat sig om dem. Östersjön är världens största bräckvattenhav. Det är redan ett svårt stört och hotat hav med många öar, grunda och svårnavigerade passager, långsam om- sättning av vatten och en lång isperiod. Övergödning och föroreningar från 85 miljoner människor som bor runtomkring Östersjön bidrar till problematiken. Risken är stor att svenska kustområden och vikar gror igen inom 15-20 år, med allvarliga ekonomiska och sociala konsekvenser för kustbefolkning, turistnäring med mera. Varje år transporteras ungefär 80 miljoner ton olja och 550 miljoner ton gods på Östersjön. Dessa trans- porter lär öka under de kommande åren. Om drygt tio år, 2015, beräknas godset ha ökat med 300 % och oljetransporterna med 40 %. En bidragande orsak är utbyggnaden av oljeterminaler såväl i Ryssland som i de baltiska staterna. Varje år sker ungefär 350 oljeut- släpp i Östersjön. I genomsnitt kan man räkna med att varje sådant oljeutsläpp innehåller 3 000-5 000 liter olja. Vad vill vi då göra för att skydda Östersjön och våra hav i övrigt? Vi har antagit miljökvalitetsmål om ett hav i balans och en levande skärgård. Vi vill na- turligtvis att utsläpp av alla gifter ska bort. Närsalter- na måste ned till en nivå som vattnet tål. Sjöfarten ska utövas med säkra fartyg och i säkra leder för den händelse att olyckan skulle vara framme. Det ska bedrivas ett ansvarsfullt fiske för att fiskebestånden ska kunna värnas. Listan kan göras längre. Detta betänkande handlar om att få Östersjön klassad som ett särskilt miljökänsligt område. För en sådan klassning ska ansökan göras hos den interna- tionella sjöfartsorganisationen IMO, som är ett FN- organ. Ansökningen ska motiveras med att området i fråga är speciellt känsligt för miljöstörningar och att det är unikt. Det står naturligtvis varje land fritt att göra en an- sökan för sina vatten, men för att nå resultat borde naturligtvis alla länder runt Östersjön lämna in en ansökan som gäller hela havsområdet. Regeringens linje har varit att man via Helsingforskommissionen, Helcom, ska lämna in en gemensam ansökan. Oavsett om ett land går fram enskilt eller tillsammans med andra ska i slutändan ansökan godkännas av IMO, som alla de berörda länderna är anslutna till. Utskottet föreslår nu regeringen att svenskt vatten så snart som möjligt ska bli klassat som ett särskilt miljökänsligt område i Östersjön. Regeringen har redan gett uppdrag till Sjöfartsverket att förbereda en sådan ansökan. Detta är ett första steg, som inte leder till några regler för sjöfart och så vidare, utan sådana kommer i nästa steg, när området väl är klassat, men det innebär en markering av att området är mil- jökänsligt, särskilt för föroreningar. För att ett litet land som Sverige ska kunna påver- ka de stora miljöfrågorna är det nödvändigt med ett brett internationellt engagemang. Man kan lite skämt- samt säga att stormaktstiden nu är över för länge sedan och att den enda vägen går via överenskom- melser inom FN eller EU eller via andra mellanstatli- ga överenskommelser. Här har även riksdagen en roll i sina internationella kontakter. Väl underbyggda förslag väcker gehör också i andra länder. I dessa frågor har vi alla ett ansvar att förtroendefullt driva de övergripande miljöpolitiska frågorna. Sverige har varit pådrivande i Helsingforskom- missionen, vilket resulterade i en överenskommelse vid Nordsjökonferensen i Köpenhamn, där Sverige som ordförande satte sjöfartsfrågorna högst upp på dagordningen. Den nyligen tillsatta Havsmiljökommissionen har regeringens uppdrag att undersöka miljötillståndet längs våra kuster, sammanfatta kunskaperna och föreslå åtgärder. Kommissionen ska främst ta sig an fyra områden: övergödningen, sjöfarten, fisket och utsläppen av giftiga ämnen. Hittills har ansträngning- arna lett till att enkelskroviga fartyg ska ersättas med dubbelbottnade fartyg senast 2015. Nya tankfartyg måste redan nu ha dubbla bottnar. Jag vill dock påminna om att det inte bara är dubbla bottnar som garanterar att inga fartyg kommer att gå sönder ute på haven. Kontrollen måste naturligtvis vara omfattande, för det finns trots allt fortfarande mycket ruttna fartyg också med dubbla bottnar. Alla fartyg ska senast 2008 ha elektroniska hjälp- medel som visar vart fartyget är på väg och vilken last det har. Kravet på lotsplikt vid inloppet till Öster- sjön har skärpts, och frågan om lotsplikt för hela Östersjön utreds just nu av IMO. Fartygen har i dag obligatorisk skyldighet att läm- na sitt avfall till mottagningsanordningar i hamn, och mottagningsanordningar ska finnas i alla hamnar. Fru talman! Om riksdagen nu antar det enhälliga tillkännagivandet från utskottet ger det regeringen och riksdagspartierna ytterligare stöd för att snabbt driva på för att få Östersjön klassad som ett särskilt miljökänsligt område. Då har ytterligare ett steg tagits fram mot ett regelverk som ska skydda Östersjön från miljökatastrofer och återställa den marina miljön. Jag yrkar bifall till förslagen i utskottets betän- kande.

Fru talman! Det är mycket glädjande att vi i dag har ett enigt utskott och en enig riksdag bakom att Sverige snarast ska få Östersjön klassat som särskilt känsligt havsområde. Det uppdrag som vi i utskottet vill skicka till regeringen i dagens betänkande är följande. 1. Att i första hand använda Helcom, samarbetsor- ganet för Östersjöländerna, för att tillsammans med dessa länder gemensamt ansöka hos IMO, FN:s sjöfartsorganisation, att Östersjön ska klassas som särskilt känsligt havsområde. Om detta är möjligt är det den bästa vägen, men det finns skäl att tro att alla Östersjöländer inte tycker att detta är en så god idé som vi menar här i Sverige. Därför innehåller dagens betänkande också en andra väg. 2. Att Sverige går ensamt in till IMO med en an- sökan om att svenskt Östersjövatten ska klassas som särskilt känsligt havsområde. Vi anser att ingen tid får gå förlorad. Varje dag ut- sätts människor, djur och natur i Östersjöområdet för faror genom sjötransporter med farligt gods som olja och andra kemikalier. Många transporter sker på ett bra sätt med välskötta fartyg med nyktra och välutbil- dade sjömän ombord, men alltför många sker med undermåliga rostskorvar och fulla eller dåligt utbilda- de kaptener. Det är dessa vi måste komma åt. Olyck- an med oljefartyget Prestige som skedde utanför Spaniens kust i höstas var en nödvändig väckarklocka för oss alla. Det är bra att en enig riksdag nu ställer sig upp och kräver förändring. Att klassa ett havsområde som särskilt känsligt innebär i sig ingenting, men vi skapar därigenom ett ramverk som kan användas för att fyllas med effekti- va verktyg, som krav på fartygssäkerhet, förändring av farleder för fartyg med farligt gods med mera. Dagens betänkande innehåller också en beställ- ning till regeringen att plocka fram de verktyg som ska fylla ramverket. En åtgärd som i det här samman- hanget borde vara ett rimligt krav för transporter i Östersjön är dubbelskrov för fartyg som transporterar tjockolja. Detta borde komma till stånd så snabbt som möjligt. Tjockoljan är ett stort problem redan i dag. I fjor släpptes 70 000 liter olja ut vid 176 tillfällen i Öster- sjön. År 1995 konstaterades så många som 513 ut- släpp i svenska vatten. Detta måste får ett slut. Skulle vi dessutom drabbas av en olycka av samma typ som den spanska skulle katastrofen vara total i Östersjön, som har mycket dåliga utspädningsmöjligheter. Till detta bör läggas Sveriges dåliga beredskap för oljekatastrofer. Sverige hävdar att vi klarar ett utsläpp på 5 000 ton olja. Fartyget Prestige som passerade Sveriges kust släppte ut åtminstone 11 000 ton olja vid sin förlisning. Tankern innehöll 70 000 ton olja. Det finns fartyg som trafikerar Östersjön som har så mycket som 250 000 ton olja i sina tankar. Bara ca 50 % av oljefartygen i Östersjön har dubbelskrov. Hälften har enkelskrov. Fru talman! Räddningsverket har varnat för att svenska kommuners beredskap för oljeutsläpp är mycket låg, och man vill få till stånd planer för olje- skydd i samtliga kommuner. Detta tycker jag är ett rimligt krav, vilket vi i tidigare debatter har hävdat. Sveriges beredskap för oljekatastrofer är alldeles för låg och måste höjas. Däremot kommer vi moderater aldrig att kräva ett totalförbud av oljetransporter till sjöss när det gäller Östersjön. Det tål att sägas i en debatt som denna att fartyg oftast är det säkraste sättet att transportera farligt avfall eller farligt gods - dessutom ett mil- jövänligt transportsätt. En annan aspekt på detta är att Ryssland är i mycket stort behov av sin oljeexport. Vårt intresse för den goda havsmiljön måste paras med vårt intresse för att Rysslands ekonomi utvecklas i positiv riktning. Ett växande Ryssland leder till ett säkerhetspolitiskt stabilare Ryssland, och ett Ryssland i välstånd har råd att satsa på miljövänlig teknik och säkrare fartyg. Vårt krav på säkrare sjötransporter ska däremot vara okuvligt. Vi måste få Ryssland och Baltikum att förstå detta. De baltiska länderna når vi lättast via deras kommande EU-medlemskap och i de förhand- lingar som pågår om detta. Ryssland måste vi nå via Helcom och IMO. Men det känns glädjande att vi i dag genom da- gens betänkande ger hela kammarens stöd som råg i ryggen för miljöministern när det gäller att gå vidare och att få Östersjön klassat som ett särskilt känsligt havsområde.

Fru talman! Prestige är aldrig bra för miljön! Det känns därför mycket bra att det initiativ har givit resultat som Folkpartiet, Centern och Kristdemokra- terna i november tog i miljö- och jordbruksutskottet om att klassa Östersjön som ett särskilt känsligt hav- sområde. Resultatet är att ett enigt utskott ställt sig bakom ett tillkännagivande till regeringen att dels gå före och så snart som möjligt ansöka hos IMO om att svenskt vatten i Östersjön ska få status som särskilt känsligt område, dels prioritera arbetet med att ta fram de åtgärder som därefter ska följa en sådan klassning. Regeringens havsmiljöpolitik har under lång tid mest bestått av ord och lite handling. Men i den ny- valda riksdagen finns nu, om man ska tro de motioner som avlämnats och de uttalanden som gjorts, en ma- joritet som i likhet med oss i Folkpartiet inte är nöjd med den förda politiken och som vill se en mycket mer aktiv havsmiljöpolitik. Prestige, det fartyg som förorsakade oljekatastro- fen längs den spanska kusten, avseglade från Vent- spils i Lettland som är vänort till min hemstad Väs- tervik. Katastrofen kunde lika gärna ha hänt hos oss. "Jag tog med dem hit för att visa dem döden." Så sade en spansk mamma när hon för TV-reportern förklarade vad hon och hennes barn gjorde mitt bland uttröttade och uppgivna oljesanerare och död sjöfågel vid Galiciens nedsmetade stränder. Prestige var inte unikt på något sätt. November, december och januari har bjudit på ett pärlband av oljefläckar - incidenter som skulle ha kunnat utveck- las till förödande katastrofer i det känsliga Östersjön. Vidare har vi Princess Pia på grund i Klaipedas hamn i Litauen, Baltic Swan på grund väster om Saltholm utanför Dragör, Kapitan Stankov på väg genom Östersjöns trånga utlopp med en av de två maskiner som driver rodret ur funktion och, härom- dagen, Stamnitsa - avsedd för sommartrafik - på väg genom Finska vikens ismassor. Västerviks skärgård har 5 000 öar, riksintressen för naturvård och kulturmiljö, ett kustnära fiske och en blomstrande turism. Bor man i Västervik har man båt, och har man inte båt tillbringar man ändå en stor del av sin tid vid, på eller i havet. Det är därför kus- ligt enkelt att sätta sig in i den spanska kvinnans ställe och tänka sig in i att det är jag själv som står vid Östersjöns strand med barn, barnbarn eller en av de mellanstadieklasser som jag undervisat - jag tog med er hit för att visa er döden. Ska en oljekatastrof likt den som inträffat utanför Spaniens kust behöva inträffa i Östersjön för att väcka regeringen? Ska regeringens passivitet få fort- sätta att prägla Sveriges agerande? Nej, i denna riks- dag borde en majoritet kunna skapas för ett mycket mer aktivt förhållningssätt än regeringen själv tidiga- re klarat av. Ett synligt bevis på detta är det betän- kande som vi nu debatterar. Folkpartiet liberalerna har under årtionden arbetat för säkrare sjötransporter - till exempel för en snab- bare avveckling av gamla undermåliga fartyg och för införandet av dubbelskrov. För två år sedan intensifi- erade vi liberaler det här arbetet och lanserade idén om miljölotsar. Fartyg som trafikerar Östersjön bör tvingas ta ombord miljölotsar. Miljölotssystemet bör vara en samverkan mellan ordinarie lotsverksamhet, kustbevakning och marin- försvar. Sverige bör omedelbart ta initiativ för att införa ett miljölotssystem som gäller från Öre- sund/Bälten och upp till norra Bottenviken. Vårt förslag stämmer väl överens med Köpenhamnsdekla- rationen från år 2001, enligt vilken man borde över- väga åtgärder i syfte att öka sjösäkerheten genom användningen av lotsar i Östersjön, Öresund och Bälten. För drygt en vecka sedan passerade den ryska ol- jetankern Kapitan Stankov bland annat den skånska kusten då den tog sig igenom Bornholmsgattet mellan Bornholm och Skåne. Då var den bara ca 13 kilome- ter från Skånekusten enligt den svenska kustbevak- ningen. Fartyget är Liberiaregistrerat och gammalt. Det var lastat med 70 000 ton råolja. Tio sjömil norr om Bornholm meddelade kaptenen att en av de ma- skiner som styrde rodret var ur funktion. Han begärde assistans av en bogserbåt som skulle följa fartyget till Jyllands nordspets och tänkte alltså fortsätta färden. Rent statistiskt är det bara en tidsfråga innan Ös- tersjön råkar ut för ett stort oljeutsläpp. Sveriges egen beredskap att ta hand om utsläpp omfattar, har vi hört här, endast 5 000 ton olja, och kapacitet för nödbog- sering saknas. De fartyg som fraktar olja har ofta 150 000 ton i lasten. Fru talman! Efter sommarens larm om Rysslands ökande oljetransporter, de stora bristerna hos de far- tyg som trafikerar Östersjön och regeringens fortsatta passivitet begärde Folkpartiet att den svenska rege- ringen skulle agera för att vår del av Östersjön klassas som särskilt känsligt havsområde, PSSA. Både idén om miljölotssystem och begäran om att få Östersjön klassat som särskilt känsligt havsområde har därefter tagits upp av flera partier, vilket är mycket glädjande. När Prestigeolyckan inträffade förde vi i miljö- och jordbruksutskottet fram frågan om att ta ett ut- skottsinitiativ och begära att regeringen ser till att få vår del av Östersjön klassad som ett särskilt känsligt område. Då ges möjligheter till en mängd skyddsåt- gärder som annars inte är möjliga. Här har regeringen tidigare velat passa och endast invänta Helcoms långsamma och resultatmässigt osäkra process. Detta kan inte vara något alternativ för Sverige! Utskottsbehandlingen klargjorde, åtminstone för oss i Folkpartiet, att detta beslut är både möjligt och nödvändigt. Med 40 % av Östersjöns vatten som vårt eget ansvar måste vi ta initiativ och agera nu! De viktigaste sjöfartslederna korsar svenskt vatten. Sve- rige kan därför i praktiken skydda en stor del av Ös- tersjön. Det är viktigt att Sverige tar första steget. Det steget kommer ytterligare att påskynda den interna- tionella processen för att skydda hela Östersjön under de regelverk och metoder som PSSA ger. Folkpartiet liberalerna har också reagerat på de orimliga svårigheterna med att få fram fällande do- mar mot de medvetna oljeutsläppen och de löjligt låga bötesbeloppen om någon mot förmodan fälls. Vad som behövs är ökad övervakning, rejält skärpta straff och ansvarsregler om uppsåt. Medel för att påbörja och snabba upp detta arbete och för att påbörja uppbyggnaden av ett miljölots- system finns avsatta i vår budgetmotion. Vi vill av- sätta 70 miljoner kronor till Kustbevakningen för att påbörja detta arbete. När EU:s miljöutskott förra veckan sade sin me- ning om det nya direktivet om miljöansvar antogs Folkpartiets förslag om strängaste möjliga ansvars- regler för oljeutsläpp och andra olyckor till havs. "Endast de internationella konventioner som ställer högre krav på ansvar och ersättning ska få företräde framför direktivet", förklarade Folkpartiets represen- tant Marit Paulsen. Fru talman! Prestige är aldrig bra för miljön. Ge- nom att anta miljö- och jordbruksutskottets förslag till betänkande och tillkännagivande sänder kammaren en tydlig signal till regeringen - en signal om en mycket mer proaktiv havsmiljöpolitik för Östersjön. Här duger det inte att vänta och se. Vi har väntat, och vi har sett. Det är förfärande bilder, och samma kata- strof kan hända här - nu. Fru talman! Jag blir något konfunderad över den moderata tolkningen av innebörden av det här betän- kandet, men jag hoppas att det var ett tillfälligt miss- tag. Jag yrkar bifall till förslaget i betänkandet.

Fru talman! Det här betänkandet känns mycket angeläget och också, för den delen, ganska angenämt att, som nyvorden riksdagsledamot, få diskutera, därför att här tillstyrks ju min motion och våra motio- ner av ett enigt utskott, och det är inte så ofta som man i opposition får vara med om det. Särskilt angeläget är det ju när det är en så viktig fråga, nämligen om skyddet av Östersjön. Ännu mer fascinerad blir man ju som oppositionspolitiker när man får vara med om att, tillsammans med ett enigt utskott, vända upp och ned på hela regeringens age- rande. Nej, det var naturligtvis att överdramatisera det hela, fru talman, för vi är egentligen ense om målet och inriktningen, nämligen att få Östersjön klassad som ett särskilt känsligt havsområde. Men det hade ju inte blivit något tillkännagivande om vi var helt ense med regeringen om hur det skulle gå till. Det här utskottet har synpunkter. Utskottet vill genom sitt tillkännagivande säga till regeringen att man snarast ska ansöka hos IMO om att få den svens- ka delen av Östersjön klassad som särskilt känsligt havsområde, att man ska fortsätta att påskynda arbetet inom Helcom och att man dessutom ska prioritera arbetet med att ta fram förslag till åtgärder. Jag vill yrka bifall till det förslag till beslut som utskottet är enhälligt om. Fru talman! Bakgrunden till att Kristdemokrater- na, Centerpartiet och Folkpartiet aktualiserat den här frågan i utskottet - det var Centerpartiet, ska sägas, som var först att ta initiativet: mycket bra och heder- värt, Roger! - var att diskussionen om Östersjön och Östersjöns status fortsatte, och att det blev mer och mer tydligt hur utsatt Östersjön är av föroreningar, övergödningar och oljespill och vilka hot som dess- utom finns mot Östersjön. Dessutom påverkade na- turligtvis de allvarliga olyckor som gång på gång, senast i Spanien, har skett med stora oljetankers. En anledning var också att arbetet går så trögt, globalt, i EU och i Helcom. Det går så trögt och sakta att få förändringar till stånd och att få ett starkare skydd för vatten och bättre regler till skydd för vatten. Därför ville utskottet, genom att skynda på motionsbehand- lingen, se till att också ge regeringen en liten puff i baken för att snabba på arbetet. Fru talman! När den svenska delen av Östersjön blir klassad som PSSA kan vi ställa krav på standar- den på fartygen och på rutter och farleder till skydd för särskilt känsliga områden. Vi kan ställa krav på säkerhet och kompetens i besättningarna, vi kan ställa krav på lotsning och så vidare. Det finns flera skäl att skynda på det här arbetet, som flera har varit inne på. Östersjön uppfyller mer än väl kriterierna för att skyddas. Det är ett mycket känsligt, kanske världens känsligaste, innanhav. Här finns flera hotade arter och utsatt växtlighet. Här ökar trycket av transportsektorn, som flera har sagt. 300 % är ökningen av bulk- och oljetransporter. Det blir allt större fartyg och allt större mängder olja. Rysslands oljeexport ökar mycket starkt. Och här finns ett icke ringa antal riktiga skorvar, plåtschabrak i dess verkli- ga bemärkelse. En olycka skulle få ödesdigra konsek- venser för kusten, för de boende, för näringslivet, för turismen, för växter och djur - för hela Sveriges kust. Fru talman! När riksdagen i dag beslutar att upp- mana regeringen att skynda på klassificeringen av svenskt vatten som särskilt skyddat havsområde är det inte bara ett beslut för oss själva. Det är en kraft- full signal till andra länder och till sjöfartens aktörer om att vi vill skynda på. Vi vill trycka på, och vi vill mer i det internationella samarbetet. Vi vill att det ska vara mer krafttag inom Helcom, att vi inom EU ska skynda på processen till följd av Erika II och att vi måste få en skärpning av hamnstadskontrollen. Det är en kraftfull signal till omvärlden om att vi i Sverige menar allvar med talet om hållbar utveckling och biologisk mångfald.

Fru talman! Detta betänkande om Östersjön har kommit till stånd genom ett antal motioner från olika partier, bland annat genom den flerpartimotion som vi tog initiativ till. Detta betänkande innehåller inga reservationer eller särskilda yttranden. Vi är alltså alla överens över partigränserna om vikten av att slå vakt om vårt känsliga område, både i och runtom Öster- sjön. Östersjön är ett unikt hav. Därför finns det all an- ledning att skydda Östersjön. Att Östersjöhavet har mycket låg vattengenomströmning, att det består av bräckt vatten och att det för närvarande har frånvaro av naturligt oljeläckage från havsbotten innebär att det är ett hav med förhållanden som knappast finns någon annanstans i världen. Men dess unika förhål- landen innebär även att få, om några, hav i världen är så känsliga som Östersjön. Detta sköra ekosystem har gjort att Östersjön drabbas mycket hårt av utsläpp från jordbruk, indust- rier, VA-system, vägtrafik, sjöfart och många andra utsläppskällor. Cirka en tredjedel eller mer av Öster- sjöns botten är död. I de djupare delarna av södra Ålands hav till exempel är syrebristen så stor att flera marina arter riskerar att helt dö ut på grund av kom- binationen överfiske, föroreningar, oljeutsläpp och övergödning genom kväve och fosfor. En mängd olika åtgärder inom framför allt jordbruks-, trafik- och VA-sektorn utöver det som redan är gjort är nöd- vändiga, liksom långsiktiga miljömål och strategier för att nå målen. Det är alltså en mycket viktig del för att kunna hantera övergödningsproblemet på ett bra sätt. Men det är bråttom. Det krävs omedelbara åtgär- der på olika fronter och åtgärder mot olika miljöpå- verkande bitar eller faktorer om vi ska rädda Öster- sjöns unika liv. En mycket stor del av Öster- sjöproblemet hänger ihop med sjöfarten, och det är egentligen detta som ligger till grund för det här be- tänkandet. Problemen från sjöfarten kommer sanno- likt att öka mycket snabbt inom en kort tidsram. 1999 registrerade Kustbevakningen 224 så kallade illegala oljeutsläpp i Östersjöns svenska ansvarszon. Beräkningar tyder på att den sammanlagda tillförseln av oljekolväten i Östersjön kan räknas i tiotusentals ton per år. Vi måste även vidta stora åtgärder mot de så kal- lade diffusa oljeutsläppen. Dit hör oljespill från land som letar sig ut till havet. Dessa kan komma från platser geografiskt belägna långt inne i landet. Dessa utsläpp är i mängd räknat faktiskt större än utsläppen från nu kända rengöringar av fartygstankar och från haverier samt medvetna utsläpp från fartygstrafiken. Vi vill ha stopp för fågeldöden och skador på bottnar. Vi vill ha bort de höga oljehalterna och de långlivade kemikalierna i vårt innanhav Östersjön men även i andra vatten. Den som lyfter blicken och tittar in i framtiden kan se att sjöfarten på Östersjön kommer att öka dramatiskt, delvis av miljöskäl eftersom man får mindre koldioxidutsläpp med fartygstransporten än med vägtransporter. Men vi måste inse den risk som finns med att vi hittills har tillåtit skrotfärdiga fartyg transportera olja och andra farliga produkter i Öster- sjöns vattenområden. Produktionen av olja som skeppas ut från hamnar i Östersjön har ökat under de senaste åren. Vi måste betänka att Primorsks nya oljehamn som stod klar för något år sedan är den största ryska Östersjöhamnen med en tilltänkt kapacitet på 80 miljoner ton per år. Denna olja ska alltså transporteras på båtar med i många fall undermålig skrovkvalitet och bristande säkerhetsrutiner. Jag behöver väl inte tala om oljetankern Prestiges haveri. Vi vet alla nu hur svår den katastrofen var. Betänk vad det skulle ställa till i Östersjön, med en sådan olycka. Om vi sätter oss in i vad en sådan olycka i Östersjön skulle innebära så har vi alla insett att vi måste sätta upp regler som förhindrar en sådan katastrof. Om ett havsområde har särskilt känsligt ekosys- tem och hotas av sjöfart har stater rätt att få området klassat som särskilt känsligt havsområde enligt IMO. Fru talman! Vi ser nu fram emot att underlaget för en PSSA-klassificering färdigställs tidigt i vår så att vi har beredskap för en snabb svensk ansökan hos IMO. Vår förhoppning är att så många länder som möjligt följer samma spår eller rutt, alltså går in för en klassificering av Östersjön som särskilt skyddat område. Jag yrkar bifall till utskottets förslag i betänkan- det.

Fru talman! Ärade ledamöter och åhörare! Tänk er att ni färdas med båt längs farleden söderut i Öster- sjön. Det är en gråkulen och stilla vinterdag. Utom- skärs ligger den mörka havsytan mestadels öde och tom på fåglar. Någon enstaka trut hänger då och då efter båten. Men strax söder om Gotland händer det något. Plötsligt får havsytan liv. Stora fågelflockar ligger utspridda på vågorna. Där borta guppar en flock om kanske 500 fåglar, och där borta ytterligare en. Och där är en flock till! En närmare titt i kikaren avslöjar att det är alfåglar. Hanarnas praktdräkt lyser i silver- grått och vitt. Honorna är mer diskret bruna. Så beskriver Världsnaturfonden på sin hemsida intrycken när man seglar söderut genom Östersjön och kommer till Hoburgs bank, en av en handfull utsjöbankar i Östersjön. Det är bilden av dessa utsjö- bankar som jag har haft med mig när jag har engage- rat mig i frågor som rör Östersjön och Östersjöns miljö. Det är vetskapen om att dessa utsjöbankar har stor betydelse för sjöfågel av olika slag, särskilt för övervintrande sjöfåglar som alfågeln. Det är vetska- pen om att bankarna också är värdefulla för olika fiskarter som födosöksområde och lekplats. Fru talman! Det är också bilden av oljeskadade fåglar och vetskapen om att mer än 100 000 alfåglar varje år dör på Hoburgs bank på grund av oljeskador som har gjort att jag har engagerat mig. De här ol- jeskadorna kommer inte av några enstaka stora olje- tillbud utan från många små, oftast helt avsiktliga utsläpp från förbipasserande fartyg. Tänk er vad som skulle hända om det skulle in- träffa en stor oljekatastrof. Hotet finns ju där hela tiden. Den stora farleden genom Östersjön passerar strax väster om Hoburgs bank och fortsätter ner till andra utsjöbankar. Den stora farleden genom Öster- sjön passerar oerhört känsliga områden. I och med att farleden passerar där innebär det att över 40 000 fartyg varje år passerar förbi Hoburgs bank. Trafiken med stora oljetanker kommer att öka kraftigt i takt med att Ryssland skeppar ut alltmer olja från sina Östersjöhamnar. Risken för stora oljeutsläpp utgör det största hotet mot den biologiska mångfalden i Östersjön. Det hotet ökar ständigt mot bakgrund av den ökande trafiken och att minst 40 % av de fartyg som trafikerar Östersjön helt enkelt har en bristande säkerhet. Så sent som i helgen passerade ett tankfartyg som var avsett för sommartrafik genom Östersjön. Farty- get hade inte den isklassning som behövs för att klara vinterförhållandena i Östersjön. Nu gick det bra. Men om det hade fått ett stopp kunde fartyget mycket väl ha tryckts sönder av ismassorna. Vi lever med det hotet hela tiden. Vi som politiker måste ta hotet på allvar och reagera på det. Vi måste se till att det vidtas åtgärder som förebygger oljeo- lyckor och gör sjöfarten på Östersjön säker. Det måste vi göra innan det händer en allvarlig olycka i Östersjön, innan det är för sent. Därför känns det oerhört bra att vi i dag har ett enigt utskott som står bakom förslaget i betänkandet. Där ges ett tydligt uppdrag till regeringen, att så snart som möjligt ansöka hos IMO, FN:s organ för hav- smiljöfrågor, om att svenskt vatten i Östersjön ska få status som särskilt känsligt havsområde. Fru talman! Enigheten är bra, men den är ny. Fort- farande skjuter vi regeringen framför oss. Så sent som den 7 november, när jag frågade miljöministern vid en frågestund här i riksdagen, tyckte hon att det inte var meningsfullt för Sverige att gå före och ansöka om att få de svenska delarna av Östersjön klassade som särskilt känsligt havsområde. Hon menade att det skulle bli ökad byråkrati och att vi inte hade någon- ting att tjäna på det. Sedan, efter den 7 november, kom olyckan med Prestige utanför Spaniens kust. Då har det blivit lite annat ljud i skällan och vi har i alla fall fått en enig riksdag. Centerpartiet tog efter olyckan utanför Spaniens kust initiativ i miljö- och jordbruksutskottet, och vi fick snabbt stöd av Kristdemokraterna och Folkparti- et, om att snabbehandla frågan och göra vad vi kan för att skydda Östersjöns miljö. Det har resulterat i det här betänkandet och ett tydligt uppdrag till rege- ringen. Det behövs, för den svenska regeringen agerar precis på samma sätt som andra regeringar inom EU: Man agerar när det händer en olycka. Vi har Erika I och Erika II inom EU. Det handlar om hur vi ska skydda oss mot oljeolyckor. Erika var en stor tanker som kapsejsade för några år sedan. Nu fick vi Prestige, och då började det hända mycket i Europas regeringar. Fortfarande prioriterar den svenska regeringen i sitt direktiv till Sjöfartsverket det internationella Hel- comspåret. Ju snabbare den svenska regeringen får fram ett underlag som vi kan gå till IMO med enskilt, desto bättre. Jag är övertygad om att en svensk ansö- kan om PSSA, att skydda de svenska delarna av Ös- tersjön, går snabbare än processen inom Helcom. Det kommer också att hjälpa till att snabba på processen inom Helcom så att hela Östersjön på sikt kan bli ett särskilt skyddat havsområde. En klassning som PSSA, särskilt skyddat havsom- råde, gör det möjligt att vidta åtgärder som vi måste vidta mot bakgrund av hoten. Det är åtgärder som att få säkrare fartyg som trafikerar våra farvatten, mil- jölotsar och att man kanske flyttar farlederna längre bort från de känsliga utsjöbankarna. Låt oss ta den möjligheten och det snabbt. Jag vill avsluta med att yrka bifall till utskottets förslag.

Fru talman! Miljöpartiet har naturligtvis uppmärk- sammat den här frågan. Liksom många andra partier har vi väckt en motion där vi begär att regeringen ska gå in med en ansökan till IMO om att få de svenska vattnen i Östersjön förklarade som särskilt känsligt område. En sådan förklaring innebär att man sedan kan gå till IMO och föreslå särskilda skyddsåtgärder. Möjligheten ökar därmed att få skyddsåtgärder som är av internationell karaktär, det vill säga berör andra länders möjligheter att trafikera svenska och närlig- gande vatten i Östersjön. Därför är detta en viktig sak. Att få en förklaring av svenska vatten i Östersjön som särskilt känsliga områden är, såsom Kjell-Erik Karlsson påpekade, av betydelse för andra frågor än oljetransporter. Det aktualiserar just det faktum att Östersjön är ett särskilt känsligt havsområde och att det måste till en mängd skyddsåtgärder. Det handlar om att minska övergödningen och giftspridningen, inte minst gäller det fisket, och naturligtvis också att minska trafiken både till sjöss och på land. Det som har aktualiserat frågan är oljekatastrofen utanför Spanien. Det har också föranlett oss att i be- tänkandet inte bara ge regeringen i uppdrag att gå in med en ansökan om klassificering utan att den också bör prioritera arbetet med att analysera behovet av och utarbeta förslag till de skyddsåtgärder som klass- ningen medger. Denna typ av skyddsåtgärder kan inte föreslås från riksdagen. Vi har inte resurser att i ut- skottet kunna arbeta fram den typen av skyddsåtgär- der, men för regeringens del är det oerhört viktigt att få fram förslag och detta kvickt. När det gäller just risken för en oljekatastrof skulle jag vilja säga att den är av lite speciell natur och naturligtvis oerhört känslig för regeringen. Man brukar säga att vi människor är dåliga på att hantera verksamheter vars konsekvenser, om en olycka inträf- far, är enormt stora men där sannolikheten för att olyckan ska inträffa är liten. Det kan ursäkta en del misstag som regeringar har gjort när de felbedömt en olycka genom att konstatera att sannolikheten var så liten att de rimligtvis inte kunde vänta sig att den skulle inträffa. Därför har de i efterhand ursäktats när en olycka skett. I ett globalt perspektiv sker sådana olyckor då och då. Kärnkraften är ett exempel. En oljekatastrof i Östersjön av den dimension som skedde i Spanien skulle få enorma konsekvenser. Det skulle i stort sett förstöra vattnen efter den svenska kusten för årtionden framåt. Och sannolikheten för att det ska inträffa är inte alls liten, vilket regeringen måste uppmärksamma. Frågan är hur regeringen ska stå till svars om den inte har vidtagit skyddsåtgärder när den inför ögonen har risken för en katastrof av denna omfattning och man dessutom vet att sannolik- heten för att den ska inträffa inte är liten. Jag skulle inte vilja sitta i den regeringen när olyckan inträffar. Det är alltså angeläget att regeringen uppfattar den signal som finns i betänkandet. Det gäller inte bara det reella uppdraget utan också signalen från utskot- tet. Den har, tycker jag, en trevlig och bra form. I ett mycket allvarligt tonläge betonar man risken för dessa katastrofer och uppmärksammar regeringen på faran. Sedan får regeringen ordentligt tänka igenom vilka skyddsåtgärder den kan vidta direkt för att skydda Sverige från en sådan katastrof, alltså inte bara via IMO och EU utan som land och som rege- ring i Sverige. Jag hoppas att regeringen uppmärksammar signa- len, vilket kanske är det allra viktigaste i detta sam- manhang, och snabbt får fram förslag på skyddsåt- gärder samt också verkställer dem. Det gäller inte minst de stora oljetransporterna i Östersjön, trans- porter som på grund av de farvatten vi har och de risker som finns är mycket riskfyllda. Jag yrkar bifall till förslaget i betänkandet. Det är trevligt att alla partier står bakom förslaget. Det upp- skattar vi naturligtvis från Miljöpartiets sida. Överläggningen var härmed avslutad (Beslut fattades under 11 §.)