Motioner om företags- och kapitalbeskattning

Skatteutskottets betänkande 2005/06:SkU17
Motioner om företags- och kapitalbeskattning

Sammanfattning

I betänkandet behandlar utskottet ett antal motionsyrkanden, de flesta väckta under den allmänna motionstiden 2005, som tar upp olika frågor med anknytning till företags- och kapitalbeskattningen.

Utskottet avstyrker motionsyrkandena. När det gäller skattereglerna för fåmansföretag, som tas upp i flera motioner, hänvisar utskottet till de nya förbättrade regler som trädde i kraft den 1 januari 2006. I några fall hänvisar utskottet till pågående utredning eller beredning. Det gäller bl.a. fråga om att införa en tonnageskatt, översyn av skattereglerna för ideella föreningar och stiftelser, översyn av beskattningen av tjänstepensioner och privat pensionssparande och hur skattefrågorna för vissa kontantbranscher skall hanteras.

Några motioner har väckts med anledning av den storm som orsakade stora skador på skogen i Götaland i januari 2005. De åtgärder som redan beslutats har inriktas på olika former av direktstöd, bl.a. en skattereduktion vid 2006-2008 års taxeringar som kunde antas av riksdagen i höstas sedan det stod klart att stödet fått EU:s godkännande. Motionerna gäller ändringar i de allmänna reglerna för beskattning av skogsbruk. Utskottet hänvisar här bl.a. till viss pågående uppföljning av skogsbeskattningen.

Till betänkandet lämnas 24 reservationer och 7 särskilda yttranden.

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

1.	Företags- och kapitalbeskattningen, allmänt
	Riksdagen avslår motionerna 2005/06:Sk455 yrkandena 1, 3 och 6, 2005/06:Sk496 yrkande 4, 2005/06:U290 yrkande 4, 2005/06:T1 yrkande 5, 2005/06:MJ447 yrkande 2, 2005/06:N305 yrkandena 6 och 9, 2005/06:N434 yrkande 2, 2005/06:N478 yrkande 6 och 2005/06:N480 yrkande 15.

Reservation 1 (m, fp, kd, c)

Reservation 2 (v)

2.	Tonnageskatt
	Riksdagen avslår motionerna 2005/06:Fi319 yrkande 9, 2005/06:Sk453, 2005/06:T426 yrkande 2, 2005/06:T497 yrkande 16, 2005/06:T559 yrkande 28 och 2005/06:T611 yrkande 1.

Reservation 3 (m, fp, kd, c)

3.	Fåmansföretag
	Riksdagen avslår motionerna 2005/06:Sk259 yrkande 3, 2005/06:Sk298 yrkande 4 i denna del, 2005/06:Sk328 yrkandena 1 och 2, 2005/06:Sk358, 2005/06:Sk366, 2005/06:Sk430, 2005/06:Sk495 yrkande 1, 2005/06:N434 yrkande 3, 2005/06:N480 yrkande 17 och 2005/06:Bo298 yrkande 11.

Reservation 4 (m, fp, kd, c)

4.	Periodiseringsfonder i mindre företag, m.m.
	Riksdagen avslår motionerna 2005/06:Sk445 yrkandena 1 och 2, 2005/06:Sk450 yrkande 5, 2005/06:Sk463, 2005/06:Sk487, 2005/06:Sk510, 2005/06:Kr375 yrkande 10, 2005/06:N243 yrkande 7 och 2005/06:N306 yrkande 3.

Reservation 5 (fp)

Reservation 6 (c)

Reservation 7 (mp)

5.	Etableringskonto, m.m.
	Riksdagen avslår motionerna 2005/06:Sk450 yrkande 3, 2005/06:Sf389 yrkande 14, 2005/06:N478 yrkande 17 och 2005/06:A309 yrkande 24.

Reservation 8 (kd, c, mp)

6.	Utvidgade möjligheter till resultatutjämning i vissa näringar
	Riksdagen avslår motionerna 2005/06:Sk333, 2005/06:MJ445 yrkande 3, 2005/06:Bo257 yrkande 9 och 2005/06:Bo333 yrkande 3.

Reservation 9 (kd)

7.	Vissa kontantbranscher
	Riksdagen avslår motionerna 2005/06:Fi319 yrkande 7, 2005/06:Sk426, 2005/06:Sk449, 2005/06:Sk527 yrkande 1, 2005/06:N478 yrkande 9 och 2005/06:N480 yrkande 24.

Reservation 10 (kd)

Reservation 11 (v)

8.	Kvittning av underskott i näringsverksamhet mot inkomst av tjänst
	Riksdagen avslår motion 2005/06:N479 yrkande 5.

Reservation 12 (kd)

9.	Skogsbeskattning
	Riksdagen avslår motionerna 2004/05:MJ5 yrkandena 27 och 28, 2004/05:MJ6 yrkandena 11 och 13, 2004/05:MJ7 yrkande 6, 2004/05:MJ8 i denna del, 2004/05:MJ9 yrkande 17, 2004/05:MJ434 yrkandena 48-50, 2005/06:Sk425, 2005/06:MJ449 yrkande 57 och 2005/06:MJ595 yrkandena 2 och 3.

Reservation 13 (m, fp, kd, c)

10.	Ersättningar för naturvårdsavtal
	Riksdagen avslår motionerna 2004/05:MJ434 yrkande 51 och 2005/06:MJ449 yrkande 59.

11.	Kommunal beskattning av skogsinkomster
	Riksdagen avslår motion 2005/06:N382 yrkande 3.

12.	Stödrättigheter i jordbruket
	Riksdagen avslår motion 2005/06:MJ594 yrkande 7.

Reservation 14 (kd, c)

13.	Skatteberäkning vid omarrondering
	Riksdagen avslår motion 2005/06:Sk207.

Reservation 15 (m)

14.	Ideella föreningar och stiftelser
	Riksdagen avslår motionerna 2005/06:Fi321 yrkande 16, 2005/06:Sk384, 2005/06:Sk386 yrkande 2, 2005/06:Sk394, 2005/06:Sk507, 2005/06:Sk517, 2005/06:Sk519, 2005/06:Kr281 yrkande 16, 2005/06:Kr334 yrkande 18, 2005/06:Kr373 yrkande 18 och 2005/06:Kr380 yrkande 9.

Reservation 16 (m, fp, kd, c)

15.	Svenska kyrkans skattebefrielse
	Riksdagen avslår motion 2005/06:Sk382.

16.	Företag inom den sociala ekonomin
	Riksdagen avslår motion 2005/06:Fi229 yrkande 6.

17.	Avkastningsskatt
	Riksdagen avslår motion 2005/06:Sk256.

18.	Uppskov med beskattning av fysiska personers kapitalvinster, m.m.
	Riksdagen avslår motionerna 2005/06:Fi319 yrkande 10, 2005/06:Sk239, 2005/06:Sk298 yrkandena 3 och 4 i denna del, 2005/06:Sk367, 2005/06:Sk427, 2005/06:Sk450 yrkandena 1, 2 och 4, 2005/06:T1 yrkande 7, 2005/06:N387 yrkandena 1 och 2, 2005/06:N433 yrkande 3, 2005/06:N434 yrkande 7 och 2005/06:N478 yrkande 11.

Reservation 17 (m, fp, kd, c)

Reservation 18 (mp)

19.	Pensionskostnader
	Riksdagen avslår motionerna 2005/06:Sf332 yrkande 6 och 2005/06:A364 yrkandena 7 och 8.

Reservation 19 (m, fp)

20.	Friskvård
	Riksdagen avslår motionerna 2005/06:Sk224, 2005/06:Sk387, 2005/06:Sk500, 2005/06:Sk521 yrkandena 1-3, 2005/06:Sf428 yrkande 4 och 2005/06:MJ528 yrkande 4.

Reservation 20 (kd)

21.	Yrkesfiskare
	Riksdagen avslår motionerna 2005/06:Sk212, 2005/06:Sk351, 2005/06:MJ349 yrkande 2, 2005/06:MJ446 yrkandena 35-37 och 2005/06:MJ451 yrkande 1.

Reservation 21 (m, fp, kd, c)

22.	Näringssmitta
	Riksdagen avslår motion 2005/06:Sk432.

23.	Enskild näringsidkares bilförmån
	Riksdagen avslår motion 2005/06:Sk250.

24.	Ombyggnader för ökad tillgänglighet
	Riksdagen avslår motion 2005/06:So364 yrkande 11.

25.	Bidrag till idrott, kultur och annan ideell verksamhet
	Riksdagen avslår motionerna 2005/06:Sk322 yrkandena 1 och 2, 2005/06:Sk341, 2005/06:Sk345 yrkande 1, 2005/06:Sk383, 2005/06:Kr281 yrkande 13, 2005/06:Kr381 yrkande 7, 2005/06:Kr382 yrkande 43 och 2005/06:Kr418 yrkande 10.

Reservation 22 (m, fp, kd, c)

26.	Konstinköp, m.m.
	Riksdagen avslår motionerna 2004/05:Kr289 yrkande 4, 2005/06:Sk322 yrkande 5, 2005/06:Kr252 yrkande 2, 2005/06:Kr334 yrkandena 31 och 35, 2005/06:Kr382 yrkande 33, 2005/06:Kr409 yrkandena 7-9 och 2005/06:Kr410 yrkandena 1 och 9.

Reservation 23 (c)

27.	Representationsavdrag
	Riksdagen avslår motion 2005/06:Sk315.

28.	Deklarationskostnader
	Riksdagen avslår motionerna 2005/06:Sk247 och 2005/06:Sk295.

29.	Skatteavdrag på kapitalinkomster
	Riksdagen avslår motionerna 2005/06:Sk420 och 2005/06:L339 yrkande 2.

Reservation 24 (fp)

Stockholm den 21 februari 2006

På skatteutskottets vägnar

Susanne Eberstein

Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Susanne Eberstein (s), Gunnar Andrén (fp), Per Erik Granström (s), Per-Olof Svensson (s), Marie Engström (v), Lennart Axelsson (s), Ulf Sjösten (m), Mats Berglind (s), Jörgen Johansson (c), Catharina Bråkenhielm (s), Stefan Hagfeldt (m), Britta Rådström (s), Fredrik Olovsson (s), Anne-Marie Ekström (fp), Lars Gustafsson (kd), Henrik Westman (m) och Åsa Domeij (mp).

Redogörelse för ärendet

Vid riksdagens behandling i höstas av inkomstberäkningen för 2006 (prop. 2005/06:1, bet. 2005/06:FiU1) behandlades samtidigt motionsyrkanden om inriktningen av skattepolitiken och om sådana ändringar i företags- och kapitalbeskattningen som hade en mer direkt anknytning till de borgerliga partiernas alternativa förslag till regeringens och samarbetspartiernas budgetförslag för år 2006. Riksdagen tog ställning till regeringens förslag och motionsyrkandena den 23 november 2005 (bet. 2005/06:FiU1, yttr. 2005/06:SkU1y, rskr. 2005/06:34).

I det följande behandlar skatteutskottet flertalet kvarvarande motionsyrkanden som väckts under allmän motionstid och som gäller frågor med anknytning till beskattningen av företag och deras ägare. Flertalet motioner innehåller förslag om tillkännagivanden till regeringen om utredningar kring eller ändringar av olika regler i inkomstskattelagen (1999:1229, IL).

Några motionsyrkanden som gäller olika förändringar i skogsbeskattningen har väckts med anledning av den storm som drabbade södra Sverige i januari 2005. Dessa motionsyrkanden har överlämnats till skatteutskottet från miljö- och jordbruksutskottet. Två motionsyrkanden har väckts med anledning av den proposition om IT-politiken som regeringen presenterade sommaren 2005 (prop. 2004/05:175), och har av trafikutskottet överlämnats till skatteutskottet.

En förteckning över de motionsyrkanden som behandlas i betänkandet finns i bilaga.

Utskottets överväganden

Företags- och kapitalbeskattningen, allmänt

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen avslår motionärernas förslag om tillkännagivanden till regeringen om inriktningen av företags- och kapitalbeskattningen.

Jämför reservationerna 1 (m, fp, kd, c) och 2 (v).

Motionerna

Fredrik Reinfeldt m.fl. (m) förordar i motion Sk496 att de skatter som påverkar företagare och företag skall sänkas i syfte att främja tillkomsten av nya företag och fler arbetstillfällen. I två andra motioner av Fredrik Reinfeldt m.fl. (m) förordas dels att Sverige skall verka för att länderna inom EU gemensamt undanröjer skattehinder i form av skilda regelverk för företagsbeskattning och risk för dubbelbeskattning (U290 yrkande 4), dels utvidgade möjligheter till avdrag för investeringar i forskning och utveckling (N434 yrkande 2).

Olika åtgärder för att jobb skall kunna skapas och bevaras i svenska företag efterlyses av Gunnar Andrén m.fl. (fp) i motion N305, bl.a. sänkt beskattning av arbete och företagande. Motionärerna föreslår en avveckling av systemet med den ekonomiska dubbelbeskattningen av bolagsinkomster (yrkande 6), som enligt motionen missgynnar svenskt ägande på bekostnad av utländskt, och de vill särskilt framhålla betydelsen av den i jämförelse med andra EU-länder höga svenska aktiebeskattningen och att de nya EU-länderna ytterligare kommer att bidra till en press nedåt på skattetrycket (yrkande 9).

Sänkta skatter och avgifter som gör det mer lönsamt att driva, utveckla och äga företag i Sverige förordas i motion N480 yrkande 15 av Göran Hägglund m.fl. (kd) för att möta den ökade internationaliseringen och integreringen av ländernas ekonomier. Eftersom kapital i en internationaliserad ekonomi lätt kan flyttas till andra länder gör internationaliseringen det enligt motionen omöjligt för Sverige att i det långa loppet bibehålla ett skattetryck som avsevärt överstiger omvärldens. Förslag med samma inriktning finns i motion N478 yrkande 6 av Maria Larsson m.fl. (kd). Sven Gunnar Persson m.fl. (kd) vill enligt motion MJ447 yrkande 2 göra en översyn av skatteregler och liknande legala eller fiskala hinder som kan försvåra ett gemensamt brukande av maskiner och annat realkapital.

Enligt motion Sk455 yrkandena 1, 3 och 6 av Lars Ohly m.fl. (v) bör det göras en översyn av beskattningen av företag och kapital och av olika former av skatteundandraganden. Översynen bör enligt motionen omfatta nivån på företagsbeskattningen mot bakgrund av att avgöranden i EG-domstolen kan påverka den svenska skattebasen, den nuvarande generella nedsättningen av socialavgifterna och beskattningen av pensionskapital. Översynen av skatteundandraganden bör innefatta frågor som rör internprissättning inom internationella koncerner.

En reformerad beskattning av företag, bl.a. förändringar när det gäller dubbelbeskattningen av aktier, förmögenhetsskatten och fåmansbolag begärs i motion T1 yrkande 5 av Sven Bergström m.fl. (c, m, fp, kd).

Utskottets ställningstagande

Skatteutskottet anser att det är viktigt att det svenska näringslivet har förmåga att skapa starka och livskraftiga företag som kan bidra till en uthållig tillväxt i ekonomin som leder till nya arbeten och välfärd som kan komma alla till del. Skattepolitiken bör utformas så att den bidrar till att främja en sådan utveckling.

Genom den skattereform som riksdagen beslutade om 1990 har lagts en god grund för en bra och internationellt konkurrenskraftig företagsbeskattning. Reformen har, inte minst med inriktning på mindre företag, byggts ut vid flera tillfällen under de två senaste valperioderna. Bland annat har ett omfattande arbete lagts ned på att reformera de skatteregler som gäller för de fåmansägda aktiebolagen. Flertalet av de s.k. stoppregler som ansågs ha en negativ inverkan på företagsklimatet och tillväxten i småföretag slopades fr.o.m. 2001 års taxering. Senast har arbetet resulterat i nya regler för ägare av fåmansföretag fr.o.m. den 1 januari 2006 som tar större hänsyn än de tidigare reglerna till det risktagande det innebär att starta och driva företag. Ett viktigt inslag i de nya reglerna är också att de skall stimulera intresset för att anställa fler personer i de mindre företagen. För att underlätta vid generationsskiften i familjeföretag har inkomstskattereglerna ändrats i flera hänseenden, t.ex. har en möjlighet införts att överföra expansionsmedel och periodiseringsfonder. Riksdagens beslut hösten 2004 om att slopa arvs- och gåvoskatten bidrar också till att påtagligt förbättra skattevillkoren i samband med generationsskiften.

Ett annat område som genomgått stora förändringar på senare år gäller de skatteregler som aktualiseras i samband omstruktureringar i näringslivet. Ambitionen är här att skatteskäl inte skall förhindra strukturförändringar som företagen anser vara angelägna. Detta arbete har också lett till en utvidgning av området för att skattefritt ta emot utdelning på företagsägda andelar och skattefrihet för kapitalvinster på näringsbetingade andelar.

Av redovisningen i den senaste finansplanen framgår att Sveriges konkurrenskraft är god och att regeringen skall verka för att fortsatt goda villkor skall gälla för investeringar i Sverige. Jämfört med EU och OECD som helhet har Sverige en väl fungerande arbetsmarknad och når toppositioner inom EU i fråga om innovationsklimat och när EU:s tillväxtstrategi, Lissabonstrategin, utvärderas. Samtidigt blir konkurrensen från omvärlden allt intensivare. För att stärka svensk konkurrenskraft och få fler och växande företag har regeringen i budgetpropositionen redovisat flera åtgärder som delvis berör skatteområdet. Där föreslås bl.a. ett särskilt stöd åt forskning i små och medelstora företag på totalt 900 miljoner kronor mellan åren 2006 och 2010. Från och med 2007 kommer detta stöd att utgå genom att krediteras på mottagarens skattekonto.

Utvecklingen inom EU och verksamheten i gemenskapens domstol innebär att beskattningen av företag alltmer kommit i blickpunkten. För närvarande bereder regeringen bl.a. en rad ändringar i IL till följd av ett utvidgat fusionsdirektiv och deltar i det arbete som pågår på EU-nivå när det gäller att undersöka frågan om att införa en gemensam konsoliderad bolagsskattebas. I de regelbundna informationsträffar som hålls mellan skatteutskottet och Finansdepartementet är dessa företagsskattefrågor ett stående inslag.

Ett viktigt arbete pågår för att reducera den administrativa bördan för företagen. Regeringen har som målsättning att minska denna börda med 20 % på skatteområdet till den 30 juni 2010. Som ett led i detta arbete har direktiv skrivits till en utredning om reformerade förfaranderegler på beskattningsområdet (dir. 2005:129). Ett förslag om att skattedeklarationer i ökad omfattning skall kunna lämnas genom ombud har nyligen behandlats av riksdagen (prop. 2005/06:31, bet. 2005/06:SkU11).

För att i större utsträckning undanta små och medelstora företag från betungande regler har Regeringskansliet arbetat fram ett förslag som gäller förenklade bokslut för enskilda näringsidkare och ändrade gränsvärden i redovisningslagstiftningen. I en lagrådsremiss som regeringen beslutade den 9 februari 2006 lämnas förslag på lagstiftning som skall göra det möjligt för enskilda näringsidkare som upprättar ett förenklat årsbokslut att lägga ett sådant bokslut till grund för inkomstbeskattningen utan några ytterligare justeringar. Förslagen berör vissa grundläggande periodiseringsbestämmelser samt reglerna om lager, pågående arbeten och inventarier. I lagrådsremissen föreslås vidare nya regler i mervärdesskattelagen (1994:200) som anpassar mervärdesskattereglerna till de föreslagna reglerna om förenklat årsbokslut. Reglerna föreslås träda i kraft den 1 januari 2007.

Vidare förbereds förslag som syftar till att motverka svartarbete och skattefusk. I syfte att försvåra skatteundandragande inom internationella koncerner avser regeringen att under 2006 lämna ett förslag om skyldighet att dokumentera och lämna uppgifter om internprissättningstransaktioner.

Regeringen har i vårpropositionen 2005 (prop. 2004/05:100) och i budgetpropositionen för 2006 (prop. 2005/06:1) aviserat en kommande skatteöversyn. Regeringen har i detta sammanhang framhållit att en grundläggande förutsättning för höga framtida skatteintäkter är hög sysselsättning och god tillväxt. De svenska skatterna består till betydande del av skatt på produktion i Sverige, svenska hushålls inkomster och konsumtion - vilka alla är nära kopplade till den ekonomiska utvecklingen i Sverige. Det finns inget generellt samband mellan skatter och tillväxt, men varje skatteslag måste prövas utifrån ett tillväxtperspektiv. Därutöver skall även skattesystemet klara av att möta de framtida utmaningar som Sverige står inför. Globaliseringen kräver fler stabila skattebaser och mer internationellt samarbete. Utvecklingen med alltfler äldre gör att skattesystemet måste ses över i syfte att uppmuntra fler att arbeta mer. Behovet av att ställa om Sverige till ett ekologiskt och socialt hållbart samhälle gör att de progressiva och gröna inslagen i skattesystemet kan behöva öka.

Sedan skattereformen 1990/91 har det gått 15 år. Under denna tid har en rad stora förändringar skett, både i samhället i stort och i skattepolitiken. Sverige har blivit medlem i EU. En grön skatteväxling har påbörjats. På en rad områden har undantag gjorts från 1990 års skattereform. Mot denna bakgrund bedömer regeringen att hela skattesystemet bör ses över. Förberedelser inleds för att under 2006 kunna påbörja en sådan översyn.

Riksdagen ställde sig i höstas bakom den inriktning av skattepolitiken som regeringen redovisade i budgetpropositionen 2006 (bet. 2005/06:FiU1). Vid det tillfället avslogs även förslag om att avveckla den ekonomiska dubbelbeskattningen av bolagsinkomster. Enligt utskottets mening motiverar inte de motionsyrkanden som redovisats ovan någon ändring i eller komplettering av inriktningen av det fortsatta arbetet med företags- och kapitalbeskattningen. Utskottet avstyrker motionsyrkandena.

Tonnageskatt

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen avslår motionsyrkandena om tonnageskatt med hänvisning till pågående arbete.

Jämför reservation 3 (m, fp, kd, c).

Motionerna

I motionerna Fi319 yrkande 9 av Per Landgren m.fl. (kd), Sk453 av Annelie Enochson (kd), T426 yrkande 2 av Gunnar Andrén och Erling Bager (fp), T497 yrkande 16 av Fredrik Reinfeldt m.fl. (m), T559 yrkande 28 av Erling Bager m.fl. (fp) och T611 yrkande 1 av Johnny Gylling m.fl. (kd) yrkas att den pågående utredningen om tonnageskatt snabbt slutförs och att en tonnageskatt för den svenska sjöfartsnäringen införs skyndsamt med hänsyn till att flertalet länder i vår omgivning redan har ett sådant system.

Utskottets ställningstagande

Tonnageskatt innebär att inkomsten bestäms schablonmässigt med utgångspunkt i fartygens tonnagevolym (nettodräktighet). Tonnaget anses ge ett mått på fartygens lastkapacitet och därmed intjäningsförmåga.

En utredning om tonnageskatt aviserades våren 2004 av dåvarande finansministern i ett svar på en fråga i riksdagen (fr. 2003/04:667). Samma vår föreslog skatteutskottet med anledning av ett antal motioner att riksdagen genom ett tillkännagivande till regeringen borde klargöra sin uppfattning att det är angeläget att utreda frågan om en tonnageskatt för svensk del. Riksdagen följde utskottet (bet. 2003/04:SkU21, rskr. 2003/04:167).

Regeringen utfärdade i november 2004 direktiv till utredningen Tonnageskatt för sjöfartsnäringen (dir. 2004:165). Uppdraget består i att utreda förutsättningarna för att införa ett sådant system. Utredaren skulle enligt de ursprungliga direktiven ha redovisat uppdraget före utgången av november 2005, men har senare fått förlängd tid till den 31 januari 2006 (dir. 2005:120). Uppdraget kommer att redovisas inom kort.

Eftersom regeringen redan har ombesörjt en utredning om tonnageskatt finns det enligt utskottets mening inte någon anledning för riksdagen att göra ett nytt uttalande i frågan. Motionsyrkandena avstyrks följaktligen.

Fåmansföretag

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen avslår motionärernas förslag om olika förändringar i skattereglerna för fåmansföretag med hänvisning till den nyligen genomförda reformeringen av dessa regler.

Jämför reservation 4 (m, fp, kd, c) och särskilt yttrande 1 (v).

Gällande rätt

Vid 1990 års skattereform infördes särskilda regler för beskattning av utdelning från och kapitalvinst vid avyttring av andelar i ett fåmansföretag. Reglerna medför att inkomster som härrör från ägarens egna arbetsinsatser i företaget beskattas på ungefär samma nivå som anställdas löneinkomster och motverkar att bolag används till att omvandla progressivt beskattade förvärvsinkomster till lägre proportionellt beskattade kapitalinkomster. Till följd av reglernas ursprungliga placering i 3 § 12-12 e momenten i den numera upphävda lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt kom de att kallas 3:12-reglerna, och i dagligt tal är det fortfarande vanligt att de kallas så. Numera finns reglerna i 57 kap. IL.

En reformering av fåmansbolagsreglerna har förberetts under några år och ledde i höstas till att riksdagen beslutade om nya regler, vilka har trätt i kraft den 1 januari 2006 (prop. 2005/06:40, bet. 2005/06:SkU10).

För att en ägare skall beröras av de särskilda reglerna skall hon eller han ha varit verksam (aktiv) i fåmansföretaget i betydande omfattning någon gång under de senaste fem åren. Andelarna sägs då vara kvalificerade. Reglerna tillämpas också vid beskattningen av inkomster från ett fåmansföretag till den som är närstående till en aktiv delägare. Om flera ägare varit aktiva i företaget skall de enligt den s.k. utvidgade fåmansföretagsdefinitionen anses som en enda person. Detta betyder att reglerna kan vara tillämpliga i t.ex. ett konsultföretag trots att antalet ägare kan vara betydande.

Innebörden av fåmansföretagsreglerna är att beskattningen av utdelningar och kapitalvinster som tillfaller aktiva ägare till viss del beskattas som tjänsteinkomst och till viss del som proportionellt beskattad inkomst av kapital. Den del av en utdelning som faller inom ett schablonmässigt beräknat s.k. gränsbelopp beskattas som inkomst av kapital med 20 %. Grundtanken bakom beräkningen av gränsbeloppet är att ägaren varje år skall kunna få bli kapitalinkomstbeskattad dels för ett belopp som beror på hur mycket kapital som ägaren har tillfört företaget, dels för ett belopp som beror på hur mycket sysselsättning företaget skapar. Ett gränsbelopp beräknas varje beskattningsår utifrån bolagets kapitalunderlag multiplicerat med statslåneräntan ökad med 9 procentenheter och ett löneunderlag. Gränsbeloppet kan efter ägarens eget val utnyttjas direkt eller sparas till senare år med viss uppräkning. Sparade utrymmen för kapitalinkomstbeskattning kan också utnyttjas när andelarna avyttras.

Motionerna

I motionerna Sk259 yrkande 3 av Magdalena Andersson och Inger René (m) och Sk298 yrkande 4 i denna del av Sten Tolgfors (m) förordas ändrade skattevillkor för småföretag, bl.a. genom förenklingar i de särskilda reglerna för fåmansföretag, för att det skall bli lättare för småföretagare att anställa och att det egna ägandet och investeringar i småföretagen inte missgynnas.

I motion Sk328 yrkandena 1 och 2 av Henrik von Sydow (m) efterlyses jobbinriktade skattesänkningar för småföretag genom att fåmansbolagsreglerna inte skall tillämpas när företaget har tio eller fler anställda, något som enligt motionären skulle kunna genomföras på försök i regioner med hög andel småföretag, t.ex. Halland, Blekinge och Småland, och sedan utvärderas.

En fortsatt stimulans av företagande och nyanställningar i mindre och medelstora företag i ett långsiktigt utvecklingsarbete i syfte att stärka betydelsen av dessa företag på den svenska arbetsmarknaden förordas i motion Sk358 av Inger Lundberg m.fl. (s).

Ett slopande av det särskilda regelsystemet för beskattning av utdelning och kapitalvinster från fåmansföretag yrkas i motionerna Sk366 av Anne-Marie Pålsson och Patrik Norinder (m), Sk430 av Elizabeth Nyström m.fl. (m, fp, kd, c) och Sk495 yrkande 1 av Bengt-Anders Johansson (m).

I motionerna N434 yrkande 3 av Fredrik Reinfeldt (m) m.fl. och N480 yrkande 17 av Göran Hägglund m.fl. (kd) föreslås reformerade fåmansbolagsregler som inte missgynnar eget företagande.

Enligt motion Bo298 yrkande 11 av Lars Leijonborg m.fl. (fp) skall beskattningen av småföretagare sänkas och förenklas.

Utskottets ställningstagande

En avsikt med den nyligen genomförda reformeringen är att de nya fåmansföretagsreglerna i större utsträckning än de tidigare s.k. 3:12-reglerna skall kunna beakta det risktagande som det innebär att starta och driva ett eget företag. Samtidigt skall reglernas preventiva funktion bibehållas, dvs. reglerna skall motverka skattemässig inkomstomvandling. Det senare intresset medför att det inte är möjligt att slopa reglerna som föreslagits i några motioner.

Utbetalda löner i företaget har i de nya reglerna getts en ökad tyngd vid beräkningen av den inkomst som skall kapitalbeskattas hos ägaren. En ägare kan emellertid även använda sig av en förenklingsregel som innebär att ett och ett halvt inkomstbasbelopp fördelat på andelarna i företaget alltid skall kunna tas ut som kapitalbeskattad inkomst. Denna schablonregel har antagits kunna medföra att ungefär hälften av alla fåmansföretag får enklare skatteregler.

De nya reglerna innebär ett visst avsteg från det krav på neutralitet i skattesystemet som är en av grundstenarna i 1990 års skattereform. Detta avsteg har motiverats med att regelsystemet skall kunna uppfattas som legitimt av berörda företagare. De tillkommande skattelättnader som av detta skäl anses nödvändiga medför att de föreslagna reglerna i princip kommer att gynna investeringar i företag med aktiva ägare jämfört med investeringar i andra företag. I viss omfattning innebär de lösningar som valts att systemet blivit något enklare.

Enligt utskottets mening har den nyligen genomförda reformeringen av fåmansföretagens skatteregler en inriktning som svarar mot en del av de krav som ställs i motionerna då den bör kunna bidra till en större benägenhet att anställa och generellt sett inte innebär ett missgynnande av att investera i det egna fåmansföretaget jämfört med att investera på den öppna marknaden. Reformen innebär att den ram om en miljard kronor som riksdagen tidigare avsatt för skattelättnader genom reformerade fåmansföretagsregler har tagits i anspråk till fullo fr.o.m. 2009 då de nya reglerna beräknas få fullt genomslag. Det måste naturligtvis finnas en beredskap att göra olika finjusteringar i de nya skattereglerna om det uppkommer ett behov av detta. Det är dock rimligt att systemet får verka en tid innan frågor om mer ingripande förändringar tas upp på nytt.

Med hänvisning till det anförda avstyrker utskottet motionsyrkandena.

Periodiseringsfonder i mindre företag, m.m.

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen avslår motionärernas förslag om inskränkningar respektive utvidgningar av utrymmet för obeskattade reserver för vissa mindre företag.

Jämför reservationerna 5 (fp), 6 (c) och 7 (mp).

Gällande rätt

Företag har en möjlighet att fritt skapa obeskattade reserver genom årliga avsättningar till periodiseringsfond. Avsättningarna är bokföringsmässiga reserveringar som baseras på årsvinsten i näringsverksamheten. Medel motsvarande avsättningarna behöver alltså inte sättas in på särskilda konton som är fallet med avsättningar till t.ex. skogskonton och upphovsmannakonton. Bestämmelserna finns i 30 kap. IL. Juridiska personer får som avsättning till periodiseringsfond varje år dra av högst ett belopp som motsvarar 25 % av överskottet av näringsverksamheten före avdraget. Enskilda näringsidkare och fysiska personer som är delägare i svenska handelsbolag får varje år dra av högst ett belopp som motsvarar 30 % av ett för periodiseringsfond justerat positivt resultat. En fondavsättning skall efter en lagändring fr.o.m. 2002 års taxering återföras till beskattning senast sjätte taxeringsåret efter det taxeringsår som avsättningen hänför sig till. Den högre procentsatsen för enskilda näringsidkare infördes också fr.o.m. 2002 års taxering. Från och med beskattningsår som påbörjas efter utgången av 2004 har införts en räntebeläggning av juridiska personers avsättningar till periodiseringsfond. Företag som drivs av fysiska personer som enskild näringsverksamhet och handelsbolag har undantagits från räntebeläggningen.

Avsättningar till periodiseringsfond i enskilda firmor och handelsbolag kan föranleda likviditetsproblem för näringsidkare som använder dessa företagsformer. Eftersom något belopp motsvarande en gjord avsättning inte behöver sättas in på konto eller sparas i företaget på annat sätt kan den obeskattade reserven - inklusive skattekrediten - konsumeras av näringsidkaren. När reserverna måste återföras till beskattning (efter sex år eller när företaget säljs) finns det kanske inte kvar tillgångar för att täcka skatteskulden. Denna situation skall inte uppkomma om verksamheten drivs i bolagsform eftersom obeskattade medel inte skall kunna tas ut av delägare i bolaget på detta sätt.

Genom lagstiftning hösten 2002 infördes en möjlighet för fysiska och juridiska personer som startar en ny näringsverksamhet att medges uppskov i tre månader med att börja betala F-skatt eller särskild A-skatt (prop. 2002/03:5, bet. 2002/03:SkU2). I propositionen diskuterades risken för att nyföretagare även med den begränsade uppskovstiden kan hamna i svårigheter genom att de underskattar sitt likviditetsbehov och därför inte har tillräckligt med kontanter när den uppskjutna preliminära skatten väl skall betalas. För att motverka detta krävdes informationsinsatser till de nystartade företag som får uppskov. Det skulle ankomma främst på Skatteverket, men även andra aktörer, som kronofogdemyndigheterna i sin förebyggande verksamhet och Startlinjen inom Nutek, borde medverka vid informationsspridningen.

En annan uppskovsregel kan användas av den som startar en ny näringsverksamhet. Under fem år fr.o.m. startåret medges avdrag för underskott i näringsverksamheten som ett allmänt avdrag (62 kap. 3 § IL). Ett sådant allmänt avdrag minskar ett överskott i inkomstslaget tjänst (1 kap. 5 § IL). Avdraget får uppgå till högst 100 000 kr för vart och ett av startåret och de fyra följande beskattningsåren.

Kapitalförluster till följd av stöld eller rån är omedelbart avdragsgilla, när det gäller förlust av kontanter dock med begränsningen att avdraget inte får göras med större belopp än vad som motsvarar normalt innehav av kontanter i näringsverksamheten, om det inte finns särskilda skäl (16 kap. 20 § IL).

Motionerna

I motion Sk445 yrkandena 1 och 2 av Anders Larsson och Jörgen Johansson (c) föreslås ändringar i skattereglerna för enskild firma och handelsbolag som möjliggör att ägarens egna uttag skall kunna beskattas löpande som vanlig lön och att företagets resultatbeskattning anpassas till detta. Enligt motionen kan gällande regler om beskattning av resultat medföra att det uppstår väsentliga skatteskulder som kan vara svåra att klara av i samband med att ett företag avyttras. För att komma till rätta med denna problematik bör därför beskattning av uttag hanteras analogt med den som gäller för löneanställda, dvs. att källskatt och arbetsgivaravgifter betalas vid uttagstillfället. I anslutning till att en sådan ändring övervägs behöver även anpassningar av företagets beskattning ses över, anser motionärerna.

Enligt motion Sk450 yrkande 5 av Ingegerd Saarinen m.fl. (mp) vill många företagare jobba några år och spara sina pengar för att senare, när de fått en stabilare kundbas, kunna göra större investeringar. I motionen yrkas att det skall utredas om det är möjligt att fondera hela årsvinsten under de första fem årens verksamhet.

Enligt motion Sk463 av Jörgen Johansson och Roger Tiefensee (c) bör det ske en översyn av möjligheterna att stärka små och medelstora företags förmåga att driva näringsverksamhet efter rån och överfall genom att låta dem "skapa sitt eget försäkringsbolag" med hjälp av utvidgade avsättningsmöjligheter till periodiseringsfond. Motionärerna anser att dagens regler med en avsättningsnivå om 30 % före skatt och sex års löptid för periodiseringsfond inte är tillräckliga för att en näringsidkare skall kunna skapa en ekonomisk säkerhet för rån, överfall och skada av obeskattade medel.

I motion Sk487 av Kurt Kvarnström och Anneli Särnblad (s) begärs en översyn av periodiseringsreglerna för enskilda firmor och handelsbolag i syfte att komma till rätta med de likviditetsproblem som uppstår för näringsidkare som förbrukat obeskattade medel. Motionärerna förordar förändringar i reglerna om periodiseringsfond, redovisning av mervärdesskatt och F-skatt som kan motverka att medel som egentligen borde sparas för framtida skatteinbetalningar "tas ut" och används privat. För t.ex. periodiseringsfonder skulle enligt motionen efter mönster av skogs- och upphovsmannakontona kunna övervägas att ställa krav på inbetalning på ett särskilt konto.

Enligt motion Sk510 av Göran Norlander och Kerstin Kristiansson Karlstedt (s) kan kostnader för utveckling av produkter vara mycket hög, och en utveckling kan av detta skäl helt utebli. Ett sätt att lösa de små företagens problem med utvecklingskostnader skulle enligt motionen kunna vara att medel motsvarande några procent av omsättningen under två år fick avsättas i någon form av fond som får användas vid utveckling av nya produkter.

I sin motion om idrottspolitik, Kr375 yrkande 10, efterlyser Lennart Kollmats m.fl. (fp) enklare regler och tydliga och bättre periodiseringsmöjligheter för småföretag. Enligt motionärerna skulle sådana generella åtgärder t.ex. ge många elitidrottare möjligheter att stanna i Sverige utan att det behöver införas särskilda regler i form av idrottskonto och liknande.

Enligt motion N243 yrkande 7 av Anita Brodén och Runar Patriksson (fp) bör småföretagare precis som med skogskontosystemet kunna få rätt till uppskjuten beskattning av vinsten i fem år för att själva kunna stärka sitt kapital utan behov av lån.

I motion N306 yrkande 3 vill Mia Franzén (fp) se över de ekonomiska villkoren för nyföretagande i syfte att underlätta att växla från bidragsberoende till egen försörjning.

Utskottets ställningstagande

I ett tidigare betänkande (bet. 2003/04:SkU21) har utskottet lämnat en närmare redovisning av de förändringar med sikte på småföretagandet som genomförts under senare år och vilka överväganden som legat till grund för ställningstagandena kring de åtgärder som valts. När det gäller reserveringsmöjligheterna har dessa bedömts vara av särskilt värde för den kategori företag som har svårigheter eller begränsade möjligheter att få externt riskkapital. Detta har i särskilt hög grad ansetts gälla för enskilda näringsidkare och fysiska personer som är delägare i handelsbolag samt generellt för nystartade företag, och utgjort motiv för att taket för avsättningar till periodiseringsfond för några år sedan höjdes till 25 % generellt och till 30 % för fysiska personers inkomst av näringsverksamhet. För att göra periodiseringsfondssystemet mer attraktivt för företagen förlängdes dessutom tidsperioden för att återföra avdraget till beskattning från fem till sex år. Enskild näringsverksamhet och delägare i handelsbolag som är fysiska personer omfattas inte heller av den räntebeläggning av periodiseringsfonderna som genomfördes för något år sedan.

Utskottet anser att de avvägningar som har gjorts i samband med utformningen av gällande periodiseringsregler för småföretag inte bör ändras. Periodiseringsfondssystemet bör därför varken skärpas genom insättningskrav eller byggas ut till att omfatta helt nya ändamål i enlighet med vad motionärerna föreslår. Den i en av motionerna väckta frågan om hur inkomster och uttag ur enskild näringsverksamhet och handelsbolag bör beskattas har en koppling till tidigare tankar av bl.a. Förenklingsutredningen om att göra handelsbolag till skattesubjekt (SOU 2002:35). Remissinstanserna var övervägande negativa till utredningens förslag, och det har därför inte varit aktuellt att genomföra några ändringar med en sådan inriktning (se prop. 2003/04:100 s. 37).

Vid tidigare behandling av motionsförslag syftande till mer långtgående skatteuppskov i samband med nystart av företag har utskottet särskilt framhållit de svårigheter för företaget som kan uppkomma när ett skatteuppskov väl upphör och skatten skall börja betalas. Ett annat problem är att det för redan etablerade företag kan vara svårt att bedriva verksamhet i konkurrens med annan nystartad, skattegynnad verksamhet. Redan gällande regler innebär en generösare behandling av nystartad enskild näringsverksamhet genom en viss mindre uppskovsmöjlighet och möjligheten att kvitta förluster mot inkomst av tjänst under de fem första åren. Kvittningsmöjligheten är för närvarande föremål för en uppföljning inom skatteutskottet. Uppföljningen bör kunna öka kunskapen om hur dessa regler används och vilken betydelse de har för nystartade företag och deras redan etablerade konkurrenter. Denna kunskap kan även komma att belysa problematiken kring särregler för nystartade företag från mera allmänna utgångspunkter. Utskottet är inte berett att överväga utvidgningar i gällande regler i enlighet med de förslag som finns i några av motionerna.

I fråga om regelförenklingar har utskottet tidigare i betänkandet nämnt det förenklingsarbete som pågår. Vad gäller skatteregler som har betydelse för idrottsutövare får utskottet erinra om att en kommitté ser över bestämmelserna om inkomstbeskattning av idrottslig verksamhet (dir. 2004:92).

Beträffande de frågor som tas upp i motion N306 vill utskottet nämna att regeringen har tillsatt en utredare som skall föreslå åtgärder som underlättar övergången från bidragsberoende till försörjning genom eget arbete (dir. 2005:10).

Sammanfattningsvis avstyrker utskottet de olika ändringar i reserverings- och uppskovsmöjligheterna som föreslås i motionerna.

Etableringskonto, m.m.

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen avslår motionärernas förslag om att införa etableringskonto.

Jämför reservation 8 (kd, c, mp).

Motionerna

I motion Sk450 yrkande 3 vill Ingegerd Saarinen m.fl. (mp) utreda möjligheterna att införa ett etableringskonto för att stödja start av småföretag. Sven Brus m.fl. (kd) föreslår i motion Sf389 yrkande 14 att enskilda personer skall kunna spara skattefritt på ett etableringskonto och fonder för företagsstart. Även i motion N478 yrkande 17 av Maria Larsson m.fl. (kd) efterlyses ett system med etableringskonto för skattefritt sparande till start av eget företag. Enligt motion A309 yrkande 24 av Maud Olofsson m.fl. (c) bör tillgången på riskkapital ökas genom bl.a. ett skattefritt starta-eget-sparande.

Utskottets ställningstagande

Riksdagen avslog i höstas liknande förslag om etableringskonto och starta-eget-sparande i samband med behandlingen av partiernas förslag om inriktningen av skattepolitiken och en inkomstberäkning för 2006 (prop. 2005/06:1, bet. 2005/06:FiU1). I yttrande 2005/06:SkU1y till finansutskottet framhöll skatteutskottet vikten av att skattereglerna inte lägger hinder i vägen för nyföretagande och entreprenörskap och att avkastningen för den som tar risken att starta ett eget företag eller att expandera sin verksamhet är tillräcklig. Särskilda stimulanser i samband med nystart av företag skulle enligt utskottet emellertid inte ge denna effekt utan skulle tvärtom medföra en risk för att livskraftiga företag slås ut i konkurrensen med nystartade och skattegynnade företag, något som inte på sikt kan anses vara förenligt med kravet på stabila och goda regler för företagen.

Utskottet får med hänvisning till skatteutskottets tidigare ställningstagande och riksdagens beslut i höstas ånyo avstyrka dessa motionsförslag.

Utvidgade möjligheter till resultatutjämning i vissa näringar

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen avslår motionärernas förslag om nya resultatutjämningsmöjligheter för rennäring, fruktodling och hyresfastigheter.

Jämför reservation 9 (kd) och särskilt yttrande 2 (mp).

Gällande rätt

Genom 1990 års skattereform ersattes den gamla företagsbeskattningen med ett mer neutralt system med lägre skattesats i kombination med kraftigt beskurna speciella reserveringsmöjligheter. Ett sådant system ansågs ha flera fördelar, bl.a. skulle inlåsningen av kapital minska och mer likvärdiga skattemässiga villkor ges för olika typer av investeringar. Som en konsekvens av denna omläggning av företagsbeskattningen kunde den formella bolagsskattesatsen sänkas från 52 % till 30 % samtidigt som investeringsfonder, fartygsfonder m.fl. reserveringsmöjligheter slopades. I stället infördes en generell reserveringsmöjlighet i form av skatteutjämningsreserv. Avsättningarna kunde baseras antingen på företagets kapital eller på dess lönesumma. För enskilda näringsidkare kunde även viss del av inkomsten beaktas. En fonderingsmöjlighet för att underlätta ersättningsanskaffningar av förstörd egendom behölls. Lagerreglerna ändrades för att motverka uppbyggnad av skattefria reserver. Generösa avskrivningsmöjligheter behölls dock i det nya systemet liksom ett par speciella inkomstutjämningsmöjligheter: skogskonto för fysiska personers skogsbruk och upphovsmannakonto för konstnärliga och litterära verksamheter. En för skogsbruket och frukt- och bärodlingen gemensam särbehandling vid beskattningen, som också behölls, är möjligheten till direktavdrag för utgifter i samband med nyplantering.

En ny avvägning av bolagsskattesatsen, till nuvarande 28 %, gjordes i samband med ändringar i företagsbeskattningen under 1994, vilka innebar bl.a. att skatteutjämningsreserven ersattes med periodiseringsfonder. Avsättningar till periodiseringsfonder baseras endast på resultatet. Från och med 2002 års taxering är avsättningsnivån 30 % för enskilda näringsidkare och 25 % av årsinkomsten för andra företag. Återföringstiden har fr.o.m. 2000 års taxering förlängts från fem till sex år. Uppkommer det förluster under den tiden kan fonderna upplösas och konstruktionen medger därmed en möjlighet till inkomstutjämning och att förluster som uppkommer skattemässigt kan kvittas mot tidigare års vinster.

Skatteutskottet har vid tidigare behandling av yrkanden på företagsbeskattningens område framhållit vikten av att upprätthålla de principer som företagsbeskattningen vilar på. Reserveringsmöjligheterna får inte utformas så att det blir svårt att behålla en låg skattesats. Det är inte heller förenligt med dessa principer att utöka reserverings- eller avdragsmöjligheterna endast för att tillgodose vissa branscher, yrkeskategorier eller andra intressen.

Motionerna

I motion Sk333 av Birgitta Carlsson och Håkan Larsson (c) föreslås att det skall införas en möjlighet att göra insättningar på renkonto enligt samma princip som för skogskonto för att det skall vara möjligt för renägare att skattemässigt utjämna inkomster över år med olika stor tillväxt i renhjorden.

Enligt motion MJ445 yrkande 3 av Dan Kihlström m.fl. (kd) bör det införas ett system för inkomstutjämning för fruktodlingsföretag för att möjliggöra en utjämning av skillnader i inkomster mellan år till följd av kraftiga variationer i skördeutfallet. Motionärerna hänvisar till de möjligheter till resultatutjämning som finns för skogsbruket och anför att fruktodlingen i likhet med skogsbruket periodvis kräver stora nyinvesteringar vid föryngring av odling.

I motion Bo257 yrkande 9 föreslår Lars Ohly m.fl. (v) att som ett led i en sammanhållen bostadspolitik ägare till flerfamiljshus skall ges möjlighet att inrätta skattefria underhållsfonder som skall kunna tas i anspråk i samråd med berörda hyresgäster och Hyresgästföreningen.

Helena Hillar Rosenqvist m.fl. (mp) föreslår i motion Bo333 yrkande 3 att regeringen bör överväga om det kan vara befogat att skapa en möjlighet för bostadsföretag att avsätta en del av vinsten eller överskottet till investeringskonton för att kunna finansiera underhåll med medel som man inte behövt skatta för.

Utskottets ställningstagande

De nya resultatutjämningsmöjligheter som motionärerna vill införa kan naturligtvis framstå som berättigade utifrån de förhållanden som råder inom respektive näring. Enligt utskottets mening måste likväl förslagen bedömas utifrån ett mer övergripande perspektiv på hur skattesystemet bör vara utformat för att fungera effektivt som ett instrument för att finansiera offentliga utgifter och samtidigt vara neutralt mellan olika verksamheter så att det inte påverkar investeringar och allokering av kapital på ett för samhällsekonomin ofördelaktigt sätt.

I det system för beskattning av näringsverksamhet som gällde före 1990 års skattereform fanns ett flertal möjligheter att bilda obeskattade reserver, och vissa näringsidkare hade möjlighet att på ett mer omfattande sätt skattemässigt jämna ut sina inkomster. Det system för beskattning av näringsverksamhet som infördes genom skattereformen byggde på sänkta skattesatser och marginalskatter med en generöst utformad allmän reserveringsmöjlighet, numera i form av periodiseringsfond, och kraftigt inskränkta reserveringsmöjligheter i övrigt. Särskilda skäl ansågs föreligga för att behålla de redan befintliga systemen med skogskonto och upphovsmannakonto. De ändrades dock för att inte ge förmåner utöver möjligheten att utjämna inkomster.

Motionsyrkanden om renkonto, fruktodlingskonto och underhållsfonder avslogs av riksdagen förra våren med hänvisning till principerna bakom skattereformen (bet. 2004/05:SkU20). Utskottet anser fortfarande att det är viktigt att slå vakt om dessa grundläggande principer. Att öppna nya resultatutjämningsmöjligheter för att ge vissa näringar eller företagstyper skatteförmånligare regler för att de skall klara av att driva verksamheter under förutsättningar som får anses normala för dessa näringsverksamheter kommer i konflikt med dessa principer och kan ifrågasättas som inslag i en marknadsekonomi. I sammanhanget måste också vägas in att även förmånligare skatteregler till vissa näringar kan komma i konflikt med statsstödsreglerna inom EU. Utskottet avstyrker motionerna.

Vissa kontantbranscher

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen avslår motionärernas förslag om schablonbeskattning med hänvisning till pågående arbete.

Jämför reservationerna 10 (kd) och 11 (v).

Motionerna

I motionerna N480 yrkande 24 av Göran Hägglund m.fl. (kd), Fi319 yrkande 7 av Per Landgren m.fl. (kd), Sk527 yrkande 1 av Annelie Enochson m.fl. (kd) och N478 yrkande 9 av Maria Larsson m.fl. (kd) föreslås att ett system med schabloniserad beskattning prövas inom vissa tjänstebranscher enligt ett par modeller i olika regioner. Enligt motion Sk426 av Marie Engström m.fl. (v) bör schablonbeskattning införas, i ett första steg som ett försök i en eller flera kontantbranscher. I motion Sk449 av Börje Vestlund (s) förordas ett system för schablonbeskattning av restauranger.

Utskottets ställningstagande

Någon form av schablonbeskattning av företag i vissa branscher har tidigare utretts av den s.k. Branschsaneringsutredningen (SOU 1996:172 och 1997:111) och inom Skatteverket. De förslag och rapporter som har lagts fram och den remissbehandling som skett av dessa har emellertid uppdagat ett stort antal problem med en sådan beskattningsform.

Bärande tankar bakom förslagen till schablonbeskattning är att försöka åstadkomma ett rättvisande skatteuttag och att minska omfattningen av skattefusk och svartarbete. Finansdepartementet tillsatte därför i juni 2004 en arbetsgrupp med uppgift att se över möjligheterna för vissa branscher att använda schabloniserade inslag som komplement till nuvarande skatteregler och att utforma förslag till lagtext.

Arbetsgruppen har redovisat resultatet av sitt arbete i promemorian Ds 2005:28 Skattefusk, effektivitet och rättvisa - utökad skattekontroll och diskussioner rörande schabloniserade inslag i beskattningen. Enligt promemorian var ett system för schabloniserade inslag vid beskattningen ursprungligen tänkt att utgöra arbetsgruppens förslag utifrån det uppdrag som arbetsgruppen hade fått. Till följd av bl.a. risken för anpassningseffekter och det därpå följande osäkra ekonomiska utfallet av ett sådant system har arbetsgruppen emellertid valt att inte lägga fram ett förslag om schablonbeskattning. I stället har arbetsgruppen lämnat ett exempel på hur ett system med schabloniserade inslag vid beskattningen skulle kunna utformas. Det förslag arbetsgruppen har lagt fram gäller förbättrade kontrollmöjligheter avseende restaurang-, frisör- och taxibranschen.

Arbetsgruppens förslag har remissbehandlats. Av finansplanen i budgetpropositionen för 2006 (prop. 2005/06:1, volym 1, s. 150) framgår att regeringen avser att presentera ett förslag med anledning av promemorian under 2006. En lagrådsremiss beslutades av regeringen den 9 februari 2006. Utskottet anser att riksdagen bör invänta regeringens förslag och avstyrker följaktligen motionerna.

Kvittning av underskott i näringsverksamhet mot inkomst av tjänst

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen avslår motionärernas förslag om ändringar i reglerna om kvittning av underskott i näringsverksamhet mot inkomst av tjänst.

Jämför reservation 12 (kd).

Gällande rätt

I IL finns regler som medger att underskott som inte kan dras av i näringsverksamhet i viss omfattning i stället kan kvittas mot inkomster i inkomstslaget tjänst. Enligt huvudregeln får den som startar en ny näringsverksamhet under fem år fr.o.m. startåret avdrag för underskott i näringsverksamheten som ett allmänt avdrag (62 kap. 3 § IL). Ett sådant allmänt avdrag minskar ett överskott i inkomstslaget tjänst (1 kap. 5 § IL). Avdraget får uppgå till högst 100 000 kr för vart och ett av startåret och de fyra följande beskattningsåren.

Särskilt förmånliga kvittningsbestämmelser finns för näringsverksamhet som uteslutande, eller så gott som uteslutande, avser litterär, konstnärlig eller liknande verksamhet (62 kap. 4 § IL). I dessa fall får allmänt avdrag göras för underskott utan ovan nämnda tidsmässiga och beloppsmässiga begränsningar. En förutsättning är dock att kulturarbetaren under de senaste fyra åren haft inte obetydliga intäkter av verksamheten. I den bedömningen skall även tjänsteinkomster räknas med.

Motionen

I motion N479 yrkande 5 föreslår Lars Lindén m.fl. (kd) att det införs en möjlighet till kvittning av förluster på exempelvis 50 000 kr per år i näringsverksamhet mot intäkt av tjänst.

Utskottets ställningstagande

Skatteutskottet har tidigare avstyrkt motionsförslag om förändringar i de nuvarande kvittningsreglerna. Utskottet avstyrker även det nu ifrågavarande motionsyrkandet.

I sammanhanget skall nämnas att utskottet har påbörjat en uppföljning av den kvittningsregel som gäller för nystartad verksamhet. Syftet är att undersöka vilken betydelse kvittningsregeln har för berörda verksamheter och för Skatteverkets arbete.

Skogsbeskattning

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen avslår motionärernas förslag om ändringar i reglerna för beskattning av skogsintäkter med hänvisning till pågående arbete.

Jämför reservation 13 (m, fp, kd, c) och särskilt yttrande 3 (mp).

Gällande rätt

Allmänt

Beskattningen av skogsbruk inordnades vid 1990 års skattereform i den reformerade företagsbeskattningen. Ett antal särskilda skatteregler behölls, vilka i väsentliga delar finns samlade i 21 kap. IL. Reglerna innebär till viss del en skattemässigt gynnande särbehandling i förhållande till annan näringsverksamhet, t.ex. en omedelbar avdragsrätt för anläggning av skog och diken. För fysiska personers skogsintäkter finns även ett system för inkomstutjämning genom insättning av skogsintäkter på skogskonto och skogsskadekonto. Detta system kan bidra till att utjämna skillnader i marginalskatt mellan olika år. Skogsavdrag är en för skogsbruket särskild schablonregel som skall tillgodose intresset av att skogsägaren inte omedelbart skall beskattas för den del av intäkterna från skogen som kan jämställas med ett kapitaluttag, utan bara för den del som kan hänföras till en löpande avkastning av skogen.

Genom en lagändring våren 2003 infördes ett direktavdrag för lantmäterikostnader i samband med omarrondering (prop. 2002/03:79, bet. 2002/03:SkU17). Syftet med direktavdraget var uttryckligen att stimulera till omarronderingar som bidrar till att mer rationella brukningsenheter skapas inom ägosplittrade områden där fastigheterna har många små och utspridda skiften.

Riksdagen behandlade förra våren två propositioner med förslag i syfte att motverka s.k. exploaterande förvärv av skogsmark. Det gäller ändringar i skogsvårds- och jordförvärvslagstiftningen. Lagändringarna har trätt i kraft den 1 juli 2005 (prop. 2004/05:53 och 2004/05: 58).

Skogskonto och skogsskadekonto

Avdrag för insättning på skogskonto och skogsskadekonto får ske med sammanlagt högst 60 % av skogsintäkten på grund av upplåtelse av avverkningsrätt och 40 % av skogsintäkten på grund av avyttring eller uttag av skogsprodukter. Om stormfällning, brand, insektsangrepp eller någon liknande händelse medför att en betydande del av skogen bör avverkas i förtid får en större andel av skogsintäkten, 80 % respektive 50 % sättas in på skogskontot med avdragsrätt. Insättningsnivåerna tillämpas även i fråga om försäkringsersättningar. Insättning skall ske med minst 5 000 kr på skogskonto och 50 000 kr på skogsskadekonto. Avdrag får inte göras med så högt belopp att det uppkommer ett underskott i näringsverksamheten.

Den förhöjda insättningsnivån vid skogsskador infördes permanent fr.o.m. 1979 års taxering och motiverades främst av en allvarlig ökning av omfattande insektsangrepp som medförde tidigarelagda avverkningar (prop. 1978/79:81, bet. 1978/79:SkU28). Tidigare hade denna insättningsnivå tillämpats under olika år i samband med stormskador med stöd av tillfälliga regler. Det särskilda skogsskadekontot infördes fr.o.m. 1983 års taxering (prop. 1981/82:182, bet. 1981/82:SkU68). Ett villkor för användning av skogsskadekonto är att skadorna är så stora att mer än en tredjedel av skogen bör avverkas i förtid och att den huvudsakliga delen av beskattningsårets skogsintäkter kommer från sådan avverkning.

Insättningsnivåerna har under vissa perioder även varit högre för att stimulera intresset för avverkningar. Taxeringsåret 1983 medgavs uppskov med hela köpeskillingen för avverkningsrätter och med 75 % av köpeskillingen för leveransvirke m.m. Senast vid 1987-1989 års taxeringar gällde nivåerna 90 % respektive 70 %.

Medel får stå kvar under längst 10 år på skogskonto och 20 år på skogsskadekonto. Om uttag inte sker under denna tid beskattas endast ränta som gottskrivs kontot med 15 % källskatt som banken är skyldig att innehålla. Uttag från kontot och belopp som utbetalas när kontots löptid har gått ut skall tas upp som intäkt i näringsverksamheten.

Belopp som skall tas upp till beskattning ingår i det överskott av näringsverksamheten som kan läggas till grund för avsättning till periodiseringsfond under ytterligare sex år. För enskilda näringsidkare är avsättningsnivån 30 % av ett justerat positivt resultat av näringsverksamheten. Enskilda näringsidkare är undantagna från den räntebeläggning av periodiseringsfonderna som riksdagen beslutade hösten 2004.

När en lantbruksenhet byter ägare genom arv eller bodelning skall medlen på kontona tas upp som intäkt i inkomstslaget näringsverksamhet om fastigheten utgjorde den övervägande delen (mer än 50 %) av näringsverksamheten. En försäljning av lantbruksenheten innebär däremot inte att kontona skall tas upp till beskattning i förtid om inte också dessa medel överlåts eller pantsätts. Det sistnämnda gäller även vid gåva. Liksom för annan enskild näringsverksamhet gäller att den som genom arv, testamente, gåva eller bodelning övertar hela eller delar av ett skogsbruk kan i motsvarande utsträckning också överta överlåtarens periodiseringsfonder, expansionsfond samt sparad räntefördelning. Sparade fördelningsbelopp får användas vid återföring av periodiseringsfonder och expansionsfonder när den enskilda näringsverksamheten upphör. Under vissa förutsättningar kan avsättningar till expansionsfond göras även under det år verksamheten helt eller delvis förs över till någon annan.

Skogsavdrag

Rätten till skogsavdrag är knuten dels till skogens och skogsmarkens anskaffningsvärde, dels till intäkterna i skogsbruket. Det sammanlagda avdragsbeloppet (avdragsutrymmet) är för fysiska personer begränsat till hälften av anskaffningsvärdet och för juridiska personer en fjärdedel av samma belopp. Vidare är avdragsnivån under visst beskattningsår bestämd till 50 % av den avdragsgrundande intäkten.

Avdragsutrymmet för skogsavdrag kan utökas genom att skogsägaren köper till skogsmark. Vid s.k. rationaliseringsförvärv höjs avdragsnivån för skogsavdrag till 100 % under viss tid (vid taxeringen för det beskattningsår under vilket fastigheten har förvärvats och de fem därpå följande beskattningsåren). Avdragsutrymmet är dock i princip detsamma som vid vanliga fastighetsförvärv. Rationaliseringsförvärv behandlas dock mer förmånligt även genom att anskaffningsvärdet har en annan innebörd i dessa fall. Kostnader för t.ex. lagfart och fastighetsbildning inräknas då i anskaffningsvärdet.

Vid försäljning av ett skogsbruk skall gjorda skogsavdrag återföras till beskattning som intäkt av näringsverksamhet (26 kap. 2 § IL).

Motionerna

Flera motioner gäller olika ändringar i reglerna för beskattning av skogsintäkter.

Eskil Erlandsson och Jan Andersson (c) föreslår i motion Sk425 ett särskilt stormavdrag vid 2006-2008 års taxeringar för belopp utöver en gräns av 3 årsavverkningar. De vill vidare utvidga utrymmet för skogsavdrag till att avse hela anskaffningsvärdet och att hela skogsintäkten skall vara avdragsgrundande, dock utan att de samlade effekterna av stormavdrag och skogsavdrag leder till underskott i näringsverksamhet. Insättning på skogsskadekonto skall enligt motionen kunna göras utan särskild prövning, och insättningsnivån bör höjas från 80 % vid upplåtelse av avverkningsrätt till att avse hela intäkten. Skogskontots omloppstid bör vidare höjas från 20 till 30 år, och skogskonton och skogskadekonton skall inte behöva upplösas vid arv eller vid bodelning. De skall också kunna pantsättas som säkerhet för lån. Medel på skogskonto skall enligt förslaget även kunna placeras i t.ex. aktier, fonder och värdepapper.

Enligt motion 2004/05:MJ5 av Lars Leijonborg m.fl. (fp) är det angeläget att villkoren förbättras vad gäller skogsskadekontot så att en utjämning sker på 40 år. På detta sätt blir det lättare att driva skogsbruk vidare under lång tid och att planera för att nästa generation skall kunna ta över (yrkande 27). Det kan bli nödvändigt att se över reglerna för skogsskadekonto och eventuellt också skogskonto i samband med generationsskifte (yrkande 28).

Göran Hägglund m.fl. (kd) vill i motion 2004/05:MJ6 yrkande 11 slopa begränsningen av hur stor del av intäkterna från avverkning av stormfälld skog som kan sättas in på skogskonto eller skogsskadekonto, förlänga omloppstiden på skogsskadekonto från 20 till 40 år, sänka nedre beloppsgränsen för avsättning till skogsskadekontot till 20 000 kr och medge skattefrihet för behållningen på skogsskadekontot vid försäljning och arvskifte. Motionärerna vill också i yrkande 13 utreda ett tillfälligt stormskogsavdrag som möjliggör att skatt på virkeslikvider och försäkringsersättningar kan skjutas upp till dess att fastigheten säljs. Skatt bör då endast betalas på vinsten om fastigheten säljs till ett högre pris än vad köparen en gång betalat.

Enligt motion 2004/05:MJ7 yrkande 6 av Fredrik Reinfeldt m.fl. (m) behöver reglerna för skogsskadekonto ses över och göras förmånligare, åtminstone för dem som drabbats värst av stormskador. Procentandelen av intäkten kan behöva ökas och tiden då kontot får utnyttjas utökas från dagens tjugo år. Det måste klargöras att försäkringsersättningar som betalas ut med anledning av stormskador kan sättas in på skogsskadekonto om villkoren i övrigt är uppfyllda. Skogsskadekontot bör vara en del av fastigheten så att behållningen inte måste skattas bort vid försäljning eller vid arvskifte. Vid överlåtelse övertar den nye ägaren skogsskadekontot med de villkor som gällde för överlåtaren.

Enligt motion 2004/05:MJ8 i denna del av Maud Olofsson m.fl. (c) behövs förbättrade möjligheter till avsättning av de ekonomiska medel som frigörs genom avverkningen av stormskadad skog, t.ex. genom ett förbättrat skogsskadekonto där hela intäkten kan sättas in.

I motion 2004/05:MJ9 yrkande 17 av Peter Eriksson m.fl. (mp) bör möjligheten att ändra i reglerna för skogsavdrag och skogsskadekonto beaktas, t.ex. ett speciellt skogsavdrag för hårt drabbade småskogsbrukare vid extremt stora skador och höjd insättningsnivå och förlängd löptid för skogsskadekontot.

Åsa Domeij m.fl. (mp) föreslår i motionerna 2004/05:MJ434 yrkande 48 och 2005/06:MJ449 yrkande 57 ett slopande av särreglerna vid rationaliseringsförvärv, vilka gynnar sammanläggning till stora enheter. Enligt den förstnämnda motionen bör - mot bakgrund av att enligt motionen utredningar har visat att skogsavdragen bidrar till dyra skogsfastigheter - lagstiftningen gällande överlåtelser av skogsmark ändras i syfte att främja småskaligt, långsiktigt ägande och brukande (yrkande 48) och det bör göras en översyn av beskattningen vid virkesförsäljning i syfte att göra den rättvisare och mer jämställd med övrig näringsverksamhet (yrkande 50).

Björn von der Esch m.fl. (kd) vill i motion MJ595 införa en möjlighet till överföring av skogskonto och skogsskadekonto mellan generationer genom arv och gåva utan inkomstskattekonsekvenser (yrkande 2) och en möjlighet att göra avsättning till ersättningsfond för mark även för virkeslikvider (yrkande 3).

Utskottets ställningstagande

Beskattningen av skogsintäkter styrs av ett regelsystem som har sina rötter i ett äldre skattesystem. Den lämnades i stora delar oförändrad vid den reformering av företagsbeskattningen i övrigt som 1990 års skattereform innebar. Regelsystemet innehåller flera särregler, bl.a. i form av särskilda regler för inkomstutjämning och för att avgränsa avkastning av skogen mot kapitaluttag, vilka har behållits vid sidan av de nya möjligheter till resultatutjämning m.m. som infördes genom skattereformen.

Skogskontosystemet har utformats under intryck av vid olika tillfällen uppkomna stormskador på skog och därpå följande risk för omfattande insektsangrepp. Som skäl för att behålla systemet med skogskonto och skogsskadekonto anfördes vid 1990 års skattereform de speciella förutsättningar som gäller för skogsbruket.

De flesta av motionsyrkandena har väckts mot bakgrund av den storm som under natten den 8 och 9 januari 2005 orsakade stora skador på skog i södra Sverige, till största delen i Götaland. Till en del gäller förslagen utvidgade tillfälliga avdragsmöjligheter, men det finns också förslag om permanent utvidgade regler för insättning av medel på skogskonto och att dessa skall kunna pantsättas och placeras i värdepapper, utvidgade överföringsmöjligheter av skogskontomedel till att omfatta arv, slopade särregler för rationaliseringsförvärv, översyn av beskattningen av virkeslikvider, m.m.

Den storm som drabbade Sverige 2005 har följts upp med en rad insatser för att mildra dess ekonomiska effekter för drabbade skogsägare och det framtida skogsbruket. Tillsammans representerar dessa åtgärder ett omfattande tillfälligt statsstöd till skogsbruket som måste föregås av ett EU-godkännande. Ett av dessa stöd godkändes av kommissionen den 7 december 2005. Detta gällde ett direktstöd i form av en skattereduktion vid 2006-2008 års taxeringar med 50 kr för varje kubikmeter fast mått under bark av den stormfällda skogen som avyttras och forslas ut ur skogen. Den lagstiftning som behövdes för direktstödet antogs av riksdagen den 15 december 2005 samtidigt med lagstiftning om viss skattebefrielse för drivmedel till skogsmaskiner i Götaland från den 9 januari 2005 till den 31 december 2006 (prop. 2005/06:44, bet. 2005/06:SkU14, rskr. 2005/06:118, SFS 2005:1137, 1140 och 1189). Ytterligare några stöd som måste få kommissionens godkännande gäller stöd för lagring av stormfällt virke, slopade ban- och farledsavgifter och återbeskogningsstöd. Medel skall också anslås för att reparera skogsbilvägar och körskador i naturen. Tillsammans motsvarar dessa direkta stödåtgärder ca 3,2 miljarder kronor.

Skatteutskottet har tidigare beslutat att följa upp och utvärdera skogsbeskattningen. Ett huvudsyfte med uppföljningen är att fördjupa kunskaperna om hur den nuvarande skogsbeskattningen fungerar utifrån den neutralitetsprincip som 1990 års skattereform vilar på. Samma frågor som finns i flera av motionerna har även aktualiserats i Finansdepartementet och bereds där.

De förslag om olika tillfälliga eller permanenta förändringar i företagsbeskattningen med anledning av stormskador som finns i flera av motionerna måste bedömas med beaktande av de omfattande olika direktstöd som börjat utgå till drabbade fastighetsägare. Därutöver måste rimligheten av förändringar i skattereglerna utöver den redan beslutade skattereduktionen, särskilt när det gäller permanenta regeländringar, bedömas mot bakgrund av att skogsbruket redan är föremål för ett antal särregler.

Mot denna bakgrund avstyrker utskottet motionsyrkandena.

Ersättningar för naturvårdsavtal

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen avslår motionärernas förslag om ändringar i reglerna för beskattning av naturvårdsavtal med hänvisning till utskottets tidigare uttalande i frågan.

Jämför särskilt yttrande 4 (mp).

Gällande rätt

Naturvårdsavtal är ett tidsbegränsat civilrättsligt avtal som tecknas mellan staten genom skogsvårdsstyrelsen och en skogsägare i syfte att bevara och utveckla ett områdes naturvärden. Enligt 7 kap. 3 § jordabalken skall vad som överenskommits genom ett naturvårdsavtal anses som en nyttjanderätt. För att syftet med naturvårdsavtalen skall kunna uppnås ingås dessa för lång tid, vanligtvis 50 år. Avtalen förutsätter oftast att markägaren avstår från viss avverkning.

Engångsersättning för upplåtelse av nyttjanderätt eller servitutsrätt till skogsbruk är skattepliktig inkomst av näringsverksamhet, om upplåtelsen avser begränsad tid men inte om den avser obegränsad tid. Ersättning för allframtidsupplåtelse likställs med en fastighetsavyttring och beskattas enligt kapitalvinstreglerna.

Den ekonomiska ersättning som utgår till markägaren i samband med tecknandet av ett naturvårdsavtal har snarare karaktären av ett stimulansbidrag än en ekonomisk ersättning för förlorade virkesvärden. Ersättningen motsvarar inte skogsägarens intäktsbortfall eller kostnad och kan inte sättas in på skogskonto.

Motionerna

I motionerna 2004/05:MJ434 yrkande 51 av Åsa Domeij m.fl. (mp) och 2005/06:MJ449 yrkande 59 av Åsa Domeij m.fl. (mp, -) föreslås en ändring i lagstiftningen så att kapitalvinstbeskattning inte skall ske av intrångsersättningar eller köpeskillingar i samband med områdesskydd.

Utskottets ställningstagande

Frågan om den skattemässiga behandlingen av engångsersättningar i samband med naturvårdsavtal behandlades våren 2003 i ett ärende som i huvudsak gällde direktavdrag för lantmäteriförrättningsutgifter vid omarrondering (prop. 2002/03:79, bet. 2002/03:SkU17). Propositionen var ett svar på en tidigare beställning från skatteutskottet med begäran att regeringen skulle pröva om skogskonto skulle få användas för att jämna ut beskattningen av inkomster från naturvårdsavtal. Med hänvisning till en dom i Regeringsrätten som meddelats efter riksdagens begäran ansåg regeringen emellertid att det knappast var angeläget att införa en möjlighet att använda skogskontot för ersättningen. Domen innebar att en engångsersättning med anledning av ett nyttjanderättsavtal skulle fördelas över flera år. Samma princip antogs vara tillämplig på naturvårdsavtal. Utskottet delade regeringens bedömning, men ansåg också att regeringen borde följa upp rättspraxis på området och återkomma till riksdagen om det skulle behövas. Utskottet utgick från att regeringen skulle uppmärksamma detta utan något särskilt tillkännagivande från riksdagens sida. Utskottet förutsätter att regeringen fortsätter att följa utvecklingen i praxis och vid lämpligt tillfälle återkommer om så skulle behövas. Utskottet avstyrker därför motionsyrkandena.

Kommunal beskattning av skogsinkomster

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen avslår motionsyrkandet att utboägd skog skall beskattas i kommunen där skogen finns och inte där ägaren är bosatt.

Motionen

I motion N382 yrkande 3 av Håkan Larsson m.fl. (c) föreslås att inkomster från utboägd skog skall beskattas i den kommun där skogen finns och inte där ägaren är bosatt.

Utskottets ställningstagande

Utskottet har vid upprepade tillfällen, senast förra våren i betänkande 2004/05:SkU20, avstyrkt motionärens förslag som skulle innebära ett avsteg från principen att fysiska personers inkomster skall beskattas i hemortskommunen. Det är heller inte aktuellt att återinföra en kommunal beskattning av juridiska personer. Utskottet har hänvisat till att sådana ändringar skulle komma i konflikt med den strävan mot enkelhet som skattereformen bygger på och komplicerar taxeringsarbetet för de skattskyldiga. Utskottet avstyrker ånyo detta förslag.

Stödrättigheter i jordbruket

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen avslår motionärernas förslag om beskattningen i samband med avyttring av stödrättigheter för det frikopplade jordbruksstödet.

Jämför reservation 14 (kd, c).

Bakgrund

EU beslutade år 2004 om en genomgripande jordbruksreform som innebär att i princip samtliga nuvarande direktstöd inom vegetabiliesektorn och animaliestöden skall frikopplas från produktionen. Genomförandet av den nya jordbrukspolitiken har behandlats i en skrivelse till riksdagen våren 2004 (skr. 2003/04:137, bet. 2003/04:MJU22). Enligt den modell som valts för det frikopplade stödet (se närmare budgetprop. 2004/05:1 och prop. 2004/05:33) kan stödrättigheter överlåtas mellan personer som äger eller arrenderar jordbruksmark. Utnyttjandet av stödrättigheter är kopplat till marken. Eftersom det i princip kommer att finnas stödrättigheter motsvarande markarealen bedöms handel med stödrättigheter framför allt komma att ske i samband med försäljning av mark. Det förefaller vidare sannolikt att överlåtelse av stödrättigheter huvudsakligen kommer att ske mellan personer som bedriver jordbruk, antingen på egen fastighet eller på arrenderad mark. Undantagsvis kan dock förekomma att jordbrukare säljer stödrättigheter till en person som inte bedriver jordbruk. Denna person kan därefter sälja stödrättigheter till någon annan person som bedriver jordbruk och som kan utnyttja rättigheterna. Även byteshandel kan ske med stödrättigheter som har olika värden eller är förknippade med olika rättigheter eller skyldigheter.

Stödrättigheter har inte något nominellt värde. Stödrättigheter ger dock rätt till en i förväg fastställd stödutbetalning under vissa villkor. Värdet av en stödrättighet varierar inom och mellan regioner. Marknadsvärdet av stödrättigheten beror bl.a. på det stöd som betalas ut då stödrättigheten utnyttjas. En stödrättighet måste utnyttjas någon gång under tre år.

EU-stöd och nationellt stöd till jordbruket beskattas enligt de regler som gäller för näringsbidrag i 29 kap. IL. Enligt den bedömning som Skatteverket har gjort kommer bildandet av från fastigheten fristående stödrättigheter att leda till att en del av det marknadsvärde på fastigheten som i dagsläget utgörs av kapitaliserade stöd överförs till marknadsvärdet på de nya stödrättigheterna. Värdeöverföringen från fastigheten till de fristående stödrättigheterna kan därför vid en fastighetsförsäljning leda till en högre beskattning jämfört med i dag eftersom stödrättigheten beskattas i inkomstslaget näringsverksamhet och fastigheten i inkomstslaget kapital. För att lindra effekterna av värdeöverföringen har Skatteverket, som utrett frågan på regeringens uppdrag, föreslagit en övergångsregel när stödrättigheter avyttras i samband med en fastighetsförsäljning. Regeln utgör ett undantag från vad som annars föreslås gälla för dessa rättigheter och kan i korthet sägas innebära att ersättningen för stödrättigheten, under vissa förutsättningar, skall beskattas i inkomstslaget kapital i stället för i inkomstslaget näringsverksamhet. Hur stor värdeöverföringen skulle komma att bli har Skatteverket inte kunnat bedöma eftersom det när uppdraget genomfördes inte stod klart hur systemet med stödrättigheter skulle komma att se ut.

Motionen

I motion MJ594 yrkande 7 av Göran Hägglund m.fl. (kd) föreslås att lagstiftning införs som tydligt anger att stödrättigheterna skall beskattas som fast egendom.

Utskottets ställningstagande

Frågan om vilka skatteregler som aktualiseras till följd av omläggningen av jordbruksstödet togs upp hösten 2004 i proposition 2004/05:33 Skatteregler för elcertifikat och utsläppsrättigheter. Regeringen anförde där att den i likhet med övervägande antal remissinstanser anser att frågan om stödrättigheternas beskattning måste utredas ytterligare innan lagstiftning sker. Till dess får stödrättigheterna hanteras inom ramen för befintligt regelverk och eventuella tillämpningsproblem lösas i rättstillämpningen. Utskottet (bet. 2004/05:SkU16) delade regeringens uppfattning. Riksdagen följde utskottet. Med hänvisning till det tidigare ställningstagandet avstyrker utskottet även det nu aktuella motionsyrkandet.

Skatteberäkning vid omarrondering

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen avslår motionsyrkandet om beskattning i samband med omarronderingar.

Jämför reservation 15 (m).

Motionen

I motion Sk207 yrkar Rolf Gunnarsson (m) att det skall klargöras i vilken omfattning kapitalbeskattning skall ske i samband med omarronderingar. Enligt motionen har skogsägare i Dalarna fått olika besked om skattesatsen vid olika tillfällen.

Utskottets ställningstagande

En fastighetsreglering kan leda till att det uppkommer en skattepliktig vinst. Kapitalvinsten skall behandlas enligt de allmänna reglerna för kapitalvinster på näringsfastigheter. I inkomstslaget kapital innebär detta att 90 % av kapitalvinsten tas upp till beskattning (45 kap. 33 § IL), vilket medför att skatten blir 27 % av vinsten (30 % av 90 %).

I dåvarande finansministerns svar på Rolf Gunnarssons fråga 2002/03:622 har anförts att bakgrunden till de besked som lämnats antagligen är den att det på grund av ägosplittringen i Dalarna har varit svårt att få fram de rätta uppgifterna för att beräkna fastigheternas omkostnadsbelopp. För att komma till rätta med detta har skattemyndigheterna använt sig av ett slags schablonregler där omkostnadsbeloppet beräknats som en viss del av köpeskillingen. Naturligtvis skall myndigheterna göra vad de kan för att beräkna omkostnadsbeloppen korrekt. Hur beräkningen skall gå till ansågs i svaret i första hand vara en tillämpningsfråga för Skatteverket och i sista hand kan frågan komma att prövas av de allmänna förvaltningsdomstolarna.

Motionären tog upp samma fråga i en motion som väcktes när riksdagen våren 2003 behandlade propositionen om direktavdrag för lantmäteriavgifter (prop. 2002/03:79, bet. 2002/03:SkU17). Utskottet avstyrkte motionen med hänvisning till finansministerns svar och att det inte hade någon annan uppfattning i frågan. Utskottet hänvisar till detta ställningstagande och avstyrker motionen.

Ideella föreningar och stiftelser

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen avslår motionärernas förslag om ändringar i olika avseenden i skattereglerna för ideella föreningar och stiftelser med hänvisning till pågående arbete.

Jämför reservation 16 (m, fp, kd, c) och särskilt yttrande 5 (v).

Gällande rätt

En stiftelse är skattskyldig bara för inkomst av näringsverksamhet, dock ej kapitalvinster och kapitalförluster, om något av stiftelsens huvudsakliga ändamål består i att främja vård och uppfostran av barn, lämna bidrag för undervisning eller utbildning, bedriva hjälpverksamhet bland behövande, främja vetenskaplig forskning, främja nordiskt samarbete eller stärka Sveriges försvar under samverkan med militär eller annan myndighet. (7 kap. 4 § IL).

Även en allmännyttig ideell förening är skattskyldig bara för inkomst av näringsverksamhet. Förutom att kapitalvinster och kapitalförluster undantas från skattskyldighet finns för föreningen också regler (7 kap. 7 § IL) som innebär undantag för inkomster som till huvudsaklig del kommer från självständig näringsverksamhet som är ett direkt led i främjandet av föreningens allmännyttiga ändamål eller som har annan naturlig anknytning till sådana ändamål eller kommer från verksamhet som av hävd utnyttjas som finansieringskälla för ideellt arbete. Vid en jämförelse med ändamålskravet för stiftelser är ändamålskravet för ideella föreningar mer allmänt formulerat. Föreningen skall ha till huvudsakligt syfte att främja vissa allmännyttiga ändamål, såsom religiösa, välgörande, sociala, politiska, idrottsliga, konstnärliga eller liknande kulturella ändamål (7 kap. 8 § IL).

Ett trettiotal särskilt angivna juridiska personer, däribland stiftelser med viss allmännyttig verksamhet, är skattskyldiga bara för inkomst på grund av innehav av fastighet (7 kap. 17 § IL, den s.k. katalogen).

För både stiftelser och föreningar gäller vidare ett verksamhetskrav som innebär att deras verksamhet uteslutande eller så gott som uteslutande skall tillgodose sitt huvudsakliga ändamål. Ett s.k. fullföljdskrav skall också uppfyllas. Det innebär att stiftelsen eller föreningen, sett över en period av flera år, skall bedriva en verksamhet som skäligen motsvarar avkastningen av stiftelsens respektive föreningens tillgångar. För föreningar gäller dessutom ett öppenhetskrav av innebörd att föreningen inte får vägra någon inträde som medlem, om det inte finns särskilda skäl för det med hänsyn till arten eller omfattningen av föreningens verksamhet eller föreningens syfte eller annat.

Allmännyttiga ideella föreningar som uppfyller villkoren för skattefrihet har enligt 63 kap. 11 § IL rätt till grundavdrag med 15 000 kr om de skall beskattas för skattepliktiga rörelseinkomster.

Motionerna

En översyn av de skatteregler som gäller för ideell verksamhet i olika former har tagits upp i flera motioner. Per Landgren m.fl. (kd) vill i motion Fi321 yrkande 16 att det skatterättsliga läget för allmännyttiga stiftelser skall klarläggas skyndsamt. Ett liknande förslag finns i motion Sk384 av Jörgen Johansson och Rigmor Stenmark (c). Birgitta Carlsson och Kerstin Lundgren (c) förespråkar i motion Sk386 yrkande 2 enklare regelverk och goda villkor för ideella föreningar. Gabriel Romanus m.fl. (fp, m, kd, c) yrkar i motion Sk394 på enklare och mer generösa skatteregler för ideell verksamhet som också undanröjer att annan ideell verksamhet än idrott behandlas mindre förmånligt än idrottsföreningar. Lars U Granberg (s) efterlyser i motion Sk507 skatteregler som inte är oförmånliga för organisationer som hela tiden jobbar med inställningen att vara ideella. Lars Lilja och Carin Lundberg (s) anför i motion Sk517 att olika former av ideell föreningsverksamhet måste ges en likvärdig behandling i skattehänseende. Lars Wegendal m.fl. (s) förordar i motion Sk519 att ändrade skattebestämmelser för det ideella föreningslivet och non-profit-verksamheter övervägs i det långsiktiga arbetet med att stärka det ideella föreningslivet. Kent Olsson m.fl. (m) begär i motion Kr281 yrkande 16 klarare skatteregler för idrottsföreningar. Birgitta Sellén m.fl. (c) anser i motion Kr334 yrkande 18 att skattereglerna inte får försvåra engagemang av och tillgång till ledare och instruktörer. Kenneth Lantz m.fl. (kd) begär i motion Kr373 yrkande 18 en utredning av vilka ändamål som skall innebära skattefrihet och att särskilt pröva om idrottsliga ändamål för en allmännyttig stiftelse skall kunna rymmas inom detta regelverk. Peter Pedersen m.fl. (v) anför i motion Kr380 yrkande 9 att beskattningen inom den allmännyttiga ideella sektorn skall utformas på ett sätt som underlättar och stimulerar ideell verksamhet, ideellt engagemang och ideellt ledarskap så att den ideella sektorn kan bevaras och utvecklas.

Pågående utredning

Regeringen utfärdade den 23 juni 2004 direktiv (dir. 2004:92) till en kommitté som skall se över bestämmelserna om inkomstbeskattning av idrottslig verksamhet (Idrottsskattekommittén). Utredningstiden har genom tilläggsdirektiv förlängts till den 1 mars 2006 (dir. 2005:123).

Kommitténs huvuduppgift är att se över bestämmelserna om inkomstskatt som berör ideella föreningar med idrottsliga ändamål. Syftet skall vara att söka utarbeta ett system för beskattningen som i förhållande till dagens bestämmelser är bättre anpassat till de förutsättningar som gäller för den moderna idrottsrörelsen. I samband därmed skall kommittén överväga om det behövs särskilda skatteregler för den professionella idrotten. Kommittén skall också se över bestämmelserna som reglerar inkomstbeskattningen av idrottsutövare samt domare och andra idrottsfunktionärer. I uppdraget ingår även att överväga om det finns behov av att införa någon form av idrottsmannakonton. I den mån kommittén finner att vissa frågor inte kan lösas bara för ideella föreningar med idrottsliga ändamål, är den oförhindrad att lämna förslag som berör inkomstbeskattningen av ideella föreningar i allmänhet. Utgångspunkten för arbetet skall vara att det skatteprivilegierade området för ideella föreningar inte skall utökas.

I ett lagstiftningsärende som gällde en utvidgning av den s.k. katalogen i 7 kap. 17 § IL (prop. 2003/04:33, bet. 2004/05:SkU11, rskr. 2004/05:61) uttalade riksdagen i ett tillkännagivande att regeringen borde se över de regler som anger omfattningen av skattebefrielse för vissa allmännyttiga stiftelser och andra juridiska personer som bedriver allmännyttig verksamhet. Av budgetpropositionen för 2006 (prop. 2005/06:1, volym 1, s. 131) framgår att regeringen arbetar med att skriva direktiv till en utredning om hur beskattningen av stiftelser som bedriver allmännyttig verksamhet bör utformas.

Utskottets ställningstagande

Utskottet utgår ifrån att de frågor om ideell verksamhet som motionärerna tar upp kommer att få en belysning genom det utrednings- och beredningsarbete som redan pågår i Finansdepartementet. Det finns mot denna bakgrund inte anledning för riksdagen att rikta ett nytt tillkännagivande till regeringen. Utskottet avstyrker därför motionerna men anser att motionsyrkandena i stor utsträckning får anses vara tillgodosedda genom det pågående arbetet och riksdagens tidigare tillkännagivande i frågan.

Svenska kyrkans skattebefrielse

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen avslår förslaget om ett tillkännagivande med anledning av gällande, tidsbegränsade, skattebefrielse för Svenska kyrkans prästlönetillgångar.

Bakgrund

Vid stat-kyrka-reformens ikraftträdande den 1 januari 2000 lämnade Svenska kyrkan den offentliga sektorn. Kommunstatusen för kyrkans församlingar och kyrkliga samfälligheter upphörde och därmed rätten för dem att ta ut församlingsskatt. Efter reformens ikraftträdande omfattas inte heller Svenska kyrkan av de särskilda beskattningsregler som gäller för kommuner och som bl.a. innebär en befrielse från skyldigheten att betala inkomstskatt.

En av utgångspunkterna i riksdagens tidigare principbeslut om ändrade relationer mellan staten och Svenska kyrkan (prop. 1995/96:80, bet. 1995/96:KU12, rskr. 1995/96:84) var att reformen skulle ge olika trossamfund så likartade villkor som möjligt. Genom lagstiftning våren 1998 (prop. 1997/98:116, bet. 1997/98:KU20, rskr. 1997/98:284) infördes en särskild associationsform för trossamfund, s.k. registrerat trossamfund. Svenska kyrkan blev genom reformen ett registrerat trossamfund medan dess församlingar och kyrkliga samfälligheter blev registrerade organisatoriska delar av detta trossamfund.

Stat-kyrka-reformen innebär i fråga om beskattningen bl.a. att Svenska kyrkan och andra registrerade trossamfund omfattas av de skatteregler som gäller för ideella föreningar. De är alltså begränsat skattskyldiga under samma förutsättningar som gäller för ideella föreningar. De särskilda rättssubjekt som avses i 10 § första stycket lagen (1998:1592) om införande av lagen (1998:1591) om Svenska kyrkan (prästlönefastigheter, prästlönetillgångar) är vid 2001-2010 års taxeringar frikallade från skattskyldighet för inkomst och förmögenhet (prop. 1998/99:38, bet. 1998/99:KU18). Den tidsbegränsade skattefriheten var resultatet av en avvägning mellan olika argument för och emot en beskattning av dessa tillgångar. För tiden därefter skulle beskattningen enligt propositionen ses över med utgångspunkt i principbeslutet om stat-kyrka-reformen. Den lagtekniska utformningen skulle i sig inte innebära något ställningstagande till vilka regler som skulle gälla för följande år. En förlängning av undantaget skulle förutsätta ett nytt riksdagsbeslut om förlängning eller modifiering av övergångsregeln.

Motionen

Enligt motion Sk382 av Agneta Ringman (s) är det rimligt att Svenska kyrkan betalar skatt på samma sätt som andra institutioner och företag gör. När skyldigheten att betala skatt snart kommer att aktualiseras kommer frågan om Svenska kyrkans ekonomi att ställas på sin spets, och krav kan komma att resas om fortsatt skattebefrielse. Regeringen bör enligt motionen arbeta efter att Svenska kyrkans skattebefrielse upphör.

Utskottets ställningstagande

Som framgår av utskottets redovisning ovan förutsätter en förlängning eller förändring av gällande skatteundantag för prästlönetillgångarna ett nytt riksdagsbeslut. Något sådant förslag har inte förelagts riksdagen. Motionen innehåller inte heller något förslag om att den gällande tidsbegränsade skattefriheten skall ändras på något sätt. Utskottet anser att riksdagen inte bör dra upp riktlinjer för regeringens arbete genom ett sådant tillkännagivande som föreslås i motionen. Utskottet avstyrker därför motionen.

Företag inom den sociala ekonomin

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen avslår motionärernas förslag om att riksdagen skall uttala sig för en översyn av skattelagstiftningen såvitt avser företag inom den sociala ekonomin.

Motionen

I motion Fi229 yrkande 6 förordar Peter Eriksson m.fl. (mp, -) en översyn i syfte att reformera skattelagstiftningen på ett sätt som bättre tar till vara den sociala ekonomins intressen. Motionärerna anser att dagens skattelagstiftning är mer anpassad till marknadens sedvanliga kommersiella aktörer och att den försvårar för aktörer inom den sociala ekonomin. De vill göra en bred översyn av skatteregler inom flera olika områden: inkomstbeskattning, arbetsgivaravgifter och mervärdesskatt. Vidare bör ett system med negativ skatt i stället för offentliga bidrag kunna utredas i sammanhanget.

Utskottets ställningstagande

Med social ekonomi avses i allmänhet sådana organiserade verksamheter som primärt har samhälleliga ändamål, bygger på demokratiska värderingar och är organisatoriskt fristående från den offentliga sektorn. De har allmännytta eller medlemsnytta, inte vinstintresse, som främsta drivkraft.

En arbetsgrupp med företrädare för olika departement i Regeringskansliet har tagit upp olika folkrörelsefrågor och frågor om social ekonomi. Flera seminarier har hållits inom ramen för ett s.k. folkrörelseforum, bl.a. ett om social ekonomi.

Regeringen kommer att fortsätta arbetet med frågor med anknytning till social ekonomi. Det behövs därför inte ett tillkännagivande från riksdagens sida. Motionen avstyrks följaktligen.

Avkastningsskatt

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen avslår motionärernas förslag om ändringar i underlaget för avkastningsskatten.

Gällande rätt

Skatt enligt lagen (1990:661) om avkastningsskatt på pensionsmedel tas ut på tjänstepensionskapital i försäkringsbolag, tjänstepensionskapital i stiftelser, tjänstepensionsavsättningar i företagens balansräkningar och privat pensionskapital. Avkastningsskatten infördes genom 1990 års skattereform. Av motiveringen (prop. 1989/90:110, s. 484) framgår att avsikten var att minska skillnaderna i beskattningen av privatpersoners direkta sparande och försäkringssparande. Avkastningsskatten för pensionssparande är alltså tänkt att kompensera för att pensionssparandet inte beskattas under sparandetiden.

Skattesatsen för avkastningsskatten på pensionssparande har bestämts till 15 % i stället för den vanliga kapitalskattesatsen 30 %. Ursprungligen var skattesatsen ännu lägre, 10 %, för tjänstepensionssparande. En lägre skattesats än den allmänna kapitalinkomstskattesatsen har motiverats med det sparstimulerande syftet och att pensionssparandet är ett långsiktigt och bundet sparande (prop. 1989/90:110, s. 488).

Skatten beräknas på ett schabloniserat kapitalunderlag. För livförsäkringsföretag utgörs kapitalunderlaget i princip av värdet av tillgångarna vid ingången av beskattningsåret efter avdrag för finansiella skulder vid samma tidpunkt.

Pensionssparande är befriat från förmögenhetsbeskattning. Det är också förmånligt behandlat genom den avdragsrätt som finns för pensionssparande upp till ett halvt basbelopp årligen.

Utredningar

I Skattebasutredningens betänkande Våra skatter? (SOU 2002:47) har föreslagits en höjd avkastningsskatt som en del i en skattereform. Förslaget motiveras med att den halverade avkastningsskattesatsen innebär ett stort skattebortfall, är negativt omfördelande och snedvrider ekonomiska beslut.

Avkastningsskatten skall utredas vidare av den sommaren 2004 tillsatta särskilda utredare som skall göra en översyn av den skattemässiga behandlingen av tjänstepensioner och privat pensionssparande, m.m. Enligt utredarens direktiv (dir. 2004:99) utgör den lägre skattesatsen på avkastningen på pensionssparande den mest betydande subventionen till ett sådant sparande. Tillsammans med skattesatsen för den särskilda löneskatten utgör den därför ett motiv för att omvandla löneinkomster till tjänstepensioner. Mot denna bakgrund skall utredaren överväga om skattesatsen för avkastningsskatten med nuvarande beskattningsunderlag även i fortsättningen bör uppgå till 15 % eller om skattesatsen eller beskattningsunderlaget bör ändras. I sitt arbete med frågan om förändringar av avkastningsskatten skall utredaren beakta den pågående utvecklingen mot en gemensam inre marknad för pensionssparande.

Motionen

I motion Sk256 yrkar Anita Sidén och Anna Lilliehöök (m) att regeringen skall se över avkastningsskatten på pensionssparande i syfte att ändra reglerna så att skatten inte tas ut när pensionskapitalet inte lämnar någon avkastning.

Utskottets ställningstagande

Som utskottet har redovisat ovan skall den schablonmässiga beräkningen av avkastningsskatten medföra en viss neutralitet mellan pensionssparande och annat sparande där avkastningen beskattas under sparandetiden. Att avkastningsskatten utgår även när kapitalet minskat i värde är i princip riktigt. Skatten beräknas då på ett lägre värde, och därigenom tas hänsyn till att värdeförändringen inneburit att kapitalets förmåga att lämna avkastning har minskat.

Eftersom avkastningsskatten utreds finns det enligt utskottets mening inte nu anledning att gå närmare in på skattens konstruktion. Utskottet avstyrker motionen.

Uppskov med beskattning av fysiska personers kapitalvinster, m.m.

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen avslår motionärernas förslag om utvidgade uppskovsregler vid beskattningen av kapitalvinster och att införa riskkapitalavdrag.

Jämför reservationerna 17 (m, fp, kd, c) och 18 (mp).

Gällande rätt

Nuvarande regler om beskattning av kapitalvinst vid avyttring av tillgångar bygger på principen att vinsten tas upp till beskattning det beskattningsår under vilket avyttringen sker. Med avyttring avses försäljning, byte och liknande överlåtelse. Fysiska personers kapitalvinster vid avyttring av aktier eller andra delägarrätter beskattas i inkomstslaget kapital med en statlig skatt på 30 %. Vid avyttring av s.k. kvalificerade andelar i fåmansföretag, dvs. andelar som ägs av en person som själv arbetar i viss omfattning i företaget, beskattas en kapitalvinst i tjänst upp till en viss nivå och därutöver i kapital. Den del av en kapitalvinst som motsvarar sparat utrymme för kapitalbeskattning beskattas därvid med 20 %. Av en vinst vid avyttring av onoterade andelar som inte är kvalificerade tas endast fem sjättedelar upp till beskattning och endast i inkomstslaget kapital, vilket motsvarar en beskattning om 25 % av vinsten. Andelar i oäkta bostadsrättsföreningar beskattas med 30 % och har - i avvaktan på viss ytterligare utredning - kvar den partiella skattefrihet för utdelningar och vinster på onoterade andelar som gällde fram till årsskiftet 2005/06 och som då ersattes med 25 % beskattning på hela vinsten.

Vid överlåtelser av fysiska personers näringsverksamhet ses överlåtelsen som den sista affärshändelsen och vederlaget skall - utom vad avser näringsfastighet som skall beskattas i inkomstslaget kapital - tas upp till beskattning i näringsverksamheten och beskattas som förvärvsinkomst, dvs. enligt tillämplig kommunalskattesats och med statlig inkomstskatt om inkomsten överstiger vissa belopp. Om en näringsfastighet ingår i överlåtelsen beskattas vederlaget i denna del lägre till följd av att endast en del av vinsten är skattepliktig. Skatten blir därmed reducerad till 27 %. Beskattningen av en kapitalvinst vid avyttring av privatbostad blir på motsvarande sätt reducerad till 20 %.

Sammanläggning eller delning av värdepappersfonder föranleder inte omedelbar beskattning av delägarna. Beskattningen skjuts också på framtiden för den som vid andelsbyten i samband med företagsuppköp får aktier eller andelar i det uppköpande företaget som vederlag för aktier i ett uppköpt företag.

De särskilda skatteregler som gäller vid vissa andelsbyten har tillkommit för att strukturaffärer i näringslivet inte skall hindras av den beskattning som normalt skall ske när aktier och andra andelar byter ägare. För att andelsbytesreglerna skall vara tillämpliga måste vissa grundläggande krav vara uppfyllda. En avgränsning som har gjorts är att andelsbytesreglerna endast skall omfatta rena delägarrätter, dvs. aktier och andelar, och inte andra instrument, t.ex. terminer, optioner och konvertibla skuldebrev, som inte innebär en rätt till en del i en juridisk person. Vidare skall andelsbytet ske på marknadsmässiga villkor, och det skall leda till att det företag som byter till sig andra företags andelar får röstmajoritet i det företag vars aktier det byter till sig. Genom lagstiftning hösten 2002 (prop. 2002/03:15, bet. 2002/03:SkU5) utvidgades andelsbytessystemet för att hindra att uppköpta fåmansföretagare i spåren av den kraftiga värdenedgången på IT-aktier skulle - till följd av andelssystemets konstruktion i kombination med skattereglerna i 3:12-systemet - bli tjänsteinkomstbeskattade för vad som i realiteten kunde betraktas som en värdenedgång på de aktier som det uppköpande företaget lämnat i vederlag för fåmansbolagsaktierna. Reglerna gjordes tillbakaverkande så att de omfattar andelsbyten fr.o.m. den 1 januari 1999.

Vid beräkning av vinster på finansiella instrument tillämpas en s.k. genomsnittsmetod. Metoden tillämpades redan före 1990 års skattereform på aktier som innehafts i två år eller längre. Denna innebär att en genomsnittlig anskaffningsutgift beräknas för andelar av samma slag och sort som ingår i innehavet. Under utredningsarbetet inför skattereformen undersöktes ett antal olika metoder för beskattning av kapitalvinster på finansiella instrument, bl.a. olika s.k. saldometoder som i den enklaste versionen skulle innebära full återinvesteringsrätt under året utan att detta utlöser beskattning. Utredningen om reformerad inkomstbeskattning (Rink) föreslog en s.k. portföljmetod, som i princip var en vidareutveckling av en saldometod och som bedömdes kunna innebära effektivare kontroll och enklare kapitalvinstberäkningar. Med hänsyn till en omfattande kritik under remissbehandlingen, bl.a. att beskattning skulle kunna ske av orealiserade kapitalvinster, ansågs en sådan omläggning i kapitalvinstbeskattningen inte vara genomförbar (prop. 1989/90:110, s. 426).

Ett tidsbegränsat riskkapitalavdrag infördes hösten 1995. Avdraget var avsett att gälla till dess problemen kring de små och medelstora företagens kapitalförsörjning kunde få en permanent lösning. Sådana regler infördes hösten 1996 i form av särskilda lättnader vid beskattningen av utdelningar och kapitalvinster på onoterade aktier. Som ett led i reformeringen av beskattningsreglerna för ägare i fåmansföretag hösten 2005 ersattes - med undantag för medlemmar i oäkta bostadsrättsföreningar i avvaktan på ytterligare utredning - lättnadsreglerna med sänkt skatt från 30 % till 25 % på utdelningar och vinster vid försäljning av onoterade andelar (prop. 2005/06:40, bet. 2005/06:SkU10).

Juridiska personers kapitalvinster beskattas i näringsverksamheten med skattesatsen 28 %. Ett betydelsefullt undantag infördes fr.o.m. den 1 juli 2003 då avyttringar av innehav av näringsbetingade andelar skattebefriades (prop. 2002/03:96, bet. 2002/03:SkU14). Aktiebolag och andra juridiska personer kan därför i princip utan skattekonsekvenser avyttra onoterade andelar i andra företag och marknadsnoterade andelar om innehavet motsvarar minst 10 % av röstvärdet i det andra företagets andelar.

Motionerna

I motion Fi319 yrkande 10 begär Per Landgren m.fl. (kd) att regeringen skall återkomma till riksdagen angående de typer av bytesaffärer som inte omfattades av riksdagens beslut 2002 om utvidgade regler för framskjuten beskattning vid andelsbyten.

I motion Sk239 av Anita Sidén och Cecilia Magnusson (m) yrkas att beskattningen av kapitalvinst vid fondbyte skall slopas.

Sten Tolgfors (m) förordar i motion Sk298 att det införs ett riskkapitalavdrag för privatpersoner (yrkande 3) och en möjlighet till uppskov med beskattning av kapitalvinst vid företagsförsäljning om vinsten investeras i ett nytt företag (yrkande 4 i denna del).

Enligt motion Sk367 av Anne-Marie Pålsson och Anne Marie Brodén (m) skall skattereglerna ge andelsägare rätt att byta fond utan skattekonsekvenser.

I motion Sk427 av Viviann Gerdin m.fl. (c, m, fp, kd) bör reglerna tillåta uppskov med beskattning av vinst vid avyttring av företag om vinsten återinvesteras i ett annat onoterat företag. Liknande förslag finns i motionerna T1 yrkande 7 av Sven Bergström m.fl. (c, m, fp, kd) och N433 yrkande 3 av Holger Gustafsson m.fl. (kd, c, fp, m).

Ingegerd Saarinen m.fl. (mp) vill i motion Sk450 utreda möjligheterna till sänkt skatt vid återinvesteringar i nya små onoterade lokala bolag (yrkande 1), uppskjuten skatt för företagare som använder sin egen vinst till investeringar i nya och växande företag (yrkande 2) och hur ett skattesystem kan utformas som gynnar långsiktigt aktieägande (yrkande 4). I en annan motion, N387, föreslår Ingegerd Saarinen och Lotta Hedström (mp) en utredning av förutsättningarna för att fysiska personer som är mantalsskrivna på den lokala orten och äger aktier i onoterade aktiebolag med säte på orten skall kunna få uppskjuten skatt så länge pengarna står inne i företaget (yrkande 1) och av förutsättningarna för att skjuta upp beskattningen av företag och företagare som satsar vinsten från försäljningen av ett bolag i ett lokalt företag så länge pengarna står inne i företaget (yrkande 2).

Ett investeringsavdrag för företag som investerar i nyemitterade onoterade aktier som innehas under en längre tid föreslås i motion N434 yrkande 7 av Fredrik Reinfeldt (m) m.fl. En liknande avdragsrätt (riskkapitalavdrag) för direkta eller indirekta förvärv av nyemitterade aktier i onoterade bolag föreslås i motion N478 yrkande 11 av Maria Larsson m.fl. (kd).

Utskottets ställningstagande

Viktiga skäl mot olika nya former av uppskovsmöjligheter vid kapitalbeskattningen kan härledas ur de principer som 1990 års skattereform vilar på. Skattebasen skall vara så bred som möjligt för att skattenivån skall kunna hållas låg. Olika avvikelser från huvudregeln om beskattning vid avyttring riskerar i förlängningen att leda till att skattebasen urholkas, vilket i sin tur - om skatteintäkterna skall bibehållas - medför ett behov av att höja skattesatsen för de transaktioner som fortfarande skall omfattas av huvudregeln. Avvikelser kan också motivera till skattebetingade val av investeringsobjekt och på det sättet vara ofördelaktigt för samhällsekonomins sätt att fungera.

Förutom att olika former av särbehandling vid beskattningen kommer i konflikt med grundläggande principer i skattesystemet skulle ett system med skatteuppskov vid företagsförsäljningar numera inte heller kunna införas utan att hänsyn tas till att EG-rätten ställer krav på att återinvesteringar i företag i andra länder inom EU inte diskrimineras. Trots att en återinvestering görs utanför Sverige skulle den därmed ändå påverka den svenska skattebasen. Utskottet anser att riksdagen bör hålla fast vid tidigare ställningstagande att inte införa nya uppskovsmöjligheter. Detsamma gäller förslagen att införa någon form av riskkapitalavdrag eller investeringsavdrag.

Investeringar i onoterade aktier gynnas av att skattesatsen för fysiska personers investeringar i sådana aktier är fem procentenheter lägre än den generella skattenivån. Inom företagssektorn är avyttringar av onoterade andelar och andra näringsbetingade innehav av andelar skattefria. Det är också möjligt för fysiska personer att genom ett indirekt ägande via ett bolag dra fördel av denna skattefrihet, som gällt sedan den 1 juli 2003.

Bland motionerna finns även förslag som innebär olika nivå på beskattning av kapitalvinster på aktier beroende på innehavets längd. Utskottet vill här framhålla att det system med enhetlig beskattning som riksdagen valde vid 1990 års skattereform motverkar inlåsningseffekter och även är enklare att hantera både för dem som skall betala skatt och för Skatteverket.

Den fråga om utvidgningar i systemet för framskjuten beskattning vid andelsbyten i samband med företagsuppköp som har tagits upp i motion Fi319 yrkande 10 behandlades av utskottet i samband med att kontantgränsen vid andelsbyten slopades fr.o.m. den 1 januari 2006 (bet. 2005/06:SkU9). Frågan bereds för närvarande tillsammans med vissa andra frågor om andelsbyten inom Regeringskansliet, och utskottet har därför funnit att något tillkännagivande av riksdagen inte är påkallat.

Sammanfattningsvis avstyrker utskottet samtliga motionsyrkanden i detta avsnitt.

Pensionskostnader

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen avslår motionärernas förslag om att riksdagen skall uttala sig för olika förändringar i skattereglerna om avdrag för pensionskostnader.

Jämför reservation 19 (m, fp).

Motionerna

Enligt motion Sf332 av Per Westerberg m.fl. (m) är många avtalspensioner fortfarande förmånsbestämda som i ATP-systemet, vilket kan medföra att arbetsgivare avstår från att anställa äldre personer med hög lön för att pensionskostnaderna blir för höga. I syfte att de avtalsslutande parterna skall göra om pensionerna i avtalen så att de blir avgiftsbestämda föreslås i motionen att avsättningar till pensioner för anställda med obeskattade medel skall vara tillåtna endast för avgiftsbaserade pensioner (yrkande 6).

Ett liknande yrkande finns i motion A364 yrkande 8 av Bo Könberg m.fl. (fp). Avdragsrätten skall enligt motionen endast omfatta pensionsplaner där de grundläggande principerna är desamma som i det offentliga pensionssystemet. Motion A364 innehåller även ett yrkande 7 med förslag om att utreda en höjning av åldern för första uttag från privat pensionssparande och avtalspensioner från 55 till 61 år.

Utskottets ställningstagande

Regeringen utfärdade i juli 2004 direktiv till en särskild utredare som skall utreda den skattemässiga behandlingen av de pensionssystem som kompletterar den allmänna pensionen, dvs. tjänstepensioner och privat pensionssparande. Uppdraget syftar till att anpassa den skattemässiga regleringen så att arbetsutbud och tillväxt gynnas. I detta ingår att förbättra och förenkla reglerna samt att öka likformigheten och neutraliteten i beskattningen av pensionssystemen. Utredaren skall bl.a. utvärdera det nuvarande systemets effekter på sparande och arbetsutbud, framför allt arbetsutbudet bland äldre personer. Uppdraget skall redovisas senast den 1 december 2006 (dir. 2004:99).

Utskottet anser att resultat av det pågående utredningsarbetet bör avvaktas och avstyrker följaktligen motionerna.

Friskvård

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen avslår motionärernas förslag om den skattemässiga behandlingen av kostnader för personalens och företagarens friskvård och hälsovård.

Jämför reservation 20 (kd).

Gällande rätt

Som skattefria personalvårdsförmåner räknas förmåner som riktar sig till all anställd personal och som består av enklare åtgärder för att skapa trivsel i arbetet eller liknande eller lämnas på grund av sedvänja inom det yrke eller den verksamhet som det är fråga om (11 kap. 11 och 12 §§ IL). Möjlighet till enklare slag av motion och annan friskvård räknas hit.

Genom en lagändring hösten 2003 (prop. 2002/03:123, bet. 2003/04:SkU3) förenklades reglerna genom ett slopande av villkoren att motionen eller friskvården skall utövas inom särskilda anläggningar eller enligt abonnemang som tecknats av arbetsgivaren och betalas direkt av denne till anläggningens innehavare. Av förenklingsskäl slopades även kraven på att förmånen skall vara av kollektiv natur eller i ringa omfattning utövas av den anställde. Efter lagändringen blir avgörande för skattefriheten i huvudsak att motionen eller friskvården riktar sig till hela personalen, är av mindre värde och av enklare slag samt att förmånen inte får bytas ut mot kontant ersättning.

Skatteverket har till ledning för rättstillämpningen rekommenderat att sporter som kräver dyrare redskap eller kringutrustning som golf, segling, ridning och utförsåkning inte räknas som skattefria personalvårdsförmåner. Förmåner som avser dessa sporter blir skattepliktiga om arbetsgivaren bekostar utövande eller utrustning.

Avdragsreglerna omfattar inte sådana utgifter för friskvård som en enskild näringsidkare har för egen räkning. Vissa andra slag av förmåner som är skattefria för anställda, t.ex. företagshälsovård, förebyggande behandling eller rehabilitering kan dock dras av även om de utnyttjas personligen av en enskild näringsidkare. Typiskt sett gäller rätten till avdrag sådana utgifter för t.ex. rehabilitering som är nödvändiga för att näringsidkaren skall kunna fortsätta sin verksamhet. Om utgifterna däremot inte är av denna karaktär blir de i skattehänseende i princip att betrakta som ej avdragsgilla levnadskostnader för näringsidkaren. Även uttagsbeskattning kan ske. I vilka fall detta aktualiseras avgörs från fall till fall i rättstillämpningen.

Enligt ett ställningstagande av Skatteverket till ledning för en enhetlig rättstillämpning (2005-05-13, dnr 130 230419-05/111) är hälsoundersökningar som är relaterade till arbetsmiljön och som görs som en del av arbetsmiljöarbetet på arbetsplatsen företagshälsovård. Som exempel på sådana undersökningar kan nämnas lungröntgen för anställda som vistas i rökiga arbetsmiljöer, hjärtundersökningar som görs på idrottsmän och blodtrycksmätning av anställda som har en stressig arbetsmiljö. Förmån av sådan hälsoundersökning är skattefri för den anställde och arbetsgivaren medges avdrag för utgiften.

Hälsoundersökningar som utförs i syfte att kontrollera det allmänna hälsotillståndet hos de anställda betraktas emellertid som hälso- och sjukvård. När arbetsgivaren bekostar sådana hälsoundersökningar för de anställda är förmånen skattepliktig för de anställda om hälsoundersökningen sker inom den offentligt finansierade vården. Den anställde beskattas i den situationen normalt för patientavgiften. Arbetsgivaren medges avdrag för utgiften. Sker hälsoundersökningen inom den inte offentligt finansierade hälso- och sjukvården är förmånen skattefri för den anställde. Arbetsgivaren får i den situationen inte avdrag för utgiften.

Motionerna

I motion Sk224 yrkar Rolf Gunnarsson (m) att enskilda näringsidkare skall kunna dra av sin egen friskvård i samma utsträckning som anställda.

Agne Hansson och Sven Bergström (c) yrkar i motion Sk387 att ensamföretagare som driver sitt företag som enskild firma eller som handelsbolag skall kunna få del av den friskvårdsreform som infördes den 1 januari 2004 på samma villkor som andra grupper.

Dan Kihlström och Sven Gunnar Persson (kd) vill enligt motion Sk500 att golf bör vara avdragsgill som friskvård.

I motion Sk521 föreslår Anne Marie Brodén (m) att beskrivningen av vad som avses med personalvårdsförmåner moderniseras (yrkande 1), att personalvårdsförmånerna ändras så att de också omfattar egenföretagare i enmansföretag och handelsbolag (yrkande 2) och att beloppsbegränsningen för personalvårdande friskvårdsförmåner slopas (yrkande 3).

Göran Hägglund m.fl. (kd) föreslår i motion Sf428 yrkande 4 att hälsokontroller skall omfattas av företagshälsovården och därmed medföra avdragsrätt för arbetsgivaren.

I motion MJ528 yrkande 4 av Sven Gunnar Persson m.fl. föreslås att ridning och hästsport skall kunna utgöra en skattebefriad friskvårdsförmån upp till ett visst belopp.

Utskottets ställningstagande

Som utskottet redovisat ovan ändrade riksdagen reglerna om friskvård så sent som för ett par år sedan. Ändringarna innebär att vissa särskilda villkor för skattefriheten slopades så att reglerna gavs en enklare och tydligare utformning. Avgörande för skattefriheten är efter ändringarna i huvudsak att motionen eller friskvården riktar sig till hela personalen, är av mindre värde och av enklare slag samt att förmånen inte får bytas ut mot kontant ersättning.

Utskottet anser att riksdagens tidigare beslut inte bör utvidgas i olika hänseenden och avstyrker motionsyrkandena.

Yrkesfiskare

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen avslår motionärernas förslag om ett nytt tillkännagivande till regeringen om ett yrkesfiskaravdrag och om att införa ett särskilt utjämningssystem för yrkesfiskare.

Jämför reservation 21 (m, fp, kd, c).

Gällande rätt

Yrkesfiskare som i näringsverksamheten gör fiskeresor som är förenade med övernattning utanför hemorten får avdrag för sina ökade levnadskostnader på grund av vistelsen utanför hemorten (16 kap. 28 b § IL). Till ledning för tillämpningen av reglerna finns dåvarande Riksskatteverkets allmänna råd om avdrag för ökade levnadskostnader för yrkesfiskare att tillämpas fr.o.m. 2002 års taxering (RSV 2002:11). Enligt dessa regler får yrkesfiskare som har företagit inrikes fiskeresor under beskattningsåret 2006 göra minst ett schablonavdrag om 300 kr per dag. Vid exempelvis 220 fiskedagar på ett år blir det totala avdraget 66 000 kr. För fiskeresor utomlands varierar avdragets storlek beroende på destinationen, men avdraget är normalt högre än för inrikes resor.

Riksdagen har tidigare beslutat ett tillkännagivande om att regeringen efter en beredning av frågan om yrkesfiskarnas konkurrenssituation i förhållande till grannländerna skall återkomma till riksdagen med förslag som tillgodoser de krav på konkurrensneutralitet i förhållande till grannländerna som väckts i flera motioner (bet. 1996/97:SkU13).

Regeringen anmälde sommaren 2001 ett yrkesfiskaravdrag till EG-kommissionen för prövning enligt statsstödsreglerna (Jo 2001/2645). Enligt anmälan skall yrkesfiskaravdraget utbetalas till fiskare med yrkesfiskarlicens och uppgå till 40 000 kr per år, dock högst 20 % av inkomsten. Den planerade stödåtgärden motiveras bl.a. med att de danska yrkesfiskarna har ett motsvarande stöd som godkänts av kommissionen. Regeringen har därefter fått besvara kompletterande frågor från kommissionen. Genom en skrivelse den 16 juli 2004 underrättade kommissionen Sverige om sitt beslut att inleda ett formellt granskningsförfarande av stödsystemet eftersom det råder allvarliga tvivel om dess förenlighet med EG-fördraget. Skrivelsen har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning (EUT C 258, 20.10.2004, s. 2).

Sedan fartygsfonderna avskaffades i samband med skattereformen finns inga särskilda reserveringsmöjligheter för fartyg, men en vinst vid försäljningen kan till 25 % (30 % för enskilda näringsidkare) sättas av till periodiseringsfond. En sådan avsättning kan stå kvar i sex år, och den kan också gradvis upplösas mot avskrivningar på ersättningsfartyget. Avskrivningsreglerna tillåter att ett fartyg, som andra inventarier, skrivs av helt på fem år trots att den ekonomiska livslängden är avsevärt längre.

Motionerna

I motionerna Sk212 av Kent Olsson (m), Sk351 av Erling Bager m.fl. (fp, m, kd, c), MJ349 yrkande 2 av Lars Tysklind m.fl. (fp), MJ446 yrkande 37 av Sven Gunnar Persson m.fl. (kd) och MJ451 yrkande 1 av Annelie Enochson och Per Landgren (kd) föreslås att riksdagen skall tillkännage för regeringen att Sverige bör kräva största skyndsamhet i handläggningen inom EU av frågan om ett yrkesfiskeavdrag. I Sven Gunnar Perssons m.fl. (kd) motion MJ446 yrkandena 35 och 36 föreslås även att det skall införas ett särskilt konto för inkomstutjämning för yrkesfiskare och att det skall bli tillåtet att skattemässigt redovisa ett negativt saldo för inventarietillgångar vid fartygsbyte.

Utskottets ställningstagande

Kommissionens prövning av regeringens förslag till ett nytt yrkesfiskaravdrag sker numera inom ramen för ett formellt granskningsförfarande. Sverige har lämnat sina kommentarer med anledning av detta, och finansministern har i ett frågesvar i riksdagen den 20 oktober 2004 (fr 2004/05:128 om skatteavdrag för yrkesfiskare) upplyst om att några ytterligare åtgärder för att påskynda processen inte är möjliga. Utskottet avstyrker mot denna bakgrund motionsyrkandena såvitt gäller yrkesfiskaravdraget.

Utskottet avstyrker också förslagen om att införa ett särskilt utjämningssystem eller speciella redovisningsregler i syfte att medge ytterligare skattelättnader till den berörda näringen. I denna del hänvisar utskottet till de principer för möjligheterna till resultatutjämning m.m. som ligger till grund för företagsbeskattningen.

Näringssmitta

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen avslår motionsyrkandet om en översyn av den skattemässiga behandlingen av privat egendom med anknytning till näringsverksamhet.

Motionen

I motion Sk432 yrkar Lars Gustafsson (kd) att det skall göras en översyn av reglerna om näringssmitta i syfte att få fram regler som på ett bättre sätt än dagens skiljer på privat egendom och tillgångar i företaget vid försäljning av privat egendom som kan ha köpts eller ärvts långt innan näringsverksamheten startades. En möjlig lösning skulle enligt motionen kunna vara att införa en tidsgräns för när den privat anskaffade varan skall beskattas i inkomstslaget inkomst av näringsverksamhet. Har den försålda varan anskaffats eller ärvts ett visst antal år före det att näringsverksamheten startade skall varan beskattas som inkomst av kapital.

Utskottets ställningstagande

När en person som bedriver näringsverksamhet avyttrar sin personligen ägda egendom kan detta aktualisera beskattning av vinsten (eller förlusten) av försäljningen som inkomst av näringsverksamhet i stället för inkomst av kapital. Det kan gälla varor eller inventarier som har en nära anknytning till den näringsverksamhet som personen bedriver. Detta brukar kallas näringssmitta eller rörelsesmitta. Några avgöranden från Regeringsrätten ger viss vägledning. För ett speciellt fall av näringssmitta finns särskilda regler. Det gäller fastigheter som ägs av den som driver byggnadsrörelse, handel med fastigheter och tomtrörelse. Dessa regler har utretts av 2002 års företagsskatteutredning som har lagt fram förslag om förändringar i sitt slutbetänkande Vissa företagsskattefrågor (SOU 2005:99).

Utskottet har inte erfarit att den fråga som tas upp i motionen har gett upphov till problem som skulle behöva lösas genom särskilda lagbestämmelser. I avsaknad av preciserade lagbestämmelser får de rättstillämpande myndigheterna möjlighet att verka för rimliga resultat efter omständigheterna i varje enskilt fall. Den speciella frågan om hur byggnadsrörelse skall beskattas bereds för närvarande i Finansdepartementet. Beträffande denna fråga bör beredningen avvaktas. Utskottet avstyrker motionen.

Enskild näringsidkares bilförmån

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen avslår motionsyrkandet om en återgång till de skatteregler som gällde för enskilda näringsidkares bilförmån före 1990 års skattereform.

Motionen

I motion Sk250 yrkar Staffan Danielsson och Jan Andersson (c) ett återinförande av de regler för enskilda näringsidkares bilförmån som gällde före 1990 års skattereform samt höjd schablon för avdrag vid användning av egen bil i tjänsten till 35 kr/mil och för resa till och från arbetet till 20 kr/mil.

Utskottets ställningstagande

Före 1990 års skattereform medgavs enligt praxis avdrag för bilkostnader i näringsverksamheten endast om bilen var ett rörelseinventarium och nödvändig för driften. De totala kostnaderna fördelades mellan den privata och den yrkesmässiga användningen i förhållande till körsträckan för vardera ändamålet. En enskild näringsidkare fick alltså avdrag för de bilkostnader som direkt betingades av näringsverksamheten. Bilens övriga kostnader under året utgjorde näringsidkarens privata ej avdragsgilla levnadskostnader. Om näringsverksamhetens nytta av bilen var obetydlig medgavs i stället avdrag för inbesparade transportkostnader. Kunde den totala körsträckans fördelning mellan privat körning och körning i förvärvsverksamheten inte visas brukade kostnaderna för den privata körningen uppskattas till ett skäligt belopp.

En anpassning av enskilda näringsidkares avdragsrätt för bil i näringsverksamheten till vad som gäller för löntagare ansågs vid skattereformen påkallad med hänsyn till målen om likformiga, enhetliga och rättvisa skatteregler. En sådan förändring borde även kunna innebära att reglerna skulle bli enklare att tillämpa (prop. 1989/90:110 s. 591). För att få en större likformighet i förhållande till löntagare infördes ordningen att en näringsidkare som redovisar bilen som ett inventarium i näringsverksamheten skall ta upp ett förmånsvärde i inkomstslaget näringsverksamhet beräknat på samma sätt som en löntagares bilförmån. Den näringsidkare som inte redovisade bilen som inventarium fick enligt de ursprungliga reglerna ett avdrag för användning av bilen i näringsverksamheten som efter höjningar i olika omgångar numera uppgår till 18 kr/mil, vilket är samma som gäller för löntagare. En förutsättning är att verksamheten inte belastas med några driftskostnader för bilen och att näringsidkaren genom körjournal eller på annat lämpligt sätt kan visa hur kostnaderna bör fördelas mellan användning i näringsverksamheten och den privata användningen.

Utskottet anser att de ställningstaganden som har gjorts i samband med skattereformen om hur enskilda näringsidkares bilförmån i princip skall beskattas inte bör ändras. Utskottet avstyrker följaktligen motionen om en återgång till i äldre praxis fastlagda principer för beskattningen.

Ombyggnader för ökad tillgänglighet

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen avslår motionärernas förslag om ett skatteavdrag för ombyggnader för ökad tillgänglighet.

Motionen

I motion So364 yrkande 11 föreslår Peter Eriksson m.fl. (mp, -) ett särskilt skatteavdrag för ombyggnationer som syftar till att öka tillgängligheten för personer med olika former av funktionshinder.

Utskottets ställningstagande

Det framgår av den senaste finansplanen (prop. 2005/06:1 volym 1 s. 38) att regeringen prioriterar arbetet med att förbättra tillgängligheten och att bekämpa diskriminering. En myndighet med särskilt uppdrag kopplat till den nationella handlingsplanen för handikappolitiken (prop. 1999/2000:79, bet. 1999/2000:SoU14) inrättas genom en omstrukturering av befintliga myndigheter. Myndigheten skall svara för samordning och stödja och stimulera olika aktörer att beakta de handikappolitiska målen i sin verksamhet. Den nya myndigheten har från årsskiftet 2005/06 tagit över Handikappombudsmannens uppdrag att inom ramen för Tillgänglighetscentret (TC) följa myndigheternas arbete med att förbättra tillgängligheten för personer med funktionshinder. En skrivelse om handikappolitikens utveckling kommer att presenteras under 2006.

Frågor om ökad tillgänglighet har också tagits upp i PBL-kommitténs slutbetänkande SOU 2005:77. Betänkandet bereds i Miljö- och samhällsbyggnadsdepartementet.

Enligt utskottets mening skall det inte behöva införas särskilda skattelättnader vid sidan av de ordinarie skattereglerna för ombyggnader och reparationer på fastigheter för att det skall vara möjligt att uppnå de uppställda kraven på en förbättrad tillgänglighet. Utskottet förutsätter att detta skall vara möjligt att uppnå inom ramen för det prioriterade arbete som sker i andra former. Utskottet avstyrker följaktligen motionen.

Bidrag till idrott, kultur och annan ideell verksamhet

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen avslår motionärernas förslag om utvidgad avdragsrätt för bidrag till idrott, kultur och annan ideell verksamhet.

Jämför reservation 22 (m, fp, kd, c) och särskilt yttrande 6 (mp).

Gällande rätt

Med sponsring avses vanligtvis ekonomiska bidrag från företag till idrott, kultur eller annan allmännyttig verksamhet. Avdragsrätten för sponsorbidrag bedöms utifrån de bestämmelser som gäller för driftskostnader i allmänhet. Huvudregeln, som finns i 16 kap. 1 § IL, anger att utgifter för att förvärva och bibehålla inkomster skall dras av som kostnad. Samma kapitel innehåller ett antal bestämmelser som preciserar omfattningen av avdragsrätten för vissa typer av utgifter. Som exempel kan nämnas att särskilda inskränkningar i avdragsrätten gäller för utgifter för representation, som ofta har karaktär av levnadskostnader, medan utgifter för forskning och utveckling bedöms enligt en mer generös regel än huvudregeln. För sponsorbidrag finns inga regler utöver huvudregeln.

En principiellt viktig inskränkning i avdragsrätten för utgifter är förbudet i 9 kap. 2 § IL att dra av sina levnadskostnader och liknande. Denna regel gäller generellt och inte bara för näringsverksamhet. Av lagtexten framgår uttryckligen att gåvor räknas som sådana utgifter som inte får dras av vid inkomsttaxeringen.

Tidigare behandling

Våren 2002 föreslog skatteutskottet enhälligt med delvis bifall till sex motioner (m, fp, kd, mp) att riksdagen skulle tillkännage för regeringen att en prövning borde göras av reglerna kring den skattemässiga behandlingen av utgifter i samband med sponsring. Riksdagen följde utskottet (bet. 2001/02:SkU21, rskr. 2001/02:202).

Bakgrunden till uppdraget var att det gjorts gällande från kultur- och näringslivshåll att sponsring av kultur inte kunde dras av i samma omfattning som sponsring av idrott. I ett uppmärksammat mål (Procordias sponsring av Operan, mål nummer 2677-1998) hade Regeringsrätten godkänt avdrag för den del av ett sponsorbidrag som kunde hänföras till lokal-, representations-, personal- och reklamkostnader. Sponsringsavtalet gav bolaget rätt till bl.a. egna föreställningar, fasta platser, biljetter, tillgång till representationslokaler och möjligheter att ordna egna evenemang. Den del av sponsorbidraget som inte kunde hänföras till direkta motprestationer från Operan, utan utgjorde ett mer allmänt stöd av institutionens verksamhet, ansågs vara gåva eftersom det saknades en sådan anknytning mellan företagets och Operans verksamheter som ändå kunde motivera en avdragsrätt. I avgörandet spelade avdragsförbudet för gåvor i 9 kap. 2 § IL en avgörande roll. Regeringsrätten uttalade att sponsring träffas av förbudet mot avdrag för gåvor om mottagaren inte tillhandahåller någon direkt motprestation och ersättningen inte heller avser en verksamhet hos mottagaren som har ett sådant samband med sponsorns verksamhet att ersättningarna kan ses som indirekta omkostnader i denna. Den omständigheten att sponsringen är ägnad att förbättra sponsorns goodwill och därigenom kan vara kommersiellt motiverad innebär således inte i sig att sponsringen förlorar sin karaktär av gåva.

Regeringsrätten uppskattade den avdragsgilla delen till omkring hälften av det totala beloppet eftersom det inte var möjligt att med någon större grad av precision fastställa hur Procordias bidrag till Operan fördelade sig på avdragsgilla respektive icke avdragsgilla utgifter.

I ett annat avgörande i Regeringsrätten (Falcon AB:s sponsring av projekt Pilgrimsfalk, mål nummer 2982-1996) ansågs däremot kravet på anknytning, som saknades i Procordiamålet, vara uppfyllt. Falcon hade pilgrimsfalken som symbol och varumärke och gav bidrag med förhållandevis blygsamma belopp till två föreningar som arbetade med ett projekt som syftade till att säkra pilgrimsfalkens fortlevnad i Sverige.

I skrivelse 2003/04:175 återkom regeringen med en redovisning av en genomförd översyn av den skattemässiga behandlingen av sponsring med anledning av riksdagens tillkännagivande. Enligt regeringens bedömning hindrar inte nuvarande lagregler och rättspraxis att det i det enskilda fallet kan göras en nyanserad bedömning av sponsorns rätt till avdrag och att hänsyn därvid tas till vad som i jämförelse med andra kostnader i näringsverksamheten utgör särdrag i fråga om sponsring. Reglerna i sig får sägas vara såväl ändamålsenliga som neutrala i fråga om sponsring i jämförelse med andra kostnader. Emellertid förutsatte regeringen att man i praxis, med bibehållen respekt för förbudet mot avdrag för gåvor, skall kunna beakta imageskapande sponsring i högre utsträckning. Eftersom sponsring är en jämförelsevis ny företeelse finns endast ett fåtal vägledande avgöranden från Regeringsrätten. Nuvarande rättsregler hindrar inte att rättsutvecklingen följer utvecklingen inom företagen och går mot en större öppenhet i fråga om motprestationens karaktär. Utgången i de tidigare behandlade Procordia- och Falconmålen hindrar inte heller motprestationer av olika karaktär. Ett sätt att komma till rätta med tolkningssvårigheter är enligt skrivelsen att Skatteverket utfärdar rekommendationer på området. Sådana kan ange typiska situationer när avdrag bör erhållas och riktlinjer för storleken av godtagbara belopp. Rekommendationer har i förhållande till lagstiftning den fördelen att de kan ta hänsyn till en kontinuerlig utveckling på rättsområdet i stort. Skatteverket kommer först i kontakt med företagen och är genom sin kunskap om företagens förhållanden väl lämpat att utforma rekommendationer på området. Regeringen hade inhämtat att Skatteverket avser att se över rekommendationerna på området. Regeringen å sin sida avser att följa hur utvecklingen på området fortskrider.

Utskottet (bet. 2004/05:SkU6) stannade för att det är bättre att försöka komma till rätta med eventuella tolkningsproblem med hjälp av de rekommendationer som Skatteverket avser att utfärda och att avvakta utvecklingen i rättspraxis än att försöka utforma detaljerade lagregler om sponsring. Som regeringen har anfört har rekommendationer den fördelen i förhållande till lagstiftning att de kan ta hänsyn till en kontinuerlig utveckling på rättsområdet i stort. Utskottet fäste också vikt vid att regeringen har för avsikt att följa hur utvecklingen på området fortskrider.

Regeringen uppdrog den 25 november 2004 åt Skatteverket att utfärda riktlinjer i fråga om avdragsrätten för sponsring.

Skatteverket har den 27 juni 2005 lämnat riktlinjer om avdragsrätt för sponsring. Riktlinjerna innehåller ställningstaganden som har tagits fram i syfte att åstadkomma en enhetlig och likformig rättstillämpning inom Skatteverket. Internt benämns dessa ställningstaganden för styrsignaler. Publicering sker på webbplatsen för att ge allmän kännedom om Skatteverkets ställningstaganden. I riktlinjerna redovisas även utförligt gällande rätt mot bakgrund av den rättspraxis som utvecklats på området.

Motionerna

I motion Sk322 yrkandena 1 och 2 förordar Kent Olsson m.fl. (m) att sponsring av konst och kultur bör kunna betraktas som avdragsgill marknadsföring och att lagtexten skall förtydligas för att uppnå detta. Stefan Hagfeldt och Anna Lindgren (m) yrkar i motion Sk341 på en särskild lagreglering som ger samma avdragsmöjligheter för sponsring av högklassig kultur som idrott. Ewa Björling (m) föreslår i motion Sk345 yrkande 1 skattefrihet för donationer som tillförs forskningen från externa finansiärer och privata stiftelser. Enligt motion Sk383 av Anne Marie Brodén och Anne-Marie Pålsson (m) bör det vara möjligt att betrakta all sponsring som avdragsgill marknadsföring och lagtexten bör förtydligas så att det framgår vad som är godkänd och avdragsgill sponsring. I motion Kr281 om idrottens villkor yrkande 13 efterlyser Kent Olsson m.fl. (m) tydligare avdragsregler för sponsring och anför bl.a. att idrottsrörelsen är beroende av bidrag och att det är företagsledningen som bäst kan bedöma värdet för företaget av ett bidrag. Lars Leijonborg m.fl. (fp) anser i motion Kr381 yrkande 7 att de riktlinjer som tillämpas för sponsring av kultur bör kompletteras med en regel som innebär att det skall föreligga en direkt eller indirekt motprestation och att det inte får råda ett uppenbart missförhållande mellan bidraget och motprestationen. Enligt motion Kr382 yrkande 43 av Maria Wetterstrand m.fl. (mp, -) bör regeringen återkomma med förslag till regelverk för kultursponsring som innebär att det skall föreligga en direkt eller indirekt motprestation och att det inte får råda ett uppenbart missförhållande mellan bidraget och motprestationen. I motion Kr418 yrkande 10 anser Gunilla Tjernberg m.fl. (kd) att regeringen bör återkomma med ett förslag om ändringar i skattelagstiftningen som syftar till att underlätta sponsring av allmännyttiga ändamål.

Utskottets ställningstagande

Som utskottet ovan redovisat har frågan om avdragsrätten för sponsring nyligen varit föremål för ingående överväganden. Dessa har utmynnat i att riksdagen har ställt sig bakom regeringens bedömning att en särskild regel om avdragsrätt för sponsring inte bör införas, utan att det är bättre att eventuella problem som kan uppkomma i rättstillämpningen löses med hjälp av riktlinjer från Skatteverket. Utskottet anser att riksdagens ställningstagande nu bör stå fast och avstyrker motionsyrkandena.

Konstinköp, m.m.

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen avslår motionärernas förslag om att införa vissa ytterligare särregler för beskattningen av konstnärlig verksamhet.

Jämför reservation 23 (c) och särskilt yttrande 7 (v).

Gällande rätt

I fråga om företagens inköp av konst gäller enligt 18 kap. 3 § andra stycket IL regeln att värdeminskningsavdrag inte kan göras för sådana konstverk och andra tillgångar som kan antas ha ett bestående värde.

För konstnärlig verksamhet finns emellertid vissa avvikelser i jämförelse med beskattning av annan enskild näringsverksamhet. En sådan gäller de större möjligheter som finns att kvitta underskott (se ovan i avsnittet Kvittning av underskott i näringsverksamhet mot inkomst av tjänst) och tillgången till inkomstutjämning av upphovsmannaintäkter genom upphovsmannakontot (32 kap. IL). Inom mervärdesbeskattningen finns också skatteavvikelser för kultursektorn. En av dessa avvikelser som mer direkt berör bildkonst är de undantag som gäller konstnärens egen (eller dödsboets) försäljning. Sådan försäljning är på begäran skattepliktig först om den överstiger 300 000 kr per år då den beskattas med 12 %.

Motionerna

I motion Sk322 yrkande 5 av Kent Olsson m.fl. (m) föreslås att skattereglerna utformas så att de ger företagen större möjligheter att köpa in konst. Kent Olsson m.fl. (m) vill i motion Kr252 yrkande 2 främja förbättrade skattevillkor för konstnärligt arbete, bl.a. genom att företag får dra av inköp av konstföremål. Enligt motion Kr334 av Birgitta Sellén m.fl. (c) bör företagar- och skatteområdet ses över i syfte att konstnärer i större utsträckning skall kunna leva på sin lön (yrkande 31). I samma motion föreslås att företag bör ges rätt att göra avdrag för kostnaden för inköp av konst när inköpet görs direkt från konstnären eller dennes ombud (yrkande 35). Maria Wetterstrand m.fl. (mp, -) anser i motion Kr382 yrkande 33 att regeringen bör återkomma med förslag om skatteavdrag för förstagångsinköp av konst. Rossana Dinamarca m.fl. (v) föreslår i motion 2004/05:Kr289 yrkande 4 en utredning av frilansande konstnärers skattevillkor. I motion Kr409 föreslår Rossana Dinamarca m.fl. (v) en förenklad företagsform för konstnärer (yrkande 7), en utredning om ökad social trygghet för konstnärer (yrkande 8) och att ett lämpligt organ får i uppdrag att se över hur handläggare av skatte- och försäkringssystemen kan utbildas i en tolkning av regelverken som är anpassad till konstnärernas situation (yrkande 9). I motion Kr410 av Gunilla Tjernberg m.fl. (kd, m, fp, c) förordas anpassningar av skatteregler och allmänna trygghetssystem till de särskilda villkor som utövare av konstnärliga yrken har (yrkande 1) och en översyn i syfte att göra det möjligt för företag att skriva av inköp av samtidskonst (yrkande 9).

Utskottets ställningstagande

Utskottet har vid tidigare behandling av förslag om utvidgad avdragsrätt för konstinköp framhållit att utgångspunkten för överväganden om de avdragsregler m.m. som skall gälla vid beskattningen måste vara att åstadkomma ett så riktigt beskattningsresultat som möjligt genom att företaget vid beskattningen får beakta de kostnader som uppkommer i näringsverksamheten och som är hänförliga till denna. Däremot bör skatteregler inte användas som ett indirekt stöd till konstnärlig verksamhet. Riksdagen har vid upprepade tillfällen avslagit motionsyrkanden med en sådan inriktning, senast förra våren (bet. 2004/05:SkU20). Detsamma gäller i princip även för skatteregler som styr beskattningen av den konstnärliga verksamheten.

Utskottet har en viss förståelse för att de skatteregler som berör konstnärer och andra kulturella utövare kan upplevas som komplexa, särskilt när det förekommer inkomster som är hänförliga till olika inkomstslag. Skatteverket har emellertid tagit fram en information som riktar sig till kulturarbetare, och som finns tillgänglig i en broschyr och via verkets hemsida. Inom Skatteverket anordnas även informationsträffar för kulturarbetare. Dessa informationsinsatser bör kunna underlätta för dem som driver olika former av konstnärlig, litterär eller annan kulturell verksamhet. Samtidigt kan informationen bidra till att de fördelar som skattelagstiftningen redan erbjuder för denna typ av verksamhet också kan utnyttjas av berörda kulturarbetare.

Villkoren för konstnärlig verksamhet och trygghetssystemen för konstnärer uppmärksammas i olika sammanhang. I februari 2003 redovisades betänkandet Konstnärerna och trygghetssystemen (SOU 2003:21). Kartläggningen tydliggjorde behoven av att löpande följa hur utvecklingen och förändringar av trygghetssystemen påverkar villkoren för de olika konstnärsgrupperna. Regeringen har som ett resultat av utredningen gett Konstnärsnämnden ett fördjupat uppdrag fr.o.m. 2005 för att öka kunskapen om trygghetssystemets utformning och tillämpning, samt att med utgångspunkt i denna kunskapsuppbyggnad möjliggöra en stöd- och rådgivningsfunktion i frågor som rör de generella trygghetssystemen (prop. 2005/06:1 volym 17 s. 39).

Utskottet anser det inte vara påkallat med några förändringar som gäller beskattningen av konstnärlig verksamhet och avstyrker därför motionsyrkandena.

Representationsavdrag

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen avslår motionsyrkandet om en höjd nivå på representationsavdraget.

Gällande rätt

Utgifter för representation och liknande ändamål skall enligt 16 kap. 2 § IL dras av om de har omedelbart samband med näringsverksamheten, såsom då det uteslutande är fråga om att inleda eller upprätthålla affärsförbindelser eller liknande eller då utgifterna avser jubileum eller personalvård. Avdraget skall inte överstiga vad som kan anses skäligt. För måltidsutgifter som avser lunch, middag eller supé finns en särskild avdragsram fastlagd i lagtexten. Hösten 1995 beslutade riksdagen att avdragsramen skulle vara 180 kr exklusive moms fr.o.m. inkomståret 1996, vilket innebar ungefär en halvering av den då tillämpade avdragsramen för måltidsutgifter. Hösten 1996 minskades avdragsramen ytterligare till 90 kr exklusive moms.

Motionen

I motion Sk315 yrkar Kenneth Lantz (kd) på en översyn av reglerna för representationsavdraget i syfte att höja nivån på avdraget och att koppla avdraget till prisutvecklingen på restaurang enligt konsumentprisindex (KPI).

Utskottets ställningstagande

Riksdagen har vid upprepade tillfällen avslagit yrkanden om en utvidgad avdragsrätt för representation. Utskottet avstyrker även det nu aktuella yrkandet.

Deklarationskostnader

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen avslår motionärernas förslag om avdrag för utgifter för deklaration och konsultation i skattemål.

Gällande rätt

Utgifter för biträde i samband med deklaration eller taxeringsprocess får inte dras av. Sådana utgifter anses inte vara omkostnader i driften utan är mera att hänföra till skyldigheter som åligger alla och envar i samband med taxeringen. Omkostnader i mervärdesskatteprocess har dock i praxis fått dras av. Till skillnad från utgifter vid inkomsttaxeringen rör det sig här om en skatt som kan påverka bolagets resultat före skatt. Därmed kan det sägas vara en kostnad för driften av företaget.

Kapitalförlustutredningen (SOU 1995:137) övervägde avdragsrätt för kostnader i skattemål och deklarationshjälp, men fann inte skäl att föreslå en ändring av gällande rätt eftersom det inte är fråga om utgifter för intäkternas förvärvande.

Den som i ett ärende eller mål haft kostnader för ombud eller biträde, utredning eller annat som skäligen behövts för att ta till vara hans rätt har i viss utsträckning rätt till ersättning för kostnaderna, bl.a. i det fall den skattskyldige helt eller delvis vinner bifall till sina yrkanden i ärendet eller målet. En sådan ersättning anses inte vara skattepliktig. Ersättningen kan inte utgå för kostnader för att fullgöra deklarationsskyldigheten eller för eget arbete. Reglerna finns i lagen (1989:479) om ersättning för kostnader i ärenden och mål om skatt, m.m. Lagen skall ses över av den särskilde utredare som tillkallats för att föreslå reformerade förfaranderegler på såväl det direkta som det indirekta beskattningsområdet (dir. 2005:129).

Motionerna

Enligt motion Sk247 av Anita Sidén och Magdalena Andersson (m) är det viktigt att underlätta för småföretagare att få rådgivning i skattefrågor. Motionärerna hänvisar till att gällande regler innebär att kostnader för juridiskt biträde i skattemål och att upprätta inkomstdeklaration inte är avdragsgilla för enskilda företagare medan större företag har möjlighet att anställa personer för att utföra sådana uppgifter och kan dra av lönekostnaderna för dessa.

Ett liknande yrkande finns i motion Sk295 av Bengt-Anders Johansson och Anders G Högmark (m). Motionärerna anser att det är orättvist att skattskyldiga behandlas så olika vid tillämpning av samma lagstiftning. Åtminstone måste enligt motionen avdrag för konsultation i skattemål medges om skattemyndigheten inte vinner framgång i sina yrkanden.

Utskottets ställningstagande

Utskottet har tidigare intagit ståndpunkten att gällande rätt inte bör ändras när det gäller utgifter som den skattskyldige har vid upprättande av sin deklaration, senast i betänkande 2004/05:SkU20. Utskottet vidhåller ställningstagandet och avstyrker även de nu aktuella yrkandena.

Skatteavdrag på kapitalinkomster

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen avslår motionärernas förslag om skattefrihet för små kapitalvinster och om preliminärskatteavdrag på barns kapitalinkomster.

Jämför reservation 24 (fp).

Gällande rätt

Skattepliktiga kapitalvinster vid försäljning av värdepapper skall deklareras från första kronan. Dessa vinster beskattas enligt huvudregeln med statlig inkomstskatt om 30 %. Emellertid beräknas statlig inkomstskatt bara om underlaget för skatten är minst 100 kr (65 kap. 2 § IL). Det finns en specialregel, dock inte för vinster vid avyttringar av värdepapper utan för ränteinkomster på t.ex. bankkonton med små behållningar. Bankerna behöver inte göra skatteavdrag eller lämna kontrolluppgift på konton där räntan är mindre än 100 kr (8 kap. 4 § LSK och 5 kap. 9 § SBL). För att det skall vara enkelt för personer som har flera sådana konton som inte ger så mycket ränteinkomst finns en särskild skattefrihetsregel som säger att räntor som inte omfattas av kontrolluppgiftsskyldighet är skattefria om dessa sammanlagt inte uppgår till 500 kr och är fördelade på olika konton där räntan på varje konto inte överstiger 100 kr (8 kap. 8 § IL). Räntor kan också tas emot upp till sammanlagt 100 kr utan att detta utlöser deklarationsskyldighet (2 kap. 2 § 3 LSK). Denna regel gäller också för utdelningar, men inte för kapitalvinster vid avyttringar.

Motionerna

Enligt motion Sk420 av Torsten Lindström (kd) bör kapitalvinst under 10 kr vid försäljning av värdepapper inte beskattas. Nuvarande beskattning av små kapitalvinster är enligt motionären inte rimlig utan undergräver förtroendet för skattesystemet och ytterst välfärden.

I motion L339 yrkande 2 av Jan Ertsborn m.fl. (fp) förordas en utredning om preliminärskatteavdrag för barns kapitalinkomster vid försäljning av värdepapper för att undvika att förmyndare drar på barnen skatteskulder.

Utskottets ställningstagande

Som framgår av utskottets redovisning för gällande regler har praktiska hänsyn tagits vid utformningen av t.ex. de regler som gäller beskattning av småräntor på olika bankkonton där det finns en särskild skattefrihetsregel. Någon exakt motsvarighet till dessa regler finns inte i fråga om kapitalvinster. Systemet för att deklarera även aktievinster och vinster på fondandelar m.m. har dock under senare år förenklats avsevärt, inte minst i och med att alltfler kan utnyttja möjligheterna att deklarera även kapitalvinster via Internet. Frågor kring beloppsgränser m.m. prövas naturligen fortlöpande i takt med att de administrativa systemen kring inkomstdeklarationen utvecklas.

Regeringen tillsatte i slutet av förra året utredningen Reformerade förfaranderegler på beskattningsområdet (dir. 2005:129) som har till uppgift att lägga fram förslag om ett mer rationellt och kostnadseffektivt förfarande. För den fråga som tas upp i Jan Ertsborns m.fl. motion kan noteras att det i utredningens uppdrag ingår att pröva om det vid t.ex. försäljning av värdepapper kan vara lämpligt att fatta ett taxeringsbeslut med åtföljande beskattningsbeslut redan under beskattningsåret. Den fråga som tas upp i motionen kan alltså få en belysning i det nyligen igångsatta utredningsarbetet.

Utskottet anser inte att finns anledning till ett tillkännagivande till regeringen i enlighet med motionerna och avstyrker följaktligen dessa.

Reservationer

Utskottets förslag till riksdagsbeslut och ställningstaganden har föranlett följande reservationer. I rubriken anges vilken punkt i utskottets förslag till riksdagsbeslut som behandlas i avsnittet.

1.	Företags- och kapitalbeskattningen, allmänt, punkt 1 (m, fp, kd, c)
	av Gunnar Andrén (fp), Ulf Sjösten (m), Jörgen Johansson (c), Stefan Hagfeldt (m), Anne-Marie Ekström (fp), Lars Gustafsson (kd) och Henrik Westman (m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i reservationen om inriktningen av företags- och kapitalbeskattningen. Därmed bifaller riksdagen delvis motionerna 2005/06:Sk496 yrkande 4, 2005/06:U290 yrkande 4, 2005/06:T1 yrkande 5, 2005/06:MJ447 yrkande 2, 2005/06:N305 yrkandena 6 och 9, 2005/06:N434 yrkande 2, 2005/06:N478 yrkande 6 och 2005/06:N480 yrkande 15 och avslår motion 2005/06:Sk455 yrkandena 1, 3 och 6.

Ställningstagande

Moderaterna, Folkpartiet, Kristdemokraterna och Centerpartiet, som tillsammans bildar Allians för Sverige, presenterade hösten 2004 en omläggning av den ekonomiska politiken i syfte att stärka arbets- och företagslinjen. Inför valet 2006 fortsätter vi med att arbeta fram gemensamma lösningar inom ett antal områden som är strategiskt betydelsefulla för att få fler i arbete, större trygghet och ökad frihet i vardagen. För att få i gång en rejäl tillväxt av nya jobb vill vi genomföra en rad strategiskt viktiga ändringar i skattesystemet och andra åtgärder som bidrar till ett bättre företagsklimat som medför att företag kan startas, växa och utvecklas och sedan också kunna välja att stanna kvar i Sverige. Med ett samlat program för jobb och företagande som vi nyligen har presenterat vill vi ge Sverige en rivstart för att fler människor skall få jobb och för att det svenska näringslivet skall bli vinnare på den globala marknaden. I vårt program ingår satsningar för att hela Sverige skall kunna ges goda förutsättningar för tillväxt, bl.a. genom att förbättra tillgången på riskkapital, satsa på kommunikationer och infrastrukturer och bryta ned ineffektiva myndighetsstrukturer och skadlig centralstyrning.

Vi ser det som en självklarhet att en privat företagssektor som kan expandera är en förutsättning för att skapa nya jobb och motverka att arbetstillfällen flyttas till länder med bättre villkor för företagande. Ett avgörande inslag i en skattepolitik för att stärka företagandet är att förbättra etablerings- och expansionsmöjligheterna för de mindre företagen. Här måste det t.ex. till en utrensning av befintliga tillväxthämmande regleringar. Ett antal skatter som särskilt berör företagen, inte minst de s.k. 3:12-reglerna, måste ändras så att de gynnar företagande, tillväxt och nyanställningar. Vi har lanserat ett 14-miljarderspaket till landets småföretagare som gäller sänkta skatter och avgifter och regelförenklingar.

I en alltmer globaliserad värld finns alltid det internationella perspektivet med. Det är lätt att flytta produktion och kapital mellan länder. De ekonomiska villkoren för företagande måste därför vara konkurrenskraftiga jämfört med andra länder. Därför måste kapitalbeskattningen lindras. Förmögenhetsskatten är en viktig anledning till att kapital flyr landet. Sverige är ett av de få länder som fortfarande har kvar förmögenhetsskatt. Den är ett hinder för tillväxt och bör därför tas bort, i ett första steg genom en halvering av skatteuttaget. Det är också viktigt att vi kan dra fördel av den stora potential för svenska företag som den gemensamma marknaden innebär. Sverige bör därför verka för att länderna gemensamt tar itu med de olika effektivitetsproblem i form av regelkrångel och risk för beskattning i flera länder som koncerner inom EU kan drabbas av.

Dubbelbeskattningen av aktieutdelningar ökar kraven på avkastning för svenska ägare till svenska aktier, medan utländska ägare av svenska aktier slipper denna skatt. Det är en anledning till att alltmer av näringslivet i Sverige har utländska ägare. Risken är att huvudkontor flyttar till annat land och efter ett tag följer andra vitala funktioner efter. Sverige utarmas. Dubbelbeskattningen på aktieutdelningar bör därför på sikt avvecklas.

De flesta av de förslag till förenklingar som den s.k. småföretagardelegationen presenterade för många år sedan återstår att genomföra. Regler som inte längre fyller sin funktion måste snabbt mönstras ut. Företagarnas kostnader för administration av regelverket skall minskas betydligt.

Riksdagen bör genom ett tillkännagivande till regeringen om sådana grundläggande förändringar i villkoren för företagandet som vi ovan redovisat se till att arbetet med en skattereform nu kommer i gång snabbt. Vi anser att ett sådant tillkännagivande tillgodoser de krav på ett bättre fungerande skattesystem som utgör bakgrunden till de motioner som behandlas i detta avsnitt.

2.	Företags- och kapitalbeskattningen, allmänt, punkt 1 (v)
	av Marie Engström (v).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i reservationen om vissa åtgärder på företags- och kapitalbeskattningsområdena. Därmed bifaller riksdagen motion 2005/06:Sk455 yrkandena 1, 3 och 6 samt avslår motionerna 2005/06:Sk496 yrkande 4, 2005/06:U290 yrkande 4, 2005/06:T1 yrkande 5, 2005/06:MJ447 yrkande 2, 2005/06:N305 yrkandena 6 och 9, 2005/06:N434 yrkande 2, 2005/06:N478 yrkande 6 och 2005/06:N480 yrkande 15.

Ställningstagande

I Sverige finns ett stort antal små företag men förhållandevis få medelstora. Att få mindre företag att vilja investera och nyanställa skulle få en mycket positiv effekt på sysselsättningen. En satsning på mindre företag är också en viktig regionalpolitisk åtgärd. Hittills genomförda åtgärder som borttagande av arvs- och gåvoskatten för att underlätta generationsskiften, skattereduktion för forskningssatsningar och reformering av 3:12-reglerna är exempel på bra åtgärder som beslutats under den innevarande valperioden. Det är emellertid nödvändigt att gå vidare och framför allt se över situationen för enskilda firmor och handelsbolag.

Sverige har i dag en relativt konkurrenskraftig bolagsskatt. Vänsterpartiet anser inte att en höjning i sig är något att sträva efter, men för att finansiera satsningar riktade till mindre företag kan en sådan åtgärd vara möjlig. Nivån på bolagsskatten bör även ses mot bakgrund av att EG-domstolens verksamhet berör företagsskatteområdet på ett sätt som kan urholka den svenska skattebasen.

De nu nämnda frågorna bör ingå i en översyn av företagsbeskattningen. En sådan översyn bör även omfatta de 1997 införda reduceringsreglerna för arbetsgivaravgifter mot bakgrund av att effekten för sysselsättningen av nedsättningen har ifrågasatts samtidigt som dessa regler medför ett stort inkomstbortfall.

Även frågor inom kapitalbeskattningens område bör ingå i en skatteöversyn. Det gäller inte minst avkastningsskatten på pensionssparande som av många lyfts fram som ett tydligt exempel på en skatteavvikelse och därmed ett avsteg från likformighetsprincipen. Det finns också anledning att kritiskt granska de avdragsmöjligheter vid högre inkomster som dagens regelsystem tillåter. Det är viktigt att fördelningspolitiska överväganden görs även i detta sammanhang.

Undersökningar har visat att många människor upplever omfattningen av skattefusk som ett samhällsproblem. Det finns en lång rad områden där insatser är nödvändiga, t.ex. svartarbete inom byggsektorn, oredovisade inkomster inom kontanthandeln, momsfusk. I Vänsterpartiets motion Sk455 ges flera olika exempel på hur skattefusk och skatteplanering kan utnyttjas inom företagssektorn. Ett gemensamt problem är att skatteundandragande i dess olika former riskerar att slå ut seriösa och effektiva företag, liksom att svartarbete ger otrygga anställningsförhållanden för den enskilde. Därför bör en översyn av skattesystemet även ta upp frågor som rör skatteundandragande.

3.	Tonnageskatt, punkt 2 (m, fp, kd, c)
	av Gunnar Andrén (fp), Ulf Sjösten (m), Jörgen Johansson (c), Stefan Hagfeldt (m), Anne-Marie Ekström (fp), Lars Gustafsson (kd) och Henrik Westman (m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 2 borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i reservationen om införande av en tonnageskatt. Därmed bifaller riksdagen delvis motionerna 2005/06:Fi319 yrkande 9, 2005/06:Sk453, 2005/06:T426 yrkande 2, 2005/06:T497 yrkande 16, 2005/06:T559 yrkande 28 och 2005/06:T611 yrkande 1.

Ställningstagande

Skatteutskottet uttalade sig våren 2004 enhälligt för att regeringen skulle utreda formerna för införande av tonnageskatt (bet. 2003/04:SkU21). Dessvärre nödgas vi notera att regeringen inte verkställt riksdagens beslut med den skyndsamhet som är befogad av hänsyn till den svenska rederibranschens och sjöfartsnäringens konkurrenskraft. Samtliga ombordanställda och deras fackliga organisationer har samma behov som rederierna av att utredning, regeringsförslag och riksdagsbeslut snarast verkställs eftersom det påverkar näringen i alla led, från framtidsförhoppningar för rederierna till anställningstryggheten för sist anställde sjöman.

Likväl har redan riksdagsbeslutet om tillkännagivandet till regeringen av branschen uppfattats så positivt att antalet beställda fartyg från svenska rederier ökat kraftigt.

Det ligger emellertid i farans riktning att om inte riksdagens intentioner fullföljs av regeringen - ett riksdagsbeslut hade kunnat tas redan under hösten 2004 så att tonnagebeskattningen hade kunnat införas från den 1 januari 2005 - kan både framtidstron och den faktiska utvecklingen inom den svenska sjöfartsnäringen, inkluderat rederier, ombordanställda och företag och anställda med knytning till näringen, gå om intet eller påverkas negativt. Därför bör tonnagebeskattningen av konkurrensskäl införas utan varje onödig fördröjning. Den utredning som pågår skulle enligt de ursprungliga direktiven vara klar före utgången av november 2005. Utredningen har sedan fått förlängd tid till den 31 januari 2006. För att detta inte skall föranleda ytterligare fördröjning bör riksdagen ställa det kravet på regeringen att den skall lägga fram ett förslag om lagstiftning i sådan tid att en tonnageskatt kan införas av riksdagen under 2006.

4.	Fåmansföretag, punkt 3 (m, fp, kd, c)
	av Gunnar Andrén (fp), Ulf Sjösten (m), Jörgen Johansson (c), Stefan Hagfeldt (m), Anne-Marie Ekström (fp), Lars Gustafsson (kd) och Henrik Westman (m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 3 borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i reservationen om nya skatteregler för fåmansföretag. Därmed bifaller riksdagen delvis motionerna 2005/06:Sk259 yrkande 3, 2005/06:Sk298 yrkande 4 i denna del, 2005/06:Sk328 yrkandena 1 och 2, 2005/06:Sk366, 2005/06:Sk430, 2005/06:Sk495 yrkande 1, 2005/06:N434 yrkande 3, 2005/06:N480 yrkande 17 och 2005/06:Bo298 yrkande 11 och avslår motion 2005/06:Sk358.

Ställningstagande

När regeringen i juni 2004 tillsatte en expertgrupp med uppdrag att föreslå en reformerad fåmansbolagsbeskattning hoppades många att det skulle finnas förutsättningar att åstadkomma en långsiktigt hållbar lösning med såväl goda villkor för företagande och entreprenörskap som ett enkelt regelverk.

Vi ifrågasatte dock snart regeringens ambition att åstadkomma detta eftersom expertgruppen fick alldeles för snäva direktiv. När den sedan gick utöver sitt utredningsuppdrag och föreslog en avveckling av förmögenhetsskatten, möttes detta med ett snabbt förmätet besked om att detta alternativ, expertgruppens huvudspår, inte ens skulle finnas med i remissbehandlingen.

Det förslag till reformerade beskattningsregler för fåmansbolag som regeringen till slut lade fram i höstas (prop. 2005/06:10) underlättar visserligen för en del företag, men samtidigt lämnas många andra företag åt sitt öde. Regeringen framhöll i den nämnda propositionen mycket starkt den s.k. preventionsfaktorn, dvs. att förhindra personer från att bli företagare av misstänkta skatteskäl. Samtidigt lyste incitament för nyföretagande nästan helt med sin frånvaro. Alliansens motion 2005/06:Sk3 som vi följde upp i vår reservation till skatteutskottets betänkande (bet. 2005/06:SkU10) markerar en helt annan inriktning.

Vår ambition är att alla fåmansföretag skall gynnas av en reformering av beskattningsreglerna. I alliansens alternativ till regeringens förslag föreslogs väsentliga förbättringar i regeringens förslag som skulle kunna ha antagits av riksdagen i avvaktan på att arbetet fortsätts med en grundlig översyn av regelverket i syfte att åtgärda de problem som återstår med denna beskattning.

Vi föreslår att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att arbetet med reformerade fåmansföretagsregler måste fortsätta för att skapa ett förenklat och tillväxtorienterat regelverk med en inriktning i enlighet med det alternativa förslag som vi redovisade i motion 2005/06:Sk3 och i vår reservation till skatteutskottets betänkande 2005/06:SkU10.

5.	Periodiseringsfonder i mindre företag, m.m., punkt 4 (fp)
	av Gunnar Andrén (fp) och Anne-Marie Ekström (fp).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 4 borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i reservationen om enklare regler för småföretag. Därmed bifaller riksdagen delvis motionerna 2005/06:Kr375 yrkande 10, 2005/06:N243 yrkande 7 och 2005/06:N306 yrkande 3 och avslår motionerna 2005/06:Sk445 yrkandena 1 och 2, 2005/06:Sk450 yrkande 5, 2005/06:Sk463, 2005/06:Sk487 och 2005/06:Sk510.

Ställningstagande

Folkpartiet driver hårt kravet på bättre och enklare regler för småföretagen. På skatteområdet gäller, liksom på andra områden, att varje möjlighet att minska och förenkla företagens uppgiftslämnande måste inventeras och genomföras. På skatteområdet gäller det t.ex. att förenkla reglerna för F-skattsedel, förenkla företagens mervärdesskattedeklarationer och göra reglerna om skattedeklarationer mer flexibla för små företag. Vi förordar att riksdagen begär att regeringen återkommer med förslag om förändringar som innebär generella förenklingar på skatteområdet som alla typer av småföretag kan få del av.

6.	Periodiseringsfonder i mindre företag, m.m., punkt 4 (c)
	av Jörgen Johansson (c).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 4 borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i reservationen om en översyn av skattereglerna för enskild näringsverksamhet och handelsbolag och om utvidgade möjligheter att fondera vinstmedel som en försäkring mot inkomstbortfall i samband med rån och överfall. Därmed bifaller riksdagen motionerna 2005/06:Sk445 yrkandena 1 och 2 samt 2005/06:Sk463 och avslår motionerna 2005/06:Sk450 yrkande 5, 2005/06:Sk487, 2005/06:Sk510, 2005/06:Kr375 yrkande 10, 2005/06:N243 yrkande 7 och 2005/06:N306 yrkande 3.

Ställningstagande

Gällande regler om beskattning av resultat är för många företagare svårbemästrade när det gäller konsumtion och uttag av pengar eller varor ur den egna rörelsen. Ett sätt komma till rätta med denna problematik skulle kunna vara att hantera beskattning av uttag på samma sätt som gäller för löneanställda, dvs. att källskatt och arbetsgivaravgifter betalas vid uttagstillfället. För att uppnå detta behöver principerna för beskattning av enskild näringsverksamhet och handelsbolag ses över i enlighet med vad som utvecklats närmare i motion Sk445 yrkandena 1 och 2.

Som föreslås i motion Sk463 bör det även göras en översyn av gällande regler om periodiseringsfonder i syfte att ge näringsidkare möjlighet att avsätta obeskattade medel, som ekonomisk säkerhet för rån, överfall och skada.

7.	Periodiseringsfonder i mindre företag, m.m., punkt 4 (mp)
	av Åsa Domeij (mp).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 4 borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i reservationen om en utredning om möjligheten att fondera hela årsvinster under de första fem årens verksamhet. Därmed bifaller riksdagen motion 2005/06:Sk450 yrkande 5 och avslår motionerna 2005/06:Sk445 yrkandena 1 och 2, 2005/06:Sk463, 2005/06:Sk487, 2005/06:Sk510, 2005/06:Kr375 yrkande 10, 2005/06:N243 yrkande 7 och 2005/06:N306 yrkande 3.

Ställningstagande

Att jobba ihop ett eget kapital är viktigt också efter att ett företag har startats. Många företagare vill jobba några år och spara sina pengar för att senare, när man fått stabilare kundbas, kunna göra större investeringar. Ibland är det svårt att avgöra de första åren om företagsidén håller hela vägen, och investeringar som kommer att betala sig först på flera års sikt vill man kanske undvika. För att skapa större utrymme för nya företag att utvecklas på egna villkor och skapa bättre konsolideringsmöjligheter vill Miljöpartiet utreda möjligheten för nyföretagare att under de fem första åren kunna avsätta 100 % av årsvinsten till fonderade medel. Jag föreslår därför att riksdagen ställer sig bakom Miljöpartiets motion Sk450 yrkande 5.

8.	Etableringskonto, m.m., punkt 5 (kd, c, mp)
	av Jörgen Johansson (c), Lars Gustafsson (kd) och Åsa Domeij (mp).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 5 borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i reservationen om utredning av ett särskilt kontosparande för nystart av företag. Därmed bifaller riksdagen delvis motionerna 2005/06:Sk450 yrkande 3, 2005/06:Sf389 yrkande 14, 2005/06:N478 yrkande 17 och 2005/06:A309 yrkande 24.

Ställningstagande

Det är svårt att spara ihop till det kapital som behövs för att starta ett eget företag. Många har också svårt att få banklån för detta ändamål. En åtgärd som skulle leda till att fler företag startas och även underlätta för befintliga företag att erhålla kapital vore att lagstifta om rätten att spara ihop kapital till ett eget företagande. Danmark har ett etableringskontosparande. Regeringen bör låta utreda vad ett sådant kontosparande skulle kosta att genomföra och vilka resultat den danska politiken uppvisat i form av nyföretagande.

9.	Utvidgade möjligheter till resultatutjämning i vissa näringar, punkt 6 (kd)
	av Lars Gustafsson (kd).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 6 borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i reservationen om att införa en resultatutjämningsmöjlighet för fruktodling. Därmed bifaller riksdagen motion 2005/06:Sk333 och avslår motionerna 2005/06:MJ445 yrkande 3, 2005/06:Bo257 yrkande 9 och 2005/06:Bo333 yrkande 3.

Ställningstagande

Fruktodling omfattas inte av EU:s direktstödssystem för jordbruket, inte heller efter den omläggning som sker den 1 januari 2005. För fruktodling finns inte heller möjligheter till försäkringslösningar för väderorsakade skördeförluster, t.ex. orsakade av hagelskador. Detta innebär att det inte finns något annat system för dessa företag för att kunna hantera denna risk för stora skörde- och lönsamhetsvariationer än det gängse systemet för skatteutjämning mellan olika år. Denna möjlighet har emellertid uppenbara begränsningar genom att skördebortfallet kan bli totalt. Jag anser att riksdagen bör låta regeringen utreda en särskild resultatutjämningsmöjlighet för fruktodling efter mönster av de avsättningsvillkor som i dag gäller för skogsbruket.

10.	Vissa kontantbranscher, punkt 7 (kd)
	av Lars Gustafsson (kd).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 7 borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i reservationen om schablonbeskattning i vissa kontantbranscher. Därmed bifaller riksdagen motionerna 2005/06:Fi319 yrkande 7, 2005/06:Sk527 yrkande 1, 2005/06:N478 yrkande 9 och 2005/06:N480 yrkande 24 och bifaller delvis motionerna 2005/06:Sk426 och 2005/06:Sk449.

Ställningstagande

I vissa branscher förekommer många små betalningar, ofta med kontanter, vid köp av tjänster, t.ex. i taxi-, restaurang- och frisörnäringarna. Inom dessa branscher förekommer också att de seriösa företagen konkurreras ut av företag som kan hålla lägre priser till följd av undanhållen skatt.

Under olika omgångar har under flera år utretts ett system med schablonbeskattning av vissa särskilt utsatta branscher. Flera invändningar mot schablonbeskattning har presenterats, nu senast av den arbetsgrupp som hade som huvuduppgift att ta fram ett konkret förslag. Vi anser att det finns ett sätt att pröva vilken bärkraft dessa invändningar har, nämligen att, som föreslås i motionerna, först införa schablonbeskattning på försök i ett par regioner. Vi föreslår att regeringen prövar frågan vidare med denna inriktning.

11.	Vissa kontantbranscher, punkt 7 (v)
	av Marie Engström (v).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 7 borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i reservationen om schablonbeskattning i vissa branscher. Därmed bifaller riksdagen motion 2005/06:Sk426 och bifaller delvis motionerna 2005/06:Fi319 yrkande 7, 2005/06:Sk449, 2005/06:Sk527 yrkande 1, 2005/06:N478 yrkande 9 och 2005/06:N480 yrkande 24.

Ställningstagande

Vänsterpartiet har i olika sammanhang tagit upp behovet av att införa schablonskatt. Schablonbeskattning kan vara en viktig del i förenklingsarbetet; dessutom menar jag att det skulle kunna vara ett effektivt sätt att förhindra skatteundandragande. I vissa branscher förekommer många små betalningar, ofta med kontanter, vid köp av tjänster t.ex. i taxi-, restaurang- och frisörnäringarna. Inom dessa branscher förekommer också att de seriösa företagen konkurreras ut av företag som kan hålla lägre priser till följd av undanhållen skatt.

Skatteverket har tidigare, på uppdrag av regeringen, i rapporter gjort principskisser för hur schablonbeskattning skulle kunna utformas i mindre företag. I vissa andra sammanhang har schablonbeskattning ifrågasatts. I en diskussion kring nya metoder måste för- och nackdelar vägas mot varandra. En schablon kan naturligtvis uppfattas som om man inkräktar på kravet om rättvis beskattning och mindre exakthet för den enskilde. Det skall vägas mot fördelar i form av förenkling och minskat skatteundandragande. Goda erfarenheter från andra länder kan styrka detta. Som ett första steg bör schablonbeskattning införas, lämpligen som ett försök, i en eller flera kontantbranscher.

12.	Kvittning av underskott i näringsverksamhet mot inkomst av tjänst, punkt 8 (kd)
	av Lars Gustafsson (kd).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 8 borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i reservationen om möjligheterna till kvittning av underskott i näringsverksamhet mot inkomst av tjänst. Därmed bifaller riksdagen motion 2005/06:N479 yrkande 5.

Ställningstagande

Det skulle betyda mycket för landsbygds- och glesbygdsboende att kunna kvitta förluster på exempelvis upp till 50 000 kr per år, i en förvärvskälla, mot inkomst av tjänst. Jag föreslår att regeringen utreder och återkommer till riksdagen med ett förslag.

13.	Skogsbeskattning, punkt 9 (m, fp, kd, c)
	av Gunnar Andrén (fp), Ulf Sjösten (m), Jörgen Johansson (c), Stefan Hagfeldt (m), Anne-Marie Ekström (fp), Lars Gustafsson (kd) och Henrik Westman (m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 9 borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i reservationen om skattefrågor för skogsbruk. Därmed bifaller riksdagen delvis motionerna 2004/05:MJ5 yrkandena 27 och 28, 2004/05:MJ6 yrkandena 11 och 13, 2004/05:MJ7 yrkande 6, 2004/05:MJ8 i denna del, 2005/06:Sk425 och 2005/06:MJ595 yrkandena 2 och 3 samt avslår motionerna 2004/05:MJ9 yrkande 17, 2004/05:MJ434 yrkandena 48-50 och 2005/06:MJ449 yrkande 57.

Ställningstagande

Beskattningen av skogsintäkter har kommit något i skymundan när det gäller de åtgärder som vidtagits i spåren av stormen över Götaland förra året. De förslag som riksdagen redan behandlat har inriktats på de mest akuta åtgärderna för att få ut virket ur skogen och förebygga tillväxt av skadeinsekter. Emellertid finns det frågor som kvarstår att ta ställning till. Flera åtgärder på skatteområdet utöver den redan beslutade skattereduktionen och befrielsen från dieselskatt för skogsmaskiner behöver ses över. Det gäller bl.a. anpassningar i skogskontosystemet till den situation som nu många skogsägare befinner sig i och som i många fall ändrar förutsättningar även för generationsskiften inom familjerna. Skatteutskottets uppföljning av skogsbeskattningen kan bidra till att klargöra olika förhållanden som måste tas i beaktande vid utformningen av vissa ändringar. Andra ändringar däremot, t.ex. kvarstående generationsskiftesfrågor och vissa skogskontofrågor, bör kunna lösas separat. Enligt vår mening bör regeringen gå igenom de förslag som lagts i flera motioner och skyndsamt återkomma till riksdagen med en redovisning av vilka ytterligare åtgärder som kan visa sig nödvändiga för att ytterligare underlätta för stormdrabbade skogsägare.

14.	Stödrättigheter i jordbruket, punkt 12 (kd, c)
	av Jörgen Johansson (c) och Lars Gustafsson (kd).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 12 borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i reservationen om beskattningen av jordbrukets stödrättigheter. Därmed bifaller riksdagen motion 2005/06:MJ594 yrkande 7.

Ställningstagande

Den nya jordbruksstödsreformen kommer, om ingenting görs, att medföra stora omotiverade skattehöjningar vid överlåtelser av stödrättigheter. Syftet med reformen är att stärka jordbrukets konkurrenskraft, och en höjning av skatten skulle motverka detta syfte och ge inlåsningseffekter som hindrar nödvändiga rationaliseringar och fastighetsförsäljningar. Jordbruksstödsreformen infördes redan från årsskiftet 2004/05, och vi anser att riksdagen i ett tillkännagivande skall klargöra för regeringen att det brådskar med åtgärder som kan garantera att det nya stödsystemet inte kommer att innebära skatteskärpningar.

15.	Skatteberäkning vid omarrondering, punkt 13 (m)
	av Ulf Sjösten (m), Stefan Hagfeldt (m) och Henrik Westman (m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 13 borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i reservationen om skatteberäkning i samband med omarrondering. Därmed bifaller riksdagen delvis motion 2005/06:Sk207.

Ställningstagande

I motion Sk207 framförs farhågor om att vissa oklarheter om beskattningen i samband med omarrondering medför att omarronderingar inte kan genomföras. Enligt vår mening bör regeringen ta tag i den här frågan och återkomma med ett förslag som kan lösa problemen.

16.	Ideella föreningar och stiftelser, punkt 14 (m, fp, kd, c)
	av Gunnar Andrén (fp), Ulf Sjösten (m), Jörgen Johansson (c), Stefan Hagfeldt (m), Anne-Marie Ekström (fp), Lars Gustafsson (kd) och Henrik Westman (m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 14 borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i reservationen om skattereglerna för ideell verksamhet. Därmed bifaller riksdagen delvis motionerna 2005/06:Fi321 yrkande 16, 2005/06:Sk384, 2005/06:Sk386 yrkande 2, 2005/06:Sk394, 2005/06:Sk507, 2005/06:Sk517, 2005/06:Sk519, 2005/06:Kr281 yrkande 16, 2005/06:Kr334 yrkande 18, 2005/06:Kr373 yrkande 18 och 2005/06:Kr380 yrkande 9.

Ställningstagande

Ideellt, frivilligt arbete är av stor betydelse för det svenska samhället. Stat och kommuner har all anledning att uppmuntra och stimulera till olika former av ideella insatser. Det sker också genom olika former av stöd, framför allt till idrotten, men även till andra folkrörelser. Samtidigt visar tyvärr en genomgång av de skatteregler som gäller för ideella föreningar och stiftelser att dessa bestämmelser och deras tillämpning ofta försvårar arbetet och verkar avskräckande genom krångel och småaktighet.

Riksdagen uttalade i ett tillkännagivande (bet. 2004/05:SkU11, rskr. 2004/05:61) att regeringen borde se över de regler som anger omfattningen av skattebefrielse för vissa allmännyttiga stiftelser och andra juridiska personer som bedriver allmännyttig verksamhet. Vi finner det mycket anmärkningsvärt att direktiven till denna utredning fortfarande inte föreligger och att utredare inte tillsatts. Det föreligger nämligen en stor osäkerhet om vad som gäller eftersom skattelagstiftningens bestämmelser i mångt och mycket upplevs som föråldrade.

Här vill vi ge exempel på vad vi avser:

Ett brett föreningsliv har sedan minst 30 år tillbaka kunnat erhålla bidrag utan att detta föranlett någon erinran varken från länsstyrelser eller från skattemyndigheter, och det är i sig anmärkningsvärt att samma lagtext på senare tid tolkas så mycket restriktivare utan att några nya riktlinjer för hur lagen skall tolkas har presenterats.

Skatteverket kan inte i förväg informera om vilka organisationer som stiftelserna kan ge bidrag till med bibehållen skatteförmånlig behandling utan hänvisar till rättsfall. Detta betyder att man måste ge sig in i en rättslig prövning i domstol i varje enskild fråga för att få sin sak prövad. Detta är stiftelserna inte intresserade av mer än i undantagsfall eller när de av Skatteverkets handläggning i ett enskilt fall är så illa tvungna. Eftersom Skatteverket inte heller drar slutsatser utifrån tidigare ärenden om det inte finns i det närmaste exakt överensstämmelse, kommer det att krävas en orimlig och oändligt omfattande mängd rättsliga prövningar för att få en täckande praxis.

Om många stiftelser trots allt skulle fortsätta att ge bidrag som tidigare och därmed bli föremål för beskattning skulle även detta innebära många miljoner kronor mindre stöd till föreningslivet. Detta är inte vad stiftarna en gång avsåg och säkert inte heller något som i allmänhet uppfattas som en rimlig och önskvärd utveckling.

Det är viktigt att förstå att stiftelserna i alla händelser måste betala ut minst 80 % av det årliga resultatet i bidrag för att resultatet inte skall beskattas. Endast 20 % kan kapitaliseras. Stiftelsernas styrelser och kapitalförvaltare har ansträngt sig under många år för att förvalta sitt kapital så förmånligt som möjligt och för att kunna dela ut så mycket som möjligt i bidrag i enlighet med stiftelsernas ändamål.

En annan olycklig konsekvens av den nya ordningen är att staten indirekt styr vad som skall äga rum i föreningslivet. Vi är redan kritiska till den ökande styrningen av statens direkta stöd till föreningslivet. Vi är oroade över att det fria och obundna föreningslivet alltmer styrs av hur bidragen utformas. Stödet från stiftelser ökar föreningslivets frihet och oberoende från stat och kommuner. Det är förödande, ur ett demokratiperspektiv, om detta stöd till en bred och självständig föreningsverksamhet försvinner.

Särskilt är "behövande"-kriteriet numera mycket föråldrat, och förmodligen det som orsakar den största otydligheten.

Som nämnts är ett annat stort problemområde beskattningen av verksamhet i ideella föreningar och av personer som gör ideella insatser i dessa.

En genomgång gjordes våren 2004 av riksdagens scoutnätverk beträffande föreningarnas skatteproblem. Vid den avslutande paneldiskussionen enades företrädare för alla politiska partier om att en översyn borde ske, för att förenkla reglerna för beskattning av ideell verksamhet och göra dem mer generösa.

Ett av de problem som ideella föreningar möter, när de försöker finna vägar att finansiera sin verksamhet, är den oklarhet som begreppet "hävdvunnen verksamhet" representerar. Om man samlar in pengar genom s.k. hävdvunnen verksamhet blir inkomsten inte beskattad, däremot om man lyckas finna nya vägar. Tolkningen av detta kan ge häpnadsväckande resultat, t.ex. att en scoutkår som i flera år hade tjänat pengar till sin verksamhet genom att städa rastplatser åt Vägverket plötsligt fick betala skatt för inkomsten!

Ett annat exempel på krångel som knappast har förankring i människors rättsmedvetande är när oavlönade scoutledare förmånsbeskattas för att de får delta i lägerverksamhet och bjuds på grillkorv vid lägerelden utan att betala för förtäringen.

En översyn av de bestämmelser som gäller beskattningen av ideell verksamhet bör syfta till förenkling av reglerna och en mer generös behandling av denna verksamhet som är värd samhällets stöd. Man bör också undvika att annan ideell verksamhet behandlas mindre förmånligt än idrotten. I den mån detta sker inom skattelagstiftningen eller dess tillämpning bör sådana inslag undanröjas.

Ovan angivna exempel visar hur angeläget det är att snarast få tydliga och bättre beskattningsregler för den ideella sektorn. Vi anser att den utredning som regeringen förmodligen till sist måste tillsätta, i enlighet med riksdagens beslut, nu måste arbeta med stor skyndsamhet så att dagens otillfredsställande situation kan rättas till.

17.	Uppskov med beskattning av fysiska personers kapitalvinster, m.m., punkt 18 (m, fp, kd, c)
	av Gunnar Andrén (fp), Ulf Sjösten (m), Jörgen Johansson (c), Stefan Hagfeldt (m), Anne-Marie Ekström (fp), Lars Gustafsson (kd) och Henrik Westman (m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 18 borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i reservationen om beskattning av kapitalvinster. Därmed bifaller riksdagen delvis motionerna 2005/06:Fi319 yrkande 10, 2005/06:Sk239, 2005/06:Sk298 yrkandena 3 och 4 i denna del, 2005/06:Sk367, 2005/06:Sk427, 2005/06:T1 yrkande 7, 2005/06:N433 yrkande 3, 2005/06:N434 yrkande 7 och 2005/06:N478 yrkande 11 och avslår motionerna 2005/06:Sk450 yrkandena 1, 2 och 4 samt 2005/06:N387 yrkandena 1 och 2.

Ställningstagande

Om en företagare som säljer sitt företag skulle kunna återinvestera köpeskillingen i ett nytt småföretag utan skattekonsekvenser skulle det kapital som blev möjligt att investera vara större. Dessutom skulle det underlätta omstruktureringar, t.ex. då en av två kompanjoner vill starta en annan verksamhet och då enkelt utan skattekonsekvenser kan sälja sin andel i det gamla företaget och starta ett nytt med köpeskillingen. Skatteutskottet har tidigare avstyrkt en motion med motsvarande innehåll med hänvisning till att det skulle urholka skattebasen eftersom återinvesteringar i andra länder inom EU också skulle behöva omfattas. Vi vill dock hävda att skattebasen urholkas också om villkoren för att byta inriktning i en näringsverksamhet är sådana att företagen avstår från att omstrukturera sig och därigenom förlorar i lönsamhet. Vi anser följaktligen att det behövs nya skatteregler som medger skatteuppskov om återinvestering sker i samband med att ägaren avyttrar hela eller delar av sitt onoterade företag.

För att öka tillgången till riskkapital och informellt kapital ställer vi oss bakom förslagen i några motioner om att införa ett riskkapitalavdrag och andra stimulanser i skattereglerna i syfte att främja framväxten av privat investeringskapital och därigenom möjliggöra för privatpersoner att kunna investera kapital i nystartade eller onoterade företag utan att pengarna dessförinnan har hunnit beskattas bort.

Inriktningen bör även vara att så snart som möjligt införa flytträtt för fondinnehav utan att kapitalvinstbeskattning utlöses. Detta är även av vikt för att åstadkomma en bättre konkurrens på fondmarknaden.

När det gäller frågan om kvarstående "pomperipossaeffekter" i det skatterättsliga systemet för andelsbyten i samband med företagsuppköp har skatteutskottet tidigare förutsatt att regeringen skall återkomma till riksdagen med ett förslag. Detta borde ha skett redan under förra året. Vi vill nu kraftigt understryka att regeringen snarast efterkommer det av utskottet tidigare angivna önskemålet om en lösning av dessa kvarstående frågor.

18.	Uppskov med beskattning av fysiska personers kapitalvinster, m.m., punkt 18 (mp)
	av Åsa Domeij (mp).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 18 borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i reservationen om utredning om beskattning av kapitalvinster. Därmed bifaller riksdagen motionerna 2005/06:Sk450 yrkandena 1, 2 och 4 samt 2005/06:N387 yrkandena 1 och 2 samt avslår motionerna 2005/06:Fi319 yrkande 10, 2005/06:Sk239, 2005/06:Sk298 yrkandena 3 och 4 i denna del, 2005/06:Sk367, 2005/06:Sk427, 2005/06:T1 yrkande 7, 2005/06:N433 yrkande 3, 2005/06:N434 yrkande 7 och 2005/06:N478 yrkande 11.

Ställningstagande

Miljöpartiet de gröna vill stimulera det lokala ägandet genom att premiera relationen mellan arbetstillfällen och ägandet. För att ändra utvecklingen i denna riktning föreslår Miljöpartiet att en utredning skall klargöra förutsättningarna för att privatpersoner som satsar pengar på att investera i lokala företag och därmed upprätthåller lokal sysselsättning inte behöver betala skatt på kapitalet så länge pengarna står inne i företaget. Vi vill ta bort beskattningen av företag och företagare som satsar vinsten från försäljningen av ett bolag i ett lokalt företag så länge pengarna arbetar i företaget. Det skulle innebära att vi får fler lokala affärsänglar, före detta entreprenör som bidrar med kapital, kompetens och kontaktnät till andra entreprenörer och som därmed kan utveckla det lokala näringslivet.

I USA finns ett system med sänkt skatt vid investeringar i vissa företag som man vill gynna. Försäljning av aktier i vissa småföretag, s.k. Qualified Small Business Stocks (QSBS), är befriad från reavinstskatt eller har reducerad skatt. QSBS är definierade som små företag med mindre än 50 miljoner kronor i tillgångar. Företagen måste också rymmas inom vissa branscher som man vill gynna. Innehavet måste sträcka sig över en tidsperiod om minst fem år såtillvida att man inte byter sina aktier till ett annat QSBS-företag. Skattereduceringen gäller då individer säljer aktier och innehavet har varat i minst fem år.

En svensk variant på detta skulle kunna vara att gynna investeringar i företag med maximalt ett visst antal anställda, t.ex. tio, eller med en begränsning i omslutning eller värde. Hur ett sådant här system som gynnar investeringar i små onoterade lokala bolag kan utformas bör utredas.

Företagare är oftast bra på att bedöma andra företags möjligheter till utveckling. Företagare känner den lokala marknaden och har insikter i utbud och efterfrågan och ser vilka behov som finns för nya produkter och tjänster. Företagare bör därför uppmuntras att själva investera i nya företag. Ett förslag som förts fram av företagare själva handlar om att företag som använder sin egen vinst till investeringar i nya små företag bör kunna få skjuta upp beskattningen av de medel som investeras. Detta skulle också bidra till att kapital stannar kvar i Sverige och återinvesteras i det regionala och lokala näringslivet. Miljöpartiet anser att ett sådant här system bör utredas.

För att skapa bra förutsättningar och goda villkor för företagande är det viktigt att gynna ett långsiktigt ägande. Ett långsiktigt ägande där investeringar görs i övertygelsen om att ett företag har en långsiktigt god förutsättning är ett bra ägande. Tyvärr har utvecklingen gått åt motsatt håll i vissa delar av ekonomin. Kopplingen mellan aktiehandel och ägande av företag är i dag ofta ganska svag. Aktiehandeln har delvis frånkopplats det långsiktiga ägandet av företag, och aktievärdet i många stora företag speglar snarare förväntningar om hur aktiemarknaden skall utvecklas än hur företagen skall utvecklas. Företag bedöms efter och aktiehandeln grundas i kvartalsvisa redovisningar snarare än långsiktiga analyser. En utveckling som kommit att kallas kvartalskapitalism och som kan vara skadlig och kan motverka en långsiktig ekonomisk och social utveckling.

Ett sätt att motverka denna typ av spekulationsekonomi är att ge incitament till långsiktigt ägande som mer handlar om att göra investeringar i företag som kan växa och utvecklas än att tjäna pengar på kortsiktiga tillfälliga börsuppgångar.

Många länder har redan i dag ett sådant här system där beskattningen av kapitalvinster är beroende av aktieinnehavets längd. I EU är genomsnittet för långa aktieinnehav 7 %, medan det för korta innehav på tre månader är 13 %. Bland annat Tyskland beskattar inte aktievinster om innehavet är längre än ett år och understiger 1 % av bolagets aktiekapital. Vid långa innehavstider på mer än fem år utgår skatt på kapitalvinst i bara 16 länder av 36 i OECD.

Miljöpartiet anser att det är viktigt att gynna ett långsiktigt ägande och att det därför bör utredas hur ett skattesystem där långsiktigt ägande gynnas kan utformas.

Jag förordar att riksdagen ställer sig bakom de förslag om utredning som lagts fram i motionerna Sk450 yrkandena 1, 2 och 4 samt N387 yrkandena 1 och 2.

19.	Pensionskostnader, punkt 19 (m, fp)
	av Gunnar Andrén (fp), Ulf Sjösten (m), Stefan Hagfeldt (m), Anne-Marie Ekström (fp) och Henrik Westman (m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 19 borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i reservationen om avdrag för pensionskostnader och privat pensionssparande. Därmed bifaller riksdagen delvis motionerna 2005/06:Sf332 yrkande 6 och 2005/06:A364 yrkandena 7 och 8.

Ställningstagande

Vissa system för avtalspensioner är utformade så att de motverkar anställning av medelålders och äldre eller stimulerar tidig pensionering. Det gäller särskilt för personer med något högre inkomster, och avtal med sådana egenskaper finns främst på den privata tjänstemannasidan och - märkligt nog - hos staten själv som arbetsgivare.

Skattelagstiftningen ger avdragsrätt för tjänstepensioneringen enligt avtal på arbetsmarknaden. En tänkbar ändring är att endast medge avdrag för pensionsplaner där de grundläggande principerna är desamma som i det nya offentliga pensionssystemet.

Lägsta ålder för uttag från privat pensionssparande har sedan 1950 varit 55 år. Återstående medellivslängd vid 50 års ålder har sedan dess ökat med drygt fem och ett halvt år.

Normalt är det inte riksdagens sak att reglera hur folk förvaltar sitt sparande. Men i detta fall finns en avdragsrätt i skattelagstiftningen, och det är riksdagen som reglerar villkoren för denna avdragsrätt. Det finns tecken på att 55-årsgränsen bidrar till att tidigarelägga den faktiska pensionsåldern. Lägsta ålder för uttag bör därför höjas till 61 år, samma ålder som gäller för uttag av den allmänna pensionen.

20.	Friskvård, punkt 20 (kd)
	av Lars Gustafsson (kd).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 20 borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i reservationen om avdragsrätt för hälsokontroller. Därmed bifaller riksdagen motion 2005/06:Sf428 yrkande 4, bifaller delvis motionerna 2005/06:Sk500 och 2005/06:MJ528 yrkande 4 och avslår motionerna 2005/06:Sk224, 2005/06:Sk387 och 2005/06:Sk521 yrkandena 1-3.

Ställningstagande

I dag definieras inte hälsokontroller av personal på en arbetsplats utförda av privata vårdgivare som "företagshälsovård". Därmed kan arbetsgivaren inte heller göra avdrag för kostnaden. Kristdemokraterna anser att vad som är hälsoundersökningar relaterade till arbetsmiljön är snävt definierat. För att kunna bedöma sambanden mellan arbetsmiljö, organisation, produktivitet och hälsa bör regelbundna hälsokontroller utföras. Därför finns det starka skäl att hälsokontroller omfattas av företagshälsovården och därmed avdragsrätt för arbetsgivaren. Det finns även anledning att se över vilka aktiviteter som skall kunna omfattas av skatteförmånlig behandling.

21.	Yrkesfiskare, punkt 21 (m, fp, kd, c)
	av Gunnar Andrén (fp), Ulf Sjösten (m), Jörgen Johansson (c), Stefan Hagfeldt (m), Anne-Marie Ekström (fp), Lars Gustafsson (kd) och Henrik Westman (m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 21 borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i reservationen om den fortsatta hanteringen av ett yrkesfiskaravdrag. Därmed bifaller riksdagen motion 2005/06:MJ451 yrkande 1 och bifaller delvis motionerna 2005/06:Sk212, 2005/06:Sk351, 2005/06:MJ349 yrkande 2 och 2005/06:MJ446 yrkandena 35-37.

Ställningstagande

Riksdagen har vid två olika tillfällen beslutat bifalla införandet av ett yrkesfiskaravdrag. Senast detta skedde var i december 1996 på motionsförslag från Folkpartiet, Moderaterna, Centern och Kristdemokraterna. Den första motionen om att införa detta yrkesfiskaravdrag väcktes av Folkpartiet redan i mitten av 1980-talet.

Mer än nio år har nu gått sedan det sista riksdagsbeslutet där riksdagen enhälligt uttalade sig för att ett särskilt yrkesfiskaravdrag skall införas. I riksdagsbeslutet uttrycktes att det svenska yrkesfiskets förhållande bör likställas med yrkesfiskets ställning i våra viktigaste konkurrentländer, t.ex. Danmark och Norge.

Det är självfallet nödvändigt att våra svenska yrkesfiskare inte missgynnas på grund av lagstiftningen i vårt land utan ges samma möjlighet att konkurrera på lika villkor som våra grannländer.

EU har notifierats om det svenska beslutet, men ett nödvändigt godkännande därifrån har ännu inte kommit.

Hanteringen i EU är helt oacceptabel. Den svenska regeringen bör självfallet med största skyndsamhet driva på handläggningen av yrkesfiskaravdraget inom EU i Bryssel.

Fiskets lönsamhet har försämrats under senare år på grund av den snabba prisökningen på bränsle. Betydelsen av ett yrkesfiskaravdrag har därmed ökat ytterligare.

22.	Bidrag till idrott, kultur och annan ideell verksamhet, punkt 25 (m, fp, kd, c)
	av Gunnar Andrén (fp), Ulf Sjösten (m), Jörgen Johansson (c), Stefan Hagfeldt (m), Anne-Marie Ekström (fp), Lars Gustafsson (kd) och Henrik Westman (m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 25 borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i reservationen om nya avdragsregler för sponsring. Därmed bifaller riksdagen delvis motionerna 2005/06:Sk322 yrkandena 1 och 2, 2005/06:Sk341, 2005/06:Sk345 yrkande 1, 2005/06:Sk383, 2005/06:Kr281 yrkande 13, 2005/06:Kr381 yrkande 7, 2005/06:Kr382 yrkande 43 och 2005/06:Kr418 yrkande 10.

Ställningstagande

Gällande skatteregler tillämpas på ett sätt som innebär att ett företag, för att få avdrag för sponsring, måste få direkta motprestationer i form av t.ex. inträdesbiljetter och lokalutlåning motsvarande den summa som företaget betalat. Indirekta vinster för företaget som att dess namn förknippas med en kulturinstitution, s.k. imageskapande sponsring, bedöms olika från fall till fall. Detta drabbar särskilt sponsring av kultur. Kulturen får på så sätt inte ta del av näringslivets marknadsföringspengar, vilket är olyckligt. Vid sponsring av idrottsarrangemang är det oftast lättare att ge direkta motprestationer, t.ex. i form av stora reklamskyltar, men detta gäller inte utan vidare för sponsring av mindre idrottsarrangemang.

Regeringen har i skrivelse 2003/04:175 sagt sig ha förståelse för att det kan upplevas som svårt att i olika situationer förutse om avdrag får göras och i så fall med vilket belopp. Emellertid ställer regeringen i skrivelsen sitt hopp till att Skatteverket skall bringa klarhet genom riktlinjer som gör frågan om t.ex. kultursponsring tydlig för näringslivet. Vi är inte övertygade om att Skatteverket kommer att lyckas med denna uppgift. De riktlinjer som hittills lämnats löser inte problemen. Vi anser att klara och tydliga regler på sponsringsområdet skulle ge ett ökat incitament för företag att i större utsträckning än vad fallet är i dag vara med och finansiera framför allt kulturaktiviteter. Med regeringens lösning blir reglerna fortsatt otydliga och oförutsägbara. Det är därför önskvärt att regeringen formulerar ett förslag till lagregler som erkänner att värdet av imageskapande sponsring är minst lika högt som annan typ av reklam. En sådan regel bör kunna utformas på ett sätt som gör att den inte skall behöva hindra att rättspraxis fortlöpande anpassar sig till företagsekonomiska realiteter och hur sponsring faktiskt används i näringslivet.

Vi tillstyrker därför motionärernas förslag om ett nytt tillkännagivande till regeringen om behovet av tydliga och förutsägbara lagregler om sponsring. Lagreglerna skall vara utformade så att de klargör att avdrag skall medges även för s.k. imageskapande sponsring och så att de bidrar till att företag i ökad utsträckning kommer att vilja engagera sig i denna form av sponsring.

23.	Konstinköp, m.m., punkt 26 (c)
	av Jörgen Johansson (c).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 26 borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i reservationen om skattevillkoren för konstnärlig verksamhet. Därmed bifaller riksdagen delvis motionerna 2004/05:Kr289 yrkande 4, 2005/06:Sk322 yrkande 5, 2005/06:Kr252 yrkande 2, 2005/06:Kr334 yrkandena 31 och 35, 2005/06:Kr382 yrkande 33, 2005/06:Kr409 yrkandena 7-9 och 2005/06:Kr410 yrkandena 1 och 9.

Ställningstagande

Många konstnärer har en ansträngd ekonomisk situation och speciella arbetsvillkor. För att ge konstnärer en fördelaktigare marknadssituation och bidra till ett ökat entreprenörskap hos konstnärer bör incitament till och uppmuntran för företag att köpa konst ges. Ett sätt är att ge företag avdragsrätt vid köp av konst. Det kan ge flera positiva effekter. Konstnärernas försäljning kan öka, vilket bidrar till en utveckling av konstmarknaden. Fler människor får också möjlighet att njuta av konst på sina arbetsplatser. Centerpartiet anser att företag bör ges rätt att göra avdrag för kostnaden för inköp av konst när inköpet görs direkt av konstnären eller dennes ombud.

24.	Skatteavdrag på kapitalinkomster, punkt 29 (fp)
	av Gunnar Andrén (fp) och Anne-Marie Ekström (fp).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 29 borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i reservationen om skatteavdrag på barns kapitalinkomster. Därmed bifaller riksdagen motion 2005/06:L339 yrkande 2 och avslår motion 2005/06:Sk420.

Ställningstagande

Den beloppsmässigt största delen av barns registrerade skulder hos kronofogdemyndigheten utgörs av skatter.

Många barn har medel på bankkonton, där skatten på räntan dras automatiskt av den som betalar ut räntan. Liknande är det med barns innehav av aktier och fonder, där skatten på utdelningarna dras automatiskt. Annorlunda förhåller det sig med kapitalvinster vid försäljning av aktier eller fondandelar, där försäljningarna måste deklareras och skatten betalas långt senare. De största skatteskulderna emanerar från sådana försäljningar och förorsakas av förmyndarnas bristande ansvar för deklaration och skattebetalning.

Ett sätt att komma till rätta med detta problem är att införa ett preliminär-skatteavdrag på kapitalvinst vid värdepappersförsäljning. Detta är inte särskilt svårt att genomföra eftersom bankerna redan i dag har uppgifter om såväl anskaffningsvärde som försäljningsvärde. Emellertid finns komplikationer beträffande t.ex. möjligheten att kvitta vinster mot förluster.

Vi ser ingen helt färdig lösning av detta problem i den ovannämnda utredningen utan kräver på denna punkt en fortsatt utredning om möjligheterna att införa ett preliminärskatteavdrag vad gäller barns kapitalvinster.

Särskilda yttranden

1.	Fåmansföretag, punkt 3 (v)
	Marie Engström (v) anför:

Vid genomförandet i höstas av nya fåmansföretagsregler hade det varit önskvärt med en mjukare övergång till den nya ordningen med enbart tjänsteinkomstbeskattning upp till 100 inkomstbasbelopp vid avyttringar av kvalificerade andelar. En möjlighet hade varit att gradvis förändra dagens uppdelning 50/50 mellan tjänst och kapital till 70/30 första året och sedan fortsätta med 80/20 respektive 90/10 följande år. Detta kunde emellertid inte rymmas inom den statsfinansiella ram för reformen som riksdagen tidigare hade avsatt för ändamålet.

2.	Utvidgade möjligheter till resultatutjämning i vissa näringar, punkt 6 (mp)
	Åsa Domeij (mp) anför:

Ur samhällets perspektiv är det viktigt att bostadsbeståndet underhålls på ett adekvat sätt. Detta kan vara problematiskt, särskilt på orter med en stor andel bostadsrätter med åldrande befolkning. Sådana föreningar kan vara obenägna att göra investeringar i underhåll som kan medföra högre månadsavgifter, särskilt om inte tillräckligt med pengar fyllts på i underhållsfonderna under åren. Nuvarande skatteregler kan också missgynna bra underhåll på ett olyckligt sätt, då underhåll beskattas som investeringar. Det kan vara befogat att skapa en möjlighet för bostadsföretag att avsätta en del av vinsten eller överskottet till investeringskonton för att kunna finansiera underhåll med medel som man inte behövt skatta för.

3.	Skogsbeskattning, punkt 9 (mp)
	Åsa Domeij (mp) anför:

Staten har och har haft en ambition att fastigheter skall bli större och ekonomiskt rationellare. Det är därför skattemässigt fördelaktigare för en som redan har skog jämfört med en som inte har det att köpa ny skog. Miljöpartiet anser inte att det finns ett egenintresse i stora fastigheter, tvärtom kan det från miljösynpunkt ibland vara bra med ett splittrat ägande med olika intensitet i brukandet. Därför anser vi att särreglerna vid rationaliseringsförvärv skall bort.

Utredningar har visat att skogsavdragen bidrar till dyra fastigheter. De dyra köpeskillingarna finansieras sedan ofta med stora föryngringsavverkningar. Även de liberalare avverkningsreglerna har i och med 1994 års lagstiftning inneburit att skogsfastighetspriserna har ökat överallt i landet. Det är viktigt att avdragsregler och lagstiftning inte bidrar till exploaterande virkesuttag i samband med fastighetsöverlåtelser. En skogsfastighets pris påverkas i dag i hög grad av den kortsiktiga avkastning man kan förvänta sig från fastigheten. En av de tråkigaste effekterna av detta är att den samvetsgranne skogsfastighetsspekulanten som inte vill kalavverka maximalt antingen måste ha mycket god ekonomi eller helt enkelt avstå från köpet. Miljöpartiet anser att en översyn av lagstiftningen vid överlåtelse bör göras i syfte att främja småskaligt långsiktigt ägande och brukande. Dessutom måste lagstiftningen skärpas så att möjligheterna för s.k. skogsklippare att skövla fastigheter begränsas. Allt skogsbruk måste baseras på långsiktigt tänkande.

En ägare som låtit skogen växa på fastigheten och därmed skapat ett mervärde får vid försäljning betala vinstskatt på värdeökningen. Den nye ägaren kanske bestämmer sig för att hugga ned de träd han just köpt för skattade pengar. Det blir då moms på virket och sedan inkomstskatt på det som är kvar av försäljningsbeloppet. Det är något märkligt att försäljning av just virke ses som ren förtjänst och inte som en försäljning av en vara. I normalfallet kan en näringsidkare som köper och sedan säljer vidare en vara dra av skatten. Miljöpartiet anser att en översyn av beskattning vid virkesförsäljning bör göras i syfte att göra den rättvisare och mer jämställd med övrig näringsverksamhet.

4.	Ersättningar för naturvårdsavtal, punkt 10 (mp)
	Åsa Domeij (mp) anför:

I samband med ersättningar för områdesskydd i form av biotopskydd eller reservatsbildning uppkommer i många fall en för ägaren inte oväsentlig vinstbeskattning. Denna beskattning gör att en stor del av ersättningen äts upp, vilket ägaren ibland vill ha täckning för i ett högre intrångsbelopp. Därmed försvåras, fördyras och försenas ofta skyddsprocessen på ett onödigt sätt. Miljöpartiet anser att vinstbeskattning inte skall ske vid intrångsersättningar eller köpeskillingar i samband med områdesskydd.

5.	Ideella föreningar och stiftelser, punkt 14 (v)
	Marie Engström (v) anför:

Det pågår en ständig diskussion om och analys av den ideella sektorns skatter och uttolkningen av regelverket. Det kan t.ex. handla om mervärdesskattens tillämpning. På Riksidrottsförbundets hemsida finns en hel del av de skattetekniska problemen inom idrotten redovisade. Det är givetvis väsentligt att ledare och idrottsutövare följer gällande skattelagstiftning, men det är i sammanhanget viktigt att poängtera att skattereglerna skall vara tydliga och möjliga att förstå. Det är inte rimligt att begära att ideellt arbetande kassörer i landets föreningar skall vara mer insatta experter på skatteområdet än det lokala skattekontoret! Riksidrottsförbundet visar i en undersökning att så många som 80 % av intervjuade ledare, främst kassörer, funderade på att sluta. Den största orsaken till detta syntes vara en rädsla för att göra fel, vilket kan skada den förening de verkar i och dem själva. Vi vill hävda att den ideella sektorn är produktiv och att ideellt arbete skall uppmuntras, inte försvåras. Handelshögskolan har i en beräkning visat att den samlade ideella insatsen i landet motsvarade ca 300 000 heltidsarbeten. Riksidrottsförbundet skriver på sin hemsida att värdet av idrottens ideella ledarskap motsvarar ca 15 miljarder kronor om det skulle betalas av samhället. Andra undersökningar kommer fram till att den ideella idrottsrörelsen drar in betydligt mer pengar till staten än vad som betalas ut i andra riktningen.

Vänsterpartiet anser att beskattningen av den allmännyttiga ideella sektorn skall utformas på ett sätt som underlättar och stimulerar ideell verksamhet, ideellt engagemang och ideellt ledarskap så att den ideella sektorn kan bevaras och utvecklas.

6.	Bidrag till idrott, kultur och annan ideell verksamhet, punkt 25 (mp)
	Åsa Domeij (mp) anför:

Miljöpartiet vill se ett starkt offentligt stöd till kulturen. Vi är dock inte negativa till att kulturstödet kompletteras med privat sponsring, men kulturlivet får inte göras beroende av sponsring. I stället skall sponsringen fungera som ett värdefullt komplement till ordinarie finansiering av kulturverksamhet. Sponsring kan också medföra att t.ex. museerna når nya besöksgrupper.

Ett problem som ofta framhålls i samband med sponsring av kultur är att reglerna är otydliga och att idrotten gynnas på bekostnad av kulturen eftersom företag har lättare att få avdrag för sponsring av idrott. Regeringen har efter förslag från flera partier, däribland Miljöpartiet, utrett frågan, vilket utmynnat i att Skatteverket gett ut nya riktlinjer för sponsring.

Jag är inte övertygad om att de nya riktlinjerna är tillräckliga för att ge den tydlighet kring kultursponsringen som vi har efterlyst. Vi är från Miljöpartiets sida inte främmande för att gå vidare med förtydligande lagstiftning om det visar sig att Skatteverkets riktlinjer inte får den eftersträvade effekten.

7.	Konstinköp, m.m., punkt 26 (v)
	Marie Engström (v) anför:

Ett skäl till att de ekonomiska villkoren är så dåliga är att konstnären betraktas som egenföretagare. Möjligheterna för konstnären att verka som arbetstagare eller som frilansare är mycket begränsade. Det är orimligt att samhället medverkar till att tvinga in konstnärer i en egenföretagarroll, med allt vad detta innebär, när hon eller han inte själv kunnat välja den form som det konstnärliga yrkesarbetet skall grunda sig på.

Vi vill i Vänsterpartiet aktualisera frågan om en förenklad företagsform för konstnärer. Vi vill också utreda hur ett system kan se ut som ökar den sociala tryggheten för alla konstnärer - såväl de med A-skatt som de med F-skatt - och som tillåter konstnärerna själva välja om de vill bli egna företagare.

Vi anser också att handläggare av skatte- och socialförsäkringssystemen måste bli bättre på att tolka sina egna regelverk i situationer där konstnärer är inblandade. Här bör frågorna om inrättande av nationella resurscentrum med kunskap om konstnärernas situation och hur reglerna skall tolkas för konstnärer tas upp.

Bilaga

Förteckning över behandlade förslag

Motion väckt med anledning av prop. 2004/05:175

2005/06:T1 av Sven Bergström m.fl. (c, m, fp, kd):

5.	Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om behovet av att reformera beskattningen av företag.
7.	Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att öka det riskvilliga kapitalet.

Motioner väckta med anledning av händelse av större vikt

2004/05:MJ5 av Lars Leijonborg m.fl. (fp):

27.	Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om utjämning på skogsskadekonto.
28.	Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om en översyn av reglerna kring skogsskadekonto och skogskonto i samband med generationsskifte.

2004/05:MJ6 av Göran Hägglund m.fl. (kd):

11.	Riksdagen begär att regeringen lägger fram förslag om ändringar i skogskontolagen i enlighet med vad som anförs i motionen.
13.	Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om ett tillfälligt stormskogsavdrag.

2004/05:MJ7 av Fredrik Reinfeldt m.fl. (m):

6.	Riksdagen begär att regeringen snarast återkommer med förslag om ändrade regler för skogsskadekonto och taxeringsvärden i enlighet med vad i motionen anförs.

2004/05:MJ8 av Maud Olofsson m.fl. (c):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om insatser för att minska skadeverkningarna för skogsnäringen och enskilda skogsbrukare av stormen den 8-9 januari 2005 i denna del.

2004/05:MJ9 av Peter Eriksson m.fl. (mp):

17.	Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motionen anförs om att beakta möjligheten att ändra i reglerna för skogsavdrag och skogsskadekonto.

Motioner från allmänna motionstiden hösten 2004

2004/05:Kr289 av Rossana Dinamarca m.fl. (v):

4.	Riksdagen begär att regeringen tillsätter en utredning om hur ett system kan se ut som inte tvingar frilansande artister att bli egna företagare.

2004/05:MJ434 av Åsa Domeij m.fl. (mp):

48.	Riksdagen begär att regeringen lägger fram förslag till ändring i lagstiftningen så att särreglerna vid rationaliseringsförvärv försvinner.
49.	Riksdagen begär att regeringen lägger fram förslag till ändring i lagstiftningen gällande överlåtelser av skogsmark i syfte att främja småskaligt, långsiktigt ägande och brukande.
50.	Riksdagen begär att regeringen gör en översyn av beskattningen vid virkesförsäljning i syfte att göra den rättvisare och mer jämställd med övrig näringsverksamhet.
51.	Riksdagen begär att regeringen lägger fram förslag till ändring i lagstiftningen så att reavinstbeskattning vid intrångsersättningar eller köpeskillingar i samband med områdesskydd utgår.

Motioner från allmänna motionstiden hösten 2005

2005/06:Fi229 av Peter Eriksson m.fl. (mp, -):

6.	Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motionen anförs om att en parlamentarisk utredning bör tillsättas för att se över hur skattelagstiftningen kan reformeras på ett sätt som bättre tar till vara den sociala ekonomins intressen.

2005/06:Fi319 av Per Landgren m.fl. (kd):

7.	Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om schablonbeskattning av vissa tjänstebranscher.
9.	Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att utreda möjligheterna att ersätta bolagsskatten med en tonnagebaserad skatt för rederier.
10.	Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om kvarvarande pomperipossaeffekter med anledning av fåmansbolagsreglerna.

2005/06:Fi321 av Per Landgren m.fl. (kd):

16.	Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att skyndsamt utreda det skatterättsliga läget för allmännyttiga stiftelser.

2005/06:Sk207 av Rolf Gunnarsson (m):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om skatter vid omarronderingar.

2005/06:Sk212 av Kent Olsson (m):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om införande av yrkesfiskaravdrag.

2005/06:Sk224 av Rolf Gunnarsson (m):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om möjligheten till avdrag för företagare inom friskvårdsområdet.

2005/06:Sk239 av Anita Sidén och Cecilia Magnusson (båda m):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om vikten av att ta bort flyttskatt på fondsparande.

2005/06:Sk247 av Anita Sidén och Magdalena Andersson (båda m):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att underlätta för småföretagare att få rådgivning i skattefrågor.

2005/06:Sk250 av Staffan Danielsson och Jan Andersson (båda c):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om enklare och lägre bilbeskattning för enskilda näringsidkare och för tjänsteresor i företagen.

2005/06:Sk256 av Anita Sidén och Anna Lilliehöök (båda m):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om beskattning av förluster.

2005/06:Sk259 av Magdalena Andersson och Inger René (båda m):

3.	Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om förenkling av reglerna för fåmansbolag och de s.k. 3:12-reglerna.

2005/06:Sk295 av Bengt-Anders Johansson och Anders G Högmark (båda m):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att medge avdrag för skattekonsultation vid skattemål.

2005/06:Sk298 av Sten Tolgfors (m):

3.	Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motionen anförs om ett riskkapitalavdrag för privatpersoner.
4.	Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motionen anförs om skatteförändringar för småföretag.

2005/06:Sk315 av Kenneth Lantz (kd):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om behovet av en översyn av reglerna för representationsavdraget.

2005/06:Sk322 av Kent Olsson m.fl. (m):

1.	Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om sponsring av konst och kultur.
2.	Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om utvidgad avdragsrätt för kultursponsring.
5.	Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om företags möjlighet att köpa in konst.

2005/06:Sk328 av Henrik von Sydow (m):

1.	Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om jobbinriktade skattesänkningar för småföretag.
2.	Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att reformen med jobbinriktade skattesänkningar för småföretag bör införas på försök i regioner med hög andel småföretag.

2005/06:Sk333 av Birgitta Carlsson och Håkan Larsson (båda c):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att för renägare inrätta ett renkonto enligt samma princip som skogskonto.

2005/06:Sk341 av Stefan Hagfeldt och Anna Lindgren (båda m):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om avdragsrätt för sponsring av högklassig kultur.

2005/06:Sk345 av Ewa Björling (m):

1.	Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att ändra lagstiftningen så att den medger skattebefrielse för forskningsdonationer.

2005/06:Sk351 av Erling Bager m.fl. (fp, m, kd, c):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att regeringen med skyndsamhet hårdare driver på handläggningen av yrkesfiskaravdraget inom EU.

2005/06:Sk358 av Inger Lundberg m.fl. (s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motionen anförs om behovet av att stimulera entreprenörskap.

2005/06:Sk366 av Anne-Marie Pålsson och Patrik Norinder (båda m):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om 3:12-reglernas avveckling.

2005/06:Sk367 av Anne-Marie Pålsson och Anne Marie Brodén (båda m):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om andelsägarnas rätt att byta fond utan att detta byte ger upphov till några skattekonsekvenser.

2005/06:Sk382 av Agneta Ringman (s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om Svenska kyrkans skattebefrielse.

2005/06:Sk383 av Anne Marie Brodén och Anne-Marie Pålsson (båda m):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om en utvidgad avdragsrätt för kultursponsring.

2005/06:Sk384 av Jörgen Johansson och Rigmor Stenmark (båda c):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om en översyn av 7 kap. 4 § inkomstskattelagen och ändamålskravet att stiftelser anses kvalificerade för begränsad beskattning.

2005/06:Sk386 av Birgitta Carlsson och Kerstin Lundgren (båda c):

2.	Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att förenkla regelverket för våra ideella föreningar.

2005/06:Sk387 av Agne Hansson och Sven Bergström (båda c):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att även ensamföretagare som driver sitt företag som enskild firma eller som handelsbolag skall kunna få del av den friskvårdsreform som infördes den 1 januari 2004 på samma villkor som andra grupper.

2005/06:Sk394 av Gabriel Romanus m.fl. (fp, m, kd, c):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att förenkla de skatteregler som gäller ideell verksamhet.

2005/06:Sk420 av Torsten Lindström (kd):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motionen anförs om avskaffande av beskattning av realisationsvinster lägre än 10 kr per tillfälle.

2005/06:Sk425 av Eskil Erlandsson och Jan Andersson (båda c):

Riksdagen begär att regeringen lägger fram förslag till förändringar i beskattningsregler enligt motionen.

2005/06:Sk426 av Marie Engström m.fl. (v):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om schablonbeskattning.

2005/06:Sk427 av Viviann Gerdin m.fl. (c, m, fp, kd):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om nya regler för återinvestering i onoterade företag.

2005/06:Sk430 av Elizabeth Nyström m.fl. (m, fp, kd, c):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om avskaffande av 3:12-reglerna.

2005/06:Sk432 av Lars Gustafsson (kd):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om behovet av en förändring av skattelagstiftningen.

2005/06:Sk445 av Anders Larsson och Jörgen Johansson (båda c):

1.	Riksdagen begär att regeringen lägger fram förslag om hur uttag ur enskild firma och handelsbolag skall kunna beskattas i likhet med löneanställning i stället för som i dag via resultatbeskattning.
2.	Riksdagen begär att regeringen lägger fram förslag om ändrad resultatbeskattning av enskilda firmor och handelsbolag.

2005/06:Sk449 av Börje Vestlund (s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om schablonersättning av vissa kontantbranscher.

2005/06:Sk450 av Ingegerd Saarinen m.fl. (mp):

1.	Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att införandet av sänkt skatt vid investeringar i nya små företag bör utredas.
2.	Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att ett införande av uppskjuten skatt för företagare vid investeringar i nya och växande företag bör utredas.
3.	Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att ett etableringskonto för att stödja start av småföretag bör utredas.
4.	Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att en lägre skatt på långsiktigt aktieägande bör utredas.
5.	Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att utreda möjligheten att fondera hela sin vinst de första fem åren man har verksamhet.

2005/06:Sk453 av Annelie Enochson (kd):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att införa en skatteberäkning för sjöfarten baserad på tonnage från den 1 januari 2005.

2005/06:Sk455 av Lars Ohly m.fl. (v):

1.	Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om en översyn av skatter för företag.
3.	Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om en översyn av kapitalskatter.
6.	Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om skatteundandragande.

2005/06:Sk463 av Jörgen Johansson och Roger Tiefensee (båda c):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om behovet av en översyn av inkomstskattelagen (1999:1229) i syfte att vidga reglerna i lagens 30 kap. för råndrabbade företagare.

2005/06:Sk487 av Kurt Kvarnström och Anneli Särnblad (båda s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motionen anförs om behovet av att se över periodiseringsreglerna för enskilda firmor och handelsbolag.

2005/06:Sk495 av Bengt-Anders Johansson (m):

1.	Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om de s.k. 3:12-reglernas avskaffande.

2005/06:Sk496 av Fredrik Reinfeldt m.fl. (m):

4.	Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om skattesänkningar för företagare och företag.

2005/06:Sk500 av Dan Kihlström och Sven Gunnar Persson (båda kd):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om en ökad mångfald för avdragsgill friskvård.

2005/06:Sk507 av Lars U Granberg (s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om behovet av en ändring av stiftelselagen.

2005/06:Sk510 av Göran Norlander och Kerstin Kristiansson Karlstedt (båda s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs beträffande utvecklingsfonder i mindre företag.

2005/06:Sk517 av Lars Lilja och Carin Lundberg (båda s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om villkoren för föreningsverksamhet.

2005/06:Sk519 av Lars Wegendal m.fl. (s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om skattebestämmelser för det ideella föreningslivet och non-profit-verksamheter.

2005/06:Sk521 av Anne Marie Brodén (m):

1.	Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om behovet av en modernisering av beskrivningen av vad som avses med personalvårdsförmåner.
2.	Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att ändra personalvårdsförmånerna så att dessa också omfattar egenföretagare i enmansföretag och handelsbolag.
3.	Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att slopa beloppsbegränsningen av personalvårdande friskvårdsförmåner.

2005/06:Sk527 av Annelie Enochson m.fl. (kd):

1.	Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att schablonbeskatta vissa tjänstebranscher.

2005/06:L339 av Jan Ertsborn m.fl. (fp):

2.	Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om vidare utredning om preliminärskatteavdrag för barns kapitalinkomster.

2005/06:U290 av Fredrik Reinfeldt m.fl. (m):

4.	Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att gemensamt undanröja skattehinder i form av skilda regelverk för företagsbeskattning och risk för dubbelbeskattning.

2005/06:Sf332 av Per Westerberg m.fl. (m):

6.	Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att tillåta avsättning till pensioner för anställda med obeskattade medel endast för avgiftsbaserade pensioner.

2005/06:Sf389 av Sven Brus m.fl. (kd):

14.	Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om etableringskonto och fonder för företagsstart.

2005/06:Sf428 av Göran Hägglund m.fl. (kd):

4.	Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att hälsokontroller skall omfattas av företagshälsovården och därmed avdragsrätt för arbetsgivaren.

2005/06:So364 av Peter Eriksson m.fl. (mp, -):

11.	Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att ett skatteavdrag skall införas för ombyggnationer som syftar till att öka tillgängligheten.

2005/06:Kr252 av Kent Olsson m.fl. (m):

2.	Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om konstnärer och skatterna.

2005/06:Kr281 av Kent Olsson m.fl. (m):

13.	Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om avdragsrätt för sponsring.
16.	Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om idrottens skattefrågor.

2005/06:Kr334 av Birgitta Sellén m.fl. (c):

18.	Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att staten och skattereglerna inte försvårar engagemang och tillgång till ledare och instruktörer.
31.	Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om en översyn inom företagar- och skatteområdet bör genomföras för att konstnärerna i större utsträckning skall kunna leva på sin lön.
35.	Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att företag bör ges rätt att göra avdrag för kostnaden för inköp av konst när inköpet görs direkt från konstnären eller dennes ombud.

2005/06:Kr373 av Kenneth Lantz m.fl. (kd):

18.	Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om utredning av ändamålen för allmännyttiga stiftelser.

2005/06:Kr375 av Lennart Kollmats m.fl. (fp):

10.	Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om villkor för elitidrottares utövande och vikten av enklare regler för företagande.

2005/06:Kr380 av Peter Pedersen m.fl. (v):

9.

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att beskattningen inom den allmännyttiga ideella sektorn utformas på ett sätt som underlättar och stimulerar ideell verksamhet, ideellt engagemang och ideellt ledarskap så att den ideella sektorn kan bevaras och utvecklas.

2005/06:Kr381 av Lars Leijonborg m.fl. (fp):

7.	Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om sponsring.

2005/06:Kr382 av Maria Wetterstrand m.fl. (mp, -):

33.	Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om förslag till skatteavdrag för förstagångsinköp av konst inom den privata sektorn.
43.	Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om behovet av regelverk för kultursponsring.

2005/06:Kr409 av Rossana Dinamarca m.fl. (v):

7.	Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att regeringen bör aktualisera frågan om en förenklad företagsform för konstnärer.
8.	Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att utreda hur ett system kan se ut som ökar den sociala tryggheten för alla konstnärer - såväl de med A-skatt som F-skatt - och som tillåter konstnärerna själva välja om de vill bli egna företagare.
9.	Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att uppdra åt lämpligt organ att se över hur handläggare av skatte- och försäkringssystemen kan utbildas i en tolkning av regelverken som är anpassad till konstnärernas situation.

2005/06:Kr410 av Gunilla Tjernberg m.fl. (kd, m, fp, c):

1.	Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om konstnärliga yrkesutövares särskilda villkor i förhållande till de allmänna trygghetssystemen.
9.	Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om en översyn som syftar till att göra det möjligt för företag att skriva av inköp av samtidskonst.

2005/06:Kr418 av Gunilla Tjernberg m.fl. (kd):

10.	Riksdagen begär att regeringen återkommer med ett förslag på ändringar i skattelagstiftningen som syftar till att underlätta sponsring av allmännyttiga ändamål.

2005/06:T426 av Gunnar Andrén och Erling Bager (båda fp):

2.	Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om införandet av tonnageskatt under innevarande beskattningsår, med verkan från den 1 januari 2005.

2005/06:T497 av Fredrik Reinfeldt m.fl. (m):

16.	Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om tonnageskatt.

2005/06:T559 av Erling Bager m.fl. (fp):

28.	Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om förslag till tonnagebaserad skatteberäkning för sjöfarten.

2005/06:T611 av Johnny Gylling m.fl. (kd):

1.	Riksdagen begär att regeringen lägger fram förslag om införande av tonnageskatt för sjöfarten med giltighet från den 1 januari 2005.

2005/06:MJ349 av Lars Tysklind m.fl. (fp):

2.	Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motionen anförs om yrkesfiskeavdraget.

2005/06:MJ445 av Dan Kihlström m.fl. (kd):

3.	Riksdagen begär att regeringen lägger fram förslag om inrättande av avsättningskonton inom fruktodlingen - "fruktodlingskonton".

2005/06:MJ446 av Sven Gunnar Persson m.fl. (kd):

35.	Riksdagen begär att regeringen lägger fram förslag om införande av ett utjämningskonto - ett "fiskekonto" - för yrkesfiskarna.
36.	Riksdagen begär att regeringen lägger fram förslag om lagstiftning som innebär att negativa saldon för inventarietillgångar tillåts.
37.	Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att regeringen bör verka för att påskynda yrkesfiskaravdragets införande, bl.a. genom att aktualisera frågan inom ministerrådet.

2005/06:MJ447 av Sven Gunnar Persson m.fl. (kd):

2.	Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att en översyn behöver göras över skatteregler och liknande legala/fiskala hinder som kan försvåra ett gemensamt brukande av maskiner och annat realkapital.

2005/06:MJ449 av Åsa Domeij m.fl. (mp, -):

57.	Riksdagen begär att regeringen lägger fram förslag till ändring i lagstiftningen så att särreglerna vid rationaliseringsförvärv försvinner.
59.	Riksdagen begär att regeringen lägger fram förslag till ändring i lagstiftningen så att reavinstbeskattning vid intrångsersättningar eller köpeskillingar i samband med områdesskydd utgår.

2005/06:MJ451 av Annelie Enochson och Per Landgren (båda kd):

1.	Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om ett yrkesfiskeavdrag.

2005/06:MJ528 av Sven Gunnar Persson m.fl. (kd):

4.	Riksdagen begär att regeringen lägger fram förslag om lagstiftning som skulle göra ridning och hästsport till en skattebefriad friskvårdsförmån upp till ett givet maxbelopp.

2005/06:MJ594 av Göran Hägglund m.fl. (kd):

7.	Riksdagen begär att regeringen återkommer med förslag på lagstiftning som tydligt anger att stödrättigheterna skall beskattas som fast egendom.

2005/06:MJ595 av Björn von der Esch m.fl. (kd):

2.	Riksdagen begär att regeringen lägger fram förslag om lagändring så att det blir möjligt att utan beskattning överföra skogskonto och skogsskadekonto mellan generationer genom arv och gåva.
3.	Riksdagen begär att regeringen lägger fram förslag till lagstiftning som tydliggör att avsättning till ersättningsfond för mark också kan göras för virkeslikvider.

2005/06:N243 av Anita Brodén och Runar Patriksson (båda fp):

7.	Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om en utredning av småföretagares rätt till uppskjuten beskattning av vinsten i fem år.

2005/06:N305 av Gunnar Andrén m.fl. (fp):

6.	Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om en utveckling av dubbelbeskattningen, som missgynnar svenskt ägande på bekostnad av utländskt.
9.	Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att sänka skatterna på arbete och företagande, förenkla regelverk och införa en mer flexibel arbetstidsreglering i syfte att främja återväxten av företag.

2005/06:N306 av Mia Franzén (fp):

3.	Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motionen anförs om att se över de ekonomiska villkoren för den nye företagaren i syfte att i stegrande grad växla från bidragsberoende till egen försörjning.

2005/06:N382 av Håkan Larsson m.fl. (c):

3.	Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att inkomster från utboägd skog skall beskattas i den kommun där skogen finns och inte där ägaren är bosatt.

2005/06:N387 av Ingegerd Saarinen och Lotta Hedström (båda mp):

1.	Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att låta utreda förutsättningarna för att fysiska personer som är mantalsskrivna på den lokala orten och äger aktier i onoterade aktiebolag med säte på orten skulle kunna få uppskjuten skatt så länge pengarna står inne i företaget.
2.	Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att låta utreda förutsättningarna för att uppskjuta beskattningen för företag och företagare som satsar vinsten från försäljningen av ett bolag i ett lokalt företag så länge pengarna står inne i företaget.

2005/06:N433 av Holger Gustafsson m.fl. (kd, c, fp, m):

3.	Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att småföretagare skall ha rätt till uppskov med vinstbeskattningen om de investerar vinsten i ett nytt onoterat företag.

2005/06:N434 av Fredrik Reinfeldt m.fl. (m):

2.	Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motionen anförs om avdragsrätt för investeringar i forskning och utveckling.
3.	Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motionen anförs om reformering av 3:12-reglerna.
7.	Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motionen anförs om att införa ett investeringsavdrag.

2005/06:N478 av Maria Larsson m.fl. (kd):

6.	Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om sänkta skatter.
9.	Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om införande av schablonbeskattning inom vissa tjänstebranscher.
11.	Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att införa riskkapitalavdrag.
17.	Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om införande av etableringskonto.

2005/06:N479 av Lars Lindén m.fl. (kd):

5.	Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om kvittning av förluster mot intäkt av tjänst.

2005/06:N480 av Göran Hägglund m.fl. (kd):

15.	Riksdagen begär att regeringen lägger fram förslag om sänkta skatter och avgifter i enlighet med vad som anförs i motionen.
17.	Riksdagen begär att regeringen lägger fram förslag till ändringar i reglerna för fåmansföretag.
24.	Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om införande av schablonbeskattning inom vissa tjänstebranscher.

2005/06:A309 av Maud Olofsson m.fl. (c):

24.	Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motionen anförs om att öka tillgången på riskkapital.

2005/06:A364 av Bo Könberg m.fl. (fp):

7.	Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att utreda en höjning av åldern för första uttag från privat pensionssparande och avtalspensioner.
8.	Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att avtalspensioner bör vara utformade enligt principerna för det offentliga pensionssystemet.

2005/06:Bo257 av Lars Ohly m.fl. (v):

9.	Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att frågan om skattefria underhållsfonder bör utredas och att regeringen skyndsamt bör återkomma till riksdagen med ett förslag.

2005/06:Bo298 av Lars Leijonborg m.fl. (fp):

11.	Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att beskattningen av småföretagare sänks och förenklas.

2005/06:Bo333 av Helena Hillar Rosenqvist m.fl. (mp):

3.	Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om åtgärder för att främja underhåll.