Ökad kärnsäkerhet

Försvarsutskottets betänkande 2016/17:FöU13

Kärnsäkerheten ska öka (FöU13)

Det ska bli tydligare i lagen vilket ansvar den som bedriver kärnteknisk verksamhet har. Som kärnteknisk verksamhet räknas till exempel att driva ett kärnkraftverk och hantering av kärnavfall. Ändringarna innebär att det införs gemensamma principer för säkerhetsarbetet och krav på att det arbetet utvärderas löpande. Det ska också bli enklare för tillsynsmyndigheten att få insyn i och kunna övervaka hur säkerheten sköts. Ändringarna görs för att genomföra EU:s ändrade kärnsäkerhetsdirektiv. Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Lagändringarna börjar gälla den 1 augusti 2017.

Datum för beslutet: 14 juni 2017
Riksdagens beslut: Kammaren biföll utskottets förslag.
Utskottets förslag till beslut: Bifall till propositionen. Avslag på motionerna.

Hela betänkandet

Betänkande 2016/17:FöU13 (pdf, 2 MB)

Försvarsutskottets betänkande

2016/17:FöU13

 

Ökad kärnsäkerhet

Sammanfattning

Utskottet ställer sig bakom regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1984:3) om kärnteknisk verksamhet och lag om ändring i lagen (2010:973) om ändring i lagen (1984:3) om kärnteknisk verksamhet.

Av propositionen framgår att ändringarna innebär att tillståndshavarens ansvar för säkerheten vid kärnteknisk verksamhet förtydligas och att det införs gemensamma principer för säkerhetsarbetet och krav på att säkerhetsarbetet fortlöpande utvärderas och verifieras. De ändringarna görs för att genomföra EU:s ändrade kärnsäkerhetsdirektiv.

Vidare införs bestämmelser om att tillsynsmyndigheten ska ges insyn i hur tillståndshavaren tillgodoser att entreprenörer, leverantörer och andra uppdragstagare uppfyller säkerhetskraven samt att tillståndshavaren vid en radiologisk nödsituation, hot eller annan liknande omständighet ska säkerställa att värden för s.k. processparametrar för reaktorn överförs till tillsynsmyndigheten. Ändringarna görs för att förbättra tillsynsmyndighetens möjligheter till insyn i och övervakning av säkerhetsarbetet.

Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 augusti 2017.

Inga följdmotioner har väckts i ärendet.

I anslutning till detta ärende behandlas också ett yrkande från allmänna motionstiden 2015/16 om lokala säkerhetsnämnder och ett yrkande från allmänna motionstiden 2016/17 om oberoende härdkylning. Utskottet avstyrker bägge yrkandena mot bakgrund av redan vidtagna åtgärder.

I betänkandet finns en reservation (V).

Behandlade förslag

Proposition 2016/17:157 Ökad kärnsäkerhet.

Ett yrkande från allmänna motionstiden 2015/16.

Ett yrkande från allmänna motionstiden 2016/17.

 

Innehållsförteckning

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

Redogörelse för ärendet

Ärendet och dess beredning

Bakgrund

Propositionens huvudsakliga innehåll

Utskottets överväganden

Ökad kärnsäkerhet

Lokala säkerhetsnämnder

Oberoende härdkylning

Reservation

Oberoende härdkylning, punkt 3 (V)

Bilaga 1
Förteckning över behandlade förslag

Propositionen

Motion från allmänna motionstiden 2015/16

Motion från allmänna motionstiden 2016/17

Bilaga 2
Regeringens lagförslag

Förslag till lag om ändring i lagen (1984:3) om kärnteknisk verksamhet

Förslag till lag om ändring i lagen (2010:973) om ändring i lagen (1984:3) om kärnteknisk verksamhet

 

 

 

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

 

1.

Ökad kärnsäkerhet

Riksdagen antar regeringens förslag till

1. lag om ändring i lagen (1984:3) om kärnteknisk verksamhet,

2. lag om ändring i lagen (2010:973) om ändring i lagen (1984:3) om kärnteknisk verksamhet.

Därmed bifaller riksdagen proposition 2016/17:157 punkterna 1 och 2.

2.

Lokala säkerhetsnämnder

Riksdagen avslår motion

2015/16:1541 av Jörgen Warborn (M).

3.

Oberoende härdkylning

Riksdagen avslår motion

2016/17:2473 av Birger Lahti m.fl. (V) yrkande 9.

Reservation (V)

Stockholm den 1 juni 2017

På försvarsutskottets vägnar

Allan Widman

Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Allan Widman (L), Åsa Lindestam (S), Hans Wallmark (M), Peter Jeppsson (S), Lena Asplund (M), Alexandra Völker (S), Mikael Jansson (SD), Jan R Andersson (M), Kent Härstedt (S), Daniel Bäckström (C), Anders Schröder (MP), Lotta Olsson (M), Paula Holmqvist (S), Roger Richtoff (SD), Stig Henriksson (V), Mikael Oscarsson (KD) och Mattias Ottosson (S).

 

 

 

 

Redogörelse för ärendet

Ärendet och dess beredning

Europeiska ministerrådet antog den 8 juli 2014 direktiv 2014/87/Euratom om ändring av direktiv 2009/71/Euratom om upprättande av ett gemenskapsramverk för kärnsäkerhet vid kärntekniska anläggningar. Medlemsstaterna ska införa de bestämmelser i lagar och andra författningar som är nödvändiga för att följa direktivet senast den 15 augusti 2017. Som ett led i genomförandet av direktivet gav regeringen ett uppdrag till Strålsäkerhetsmyndigheten att utreda vilka författningsändringar som är nödvändiga för genomförandet av direktivet. Myndigheten redovisade sitt förslag i en rapport till regeringen den 30 november 2015 (Regeringskansliets dnr M2015/04091/Ke). Förslaget har remissbehandlats. En sammanställning av remissvaren finns tillgänglig hos Miljö- och energidepartementet (dnr M2015/04091/Ke). Regeringen har följt de förslag som inhämtats från Lagrådet. Inga följdmotioner har väckts i ärendet.

I anslutning till detta ärende behandlas också ett yrkande från allmänna motionstiden 2015/16 om lokala säkerhetsnämnder och ett yrkande från allmänna motionstiden 2016/17 om oberoende härdkylning.

Bakgrund

Det ändrade kärnsäkerhetsdirektivet

Med hänvisning till kärnkraftsolyckan i Fukushima i Japan och Europeiska rådets slutsatser från mars 2011 presenterade kommissionen den 13 juni 2013 ett förslag till reviderat kärnsäkerhetsdirektiv.

Den viktigaste nyheten i rådets slutliga direktiv 2014/87/Euratom av den 8 juli 2014 om ändring av direktiv 2009/71/Euratom om upprättande av ett gemenskapsramverk för kärnsäkerhet vid kärntekniska anläggningar (ändringsdirektivet) är införandet av säkerhetsmål. Innebörden är att medlemsstaterna ska kräva att kärntekniska anläggningar ska lokaliseras, konstrueras, uppföras, drivas och avvecklas så att olyckor förhindras, och om en olycka ändå inträffar ska dess konsekvenser kunna hanteras (artikel 8a).

Vidare anges att säkerhetssystemen ska bygga på djupförsvarsprincipen, dvs. att det ska finnas flera lager av säkerhetssystem som tar vid när ett lager brister (artikel 8b). Detta innebär att systemen ska vara redundanta, dvs. överlappande, samt fysiskt separerade och diversifierade så att inte den initiala händelsen, t.ex. brand eller översvämning, ska slå ut alla säkerhetssystem.

Direktivet ställer också krav på att det för alla kärntekniska anläggningar minst vart tionde år ska genomföras en återkommande säkerhetsvärdering av anläggningen för att verifiera att anläggningen uppfyller de aktuella krav som finns samt identifiera eventuella förbättringar som behöver genomföras på anläggningen (artikel 8c).

Kraven på beredskapsorganisation i händelse av en olycka har också specificerats genom bl.a. krav på förbättrad samordning på såväl regional som internationell nivå (artikel 8d).

Vidare har direktivet utvidgats med krav på god säkerhetskultur genom bl.a. effektiva ledningssystem och utbildning (artikel 6 d och 8b.2).

Slutligen har det tillkommit bestämmelser i direktivet om ökad öppenhet och informationsplikt (artikel 8).

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen föreslås i huvudsak ändringar i lagen (1984:3) om kärnteknisk verksamhet. Ändringarna innebär att tillståndshavarens ansvar för säkerheten vid kärnteknisk verksamhet förtydligas och att det införs gemensamma principer för säkerhetsarbetet och krav på att säkerhetsarbetet fortlöpande utvärderas och verifieras. Ändringarna görs för att genomföra EU:s ändrade kärnsäkerhetsdirektiv.

Vidare införs bestämmelser om att tillsynsmyndigheten ska ges insyn i hur tillståndshavaren tillgodoser att entreprenörer, leverantörer och andra uppdragstagare uppfyller säkerhetskraven samt att tillståndshavaren vid en radiologisk nödsituation, hot eller annan liknande omständighet ska säkerställa att värden för s.k. processparametrar för reaktorn överförs till tillsynsmyndigheten. De ändringarna görs för att förbättra tillsynsmyndighetens möjligheter till insyn i och övervakning av säkerhetsarbetet.

Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 augusti 2017.

Utskottets överväganden

Ökad kärnsäkerhet

 

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1984:3) om kärnteknisk verksamhet och lag om ändring i lagen (2010:973) om ändring i lagen (1984:3) om kärnteknisk verksamhet.

 

 

Propositionen

Regeringen föreslår att det förtydligas i lagen att det är förbjudet att utan särskilt tillstånd bedriva kärnteknisk verksamhet.

I propositionen föreslås vidare att direktivets bestämmelser om säkerhetsmål förs in i lagen (1984:3) om kärnteknisk verksamhet. Det innebär ett förtydligande om att kärntekniska anläggningar ska konstrueras, lokaliseras, uppföras, tas i drift, drivas och avvecklas med målsättningen att radiologiska nödsituationer ska undvikas. Om en sådan nödsituation ändå uppstår ska konsekvenserna kunna hanteras, dvs. utsläpp av radioaktiva ämnen ska begränsas och fördröjas. Uttrycket radiologisk olycka ersätts med radiologisk nödsituation, vilket också definieras i lagen. Syftet är att tydliggöra att lagen även omfattar situationer som ännu inte har resulterat i en olycka.

Regeringen föreslår vidare att det förs in bestämmelser i lagen om kärnteknisk verksamhet som tydliggör att tillståndshavaren har det fulla ansvaret för säkerheten vid den kärntekniska anläggningen. Vidare klargörs att tillståndshavaren ska säkerställa att entreprenörer och underentreprenörer som utför åtgärder på uppdrag av tillståndshavaren har de personella resurser och lämpliga kvalifikationer som krävs. Den nuvarande bestämmelsen om godkännande av uppdragstagare tas bort.

Förslaget innebär också att en tillståndshavare ska säkerställa att tillsynsmyndigheten ges möjlighet till insyn i och granskning av hur tillståndshavaren tillgodoser krav på säkerhet när uppgifter utförs av andra än tillståndshavaren.

I propositionen föreslås att säkerheten vid kärnteknisk verksamhet fortlöpande och systematiskt ska värderas och verifieras samt förbättras så långt det är möjligt och rimligt med hänsyn till de förhållanden under vilka verksamheten bedrivs, hur utrustningar och anläggningar påverkas av drift och ålder samt vunna erfarenheter och utvecklingen inom vetenskap och teknik. Bestämmelserna om helhetsbedömningar av säkerheten och strålskyddet vid kärntekniska anläggningar ändras så att det blir tydligare att de helhetsbedömningar som ska göras minst vart tionde år, till skillnad från de fortlöpande säkerhetsvärderingarna, ska avse en ny systematisk helhetsbedömning. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer bemyndigas att meddela föreskrifter om vad som följer av tillståndshavarens skyldigheter.

Regeringen föreslår vidare att tillståndshavaren ska informera såväl allmänheten som arbetstagarna om säkerheten vid den kärntekniska anläggningen vid normala driftsförhållanden. I lagen införs också en hänvisning till de ytterligare bestämmelser om tillståndshavarens informationsansvar som finns i lagen (2003:778) om skydd mot olyckor och i föreskrifter som har meddelats med stöd av den lagen.

I propositionen föreslås också att den som har tillstånd att inneha eller driva en kärnkraftsreaktor ska säkerställa att värden för s.k. processparametrar (dvs. aktuella värden som varierar över tid avseende bl.a. tryck, nivå, flöde, temperatur och aktivitet i kärnkraftsreaktorn) avseende reaktorns drift överförs till tillsynsmyndigheten vid en radiologisk nödsituation, hot eller annan liknande händelse.

Regeringen föreslår avslutningsvis att straffbestämmelsen i lagen, vars nuvarande lydelse föreskriver att den som med uppsåt eller av oaktsamhet åsidosätter en föreskrift som meddelats med stöd av lagen kan dömas till böter eller fängelse i högst två år, ändras så att den endast omfattar överträdelse av föreskrifter som regeringen har meddelat med stöd av lagen. Dessutom görs en språklig modernisering av bestämmelsen.

Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 augusti 2017.

Utskottets ställningstagande

Utskottet välkomnar regeringens förslag och konstaterar att det inte har väckts någon motion med anledning av propositionen. Utskottet anser att riksdagen av de skäl som anförs i propositionen bör anta regeringens lagförslag. Propositionen tillstyrks därmed i sin helhet.

Lokala säkerhetsnämnder

 

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen avslår motionen om lokala säkerhetsnämnder. Utskottet hänvisar till en kommande utredning.

 

 

Motionen

I motion 2015/16:1541 av Jörgen Warborn (M) hänvisas till Strålsäkerhetsutredningens slutbetänkande (SOU 2011:18) som har förslag på hur de lokala säkerhetsnämnderna vid de kärntekniska anläggningarna ska sättas samman. De lokala säkerhetsnämnderna är i dag sammansatta av lokala politiker från det geografiska område som utgör beredskapszon vid respektive kärnteknisk anläggning. Respektive kommun nominerar personer, och regeringen tillsätter nämnden.

Slutbetänkandet föreslår att sammansättningen av de lokala säkerhetsnämnderna ändras så att representanter för intresseorganisationer, t.ex. miljöorganisationer, ska kunna nomineras till nämnderna. Motionären menar att detta skapar en uppenbar risk för att nämnderna kan utvecklas till plattformar för olika sakpolitiska intresseorganisationer där frågan om ja eller nej till kärnkraft står i centrum. I en representativ demokrati är det allmänhetens ombud, de förtroendevalda, som är beslutsfattarna. Miljöorganisationerna har inte den rollen och kan därför inte heller ställas till svars för besluten. Detta är viktigt att framhålla när insynsnämnderna föreslås få ett utvecklat och förstärkt uppdrag, anför motionären. I stället föreslås i motionen en ordning som innebär att allmänheten och lokala miljöorganisationer ska bjudas in till vissa öppna möten så att möjlighet finns att ställa frågor om säkerhet och beredskap.

Vidare föreslås i slutbetänkandet att antalet ledamöter i respektive lokal säkerhetsnämnd minskas från nuvarande maximalt 13 till högst 9 ledamöter. När det gäller antalet ledamöter anser motionären att man bör beakta att de geografiska förhållandena skiljer sig åt mellan de olika nämnderna. En del kommuner har flera grannkommuner som berörs liksom grannregioner. Denna breda förankring försvåras när antalet ledamöter minskas. Antalet ledamöter i nämnderna bör kunna vara olika till antalet beroende på dessa förhållanden. Lämpligen anges antalet ledamöter till lägst 9 och högst 13, föreslår motionären.

Bakgrund

Tidigare behandling

Vad gäller sammansättningen av de lokala säkerhetsnämnderna vid de kärntekniska anläggningarna hänvisade utskottet i betänkande 2014/15:FöU6 till att Strålsäkerhetsutredningens betänkande (SOU 2011:18) höll på att beredas inom Regeringskansliet och att man inte ville föregripa denna eftersom den bl.a. behandlade just lokala säkerhetsnämnder. Det aktuella motionsyrkandet avstyrktes därmed.

Pågående arbete

Utskottet har inhämtat information från Miljö- och energidepartementet om att Strålsäkerhetsutredningen nu betraktas som färdigberedd inom Regeringskansliet. Utredningen ledde dels till ändringar i strålskyddsförordningen (1988:293) om ett förbud mot att utan tillstånd införa, tillverka, förvärva, inneha, använda, överlåta eller upplåta starka laserpekare (SFS 2013:1044), dels till att riksdagen kom att ställa sig bakom regeringens förslag till lag om ändring i strålskyddslagen (1988:220) i enlighet med proposition 2016/17:55. Därigenom blir det förbjudet fr.o.m. den 1 september 2018 att yrkesmässigt låta någon som inte har fyllt 18 år sola i ett kosmetiskt solarium.

Regeringen avser att inom kort fatta beslut om att tillsätta en utredning om att se över lagen (1984:3) om kärnteknisk verksamhet, kallad kärntekniklagen, som bl.a. reglerar lokala säkerhetsnämnder.

Utskottets ställningstagande

Utskottet är mot bakgrund av den kommande utredningen om att se över kärntekniklagen inte berett att vidta några ytterligare åtgärder för tillfället. Mo-tionen avstyrks.

Oberoende härdkylning

 

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen avslår motionsyrkandet om oberoende härdkylning. Utskottet hänvisar till redan vidtagna åtgärder.

Jämför reservationen (V).

 

 

Motionen

I motion 2016/17:2473 av Birger Lahti m.fl. (V) anförs att enligt ett beslut från Strålsäkerhetsmyndigheten ska svenska kärnkraftsbolag senast 2020 ha genomfört åtgärder för s.k. oberoende härdkylning, dvs. ett kylsystem som fungerar även om elen skulle slås ut. Detta är ett mycket viktigt krav, enligt mo-tionärerna. De äldre reaktorerna som planeras att tas ur drift inom den närmsta framtiden ska dock få dispens från detta krav, och man ska då i stället sätta in kompensatoriska åtgärder. Detta är en mycket märklig ordning, anförs det i motionen. När man kommit fram till att oberoende härdkylning är ett mycket viktigt krav för säkerheten på kärnkraftverken så borde detta krav även ställas på de äldsta och farligaste reaktorerna. Alla svenska reaktorer bör således omfattas av kravet på oberoende härdkylning, föreslås i motionen (yrkande 9).

Bakgrund

Tidigare behandling

I betänkande 2014/15:FöU6 uttryckte utskottet att det är godtagbart att det finns möjlighet att ge dispens för villkoren för en sådan härdkylning för de reaktorer som är på väg att tas ur drift så länge prövningen av ansökan om dispens inte visar att den kostnadsbesparing det innebär att inte fullt ut uppfylla kraven på oberoende härdkylning äventyrar den övergripande säkerheten för svenska kärnkraftverk. Det aktuella motionsyrkandet avstyrktes därmed.

Pågående arbete

Strålsäkerhetsmyndigheten beslutade i december 2014 om villkor för oberoende härdkylning vid kärnkraftverk, dvs. ett system med en oberoende kraftkälla som pumpar in vatten och som träder in om övriga kylsystem inte fungerar. De svenska kärnkraftverken ska senast 2020 ha ett oberoende system för kylning av reaktorhärden. Då den slutliga installationen tar tid att genomföra har myndigheten även beslutat om krav på att en övergångslösning ska vara genomförd senast den 31 december 2017. För de reaktorer som kraftbolagen ämnar ta ur drift de närmsta åren efter 2020 beslutades att bolagen kunde ansöka om ändring av villkoren på kraven att installera ett system för oberoende härdkylning (SSM2012-3023).

Utskottet har inhämtat information från Strålsäkerhetsmyndigheten om att alla de sex nuvarande reaktorer som ska vara kvar i kommersiell drift efter 2020 kommer att ett oberoende system för kylning av reaktorhärden. De övriga tre reaktorer som i dagsläget är i kommersiell drift kommer att läggas ned 2017, 2019 respektive 2020. För dessa reaktorer har åtgärder vidtagits i likhet med övergångslösningarna för övriga reaktorer.

Utskottets ställningstagande

Utskottet välkomnar Strålsäkerhetsmyndighetens beslut om att de svenska kärnkraftverken senast 2020 ska ha ett oberoende system för kylning av reaktorhärden och att en övergångslösning ska vara genomförd senast 2017.

Utskottet anser att eftersom det vidtagits åtgärder för de tre snart nedlagda reaktorerna som motsvarar övergångslösningarna avseende övriga reaktorer och det inte längre är aktuellt att ge dispens för villkoren för härdkylning finns det inte skäl för riksdagen att vidta ytterligare åtgärder på området. Motionsyrkandet avstyrks.

 

Reservation

 

Oberoende härdkylning, punkt 3 (V)

av Stig Henriksson (V).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 3 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

 

Därmed bifaller riksdagen motion

2016/17:2473 av Birger Lahti m.fl. (V) yrkande 9.

 

 

Ställningstagande

Enligt ett beslut från Strålsäkerhetsmyndigheten ska svenska kärnkraftsbolag senast 2020 ha genomfört åtgärder för s.k. oberoende härdkylning, dvs. ett kylsystem som fungerar för reaktorer även om elen skulle slås ut. Detta är ett mycket viktigt krav. De äldre reaktorerna som planeras att tas ur drift inom den närmsta framtiden ska dock kunna få dispens från detta krav, och man ska då i stället sätta in kompensatoriska åtgärder. Detta är en mycket märklig ordning, anser jag. När man kommit fram till att oberoende härdkylning är ett mycket viktigt krav för säkerheten på kärnkraftverken borde detta krav även ställas på de äldsta och farligaste reaktorerna. Jag anser att alla svenska reaktorer bör omfattas av kravet på oberoende härdkylning. Riksdagen bör ställa sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännage detta för regeringen.

 

Bilaga 1

Förteckning över behandlade förslag

Propositionen

Proposition 2016/17:157 Ökad kärnsäkerhet:

1.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1984:3) om kärnteknisk verksamhet.

2.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2010:973) om ändring i lagen (1984:3) om kärnteknisk verksamhet.

Motion från allmänna motionstiden 2015/16

2015/16:1541 av Jörgen Warborn (M):

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att inför en eventuell proposition på området ska motionens intentioner om LSN-sammansättning beaktas och tillkännager detta för regeringen.

Motion från allmänna motionstiden 2016/17

2016/17:2473 av Birger Lahti m.fl. (V):

9.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att alla svenska reaktorer bör omfattas av kravet på oberoende härdkylning och tillkännager detta för regeringen.

 

 

Bilaga 2

Regeringens lagförslag

Förslag till lag om ändring i lagen (1984:3) om kärnteknisk verksamhet

Förslag till lag om ändring i lagen (2010:973) om ändring i lagen (1984:3) om kärnteknisk verksamhet

1

Förslag

2 motioner, 1 proposition
2

Beredning

Beredning i utskottet: 2017-05-11
Justering: 2017-06-01
Trycklov: 2017-06-01
Reservationer 1
Betänkande 2016/17:FöU13

Kärnsäkerheten ska öka (FöU13)

Det ska bli tydligare i lagen vilket ansvar den som bedriver kärnteknisk verksamhet har. Som kärnteknisk verksamhet räknas till exempel att driva ett kärnkraftverk och hantering av kärnavfall. Ändringarna innebär att det införs gemensamma principer för säkerhetsarbetet och krav på att det arbetet utvärderas löpande. Det ska också bli enklare för tillsynsmyndigheten att få insyn i och kunna övervaka hur säkerheten sköts. Ändringarna görs för att genomföra EU:s ändrade kärnsäkerhetsdirektiv. Försvarsutskottet föreslår att riksdagen säger ja till förslaget. Lagändringarna börjar gälla den 1 augusti 2017.

Beslut är fattat. Se steg 4 för fullständiga förslagspunkter.

3

Debatt

Bordläggning: 2017-06-07
Debatt i kammaren: 2017-06-08
4

Beslut

Beslut: 2017-06-14
3 förslagspunkter, 2 acklamationer, 1 votering

Webb-tv: Beslut

  • 14 juni 2017

Protokoll med beslut

Riksdagsskrivelse

Förslagspunkter och beslut i kammaren

1. Ökad kärnsäkerhet

Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag

Utskottets förslag: Riksdagen antar regeringens förslag till

1. lag om ändring i lagen (1984:3) om kärnteknisk verksamhet,

2. lag om ändring i lagen (2010:973) om ändring i lagen (1984:3) om kärnteknisk verksamhet.

Därmed bifaller riksdagen proposition 2016/17:157 punkterna 1 och 2.

2. Lokala säkerhetsnämnder

Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag

Utskottets förslag:
Riksdagen avslår motion

2015/16:1541 av Jörgen Warborn (M).

3. Oberoende härdkylning

Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag

Utskottets förslag:
Riksdagen avslår motion

2016/17:2473 av Birger Lahti m.fl. (V) yrkande 9.

Reservation 1 (V)

Omröstning i sakfrågan

Utskottets förslag mot reservation 1 (V)

Parti Ja Nej Avstående Frånvarande
S 106 0 0 7
M 77 0 0 6
SD 37 1 0 9
MP 24 0 0 1
C 21 0 0 1
V 0 18 0 3
L 16 0 0 3
KD 14 0 0 2
- 3 0 0 0
Totalt 298 19 0 32